Projektrapport Regional SIP-utbildning kommuner och landsting i Stockholms län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Projektrapport Regional SIP-utbildning kommuner och landsting i Stockholms län"

Transkript

1 Projektrapport Regional SIP-utbildning kommuner och landsting i Stockholms län

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Utbildningens genomförande... 4 Utbildningens deltagare... 4 Resultat från gruppdiskussioner... 5 Möjligheter och hinder i SIP-arbetet... 5 Gemensam SIP-mall... 8 Utvärdering av utbildningen... 9 Baslinjemätning och mätning av effekter Bilagor Bilaga 1) Program för kurs 1-5 och kurs Bilaga 2) Sammanställning av antal kursdeltagare - arbetsplatser - kurs Bilaga 3) Förslag till ändringar i SIP-mallen

3 Sammanfattning 10 utbildningar genomfördes och deltagarna fördelades delregionalt med utgångspunkt från samverkan mellan kommuner och landsting. Konkret innebar det att personalgrupper som i vardagen samarbetar kring SIP skulle få möjlighet att delta vid samma utbildningstillfälle. Totalt deltog 871 medarbetare varav 506 var anställda vid kommunerna och 357 deltagare var andställda vid landstinget (8 deltagare har vi inte kunnat identifiera arbetsgivare på). Sammanfattningsvis kan ett positivt resultat utläsas av utvärderingarna. Utifrån de gruppdiskussioner som ingick i utbildningen framkom ett gediget material. Materialet kan förhoppningsvis komma till stor användning i det fortsatta utvecklingsarbetet kring samverkansfrågor mellan kommuner och landsting i Stockholms län. 2

4 Inledning Regionala Samrådet för psykiatri och beroendefrågor beslutade i december 2013 att ge landstinget och kommunernas samverkansgrupp inom FoU-frågor i uppdrag att genomföra en utbildningsinsats kring individuella planer inom beroende- och missbruksvården. Berörda patient-/klientgrupper är personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning samt missbruk/beroende. Samverkansgruppen kring FoU-frågor utsåg en arbetsgrupp bestående av representanter från FoU Nordost, FoU Nordväst, Centrum för psykiatriforskning (CPF), Kommunförbundet Stockholms län (KSL), Hälsooch sjukvårdsförvaltningen (HSF), och representanter från landstingets beroendevårdberoende (Capio Maria och Beroendecentrum Stockholm) för att göra en inventering av utbildningsbehovet. Vid inventeringen framkom att behovet av utbildningen var stort och att både kommuner och landstinget ville genomföra SIP-utbildning senast hösten En projektledningsgrupp utsågs för SIP-utbildningen och bestod av Anna Thurang, projektledare; Karin Ryö, projektsamordnare och Elisabeth Petersen, projektassistent. Arbetsgruppen fortsatte sitt arbete som referensgrupp till projektledning och genomförde även granskning av nedanstående projektrapport. Arbetsgruppen bestod av följande representanter: Emma Fredriksson, KSL; Jocelyne Ängeslevä, HSF; Marianne Paunia, FoU-nordost; Anders Arnsvik FoU nordväst; Anita Gabrielsson, Capio Maria. Mellan november 2014 till mars 2015 genomfördes den länsövergripande utbildningssatsningen för att skapa en grund för en gemensam kunskapsbas som möjliggör ett fungerande samarbete över huvudmannagränserna. I denna rapport, framtagen av projektledningsgruppen, redogörs för utbildningens uppläggning och genomförande, deltagarnas synpunkter och reflektioner kring arbetet med att genomföra SIP, vilka möjligheter och hinder som finns samt förbättringsförslag. En mer detaljerad utvärdering som omfattar en baslinjemätning och en uppföljande mätning genomförs av CPFs enhet STAD och kommer att redovisas i en separat rapport från CPF till Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor. 3

5 Utbildningens genomförande För att genomföra utbildningen visstidsanställdes en projektledare på 20 %, projektkoordinator på 50 % samt en projektassistent på 5% vilka också ingick i arbetsgruppen (se inledning). Kontaktpersoner från kommuner (uppdelat på respektive FoU-område) samt kontaktpersoner från varje deltagande klinik inom landstinget deltog i genomförandet på olika sätt. Kontaktpersonernas uppgift var att fördela platser och vara en länk mellan projektkoordinator och deltagande arbetsplatser. Utbildningens deltagare 10 utbildningar (se bilaga 1 för programinnehåll) genomfördes och utbildningsplatserna fördelades delregionalt med utgångspunkt från samverkan mellan kommuner och landsting. Konkret innebar det att personalgrupper som i vardagen samarbetar kring SIP fick möjlighet att delta vid samma utbildningstillfälle. Deltagande vid kurserna och dess fördelning finns presentarat i bilaga 2. Totalt antal deltagare kurs 1-10 = 871 deltagare Kommun antal deltagare kurs 1-10 = 506 deltagare Landsting antal deltagare kurs 1-10 = 357 deltagare Ej känd arbetsgivare kurs 1-10 = 8 deltagare 4

6 Resultat från gruppdiskussioner Vid gruppdiskussionerna lyftes möjligheter och hinder i SIP-arbetet utifrån det flödesschema som finns beskrivet i Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre Stockholms län - vägledning. Nedan redovisas ett sammandrag av dessa diskussioner samt reflektioner kring gemensam SIP-mall. Den SIP-mall diskussionerna utgick ifrån är den som finns i landstingets journalsystem TakeCare vilken också rekommenderas i vägledningen. Möjligheter och hinder i SIP-arbetet 1. Upprättande av SIP- initiativ Möjligheter till att få till ett bra SIP-möte beskrevs bland annat som att vara flexibel och våga gå utanför boxen : Låta den enskilde bestämma platsen för mötet Ett gemensamt bokningssystem skulle underlätta samordningen Att se SIP-mötet som en tidsvinst inte som ett hinder Att alla representanter från olika enheter är med Ha fasta mötesdagar och mötestider Om möjligt läkarbedömning innan mötet Vara flexibel och våga gå utanför boxen Även hinder för att få till ett bra SIP-möte beskrevs: Att många förutsätter att initiativet ska komma från någon annan Att det är svårt att få till tider då verksamheterna har svår tidsbrist och det i vissa fall även kan vara personalbrist. Att det kan vara svårt att få tag i varandra. Att olika personer ser olika på sitt eget uppdrag. Det kan vara svårt att få med deltagare från alla olika verksamheter. Det upplevs ibland som att man kan bli ifrågasatt om man sammankallar till ett SIP. 2. Individens delaktighet Som betydelsefullt för att få till ett bra SIP-möte där individen är delaktig beskrevs följande förutsättningar: Förbereda inför mötet så att individens önskemål beaktas och att det finns rimliga förväntningar på vad mötet kan leda till Inventera den enskildes behov och vilja Respektera den enskildes självbestämmanderätt Fråga individen på vilket sätt vi (professionella) kan stötta under mötet I det fall den enskilde ej har möjlighet att delta på mötet kan den enskilde själv välja att skicka ett ombud som för den enskildes talan 5

7 Som hinder till att få till ett bra SIP-möte där individen är delaktig beskrevs bland annat: Det finns en risk att gruppen av professionella kör över den enskilde. Det professionella nätverket har olika syn på delaktighet Närstående talar över huvudet på den enskilde Det är en stor utmaning att sätta upp rimliga mål. Den enskilde kan ha svårt sätta ord på vad han/hon önskar för hjälp och ibland är det svårt att själv inse vilka behov man har Den enskilde vill ej ha mötet av olika skäl, kan t ex bero på en oro för att det skall leda till en utredning av ens föräldraskap Ibland har den enskilde förväntningar som de övriga deltagarna inte kan svara för 3. Inhämta samtycke Möjligheter/förutsättningar till att inhämta samtycke Viktigt med en tydlig rutin att inhämta samtycke. Samt att dokumentera detta. Helst skall samtycket finnas med redan i kallelsen till SIP. Förslagsvis inhämtar samordnaren in samtycket från den enskilde. Samtyckesblanketten gör det tydligt för den enskilde vilken information som kan komma att lämnas ut. Hindrande faktorer för att få till stånd ett samtycke Den enskilde är i underläge då det är en utsatt situation. Den enskilde kanske inte vill att alla deltagare skall veta allting. Det kan finnas en rädsla hos den enskilde att bli överkörd, förlora kontrollen, lämnas mellan olika verksamheter. En misstro mot myndigheter och samverkanspartners från den enskildes håll. Kan bero på tidigare erfarenheter. Psykisk sjukdom kan vara ett hinder, t ex vid psykos, demens, paranoida vanföreställningar eller liknande kan den enskilde inte tillgodogöra sig informationen. 4. Förberedelser inför mötet Det är betydelsefullt med förberedelser för ett bra utfall av mötet vilket belyses av sammandrag: Viktigt att redan från början klargöra vem som har huvudansvar, vem som är sammankallande. Samt utse ordförande och sekreterare för mötet. Vid behov, förbered mandat inför mötet. Förbered mötet noggrant och förklara syftet med mötet för den enskilde. Viktigt även att alla deltagare presenteras så att deras roll på mötet tydliggörs. Om möjligt, lämna ut lättläst informationsmaterial om SIP till patient och vid behov, närstående. Detta får gärna finnas i väntrummet. Var tydlig med förväntningar och agenda inför mötet, speciellt den enskildes förväntningar. Viktigt att hjälpa den enskilde att rangordna frågeställningarna efter vilken som är mest akut. Screena den enskilde för hur måendet är; mat sömn, psykotisk osv. 6

8 Hindrande faktorer vid förberedelser inför SIP-mötet: Konflikter mellan aktörerna eller mellan en aktör och den enskilde kan påverka SIP-mötet och bör lyftas innan mötet. Brist på möteslokaler är ett hinder för att kunna få till SIP-möten. Svårigheter att få till tider då det inte anses vara ekonomiskt lönsamt att ha SIP-möten. 5. Kontakta berörda verksamheter och kalla till möte Möjligheter som underlättar när det gäller att kontakta berörda verksamheter och sammankalla till möte: Ha en egen telefonlinje för tjänsteärenden för att minimera telefonkötiderna. Hitta en bra väg för att kalla deltagarna till mötet; via mail, telefon eller gemensam kalender. Förslag att alla verksamheter använder sig av WebCare/TakeCare. Lägg tid på att lära känna varandra t ex genom studiebesök på de olika verksamheterna. Hindrande faktorer i samband med kontakt med berörda verksamheter och kallelser till möten Kort varsel när den enskilde skrivs ut från heldygnsvården leder till att öppenvården och socialtjänsten inte hinner boka ett SIP-möte innan utskrivning. Svårt att få med läkare på SIP. Bristande rutiner gör att det blir fel i kallelserna till verksamheterna. Samarbetssvårigheter, tex någon enhet som nekar till att genomföra en SIP. 6. Genomföra mötet och upprätta SIP Möjligheter till ett bra SIP-möte beskrevs som: Viktigt att alla lyssnar på varandra och respekterar varandras professioner och kompetens. Ha förståelse för allas olika uppdrag och arbetssätt. Ta fram tydliga mål och delmål vilket underlättar den kommande uppföljningen. Viktigt att det dokumenteras vilka mål som skall följas upp och när. Försöka få mötet till en trygg och trevlig miljö för deltagarna Viktigt att bjuda in den enskilde i dialogen och efterfråga dennes tankar och åsikter. Lyft upp det positiva, det som den enskilde lyckas med. Fylla i SIP under mötet och lämna ut till alla deltagare. Sammanfatta mötet avslutningsvis, rätta det som eventuellt blivit fel. Fånga upp eventuella frågor. 7

9 Hinder vid genomförandet av SIP-mötet och upprättandet av SIP-blanketten Otydliga/olika beslutsmandat. Orimliga förväntningar/krav på de olika aktörerna/enheterna. Frånvaro från en enda deltagare kan ge en stor påverkan på mötet. 7. Följa upp Möjligheter för en bra uppföljning: Uppföljning bokas vid sittande möte. Samordningsansvarig är ansvarig för att mötet bokas. Sammankalla till nytt möte om planen inte hålls eller behöver revideras eller om man märker att klienten inte mår bra Viktigt att hålla en dialog i mellantiden. Hinder vid uppföljning: Det finns brister i att hålla samarbetspartners informerade om det aktuella kring den enskilde. Nytt möte missas att bokas in. Åtaganden som delas ut under mötet genomförs inte. Insatserna kommer ej igång i tid. Samtycket upphör efter mötet. Bristfällig dokumentation från mötet. Revideringen blir inte av och det gamla, inaktuella står kvar. Det kan vara svårt att få ut kopior av SIP till alla mötesdeltagare. 8. Avslutas eller revideras Möjligheter för ett bra avslut/revidering: Revidera SIP vid förändrade behov. Är målen realistiska? Behöver en ny plan utformas eller kan vi utgå från samma plan? Om målen uppfyllts och det ej föreligger något behov för SIP, avslutas SIP. Hinder vid revidering/avslut: Oenigheter mellan verksamheterna när den enskilde ska avslutas. Avsaknad av resultat. Besluten rinner ut i sanden? Den enskilde avslutas utan att övriga insatser meddelas om avslut och orsak. Målen går inte att uppfylla. Oklara riktlinjer kring hur dokumentet sparas Att samtycke dras in Gemensam SIP-mall Majoriteten av deltagarna var positiva till gemensam mall och ansåg att SIPmallen som Vägledningsdokumentet hänvisar till är bättre än ingen alls. Innebörden i detta är att många upplever att befintlig mall har brister bland annat framkom att den borde anpassas mer till den enskilde samt inte vara så landstingsinriktad. För mer synpunkter se bilaga 3. 8

10 Utvärdering av utbildningen Totalt 565 utvärderingar lämnades in. Det var 150 utvärderingar från landstinget, 243 från kommunerna och 172 där det inte framgick vilken arbetsgivare de kom från. Under utbildningsdagarna var deltagarna indelade i grupper för att på bästa möjliga sätt kunna genomföra utbildningen tillsammans med berörda samverkansparter från huvudmännen det vill säga kommunerna, landstingets beroendevård och psykiatri. Detta var möjligt i de flesta fall men vid ett antal kurser saknades representanter främst från psykiatrin. Detta beror dels på att det finns fler medarbetare inom kommunerna än landstinget men också på frånvaro av anmälda deltagare vid genomförandet av utbildningen. Kursutvärderingen för utbildning 1-5 visade att majoriteten av deltagarna ansåg att utbildningen har relevans för deras arbete (se figur 1 och 2). Dock kunde det utläsas att deltagarna ansåg att 1 heldag och 2 halvdagar var för mycket i relation till deras arbetsbelastning och att utbildningen kunde komprimeras. Utifrån detta och i diskussion med ansvariga för SIP-utbildningen beslutades att korta utbildningen med 1 halvdag samt lägga till ytterligare en föreläsning för de kommande 5 kurserna som genomfördes under Vid kursutvärderingen för kurs 6-10 kunde det utläsas att flera deltagare ansåg att utbildningen var för kort. Även denna utvärdering visade att majoriteten av deltagarna ansåg att utbildningen har relevans för deras arbete (se figur 1 och 2). Figur 1) Hur bedömer du relevansen av denna utbildning för ditt arbete? Diagrammet beskriver medelvärde för samtliga kurser. 9

11 Figur 2) Hur bedömer du relevansen av denna utbildning för ditt arbete? Diagrammet visar medelvärde för samtliga kurser uppdeltat på arbetsgivare. Nedan följer ett urval av kommentarer från deltagarnas kursutvärderingar: "Mest behållning av att flera parter samlas och hör samma samt att få diskutera ihop" "Lärde mig inte mycket nytt, blev inte så mycket klarare än innan. Dock bra att träffas både kommun och landsting och höra samma sak. Märks att alla tänker lite olika. Detta kan möjligtvis bli klarare framöver" Vi hade ingen representant från psykiatrin i vår grupp och det motverkade samverkanssyftet i hög grad Bra att träffa olika samverkanspartner och diskutera, kanske kunde ha varit ännu mer utrymme för diskussion Toppen att alla enheter samlas. Mera sånt 10

12 Vid kursutvärderingen ställdes också frågan hur deltagarna upplevde utbildningen som helhet. Av figur 3 och 4 kan det utläsas att detta varierade både mellan kurserna och arbetsgivare. Figur 3) Hur upplevde du utbildningen som helhet? Diagrammet beskriver medelvärdet för samtliga kurser. Figur 4) Hur upplevde du utbildningen som helhet? Diagrammet visar medelvärde för samtliga kurser uppdeltat på arbetsgivare Nedan följer ytterligare ett urval av kommentarer från deltagarnas kursutvärdering: "Syftet med kursen är bra, det behövs mer kunskap och information då det finns brister i detta på arbetsplatsen. Samt att försöka få till ett gemensamt arbetssätt, nu gör alla olika!" " jag upplever att denna kurs kanske vänder sig till yrken på "lägre nivå" dvs ej högskoleutbildade För lite utrymme för diskussion och återkoppling från föreläsare i helgrupp vad gäller synpunkter som personer i publiken lyfter fram Avsnittet om lagstiftningar var intressant. Hade gärna haft mer sådant 11

13 Föreläsningarna har haft olika betydelser och vikt för deltagarna men får överlag gott betyg och majoriteten anser att de är relevanta för utbildningen. Under första och sista dagen föreläste en attitydambassadör från Hjärnkoll om sitt insjuknande och sin återhämtning samt betydelsen av samarbete mellan huvudmännen och vikten av hennes egen delaktighet som en del av samverkan. Detta mottogs som positivt av deltagarna. Av kursutvärderingen kan utläsas att majoriteten av deltagarna tyckte föreläsningarna var relevant i sammanhanget. Några kommenterade det på följande sätt: Bra att ni plockade in Åsa med förhoppning att vi alla försöker tänka positivt inför SIP. Det kan ske förändring/förbättring för den enskilde "Har uppskattat Åsas föreläsningar. Hälsa henne tack! Genuint och ärligt" Dock upplevdes inte brukarmedverkan som relevant för en del kursdeltagare och kom till uttryck bland annat med denna kommentar: "Stor tveksamhet kring attitydambassadörens bidrag i SIP-utbildningssyfte". 12

14 Baslinjemätning och mätning av effekter SIP-utbildningen syftar till att skapa förutsättningar för ett fungerande samarbete över huvudmannagränserna. För att undersöka huruvida utbildningen över tid påverkar samverkan i berörda verksamheter planeras för en utvärdering. Målgruppen för utvärderingen har varit de medarbetare som deltagit vid utbildningen. Datainsamlingen sker med webbenkäter där frågor ställs kring samverkan. Utvärderingen omfattar en baslinjemätning och en uppföljande mätning ett år efter genomförd baslinje (samband med utbildningsstarten). Utvärderingen genomförs av CPFs enhet STAD. När mätningarna genomförts och sammanställts kommer resultatet att redovisas i en separat rapport från CPF till Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor. 13

15 Bilagor Bilaga 1) Program för kurs 1-5 och kurs 6-10 Dag 1. Kurs Det här vill vi uppnå med utbildningen mål och intention Inledning av chefer och ledare från respektive organisations-område Presentation och förväntningar i respektive arbetsgrupp Paus Styrande lagstiftning SIP i förhållande till andra samordnade planer Mandat i sittande möte? Varför samtycke? Gruppdiskussion utifrån föreläsningarna 30 min LUNCH Reflektion i helgrupp 15 min Varför och när ska vi samverka? När ska en SIP upprättas vem tar initiativet? Hur stödjer vi den enskildes delaktighet? Diskussion och fika Hur arbetar vi med fokus på mål och delmål motivation för individens delaktighet Avslutande reflektioner Dag 2. Kurs Reflektioner kring dag 1 samt intro till dag Hur kan vi göra i praktiken? Att göra en SIP före, under och efter Medskick och avslutande reflektioner 14

16 Dag 3. Kurs Intro till dagen Redovisning av grupparbetet i vernissageform Paus Definiera lösningar och hinder i ett flödesschema med syfte att arbeta fram bra rutiner för SIP-arbetet? Redovisning av grupparbetet i vernissageform I de bästa av världar avslutningsföreläsning Avslutning Dag 1. Kurs Registrering och Kaffe Det här vill vi uppnå med utbildningen mål och intention Inledning av chefer och ledare från respektive organisationsområde Presentation och förväntningar i respektive arbetsgrupp Paus Styrande lagstiftning SIP i förhållande till andra samordnade planer Mandat i sittande möte? Varför samtycke? Gruppdiskussion utifrån föreläsningarna 30 min Reflektion i helgrupp 15 min LUNCH på egen hand Varför och när ska vi samverka? När ska en SIP upprättas vem tar initiativet? Att vara delaktig och behovet av stöd Diskussion och fika Hur arbetar vi med fokus på mål och delmål motivation för individens delaktighet Avslutande reflektioner 15

17 Dag 2 kurs Registrering och Kaffe Välkomna Att mötas via video Möjligheter och utmaningar Hur kan vi göra i praktiken? Att göra en SIP före under och efter Definiera lösningar och hinder i ett flödesschema med syfte att arbeta fram bra rutiner för SIP-arbetet? Återhämtningen avslutningsföreläsning Avslutande reflektioner och utvärdering 16

18 Bilaga 2) Sammanställning av antal kursdeltagare - arbetsplatser - kurs 1-10 KURS 1 56 Stockholm SDF 4 Prima psykiatri 1 Wemind psykiatri 1 Capio Maria 32 SLSO KURS 2 36 Södertälje kommun 5 Salems kommun 2 Nykvarns kommun 39 SLSO KURS 3 15 Upplands Väsby kommun 1 Upplands Bro kommun 14 Sigtuna kommun 8 Sundbybergs stad 14 Solna stad 24 SLSO Kurs 4 10 Vallentuna kommun 6 Österåkers kommun 2 Vaxholm 15 Danderyds kommun 22 SLSO 10 Prima psykiatri Kurs 5 33 Botkyrka kommun 22 Huddinge kommun 52 SLSO Kurs 6 14 Nacka kommun 10 Tyresö kommun 1 Värmdö kommun 12 Nynäshamn kommun 21 Haninge kommun 1 Ersta Diakoni 3 Capio Maria 11 Capio Hjärnhälsan 19 SLL 4 Saknar uppgifter på arbetsplats 17

19 KURS 7 55 Stockholms stad 12 Ekerö 38 SLSO KURS Norrtälje 6 Lidingö 16 Botkyrka 4 Prima Lidingö 12 SLSO 1 saknade uppgift på arbetsplats KURS 8 18 Järfälla kommun 9 Upplands Bro kommun 24 Sollentuna kommun 10 Prima vuxen 38 SLSO 3 saknar uppgift på arbetsplats KURS 9 32 Rinkeby/Kista 17 Spånga/Tensta sdf 13 Praktikertjänst 23 SLSO 18

20 Bilaga 3) Förslag till ändringar i SIP-mallen Samordnad individuell plan Enligt Hälso-och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) 3f Socialtjänstlagen (SOL 2001:453) 2 kap, Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (2007:10) Patient/klient: Verksamhet: (Vård)enhet: Adress: Postadress: Telefon: Personnummer: Adress: Telefonnummer: Kommun/Stadsdel: Tolkbehov: Närstående som kan kontaktas: (namn, relation, adress, telefon) Mer utrymme att skriva på. Husdjur? Önskemål om att det istället står: Syfte, planera utskrivning behandling, beroendeproblem, ekonomi. Berörda minderåriga: Ja Nej Om ja, ange antal och födelseår Information om personen är vårdnadshavare och om det är någon annan som tar hand om barnen. Finns kontakt med socialtjänst? Vem ser barnens behov? Generellt önskas mer skrivutrymme i rutorna. Omformulera för mer fokus på den enskilde. Aktuella kontakter: (namn, telefonnummer) Psykiatrisk heldygnsvård/avdelning: Ansvarig läkare/kontaktperson: Psykiatrisk öppenvård/mottagning: Ansvarig läkare/kontaktperson: Beroende öppenvård/mottagning: Skilj på landstingets och kommunens beroendevård. Ansvarig läkare/kontaktperson: Primärvård/vårdcentral: Ansvarig läkare/distriktssköterska: Kommun/stadsdelsförvaltning: Ansvarig kommunalenhet/er: Ansvarig handläggare/biståndsbedömare: Boendestöd: God man: Förvaltare: Personligt ombud: 19

21 Man bör lägga till försörjningsstöd. Kontaktperson Daglig verksamhet/sysselsättning Boendepersonal. Övriga kontakter: Datum för upprättande av plan: tidigare plan Detta är en uppföljning av Patienten godkänner att informationsöverföring mellan kommun och landsting äger rum: Ja Nej Samordningsansvarig: (ange namn samt befattning, arbetsplats) Medverkande på mötet: (namn, relation, befattning, arbetsplats) Resursinventering Önskemål för mötet individen och syftet med mötet. I TC går inte att skriva i punktform Problemformulering Ändra till patientens problemformulering. Syfte med möte skall läggas till eller finnas istället för problemformulering. Mål Mål till nästa möte och övergripande mål. Bryt ner i mål och delmål. Dela upp i kortsiktigt och långsiktigt mål. 20

22 Gällande beslutade insatser så är det otydligt om man avser beslutande/pågående insatser eller de som beslutats på mötet. Behov av insatser från kommunen: Större/fler rutor då inte alla aktörer får plats. Beslutade insatser: Mer detaljerat när det gäller beviljade insatser för klienten för att göra det tydligare. Insatser får ej beslutas på plats, måste utredas först. Förslag: Dela upp denna i 3 delar: 1. Den enskilde önskar/ansöker om dessa insatser. 2. Kommunen åtar sig att 3. Beslutade insatser (alltså redan pågående) Ansvarig enhet/mottagning: Behov av insatser från psykiatrin: Beslutade insatser: Ansvarig enhet/mottagning: Behov av insatser från beroendevården: Beslutade insatser: Ansvarig enhet/mottagning: Behov av insatser från andra aktörer: En ruta för ja och nej samt vilka och vem som initierar denna kontakt. Patienten ansvarar själv för: 21

23 Övrigt: Lägg in krisplan alternativt en ruta där man kan kryssa i för att visa att en krisplan finns. Samt att sekretessen får brytas vid akut situation. En ruta för avvikande åsikter. Tex om Socialtjänsten ser behov av drogfritt stödboende men klienten vill inte. Eller om psykiatrin avvisar kontakt pga missbruk men socialtjänsten ser behov av t ex psykologkontakt pga trauma. Samordnad individuell plan kommer att utvärderas/följas upp datum: Kontakt för uppföljning initieras av: En ruta som tydligt visar vem som är ansvarig för att göra vad till uppföljningsmötet. Kopia lämnas till: Samordnad individuell plan beslutad, datum: Underskrift företrädare kommunen Namnförtydligande, befattning Underskrift företrädare psykiatrin Namnförtydligande, befattning Underskrift företrädare beroendevården Namnförtydligande, befattning Underskrift patient Här bör det finnas flera alternativ för underskrift tex saknas närstående, andra myndigheter samt att den enskilde kan ha fler företrädare från olika enheter inom samma område. Kanske det räcker med rader för underskrift för att manuellt skriva in deltagare/beslutsfattande? 22

24

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP Samordnad individuell plan enligt lag sedan 2010 Sedan 2010 står det i socialtjänstlagen, SoL, och hälso- och sjukvårdslagen, HSL, att för personer som behöver

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län Inledning... 3 Syftet med SIP... 3 Mål med SIP... 3 Målgrupper för

Läs mer

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan Bakgrund Samordnad individuell plan är lag sedan 2010 Många olika verksamheter ställer höga krav på samverkan En SIP kan öka tydligheten för familjen

Läs mer

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne

SIP - Samordnad individuell plan. Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne SIP - Samordnad individuell plan Annika Nilsson-Wendel Verksamhetsutvecklare BUP Skåne Agenda Vad är det som gäller Syftet med SIP Hur gör man en SIP Film från SKL Styrande dokument Ramavtal Lokal överenskommelse

Läs mer

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP Aktivitet Hur? Verktyg ja nej Finns det en överenskommelse om samarbete mellan socialtjänst och sjukvård där ansvarsfördelning en framgår? Varje

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014

Uppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014 -- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2016-05-17 Tillväxtkontoret Plan- och exploateringsavdelningen Karin Svalfors Jan-14 Feb-14

Läs mer

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen). Bilaga 2 Lokal överenskommelse rörande samverkan kring personer under 18 år med psykisk funktionsnedsättning/psykisk sjukdom eller riskerar utveckla psykisk ohälsa. Region Skåne har tecknat ramöverenskommelse

Läs mer

SAMVERKAN KRING PERSONER MED MISSBRUK/BEROENDE ÖVERENSKOMMELSE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN RÅDSLAGET 15 NOVEMBER

SAMVERKAN KRING PERSONER MED MISSBRUK/BEROENDE ÖVERENSKOMMELSE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN RÅDSLAGET 15 NOVEMBER SAMVERKAN KRING PERSONER MED MISSBRUK/BEROENDE ÖVERENSKOMMELSE MELLAN STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING OCH KOMMUNER I STOCKHOLMS LÄN RÅDSLAGET 15 NOVEMBER Policy 2008 Överenskommelsen 2016 2013: Krav om överenskommelse

Läs mer

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4.

Klargör vad som ingår i biståndshandläggarens samordnande ansvar. Bilaga 4. Lokal rutin för personal inom Stockholms stads äldreomsorg och Landstingets hälso- och sjukvård för samverkan och upprättande av samordnad individuell plan (SIP) Version 2016-08-26 1 Version 2016-08-26

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

RUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP)

RUTIN FÖR SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN (SIP) 2015-02-20 Rubrik specificerande dokument Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Upprättad av (arbetsgrupp alt. namn, befattning) Susanne Rydéhn, Ingrid Gustafsson, Marie Cesares Olsson, Katarina Fardelin

Läs mer

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD UPPRÄTTAD: 2015-04-29 UTGÅVA: 1 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Ledningssystem DOKUMENTNAMN Samordnad individuell plan (SIP) ORGANISATION VÅRD OCH OMSORGSNÄMNDEN HANDLÄGGARE Kvalitetshandläggare DOKUMENTTYP Riktlinje

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Version 2014-04-10 Samordnad individuell plan Gemensamma riktlinjer för samverkan mellan kommunerna och landstinget avseende vuxna personer från 18 år som är i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt

Läs mer

SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN SAMVERKANSDOKUMENT LANDSTINGET OCH KOMMUNERNA I VÄSTMANLANDS LÄN AVSEENDE SAMARBETE OCH GEMENSAM INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS

Läs mer

Individuell plan För

Individuell plan För Individuell plan För Namn: Ditt eget ansvar och Ansvar för kommunens, landstingets och övriga stöd-, vård- och rehabiliteringsinsatser för dig Landstinget I Östergötland MOTALA KOMMUN Mjölby Kommun Ödeshögs

Läs mer

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE

Läs mer

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 Tabell1 Anmälda brott 2012 Helår /100 000 inv Stockholm Sigtuna Botkyrka Södertälje Sundbyberg Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586 även i 248 även i 199 även

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan Sid 1 (7) Samverkansavtal avseende Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever mellan kommunerna i Stockholms län samt angränsande kommuner som anslutit sig Avtalet är baserat

Läs mer

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se

Maria Nyström Agback. maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Maria Nyström Agback maria.nystrom-agback@socialstyrelsen.se Samordnad individuell plan enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen Vilka personer kan få en samordnad individuell plan upprättad

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län

I STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län B A K G R U N D Det här är en plan och ett styrdokument för hur kommunerna som samverkar via Centrum för samhällsorientering

Läs mer

AMN 2013-0210-5.0. 2013-07-04

AMN 2013-0210-5.0. 2013-07-04 2013-07-04 Från den 1 december 2010 ansvarar kommunen för att ge samhällsorientering för nyanlända invandrare enligt förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare (SFS:2010:1138). Kommunerna

Läs mer

Företagsamheten 2017 Stockholms län

Företagsamheten 2017 Stockholms län Företagsamheten 2017 Stockholms län Om undersökningen Svenskt Näringsliv presenterar varje år ny statistik över företagsamheten i Sverige. Syftet är att visa om antalet personer som har ett juridiskt och

Läs mer

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS.

Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. Rutiner för samverkan mellan Barn- och utbildning (BU), Individoch familjeomsorg (IFO) samt Primärvården i Arjeplog NORRBUS. 2012-04-18 Bakgrund Norrbottens läns landsting och kommunerna i Norrbotten har

Läs mer

Samverkanskonferens mellan kommun och akademi

Samverkanskonferens mellan kommun och akademi Samverkanskonferens mellan kommun och akademi Michel Silvestri Centrum för Klinisk Utbildning och Annica Dominius Stockholms stad / KSL 2014-11-07 KSL är en politiskt styrd organisation med länets 26

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2013

Verksamhetsplan och budget 2013 Verksamhetsplan och budget 2013 Miljösamverkan Stockholms län, telefon 08 508 28 929, e-post miljosamverkan@stockholm.se. www.miljosamverkanstockholm.se. Innehåll Uppdrag, mål och arbetssätt 3 Samverkansprojekt

Läs mer

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län. 1(7) Överenskommelse om samordnade insatser för barn, mellan landsting och kommun, med utgångspunkt från aktuell lagstiftning i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen samt i föreskrifter och allmänna

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer, som på grund av långvariga funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs

Läs mer

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan Individuell plan Samverkansdokument mellan landstinget och kommunerna i Jämtlands län avseende gemensam individuell planering mellan landstingets hälso- och sjukvård och kommunernas socialtjänst Skapad

Läs mer

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december 19 nämnden är kollektivtrafik för personer med funktionsnedsättning som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller resa med allmänna kommunikationer. Verksamheten styrs av lagen om

Läs mer

Handikapp och habilitering

Handikapp och habilitering 8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015

Uppföljning av BUS- överenskommelsen 2015 21-6-3 Uppföljning av BUS- överenskommelsen 21 Bakgrund Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUSöverenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017 Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst

Läs mer

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan

Överenskommelse om samverkan Överenskommelse om samverkan Ansvarsfördelning och samordning av insatser till personer som på grund av psykisk funktionsnedsättning behöver vård och stödinsatser från samhället INNEHÅLL Syfte 3 Mål 3

Läs mer

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling

Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja

Läs mer

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår Överenskommelsen har tagits fram av företrädare för Stockholms universitet,

Läs mer

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad? Bakgrund Efter miljonprogrammet minskade hemlösheten för att sedan under 90- talet öka igen. Hemlöshet är både en social och bostad politisk fråga. 18 000 i Sverige saknar egen bostad. Lever vi i ett välfärdssamhälle

Läs mer

Handlingsplan 18 år och äldre

Handlingsplan 18 år och äldre Handlingsplan 18 år och äldre Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2013-09-25 1. Definition av målgrupp/er eller det område handlingsplanen

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2011 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2012-03-12 Diarienummer: HSN 1202-0135 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Inledning...

Läs mer

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland enligt Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2008:20 Slutversion 2009-06 2 Bakgrund

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer

UPPFÖLJNING I LÄNSUTBILDNING I FÖRA BARNEN PÅ TAL

UPPFÖLJNING I LÄNSUTBILDNING I FÖRA BARNEN PÅ TAL UPPFÖLJNING I LÄNSUTBILDNING I FÖRA BARNEN PÅ TAL 2013-2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Metoden och utbildningen i länet... 4 Uppföljning... 5 Kursdeltagarnas omdöme om utbildningen... 5 Kursdeltagarna

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson

Samordnad individuell plan. Sävsjö Eva Karlsson Iréne Josephson Samordnad individuell plan Sävsjö 2014-08-28 Eva Karlsson Iréne Josephson Hemsjukvård Hemtjänst Arbetsterapeut Sjukgymnast Kontaktperson Kurator/psykolog Biståndshandläggare Läkare Försäkringskassa Innehåll

Läs mer

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul

Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Samordnad individuell plan med stöd av IT-tjänsten Prator - öppenvårdsmodul Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbotten. Överenskommelsen ska ge vägledning till samverkan

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Rekommendation att anta Avsiktsförklaring för skolrelevant forskning inom kommunen

Rekommendation att anta Avsiktsförklaring för skolrelevant forskning inom kommunen KSL KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMSLIV STOCKHOLMS STAD Kommunstyrelsen KF/KS Kansli -12-16 REKOMMENDATION 2008-12-12 Bilaga Dnr2008/0057 *ba#ml*m*wqk%a& #-mw*^*w»w"wawk^#^w»w&awkmwm«* För kännedom: Utbildningsnämnd

Läs mer

OBS! Följ särskilda rutiner, skicka ej post till hemadressen!

OBS! Följ särskilda rutiner, skicka ej post till hemadressen! Samordnad individuell plan vid våld i nära relation Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL 1982:763) 3f och Socialtjänstlagen (SoL 2001:453) 2 kap. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2007:10. Datum:

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län 2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om

Läs mer

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015 1 Resvanor i Stockholms län 2015 Nykvarns kommun 2 Resvanor i Stockholms län 2015 Resvaneundersökning under hösten 2015 Enkätundersökning till drygt 129 000 invånare i Stockholms län i åldern 16-84 år

Läs mer

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari 2015. Tidsplan: mars augusti 2015.

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari 2015. Tidsplan: mars augusti 2015. Genomförandeplan 2015 Vårdsamverkan - Vuxna Psykiatri Utvecklingsområde Samarbete mellan huvudmännen lokala överenskommelser. Följa upp hur många överenskommelser som finns, innehåll och användning. Sammanställa

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser 1 Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser En del barn och unga har behov av särskilt stöd. Det kan bero på flera orsaker så som social problematik, psykisk ohälsa, kroniska sjukdomar

Läs mer

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5)

SOCIALFÖRVALTNINGEN UTLYSNING DNR /2011 SID 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN UTVECKLINGSENHETEN UTLYSNING SID 1 (5) 2011-10-17 UTLYSNING AV FOU-MEDEL FÖR UTVÄRDE- RING AV PROJEKTET SAMVERKAN OCH STYR- NING UTIFRÅN EFFEKTER FÖR MÅLGRUPPEN SAMORDNAD VÅRDPLAN FÖR

Läs mer

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017.

Detta avtal reglerar samverkan mellan parterna om kommunal energi- och klimatrådgivning (EKR) under perioden 2015 2017. AVTAL 2014-11-??? Dnr 2014/?? Samarbetsavtal avseende Kommunal Energioch klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) 1 PARTER

Läs mer

Kvalitetsmätning i skolan

Kvalitetsmätning i skolan Kvalitetsmätning i skolan Här nedan finns ett antal påståenden som vi vill be dig ta ställning till. Du ska svara genom att sätta en bock i någon av de sex rutorna Ledsen gubbe betyder att du inte instämmer

Läs mer

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL)

Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) PM 2010: RVII (Dnr 326-1523/2010) Överenskommelse angående samverkan vid in- och utskrivning i slutenvården Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län (KSL) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen

Läs mer

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd Region Gotland Samverkan kring (äldre?) personer i behov av samordnat stöd Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) ska

Läs mer

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Det räcker att en av huvudmännen gör bedömningen att en individuell plan behövs för att skyldigheten ska inträda för båda parter.

Det räcker att en av huvudmännen gör bedömningen att en individuell plan behövs för att skyldigheten ska inträda för båda parter. 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans upprätta en individuell plan om det behövs för

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) 2014-09-16 Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP) Inledning Denna överenskommelse är tecknad mellan kommunerna i Örebro län,

Läs mer

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun

Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Lokal överenskommelse för barn i behov av särskilt stöd mellan Stockholms Läns Landsting och Värmdö kommun Bakgrund och syfte Kommunerna i Stockholm län och Stockholms Läns Landsting har nedtecknat ett

Läs mer

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm Regelförenkling på kommunal nivå En väg in Sverige Ja 88% Nej 12% Ja 85% Nej 15% En väg in för företag bör kunna: ge information om gällande regelverk samordna ansökningar förmedla information mellan olika

Läs mer

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna Stockholms universitet och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna, inklusive påbyggnadsutbildningar

Läs mer

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m 20171231, med möjlighet till förlängning med två år åt gången. Överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och Boxholm, Finspång, Kinda, Linköping, Motala, Mjölby, Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik, Vadstena, Ydre, Åtvidaberg och Ödeshögs kommun, avseende

Läs mer

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12. Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland 2 200 Antagen av Landstingsfullmäktige 2013-06-12 Överenskommelse Personer med psykisk funktionsnedsättning I Värmland Kommunens och hälso och sjukvårdens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik

Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik www.pwc.se Revisionsrapport Eda kommun Lena Brönnert Lars Näsström Granskning av vård, omsorg och stöd för personer med missbruks- och beroendeproblematik En samgranskning av Landstinget i Värmland och

Läs mer

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet

1 Parter. 2 Syfte. 3 Verksamhet AVTAL 2014/ Samarbetsavtal 2015-2017 för kommunal energi- och klimatrådgivning mellan kommunerna i Stockholms län, Håbo kommun (Uppsala län), samt Kommunförbundet Stockholms Län 1 Parter Mellan kommunerna

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan Samordnad individuell plan Samverkan i Sollentuna. Landstinget och kommunen. Schema 12.00-13.00 Lunch 13.00 14.30 Information om SIP 14.30 14.50 Kaffe 14.50 15.50 Grupparbete 15.50 16.30 Återsamling Bakgrund,

Läs mer

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning MISSIV 2015-08-28 RJL 2015/1138 Kommunalt forum Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Ledningsgruppen för samverkan Region Jönköpings län och kommun överlämnar bilagd

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Samordnad Individuell Plan

Samordnad Individuell Plan Så här fungerar det när en Samordnad individuell plan ska genomföras. Samordnad Individuell Plan En Samordnad Individuell Plan (SIP) ska göras när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten

Läs mer

LGS Temagrupp Psykiatri

LGS Temagrupp Psykiatri LGS Temagrupp Psykiatri Lokal riktlinje för samverkan mellan Mödra- Barnhälsovårdsteamet i Haga, socialtjänst och Beroendekliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2012-09 -12 Lagstöd Förvaltningslag

Läs mer

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-17 1 (4) HSN 1512-1461 Handläggare: Lena Byttner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, p 13 Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård

Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Sid 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Verksamhetsutvecklare Karlstad 2014-09-17 Reviderad 141105 Instruktion för samordnad individuell planering och Meddix öppenvård Bakgrund Ändringar i Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser.

Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar om a< samordna insatser. 1 Välkomna. Vi ska sprida kunskap om en lag som kom den första januari 2010. Det handlar

Läs mer

Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen

Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Samverkansavtal om den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen Länets lärosäten och kommuner/skolhuvudmän är överens om att lärarutbildningarna är en gemensam angelägenhet. Med detta avtal fördjupas

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad? 13:00 Inledning Birgitta Jervinge 13:15 Samverkansavtalet i Halland 14:00 Paus 14:15 Samordnade planer hur går det till?

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder

H-Modellen. Samarbetsmodell kring barn och ungdomar. med neuropsykiatriska funktionshinder H-Modellen Samarbetsmodell kring barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder 2 H-Modellen 2009 designby Innehållsförteckning Förord...4 Mål...5 Målgrupp...5 Lots...6 Lots-utbildning...6 Lotsens

Läs mer