Projektrapport Regional SIP-utbildning kommuner och landsting i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Regional SIP-utbildning kommuner och landsting i Stockholms län"

Transkript

1 Projektrapport Regional SIP-utbildning kommuner och landsting i Stockholms län

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Utbildningens genomförande... 4 Utbildningens deltagare... 4 Resultat från gruppdiskussioner... 5 Möjligheter och hinder i SIP-arbetet... 5 Gemensam SIP-mall... 8 Utvärdering av utbildningen... 9 Baslinjemätning och mätning av effekter Bilagor Bilaga 1) Program för kurs 1-5 och kurs Bilaga 2) Sammanställning av antal kursdeltagare - arbetsplatser - kurs Bilaga 3) Förslag till ändringar i SIP-mallen

3 Sammanfattning 10 utbildningar genomfördes och deltagarna fördelades delregionalt med utgångspunkt från samverkan mellan kommuner och landsting. Konkret innebar det att personalgrupper som i vardagen samarbetar kring SIP skulle få möjlighet att delta vid samma utbildningstillfälle. Totalt deltog 871 medarbetare varav 506 var anställda vid kommunerna och 357 deltagare var andställda vid landstinget (8 deltagare har vi inte kunnat identifiera arbetsgivare på). Sammanfattningsvis kan ett positivt resultat utläsas av utvärderingarna. Utifrån de gruppdiskussioner som ingick i utbildningen framkom ett gediget material. Materialet kan förhoppningsvis komma till stor användning i det fortsatta utvecklingsarbetet kring samverkansfrågor mellan kommuner och landsting i Stockholms län. 2

4 Inledning Regionala Samrådet för psykiatri och beroendefrågor beslutade i december 2013 att ge landstinget och kommunernas samverkansgrupp inom FoU-frågor i uppdrag att genomföra en utbildningsinsats kring individuella planer inom beroende- och missbruksvården. Berörda patient-/klientgrupper är personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning samt missbruk/beroende. Samverkansgruppen kring FoU-frågor utsåg en arbetsgrupp bestående av representanter från FoU Nordost, FoU Nordväst, Centrum för psykiatriforskning (CPF), Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Hälsooch sjukvårdsförvaltningen (HSF), och representanter från landstingets beroendevårdberoende (Capio Maria och Beroendecentrum Stockholm) för att göra en inventering av utbildningsbehovet. Vid inventeringen framkom att behovet av utbildningen var stort och att både kommuner och landstinget ville genomföra SIP-utbildning senast hösten En projektledningsgrupp utsågs för SIP-utbildningen och bestod av Anna Thurang, projektledare; Karin Ryö, projektsamordnare och Elisabeth Petersen, projektassistent. Arbetsgruppen fortsatte sitt arbete som referensgrupp till projektledning och genomförde även granskning av nedanstående projektrapport. Arbetsgruppen bestod av följande representanter: Emma Fredriksson, KSL; Jocelyne Ängeslevä, HSF; Marianne Paunia, FoU-nordost; Anders Arnsvik FoU nordväst; Anita Gabrielsson, Capio Maria. Mellan november 2014 till mars 2015 genomfördes den länsövergripande utbildningssatsningen för att skapa en grund för en gemensam kunskapsbas som möjliggör ett fungerande samarbete över huvudmannagränserna. I denna rapport, framtagen av projektledningsgruppen, redogörs för utbildningens uppläggning och genomförande, deltagarnas synpunkter och reflektioner kring arbetet med att genomföra SIP, vilka möjligheter och hinder som finns samt förbättringsförslag. En mer detaljerad utvärdering som omfattar en baslinjemätning och en uppföljande mätning genomförs av CPFs enhet STAD och kommer att redovisas i en separat rapport från CPF till Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor. 3

5 Utbildningens genomförande För att genomföra utbildningen visstidsanställdes en projektledare på 20 %, projektkoordinator på 50 % samt en projektassistent på 5% vilka också ingick i arbetsgruppen (se inledning). Kontaktpersoner från kommuner (uppdelat på respektive FoU-område) samt kontaktpersoner från varje deltagande klinik inom landstinget deltog i genomförandet på olika sätt. Kontaktpersonernas uppgift var att fördela platser och vara en länk mellan projektkoordinator och deltagande arbetsplatser. Utbildningens deltagare 10 utbildningar (se bilaga 1 för programinnehåll) genomfördes och utbildningsplatserna fördelades delregionalt med utgångspunkt från samverkan mellan kommuner och landsting. Konkret innebar det att personalgrupper som i vardagen samarbetar kring SIP fick möjlighet att delta vid samma utbildningstillfälle. Deltagande vid kurserna och dess fördelning finns presentarat i bilaga 2. Totalt antal deltagare kurs 1-10 = 871 deltagare Kommun antal deltagare kurs 1-10 = 506 deltagare Landsting antal deltagare kurs 1-10 = 357 deltagare Ej känd arbetsgivare kurs 1-10 = 8 deltagare 4

6 Resultat från gruppdiskussioner Vid gruppdiskussionerna lyftes möjligheter och hinder i SIP-arbetet utifrån det flödesschema som finns beskrivet i Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre Stockholms län - vägledning. Nedan redovisas ett sammandrag av dessa diskussioner samt reflektioner kring gemensam SIP-mall. Den SIP-mall diskussionerna utgick ifrån är den som finns i landstingets journalsystem TakeCare vilken också rekommenderas i vägledningen. Möjligheter och hinder i SIP-arbetet 1. Upprättande av SIP- initiativ Möjligheter till att få till ett bra SIP-möte beskrevs bland annat som att vara flexibel och våga gå utanför boxen : Låta den enskilde bestämma platsen för mötet Ett gemensamt bokningssystem skulle underlätta samordningen Att se SIP-mötet som en tidsvinst inte som ett hinder Att alla representanter från olika enheter är med Ha fasta mötesdagar och mötestider Om möjligt läkarbedömning innan mötet Vara flexibel och våga gå utanför boxen Även hinder för att få till ett bra SIP-möte beskrevs: Att många förutsätter att initiativet ska komma från någon annan Att det är svårt att få till tider då verksamheterna har svår tidsbrist och det i vissa fall även kan vara personalbrist. Att det kan vara svårt att få tag i varandra. Att olika personer ser olika på sitt eget uppdrag. Det kan vara svårt att få med deltagare från alla olika verksamheter. Det upplevs ibland som att man kan bli ifrågasatt om man sammankallar till ett SIP. 2. Individens delaktighet Som betydelsefullt för att få till ett bra SIP-möte där individen är delaktig beskrevs följande förutsättningar: Förbereda inför mötet så att individens önskemål beaktas och att det finns rimliga förväntningar på vad mötet kan leda till Inventera den enskildes behov och vilja Respektera den enskildes självbestämmanderätt Fråga individen på vilket sätt vi (professionella) kan stötta under mötet I det fall den enskilde ej har möjlighet att delta på mötet kan den enskilde själv välja att skicka ett ombud som för den enskildes talan 5

7 Som hinder till att få till ett bra SIP-möte där individen är delaktig beskrevs bland annat: Det finns en risk att gruppen av professionella kör över den enskilde. Det professionella nätverket har olika syn på delaktighet Närstående talar över huvudet på den enskilde Det är en stor utmaning att sätta upp rimliga mål. Den enskilde kan ha svårt sätta ord på vad han/hon önskar för hjälp och ibland är det svårt att själv inse vilka behov man har Den enskilde vill ej ha mötet av olika skäl, kan t ex bero på en oro för att det skall leda till en utredning av ens föräldraskap Ibland har den enskilde förväntningar som de övriga deltagarna inte kan svara för 3. Inhämta samtycke Möjligheter/förutsättningar till att inhämta samtycke Viktigt med en tydlig rutin att inhämta samtycke. Samt att dokumentera detta. Helst skall samtycket finnas med redan i kallelsen till SIP. Förslagsvis inhämtar samordnaren in samtycket från den enskilde. Samtyckesblanketten gör det tydligt för den enskilde vilken information som kan komma att lämnas ut. Hindrande faktorer för att få till stånd ett samtycke Den enskilde är i underläge då det är en utsatt situation. Den enskilde kanske inte vill att alla deltagare skall veta allting. Det kan finnas en rädsla hos den enskilde att bli överkörd, förlora kontrollen, lämnas mellan olika verksamheter. En misstro mot myndigheter och samverkanspartners från den enskildes håll. Kan bero på tidigare erfarenheter. Psykisk sjukdom kan vara ett hinder, t ex vid psykos, demens, paranoida vanföreställningar eller liknande kan den enskilde inte tillgodogöra sig informationen. 4. Förberedelser inför mötet Det är betydelsefullt med förberedelser för ett bra utfall av mötet vilket belyses av sammandrag: Viktigt att redan från början klargöra vem som har huvudansvar, vem som är sammankallande. Samt utse ordförande och sekreterare för mötet. Vid behov, förbered mandat inför mötet. Förbered mötet noggrant och förklara syftet med mötet för den enskilde. Viktigt även att alla deltagare presenteras så att deras roll på mötet tydliggörs. Om möjligt, lämna ut lättläst informationsmaterial om SIP till patient och vid behov, närstående. Detta får gärna finnas i väntrummet. Var tydlig med förväntningar och agenda inför mötet, speciellt den enskildes förväntningar. Viktigt att hjälpa den enskilde att rangordna frågeställningarna efter vilken som är mest akut. Screena den enskilde för hur måendet är; mat sömn, psykotisk osv. 6

8 Hindrande faktorer vid förberedelser inför SIP-mötet: Konflikter mellan aktörerna eller mellan en aktör och den enskilde kan påverka SIP-mötet och bör lyftas innan mötet. Brist på möteslokaler är ett hinder för att kunna få till SIP-möten. Svårigheter att få till tider då det inte anses vara ekonomiskt lönsamt att ha SIP-möten. 5. Kontakta berörda verksamheter och kalla till möte Möjligheter som underlättar när det gäller att kontakta berörda verksamheter och sammankalla till möte: Ha en egen telefonlinje för tjänsteärenden för att minimera telefonkötiderna. Hitta en bra väg för att kalla deltagarna till mötet; via mail, telefon eller gemensam kalender. Förslag att alla verksamheter använder sig av WebCare/TakeCare. Lägg tid på att lära känna varandra t ex genom studiebesök på de olika verksamheterna. Hindrande faktorer i samband med kontakt med berörda verksamheter och kallelser till möten Kort varsel när den enskilde skrivs ut från heldygnsvården leder till att öppenvården och socialtjänsten inte hinner boka ett SIP-möte innan utskrivning. Svårt att få med läkare på SIP. Bristande rutiner gör att det blir fel i kallelserna till verksamheterna. Samarbetssvårigheter, tex någon enhet som nekar till att genomföra en SIP. 6. Genomföra mötet och upprätta SIP Möjligheter till ett bra SIP-möte beskrevs som: Viktigt att alla lyssnar på varandra och respekterar varandras professioner och kompetens. Ha förståelse för allas olika uppdrag och arbetssätt. Ta fram tydliga mål och delmål vilket underlättar den kommande uppföljningen. Viktigt att det dokumenteras vilka mål som skall följas upp och när. Försöka få mötet till en trygg och trevlig miljö för deltagarna Viktigt att bjuda in den enskilde i dialogen och efterfråga dennes tankar och åsikter. Lyft upp det positiva, det som den enskilde lyckas med. Fylla i SIP under mötet och lämna ut till alla deltagare. Sammanfatta mötet avslutningsvis, rätta det som eventuellt blivit fel. Fånga upp eventuella frågor. 7

9 Hinder vid genomförandet av SIP-mötet och upprättandet av SIP-blanketten Otydliga/olika beslutsmandat. Orimliga förväntningar/krav på de olika aktörerna/enheterna. Frånvaro från en enda deltagare kan ge en stor påverkan på mötet. 7. Följa upp Möjligheter för en bra uppföljning: Uppföljning bokas vid sittande möte. Samordningsansvarig är ansvarig för att mötet bokas. Sammankalla till nytt möte om planen inte hålls eller behöver revideras eller om man märker att klienten inte mår bra Viktigt att hålla en dialog i mellantiden. Hinder vid uppföljning: Det finns brister i att hålla samarbetspartners informerade om det aktuella kring den enskilde. Nytt möte missas att bokas in. Åtaganden som delas ut under mötet genomförs inte. Insatserna kommer ej igång i tid. Samtycket upphör efter mötet. Bristfällig dokumentation från mötet. Revideringen blir inte av och det gamla, inaktuella står kvar. Det kan vara svårt att få ut kopior av SIP till alla mötesdeltagare. 8. Avslutas eller revideras Möjligheter för ett bra avslut/revidering: Revidera SIP vid förändrade behov. Är målen realistiska? Behöver en ny plan utformas eller kan vi utgå från samma plan? Om målen uppfyllts och det ej föreligger något behov för SIP, avslutas SIP. Hinder vid revidering/avslut: Oenigheter mellan verksamheterna när den enskilde ska avslutas. Avsaknad av resultat. Besluten rinner ut i sanden? Den enskilde avslutas utan att övriga insatser meddelas om avslut och orsak. Målen går inte att uppfylla. Oklara riktlinjer kring hur dokumentet sparas Att samtycke dras in Gemensam SIP-mall Majoriteten av deltagarna var positiva till gemensam mall och ansåg att SIPmallen som Vägledningsdokumentet hänvisar till är bättre än ingen alls. Innebörden i detta är att många upplever att befintlig mall har brister bland annat framkom att den borde anpassas mer till den enskilde samt inte vara så landstingsinriktad. För mer synpunkter se bilaga 3. 8

10 Utvärdering av utbildningen Totalt 565 utvärderingar lämnades in. Det var 150 utvärderingar från landstinget, 243 från kommunerna och 172 där det inte framgick vilken arbetsgivare de kom från. Under utbildningsdagarna var deltagarna indelade i grupper för att på bästa möjliga sätt kunna genomföra utbildningen tillsammans med berörda samverkansparter från huvudmännen det vill säga kommunerna, landstingets beroendevård och psykiatri. Detta var möjligt i de flesta fall men vid ett antal kurser saknades representanter främst från psykiatrin. Detta beror dels på att det finns fler medarbetare inom kommunerna än landstinget men också på frånvaro av anmälda deltagare vid genomförandet av utbildningen. Kursutvärderingen för utbildning 1-5 visade att majoriteten av deltagarna ansåg att utbildningen har relevans för deras arbete (se figur 1 och 2). Dock kunde det utläsas att deltagarna ansåg att 1 heldag och 2 halvdagar var för mycket i relation till deras arbetsbelastning och att utbildningen kunde komprimeras. Utifrån detta och i diskussion med ansvariga för SIP-utbildningen beslutades att korta utbildningen med 1 halvdag samt lägga till ytterligare en föreläsning för de kommande 5 kurserna som genomfördes under Vid kursutvärderingen för kurs 6-10 kunde det utläsas att flera deltagare ansåg att utbildningen var för kort. Även denna utvärdering visade att majoriteten av deltagarna ansåg att utbildningen har relevans för deras arbete (se figur 1 och 2). Figur 1) Hur bedömer du relevansen av denna utbildning för ditt arbete? Diagrammet beskriver medelvärde för samtliga kurser. 9

11 Figur 2) Hur bedömer du relevansen av denna utbildning för ditt arbete? Diagrammet visar medelvärde för samtliga kurser uppdeltat på arbetsgivare. Nedan följer ett urval av kommentarer från deltagarnas kursutvärderingar: "Mest behållning av att flera parter samlas och hör samma samt att få diskutera ihop" "Lärde mig inte mycket nytt, blev inte så mycket klarare än innan. Dock bra att träffas både kommun och landsting och höra samma sak. Märks att alla tänker lite olika. Detta kan möjligtvis bli klarare framöver" Vi hade ingen representant från psykiatrin i vår grupp och det motverkade samverkanssyftet i hög grad Bra att träffa olika samverkanspartner och diskutera, kanske kunde ha varit ännu mer utrymme för diskussion Toppen att alla enheter samlas. Mera sånt 10

12 Vid kursutvärderingen ställdes också frågan hur deltagarna upplevde utbildningen som helhet. Av figur 3 och 4 kan det utläsas att detta varierade både mellan kurserna och arbetsgivare. Figur 3) Hur upplevde du utbildningen som helhet? Diagrammet beskriver medelvärdet för samtliga kurser. Figur 4) Hur upplevde du utbildningen som helhet? Diagrammet visar medelvärde för samtliga kurser uppdeltat på arbetsgivare Nedan följer ytterligare ett urval av kommentarer från deltagarnas kursutvärdering: "Syftet med kursen är bra, det behövs mer kunskap och information då det finns brister i detta på arbetsplatsen. Samt att försöka få till ett gemensamt arbetssätt, nu gör alla olika!" " jag upplever att denna kurs kanske vänder sig till yrken på "lägre nivå" dvs ej högskoleutbildade För lite utrymme för diskussion och återkoppling från föreläsare i helgrupp vad gäller synpunkter som personer i publiken lyfter fram Avsnittet om lagstiftningar var intressant. Hade gärna haft mer sådant 11

13 Föreläsningarna har haft olika betydelser och vikt för deltagarna men får överlag gott betyg och majoriteten anser att de är relevanta för utbildningen. Under första och sista dagen föreläste en attitydambassadör från Hjärnkoll om sitt insjuknande och sin återhämtning samt betydelsen av samarbete mellan huvudmännen och vikten av hennes egen delaktighet som en del av samverkan. Detta mottogs som positivt av deltagarna. Av kursutvärderingen kan utläsas att majoriteten av deltagarna tyckte föreläsningarna var relevant i sammanhanget. Några kommenterade det på följande sätt: Bra att ni plockade in Åsa med förhoppning att vi alla försöker tänka positivt inför SIP. Det kan ske förändring/förbättring för den enskilde "Har uppskattat Åsas föreläsningar. Hälsa henne tack! Genuint och ärligt" Dock upplevdes inte brukarmedverkan som relevant för en del kursdeltagare och kom till uttryck bland annat med denna kommentar: "Stor tveksamhet kring attitydambassadörens bidrag i SIP-utbildningssyfte". 12

14 Baslinjemätning och mätning av effekter SIP-utbildningen syftar till att skapa förutsättningar för ett fungerande samarbete över huvudmannagränserna. För att undersöka huruvida utbildningen över tid påverkar samverkan i berörda verksamheter planeras för en utvärdering. Målgruppen för utvärderingen har varit de medarbetare som deltagit vid utbildningen. Datainsamlingen sker med webbenkäter där frågor ställs kring samverkan. Utvärderingen omfattar en baslinjemätning och en uppföljande mätning ett år efter genomförd baslinje (samband med utbildningsstarten). Utvärderingen genomförs av CPFs enhet STAD. När mätningarna genomförts och sammanställts kommer resultatet att redovisas i en separat rapport från CPF till Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor. 13

15 Bilagor Bilaga 1) Program för kurs 1-5 och kurs 6-10 Dag 1. Kurs Det här vill vi uppnå med utbildningen mål och intention Inledning av chefer och ledare från respektive organisations-område Presentation och förväntningar i respektive arbetsgrupp Paus Styrande lagstiftning SIP i förhållande till andra samordnade planer Mandat i sittande möte? Varför samtycke? Gruppdiskussion utifrån föreläsningarna 30 min LUNCH Reflektion i helgrupp 15 min Varför och när ska vi samverka? När ska en SIP upprättas vem tar initiativet? Hur stödjer vi den enskildes delaktighet? Diskussion och fika Hur arbetar vi med fokus på mål och delmål motivation för individens delaktighet Avslutande reflektioner Dag 2. Kurs Reflektioner kring dag 1 samt intro till dag Hur kan vi göra i praktiken? Att göra en SIP före, under och efter Medskick och avslutande reflektioner 14

16 Dag 3. Kurs Intro till dagen Redovisning av grupparbetet i vernissageform Paus Definiera lösningar och hinder i ett flödesschema med syfte att arbeta fram bra rutiner för SIP-arbetet? Redovisning av grupparbetet i vernissageform I de bästa av världar avslutningsföreläsning Avslutning Dag 1. Kurs Registrering och Kaffe Det här vill vi uppnå med utbildningen mål och intention Inledning av chefer och ledare från respektive organisationsområde Presentation och förväntningar i respektive arbetsgrupp Paus Styrande lagstiftning SIP i förhållande till andra samordnade planer Mandat i sittande möte? Varför samtycke? Gruppdiskussion utifrån föreläsningarna 30 min Reflektion i helgrupp 15 min LUNCH på egen hand Varför och när ska vi samverka? När ska en SIP upprättas vem tar initiativet? Att vara delaktig och behovet av stöd Diskussion och fika Hur arbetar vi med fokus på mål och delmål motivation för individens delaktighet Avslutande reflektioner 15

17 Dag 2 kurs Registrering och Kaffe Välkomna Att mötas via video Möjligheter och utmaningar Hur kan vi göra i praktiken? Att göra en SIP före under och efter Definiera lösningar och hinder i ett flödesschema med syfte att arbeta fram bra rutiner för SIP-arbetet? Återhämtningen avslutningsföreläsning Avslutande reflektioner och utvärdering 16

18 Bilaga 2) Sammanställning av antal kursdeltagare - arbetsplatser - kurs 1-10 KURS 1 56 Stockholm SDF 4 Prima psykiatri 1 Wemind psykiatri 1 Capio Maria 32 SLSO KURS 2 36 Södertälje kommun 5 Salems kommun 2 Nykvarns kommun 39 SLSO KURS 3 15 Upplands Väsby kommun 1 Upplands Bro kommun 14 Sigtuna kommun 8 Sundbybergs stad 14 Solna stad 24 SLSO Kurs 4 10 Vallentuna kommun 6 Österåkers kommun 2 Vaxholm 15 Danderyds kommun 22 SLSO 10 Prima psykiatri Kurs 5 33 Botkyrka kommun 22 Huddinge kommun 52 SLSO Kurs 6 14 Nacka kommun 10 Tyresö kommun 1 Värmdö kommun 12 Nynäshamn kommun 21 Haninge kommun 1 Ersta Diakoni 3 Capio Maria 11 Capio Hjärnhälsan 19 SLL 4 Saknar uppgifter på arbetsplats 17

19 KURS 7 55 Stockholms stad 12 Ekerö 38 SLSO KURS Norrtälje 6 Lidingö 16 Botkyrka 4 Prima Lidingö 12 SLSO 1 saknade uppgift på arbetsplats KURS 8 18 Järfälla kommun 9 Upplands Bro kommun 24 Sollentuna kommun 10 Prima vuxen 38 SLSO 3 saknar uppgift på arbetsplats KURS 9 32 Rinkeby/Kista 17 Spånga/Tensta sdf 13 Praktikertjänst 23 SLSO 18

20 Bilaga 3) Förslag till ändringar i SIP-mallen Samordnad individuell plan Enligt Hälso-och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) 3f Socialtjänstlagen (SOL 2001:453) 2 kap, Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (2007:10) Patient/klient: Verksamhet: (Vård)enhet: Adress: Postadress: Telefon: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Kommun/Stadsdel: Tolkbehov: Närstående som kan kontaktas: (namn, relation, adress, telefon) Mer utrymme att skriva på. Husdjur? Önskemål om att det istället står: Syfte, planera utskrivning behandling, beroendeproblem, ekonomi. Berörda minderåriga: Ja Nej Om ja, ange antal och födelseår Information om personen är vårdnadshavare och om det är någon annan som tar hand om barnen. Finns kontakt med socialtjänst? Vem ser barnens behov? Generellt önskas mer skrivutrymme i rutorna. Omformulera för mer fokus på den enskilde. Aktuella kontakter: (namn, telefonnummer) Psykiatrisk heldygnsvård/avdelning: Ansvarig läkare/kontaktperson: Psykiatrisk öppenvård/mottagning: Ansvarig läkare/kontaktperson: Beroende öppenvård/mottagning: Skilj på landstingets och kommunens beroendevård. Ansvarig läkare/kontaktperson: Primärvård/vårdcentral: Ansvarig läkare/distriktssköterska: Kommun/stadsdelsförvaltning: Ansvarig kommunalenhet/er: Ansvarig handläggare/biståndsbedömare: Boendestöd: God man: Förvaltare: Personligt ombud: 19

21 Man bör lägga till försörjningsstöd. Kontaktperson Daglig verksamhet/sysselsättning Boendepersonal. Övriga kontakter: Datum för upprättande av plan: tidigare plan Detta är en uppföljning av Patienten godkänner att informationsöverföring mellan kommun och landsting äger rum: Ja Nej Samordningsansvarig: (ange namn samt befattning, arbetsplats) Medverkande på mötet: (namn, relation, befattning, arbetsplats) Resursinventering Önskemål för mötet individen och syftet med mötet. I TC går inte att skriva i punktform Problemformulering Ändra till patientens problemformulering. Syfte med möte skall läggas till eller finnas istället för problemformulering. Mål Mål till nästa möte och övergripande mål. Bryt ner i mål och delmål. Dela upp i kortsiktigt och långsiktigt mål. 20

22 Gällande beslutade insatser så är det otydligt om man avser beslutande/pågående insatser eller de som beslutats på mötet. Behov av insatser från kommunen: Större/fler rutor då inte alla aktörer får plats. Beslutade insatser: Mer detaljerat när det gäller beviljade insatser för klienten för att göra det tydligare. Insatser får ej beslutas på plats, måste utredas först. Förslag: Dela upp denna i 3 delar: 1. Den enskilde önskar/ansöker om dessa insatser. 2. Kommunen åtar sig att 3. Beslutade insatser (alltså redan pågående) Ansvarig enhet/mottagning: Behov av insatser från psykiatrin: Beslutade insatser: Ansvarig enhet/mottagning: Behov av insatser från beroendevården: Beslutade insatser: Ansvarig enhet/mottagning: Behov av insatser från andra aktörer: En ruta för ja och nej samt vilka och vem som initierar denna kontakt. Patienten ansvarar själv för: 21

23 Övrigt: Lägg in krisplan alternativt en ruta där man kan kryssa i för att visa att en krisplan finns. Samt att sekretessen får brytas vid akut situation. En ruta för avvikande åsikter. Tex om Socialtjänsten ser behov av drogfritt stödboende men klienten vill inte. Eller om psykiatrin avvisar kontakt pga missbruk men socialtjänsten ser behov av t ex psykologkontakt pga trauma. Samordnad individuell plan kommer att utvärderas/följas upp datum: Kontakt för uppföljning initieras av: En ruta som tydligt visar vem som är ansvarig för att göra vad till uppföljningsmötet. Kopia lämnas till: Samordnad individuell plan beslutad, datum: Underskrift företrädare kommunen Namnförtydligande, befattning Underskrift företrädare psykiatrin Namnförtydligande, befattning Underskrift företrädare beroendevården Namnförtydligande, befattning Underskrift patient Här bör det finnas flera alternativ för underskrift tex saknas närstående, andra myndigheter samt att den enskilde kan ha fler företrädare från olika enheter inom samma område. Kanske det räcker med rader för underskrift för att manuellt skriva in deltagare/beslutsfattande? 22

24

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsutvecklare Karlstad 2014-09-17 Reviderad 141105 Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Bakgrund Ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2013 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-04-15 Diarienummer: 1404-0512 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Maria Hedberg 08-123 132

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län Team och teamsamordnare vid Hörselhabiliteringen Specialpedagoger vid Hörselhabiliteringen Rådgivare i Specialpedagogiska

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål

Manual för samverkansmöten SIP. Att leda och delta för att nå gemensamma mål Manual för samverkansmöten SIP Att leda och delta för att nå gemensamma mål Inledning Samarbete över professions- och verksamhetsgränser är mer regel än undantag kring barn och vuxna i behov av sammansatt

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv

Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Utsatta EU-medborgare i Sverige lägesrapport ur ett människohandelsperspektiv Vad är uppdraget? Vi jobbar mot människohandel Inte mot generell social utsatthet och inte med minoritetsfrågor Det finns indikationer

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014 Befolkningen i Stockholms län 3 september 214 Stockholms län har 35 procent av landets folkökning Sveriges folkmängd ökade under de tre första kvartalen 214 med 83 634 personer till 9 728 498. Stockholms

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011

ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 ID 1 (7) SID 1 (7) RAPPORT 2011 Denna första rapport innehåller övergipande information om verksamheten under hela 2011. Den berättar om hur det fungerat utifrån ett samverkansperspektiv med kommuner och

Läs mer

Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län

Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län Uppföljning av individuella planer inom missbruks- och beroendevården i Stockholms län Cecilia Löfgren & Emma Fredriksson September 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Urval och genomförande...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Ändring av administrativ huvudman för FOU Seniorium

Tjänsteskrivelse Ändring av administrativ huvudman för FOU Seniorium Ärende 11 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2013-05-16 DNR SN 2013.099 HELENA ÅHMAN SID 1/2 AVDELNINGSCHEF 08-58785000 HELENA.AHMAN@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse Ändring

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen avser Målgruppen för handlingsplanen

Läs mer

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även

Familjestödsgruppen hjälper. social tjänsten med att hitta. lämpliga boenden för barn och. ungdomar. Vi erbjuder även Familjestödsgruppen hjälper social tjänsten med att hitta lämpliga boenden för barn och ungdomar. Vi erbjuder även familje behandling och kvalificerat kontaktmannaskap. EN TRYGG TILLVARO Alla människor

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Använd SIP ett verktyg vid samverkan

Använd SIP ett verktyg vid samverkan PSYNKPROJEKTET Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga 0-18 år Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se Använd SIP ett verktyg vid samverkan Barn och unga

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014

Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren 2014 VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE SOCIALFÖRVALTNING 2014-08-25 DNR SN 2014.126 URBAN JONSSON SID 1/1 SUTVECKLARE URBAN.JONSSON@VALLENTUNA.SE SOCIALNÄMNDEN Tjänsteskrivelse bidragsansökan kvinnojouren

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr

Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumenttyp Fastställd av Beslutsdatum Reviderat Vård- och omsorgsnämnden, 2015-09-29 Utbildningsnämnden Dokumentansvarig Förvaring Dnr Dokumentinformation Riktlinje för samverkan mellan socialtjänst barn

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015 Befolkningen i Stockholms län 31 mars 215 Över 2,2 miljoner i länet Sveriges folkmängd var 9 767 357 den 31 mars 215, en ökning med 2 2 sedan årsskiftet. Stockholms län ökade med 7 61 till 2 25 15. De

Läs mer

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby September 2013 Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby på skolan i förhållande till andra kommuner - En studie baserad på åren 2005 och 2011 1 Inledning Skolresultaten har under en lång rad av

Läs mer

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?

Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina

Läs mer

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Handlingsplan Vård- och stödsamordning Handlingsplan Vård- och stödsamordning Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det

Läs mer

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1

2013-04-02. Hemsjukvård 2015. delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient. Gunnel Rohlin. Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 2013-04-02 Hemsjukvård 2015 delprojekt beslut om hur en individ blir hemsjukvårdspatient Gunnel Rohlin Ann Johansson HEMSJUKVÅRD 2015 1 HEMSJUKVÅRD 2015 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BESLUT OM HEMSJUKVÅRD...

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-06 1 (4) HSN 1009-1008 Handläggare: Maria Hedberg Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, P 12 Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten

Läs mer

2012-10-30. Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan

2012-10-30. Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan 2012-10-30 Årsrapport 2012 Musik- och kulturskolan Innehåll Innehåll...2 Inledning...3 Ledning och samordning...3 Verksamhetsberättelse...4 Observationer...4 Ungefärlig tidplan för en observation...4 Rekrytering

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin

LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin LOKAL HANDLINGSPLAN För missbruk och beroendefrågor mellan Stenungsunds kommun, primärvården och psykiatrin Antagen av Simbas ledninggrupp maj 2009, reviderad 2011 Lokal handlingsplan för missbruks- och

Läs mer

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk Vårdsamverkan Fyrbodal Beredningen psykiatri/missbruk Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelse mellan staten och SKL Fortsättning på tidigare satsningar inom området

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson

Barn som anhöriga. Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Barn som anhöriga Nora Kathy, Pernilla Arvidsson, Christoffer Eliasson Kunskapscentrum för Barnhälsovård Fortbildning Kunskaps- och informationsspridning Stöd till verksamheter Externa föreläsningar Samverkan

Läs mer

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Återföringsdialog Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Sammanställning av tillsyner i åtta kommuner & stadsdelar i Stockholms län 2013-2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Alla dessa planerbegreppsförklaring SIKTA- Skånes missbruks- och Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg Vård och omsorgsplaner Vård och omsorgsplanering Kan resultera i Vård och omsorgsplan Dokumenteras

Läs mer

Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting

Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting Ungdomsmottagningar i Stockholms läns landsting Uppföljning av verksamheten 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-04-28 Diarienummer: HSN 1504-0520 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Läs mer

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV

FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV FÖRTUR TILL BOSTAD FÖR DIG MED SÄRSKILDA BEHOV UPPLANDS-BRO SIGTUNA ATT ANSÖKA OM FÖRTUR TILL BOSTAD Du som har starka medicinska behov, sociala behov eller en allvarlig hotbild kan ansöka om förtur till

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län

Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 (7) Regionalt handlingsprogram för vuxenutbildningsregionen i Stockholms län 1 Inledning Kommunerna i Stockholms län har i dokumentet Överenskommelse om att skapa en vuxenutbildningsregion i Stockholms

Läs mer

Gemensam gymnasieregion 2.0

Gemensam gymnasieregion 2.0 Bilaga 5 Gemensam gymnasieregion 2.0 FC-chefer 141113 Dagens frågor Samverkansavtalet - beslutsläget hos er i kommunerna? Strukturtillägg - lägesrapport Utbud och efterfrågan - lägesrapport Årets antagning

Läs mer

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting

Lena Karlsson, utvecklingsstrateg, Västmanlands Kommuner och Landsting Dokumentnamn: Rutin för samverkan vid egenvård. Överrenskommelse mellan landstinget och kommunerna i Västmanlands län Dok.nr/Ref.nr/Diarienr: Version: Klicka här för att ange text. 1. Datum: VKL:s diarienummer:

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30.

På gång: Hållbar affärsutveckling till befintliga företagare med utländsk bakgrund i Stockholms län, 0,45 mkr. Anbud ska senast lämnas 2010-06-30. Nyhetsbrev nr 8 Så kommer äntligen nästa nyhetsbrev från Entrepreneur Sthlm. I detta nummer tipsar vi om all den rådgivning som nu finns upphandlad och tillgänglig för entreprenörerna i länet. Hjälp oss

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom

SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom SKL:s arbete för att stödja utvecklingen av vården och omsorgen för personer med psykisk funktionsnedsättning och sjukdom 2015-08-25 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Knivdåd i Norrköping kunde ha

Läs mer

Del A: Vilka använder telefonrådgivningen? Redovisning av delprojekt 2A i Verkningsgradsprojektet

Del A: Vilka använder telefonrådgivningen? Redovisning av delprojekt 2A i Verkningsgradsprojektet Del A: Vilka använder telefonrådgivningen? Redovisning av delprojekt 2A i Verkningsgradsprojektet Per Bengtson, Grön idé AB, juni 2005 A1. Bakgrund...1 A2. Metod...1 A3. Resultat...3 A4. Slutsatser...7

Läs mer

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun

Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun LVF 2007:9 Luftföroreningar i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandviken kommun - UTSLÄPPSDATA FÖR ÅR 2005 SLB-ANALYS, MARS ÅR 2007 Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Totala utsläpp

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

RISKHANTERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSPOLICY. Aktieägare i. Stockholmsregionens Försäkring AB. Antagen vid styrelsemöte 6 september 2011

RISKHANTERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSPOLICY. Aktieägare i. Stockholmsregionens Försäkring AB. Antagen vid styrelsemöte 6 september 2011 RISKHANTERINGS- OCH FÖRSÄKRINGSPOLICY Aktieägare i Stockholmsregionens Försäkring AB Antagen vid styrelsemöte 6 september 2011 Stockholmsregionens Försäkring AB Adress: Organisationsnr : 516406-0641 Pajalagatan

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp

KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp KomBas-projektet: utvärdering av öppen föreläsning inom ramen för kursen Psykosocialt arbete med inriktning mot boendestöd/sysselsättning 7,5 hp m lagar och andra styrdokument. Föreläsare: Jonas Reinholdsson

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27

Beslutsunderlag Hälso- och sjukvårdsdirektörens tjänsteutlåtande, 2014-01-27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2014-01-27 1 (5) HSN 0908-0737 Handläggare: Andreas Falk Hälso- och sjukvårdsnämnden 2014-03-04, P 7 Förlängning av avtal om lokal psykiatrisk öppenvård

Läs mer

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012

K OGNUS. Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Avslutningskonferens 29 maj 2013 Konstakademin Kognus - ett länsövergripande samarbetsprojekt 2009-2012 Stockholms Läns Landsting Norra Stockholms psykiatri (projektägare) Transkulturellt Centrum Kommuner

Läs mer

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av

av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Ansvarsfördelning och finansiering av Slussens anpassning Ingemar Skogö Uppdraget om en ny reglering av Mälaren, Försvarsdepartementet Mälaren är en viktig gemensam tillgång för regionen Vattentäkt för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015

Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Varför tar vi hand om friska barn? Margaretha Magnusson 20 april 2015 Översikt 1-3v 4v 6-8v 3-5m 6m 8m 10m 12m 18m 2,5-3 år* 4 år 5 år Hem BVC BVC BVC BVC BVC Hem BVC BVC BVC BVC BVC BVC S 2 besök L+S

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING

UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING UTVÄRDERING AV EN ESL-GRUPP I SAMARBETE MELLAN KOMMUN OCH LANDSTING Ett miniprojekt utifrån ESL:s utbildningsmaterial i Näckrosprojektets intention att arbeta över gränserna kommun och landsting. Miniprojektet

Läs mer

Nyckeltal Socialpsykiatri 2013

Nyckeltal Socialpsykiatri 2013 Nyckeltal Socialpsykiatri 2013 Deltagande kommuner Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Staffan Wallier: 2013-08-21 Innehållsförteckning

Läs mer

Ansökan Plattform Norrköping

Ansökan Plattform Norrköping 1(8) Samordningsförbundet Östra Östergötland Ansökan Plattform Norrköping Jag ansöker om att få delta i Plattform Norrköping Förnamn Efternamn Personnummer Adress Postnummer/Ort Telefon/Mobil Mail Hur

Läs mer

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård

Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård S Samverkan när enskilda/ patienter behöver praktisk hjälp med egenvård Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län 1 S Innehållet i denna överenskommelse är framtaget

Läs mer

Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade

Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade 2014-01-20 Karin Jacobsen Dnr KSL/12/0020-59 Ärendegång: KSLs arbetsmarknadsberedning 2014-01-30 Rapport från sfx, utbildning i svenska för yrkesutbildade Förslag till beslut Arbetsmarknadsberedningen

Läs mer

Minnesanteckningar konferens om regional verksamhet för samhällsorientering

Minnesanteckningar konferens om regional verksamhet för samhällsorientering 2 0 1 0-0 5-0 4 Minnesanteckningar konferens om regional verksamhet för samhällsorientering Dag: 4 maj 2010 Plats: Stadsmuseum Närvarande: Ahmad Alipoor, Vaxholm, Bengt Agö, Lindingö intro, Bengt Jönsson,

Läs mer

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010

Kompetensutveckling på Nova Högskolecentrum. För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Kompetensutveckling på För personliga ombud i Kalmar län Hösten 2010 Hej och varmt välkomna till! Vi hoppas och tror att denna föreläsningsserie ska upplevas som mycket givande för dig och dina kollegor.

Läs mer