(De)mobiliserande (folk)bildning i Moçambique. Kajsa Johansson Folkbildningens forskningsdag 13 september 2016

Transkript

1 (De)mobiliserande (folk)bildning i Moçambique Kajsa Johansson Folkbildningens forskningsdag 13 september 2016

2 Bakgrund Hälften av befolkning i absolut fattigdom 75 procent lever på landsbygden, familjejordbrukare 3 procents läs- och skrivkunnighet vid självständigheten 1975, idag cirka 70 procent, Fazer a escola uma base para o Povo tomar o poder Afrikagrupperna och We Effect inom biståndet till lokala civila samhället i Moçambique ( ), Svenska Afghanistankommittén (2013) Avhandling (2013-) om politisk mobilisering på landsbygden i Moçambique sedan 1975 Extern påverkan på lokala organisationsformer

3 Stödet till civilsamhället att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt civilt samhälle i utvecklingsländer som verkar utifrån ett rättighetsperspektiv för förbättrade levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom i alla dess dimensioner och ökad respekt för mänskliga rättigheter. (GoS) Vuxenutbildning (kapacitetsutveckling) i olika former Funds Donor Agency INGO/ Intermediary INGO home country INGO host country CSO in host country Beneficiaries/ rights holders Reporting från de bildade till de obildade, från de civiliserade till de ociviliserade?

4 Ett delat samhälle och en borttappad historia Moçambique, ett delat samhälle även inom civilsamhället Få organisationer som är folkrörelser, fler företagsliknande NGOs med relativt stark politisk röst Vad har dessa gemensamt med de fattigaste (med små möjligheter till politisk påverkan), frågan om representation och legitimitet (makt-, resurs och utbildningsrelation) Vad Sverige tappade bort från sin egen folkrörelsehistoria: De många, det materiella och folkbildningen. (Inte argument för okritisk export ) Några av antaganden som ligger bakom detta

5 Antagande: Vi bygger allt som om ingenting fanns Codes of conduct, result-based management, rights-based approach, organisationsutveckling, citizenship and access to information De fattiga är organiserade på fel sätt, och utifrån fel grunder Varför jobbar ni med bönder? Och vad har studiecirklar med demokrati att göra? Utbilda och informera de fattiga på rätt spår? Glapp mellan intressen och förväntningar: majs eller ansvarsutkrävande? Handlar klimat om påverkansarbete eller om nya odlingstekniker? Vilken innebörd och vikt ges till faktiska levnadsförhållanden? (Som ska styra..)

6 Vad som kan hända med studiecirklar

7 När demokratin kom (Kajsa) Could you tell me the history of the union? (Member) It started with Ibis, in 2000, they came here and they gave us a mill. That is how it started, then we worked with Ibis I think it was until (K) And before Ibis, what was here? (M) There was nothing here, there was no one here... (K) But was there no history of organisation, for example from the cooperatives? (M) Yes, but at that time it was the government, it was not Ibis. The association started in (K) And was there no collaboration between the peasants before that, before 2000? (M) Yes there was! Each person in the community invited the others when they needed help at their machamba. The family who invited made food for everyone and after the day s work at the machamba we all ate together. (K) And do you still do that?

8 (M) (K) (M) (K) (M) (K) (M) No, that has disappeared! How come that disappeared? It disappeared with the money. When there is money, the one who has just wants to eat by himself. And like that people don t work together. [ ] And when did that happen? That changed because of democracy. Before that, the leader said, let s work, and then we all worked. [ ] During that time it was enough with food. How come democracy changed this? Through democracy, everybody, every member has to do his job without any help. There is no help. I think we understood democracy badly, like we don t know well what it really is. I think it is because it entered badly into our heads. Democracy, when it comes, it shouldn t kill all the things from a long time back. Mannen visar med sin hand hur en sak togs ur hans huvud för att ge rum för något annat. (Nairubis bondeunion i distriktet Majune)

9 Antagande: Ingen förmåga att förhålla sig kritiskt och skapa en kritisk tanke Debatten om tillgång till information / access to information Fattiga människor utan formell utbildning är i behov av rätt information paketerad av en kritisk (självutnämnd) alternativ urban elit

10 Den statliga radion som radikaliseringsfaktor I en fokusgrupp med bönder i Bagarila, Sangadistriktet (ingen med högre formell utbildning än femte klass vet alla hur hög ekonomisk tillväxt Moçambique haft de senaste åren hur många agronomer och lärare som tagit examen de senaste åren hur stor löneökning statligt och privat anställda fick i senaste löneförhandlingen mellan staten, privata sektorn och fackföreningarna I sin by ser de inga tecken/effekter av den ekonomiska tillväxten (majs- och bönuppköp lika oförutsägbart som tidigare, ibland finns inga uppköpare alls, de löner som betalades ut av skogsbolaget var lägre än vad som gick att överleva med) har ingen sett till en jordbruksrådgivare på över fem år (men på 80-talet kom de två gånger i veckan) ifrågasätter de varför bönderna inte kan få ett fast pris för sitt arbete, och undrar de om statligt och privat anställda skulle acceptera att de kanske inte fick något betalt på en termin, så som bönderna har det?

11 Antagande: Fattiga människor är inte politiska subjekt och måste ledas Tanken kommer från Maputo, bönder (och andra fattiga) är nostalgiska, manipulerade, vilseledda Den urbana elitens tankar och strukturer sätts över (urbana och rurala) fattiga människors egna tankar och medvetandeskapande, behov av ledarskap (slår sönder befintliga strukturer) Några ord från brödupploppen i Maputo 2010 The injustice is just in front of our eyes and it doesn t take someone with a lot of education to understand this. (33-årig manlig demonstrant) Violence is not the best way, but when it comes to survival, the weak person chooses the best way to save himself, like self-defence. (19-årig kvinnlig demonstrant)

12 They [the NGOs] condemn us but they live well and they do nothing for us. (25-årig kvinnlig demonstrant) I believe that NGOs are actually reducing the practice of citizenship among the population. NGOs are more like a club in the city centre that doesn t touch upon the problems of the people. The money goes to increasing the wealth of the elite that dominates the NGO world, and the biggest part of the funds ends up in transactions within central Maputo. (NGO-representant 1) I think that the demonstrators are represented within civil society organisations. [...] Civil society organisations were not present during the demonstrations, but we came in afterwards to make sure that the issues are being dealt with. (NGO-representant 3)

13 Obrigada!