Dialogmöte mellan Linköpings kommun och idéburen sektor

Transkript

1 Dialogmöte mellan Linköpings kommun och idéburen sektor Dokumentation från mötet den 5 oktober 2013 Linköpings kommun linkoping.se

2 En bra början! Detta dokument innehåller dokumentationen från den första dialogträffen mellan kommunen och idéburen sektor i enlighet med vår överenskommelse som beslutades Mötet var populärt (över 100 personer var anmälda!), uppskattat (visade vår utvärdering) och väldigt produktivt! Det fanns ingen agenda till mötet utan den sattes av deltagarna på mötet med hjälp av metoden Open Space. Detta resulterade i att över 20 ämnen/frågor diskuterades i grupper under dagen. Stort engagemang och mycket att säga innebar att även fikaraster användes till fortsatt diskussion. Väldigt inspirerande! I slutet av dagen kunde vi lägga ihop vissa ämnen och på så vis utkristallisera fyra olika ämnesgrupper inom vilka diskussionen rört sig. Dessa var: lokaler/mötesplatser fortsatt dialog mellan kommunen och sektorn att engagera olika målgrupper övrigt (i denna kategori diskuterades viktiga sakfrågor, så som hur vi tillsammans kan underlätta för de somhar det svårt i Linköping t.ex. EU-migranter) Förutom detta anmälde sig under dagen 27 personer till en referensgrupp som mellan dialogmöten kan arbeta vidare med de frågor som pekats ut som viktiga. Framtiden vad gör vi nu? Dialogmötet var som sagt både produktivt och inspirerande! Mycket finns kvar att göra men vi har byggt en gemensam grund i det fortsatta arbetet. Sektorn har även, tillsammans med politiker och tjänstemän, visat på vari sektorns prioriteringar ligger och vilka frågor som är av stor vikt. Framtidsplanerna är att, tillsammans med de ur sektorn som är intresserade, börja arbeta med de frågor som lyftes på mötet samt med överenskommelsen generellt. Det kommer att innebära en hel del jobb, men även om vi har en lång väg kvar att gå så vet vi nu vart vi är på väg. Det är en bra början! Stort tack till er alla som är med i denna process! Med vänliga hälsningar Carina Boberg (fp) Ansvarigt kommunalråd Karin Linkhorst Ansvarig tjänsteman

3 Innehåll Inledning 2 God morgon! Diskussioner vid välkomstfikat 4 Inspirationsföreläsning satte igång konferensen 5 Open Space dialog som styrs av de som deltar 8 Rapport från samtalen under Open Space 9 Halvlek Avstämning vid lunchbordet 10 Ludvig saknar de yngre 11 Viktigt att dialogen fortsätter 12 Idéburen sektor är en del av Linköpings attraktivitet 13 Avslutningsvis 14 Mötet avslutas 15 Dokumentation Open Space Dialogträff 5 oktober Vad tyckte deltagarna om mötet? 24 Deltagarlista 25 Dagens agenda: DAGENS AGENDA LUNCH Trumslagaren Korpralen Fanjunkaren Furiren Gröna hörnet Rosa Hörnet Gula Hörnet Transparans i fortsatt process. Hur nyttjar vi bättre interaktion mellan stad & Landsbygd? Lyfter landsbyggdens betydelse. Förbindelse ideellt och företagande. Gemensamt Kansli! Öppnare kommunikation mellan föreningarna och handikappföreningar. (HSO). Hur kan pigga pensionärer bredda väldfärden för äldre? Lärande och gemenskap. Öppnare kommunikation mellan föreningarna och handikappföreningar. (HSO). Komplett föreningsregister. Lokaler i Linköpings kommun/ En gemensam lokal för föreningslivet i Linköping Gemensam struktur för användade av stadens parker och torg. Verksamhet för ungdomar 16-18, samverkan mellan föreningar, att hjälpas åt. Skapa ökat engagemang hos ungdomar. genom att uppmuntra elevföreningar i skolan. Hur engagera unga invandrade - nya svenskar - i föreningslivet. Föreningslivet och LOV. Forum för dialog och samplanering mellan kommun och ideell verksamhet som har stora berörspunkter till exempel integration Hur hittar vi mötesplatser mellan olika organisationer och allmänhet? Ideellt utvecklingscentrum - Lokaler - Utveckla samverkan. Hur kan föreningar och kommun samarbeta för att möta individer som tigger i Linköping. Hur ska nya föreningar etablerara sig (rent praktiskt). Interreligiösa möten, var kan olika religioner mötas? (Sensus hade tidigare sådana). Hur klarar vi våra miljö- och socialaåtaganden i en sviktande ekonomi? Hur håller vi liv i dialogen mellan dessa årliga möten? 1

4 Inledning Den 5 oktober 2013 hölls ett dialogmöte mellan Linköpings kommun och den idéburna sektorn X. Inbjudna till mötet var samtliga 102 föreningar som skrivit under kommunens och sektorns överenskommelse och inbjudare var Linköpings kommun via ansvarigt kommunalråd Carina Boberg samt Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall. Mötet var en del av överenskommelsen och syftet var att utveckla dialog och samverkan mellan kommunen och idéburen sektor. Det var 85 personer från idéburen sektor (ett 50-tal föreningar) anmälda till dialogmötet samt 16 politiker från partierna s, c, fp, mp, m och v. På nämndnivå var kultur- och fritidsnämnden, äldrenämnden, samhällsbyggnadsnämnden, socialnämnden samt kommunstyrelsen representerade (se deltagarlista för mer information). föreningar som har skrivit under överenskommelsen. Det var kommunen som bjöd in till mötet, men i enlighet med överenskommelsen så sker detta arbete i samverkan mellan kommunen och idéburen sektor. Därför användes metoden open space 6, där deltagarna själva bestämmer dagordningen. Resultatet blev en sammanställning av önskemål, åsikter, reflektioner och förslag som kommunen och sektorn gemensamt kan arbeta vidare med. Demokrati och byråkrati hand i hand med fokus på att bygga broar över hinder man hittar tillsammans. Samverkan mellan idéburen sektor och kommunen är ett viktigt arbete i en kommun av Linköpings storlek då ett rikt föreningsliv är positivt både för den lokala demokratiutvecklingen samt för folkhälsan. Linköping som kommun ligger i framkant och kan jämföras med Norrköpings och Göteborgs kommuner där de haft en liknande överenskommelse ungefär lika länge men har ungefär hälften så många 2

5 X Idéburen sektor Idéburen sektor kan även benämnas civilsamhälle, social ekonomi, tredje sektorn, eller folkrörelse. På nationell nivå har sektorn själv valt att använda begreppet idéburen sektor varför Linköpings kommun gör detsamma. Begreppet ska ses som ett samlingsbegrepp och avser föreningsliv, trossamfund, sociala företag och stiftelser men också aktörer utan formell organisation, t.ex. olika nätverk. Överenskommelsen År 2012 antog Linköpings kommunfullmäktige två styrdokument som rör samverkan med idéburen sektor kommunen: Överenskommelsen mellan den idéburna sektorn och Linköpings kommun samt Program för kommunens samverkan med idéburen sektor. Överenskommelsen har tagits fram av kommunen och den idéburna sektorn gemensamt och kan beskrivas som spelregler för hur kommunen och sektorn har kommit överens att man vill samarbeta. Överenskommelsens viktigaste mål är att stärka de idéburna organisationernas självständighet, att utveckla samverkan mellan sektorn och kommunen samt att underlätta för fler idéburna organisationer att delta i välfärdsutvecklingen. Grunden för allt arbetet i överenskommelsen är en gemensam värdegrund som bygger på alla människor lika värde. 6 Open Space Open Space är en metod för att hålla stora möten och ändå göra det möjligt för alla att komma till tals på lika villkor. På så sätt kan man skapa kreativa möten och konferenser i olika sammanhang. Med Open Space skapar deltagarna själva dagordningen med ämnen som de själva väljer kring ett på förhand bestämt centralt tema. Deltagarna behandlar under mötets gång de föreslagna ämnena i en rad parallella samtalsgrupper och återsamlas i slutet av dagen för en sammanfattning. 3

6 God morgon! diskussioner vid välkomstfikat Bröderna Börje och Per-Åke Johansson från Hultabygdens kretsloppsförening. Per-Åke: Jag har varit med i referensgruppen inför överenskommelsen. Vi slet en hel vinter med den. Börje: Personligen undrar jag varför vi måste skriva ett kontrakt, det borde gå av sig självt tycker jag. Per-Åke: Men överenskommelsen gör det ömsesidigt. Båda parter har ett ansvar. Hoppas det finns substans i själva arbetet bara. Jessica Eriksson och Gunnar Lindblom från Scouterna. Gunnar: Jag ser fram emot dagen med stora förväntningar, framförallt på kommunikationen mellan föreningar och kommunen. Jessica: Kanske kan man få med sig företagskontakter via kommunen, vi skulle gärna jobba mer mot företag. Kjell Eriksson från Coompanion och Se upp och Anneli Dahlqvist från Bildningsförbundet Östergötland. Anneli: Open space är en öppning av en process, jag hoppas resten av processen är lika öppen. Sedan är jag nyfiken på lokalpolitikerna reaktioner. Kjell: Jag undrar lite hur vi ska gå vidare från detta. Det blir lätt fina analyser men inte mycket fortsättning. Det behövs smörjmedel mot den idéburna sektorn för att bevara välfärden i ett första steg. Det hela är en maktfråga, kommunerna behöver delegera och skicka med resurser när de lägger ut uppdrag på den idéburna sektorn. Pusselbitar: 1 Börje Johansson, 2 Kristina Edlund, 3 Gunnar Lindblom. 4

7 Inspirationsföreläsning satte igång mötet För att starta igång med inspiration och kunskap så inleddes mötet med en inspirationsföreläsning. Ludvig Sandberg från Forum Idéburna organisationer med social inriktning berättade att det finns ett stort intresse från den idéburna sektorn att påverka hur samhällsutvecklingen i Sverige ska se ut. Ludvig gick även igenom vad man ska tänka på i relationen mellan idéburen sektor och det offentliga. Idéburna organisationer spelar en avgörande roll för hur samhället utvecklas och de kan även spela en stor roll i välfärdsutvecklingen. Detta är en grundpelare för Forum, inledde Ludvig Sandberg. Ludvig representerar Forum som består av 35 organisationer som arbetar med social verksamhet och syftet är att lyfte den idéburna sektorn och få den erkänd som en viktig aktör. Forum arbetar även för att synliggöra socialt företagande genom hemsidan nytta. org och driver arbetsförmedlingen ideellajobb.se, där idéburna organisationer kan lägga ut sina arbetsannonser samt tjänsten techsoup där organisationer kan få tillgång till mjukvara till ett kraftigt reducerat pris. Forum står för dialog och delaktighet i en värld där vi rör oss från att politiken ensam bestämmer till att göra det tillsammans med andra. Vi vill inte ersätta de offentliga strukturerna, utan att få dem att kommunicera med omgivningen. Det pågår även ett internationellt arbete med oerhört många länder som arbetar med de här frågorna. Ludvig fortsatte sin föreläsning med att lyfta upp att det måste finnas en medvetenhet om nivåer och relationer mellan de olika roller som politiker, tjänstemän och aktivister har till varandra. Det krävs en ömsesidig kunskap om varandras förhållanden. Inom politiken har vi nu en utveckling där färre politiker kommer från det idéburna än för till exempel 30 år sedan. Det gör att de har dålig koll på idéburen sektor. Här måste vi arbeta för en större förståelse. Ludvig berättar även om processen med den nationella överenskommelsen som Forum var med och tog fram. År 2007 inledde regeringen en process där 80 riksorganisationer var inbjudna för att beskriva den idéburna sektorns situation samt komma med förbättringsförslag. Detta ledde till den nationella överenskommelsen mellan idéburen sektor och staten. Utifrån den nationella överens kommelsen har flera kommuner börjat hitta en dialog och skrivit lokala överenskommelser av den typ som tagits fram i Linköping. Ludvig påpekar att även alla statliga myndigheter är bundna av överenskommelsen även om han menar att de är rätt dåliga på att följa den. Man är ovan vid att se betydelsen hos civilsamhället. På grund av Sveriges demografiska utveckling allt fler blir äldre och färre personer ska med hjälp av skattsedeln betala för en ökande välfärd kommer vi att få problem att ha råd med samma välfärdsnivå. Här måste vi samverka och organisationerna måste vara en del i diskussionen om välfärd och tillväxt. Forum har ett brett perspektiv på välfärd, det är en helhetsfråga som berör många. Forum 5

8 anser t.ex. att fritid och fritidssysselsättningar är en stor del i välfärden. Först kanske inte fotbollsföreningen ser sig som en aktör inom välfärden, men det arbete de gör främjar folkhälsan i stor grad och detta påverkar såklart välfärden! Det finns en även en rättviseaspekt som kan påverka ideell och offentlig samverkan. Det kan gälla kostnader för att åka på möten, kurser och konferenser vilket inte alla föreningar har möjlighet att betala. Här är ett alternativ att arrangören bjuder idéburen sektor eller att aktuell kommun ser värdet av att idéburen sektor är med som aktör och kan stå för deras kostnader. Ludvig framhåller att det inte finns en färdig lösning men att detta är något som måste finnas med i planeringen, annars blir det de små föreningarna som får stryka på foten, vilket påverkar hur dialogen ser ut. Ludvig ställde här den retoriska frågan om vilka föreningar som inte var på mötet? Den idéburna sektorn står även inför andra interna utmaningar. Enligt Ludvig har ungdomar ett starkt engagemang men står ibland så att säga i viloläge, de vill gärna engagera sig men kommer inte in i föreningslivet, vilket upplevs som segjobbat och stängt för dem. Hur öppna är föreningar och hur öppna är kommuner för nya sätt att jobba? Frågar sig Ludvig och påpekar att detta är en viktig fråga att ha med sig i det dagliga föreningsarbetet. En annan sak är relationen mellan demokrati och praktik. Ludvig tar här kommunernas nämnder som ett exempel som kan vara ett hinder för den idéburna sektorn, de har ett striktare fokus än föreningarna vilket påverkar kommunikationen när föreningarna tvingas ha kontakt med flera nämnder som inte kommunicerar med varandra. Ludvig avslutar med att diskutera vad samverkan egentligen är samt hur det ser ut i praktiken. Vi måste fråga oss vad samverkan egentligen är samt hur vi vill att den ska se ut. Att 6

9 samråda med föreningslivet är viktigt, men vem är det som sätter agendan för samrådet? Kan föreningslivet sätta agendan eller är det förbehållet kommunen? Vem tar fram förslag till beslut och kanske behövs samverkan redan här? Vi måste se på hur relationerna ser ut, vem som får information, i vilket skede och vad de kan göra med den. Det är stora skillnader mellan Samråd, Dialog och Partnerskap. På kommunal nivå är föreningar oftast bara inblandande i själva genomförandet, men här behövs en övergripande dialog från problemformuleringen till genomförande och uppföljning för att skapa en gemensam kartbild och kunna fatta bättre beslut. Framförallt bör det offentliga vara medvetna om vad det innebär att enbart samverka med idéburen sektor i vissa delar av processen och inte alla. I detta arbete kan Europarådets kod för samverkan vara ett bra verktyg. Europarådets kod för samverkan Europarådet har tagit fram ett verktyg för samverkan mellan den idéburna sektorn och det offentliga: Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Koden har som syfte att: bidra till att skapa en bra miljö för idéburna organisationer i Europarådets medlemsländer och i Vitryssland när det gäller deltagande i den politiska beslutsprocessen. Detta görs genom att på europeisk nivå definiera ett antal principer, riktlinjer, verktyg och mekanismer för samråd. Avsikten är att koden ska kunna tillämpas på lokal, regional och nationell nivå. Den bygger på erfarenheter från idéburna organisationer i hela Europa som delat med sig av sina exempel och metoder för samverkan med myndigheter. 1 Du kan läsa mer på Information om Forum finns på

10 Open Space dialog som styrs av de som deltar Samhällsentreprenören Ola Nilsson från medlemsutveckling.se har 10 års erfarenhet av olika organisationer och organisationsutveckling. Under lördagen ledde han mötets Open space på ämnet Hur kan vi hitta former för att tillsammans arbeta för en bättre välfärd, en rikare fritid och ett minskat utanförskap i Linköping? Open space är en deltagarform, ett sätt att mötas för att skapa dialog i ett väldigt öppet forum. I den här väldigt stora cirkeln som täcker hela rummet har ett symbolvärde i att ni kan se varandra och inte sitter gömda bakom några bord. Ola inleder med att använda den stora cirkel som mötesdeltagarna sitter i som exempel. Open space har används sedan 1985 och bygger på fyra principer: De som är här, är rätt personer. Det som händer, är det som ska hända. När det än börjar, är det rätt tid När det är slut, är det slut Det finns dessutom en lag: Använd fötterna. Om du känner att du sitter en diskussion där du inte bidrar eller lär dig någonting, är det helt rätt att röra på dig, du uppmanas till det. Deltagande på egna villkor ställer krav på alla som deltar. Alla har samma ansvar för vad som görs. Det händer saker när vi möts här, berättar Ola. Ni kommer vara med och sätta agendan. Vi ska fylla tre tidsluckor och sju rum med diskussioner om sådant ni vill ta upp. Deltagarna får nu ta några minuter till att prata ihop sig med dem som de sitter bredvid och diskutera frågeställningar de vill ta upp. I mitten av cirkeln finns ett bord med papper, pennor och tejp. Deltagarna får skriva sina ämnen på ett papper, läsa upp och sedan sätta lappen på agendan. Deltagarna avgör sedan själva vilka ämnen de vill diskutera. Redan innan diskussionen påbörjats är det en person som ställer sig upp för att skriva dagens första diskussionsämne! Tre timmar senare har de cirka 100 deltagarna avhandlat över 20 olika ämnen. Dessa kunde sedan grupperas in i kategorierna: fortsatt dialog lokaler/mötesplatser engagera olika målgrupper övrigt Open Space mötet avslutas med att deltagarna på mötet få gå upp och prioritera mellan de olika kategorierna som de skapat. 27 personer valde dessutom att skriva upp sig för att ingå i en arbetsgrupp för att ha fortsatt dialog med kommunen. 8

11 Rapport från samtalen under Open Space Stämningen under open space samtalen var överlag god och lågmäld, men på sina ställen hettade det till. Att gå mellan rummen med samtal var ett virrvarr av intryck och brådstycken av diskussioner. Överlag är grupperna samlade och öppna i sitt tilltal. Det var handuppräckning och folk fick prata till punkt. Från det inledande kallpratet gick samtalen snart över till att handla om rubriksättaren ville. En del ämnen lockade många, somliga inga alls. Vissa ämnen, så som lokaler för föreningslivet, diskuterades i flera olika grupper men på lite olika sätt. Ett samtal som blev väldigt engagerande var Marie Gustavssons fråga om aktiviteter för ungdomar mellan år. Marie kommer från Nattvandrarna och Östergötlands Nykterhetsförbund. Marie pratade sig varm om att gå ut till skolorna och möta ungdomarna där och fick medhåll av Inge-Marie Irhede från Nattvandrarna som ansåg att för mycket vuxna kan skrämma bort ungdomarna, så när man möter ungdomar på deras arenor måste det ske med respekt och förståelse för dem. Agneta Eliasson från Internationella Kvinnoföreningen Linköping lyfte upp att man måste stötta ungdomarna på deras egna villkor. Överlag är gruppen överens om att något måste göras men inte riktigt hur, en del uttrycker skepsis mot ungdomars internetintresse, medan en del andra menar att man måste möte ungdomarna där de är och verkar. Olika problemformuleringar möter varandra tillsammans med olika lösningsförslag. mer uppgiven då inget konkret verkar gå att göra förutom att hjälpas åt att stötta de hjälporganisationer som finns, det krävs också en tydligare reglering för vad som gäller för myndigheterna var en åsikt som kom ifrån politikerna. Ett samtal som inte lockade någon var Per- Åke Johanssons om relationen mellan staden och landsbygden. Enligt honom säger det rätt mycket om situationen. Landsbygden är jämt i minoritet. Vi behöver arbeta mer med att öka landsbygdens attraktivitet, vi jobbar mycket med att få ungdomar att stanna ute på landsbygden och skapa arbetstillfällen. Överlag verkade samtalen bedrivas i en sådan god stämning att tiden inte räckte till, schemat blev flytande när samtalen drog ut på tiden och hade svårt att sluta i tid. Det är direktdemokrati när den är som bäst. Ett annat samtal som drog mycket folk var Stadsmissionens fråga om vad man kan göra för tiggarna i Linköping. Här var stämningen 9

12 Halvlek avstämning vid lunchbordet Kristina Hedlund, kommunalråd (S) Hur har det gått hittills tycker du? Det har varit en jätteintressant förmiddag. Det roligaste är ju bredden på personerna som är här och föreningarna som är här. Jag var på ett väldigt intressant pass om handikappidrott nu före lunch. Har du lärt dig något nytt? Ja, det har jag. Flera grejer som vilka problem vissa föreningar har att värva medlemmar, där tror jag att kommunen kan göra en del, och hallarna som kommunen har och hur man kan samarbetar. Vad ser du fram emot? Först och främst är det de andra samtalen, jag ska vara med och diskutera Linköping ur ett samhällsbyggnads perspektiv tänkte jag. Att knyta kontakter och få tillfälle att prata med lite folk, för att hitta de här samarbetena vi kan göra. Chrestina Påhlsson Hallman, S:t Lars församling Hur har det gått hittills tycker du? Jag har varit på ett samtal om hur vi ska kunna hålla kontakten och få veta vad som händer hos varandra mellan de här mötena. Har du lärt dig något nytt? Ja, en sak har jag lärt mig i alla fall. Och det är att man kan bli väldigt orättvist behandlad där man kan få ett nervärderande svar som förening från kommunen. Det var något som uppkom i vårt samtal. Vad ser du fram emot? Jag ser fram emot en öppen dialog och en öppen möjlighet att föreningarna och kommunen ska kunna hålla kontakten och veta vad som händer hos varandra och vilka idéer man har. Stig-Ove Lundahl, ordförande Romani folket resande Östergötland Hur har det gått hittills tycker du? Jag var på ett samtal om att samordna föreningarna, att kunna vara behjälpliga med att söka stöd till exempel. Det var ett intressant samtal, jag fick kontakt med en kvinna som tror att hon ska kunna hjälpa oss med en fråga. Har du lärt dig något nytt? Jag lär mig hela tiden. Idag har jag lärt mig att om vi samarbetar så blir vi starkare och kan hjälpas åt för att få fram våra frågor till tjänstemän och politiker. Vad ser du fram emot? Att fortsätta lära mig lyssna. Jag hoppas att vi får större möjlighet att ha en dialog där vi kan föra fram våra frågor och få stöd för dem. 10

13 Ludvig saknar de yngre Ludvig Sandberg från Forum tycker det är problematiskt att det är så få unga på plats, men ser ljust på framtiden för den idéburna sektorn. Hej Ludvig, Hur ser du på Linköpings idéburna sektor? Linköpings idéburna sektor liknar mycket det jag ser på andra ställen, oerhört viktig verksamhet. Det är en stor bredd av föreningar här idag. Det jag saknar är yngre människor, det är lite för hög medelålder. För att få fler ungdomar på den här typen av möten tror Ludvig att kommunen man måste aktivera och lyssna på de samarbetsparter som har mycket kontakt med ungdomsorganisationerna. Detta samt att man bör ha ett tydligt uttalat syfte att bredda ungdomsdeltagande i dessa sammanhang. Enligt Ludvig så engagerar sig ungdomar i föreningar i samma grad som andra åldersgrupper men menar på att det finns studier som visar att ungdomar vänder sig bort från traditionell föreningsverksamhet (t.ex. styrelsearbete). Detta är en utmaning som Ludvig tror att många arbetar med på en lokalnivå. att det kommer bli ett tillflöde till föreningslivet där nya föreningar kommer att skapas av unga som vill arbeta på andra sätt. Det ser han som en naturlig process i samhället och känner ingen oro inför framtiden. Den här typen av arrangemang bidrar till en starkare idéburen sektor skulle jag säga. Att ta ett steg närmare det offentliga har sina risker, vilket man gör när man sätter sig ner och pratar med kommunen oftare, men om man ser till att resonera inom föreningarna om varför man gör det och hur man gör det så tror jag att det stärker föreningslivet. Bild:1 Ludvig Sandberg, 2 Anteckningar från dagens diskussioner. Vi försöker stimulera föreningarna i ungdomsarbetet, för det första genom att ställa frågan om hur pass öppen deras verksamhet är för unga människor och sedan försöker vi i våra utbildningar stödja dem att släppa in yngre människor i sin verksamhet och tillåta att de är med och omformar verksamheten. Ludvig tycker däremot att det inte är något fel på engagemanget och enligt honom är den svenska idéburna sektorns framtid ljus, det är en oerhört stark idéburen sektor dock med en allt för hög medelålder och svårt att få unga att engagera sig. Han är dock säker på 11

14 Viktigt att dialogen fortsätter Vi får inte låta samtalet dö bara för att vi går härifrån, säger Ola Nilsson från medlemsutveckling.se som skötte open space samtalen. Hej Ola. Hur tycker du att Linköpings föreningsliv sköter sig än så länge? Det var en lustig fråga. Jag tycker det är bra att det är representanter för både den idéburna sektorn, från kommunen och politiker. Som helhet sköter de sig nog rätt bra. De verkar rätt peppade att fortsätta snacka även in på lunchen och fyllde ju agendan rätt fort. Ola tycker att den här formen av möten är viktiga för att kunna plocka upp saker som folk tycker är viktiga och som kanske inte kommer fram annars och leder till möten som kanske inte hade blivit av annars. Han anser också att det är ett delat ansvar för att följa upp vad som händer. Om jag tycker att det inte händer något så har även jag ett ansvar att ta tag i det. Det får inte bara landa på en enskild tjänsteman på kommunen som får allt ansvar. Vill du träffa andra för att prata om ett ärende så har du också ett ansvar för att dra ihop det. att det kan vara problematiskt att prata om unga istället för med unga. För att komma åt det tror Ola att man måste skapa sammanhang där man möter unga. Det häftiga med den idéburna sektorn är dess unika förmåga att ta tag i saker och göra världen bättre. Olas personliga engagemang i frågorna kommer från att han fått möjligheter under sin uppväxt och tonårstid att komma nära andra ungdomar med engagemang. Till Linköpings idéburna sektor vill han sända ut budskapet att detta inte är något som händer en gång per år utan är något som pågår så det är viktigt att man håller den vid liv i olika sammanhang. Det kan ske på olika sätt men det viktigaste är att det händer något. Här har alla ett ansvar menar Ola. Pusselbitar: 1 Ola Nilsson, 2 Diskussioner i rosa gruppen, 3 Zyrafete Loshaj, 4 Samtal om vad som kan göras för tiggarna i Linköping, 5 Kjell Eriksson, 6 xxx. Personligen tycker Ola att det är kul att ungdomsfrågorna hamnar på agendan men tycker 12

15 Idéburen sektor är en del av Linköpings attraktivitet Kommunen kan ge stöd till föreningslivet, men det måste vara en ömsesidig relation, tycker Paul Lindvall, kommunstyrelsens ordförande. Hej Paul, hur ser du på samarbetet med den kommunala sektorn? Jag tycker det är bra, men bra kan alltid bli bättre. Ska vi kunna klara alla de här utmaningarna som finns för att bygga en ännu bättre stad och en bättre kommun, då är det klart att de idéburna föreningarna, oavsett art, är viktiga för den processen. För att få ett bättre samarbete med föreningarna tror Paul att kommunen behöver skapa förutsättningar för att de ska kunna utveckla sin verksamhet, utan att de blir en underavdelning till kommunen utan kan stå för sig själva. Det är ett gemensamt arbete att utveckla kommunens välfärd och fritid genom olika roller enligt honom. Det viktigaste är att vara medveten om varandras uppdrag och lyssnar och lär av varandra. Att vi berättar vad som är på gång i kommunen och föreningarna berättar vad som är på gång hos dem. Det roliga idag är att vi träffar flera föreningar på samma gång och inte bara en åt gången som man kanske gör rätt ofta annars. Enligt Paul är den idéburna sektorn i Linköping starkare än någonsin tidigare, men har samma bekymmer som den alltid haft, hur ekonomin ska räcka till och hur man ska hitta nya aktiva. Kommunen prioriterar barn- och ungdomsfrågor och det man erbjuder föreningar är möjligheten att söka bidrag samt möjligheter att nyttja kommunens lokaler. Dock vill Paul att diskussionerna ska handla om hur man kan utveckla verksamheterna och hjälpa varandra snarare om det rent ekonomiska. Det är inte kommunen som ska se till att vi får bra fotbollsspelare men vi kan skapa förutsättningar. Som att se över föreningsbidragen utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det är inte okej att tjejer får sämre tider att spela på för att de är tjejer. Paul Lindvall ser att kommunen kan bli bättre och framhåller samtidigt att de förstår föreningarnas situation och betonar att kommunen inte vore lika attraktiv som bostadsort utan sitt aktiva föreningsliv. 13

16 Avslutningsvis Daniela Lind, brottsofferjouren i Linköping. Hur har dagen varit? Jag tycker den har varit intressant. Mycket idéer och frågeställningar som bollats fram och tillbaka. Vad tar du med dig härifrån? Lite nya idéer om hur man ska gå vidare i vår förening kanske. En idé är att skapa allaktivitetshus ute i olika stadsdelar där ungdomarna själva får bestämma hur lokalen skall användas. Är det något du vill skicka med till kommunen? Jag skulle tycka att det vore bra med ett natthärbärge här i Linköping. Det vore bra för de hemlösa som finns. Monica Sjösten, Socialdemokratisk ledamot i äldrenämnden. Hur har dagen varit? Den har varit toppen. Jag har fått med mig massor, och suttit i jättebra grupper. Vad tar du med dig härifrån? Känslan av att det kommer bli en mycket bättre samverkan mellan kommunen och de här idéburna organisationerna. Det har kommit fram så mycket bra idéer vad gäller bland annat lokaler och hur man kan arbeta med både äldre och yngre linköpingsbor. Är det något du vill skicka med till kommunen? Vi måste hjälpa till mer tror jag, och samordna med lokaler och se till att det finns listor med alla föreningar så att folk får veta att de finns. Zyrafete Loshaj, Jehona albansk förening. Hur har dagen varit? Jag tycker dagen har varit både givande och lärorik för oss som nystartad förening nu har vi skapat ett kontaktnät som vi inte hade förut. Vad tar du med dig härifrån? Jag fick många nya idéer om man ska jobba vidare med integrationsfrågor. Är det något du vill skicka med till kommunen? Integration behövs för ett samhällets välfärd. 14

17 Mötet avslutas Kommunstyrelsens ordförande Paul Lindvall samt ansvarigt kommunalråd Carina Boberg avslutade mötet. Paul Lindvall lyfte upp att utan den idéburna sektorn skulle Linköping inte vara den stad den är idag. Det som förenar många föreningar är en brist på pengar, det kan inte kommunen kanske göra något åt men de kan jobba med förutsättningarna. Den idéburna verksamheten är viktig för kommunen. Det är ett fjärde hörn i det framtida Linköping där de andra är privatsektor, offentlig sektor och akademien. Linköping stå för öppna värderingar, människors lika värde och i detta är ni viktiga. Carina Boberg avslutade med att tacka arrangörerna samt att tala om vad man göra i sin vardag, som att skänka hygienartiklar till stadsmissionen som just nu arbetar med tiggare. 15

18 Dokumentation från Open Space Dialogträff 5 oktober 2013 Detta är den dokumentation som deltagarna skapade under dagens Open Space. Med reservation för eventuella fel vid digitalisering. Namn på deltagare och samtalsvärd Börje Johansson, Lars Dahlgren, Inga Florhed, Bo Ekegren, Odiso Anwia Hur klarar vi av våra Miljö- och Sociala åtaganden i en sviktande ekonomi? Samhället måste ha en strategi för åtgärder när inte ekonomin räcker (i många kommuner är utgifterna högre än intäkterna). Självförsörjningsgrad? Bred verksamhet. Idéburen sektor är en resurs. Minska kommunens kostnader genom idéburen sektor. Cykelstaden Linköping har ej använt Hymer vid plan av cykelbanor. Namn på deltagare och samtalsvärd Per-Åke Johansson, Hultabygdens kretsloppsföreningen, Per Thorell, Naturskyddsföreningen i Linköping Hur ökar vi interaktionen stad/land och Lyfter Landsbygdens betydelse? 1. Fortsatt och möjligen ännu mer förfinat sätt att resa mellan stad och land. Nuvarande närtrafik behålls. Projekt samåkning typ Tolg i Växjö startas. 2. Skapa möjlighet för sociala företag att etableras på landsbygden med lokal försörjning av mat, energi t.ex. kooperativt äldreboende, dagcenter med lantliga sysslor och projekt, visningsgårdar där djur och växtodling i symbios kan visas. Möjlighet för skolor och fritids att besöka. 3. Skapa möjlighet för ungdomar att förverkliga sina intressen i vår egen miljö, d v s förmedla lokaler, hjälpa med att söka bidrag. Stå som lokalt ombud för kommunen och andra myndigheter. Övriga medskick Föreningar har deltagit i projektet Ny på landet som är ett EU projekt föratt öka kontakten mellan invandrare (som ofta hamnat i stadsmiljö). Mer sådana projekt önskas. Positiv inställning från kommunen att bygga bostad på landet t ex i den nu aktuella översiktsplanen. Kommunen borde muta in mark som kan ställas till idéburna sektorns förfogande. Idag inköps all mark i spekulationssyfte av kapitalstarka enskilda personer. Det gynnar inte en bra utveckling av landsbygden. Namn på deltagare och samtalsvärd Leif Karlsson, Jan Gunnar Persson, Eva Sundberg, Birgitta Waern, Kristina Edlund, Eva Lindgren Handikappidrottens roll och dess betydelse i samhället. Lokaler för träning och tävling Rekrytering både av barn, ungdomar och äldre Breddidrott Elitidrott 16

19 Namn på deltagare och samtalsvärd Leif Johansson, LUR, Lisbeth Lindholm, Folkuniversitetet, Håkan Eriksson, Linköpingspolisens tennisklubb, Lars-Uno Elwingsson, Veteranklubben Saab, Jan Skogberg, Kultur och fritidskontoret, + Johan Lundgren, 1/2-tid Komplett kommunalt föreningsregister. En plattform för föreningar som vill vara med i en föreningsportal. Det ska vara nämndövergripande. Det är viktigt att föreningar även ska kunna förändra den egna informationen (kontaktuppgifter). Föra dialogen kring detta så tidigt som möjligt. Namn på deltagare och samtalsvärd Lars Dalgren HSO, Inga Florhed DHR, Marita Engström SKPF, Johan Edqvist RSMH-Fyren, Leif Persson RSMH-Fyren, Daniel Andersson Folkpartiet (sekreterare), Karin Fageus Omsorgskontoret Kommunikation mellan kommunen och föreningar (handikapp). 1. Man måste veta vem man ska vända sig till, var man kan komma fram om man inte har kunskap om vägarna in i kommunen? 2. När man skickar en skrivelse eller felanmälan måste man få svar inom rimlig tid och gärna från det led man kontaktat (KS). 3. Kommun och föreningar måste arbeta tillsammans mot diskriminering. Övriga medskick 1. Det behövs ett komplett föreningsregister. 2. Behöver arbeta med integration, nästan bara personer med svensk bakgrund i handikapp- & pensionärsföreningar. 3. Näringsidkare som diskriminerar ska få vite eller indragna tillstånd, krävs krafttag! Namn på deltagare och samtalsvärd Gunnar Lindstam, Anders Lindkvist, Rädda Barnen, David Andersson, Rädda Barnen, Siv Nordqvist, Resurspoolen, Anna-Lena Karlsson, Resurspoolen, Pär Thorell, Naturskyddsföreningen LKPG, Johan Lindgren, KOF (lyssnat från 13.50) Kanslisamverkan gemensamt och mer effektivt utnyttjande av kanslier ex mötesrum, kopiator, datorer etc. Som ett öppet kontorslandskap, företagshotell, med sammanträdesrum, kopiator, datorer flexibelt, vi kan gå in med pengar. Gemensam reception, exponeringsyta för varje förening. Samarbete med kommunen, arbetsförmedling ex. lönebidrag, ex valhedens gamla lokaler. Föreningskafé; mötesforum för föreningen. Några fasta föreningar några tillfälliga. Kan vara kommunens utvecklingscentrum. Även samlingsplats för religiösa föreningar, kanske även med andakter. Utställningslokal, möteslokal. Viktigast är kanslilokal men av vikt är även exponeringsytor samt mindre mötesrum att boka. (Ska detta skötas som en ekonomisk förening kanske?) Arbetsgrupp med kommunen och intresserade föreningar, ex. Scouterna, Rädda Barnen, KFUM, Resurspolen. Kommunen äger och vi hyr lokaler, jmfr. Fontänen. 17

20 Namn på deltagare och samtalsvärd Christina Påhlsson, S:t Lars församling, Kristina Edlund, (s), Göran Andersson, Linköpings kommun, Carina Boberg, (fp), Karin Fagéus Linköpings kommun, Lill-Britt Rydberg, Odisho Anwia Irakiska Föreningen, Eva Lindgren, Linköpings Guideklubb, Anna Sterner Ekström, Samhällsbyggnadsnämnden, Maj Elofsson, SKPF 22, Josefine Lundh, Stadsmissionen Gemensam struktur för användande av parker och torg. Kan kommunen skapa en digital mötesplats för information och samordning av aktiviteter som den idéburna sektorn vill genomföra i parker och torg? Denna mötesplats kan också användas för att skapa ett kalendarium. För att förverkliga detta behövs en gemensam arbetsgrupp. Kontaktperson behövs för varje förening. Kommunen bör klargöra vilka regler som gäller för markupplåtelse, avgifter, ordningsföreskrifter av parker och torg. Övriga medskick Ev speakers corner för föreningslivet. Ev fasta torgplatser för föreningslivet. Tryggt och rent på offentlig plats. Rusta upp Berga iskulpturplats. Namn på deltagare och samtalsvärd Göran Andersson, Nils Hillenbrand, Jessica Ericsson, Josefine Lundh, (Linköpings stadsmission), Kjell Eriksson, Coompanion, Johan Lundgren, (KOF Linköpings kommun), Börje Johansson, (Hultabygdens kretsloppsförening), Fredrik Gustafsson, Linköpings Kommun LOU och upphandling. Kommunala kriterier för upphandling sociala kriterier? Rollfördelningen mellan upphandlingsorganisationen i kommunen och facknämnderna är oklara, dvs mellan formalia (administrativa föreskrifter) och verksamheten (kravspecifikationen). Kommunal svårighet att rationellt upphandla med stordrift kontra att dela upp i mindre delar med lokal förankring. Förslag: Upphandla att även större utförare ska ta sociala uppdrag. Möjligheter: Aktivitetsbidrag, bidrag mot vissa kriterier utan avtal, partnerskap, dialog med den idéburna sektorn före upphandling. Utbildning i sociala kriterier och upphandling för politiker och tjänstemän. Använda ett årligt möte (eller del av) samverkansmöte mellan kommun/idéburna organisationer till kompetensutveckling om upphandling, partnerskap och andra former av samverkan som innebär ekonomiska överenskommelser. Namn på deltagare och samtalsvärd Josefine Lundh, Karin Fagéus, Bengt Walla, Daniel Andersson, Johan Lindgren, Annika Eriksson, Daniella Lind, Birgitta Wallberg, Birgitta Waern, Ing-Marie Irhede, Gudrun Johansson, Kjell Eriksson, Carina Boberg, May Elofsson, Zyrafete Loshaj, Agneta Lantz, Kerstin Wettergren, Marita Engström, Birgitta Dahlgren Ökat antal tiggare i Linköping. Akut behov av stödinsatser. Hur kan vi hitta samarbete mellan olika insatser (kommun och idéburen sektor) för att stötta personer med problemen. Hur ska man hantera problematiken; vilka stödinsatser finns? Vad säger regelverket? Viktigt att bygga långsiktiga relationer. Övriga medskick Hygienartiklar (till hemlösa/tiggare) mottages tacksamt av Stadsmissionen. 18

21 Namn på deltagare och samtalsvärd Jan-Gunnar Persson, LHIF, Leif Persson, RSMH-Fyren, Irina Mychkovskala, Aktiv Ungdom i Linköping, Marie Gustafson, ÖLN och Nattvandrarna, Leif Karlsson, LHIF, Nader Ghaemi, Coompanion, Anneli Dahlqvist, Bildningsförbundet Östergötland, Ludvig Sandberg, Forum, Lars Dahlgren, HSO Linköping, Inga Florhed, DHR, Willy Joelsson, Vision pensionär, Inger Skärby Nordlund, Röda Korset, Eva Sjöberg, BRIS, Karin Hedberg, Katedralskolans föräldraförening, Johan Edqvist, RSMH Forum för dialog och samplanering mellan kommunen och ideell verksamhet som har stora beröringspunkter, t ex integration. Föreningarna vill vara med redan när agendan sätts! 1. Öppnare samtal mellan ideella sektorn och kommunen, t ex gällande integration. Detta gör Röda korset: läxhjälp Detta gör Kommunen: SFI Skulle kommunen uppskatta läxhjälpen från Röda korset som skötts av 100 volontärer? Då skulle Röda korset lätt kunna få 250 volontärer och alla bostadsområden skulle få volontärer. För att möjliggöra detta skulle kommunen behöva ge Röda korset 50% tjänst för att kunna organisera volontärer. 2. Det kommunala pensionärsrådet (KPR) fungerar mycket bra och skulle kunna fungera som modell för ett råd för ideella sektorn. Informationsplattform, föreningsregister och kommunikationsplattform behövs. Vi vill även få kommunens reaktioner på förslag från den ideella sektorn. 3. Ideellt utvecklingscentrum finns i Örebro och Botkyrka. Föreningsmässa! Båda sanningarna gäller samtidigt; svenskar har 34 föreningsmedlemskap per person samtidigt som föreningarna har svårt att få ordförande, kassörer och sekreterare. 4. Olika föreningar med samma huvudmål, t ex nykterhet kan hitta samordning. Namn på deltagare och samtalsvärd Bo Ekenger, Lars O bergström, Kristina bergström, Sofia Ali, Agneta Lantz, Kjell Eriksson, Annika Eriksson, Daniela Lind, Ola Jonsson, Jessica Ericsson, Pernilla L Jansson, Ingela Jonsson, Agneta Eliason Hur kan vi engagera nysvenskar i föreningslivet? Rekrytering av nya är av vikt för föreningars fortlevnad. Föreningarna är ibland för traditionella, svårt att bryta gamla arbetsformer. Föreningar måste vara lyhörda. Kulturkrockar. Föreningsaktiva är ett utdöende släkte. Folkrörelsebenet kan vara ett hinder. Vi måste prata med människor. Drivande personer med uppsökande verksamhet. Visa på goda förebilder. Växa i egna intressen. Alla ta ansvar inte vänta på att någon annan gör. Kunna upplåta föreningens lokal till fria grupper. Vuxenkontakt är viktig. Mötesplatser behövs. Nätverk mer mellan föreningar är bra. Föreningsutbyte, visa traditionell svensk kultur och låta svenska ungdomar prova annan kultur och lära av varandra Tillbaka till folkrörelsen, se till mötet mellan människor. Lättillgänglig information om t ex bidrag över nämndgränser behövs. Information i skolan; viktigt att visa verksamheten så att alla vet vad föreningslivet innebär. 19

22 Namn på deltagare och samtalsvärd Gunnar Lindblom, David Andersson, Gudrun Johansson, Resurspoolen, Röda korset Förbindelse idéburen sektor och företagande kan kommunen ha en mötesplats? Att kommunen gör ett digitalt föreningsregister med information om föreningens inriktning, hemsideadress, kontaktuppgifter, eventuellt erbjudande, lokal, projekt, resurser, mm. Ta hjälp av Resurspolen. Bra sökfunktion behövs. Kommunen ansvarar för att det är aktuellt en redaktör. Även ha med erbjudande om personaldagar, aktivitetsdagar, önskemål hur man vill samverka med företag och kommun. Hitta företag som vill göra en ideell insats, ex jobba en dag för Röda korset, dela med sig av sina kunskaper t ex gällande data, visa på samarbete med reklam t ex hemsida. Näringslivsrådet Nulink bör göra förteckning och register så förening och företag hittar varandra. Sponsring med pengar, saker men även arbetstimmar för ideella. Vore bra att veta vilka företag som redan sponsrar. Tydliga kontaktuppgifter med bra sökfunktion. Idrottsföreningar även med i samma register. Inbjuda till ett särskilt möte i denna fråga och då även med företag. Speed dating mellan företag och ideella sektorer. Relation på kort sitt tex få en tjänst billigt, eller långsiktigt tex personalfrågor eller internationella frågor med t ex Röda korset. Samarbete på nationellnivå (Scouterna ICA, Röda korset IKEA). Företag kan bidrag till ett föreningshus. Register. Företag Vad de kan och vill, personaldag. Inriktning på företaget. Föreningsregister - Vad man gör och vad man vill. Företagsregister - Vad man gör, inriktning och resurser. Föreningskatalog via resurspolen alla som får föreningsbidrag. Även på nätet. Att ha med i register; inriktning på föreningen, hemsida, erbjudanden, lokaler, projekt. ALLA föreningar på nätet. Övriga medskick Bra diskussion. Namn på deltagare och samtalsvärd Monika Broman, Äldrenämnden (FP), Gunilla Ragnarsson, IOGT-NTO, Lars-Uno Elwingsson, Veteranklubben Saab, Håkan Evertsson, Linköpingspolisens seniorklubb, Per-Åke Jonasson, Hultabygdens Kretsloppsförening, Anna Sterner Ekström, Samhällsbyggnadsnämnd, Christina Påhlsson Hallman, S:t Lars församling, Leif Johansson, Linköpings Ungdomsråd, Göran Andersson, Linköpings kommun Mötesplatser mellan enskilda organisationer och allmänhet. Dialogmöten med teman så att folk kan gå på det som engagerar just dem. Samverkansråd eller dylikt i alla geografiska delar. Föreningskansli som kan bemannas av föreningar enligt schema. 20

23 Namn på deltagare och samtalsvärd Karin Linkhorst, Linköpings kommun, Arja Röstlund, Pensionärsföreningen Sisu, Eila Vågen, Pensionärsföreningen Sisu, Eva Sjöberg, BRIS, Kristina Edlund, Linköpings kommun, Bo Josefson, Linköpingspolisens seniorklubb, Ludvig Sandberg, Forum, Lars O Bergström, Sturefors, Karin Hedberg, Katedralskolans föräldraförening, Kristina bergström, Stureforsgillet/Samarbetskommitén Sturefors föreningar, Ola Jonsson, IOGT-NTO If. 5602, Pär Thorell, Naturskyddsföreningen i Linköping, Marie Gustafson, Östergötlands läns nykterhetsförbund och Nattvandrarna, Eva Lindgren, Linköpings guideklubb, Jan-Gunnar Persson, LHIF, Margaretha Öberg, Aktiv Ungdom, Zyrafete Loshaj, JEHONA Hur håller vi igång dialogen (mellan kommunen och föreningarna) mellan dessa årliga möten? Hur kan vi skapa bra möten mellan de årliga mötena? Om vi blir många, hur kan man då dela upp mötena? Är det bra? Möta andra liknande föreningar på möten är bra. Föräldraförening på kommunnivå = Bra idé! Det har de i en annan kommun. Ofta är det liknande frågor som diskuteras i föräldraföreningarna, då kan det vara av nytta med en kommunövergripande för att få mer tyngd i frågorna. Det vore även bra att samverka med t ex nattvandrarna. Varför har frivilligcentraler enbart fokus på äldrefrågor (finansierad av äldrenämnd)? Frivilligcentraler behövs för fler. Går det att få till en frivilligcentral på generell nivå? Hur kan vi ordna detta? Vilken nivå vill kommunen ha på dialog i enighet med europeiska koden? Kan ideellt utvecklingscentrum vara ämne till nästa träff? Hur ska arbetet med detta fortgå tills dess? Fontänen fungerar mycket bra! Tips: För att få uppmärksamhet så bjuder vi in politiker till vårt årsmöte så att de får se våra mästare (Linköpings handikappidrottsförening, LHIF). KPR (Kommunala Pensionärsrådet) Vårt arbete/samarbete med kommunen fungerar bra kan det vara en förebild? Bildningsförbunden anser inte att samarbetet fungerar bra. Bör vi bilda en referensgrupp? Aktörer från olika delar är av stor vikt Slutsats: Vi tänker att det behövs en referensgrupp med representanter från olika intresseområden, för att fördjupa samverkan med kommunen och för att kunna sprida information och samarbete. Namn på deltagare och samtalsvärd Marie Gustafson, Per-Johan Sällberg, Gunilla Ragnarsson, Agneta Eliasson IKF, Daniela Lind, Annika Eriksson, Per-Åke Johansson, Bo Ekenger, Jan Skogberg, Eva Sjöberg, Annika Appel, Svenska Kyrkan, Ing-Mari Irhede, Sofia Ali, Lill-Britt Rydberg, Karin Hedberg, Agneta Eliason, IUF, Ingela Jonsson, IKF, Carina Boberg Verksamhet för ungdomar gymnasieåldern föreningsliv Hur får vi reda på vad ungdomarna vill? Hur ska föreningarna hitta samverkan i områdena? Skapa ramverk som ungdomarna kan utnyttja. Verksamhet för ungdomar år och föreningsliv - Vi behöver förnya föreningsarbetet. - Ett ungdomens hus behövs vart ska vi ha det? Förslag: Lokaler som redan finns tillgängliga i bostadsområden. - Viktigt att jobba tillsammans över åldersgränser. - Ta lärdom av hur glesbygden arbetar med ungdomar. - Ideella föreningar och organisationer kan introducera något tex vid nollning. - Låta ungdomarna ta initiativ till aktiviteter och engagemang med hjälp av oss äldre. - Engagera kommunens ungdomsombud. - Var kan föreningar söka bidrag? (tex föräldraförening på skolan) Information behövs. 21

24 Namn på deltagare och samtalsvärd Eila Vågen, Sisu, Kerstin Wettergren, SKPF avd. 22, Bengt Walla, Grannsamverkan i Sturefors, Järnvägsfrämjandet, Anna Steiner-Ekström, Samhällsbyggnadsnämnden, KF, Lars-Uno Elvingsson, Veteranklubben Saab, Odisho Anwia Odisho, Irakiska föreningen i Linköping, Nader Ghaemi, Coompanion Östergötland, Ola Jonsson, IOGT-NTO 5602, Kristina Bergström, Stureforsgillet och Samarbetskommittén i Surefors, Lars Bergström, Stureforsgillet och Samarbetskommittén i Surefors, Zyrafete Loshaj, Jehona, Albansk förening, Leif Johansson, LUR, Monika Broman, Äldrenämnden (fp), Monica Sjösten, Äldrenämnden (s), Hatidza Softic, Äldrenämnden (s), Arja Röstlund, Sisu, Karin Linkhorst, Linköpings kommun (tjänsteman) Lokaler Att hyra/låna kommunens lokaler som ofta ägs av Lejonfastigheter. Kommunen har dock tagit beslut om att man får hyra dessa. På vissa ställen är man välvillig att hyra ut lokaler och låna ut nycklar, t.ex. i Skäggetorp samt i Malmslätt (där PRO har fått tillgång till fritidshemmet). Leklador saknas. Hur ser Fontänens utbud ut? Servicehusens matsalar? Det saknas budget för gemensam föreningslokal, kommunen håller på och arbetar fram en gemensam informationsplattform (ej klar). Det ska vara levande bostadsområden. Man bör göra en inventering av föreningslokaler. Aktiviteter för äldre bör finnas även kvällstid så blir samhället mer levande. Nybyggnation på Wahlbecks gamla industriområde borde användas för föreningsgemensam lokal. Förskola med föreningsgemensamma lokaler vore bra (ej som nu då vissa har väggfasta lekmöbler). Det bör stå i detaljplan att skolorna ska kunna användas även kvällstid. Annars kan närboende (som antagit att skolan är tyst kvällstid) börja klaga. Vi bör få till broar mellan föreningarna (t.ex. utanför stan och i stan). En lokal att träffas i för interreligiösa och andliga möten. Olika religioner ska kunna träffas för möten, gudstjänster, föreläsning, diskussion mm (biblioteket?). På så sätt kan man få en ökad förståelse och motverka fördomar emellan olika grupper. Ett föreningshus med café. Bilagor Gruppen påbörjade även ett lokalregister där föreningarna själva kan uppge om de har lediga lokaler: Pensionärsföreningen SISU har lokaler på Åbylundsvägen som är ledig tisdag-söndag IOGT-NTO har lokal på snickaregatan Gruppen gjorde även en skiss på leklada bifogad. 22

25 Namn på deltagare och samtalsvärd Anneli Dahlqvist, Bildningsförbunden Östergötland, Birgitta Eriksson, Föreningen Seniorerna, Lisbeth Lindholm, Folkuniversitetet, Pär Thorell, Naturskyddsföreningen i Linköping, Anne Bergqvist, Folkuniversitetet, Bo Josefsson, Linköpingspolisens seniorklubb, Birgitta Dahlgren, Linköpings senioruniversitet, Pernilla L Janson, Linköpings Domkyrkopastorat, Irina Mychkovskaia, Aktiv ungdom, Vanja Andersson, NSF Scouterna Linköping, Elisabeth Lundahl, Romanofolket resande i Östergötland, Stig-Ove Lundahl, Romanofolket resande i Östergötland, Roland Hjerpe, Linköpings senioruniversitet, Chrestina Påhlsson Hallman, S:t Lars församling Transparens i fortsatt process. 1. Vi vill skapa ett gemensamt forum för att Presentera resultatet av dagens diskussion Kommunens hantering av förslagen/diskussionerna Kommunens eller föreningarnas initiativ utifrån dagens diskussion Möjlighet till synpunkter 2. Utse ansvarig tjänstman/politiker i kommunen att hantera varje fråga 3. Upprätta föreningsregister där alla föreningar får möjlighet att beskriva sin verksamhet och kontaktvägar 4. Gemensamt kansli för civilsamhället Det finns idag flera exempel på dialog som har havererat. Finns det en plan för fler möten? Vem har ansvaret? Vilka resurser sätter kommunen på samverkan? Forum på nätet? Ansvarig tjänsteman? Tidsplan? Kansli för civila samhället? KRAV på återkoppling! Gemensamt kansli och föreningsregister. 23