BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik II, 22,5 högskolepoäng BLS, Biomedical Laboratory Methodology II, Basic Course, 22.

Transkript

1 1(5) Kursplan Institutionen för hälsovetenskaper BMLV A, Biomedicinsk laboratoriemetodik II, 22,5 högskolepoäng BLS, Biomedical Laboratory Methodology II, Basic Course, 22.5 Credits Kurskod: BL1004 Utbildningsområde: Medicinska området Huvudområde: Biomedicinsk Högskolepoäng: 22,5 laboratorievetenskap Ämnesgrupp (SCB): Biomedicinsk laboratorievetenskap Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1F Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2009 Beslutad av: Akademichef Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande skall efter avslutad kurs ha - grundläggande kunskaper i biologisk provtagning och omhändertagande av provmaterial - förmåga att analysera olika biologiska prover samt sammanställa och förklara analysresultat - grundläggande kunskaper om laboratoriemetodik inom områdena klinisk kemi, mikrobiologi, morfologisk cellbiologi, immunologi och molekylärgenetik Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs skall den studerande kunna - använda olika mätutrustningar och olika laboratorietekniker/metoder - tillämpa och förstå betydelsen av kontroll, kalibrering och underhåll av mät- och analysinstrument - kunna jämföra och diskutera olika metoders användbarhet, noggrannhet och precision - kunna skriva korrekta rapporter samt kunna dra slutsatser och redogöra för vetenskapliga resultat Värderingsförmåga och förhållningssätt Efter avslutad kurs har studenten förmåga att - självständigt planera och genomföra laborativa moment - tillämpa teoretisk kunskap i praktiskt laborativt arbete - samarbeta i grupp under laborationer och seminarier

2 2(5) Kursens huvudsakliga innehåll Laboratoriekvalitet - provtagning, transport och hantering av provmaterial - kalibrering av instrument - interna och externa kvalitetskontroller - laboratoriehygien Klinisk kemi/ klinisk kemisk laboratoriemetodik - plasmaproteiners funktion, kliniska plasmaproteinundersökningar - metoder som används vid proteindiagnostik - lipidomsättning/lipidokemi - metoder för lipidbestämning - hjärtmarkörer: ursprung och koncentrationsvariationer i blod efter infarkt - metoder för detektion av olika hjärtmarkörer - läkemedel och toxiska substanser - metoder som används för detektion av läkemedel - endokrinologi/hormoner - normal koagulation och fibrinolys samt de vanligaste rubbningarna och deras kliniska betydelse - metoder för diagnostik av koagulationsrubbningar - anemidiagnostik - integration av kunskaperna i sjukdomslära med en förståelse för provtagning i diagnostiskt syfte vid sjukdomar i rörelseapparaten, sjukdomar i bukhålans organ/organsystem och njursjukdomar Immunologisk laboratoriemetodik - antigen-antikroppsinteraktioner - immunoassays - framställning och användningsområden för antikroppar Mikrobiologisk laboratoriemetodik - bakteriologisk laboratoriemetodik för påvisande och identifiering av vanligt förekommande humanpatogena bakterier samt metoder för resistensbestämning mot antibiotika. Metoder för påvisande och identifiering av olika virus Morfologiska tekniker - histoteknik: behandling av vävnadsprover samt olika färgningsmetoder - cytologi och cytologisk teknik - hematologi: provtagning, färgning och beräkning av celler Molekylärgenetisk laboratoriemetodik - analys med molekylär hybridiseringsteknik Laborativa moment - mottagning för provtagning och klinisk kemiska analyser - venprovtagning, erytrocyters sänkningreaktion, C-reaktivt protein (CRP) - elektrofores av plasmaproteiner - radial immunodiffusion - ELISA - bakteriologisk diagnostik av vanligt förekommande humanpatogena bakterier - snittning av formalinfixerad och paraffin inbäddad vävnad av olika typerhistokemiska färgningsmetoder av Mucosubstanser - histoteknik - cellutstryk och cellräkning - examinationslaborationer - molekylär hybridiseringsteknik Studieformer Föreläsningar, laborationer och seminarier. Obligatorisk närvaro vid laborationer och seminarier. Vid frånvaro i samband med seminarium skall en skriftlig ersättningsuppgift göras om inte ett nytt seminarietillfälle kan erbjudas under terminstid. Vid frånvaro i samband med laboration skall studenten genomföra laborationen vid lämpligt tillfälle under terminstid. Detta bestäms i samråd med kursansvarig lärare. Viss undervisning kan komma att genomföras på engelska. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.

3 3(5) Examinationsformer Biomedicinsk laboratoriemetodik 1, 3,5 högskolepoäng. (Provkod: 0700) En individuell skriftlig tentamen Biomedicinsk laboratoriemetodik 2, 7 högskolepoäng. (Provkod: 0800) En individuell skriftlig tentamen Rapporter. Biomedicinsk laboratorievetenskap, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 0900) Individuella skriftliga rapporter Biomedicinsk laboratorievetenskap, 3 högskolepoäng. (Provkod: 1000) Seminarieuppgifter Grundläggande laboratoriemetodik, 4,5 högskolepoäng. (Provkod: 1100) Laborationer och pipettinvägning För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Om inte annat är föreskrivet i kursplanen ska, enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen [HF], betyg sättas på en genomgången kurs. Betyget skall bestämmas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator). Som betyg ska, enligt 6 kap. 19 [HF], användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd, om inte högskolan föreskriver annat betygssystem. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Biomedicinsk laboratoriemetodik 1 Biomedicinsk laboratoriemetodik 2 Rapporter. Biomedicinsk laboratorievetenskap Biomedicinsk laboratorievetenskap Grundläggande laboratoriemetodik Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Biomedicinsk laboratoriemetodik I, 7,5 kögskolepoäng eller Biomedicinsk laboratoriemetodik I, 5 poäng och Medicin 30 högskolepoäng eller Medicin 20 poäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden.

4 Övriga föreskrifter Fullgörande av obligatoriska moment Obligatoriska moment skall normalt fullgöras före tentamen. Undantagsvis kan det fullgöras i efterhand. Student får normalt inte tillgodoräkna sig sitt betyg innan obligatoriet är fullgjort. Om en student inte kan delta i ett obligatoriskt utbildningsmoment kan befrielse begäras. Ett negativt beslut kan överklagas. Om ett obligatoriskt moment kan fullgöras på annat sätt ska det framgå. För att få betyget Väl Godkänd (VG) på hel kurs krävs VG på 11 av kursens 22,5 högskolepoäng Kursen är obligatorisk i programmen Biomedicinsk laboratorievetenskap fördjupning laboratoriemedicin och Biomedicin Kursen avslutas med en kursvärdering. Högskoleförordningen, 1 kap 14 4(5) Kurslitteratur och övriga läromedel Obligatorisk litteratur Aspevall Olle & Hallander Hans (2000) Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. Infektionsdiagnostik 5:2. Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2.ed SMI-tryck, 83 sidor Cook D. John (2006) Cellular pathology: introduction to techniques and applications/2.ed Bloxham, Oxfordshire: Scion, 384 sidor Forbes Betty A, Sahm Daniel F & Weissfeld Alice S 2002/12. ed Bailey & Scott's diagnostic microbiology St. Louis: Mosby, 1069 sidor Johnstone Allan & Thorpe Robin (1996) Immunochemistry in practice/3rd ed Oxford: Blackwell Science, 362 sidor Nilsson-Ehle Peter (2003) Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin Lund: Studentlitteratur, 723 sidor Ryan Kenneth J (2004) Sherris medical microbiology: an introduction to infectious diseases/4. ed New York: McGraw-Hill, 983 sidor Samuelsson Anders, Hallander Hans & Löfvenhamn May (1994) Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt mikrobiologiska laboratorier. Infektionsdiagnostik 8: Övre luftvägsinfektioner (ÖLI) SMI-tryck, 157 sidor Serre Jean-Louis (2006) Diagnostic Techniques in Genetics Wiley, 280 sidor Referenslitteratur Stora Sökguiden Backman Jarl (2008) Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur, 213 sidor Coico Richard, Sunshine Geoffrey & Eli Benjamini (2003) Immunology: a short course/5. ed New York: Wiley-Liss, 361 sidor Gahrton Gösta & Lundh Bengt (1997) Blodsjukdomar/3rd ed

5 5(5) Stockholm: Natur och Kultur, 470 sidor Simonsen Flemming (2005) Analysteknik: instrument och metoder Lund: Studentlitteratur, 375 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Viss litteratur används ej i sin helhet Artiklar och aktuella vetenskapliga publikationer tillkommer Litteraturen utgörs alltid av den senaste upplagan. Om en senare upplaga än den angivna finns, läses denna.