UPPFÖLJNING I LÄNSUTBILDNING I FÖRA BARNEN PÅ TAL
|
|
- Ingvar Eliasson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UPPFÖLJNING I LÄNSUTBILDNING I FÖRA BARNEN PÅ TAL
2
3 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Metoden och utbildningen i länet... 4 Uppföljning... 5 Kursdeltagarnas omdöme om utbildningen... 5 Kursdeltagarna omdöme om metoden, användning samt behov av stöd för implementering... 6 Antal personer som utbildats 2015/ Kursdeltagarnas chefer om planering för att använda metoden... 7 Ett nätverk finns... 7 Reflektioner (10)
4 Sammanfattning Detta är en uppföljning av den länsutbildning till utbildare i Föra barnen på tal (FBT) som genomfördes i Stockholms län 2014/2015. De utbildare som slutförde utbildningen har under 2015/2016 utbildat drygt 130 personer i metoden. Av de utbildade och deras chefer upplevs Föra barnen på tal vara en bra metod som genomsyras av respekt för föräldraskapet och för barnens situation. Framgångsfaktorer för att kunna arbeta och implementera metoden är tid och utrymme samt prioritering från chefsnivå och förankring av besluten om införande på ledningsnivå. I rapporten används fortsättningsvis förkortningen FBT. Bakgrund Mellan fick Kommunförbundet Stockholms Län (KSL) och Hälso-och sjukvårdsförvaltningen (HSF) stimulansmedel av regeringen via SKL för att stärka barn-och föräldraperspektivet inom missbruks-och beroendevården. Via det Regionala Samrådet för psykiatri och beroendefrågor gick en förfrågan ut lokalt till socialtjänst och hälso- och sjukvård om vad man ville satsa på i länet under 2013/2014. I de intresseansökningar som inkom lyftes behovet av våga fråga kompetens. Den metod som det fanns goda erfarenheter av inom psykiatrin i Stockholms län och missbruks-och beroendevård var FBT. Under perioden avsattes därmed medel för att utbilda utbildare i FBT. Syftet var att i länet skapa en egen kompetensbas för utbildning i metoden. Utbildningen riktade sig till chefer och medarbetare inom landstinget, kriminalvården och socialtjänstens enheter för missbruk och socialpsykiatri (myndighet och behandling) samt medarbetare inom landstingsfinansierad verksamhet i privat vård med fokus på beroende. Metoden och utbildningen i länet FBT har från början utvecklats med tanke på den personal som behandlar föräldrar med psykiska problem, inom bl.a. öppen-och slutenvården, primärvården och psykiatrin. Metoden har anpassats så att den även kan användas inom socialtjänsten och skolhälsovården. FBT har sin grund i förståelsen av hur den psykiska ohälsan påverkar föräldraskapet och barnet, samt kunskapen om betydelsen att föräldern kan stödja barnets och tonåringens utveckling. Behandlaren/socialsekretaren använder sig av en loggbok som hjälp. Tillsammans med föräldern/föräldrarna går man gemensamt igenom barnets situation på ett strukturerat sätt vid två tillfällen. Utbildningen av utbildarna i Stockholms län började i mars 2014 och avslutades i december Deltagarna fick först en utbildning i metoden FBT och därefter en utbildning för att själva kunna genomföra utbildningen Deltagare Deltagarna var till en början 26 personer. Vid kursens slut var det 16 deltagare. 13 från kommunen och 3 från landstinget. Orsaker till bortfall var bl.a. 4(10)
5 svårighet att använda metoden i det egna arbetet (t ex boendestödjare, mest äldre personer (ej barn)), inte tid (många andra utbildningar på gång), ny arbetsgivare. Tabell 1: Deltagare Kommun Verksamhet Yrke/Roll Botkyrka Stöd till vuxna och barn som anhöriga Anhörigsamordnare Danderyd Familjerättsenheten Projektledare Danderyd Familjeteamet Behandlare Haninge Vuxna missbruk Kurator/behandlare Huddinge Vuxna missbruk Behandlare Huddinge Familjecentral Samordnare/behandlare Järfälla Vuxenenheten Socialsekreterare Lidingö Föräldrastöd Behandlare Sollentuna Socialpsykiatri Socialsekreterare Sollentuna Socialpsykiatri Socialsekreterare Upplands Väsby Beroendeenheten Behandlare Vallentuna Vuxna missbruk Socialsekreterare Vallentuna Socialförvaltningen Kurator Hälso- och sjukvård Verksamhet Yrke/Roll Capio Maria Öppenvård sjuksköterska Beroendecentrum Stockholm Beroendecentrum Stockholm EWA mottagningen EWA mottagningen leg. Psykoterapeut leg. Psykoterapeut Uppföljning Fem webenkäter med styrda valaternativ och öppna frågor har genomförts under 2015 och Kursdeltagarnas omdöme om utbildningen I februari 2015 gjorde ansvariga utbildare Hannele Rehnberg och Bitta Söderblom en uppföljning av utbildarkursen. Fem deltagare besvarade enkäten. Gällande kursens omfattning, nivå på kursinnehåll, tid för diskussion och kursmaterial har de svarande ansett att det var lagom. En person har utryckt att nivån på kursinnehåll var för låg samt att det var för lite kursmaterial. 5(10)
6 De svarande uttryckte att de hade velat ha en mer tydlig uppdelning mellan metodutbildning och utbildarutbildning samt att utgå mer från manualen, träna och göra fler övningar. Man önskade även stöd i hur samtalen i senare delen av utbildningen skulle genomföras och ett ökat fokus på utbildarrollen. Sammantaget tyckte de svarande att utbildningen gav tillräcklig trygghet att hålla i samtalen och kursen som helhet fick ett gott omdöme., på en skala från 1-10 blev resultatet 9. Kursdeltagarna omdöme om metoden, användning samt behov av stöd för implementering En webenkät skickades i mars 2015 (6 svarande av 16) samt i maj 2016 (11 svarande av 16) till deltagarna. Med anledning av den låga svarsfrekvensen 2015 presenteras främst resultaten från Förutsättningar på arbetsplatsen innan start På frågan om vilka förutsättningar som fanns innan kursstart (t.ex. kunskap om metoden, behovet i verksamheten och tid för att utbilda) har de svarande angivit att: Detta underlättade: Om deltagarna redan hade ett uppdrag att arbeta med föräldrar och/eller barn. Om deltagarna redan innan hade gått grundutbildningen i FBT Om cheferna var positiva till ett införande av metoden Detta försvårade: Okunskap i ledningen om hur mycket tid som krävs för att utbilda och vad det innebär att implementera FBT Vad har varit till hjälp för att kunna utbilda i metoden På frågan om vad som underlättat för att kunna arbeta med metoden har, utöver utbildningen med konkreta verktyg och medföljande material, stöd av chefen lyfts upp som en avgörande faktor. Därefter lyfter utbilarna upp kontakten med de som genomgått utbildningen samt ett tydligt uppdrag och beslut från ledningsnivå. Några lyfter även den egna tron på metoden och återkommande metoddiskussioner i personalgruppen. Vad har saknats för att kunna utbilda i metoden De två saker utbildarna främst saknat i sitt arbete med att utbilda i metoden är tid och utrymme samt prioritering från chefsnivå och förankring av besluten på ledningsnivå. Ytterligare faktorer man saknat är en implementeringsplan, en enklare manual, praktisk erfarenhet i FBT samtal samt kontinuerlig uppföljning. Två svarande angav även att inget saknades för att kunna arbeta med metoden. Styrkor och svagheter med metoden Utbildarna har på frågan om styrkor och svagheter med metoden angett följande två som främsta styrkor. Att metoden genomsyras av respekt för föräldraskapet och för barnens situation. Att metoden hjälper föräldrarna att engagera sig och sätta ord på svagheter. Att hitta ett sätt att prata med barnen och därmed även få syn på sina barn och deras behov. Andra faktorer som lyfts fram är att metoden lyfter barnperspektivet i många olika sammanhang och att den är lätt att använda. En samstämmighet finns om metodens svagheter och det är att manualen är krånglig, upplevs som rörig och kan vara svår att lära ut. 6(10)
7 För att ytterligare sätta fokus på barnens situation lyfts även att FBT kan kompletteras med en metod för att samtala med barnen. Antal personer som utbildats 2015/2016 Samtliga utbildare som svarat på enkäten 2016 (11 stycken) har anordnat utbildningar för personal under 2015/2016. Totalt har de utbildat 136 personer. Tabell 2: Utbildad personal Verksamhet Socialtjänsten (inom verksamheter, barn och familj, missbruk, socialpsykiatri) Antal 68 Skolkuratorer 2 Hälso- och sjukvården (Barnombud och familjeterapeuter) 66 Totalt 136 Eftersom svar på enkäten saknas från fem FBT utbildare så finns troligen ett mörkertal i antalet personer som utbildats. Kursdeltagarnas chefer om planering för att använda metoden En webenkät har skickats till kursdeltagarnas chefer i april 2016 och maj 2016 med frågor om planering innan, under och efter utbildningen (9 svarande på respektive enkät). Innan utbildningsstart Av de svarande cheferna uppgav majoriteten att en planering för hur metoden skulle användas gjordes under alternativt efter kursens genomförande. Ett fåtal hade innan kursstart gjort en planering om hur metoden skulle användas. Ett år efter genomgången utbildning Ett år efter genomgången utbildning svarar flertalet av de svarande cheferna att en plan finns för hur deras medarbetare ska kunna utbilda i metoden. På frågan om hur upplägget för denna planering ser ut svarar majoriteten att det pågår utbildningar samt att det finns kurstillfällen inplanerat framöver. Två svarande beskriver ett upplägg där det finns en tydlig organisation med en styrgrupp för implementering av metoden. Hälften av de svarande cheferna anger att deras medarbetare får tillgång till handledning i metoden. Denna fråga har möjligen missuppfattats då några chefer svarat på hur de som utbildarna utbildat fått tillgång till handledning istället för de utbildade utbildarna. Ett nätverk finns FBT utbildarna (se tabell 1, sidan 5) har i samband med kursens avslutning 2015 startat ett nätverk. Nätverket träffas 3-4 gånger per år med syftet att dela erfarenheter och stödja varandra i arbetet. En strategidag har anordnats 7(10)
8 I oktober 2015 bjöd FoU Nordost och Regionala samrådet för psykiatri och beroendefrågor in de utbildade utbildare samt deras chefer till en strategidag. Temat för dagen var stödstrukturer och implementering. Reflektioner Från regional nivå var syftet med att avsätta medel till att utbilda utbildare att skapa en egen kompetensbas för utbildning i metoden. Verksamheter inom missbruks- och beroendevården hade efterfrågat en ökad kompetens i att bemöta och stödja föräldrar och barn som befann sig i deras verksamheter. Både de utbildade och deras chefer har lyft upp positiva omdömen om metodens användbarhet och innehåll. De enkäter som denna uppföljning baseras på samt de reflektioner som utbildarna Bitta Söderblom och Hannele Rehnberg lämnat pekar på ett antal viktiga lärdomar som handlar om förberedelser innan, under och efter utbildningens genomförande. Inför utbildningens början fanns vissa oklarheter kring utbildningen och dess syfte. Det var relativt kort om tid från det att förfrågan om medverkan gick ut fram till kursens början. Ett antal av de som påbörjade kursen hade inte getts information om vad som förväntades av dem. Kombinationen av en tuff arbetssituation, bristande information och för lite stöd av sina chefer verkar vara anledning till många avhopp i början. Lärdomar till länsnivån är att ägna mer tid åt information om och förankring av en satsning av detta slag. I utbildargruppen framgick att de som redan hade gått FBT utbildningen eller hade haft en kortare introduktions utbildning i metoden var mer beredda för sin utbildaruppgift. Lärdomarna kan sammanfattas med: Utbildaren måste få veta vad hon/han ger sig i kast med och varför Utbildningen bör få tillräckligt med tid. Processen är viktigt (längre tid för att lära sig metoden innan man börjar utbilda) Inom verksamheten måste finnas en vilja och en planering för att prioritera användning av metoden. Det tar tid att använda FBT. I bästa fall 2-3 samtal med föräldern om barnen och sätt att stödja deras utveckling. en långsiktig plan för implementering behövs (vad sker i år, nästa år, om 5 år?) För att stödja de som utbildats och stärka deras möjligheter att utbilda sina kollegor och på längre sikt personal i andra verksamheter är tid, stöd av sin chef och ett tydligt mandat återkommande nycklar i enkätsvaren. Handledning och stimulans i form av boostdagar är ytterligare faktorer som lyfts upp av både utbildarna och deras chefer. En samstämmighet bland utbildarna för att underlätta utbildningen är att göra manualen mer pedagogisk. Metoden är uppskattad hos majoriteten av utbildarna och deras chefer och ett nästa steg, utöver ovan beskrivna lärdomar, kan vara att i länet följa upp de effekter som FBT ger föräldrarna och deras barn samt se över manualen. 8(10)
9 Bilaga: Enkätfrågor Kursdeltagarnas omdöme om utbildningen (februari 2015) 1. Var det något kursmoment som du hade velat ha mer eller mindre av något eller förändra på något annat sätt? 2. Gav utbildningen dig trygghet att hålla i FBT samtal? 3. Hur värderar du kursen i sin helhet med tanke på ditt kommande uppdrag som utbildare och handledare i Föra barnen på tal? 4. Har du några synpunkter på kursupplägg i övrigt? 5. Övriga kommentarer Kursdeltagarnas användning av metoden och behov av stöd omdöme om utbildningen (Mars 2015) 1. Ange vilken kommun samt verksamhet du arbetar i 2. Jag har slutfört min utbildning och fått ett intyg (Om nej, specificera gärna) 3. Beskriv förutsättningarna på din arbetsplats inför att du påbörjade utbildningen (i förutsättningar kan t.ex. ingå kunskap om metoden, behovet av en sådan på din arbetsplats, tid för att utbilda) 4. Behöver du något stöd för att genomföra ovanstående. Vad i så fall? 5. I ett längre perspektiv (1-3 år) och för att metoden ska kunna användas kontinuerligt, beskriv vilka förutsättningar du tror behöver finnas på din arbetsplats, andra enheter eller hos samarbetsparter 6. Vad ser du för styrkor respektive svagheter med metoden 7. Övriga kommentarer Kursdeltagarnas användning av metoden och behov av stöd omdöme om utbildningen (Maj 2016) 1. Ange vilken kommun samt verksamhet du arbetar i 2. Jag har slutfört min utbildning och fått ett intyg 3. Jag har utbildat i metoden Föra barnen på tal sedan februari Ange målgrupp och ungefärligt antal deltagare (Ange gärna varför du inte utbildat i metoden) 5. Vad har varit till hjälp för att du ska kunna arbeta med Föra barnen på tal 6. Vad har du saknat för att kunna arbeta med Föra barnen på tal 7. Vad ser du för styrkor respektive svagheter med metoden 8. Övriga kommentarer Kursdeltagarnas chefer om metoden och planering för användning av metoden (april 2015) 1. Ange vilken kommun/verksamhet du arbetar i 2. Använder ni några metoder för att stödja föräldrar och/eller barn i er verksamhet 3. Min medarbetare har fullföljt utbildarutbildningen i föra barnen på tal (Om nej, kommentera gärna varför) 4. Planering på arbetsplatsen. Fyll i det alternativ som stämmer bäst in Det gjordes en planering innan kursstart om hur utbildningen skulle användas Det gjordes en planering under alt/efter kursens genomförande om hur utbildningen Det har ännu inte gjorts någon planering om hur utbildningen ska användas 9(10)
10 Jag kommer ge utrymme för min medarbetare att utbilda i metoden (Ja/Nej, Om ja, kommentera gärna vilka planeringen omfattar, kollegor/ andra enheter/ huvudmän) 5. Det finns en planering kring hur min medarbetare får tillgång till handledning i att arbeta enligt metoden (Ja/Nej/Kommentar) 6. Övrig kommentar Kursdeltagarnas chefer om metoden och planering för användning av metoden (Maj 2016) 1. Ange vilken kommun samt verksamhet du arbetar i 2. Det finns en planering för hur min medarbetare ska kunna utbilda i metoden Föra barnen på tal. Nej/ Ja (beskriv upplägg i textruta) 3. Min medarbetare får tillgång till handledning i metoden Föra barnen på tal 4. Beskriv den pågående planeringen. Beskriv hur handledningen ser ut 5. Använder ni några andra metoder för att stödja föräldrar och/eller barn i er verksamhet (Nej/Ja (Namnge gärna) 6. Övriga kommentarer 10(10)
11
Barnperspektivet inom Beroendevården
Barnperspektivet inom Beroendevården Sölvie Eriksson & Anna-Carin Hultgren Dagens Agenda Vårt sammanhang och vårt uppdrag Lagar och åtaganden Barnombud och Barnsamordnare Anhöriga barn Utbildningsinsatser
Läs merGenomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011
2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-
Läs merEnkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson
Enkät angående FoUiS aktiviteter år 2017 Hans Eriksson och Õie Umb Carlsson I början av 2018 gjordes utskick av en webbaserad enkät till 1494 personer som deltagit vid en del av de aktiviteter som anordnades
Läs merSocialförvaltningen CARPE
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare
Läs merUtveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården
Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården Föräldrastöd i Falun 2013 09 17 gunborg.brannstrom@skl.se Kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet V 39 2012
Läs merVad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?
Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården? Arbetsmaterial för reflektion Målet med att stärka barn- och föräldraperspektivet
Läs merFörslag till förlängning av Policy för att förebygga och behandla missbruk och beroende. Samverkan mellan kommunerna och landstinget i Stockholms län
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2013-02-11 1 (5) HSN 1302-0168 Handläggare: Jocelyne Ängeslevä Hälso- och sjukvårdsnämnden 2013-03-18, p 5 Förslag till förlängning av Policy för att
Läs merVad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd?
Vad krävs för att beakta barns behov av information, råd och stöd? Utveckling av barn- och föräldrastöd vid Beroendecentrum Stockholm (BCS) Barn och unga i familjer med missbruk 2 december 2013 Christina
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/08 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merFöretagsklimatet i Nacka kommun 2018
Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/09 N Y T T F R Å N SIKTA Kommunförbundet Skåne och Region Skåne har tilldelats statliga medel till det 3-åriga samverkansprojektet SIKTA (Skånes implementering av Socialstyrelsens nationella riktlinjer
Läs merRapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se
www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser
Läs merRapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.
Rapport Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer. Författare: Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna Katarina Johansson, Region Dalarna Marit Ranninen,
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merÅrsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
1(6) Länssjukhuset Ryhov Psykiatriska kliniken Årsrapport samordnare för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Katarina Johansson, skötare på psykiatriska kliniken, har under 2012 arbetat 25% med klinikens
Läs merBarnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013
Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner
Läs merKvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården.
Kvalificerat stöd för implementering av de nationella riktlinjerna inom missbruks-och beroendevården Sveriges Kommuner och Landsting www.skl.se/kunskaptillpraktik 1 Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete
Läs merGenomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län
Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges
Läs merÖppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun
Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser
Läs mer1. Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa
Information om statliga stimulansmedel aktuella för Kalmar län genom överenskommelser mellan SKL och regeringen 2015 avseende socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merImplementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens
Läs merFöretagsklimatet i Haninge kommun 2018
Företagsklimatet i kommun 2018 Om undersökningen i kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2018 Lokalt företagsklimat 2018 Primär målgrupp: Företag med
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merOmråde Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge
Genomförandeplan för Borlänge 2011 Berörda verksamheter- Kommun och Landsting åtar sig att genomföra följande under 2011. Område Aktivitet Genomförande Mål 20111231 Lokal Styrgrupp i Borlänge Styrgrupp
Läs merNordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården
2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer
Läs merAnn-Sofie Edlund och Karima Assel Transkulturellt Centrum, Stockholms läns landsting 2017
Barn som anhöriga i en migrationskontext -webbutbildning till baspersonal om hur man kan stödja barn och familj med psykisk ohälsa till återhämtning och nyorientering Ann-Sofie Edlund och Karima Assel
Läs merUppföljning av det lokala BUS-arbetet 2014
-- Uppföljning av det lokala BUS-arbetet Överenskommelsen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, BUS-överenskommelsen är antagen av Stockholms läns landsting och samtliga kommuner i länet sedan
Läs merStö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna
Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det
Läs merYttrande över revisionsrapport Granskning av samverkan i missbruks- och beroendevården nr 4, 2017
Socialförvaltningen Avdelningen för statsövergripande frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-03-17 Handläggare Emma Braconier Telefon: 08-508 437 27 Till Socialnämnden 2017-04-18 Yttrande över revisionsrapport
Läs merI STOCKHOLMS LÄN. Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län
I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län B A K G R U N D Det här är en plan och ett styrdokument för hur kommunerna som samverkar via Centrum för samhällsorientering
Läs merAttityder och erfarenheter till chefskap i vården
Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att
Läs merInventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.
Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013. - PRIO (Plan för riktade insatser inom området psykisk hälsa. - Målgrupp: Vuxna med diagnos om psykisk funktionsnedsättning
Läs merSlutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Läs merFöretagsklimatet i Nykvarns kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merVerksamhetsplan för Koordination Norrort 2015
Verksamhetsplan för Koordination Norrort 2015 Koordination Norrort ska vara en regional stödstruktur i frågor som rör mottagande av nyanlända inom norrortskommunerna. Målgrupp för kommunernas samverkan
Läs merFöretagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merAtt bygga strukturer för kunskapsutveckling
Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Halmstad 1 december 2011 Per Albinsson Att bygga strukturer för kunskapsutveckling Målet med de regionala stödstrukturerna är att de långsiktigt ska kunna försörja
Läs merRedovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden
Redovisning av BUS-avvikelserapporter som inkommit till BUS- sekretariatet under perioden 2017-01-01 2017-12-31 Bakgrund För att ersätta allmänna, svepande klagomål med en tydligare bild av vilken typ
Läs merBrukarundersökning IFO 2017
2018-01-31 Dnr: SN 2017/317 Marie Nyström och Maria Ekeroth Utvecklingsledare, Kansliet Brukarundersökning IFO 2017 Brukares upplevelser av kontakten med socialtjänsten i Haninge kommun 2 Innehållsförteckning
Läs merUtbildning, handledning och implementering av vårdoch stödsamordning i Göteborgsområdet
Handlingsplan 2013-2015 för Utbildning, handledning och implementering av vårdoch i Göteborgsområdet Antagen av Temagrupp Psykiatri 2013-01-31/revidering 2014-09-04 antagen av temagrupp 2014-10-16 Syfte
Läs merUppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019
Uppdrag psykisk hälsa handlingsplan 2019 Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019 Inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa 2019 har Malmö stad upprättat
Läs merFormer för samverkan kring äldre i Stockholms län
2017-09-18 Närsjukvård Former för samverkan kring äldre i Stockholms län Primärvårdskonferens 2017 Gunilla Benner-Forsberg Hälso- och sjukvårdsförvaltningen /SLL 2017-09-18 Närsjukvård Innehåll i dagens
Läs merYttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen
1 (2) TJÄNSTESKRIVELSE 2017-11-03 Social- och omsorgskontoret Socialnämnden Yttrande avseende revisionsrapport nr 1 granskning av kommunen arbete med barnkonventionen Dnr: SN 17/064 Sammanfattning av ärendet
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merBarns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?
Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen? En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne Gisela Priebe, Lunds universitet Maria Afzelius, Region
Läs merEn lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län
En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med
Läs merÖppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården
Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Den sociala barn- och ungdomsvården Nationella resultat och resultat Nässjö kommun Nytt för öppna jämförelser 2016 gemensam insamling Årets insamling har genomförts
Läs merFöretagsklimatet i Nacka kommun 2017
Företagsklimatet i kommun 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 kommun Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merBrännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län
Brännpunkt: Barn som anhöriga Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län Barnombud i psykiatrin uppdrag och samordning Om Barnkonventionen Landstingsstyrelsen fattade
Läs merPlan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län
CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN Plan för samhällsorientering - samverkande kommuner i Stockholms län CENTRUM FÖR SAMHÄLLSORIENTERING I STOCKHOLMS LÄN TELEFON: 08-508 25 699 EPOST: INFOSAM@STOCKHOLM.SE
Läs merKarlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel
Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18
Läs merFöretagsklimatet i Stockholms stad 2017
Företagsklimatet i s stad 2017 Om undersökningen Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Lokalt företagsklimat 2017 s stad Primär målgrupp: Företag med minst
Läs merDelrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna
Delrapport Systematisk uppföljning UIV Dalarna Ulf Kassfeldt Verksamhetsutvecklare Socialtjänstens utvecklingscentrum SUD 2014-10-20 Högskolan Dalarnas roll Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården
Läs merDelaktighetsmodellen en väg mot empowerment
Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan
Läs merBarn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller
Barn till allvarligt neurologiskt sjuka: en studie om implementering och utprovning av stödmodeller Petter Tinghög, Karolinska institutet, Sektionen för försäkringsmedicin Bakgrund till projektet (1) 2010
Läs merFörändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
Avdelningen för socialtjänst Sida 1 (5) 2014-11-26 Handläggare: Per-Ove Mattsson 08 508 18 148 Till Farsta stadsdelsnämnd 2014-12-16 Förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning Förslag till
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)
Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i HSL (8b) och SoL (5a.9a) Målgrupper 1. Föräldrar/gravida med missbruk/beroende samt deras barn (inkl. det väntade barnet) 2. Ungdomar
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merInstruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)
2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion
Läs merSTÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET
STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET www.fou.sormland.se EN PILOTSTUDIE Syfte med pilotstudien Att pröva en stödsamtalsmodell för föräldrar till små barn, 0-7 år, som blivit föremål för orosanmälning till socialtjänsten
Läs merBEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Läs merImplementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.
Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet
Läs merSlutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken
Slutrapport delprojekt barn som anhöriga - onkologkliniken 2014-03-20 Delprojektets namn Barn som anhöriga till cancerpatienter Delprojektsansvarig Eva Ulff Datum 2014-04-10 Sammanfattning I projektet
Läs merMINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2013-09-12 MINNESANTECKNINGAR CHEFS- OCH KOMPETENSOMBUDSTRÄFF 2013-09-06 Inledning Carin och Janny hälsade välkommen och presenterade dagens program. Den största delen
Läs merPRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm
PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur
Läs merSamverkanskonferens mellan kommun och akademi
Samverkanskonferens mellan kommun och akademi Michel Silvestri Centrum för Klinisk Utbildning och Annica Dominius Stockholms stad / KSL 2014-11-07 KSL är en politiskt styrd organisation med länets 26
Läs merFöräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet
Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE
1(6) version 2010-01-04 SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE Överenskommelsen om samverkan är en lokal överenskommelse mellan socialnämnden i Danderyds kommun genom Socialkontorets vuxenenhet och Stockholms läns
Läs merRemissammanställning: Regionbildning i Stockholms län
2016-08-16 1 (8) Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län Kommunerna i Stockholms län har fått möjlighet att yttra sig över Stockholms läns landstings intention att skicka in en ansökan om
Läs merAnsökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser Till Länsstyrelsen Västra Götalands län Göteborg. Underskrift
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser 2010 Till Länsstyrelsen Västra Götalands län 403 40 Göteborg Sökande Huvudman Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) Adress Postnummer Box 5073 402 22
Läs merN Y T T F R Å N SIKTA
Nr 3/11 N Y T T F R Å N SIKTA SIKTA- Skånes missbruks och beroendevård i utveckling ett utvecklingsarbete i samverkan mellan Kommunförbundet Skåne och Region Skåne Kommunförbundet Skåne och Region Skåne
Läs merBarnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008
Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas
Läs merInstruktion till särskilt utvalda utbildare
Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Venemalm Sofia (SCF) KSN Davidsson Per (KLK)
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Venemalm Sofia (SCF) 2016-01-14 KSN-2015-0779 Davidsson Per (KLK) Kommunstyrelsen Motion av Mohamad Hassan m.fl. (alla L) om möjligheter för kommunen
Läs merGemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016
Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse
Läs merLokal överenskommelse för Trepartssamverkan
Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan mellan X kommun, Skaraborgs Sjukhus, Närhälsan, privata vårdgivare om samarbete och samordning av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning och/eller
Läs merTemadag om suicidprevention
Temadag om suicidprevention Manual för att utbilda personal Kurskod: HiS14 30 mars 2017 www.uppdragpsykiskhälsa.se Manual för att utbilda personal 1 (11) Innehållsförteckning Kapitel 1 Om den här manualen
Läs merSamverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun
Läs merSamteamet - en förändrad inriktning för Gullmarsplans beroendemottagning
SKARPNÄCKS STADSDELSFÖRVALTNING Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2014-11-19 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-508 15024 Till Skarpnäck stadsdelsnämnd 2014-12-18
Läs merUtvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen
Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier
Läs merTomas Bons, FoU Södertörn Marianne Paunia, FoU Nordost
Tomas Bons, FoU Södertörn Marianne Paunia, FoU Nordost Brukarmedverkan inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården har under en lång tid varit en aktuell fråga Regionala rådet för psykiatri- och missbruksfrågor
Läs merFöretagsklimatet i Danderyds kommun 2017
Företagsklimatet i s kommun 2017 Om undersökningen Lokalt företagsklimat 2017 s kommun Metod: webbenkät, postal enkät och telefonintervjuer under perioden januari-april 2017 Primär målgrupp: Företag med
Läs merSamverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län
Utlåtande 2017:14 RVI+VIII (Dnr 111-1067/2016) Samverkan mellan länets kommuner och lärosäten med vårdutbildningar på högskolenivå Rekommendation från Kommunförbundet Stockholms län Kommunstyrelsen föreslår
Läs merKursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2015
Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2015 Ylva Branting Innehåll Inledning... 2 Resultat... 2 Barntillsyn och boende... 4 Barntillsyn... 4 Boende... 5 Måluppfyllelse... 7
Läs merLänsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län
Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget
Läs merRegionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN
Regionala samverkans- och stödstrukturer KUNSKAPSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN FoUrum arbetar med att utveckla kvaliteten inom socialtjänsten i Jönköpings län. Verksamhetsidén är att långsiktigt och samordnat
Läs merSå här kan ni arbeta med materialet om umgänge
Så här kan ni arbeta med materialet om umgänge I denna bilaga får ni stöd i hur ni kan arbeta med materialet om umgänge. Här finns förslag på övningar och olika modeller för reflektion samt förslag på
Läs merKursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017
Kursuppföljning inom teckenspråksutbildning för vissa föräldrar år 2017 Lina Collin Ahlgren Innehåll Inledning...3 Datainsamling...4 Resultat...6 Barntillsyn och boende...6 Barntillsyn... 6 Boende... 8
Läs merCentrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län
Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska
Läs merMätningen är gjord 10 april 30 september Av 9 utskickade enkäter har 9 svar inkommit vilket ger en svarsfrekvens med 100 %.
ABDCE Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning -1-5 LÄRLINGSSYSTEM VÅRD, OMSORG, SKOLA OCH FÖRSKOLA ANN MARONT, PROJEKTLEDARE TFN 5 53 Resultat; Lärling Rekrytering svar från handledarna Rekryteringens
Läs merHandikapp och habilitering
8 Handikapp och habilitering Handikapp och Habilitering Habilitering ett stöd för att leva ett gott och självständigt liv Habiliteringsverksamheten erbjuder habilitering enligt hälso- och sjukvårdslagen
Läs merÖverenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommunerna i Stockholms län kring personer med missbruk/beroende
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2016-10-25 Överenskommelse
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merProjektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum
2019-02-08 Projektplan för start av socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria i samverkan i Alingsås och Lerum 1 Innehåll 2 Bakgrund s 3 3 Mål s 4 4 Metod s 4 5 Genomförande s 4 6 Modell s 5 7 Målgrupp
Läs merVästbus hur funkar det?
Västbus hur funkar det? Anna Melke FoU i Väst/GR Psynk/SKL Vad är Västbus? Överenskommelse VGR + 49 kommuner 2005, 2012 Riktlinjer om samverkan kring vissa barn och unga Värderingar om barnfokus Gäller
Läs merPM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven
PM 2019-03-20 Vårt dnr: 1 (6) Vård och Omsorg Åsa Furén-Thulin Återrapportering till Socialdepartementet avseende medel för Samordnad individuell plan (SIP) och förebyggande insatser (regeringsbeslut 2018-07-19
Läs merUtbildning, handledning och implementering av vård- och stödsamordning i LGS-området
Handlingsplan 2013-2015 för Utbildning, handledning och implementering av vård- och stödsamordning i LGS-området Antagen av Temagrupp Psykiatri 2013-01-31/revidering 2013-11-27 antagen av temagrupp 2013-12-19
Läs merINNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3
Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande
Läs merRESULTAT CLS-UTBILDNING
RESULTAT CLS-UTBILDNING Övergripande utvärdering av CLS-utbildning, 2015 För rapport svarar Utvärderingsringen Stenhuggerivägen 61B, 302 40 Halmstad Tel 035-360 80, info@utvarderingsringen.se www.utvarderingsringen.se
Läs mer