Husdjurens mångfald för nutida och framtida behov
|
|
- Ann-Marie Andreasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Husdjurens mångfald för nutida och framtida behov - hot och möjligheter Statsagronom Jan Philipsson, Inst. för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Husdjuren betyder mer än Du tror... I alla delar av världen spelar husjuren en viktig roll. Inte bara för matförsörjningen utan också för utnyttjande av gräsbevuxen mark som inte lämpar sig för spannmålsodling. De betande djuren bidrar därigenom till att hålla landskapet öppet. l utvecklingsländerna spelar de animaliska livsmedlen en särskild roll genom att bidra till en allsidig kost med framför allt värdefullt protein. Av världens ca 1 miljard fattiga människor är 70% beroende av sina husdjur för sitt livsuppehälle. Djuren spelar i dessa länder stor roll både som dragkraft och för produktion av fiber, läder, energi och gödsel. Djuren utgör dessutom för många människor det kapital man förfogar över. I många samhällen har djuren en speciell betydelse för olika traditionella eller kulturella aktiviteter i samband med högtider eller evenemang av olika slag. I u-länderna svarar ofta de livsmedelsproducerande djuren för 30-50% av jordbrukets inkomster. Det är därför särskilt viktigt att husdjurens betydelse för en tryggad livsmedelsförsörjning uppmärksammas när utländska investeringar i jordbruksmark ökar så kraftigt att de därmed kan kan utgöra ett hot mot, eller riskerar att att förstöra, förutsättningarna för fattiga människor att kunna behålla sina djur. I Sverige är markfrågorna helt annorlunda. Vi har för få betande djur för att klara de miljömål politikerna ställt upp med ett öppet varierat odlingslandskap och önskemål om biologisk mångfald. Ändå är det så att djuren svarar för så mycket som hälften av jordbrukets föräljningsintäkter. Dessutom används i vårt land ca 70% av den spannmål som produceras till djurfoder. Det svenska jordbruket och landskapet liksom vår livsmedelsindustri är därför i hög grad beroende av en livskraftig animalieproduktion. Detta till trots har den svenska animalieproduktionen gått kraftigt tillbaka under senare år....och har anpassats till varierande förhållanden Den betydelse djuren har beror på deras mångfald ifråga om olika arters och djurrasers förmåga att producera livsmedel och andra nyttigheter under kraftigt varierande produktionsförhållanden. Djuren spelar stor roll i bergsområden lika väl som i kustområden, i varma och kalla klimat, i nederbördsrika liksom i torra områden och i extensiva liksom i intensiva produktionssystem. Djuren har under tusentals år utvecklats för att passa alla dessa miljöer så att de naturligt i människans tjänst kan både producera mat och reproducera sig. De har med sina varierande egenskaper, som enkelmagade djur eller idisslare, utvecklats till att kunna ta tillvara biprodukter av olika slag från spannmål och livsmedelsindustri. De utgör därför en naturlig del av ekosystemet i alla delar av världen. Ökad produktivitet mindre miljöproblem Men djuren producerar inte bara nyttigheter. Det är väl känt att särskilt idisslarna producerar växthusgaser, i första hand metan, i sådan omfattning att de har ett klart negativt inflytande på 1
2 miljön. Av utsläppen i vårt land, räknat i koldioxidekvivalenter, svarar idisslarna för 4%. Samtidigt innebär den produktivitetshöjning vi haft i vår animalieproduktion, som betyder att vi kan producera en oförändrad mängd livsmedel från färre djur, att utsläppen av växthusgaser från djuren minskat med 10% under de senaste 20 åren. Så är det inte överallt i världen. I Afrika söder om Sahara, där man har stora djurpopulationer, som i och för sig är väl anpassade till svåra klimatologiska förhållanden, har djuren ofta en mycket låg produktivitet. Det innebär ett mycket stort djurantal i förhållande till befolkningen och att överbetning och Figur 1. Total köttproduktion med olika djurslag i olika delar av världen 1990 and Källa: FAO (2009). erosion av markerna ofta förekommer. I t.ex. de fyra östafrikanska länderna Etiopien, Kenya, Uganda och Tanzania finns närmare 90 miljoner nötkreatur och 100 miljoner får och getter, medan antalet människor uppgår till ca 200 miljoner. För u-världen som helhet räknar FAO med att produktionen av mjölk och kött behöver mer än fördubblas de närmaste åren. Det kan inte ske genom ett ökat djurantal, som det huvudsakligen skett hittills, utan måste ske genom en ökad produktivitet per djur. Och det kan bara åstadkommas genom friskare djur med bättre produktionsanlag och en bättre foderförsörjning. Man förutspår behovet av en Livestock revolution. En sådan har redan kommit långt i delar av Asien för både mjölk- och köttproduktionen, medan mycket litet har hänt i Afrika som framgår av figurerna 1 och 2. Vad gäller köttproduktion har den ökat högst dramatiskt sedan 1990 i Asien, där gris- och fjäderfäkött dominerar. Beträffande mjölkproduktionen (figur 2) så har ökningen i Asien också varit dramatisk och man har passerat Europa i produktionsvolym. Till det har buffelmjölken i hög grad bidragit, och i Indien, som har världens största mjölkproduktion, produceras mer än hälften av mjölken av bufflar. 2
3 De husdjursgenetiska resursernas utnyttjande avgör utvecklingen Den utveckling, eller brist på utveckling, vi sett i olika delar av världen är i hög grad beroende på hur vi utnyttjat den mångfald de husdjursgenetiska resurserna erbjuder. I Asien har både de traditionellt förekommande djurarterna och raserna, liksom för regionen nya eller nyutvecklade raser, baserade på långsiktiga korsningsförsök, fortsatt att utnyttjas i allt effektivare produktionsformer. Detta har bl.a. lett till en viss utarmning av de genetiska resurserna genom att primitiva eller mindre produktiva raser korsats bort. Alternativt har de med sina särskilt viktiga anpassningsgener lagt grunden till nya raser. Figur 2. Total mjölkproduktion från olika djurslag i olika delar av världen 1990 and Källa: FAO (2009). Historiskt sett har husdjursraserna alltid genomgått en viss evolution. Ofta har raser någon gång i tiden korsats och sedan utvecklats till en ny ras. Ett intressant sentida exempel på bildandet av en sådan s.k. syntetisk ras är nötkreatursrasen Sunandini i provinsen Kerala i sydvästra Indien. Genom korsningsförsök mellan den inhemska oförädlade boskapen och olika raser från tempererade områden, främst Brown Swiss och i viss mån också Jersey och Holstein, följt av urval inom korsningspopulationen, har Sunandini-rasen under år utvecklats till att ge 6-8 kg mjölk per dag jämfört med de 1-2 kg som den ursprungliga rasen gav. Samtidigt med avelsarbetet har foderproduktionen förbättrats. Med de över 2 miljoner 3
4 djur som rasen nu omfattar har många familjer som lever på sina djur kunnat lämna fattigdomen bakom sig. En annan spännande utveckling är den som skett i Brasilien. Zebu-raserna Nelore och Gir, som importerades från Indien för ca 100 år sedan, har genom ett målmedvetet avelsarbete i sitt nya hemland bidragit till Brasiliens starka ställning idag inom animalieproduktionen, inte minst på exportmarknaden för kött. Djurimporter som tidigare i stor omfattning skett från Europa till Brasilien har i stort sett misslyckats pga djurens bristande förmåga att överleva i tropiskt klimat. Däremot har de tropiskt anpassade raserna från Indien snabbt brett ut sig och finns nu i mångmiljontal. Ett intressant exempel på vikten av att vi har sådan genetisk diversitet att det finns produktiva djur för kraftigt skiftande miljöförhållanden. Många av världens husdjursraser utrotningshotade I FAOs regi har under ett antal år ett omfattande arbete utförts för att klarlägga hur det egentligen ligger till med de husdjursgenetiska resurserna. Inventeringen var en följd av medlemsländernas åtaganden i anslutning till CBD (Konventionen om biologisk mångfald) och de larmrapporter som kommit om allt fler utrotningshotade djurraser. Inventeringen sammanställdes i en State of the World Report on Farm Animal Genetic Resources och presenterades för FAOs medlemsländer vid en konferens i Interlaken Rapporten visade bl.a. att av världens över 7500 identifierade husdjursraser är 9% rapporterade som utrotade och 21% är hotade att gå samma öde till mötes. Samtidigt vet man inte hur läget är för mer än en tredjedel av raserna. De viktigaste orsakerna till att raser försvunnit är den modernisering och i viss mån industralisering som skett inom jordbruket, framför allt i västvärlden med krav på produktiva djur. Åtskilliga är också de misslyckade försök som gjorts att förädla djurraser i u-länder med västerländska raser och metoder, och där man saknat långsiktighet i både avelsarbete, organisationsuppbyggnad och utbildning. Ofta har korsningsavel i en generation gått bra, men med raser som inte är anpassade till klimatet ger högre grad av inkorsning ofta ett nedslående resultat. Då kan det vara för sent att rädda den inhemska rasen. Samtidigt kan man konstatera att det finns många inhemska raser i u-länder som är kraftigt underutnyttjade, i den meningen att de skulle kunna ha en större utbredning än vad de nu har, och för att den genetiska variationen inom ras ännu inte utnyttjats för förbättring av rasen i syfte att öka produktiviteten. Ett helt annat hot utgörs av de följder naturkatastrofer och inbördeskrig kan få. Den långvariga torka som delar av östra Afrika var utsatt för under fick katastrofala följder för djurpopulationerna som i stora områden dog av svält. Nötkreaturen var värst utsatta medan getterna klarade sig bäst. En viktig fråga i klimatförändringarnas spår är därför hur man bäst bygger upp nya djurstammar och vilka djurslag man då bör satsa på för att få igång produktionen igen. Sannolikt är det fjäderfä, får och getter, men det ska ske i kulturer där nötkreaturen står högst i kurs. Ett liknande hot, men av människan tydligare initierat, är det som kan bli en följd av större markinvesteringar av utländska affärsintressen som inte tar hänsyn till den traditionella djurhållningen och dess villkor. Om de leder till att boskapens rörlighet över större områden 4
5 begränsas, kan det leda till allvarlig överbetning och erosion av kvarvarande betesarealer, spridning av sjukdomar, och till slut till att djurhållningen upphör. Detta är särskilt förödande i torra, regnfattiga områden, där man har djur som särskilt anpassats till att kunna producera under knappa förhållanden. Genom att just de fattiga småbrukarna saknar markrättigheter förlorar de betesmarkerna när dessa säljs. Därmed försvinner småbrukarnas utkomst- och överlevnadsmöjligheter, liksom de djurstammar som under århundraden avlats fram med sådana egenskaper som kan vara särskilt betydelsefulla i en framtid då klimatförändringarna just kräver sådana djur. Global plan för bevarande och utveckling av den genetiska diversiteten Vid konferensen i Interlaken antogs en gemensam deklaration om den bedömning man gjort om de husdjursgenetiska resursernas tillstånd. I en efterföljande Global Plan of Action förband sig regeringarna att vidta nödvändiga åtgärder för ett säkerställande av att vi långsiktigt har den genetiska diversitet som en oförutsedd framtid kan innebära och att vi utnyttjar de genetiska resurserna på ett hållbart sätt. I aktionsplanen anges fyra prioriterade insatsområden: 1. Karaktärisering, inventering och monitoring av arter och raser 2. Uthålligt nyttjande av husdjursraserna 3. Bevarande av hotade raser 4. Kompetens- och institutionsuppbyggnad Bevara raserna genom utveckling! Till skillnad från växterna består det främsta bevarandearbetet i att fortsatt utveckla de levande djurpopulationerna genom avel i långsiktigt hållbara avelsprogram. Även om man kan frysa in sperma och möjligen embryon (ex situ), så blir processen med att återställa populationerna i levande skick en närmast praktisk omöjlighet. Genom spermabanker kan dock generna, men knappast genotyperna (raserna), återskapas, och i första hand är det just generna vi bör bevara. Men det sker till priset av att kanske kulturellt intressanta raser förloras. Att bevara olönsamma raser med tillräckligt stora djurantal för att undvika inavel eller genetisk drift och säkerställa deras långsiktiga överlevnad (in situ) är mycket kostsamt, och ineffektivt jämfört med bevarandet av gener i form av spermabanker. Det viktigaste av allt är därför att vi bedriver ett så framsynt avelsarbete med de raser vi har så att vi förhindrar att värdefulla raser eller gener framgent blir utrotningshotade. Det gör vi bäst genom att säkerställa att raserna utvecklas så att de fortsatt har ett kommersiellt eller kulturellt värde. Värdefulla gener kan också bevaras och komma till nytta i nya former av ekonomisk och social betydelse för människan, så som exemplet med Sunandini visat. En evolution har skett av alla våra raser över tiden. Rasbegreppet är därför inte genetiskt definierat, utan bl.a. betingat avkulturella värden och hur avelsmålen definierats för djur inom ett visst geografiskt område. Och till slut är det ett administartivt beslut vad man kallar en ras. Ett för oss näraliggande exempel är att år 1928 bildades vår svenska SRB-ras genom sammanslagning av stamböckerna för de besläktade RSB och Ayrshire djuren. I FAOstatistiken anges RSB därför som utrotad! Samtidigt har en ny ras uppstått, SRB, som 5
6 verkligen i internationella sammanhang visat sig vara värd att bevara genom fortsatt avelsarbete med långsiktigt hållbara avelsmål för ögonen. Med de framtida globala behoven av animaliska livsmedel som studier av FAO, IFPRI m.fl. visat på, samtidigt som vi står inför allt tydligare klimatförändringar, finns det all anledning att slå vakt om den genetiska diversiteten hos våra husdjurspopulationer. Men det måste ske på rätt sätt. Det räcker inte med att bevara raser, det gäller att se till att de utvecklas om de ska överleva. Medvetenheten om detta är större i u-länder, där frågan om mattillgång och överlevnad är påtaglig, än hos oss. Här lägger vi fortfarande stor energi på att bevara små raser, medan vi häromåret utan debatt låter en så stor och viktig svinras som den svenska lantrasen totalt försvinna i ett nordiskt handelsspel om vilka raser varje land ska ta hand om. Det är inte att leva upp till Interlaken-deklarationens intentioner! 6
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck
Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och dess hållbara nyttjande Harriet Falck Rehn harriet.falck rehn@rural.ministry.se Miljön och urval ger unika genetiska egenskaper Husdjuren härstammar
Läs merGenresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv
Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv
Läs merATT INTE KUNNA VÄLJA ATT KUNNA VÄLJA FAT TTIGA LÄNDER RIKA LÄNDER Varför har köttet hamnat på på tapeten? Köttexplosionen i Sverige och världen orsak och verkan Mats Lannerstad International Livestock
Läs merDe omoderna hundrasernas historia
De omoderna hundrasernas historia Svenska hundraser ska bevaras! Föreläsning 2018-11-19 Hundens evolution, genetik och beteende, Stockholm universitet Anders Lekander, Gotlandsstövareföreningen Bevarande
Läs merNötkreatur och grisar, hur många och varför
Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet
Läs merVerksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.
Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning
Läs merÖkad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-07-12 Ökad produktivitet behövs för att klara livsmedelsförsörjningen Världsmarknadspriserna på jordbruksprodukter väntas den kommande tioårsperioden
Läs merFAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!
FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.
Läs merProduktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick
Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK
Läs merFrågor för framtiden och samverkan
En dag om Framtidens lantbruk Frågor för framtiden och samverkan Anita Lundström Naturvårdsverket Ultuna, Uppsala, 18 oktober 2011 Framtidens lantbruk står inför stora utmaningar och förändringar såväl
Läs merKlimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött. Christel Cederberg Växadagarna 2018
Klimat och miljö utmaningar och möjligheter för svensk mjölk och nötkött Christel Cederberg Växadagarna 2018 Innehåll 1) Utsläpp av växthusgaser med särskilt fokus på metan 2) Klimatavtryck för mjölk och
Läs merMinnesanteckningar från mötet med Referensgruppen den 30 oktober 2012
1(6) 2012-11-12 Enheten för internationella frågor och beredskap Eva-Marie Stålhammar Tfn: 036-15 58 22 E-post: eva-marie.stalhammar@jordbruksverket.se Jordbruksverkets Referensgrupp för husdjursgenetiska
Läs merMat, miljö och myterna
Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar
Läs merKöttindustrin och hållbar utveckling
Köttindustrin och hållbar utveckling Hållbar matproduktion innebär att vi producerar mat så att alla kan äta sig mätta utan att förstöra miljön eller framtida generationers möjligheter att äta sig mätta.
Läs merSKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA
SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA Det vi äter påverkar miljön. Livsmedelsproduktionen kräver oerhört mycket åkrar, vatten, näringsämnen och energi. Det finns redan så mycket åkrar att det är svårt att öka antalet
Läs merHållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018
Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018 Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Sommaren 2018 gav en försmak
Läs merJORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR
JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN
Läs merMiljöpåverkan från mat. Elin Röös
Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merFAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!
FAKTABLAD Så här får vi maten att räcka till alla! Så här får vi maten att räcka till alla! sida 2 Så här får vi maten att räcka till alla! Jorden är en blå planet. Endast en knapp tredjedel av jordens
Läs merKlimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet
Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt
Läs merChristl Kampa-Ohlsson
Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder
Läs merStark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Läs merVårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010
Vårt dagliga bröd hur klarar vi det? Lisa Sennerby Forsse, SLU. Presentation vid Kungl Vetenskapsakademin. 10 mars 2010 Översikt över presentationen Våra globala utmaningar Markanvändning kvalitet / produktivitet
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merIdisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet
Idisslarnas klimatpåverkan Stor eller liten? Stefan Wirsenius Chalmers tekniska högskola Elin Röös Sveriges lantbruksuniversitet Hur stora är utsläppen från världens idisslare? miljarder ton koldioxidekvivalenter
Läs merVad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala
Vad man bör tänka på när man har en liten ras? Erling Strandberg, professor vid institutionen för husdjursgenetik, SLU, Uppsala Norsk Buhund är en ganska liten ras i Sverige. För en liten ras finns det
Läs merKronobergs Miljö. - Din framtid!
Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft
Läs mer"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun
"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merHur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara
Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet
Läs merBiologisk mångfald Djur
Biologisk mångfald Djur Bevarandet av genresurser i Sverige Sammanfattning Som en uppföljning av Riokonventionen har en landstudie genomförts i Sverige. Syftet med landstudien var att få en objektiv bild
Läs merFörst några siffror som sätter kött i ett sammanhang:
Om kött och klimat Först några siffror som sätter kött i ett sammanhang: Genom den mat varje svensk äter under ett år ger hen i genomsnitt upphov till utsläpp av cirka 2 ton växthusgaser (koldioxidekvivalenter).
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merSvåra ord. Rekreation: Miljöbyte. Etiska: Moraliska. Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna. Förnimma: Märka, känna, begripa
Biologisk mångfald Svåra ord Rekreation: Miljöbyte Etiska: Moraliska Estetisk: Läran om förnimmandet av det sköna Förnimma: Märka, känna, begripa Varför är biologisk mångfald så viktigt? Biologisk mångfald
Läs merHållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU
Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller
Läs merKlimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens
Läs merPresentation av. Nordiskt Genresurscenter. NordGen
Presentation av Nordiskt Genresurscenter NordGen April 2011 NordGen är en nordisk institution för bevarande och hållbart nyttjande av växter, husdjur och skog NordGens grundläggande uppgift är att bidra
Läs merDärför ska du leta efter grodan på kaffe
Därför ska du leta efter grodan på kaffe Skogsskövling, klimat och fattigdom Varje år försvinner 13 miljoner hektar regnskog. Jordbruk är den starkaste drivkraften bakom avskogningen och står för 20 25
Läs merPolicy Brief Nummer 2018:5
Policy Brief Nummer 2018:5 Kött och klimat hur påverkar EU:s stöd utsläppen av växthusgaser? Subventioner till aktiviteter som påverkar klimatet kan leda till ökade utsläpp av växthusgaser och motverka
Läs merSveriges miljömål.
Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen
Läs merannales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok
annales academiæ regiæ scientiarum upsaliensis kungl. Vetenskapssamhällets i Uppsala årsbok 41 2015 2016 Kungl. Vetenskapssamhället i Uppsala The Royal Society of Arts and Sciences of Uppsala Uppsala Sweden
Läs merHandlingsplan. för långsiktigt uthållig förvaltning. av svenska husdjursgenetiska resurser. under perioden 2010-2020
Handlingsplan för långsiktigt uthållig förvaltning av svenska husdjursgenetiska resurser under perioden 2010-2020 1. Sammanfattning 4 2. Introduktion 6 2.1. Sveriges handlingsplan för husdjursgenetiska
Läs merMjölkkon & biologisk mångfald
Mjölkkon & biologisk mångfald sida 1 Mjölkkon & biologisk mångfald Årskurs: 4-6 Ämnen: Biologi, Geografi, Svenska I övningen lär sig eleverna om biologisk mångfald, om hur mjölkkorna ingår i ett kretslopp
Läs merMILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN
Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen
Läs merMATENS KLIMATPÅVERKAN
MATENS KLIMATPÅVERKAN - VILKEN FÖRBÄTTRINGSPOTENTIAL FINNS? Britta Florén VGR miljönämnd 1 mars 2018, Mariestad Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP OCH MATERIAL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL Vad är stort
Läs merEn kort version av. Handlingsplan. för långsiktigt uthållig förvaltning. av svenska husdjursgenetiska resurser. under perioden
En kort version av Handlingsplan för långsiktigt uthållig förvaltning av svenska husdjursgenetiska resurser under perioden 2010-2020 Innehåll Introduktion sid 2 Sveriges handlingsplan för husdjursgenetiska
Läs merStockholm 18 juni 2008
Från Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien Till Jordbruksdepartementet 103 33 STOCKHOLM Redovisning av uppdrag om precisering av begreppet hållbart nyttjande inom jordbruket (Jordbruksverkets rapport 2007:23)
Läs merPublicerad i Göteborgsposten 22/10 2015
Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden
Läs merEtt fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit?
Ett fossilfritt och klimatsmart lantbruk Hur ser det ut? Hur når vi dit? Sju Gårdar Mars 2009 Oscar Franzén Ekologiska Lantbrukarna Oscar Franzén Uppsala 16 april 2009 Jordbrukets energianvändning Energianvändning
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 23.11.2009 B7-0173/2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 110.2 i arbetsordningen om FAO:s världstoppmöte
Läs merVad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter. Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience
Vad är grejen med kött & klimat? Läget och möjligheter Britta Florén och Ulf Sonesson SP Food and Bioscience Klimatklassen på Chark-SM 2016 Kort om: Varför en klimatklass för chark? Vad gjorde att vinnarna
Läs merKoppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål
Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte
Läs merIto SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI
Ito SÖRMLANDS FRÄMSTA SJUKVÅRDSPARTI Interpellation Till: Miljölandstingsråd Anna Wåhlström (MP) 2018-04- 3 Ekologisk kost- bra för hälsa och miljö? Dfr A:fP/(S 7- //* 7 Ekologiska ägg innehåller tre gånger
Läs merHållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson
Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merVärlden har blivit varmare
Klimatsmart mat Hur vi genom vårt matval kan bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna - Samtidigt som vi äter bra för oss Världen har blivit varmare Vad har hänt? Människans utsläpp av
Läs merKoldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser
Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar
Läs merHöga livsmedelspriser
Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,
Läs merHusdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU
Husdjursavel för långsiktiga behov i ett svenskt och nordiskt perspektiv Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU För att kunna påverka utvecklingen av en husdjursras så att värdefulla genetiska
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
211 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar Sammanfattning Statistik
Läs merÅtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram
Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *
Läs merMILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Läs merVad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan
Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet
Läs merAlla barn till skolan Schools for Africa
Alla barn till skolan Schools for Africa Lågstadium Printa ut de här anteckningarna skiljt. Du kan inte läsa dem från skärmen under diaförevisningen! Instruktioner F5 = börja diaförevisning = gå framåt
Läs merKlimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige
Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket Christel Cederberg, Greppa Näringen, 24
Läs merSwedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Läs merHållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14
Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk
249 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merHur äter vi hållbart?
Hur äter vi hållbart? Elin Röös, Postdok, Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion Framtidens lantbruk SLU, Uppsala Radikala minskningar av utsläppen måste till
Läs merVad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren
Vad har hänt och vad händer i Afrika? Björn Lundgren Svenskt skogsfolk i Afrika Den konventionella bilden Elände, elände! Torka Erosion Svält Översvämningar Fattigdom Epidemier Inbördeskrig Terrorism Naturförstöring
Läs merAvel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning
Foto: ediblegeography.com Avel i ekologisk husdjursproduktion - nuläge och framtidsinriktning Therese Ahlman Inst. för husdjursgenetik, SLU E-post: therese.ahlman@slu.se Jordbruksverkets FoU-dag 11 april
Läs merBiologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU
Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:
Läs mer240 Tabell 14.1 Åkerarealens användning i olika länder , tals hektar Use of arable land in different countries Land Vete Råg Korn Havre Ma
239 Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion Förvärvsarbetande befolkning inom jordbruk med binäringar, med uppdelning på
Läs merGenbanksidén. Utdömda på förhand I de flesta fallen var det bara några få djur som återfanns och uppförökades. En del husdjurs-
Genbanksidén - som blev räddningen för många lantraser Av Ronny Olsson Denna artikel är skriven för Hanegället år 2002. Liknande artiklar har skräddarsytts för Heidrun och Linderödaren. När det självhushållande
Läs merLantmännens strategier för proteinförsörjningen
Lantmännens strategier för proteinförsörjningen Claes Johansson Chef Hållbar Utveckling Lantmännens strategier för hållbar proteinförsörjning Utgångsläge Alternativen på hemmaplan Ansvarstagande för sojaproduktion
Läs mer28 Mellanstaden-med lokala och regionala intressen i samverkan
I den första delen redovisas de båda FN-konferenserna, Agenda 21 och Habitat II, vision om hur vi uppnår ett hållbart samhälle Därefter beskrivsmellanstaden, den verklighet vi lever i Slutligen presenteras
Läs merJordbruksverket gör en uppföljning av
2011-02-03 EMS Jordbruksverket gör en uppföljning av Handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010-2020 Inledning Handlingsplanen (Jordbruksverkets rapportserie, Rapport 2010:14)
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merKlimat och ekosystem i förändring
Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar
Läs merJordbrukets utsläpp och trender
29-1-7 Lantbrukets husdjur klimatet och framtidens konsumtion Workshop ekoforskning klimat Christel Cederberg, SIK 6/1 29 Jordbrukets utsläpp och trender Lustgas, N2O och fossil CO2 Fossil CO2 FAO: 18
Läs merLektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
Läs mer14 Internationella uppgifter om jordbruk Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens
14 Internationella uppgifter om jordbruk 233 14 Internationella uppgifter om jordbruk Kapitel 14 innehåller internationella uppgifter om Åkerarealens användning Totalskördar Antal husdjur Animalieproduktion
Läs merSynpunkter: Mål för rovdjuren SOU 2012:22 Diarienummer: M2012/982/Nm Sista svarsdatum för remissvaren är den 6 juli 2012.
YTTRANDE 2012-07-05 1 (5) Regeringen Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM c/o Redovisningshuset Sundsesplanaden 2 registrator@environment.ministry.se S-824 30 HUDIKSVALL magnus.bergström@environment.ministry.se
Läs merWHO 2017: Tobacco and its environmental impact
WHO 2017: Tobacco and its environmental impact * Tobaksindustrin har negativ påverkan på snart sagt alla FN:s hållbarhetsmål. * För att klara FN:s hållbarhetsmål måste rökningen elimineras. Förstör jordbruksmark
Läs merFörändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser
Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 199 och 25 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser Forskningsprojekt finanserat av Stiftelsen Lantbruksforskning och Jordbruksverket
Läs merRegeringens skrivelse 2004/05:73
Regeringens skrivelse 2004/05:73 Husdjursgenetiska resurser Skr. 2004/05:73 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 20 januari 2005 Göran Persson Ann-Christin Nykvist (Jordbruksdepartementet)
Läs merAnn-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö
Läs merSå upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala
Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala Klimatutmaningen Konsumtionens klimatpåverkan Klimatpåverkan
Läs merMÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt.
INGEN FATTIGDOM MÅL 1: Målet är att få slut på all form av fattigdom överallt. Slut på fattigdomen! Det betyder bland annat: Den extrema fattigdomen ska avskaffas och antalet personer som lever i fattigdom
Läs merMatens klimatpåverkan
Matens klimatpåverkan Den här restaurangen har valt att beräkna och visa upp växthusgasutsläppen från maten de serverar, så gäster som är klimatintresserade kan ta hänsyn till utsläppen när de väljer vad
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.11.2013 COM(2013) 838 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN Genetiska resurser inom jordbruket
Läs merHans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar
2015-04-13 Det talade ordet gäller! Palle Borgströms inledningstal Guldmedaljen 2015 Hans Kungliga Höghet Landsbygdsministern Bästa Guldmedaljörer, Årets Mjölkbonde Mina Damer och Herrar Det är en ära
Läs merVad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?
2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU
Läs merBevara, nyttja och utveckla
Bevara, nyttja och utveckla handlingsplan för uthållig förvaltning av svenska husdjursraser 2010 2020 Sverige har genom Konventionen om Biologisk Mångfald och Interlaken-deklarationen påtagit sig ett ansvar
Läs merMILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR
MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck
Läs merVårt ansvar för jordens framtid
Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.
Läs merIdisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem
Idisslarnas roll i ett hållbart livsmedelssystem Elin Röös, biträdande lektor i miljösystemanalys för livsmedel, Institutionen för energi och teknik, SLU Uppsala Idisslarna Omvandlar för människan icke
Läs merHÅLLBAR UTVECKLING. Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012
HÅLLBAR UTVECKLING Bakgrund till Katedralskolans FN- rollspel 2012. INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Hållbar utveckling FN:s miljöarbete kopplat till millenniemålen FN:s miljöhistoria I år i Rio Frågor till
Läs merFAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER
FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion
Läs mer