Projekt Kyrkeröd, Orust kommun
|
|
- Monica Göransson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projekt Kyrkeröd, Orust kommun Arkeologisk utredning och naturvårdsbedömning Linda Andersson, Benjamin Grahn-Danielson och Lars Gerre
2
3 Projekt Kyrkeröd Orust kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Linda Andersson, Benjamin Grahn-Danielson och Lars Gerre
4 Projekt Kyrkeröd Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Kulturhistoriska rapporter nr 81 Rio Kulturkooperativ 2010 Fastighet: Hoga 1:2, Hällsberg 1:9 och 1:10, Kyrkeröd 1:3, Målleröd S:1, Övre Hoga 2:3, 2:4 och 2:9 i Stala socken, Orust kommun, Västra Götalands län. Belägenhet i RT-90 2,5 gon V: Norr m, Öst m Höjd över havet: meter Beställare: Rabbalshede Kraft AB Projektnummer: 1014 Projektansvarig: Annika Östlund Fältansvarig: Benjamin Grahn-Danielson Övrig personal: Linda Andersson och Lars Gerre För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida. Fältarbetstid: Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen. Omslagsbild: Kvarndamm vid Övre Hoga 2:9 (lämning 1014:5). Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ. Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund ISSN Sökord: Boplats, stenålder, kvarn, utmark, gränsmärke, stengärdsgård, Orust. Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se
5 Innehåll Sammanfattning 5 Syfte 7 Metod 7 Utredningsområdet 7 Tidigare undersökningar 7 Naturmiljö 7 Fladdermöss 8 Fåglar 8 Kulturmiljö 9 Arkivhandlingar 9 Resultat Naturmiljö 9 Resultat Kulturmiljö 12 Gränsmärken 12 Stengärdesgårdar 15 Boplatser 15 Lägenhetsbebyggelse och historiska husgrunder 16 Röjningsrösen och områden med fossil åker 16 Kvarn och dammvall 18 Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning 18 Rekommendationer inför fortsatt arbete 20 Källor 22 Bilagor Naturhänsyn 2. Lämningar
6
7 Projekt Kyrkeröd Orust kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Sammanfattning Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Rabbalshede Kraft AB utfört en arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning inom ett område för planerad vindkraft vid Kyrkeröd, Orust kommun, Västra Götalands län. Utredningsområdet utgörs av ett skogsområde beläget mellan meter över havet i Stala socken, Orust kommun. Platserna för vindkraftverken är belägna på höjdpartier i landskapet. Vägdragning sker dels över hällmark dels genom skog och endast i begränsad utsträckning passeras mindre fuktstråk och vattendrag. I de lägre liggande områdena finns främst produktionsskog medan högre partier domineras av hällmarker där det främst växer hällmarkstallskog, varav en del är äldre och relativt opåverkad av skogsbruk. Endast ett utpekat naturvärdesobjekt finns i vindområdet, inga verksplaceringar eller vägar planeras i anslutning till detta. Vägsträckningarna korsar ett fåtal mindre bäckar och fuktsråk. Andra objekt med visst naturvärde är ett område med äldre, grova granar och en sluttning med vattenfall och ek. Biotoper och tidigare inventerade områden i trakten tyder inte på att området kring Kyrkeröd är värdefullt för fladdermusfaunan. Det är ej sannolikt att artantalet är högt, ej heller att rödlistade arter förekommer i området. De uppgifter om olika fågelarter som har sammanställts bedöms vara tillräcklig för att bedöma påverkan på fågelfaunan. Det finns biotoper inom utredningsområdet som är lämpliga för populationer av nattskärra. Under utredningen har Rio Kulturkooperativ registrerat 26 lämningar, vilka har erhållit nummer 1014:1-26 i Rio Kulturkooperativs databas. Lämningarna utgörs av sju gränsmärken, tolv stengärdsgårdar, en boplats, två historiska husgrunder, ett område med fossil åker, ett röjningsröse, en kvarnlämning samt en dammvall. Enligt lagen om kulturminnen m.m. (KML) bedömdes fyra lämningar som fasta fornlämningar och 16 som övriga kulturhistoriska lämningar. Sex andra lämningar utgör gränsmarkeringar och omfattas inte av KML utan skyddas av 4 kap 8 Brottsbalken. Lämningarna är typiska för den historiska utmarken och representerar ett brukande av de resurser som har funnits inom området. Lämpligheten hos verksplatser och vägdragningar har bedömts, vid behov har alternativa förslag utretts och rekommenderats. Bland annat förordas vägar och verksplatser som berör natur- och kulturmiljön i minsta möjliga mån. 5
8 Ill. 1. Översikt Projekt Kyrkeröd.
9 Syfte Det primära syftet med utredningen var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet. Utredningen hade också i uppgift att översiktligt inventera och bedöma naturmiljön inom och i anslutning till utredningsområdet. Metod Vid utredningen inventerades hela området av arkeologen Benjamin Grahn-Danielson som även gjort översiktlig genomgång av äldre kartmaterial. Bedömning av naturvärden har utförts av biologen Linda Andersson. Faunan har inte inventerats i fält men befintlig kunskap om fågellivet, med särskilt fokus på arter som anses känslig för vindkraft, har sammanställts genom arkivstudier och intervjuer av ornitologer med lokal kännedom. Sammanställningen om fågellivet har gjort av biologen Lars Gerre. Bedömningen av området med avseende på fladdermöss inom området och i de närmaste omgivningarna är gjord genom en tolkning av ortofoton, topografiska kartor och annat tillgängligt material såsom ängs- och hagmarksinventeringen, nyckelbiotopsinventeringen, våtmarksinventeringen, fastighetskartans lövskogar samt kända fladdermusinventeringar. Som utredningsområde definieras ett område på cirka 100 meters diameter vid planerad verksplacering, och en korridor på cirka tjugo meter längs planerad vägsträckning. I några fall har även alternativa vägsträckningar och verksplatser utretts. Objekt och områden med fornlämningar och kulturhistoriska lämningar fotodokumenterades, beskrevs och mättes in med GPS. Vid utredningen gavs de framkomna lämningarna nummer 1014:1-26 i Rio Kulturkooperativs databas. Lämningarna har rapporterats till FMIS. Utredningsområdet Utredningsområdet är beläget öster om väg 160, cirka 5 kilometer norr om Varekil i Stala socken, Orust kommun. Området utgörs av ett skogsområde beläget mellan meter över havet. Platserna för vindkraftverken är belägna på höjdpartier i landskapet, beväxta med hällmarkstallskog, illustration 1. Vägdragning sker i skogs- och hällmark och följer delvis befintliga skogsvägar. Tidigare undersökningar Inga arkeologiska utredningar har tidigare företagits inom det planerade vindområdet genomförde Bohusläns museum en efterdokumentation av en flatmarksgrav från järnåldern på fastigheten Utegård 1:5 i Röra socken, cirka 1 kilometer norr om verk 3, Bohusläns museum Naturmiljö Vindområdet domineras av brukad barrskog med höjder med tunnare jordar framförallt i den västra delen. Mitt i detta område finns en lite större lövsumpskog nere i en svacka som är utpekad i sumpskogs- och våtmarkinventeringen. Några andra dokumenterade naturvärden finns inte inom området, Skogsstyrelsen 2010 och Länsstyrelsen I de östra och västra kanterna gränsar vindområdet delvis till öppen kulturmark. Strandskydd finns längs vattendrag söder om vindområdena vid Hårleby och Hoga samt vid Rörtjärn väster om det nordligaste verket. Väster och söder om vindområdet finns havsöringförande vattendrag. Det finns några områden i landskapet kring vindparken som är av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 Miljöbalken (MB), Länsstyrelsen Kollungeröd vatten är ett riksintresse som även är naturreservat och Natura 2000-område. Det ligger cirka 3 kilometer öster om närmaste verk. Kollungeröd vatten är en slättsjö med ett rikt fågelliv. Stigfjorden-Halsefjorden är ett riksintresse som omfattar hela skärgården mellan Orust och Tjörn och Halsefjorden inklusive strandområden. Det ligger som närmast drygt 4 kilometer söder om närmaste verk. Större delen av Stigfjordenområdet är skyddat i flera naturreservat. Vattenområden, mindre öar och skär samt delar av ön Mjörn är även Natura 2000-område. Stigfjorden-Halsefjorden är tillsammans ett Ramsar-område, det 7
10 vill säga ett internationellt betydelsefullt vatten- och våtmarksområde. Centralt i Stigfjorden finns flera fågelskyddsområden för att skydda häckfåglar på små öar och skär. Det finns även ett fågelskyddsområde i branterna på den västra sidan av Valön. Näs är ett litet naturreservat som ligger mer än 6 kilometer från närmaste verk. Primärt skyddades Näs på grund av en hägerkoloni som fanns där. Den finns inte längre kvar men den högväxta skogen har värde i sig. Längre bort i det omgivande landskapet finns det ytterligare områden som är riksintresse för naturvården: Morlandadalen i väster, som delvis är avsatt som naturreservatet Morlanda säteri, och Strömmarna-Koljöfjorden i nordväst. Dessa områden ligger mer än åtta kilometer från vindområdet. Det finns även några utpekade lokalt värdefulla naturområden i landskapet runtom projektområdet, Orust kommun Rörtjärnområdet, cirka 1 kilometer nordväst om projektområdet, är ett fattigkärr. Naturen runtom tjärnen har en prägel av orördhet, terrängen är lätt tillgänglig med fina utsikter från de högsta partierna. Hagaån på södra Orust, cirka 4 kilometer från vindområdet, är en del av Stigfjordens värdefulla fågel- och våtmarksområde. Ån är ett havsöringsförande vattendrag. Den lilla sjön Vassbotten ligger 4,5 kilometer sydost om närmaste verk och hyser häckande smådopping och botaniskt intressanta kärr med bland annat sengröe, trubbnate och brunstarr. Fladdermöss I vindområdet dominerar barrskog och hällmarker vilket inte är gynnsamma miljöer för fladdermöss. Möjligen kan Stala-Kärr vara en födosöksmiljö för fladdermöss. Troligen är kulturlandskapet runt bergåsarna viktigare för fladdermössen som födosöksområde än skogen uppe på åsarna. Mellan åren 2005 till 2010 har inga observationer av fladdermöss rapporterats till Artportalen för denna del av Orust, Artportalen Stala kyrka, cirka 3,5 kilometer från närmaste verk, har en stor koloni långörad fladdermus på sommaren, Orust kommun Sommaren 2007 inventerades 12 lokaler i Orust kommun, Länsstyrelsen Inga fynd av rödlistade arter gjordes på Orust. De lokaler närmast Kyrkeröd som inventerades var Kollungeröd vatten 4,5 kilometer österut och Rörvik, 5,5 kilometer söder om vindområdet. Vid Kollungeröd vatten observerades endast en art, nordisk fladdermus. Vid Rörvik observerades fyra relativt vanliga arter, nordisk fladdermus, dvärgfladdermus, långörad fladdermus samt mustasch- /Brandts fladdermus. Fåglar Under hela året är strandängar och grunda vattenområden i Halsö- och Kalvöfjordarna söder om vindområdet viktiga områden för fågellivet som häcknings-, rast- och övervintringsplatser. Detta gäller framförallt för vadare och sjöfågel. Fjordarna ligger vid en flyttfågelled. Flera havsörnar och enstaka pilgrimsfalkar brukar övervintra i detta område. Fiskgjuse fiskar regelbundet i området under sommarhalvåret, Artportalen 2010, Länsstyrelsen 2010 Som närmast ligger fjordområdet cirka 4,8 kilometer från närmaste verk. Sjön Kollungeröd vattnen med strandängar är en viktig häcknings- och rastplats för många våtmarksfåglar. Arter som brun kärrhök, häger, grågås och årta häckar regelbundet vid sjön. Bivråk och fiskgjuse ses regelbundet sommartid, Artportalen 2010, Orust kommun Området ligger cirka 3,3 kilometer öster om närmaste verk. Under framför allt vår och sommar drar många fåglar mellan dessa två områden. Det gäller i första hand rovfåglar som fiskgjuse, brun kärrhök och havsörn, men även änder och gäss, SNF Det är ingen liknande ledlinje eller förflyttningsled över Kyrkerödsområdet, Liebig Trana häckar sannolikt vid en tjärn cirka 1,1 kilometer väster om närmaste verk. Ett par med ungar sågs i juni 2010 söka föda i dalgången med öppen jordbruksmark närmast väster om den planerade vindparken, vid Blötkärr, cirka 600 meter från närmaste verk. Orre har tidigare funnits men häckar troligen inte längre i området. Sparvhök och ormvråk häckar i området. Tidigare häckade duvhök i ett skogsparti söder 8
11 om Rörtjärn men försvann när skogen avverkades. Det är inte känt var den kan häcka nu, Avenfors Pärluggla har observerats vid Rörtjärn cirka 600 meter från närmaste verk. Sparvuggla kan häcka i vindområdet med närmaste omgivningar. Det finns cirka åtta berguvrevir på Orust, framför allt närmast kust och skärgård, Avenfors 2010, Artportalen Det finns sannolikt inga lämpliga häckningsbranter inom en radie på 2,5 kilometer runt verken, Länsstyrelsen Stora delar av vindområdet har biotoper som kan vara lämplig häckningsmiljöer för nattskärra. Arten har observerats häckande i området, Avenfors Vid en sökning på Artportalen för åren fanns mycket få registrerade fynd i vindområdet. Några mer intressanta fynd var en spelande orre i den västra delen av vindområdet i början av april 2008 och sex sångsvanar vid Rörtjärn, cirka 700 meter väster om närmaste verk, i slutet av oktober En tretåig hackspett sågs cirka 1 kilometer norr om närmaste verk i mitten på december Kulturmiljö Vindkraftverken i vindpark Kyrkeröd planeras i ett område som kan beskrivas som den historiska utmarken till gårdarna i Kyrkeröd, Hoga, Övre Hoga, Målleröd och Hällsberg, beläget i den nordligaste delen av Stala socken på Orust. I närområdet finns det sedan tidigare bara ett fåtal registrerade fornlämningar, Riksantikvarieämbetet Med stor sannolikhet beror det på att området har varit dåligt inventerat, i jämförelse med jordbruksmarkerna i de omkringliggande dalgångarna. Eftersom området är högt beläget är det sannolikt att fornlämningar från äldre stenålder kan påträffas inom utredningsområdet. Rio Kulturkooperativs erfarenhet är att utmarker ofta är dåligt inventerade och vid de flesta tidigare utredningar inför vindkraftsetableringar framkommer nya lämningar från framförallt historisk tid, till exempel gränsmärken, stengärdesgårdar, husgrunder och lämningar efter kolning, täkter eller jordbruk. I närområdet finns flera kommunala kulturmiljöer som har anknytning till jordbrukslandskapet och historisk bebyggelse: Vrålandslätten cirka 1 kilometer åt sydost samt kyrkomiljöerna vid Stala och Röra, 3 kilometer åt syd respektive 3 kilometer åt nordväst. Vid Haga, cirka 4 kilometer åt sydväst ligger ett riksintresseområde för kulturmiljövård (3 kap 6 MB) vilket är känt för sin höga koncentration av fornlämningar. Där återfinns bland annat Hagadösen, en av Bohusläns mest kända megalitgravar. Ytterligare ett riksintresseområde för kulturmiljövården finns vid Kultehamn, 4 kilometer sydost om vindområdet. Området är ett gammalt utmarksområde som är rikt på lämningar efter torp och backstugor. Arkivhandlingar En översiktlig genomgång av äldre kartmaterial har gjorts. Skifteskartor över gårdarna Kyrkeröd, Hoga och Hällsberg har studerats. Den äldsta kartan är en storskifteskarta från 1815 och visar utmarken över större delen av utredningsområdet, Lantmäteriet På den kartan syns bland annat en markering för en kvarn inom utredningsområdet. Laga skifteskartan för Kyrkeröd från 1836 visar även den ett kvarnmärke på samma plats, Lantmäteriet Naturmiljön har under 1800-talet till större delen bestått av ljunghed med kala berg genomkorsade av små dalgångar, Lantmäteriet Även den ekonomiska kartan från 1932 har studerats. Den brukade marken i Sverige hade sin största utbredning i slutet 1920-talet, Jordbruksverket Den ekonomiska kartan från 1930-talet visar ungefär den största uppodlade arealen i Sverige. Utifrån kartan går det att se att delar av utredningsområdet som idag täcks av skogsmark var åkermark under första halvan av 1900-talet, Lantmäteriet 1932 och Resultat Naturmiljö Här följer en allmän beskrivning av resultaten av naturvärdesbedömningen. För en detaljerad beskrivning av möjliga konflikter, se Antikvarisk bedömning nedan. Inom vindområdet finns endast ett utpekat område med naturvärde och det är sumpskogen och kärret Stala-Kärra som ligger öster om 9
12 Ill. 2. Resultat naturmiljö södra delen.
13 Ill. 3. Resultat naturmiljö norra delen.
14 verk 2 och norr om verk 1. Inga vägpassager eller verksplaceringar ligger i direkt anslutning till objektet. Ingen av de preliminära verksplaceringarna ligger inom strandskyddat område. De miljöer eller naturvärdesobjekt som påträffades vid inventeringen utgörs främst av mindre bäckar, fuktstråk och äldre träd. Dessa beskrivs närmare i bilaga 1 och redovisas på illustration 2-3. Hällmarkstallskogen har ofta varit opåverkad av skogsbruk under lång tid, och mängden döda eller döende träd är ofta högre här än i den skötta skogen. Skogen är gles och luckig och det grunda jorddjupet på hällmarkerna gör att även gamla träd har mycket klena dimensioner. Enstaka träd växer sig grova i sprickor och stråk med större jorddjup. Hällmarkerna magasinerar soliga dagar mycket värme vilket gynnar bland annat nattflygande insekter och de djur som lever av dessa. Sprickor och block i hällmarker ger bra skydd och övervintringsplatser för ormar och ödlor. Den döda veden i denna öppna varma miljö hyser ibland många ovanliga värmeälskande arter av till exempel insekter och lavar. Våtmarker och sumpskogar är viktiga biotoper, både som näringsfällor av främst kväve och som livsmiljö för många växt- och djursamhällen. Våtmarkens växt- och djurliv kan påverkas negativt om man till exempel genom anläggning av väg ändrar de hydrologiska förhållandena. Resultat Kulturmiljö I detta avsnitt presenteras resultatet av den arkeologiska utredningen. Under utredningen har Rio Kulturkooperativ mätt in och beskrivit 26 lämningar, vilka har erhållit nummer 1014:1-26 i Rio Kulturkooperativs databas. Lämningarna utgörs av sju gränsmärken, tolv stengärdsgårdar, en boplats, två historiska husgrunder, ett område med fossil åker, ett röjningsröse, en kvarnlämning samt en dammvall. Dessa redovisas på illustration 4-5. Enligt lagen om kulturminnen m.m. (KML) bedömdes fyra lämningar som fasta fornlämningar och 16 som övriga kulturhistoriska lämningar. Sex andra lämningar utgör gränsmarkeringar och omfattas inte av KML utan skyddas av 4 kap 8 Brottsbalken. För en specifik beskrivning av varje enskild lämning hänvisas till bilaga 2. Gränsmärken Under utredningen har sju gränsmärken registrerats. Gränsmärken används och har använts för att visa ägogränser mellan fastigheter. I ett jordbrukande samhälle har det varit viktigt med nogranna gränser inom byar och mellan gårdar för att visa vad den enskilde brukaren hade rätt till för resurser. Konstruktionen av gränsmärken går tillbaka till medeltiden. Till exempel nämns det i Kristoffers landslag hur och var gränsmärken skall uppföras. Större gränsmärken förlades där gränserna bytte riktning eller där flera gränser sammanstrålade. Sådana större gränsmärken får ofta formen som femstenarör, Andersson och Grahn-Danielson De flesta gränsmarkeringar är dock mindre konstruktioner och består oftast av ett fåtal stenar som stöttar en stående sten, så kallad visare eller visarsten. Många märken saknar också visarsten. Inom utredningsområdet har ett fåtal gränsmärken påträffats i aktuella gränser, istället markeras fastighetsgränserna ofta av stengärdesgårdar. Ett större gränsmärke påträffades vid verksplats 2 (lämning 1014:11), illustration 6. Samtliga påträffade gränsmärken har blivit inmätta. Gränsmärkenas status enligt KML har bedömts utifrån om de ingår i en aktiv gräns eller ej, deras konstruktion samt förmodade ålder. Om märket markerar en aktiv gräns kommer de inte att bli registrerade i FMIS och saknar därför antikvariskt skydd. Märken som markerar aktiva gränser är dock skyddade enligt 14 kap 8 brottsbalken och får inte rubbas utan tillstånd från Lantmäteriet. Av totalt sju inmätta gränsmärken har tre blivit bedömda som fast fornlämning:1014:11, 14 och 25 medan 1014:12 räknas som övrig kulturhistorisk lämning. De tre gränsmärken som bedömts som fast fornlämning har inte kunnat beläggas till några fastighetsgränser på skifteskartorna och anses därför visa en äldre indelning av utmarken. 12
15 Ill. 4. Resultat kulturmiljö södra delen.
16 Ill. 5. Resultat kulturmiljö norra delen.
17 Ill. 6. Gränsmärke nummer 1014:11. Stengärdsgårdar Inom utredningsområdet registrerades tolv hägnader i form av stengärdesgårdar. Stengärdesgårdar är en form av hägnader som byggts för att hägna av områden, markera gränser eller för att fungera som stängsel. I olika lagar, så kallade hägnadsförordningar, bestämdes böndernas plikt att hägna in sina marker. Under 1800-talets början ändrades hägnadssystemen och grunden till att man inhägnade marker. Den viktigaste reformen trädde i kraft med 1857 års hägnadsförordning. Innan 1857 krävdes det av bönderna att de skulle inhägna den odlade inägomarken så att inte husdjur kunde beta där och skada grödorna, Kardell Bohuslän var under 1800-talet ett trädfattigt landskap och redan under 1700-talet hade hägnader börjat byggas av sten, så kallade stengärdesgårdar. Stengärdesgårdar i Bohuslän är till skillnad från gärdesgårdarna i till exempel Kalmarområdet, smala och relativt rangliga. De byggdes i fyra till fem lager, och de övre lagren bestod av mindre stenar. När djur gick emot gärdesgården ramlade stenar ner och skrämde djuren. Man kan på så sätt likna de äldre stengärdesgårdarnas funktion med ett modernt elstängsel, Cullberg När fårskötseln minskade under början av 1800-talet krävdes inte heller lika täta gärdesgårdar vilket kan ha varit en av anledningarna till att stengärdesgården blev mer och mer allmän. Stengärdesgårdarna utgör lämningar efter äldre hägnadssystem och är viktiga förmedlare av hur 1800-talets jordbrukslandskap såg ut. Om en stengärdsgård i första han markerar en gräns räknas inte gärdsgården som kulturhistorisk lämning. Om de primärt har fungerat som en hägnad registreras de som övrig kulturhistorisk lämning. Stengärdesgårdarna 1014:2-3, 8, 13, 19, 21, 24 och 26 har registrerats som övriga kulturhistoriska lämningar. Boplatser Under utredningen registrerades en boplats, lämning 1014:16. Under utredningen påträffades slagen flinta i bäcken vid lämning 1014:4. Platsen utgör ett bra boplatsläge och därför grävdes provgropar för att söka efter fynd. I en provgrop 15
18 Ill. 7. Stengärdesgård 1014:3. påträffades cirka 25 cm ner i marken ett kol/ sot-lager med fet svart jord samt en bit slagen flinta. Kol/sot-lagret tolkades som en rest av ett brandlager alternativt en härd. Området där boplatsen är belägen utgörs av en mindre dalgång som tydligt avgränsas en bergsrygg i öster och av lägre liggande berg i dagen i väster. Boplatsen har avgränsats topografiskt. Den aktuella boplatsen ligger mellan meter över havet och det är utifrån de premisserna möjligt att lämningen härstammar från mesolitikum, i dagligt tal äldre stenålder. En boplats är en plats där människor vistats eller bott under forntiden. De vanligaste spåren efter forntida boplatser är förekomst av slagen flinta och ibland också anläggningar, till exempel härdar och stolphål efter hus-/hyddkonstruktioner. Spåren varierar beroende på under vilken tid och i vilken omfattning boplatsen användes. Lägenhetsbebyggelse och historiska husgrunder Under utredningen påträffades två husgrunder som har tolkats som lämningar efter lägenhetsbebyggelse, lämningarna 1014:1 och 22. Lämning 1014:1 tolkades som resterna efter en jordkällare, utan några andra spår av bebyggelse medan lämning 1014:22 utgörs av en tio meter lång torpargrund med källardel. Stengärdsgårdar i närområdet har hägnat in åker och ängsmark och husgrunden är troligtvis en lämning efter torpbebyggelse. Inga ortnamn finns utsatta på dagens kartor. Laga skifteskarta för Kyrkeröd och den ekonomiska kartan från 1930-talet visar även de en obebyggd plats, Lantmäteriet 1835 och Det är möjligt att torpet har byggts efter 1836 och övergetts innan I riksintresseområdet Kultehamn, cirka 4 kilometer öster om utredningsområdet, finns det ruiner efter en omfattande utmarksbebyggelse. De flesta torpen där byggdes under andra hälften av 1800-talet och övergavs under perioden fram till andra världskriget, Orust kommun Röjningsrösen och områden med fossil åker Ett röjningsröse samt ett område med fossil åker registrerades under utredningen, lämningarna 1014:7 respektive 9. Röjning och brytning av mark för att användas som åkermark eller slåtterängar lämnar ofta spår i form av enstaka röjningsrösen eller 16
19 Ill. 8. Röjningsröse i område med fossil åker 1014:7. 17
20 röjningsröseområden. Lämningarna 1014:7 och 9 ligger i områden som brukades som åkermark under 1930-talet, Lantmäteriet 1932, De röjningsrösen som påträffats är låga och består av knytnävstora stenar och ligger upplagda på mindre berghällar. Rösena är beväxta med yngre träd. Typen påminner om lämningar efter en potatisåker. Utifrån kartmaterialet och utseendet på rösena har båda lämningarna registrerats som övrig kulturhistorisk lämning. Utmarkerna var fram till 1900-talet ett viktigt resursområde i det äldre jordbrukssamhället. Utmarkerna gav ved och virke, de fungerade som betesmarker och slåtter bedrevs på myrmarkerna. Vid behov röjdes delar av utmarkerna för att odlas eller ge en slåtteräng. Utmarkerna har nyttjats mer intensivt under vissa perioder. Stora delar av utmarkerna röjdes för jordbruk under tider då befolkningen i Skandinavien ökade. Gösta Framme diskuterar den medeltida expansionen i nuvarande Strömstads kommun. Stora delar av den nuvarande utmarken har brukats av gårdar som ödelades under 1400-talet, Framme Under perioden bröts mycket ny mark men de flesta gårdarna som nyetablerades blev ödegårdar i och med den så kallade senmedeltida agrarkrisen. Det är möjligt att markområden som röjts under medeltiden eller förhistorisk tid återigen började brukas under 1800-talet. Då började stora delar av utmarkerna tas i anspråk för odling. Visuellt går det inte att urskilja medeltida röjningsrösen från rösen upplagda under senare tider. Det är därför svårt att datera fossil åker utan naturvetenskapliga metoder. Kvarn och dammvall Två stengärdsgårdar, lämningarna 1014:3 och 6, bildar fördämningar i två skilda bäckar. Dessa fördämningar har mätts in som en dammvall respektive kvarnlämning, 1014:4 och 5. Framförallt är det lämning 1014:5 som tydligt visar spår av att ha använts som en kvarndamm. Stengärdsgården som markerar gränsen mellan Kyrkeröd och Övre Hoga dämmer upp en liten bäck som rinner från en liten sankmark högre upp i terrängen. Några stenar hålls på plats av bultförband. Platsen är markerad med ett kvarnmärke på skifteskartor över Kyrkeröd, Lantmäteriet 1815 och Vattenkvarnen etablerades i Skandinavien under medeltiden. En variant av vattenkvarnen är skvaltkvarnen. Skvaltkvarnar eller skvaltor användes i mindre vattendrag och hade ett horisontellt vattenhjul. Skvaltorna utnyttjade rörelseenergin i vattnet och behövde därför inte några stora fallhöjder. De utnyttjade vattendragen dämdes upp tills man erhållit en tillräcklig stor mängd vatten för en mäld. Småkvarnarna täckte gårdarnas husbehov. Skvaltkvarnarna var i bruk ända in på 1900-talet. På äldre kartor markeras de ofta med ett hjul vid bäckar och vattendrag. Antikvarisk bedömning och naturvärdesbedömning Projektets påverkan på den lokala naturmiljön i området bedöms bli liten om föreslagna alternativ följs och hänsyn tas enligt rekommendationer nedan, se generell hänsyn. Strandskyddade och havsöringförande vattendrag utanför utredningsområdet kommer sannolikt inte att påverkas av projektet då vägar kommer att anläggas med hänsyn enligt naturvärdesbedömningen. Biologiska värden i riksintressen, Natura 2000-områden och naturreservat i omgivningarna bedöms inte bli påverkade. Vindområdet och dess nära omgivningar har inte den typ av miljöer där det kan förväntas stor artrikedom eller rödlistade fladdermusarter. Det häckar sannolikt få känsliga eller ovanliga fågelarter i området. Trana häckar drygt 1 kilometer väster om närmaste verk. Nattskärra häckar sannolikt i vindområdet. Kyrkerödsområdet ligger inte i någon förflyttningsled eller ledlinje för fåglarna. Påverkan på fågellivet i området bedöms bli liten. Nattskärra kan störas under häckningsperioden om byggarbeten sker i de delar av vindområdet där arten kan häcka, i glesare tallskogar uppe på åsarna. Hänsyn bör tas till häckande nattskärra i området genom att 18
21 Ill. 9. Kvarndamm 1014:5. byggnadsarbeten undviks i dessa områden under häckningsperioden. Projektets påverkan på fornlämningar och kulturlämningar kommer att vara liten till måttlig. I första hand är det stengärdesgårdar som kommer att beröras av vägdragningar. Alternativ till de planerade vägarna har föreslagits för att minska påverkan på naturmiljöer och kulturlämningar men hänsyn till lämningar krävs även för föreslagna sträckor, se generell hänsyn. Kulturmiljön är präglad av det historiska brukandet av utmarken. Området är väl dokumenterat i äldre kartmaterial, från 1800-talet och framåt. Troligtvis har en viss bebyggelse i området skett under andra hälften av 1800-talet vilket den påträffade husgrunden (1014:22) och området med fossil åker (1014:7) tyder på. Detta sker innan industrialismen sätter fart och öppnar nya möjligheter till människorna på landsbygden. I området finns det ett stort antal långa stengärdsgårdar. Den omfattande byggnationen av sådana härstammar sannolikt från tiden före 1857, då nya hägnadsförordningar trädde i kraft. Det finns även äldre skikt av fastighetsgränser i området vilket visas av gränsmärken som inte har kunnat beläggas till de skifteskartor som har studerats. Inga äldre geometriska kartor från slutet av 1600-talet har hittats över de aktuella gårdarna. Endast en äldre, möjlig forntida lämning har påträffats inom utredningsområdet. Boplatsen 1014:16 ligger i en skyddad liten dalgång på ett typiskt boplatsläge. Att inte fler äldre lämningar har påträffats kan förklaras med att området i stort utgörs av hällmarker utan några riktigt traditionella gravlägen för t ex stensättningar. Påverkan på boplatsen undviks genom en vägdragning längre västerut, se särskild hänsyn. Generell hänsyn Ett antal värdefulla element och små biotoper finns spridda över området. Dessa bör undvikas vid exploatering genom generell hänsyn. Det gäller: Lågor, högstubbar och torrakor. Såväl liggande som stående döda träd är viktiga strukturer för en mängd olika organismer, och utnyttjas exempelvis som födosökslokal och boplats för fåglar och insekter, och som livsmiljö för svampar och lavar. I första hand tillåts träden stå eller ligga kvar. I 19
22 andra hand kan de placeras i skogspartier kring verksplatserna eller de nya vägarna. Äldre träd. Dessa lämnas i största möjliga mån. Där detta inte är möjligt kan träden tas ned och lämnas som död ved. Senvuxen tall. Gamla knotiga tallar på grunda jordar som trots sin höga ålder kan ha klena dimensioner. Dessa långsamväxande träd är ofta viktiga för till exempel skalbaggar och lavar. Senvuxen tall lämnas i största möjliga mån. Där detta inte är möjligt kan träden tas ned och lämnas som död ved. Flata hällmarker i anslutning till våtmarker. Anläggningsarbeten och sprängning kan påverka hydrologin i området. Bäckar och fuktstråk mellan myrar och våtmarker. Viktigt att vid anläggning av väg ej ändra de hydrologiska förhållandena. Passage av bäckar eller diken görs med försiktighet. Att anlägga väg med hjälp av trumma är en lämplig hänsynsåtgärd. Våtmarker och sumpskogar. Vid verksplaceringar eller vägdragningar nära våtmarker eller sumpskogar lämnas en beväxt zon mellan verksplats/väg och skyddsobjekt. I de fall exploatering innebär avverkning/avflyttning av värdefulla element enligt ovan, bör virket lämnas kvar som död ved i angränsande miljö för att på så sätt stärka naturvärdena i den kvarvarande miljön. Generell hänsyn bör även visas fornlämningarna och de kulturhistoriska lämningarna, genom att vägområden och verksplatsområden inte bör läggas närmare lämningarna än 10 meter. Vid passage av stengärdsgårdar bör stenarna lyftas åt sidan så att gärdesgården kan återställas vid en avveckling av parken. Särskild hänsyn Inför den fortsatta planeringen av projektet bör följande konflikter särskilt beaktas: Den planerade vägdragningen till verksplats 2 bör delvis få en annan dragning för att undvika flera registrerade lämningar. Om föreslagen vägdragning väljs undviks påverkan på boplatsen 1014:16, kvarndammen och stengärdsgård 1014:4 och 5 mildras påverkan på stengärdesgårdarna 1014:3 och 10. Vid passage väster om boplatsen bör vägen dras på berget för att inte påverka boplatsen. Trumma och varsamhet krävs vid passage av vattendrag, se naturhänsyn 3, 4, 7 och 8, illustration 2-5. Öster om naturhänsyn 3 passerar den föreslagna vägen genom ett mindre lövskogsparti, här bör avverkningskorridoren hållas så smal som möjligt. Den planerade vägen 50 meter söder om verksplats 2 bör dras mer åt öster för att undvika att påverka gränsmärket 1014:11. Vägen passerar ett fuktstråk och äldre träd (naturhänsyn 5 och 6), illustration 2-5. Vägen mellan verk 2 och 3 bör få en annorlunda vägsträckning. Den planerade vägsträckningen sluttar brant ned mot en våtmark och hade resulterat i kraftiga ingrepp i naturmiljön. Norr därom hade vägen givit omfattande skador på en stengärdsgård och äldre träd, se lämning 1014:19 och naturhänsynspunkt 11, 12 och 17. Föreslagen vägsträckning går cirka 100 meter åt öster. Även här passeras kulturlämningar och äldre träd (lämningarna 1014:22-24 och naturpunkter 18-19) men påverkan anses bli betydligt mindre jämfört med planerad vägsträckning. Föreslagen väg bör väljas. Generell hänsyn gäller vid passage av kulturlämningar, illustration 2-5. Rekommendationer inför fortsatt arbete De uppgifter om olika fågelarter som har sammanställts bedöms vara tillräcklig för att bedöma påverkan på fågelfaunan. Biotoperna inom utredningsområdet är lämpliga för populationer av nattskärra. Därför bör påverkan på nattskärra i området belysas i miljökonsekvensbeskrivningen. Anläggningsarbeten i de områden där nattskärra förekommer bör ej utföras under artens häckningstid (från mitten av maj till augusti). En inventering kan ge klarhet var inom området som nattskärra häckar. 20
23 Biotoper och tidigare inventerade områden i trakten tyder inte på att området kring Kyrkeröd är värdefullt för fladdermusfaunan. Det är ej sannolikt att artantalet är högt, ej heller att rödlistade arter förekommer i området. Om inte föreslagen väg förbi boplatsen 1014:16 väljs måste en ansökan om ingepp i fornlämning göras till Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Den föreslagna vägen går över bergsmark och påverkar inte fornlämningen fysiskt. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. För fasta fornlämningar gäller också att de förutom lämningen i sig även omfattar ett större fornlämningsområde, vars storlek bedöms från fall till fall. Gränsmärken i aktuell gräns är skyddade enligt 14 kap 8 brottsbalken. Ansökan om särskild gränsutmärkning lämnas till Lantmäteriet. Skyddade områden i omgivningarna som naturreservat, riksintresseområden, värdefulla odlingslandskap och kulturmiljöer kan komma att påverkas visuellt. Det är en fråga som bör behandlas i MKB för projektet. De åtgärder som kommer att vidtas för att minska påverkan på de värden som framkommit i utredningen bör redovisas i MKB för projektet. 21
24 Källor Litteratur Andersson, Linda och Grahn- Danielson, Benjamin 2010 Bohusläns museum 2007 Cullberg, Kjerstin Framme, Gösta Jordbruksverket 2005 Projekt Femstenaberg, Strömstads kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Rio Kulturkooperativ En flatmarksgrav på Orust. Efterdokumentation Röra 199, Utegård 1:5, Röra socken, Orust kommun. Bohusläns museum rapport 2007:59. Det bohuslänska odlingslandskapet. Bohusläns museum. Ödegårdar i Vätte härad. Svenskt jordbruk i siffror Statistik från Jordbruksverket. Statistikrapport 2005:6. Kardell 2004 Gärdesgårdar I människans tjänst under 800 år. I: Fakta skog NR SLU, Umeå. Länsstyrelsen 2008 Fladdermöss I Orusts, Strömstads och Tanums kommuner sommaren Länsstyrelsen I Västra Götalands län. Rapport 2008:4. Orust kommun 2009 Översiktsplan. Orust kommun. Orust kommun 2006 Orust kommun Naturvårdsprogram Elektroniska källor Artportalen 2010 Länsstyrelsen 2010 Skogsstyrelsen 2010 Riksantikvarieämbetet 2010 Övriga källor Avenfors, Stefan 2010 Liebig, Tomas 2010 SNF Besökt Länsstyrelsens GIS-tjänst, Besökt Skogens pärlor, Besökt FMIS Fornminnesinformationssystemet, Ornitolog. Varekil. Ornitolog, Ödsmål. Samrådsyttrande för Projekt Varekil från Naturskyddsföreningen på Orust, genom Tore Mattson Kartor Lantmäteriet 1815 Lantmäteriet 1836 Lantmäteriet 1843 Lantmäteriet 1932 Lantmäteriet 1936 Stala socken Stala nr 1, storskifte på utmark/utägor. Lantmäteristyrelsens arkiv. Kyrkeröd, laga skifte Lantmäterimyndigheternas arkiv. Övre Hoga, laga skifte Lantmäterimyndigheternas arkiv. Ekonomiska kartan Stala J131-37NO. Rikets allmänna kartverks arkiv. Ekonomiska kartan Röra J131-43SO. Rikets allmänna kartverks arkiv. 22
25 Bilagor
26 Hänsynspunkterna beskriver naturvärden och ger förslag på lämpliga hänsynsåtgärder. De redovisas på kartor, se illustration 2 och 3 i rapporten. r 1 eskrivning Litet (cirka 7 x 15 meter) och avgränsat fuktigt område med pors och vitmossa. Spara om möjligt. 2 En brant med medelåldrig ek och bäck som bildar vattenfall. Olämplig vägpassage. 3 Dike/bäck i område med björk och nyplanterad gran. Visa generell hänsyn och vägtrumma. 4 Sänka med fuktstråk. Visa generell hänsyn. 5 Vägen passerar ett fuktstråk, åt ost är det fuktigare. Visa generell hänsyn. 6 Ett par grova granar. Visa generell hänsyn. 7 Lämplig passage av bäck. Bäcken ligger vid en granplantering. Visa generell hänsyn och använda vägtrumma. 8 Vägen passerar en liten bäck. Visa generell hänsyn och använd vägtrumma. 9 Grov tall, visa generell hänsyn. 1 Ett cirka 10 meter brett fuktstråk med pors, ljung och en. Visa generell hänsyn. 11 Vägen går brant nedför från verksplats invid sumpskog. Ej lämplig dragning, alternativ väg rekommenderas. 12 Två grova granar med omkrets mellan 2 och 3,5 meter invid hägnad. Visa generell hänsyn. 13 Vägen passerar ett 5 meter brett fuktstråk. Visa generell hänsyn, använd markduk och eventuellt halvtrumma. 14 Vägen passerar ett fuktstråk som kommer från nordost, där det är bredare, och rinner mot sydväst. En öppen fåra. Visa generell hänsyn, använd vägtrumma och markduk Vägen passerar ett fuktstråk som leder mot den lilla myren. Relativ torr med liten öppen fåra i mitten. Visa generell hänsyn och trumma. Fuktstråk invid bergbrant. Lämpligaste passagen då det är ett längre avstånd från branten till fuktstråket. Visa generell hänsyn och använd eventuellt trumma. 17 Grova granar, över än 2 meter i omkrets, förekommer hela vägen från hänsynspunkt En grov gran, drygt 2 meter i omkrets. Visa generell hänsyn. 19 Lite sumpigt område, visa generell hänsyn. 2 Liten bäck. Visa generell hänsyn. 24
27 Bilaga 2. Lämningar Nr Typ Husgrund hist Hägnad Hägnad Dammvall Orientering N-S - - V-O Längd 6 70 >300 3,5 Bredd 4,5 0,5 0,7 0,7 Djup/Höjd 1,5 0,6 0,5 0,6 Status skadad oskadad oskadad oskadad Läge sluttning krön sänka sänka Markslag Skog Skog Hällmark Skog Beväxtning träd buskar buskar ris Bedömning övr kulturhist övr kulturhist lämn övr kulturhist lämn övr kulturhist lämn lämn Beskrivning Husgrund efter jordkällare, 6x4m (n-s), 1,5 m dj. Lämningen är inrasad. Stengärdsgård, 70 m l, 0,5 m br och 0,6 m h. Uppförd i 3 lager, 0,2-0,6 m stora stenar. Beväxt med enbuskar och mindre träd. I gärdsgården finns det en öppning för väg. Stengärdsgård >300 m l, 0,7 m br och cirka 0,5 m h. I 3-4 lager, 0,4-0,9 m stora stenar. Gärdsgården är delvis inmätt och fortsätter i båda riktningarna. Fördämning av bäckfåra bildad av gärdsgård (lämning 1014:3). Möjlig kvarndamm till skvaltkvarn. 25
28 Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning Kvarn Hägnad Fossil åker Hägnad N-S - N-S O-V 35 > ,0 0,6 70 0,4 0,8 0,7-0,5 oskadad oskadad oskadad oskadad sluttning sluttning dalgång sluttning Skog Skog Skog Skog buskar ris träd träd övr kulturhist lämn ej kulturhist lämn övr kulturhist lämn övr kulturhist lämn Damm, ev till skvaltkvarn, bestående av 0,2-0,7 m stora stenar, vissa med skruvförband. spång av 2 stora stenar löper över bäcken i O. Stengärdsgård >170 m l, 0,6 m br och 0,7 m h. Uppförd i upp till 4 lager, 0,2-1,0 m stora stenar. Gärdsgården följer fastighetsgränsen mellan Övre Hoga 2:9 och 2:10. Område med fossil åker, 100x70 m (n-s). Flera mindre röjningsrösen finns upplagda på impediment och berghällar inom området. Stengärdsgård (no-sv), bestående av 0,2-0,6 m stora stenar i upp till 3 lager. 26
29 Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning Röjningsröse Hägnad Gränsmärke Gränsmärke N-S - N-S ,5 1 4,5 0,5 1,4 0,6 0,9 0,7 1,0 0,65 oskadad oskadad oskadad oskadad dalgång ej kulturhist lämn krön krön Skog Skog Hällmark Hällmark träd ej beväxt träd ej beväxt övr kulturhist lämn ej kulturhist lämn fast fornlämning övr kulturhist lämn Röjningsröse, 5x4,5 m (n-s), 0,9 m h. Beläget i dalgång med igenväxt åkermark.markerna var uppodlade enligt ekonomiska kartan från stengärdsgård (so-nv), uppförd i upp till 4 lager. stengärdsgård. följer gräns. Kraftigt gränsmärke, 1,5x1,4 m (n-s), 1,0 m h, uppfört i 5-7 lager av >30 stenar. 1 stående visarsten. Ej i aktuell gräns. Beväxt med en tall. Delvis utrasat gränsmärke, 1,0x0,6 m (n-s), 0,65 m h. Bestående av ca 15 st, 0,2-0,5m stora stenar, i ett lager. Stående visarsten. Ej i aktuell gräns. 27
30 Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning Hägnad Gränsmärke Hägnad ,6 70 0,5 0,5 0,5 0,7 0,4 0,4 oskadad skadad oskadad ej kulturhist lämn krön krön Skog Hällmark Hällmark ej beväxt ej beväxt ris övr kulturhist lämn fast fornlämning ej kulturhist lämn Stengärdsgård, 0,5 m br, 0,7 m h. Uppfört i upp till 5 lager, 0,3-1,1 m stora stenar. Gärdsgården hägnar in en liten våtmark som har fungerat som kvarndamm. Gränsmärke, 0,6x0,5 m, 0,4 m h. Bestående av 5 stenar. Ej i aktuell gräns. Stengärdsgård, ca 70 m l, 0,5 m br, 0,4 m h. Uppförd i 3 lager. Gärdsgården löper i aktuell gräns. 28
31 Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning Boplats Gränsmärke Gränsmärke N-S NV-SO NV-SO 70 0,4 1,5 50 0,3 1,1-0,9 0,4 oskadad oskadad skadad dalgång sluttning krön Betesmark/granplantering Hällmark Hällmark träd ej beväxt träd fast fornlämning ej kulturhist lämn ej kulturhist lämn Boplats 70x50 m (n-s). Boplatsen är belägen i en liten V-sluttande dalgång. Marken består av äldre åker/betesmark, numera planterad med gran. Vid provgropsgrävning framkom ett sotigt lager med inslag av kol, samt slagen flinta. Slagen flinta påträffades i dikeskanten i N delen av boplatsen. Fornlämningen har avgränsats topografiskt. Dalgången är omgiven av lägre berghällar i väster och öster. Gränsmärke, 0,4x0,3 m (nv-so), 0,9 m h. Märket består av en visarsten fastkilad i en naturlig spricka mellan två större flata stenblock. Märket är beläget i aktuell gräns. Raserat gränsmärke 1,5x1,1 m (nv-so), 0,4 m h. Märket är beläget i aktuell gräns. 29
32 Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning Hägnad Gränsmärke Hägnad N-S N-S NV-SO >100 1,1 >120 0,4 0,9 0,4 0,4 0,95 0,6 oskadad oskadad oskadad dalgång krön sänka Skog Hällmark Skog beväxt ej beväxt beväxt övr kulturhist lämn ej kulturhist lämn övr kulturhist lämn Stengärdsgård, ca 100 m l (n-s), 0,4 m br, 0,4 m h. Uppförd i upp till 3 lager av 0,2-0,9 m stora stenar. Delvis nedsjunken i marken och kraftigt överväxt med mossa. Gärdsgården löper genom skogsparti med äldre granar. Gränsmärke, 1,1x0,9 m (ns), 0,95 m h. Bestående av 6 stenar, varav en upprätt visarsten. Beläget i aktuell gräns. Stengärdsgård, >120 m l, 0,4 m br och upp till 0,6 m h. Delvis otydlig och enbart markerad ett fåtal stenar. Uppförd i upp till 3 lager av 0,1-0,8 m stora stenar. 30
33 Nr Typ Orientering Längd Bredd Djup/Höjd Status Läge Markslag Beväxtning Bedömning Beskrivning Husgrund hist Hägnad Hägnad Gränsmärke Hägnad NV-SO NNO-SSV >50 0, ,5 0,4 0,3 0,5 0,4 1 0,6 0,4 1 0,5 oskadad oskadad skadad oskadad skadad dalgång dalgång dalgång krön dalgång Skog Skog Skog Hällmark Hyggesmark träd träd beväxt ej beväxt beväxt övr kulturhist lämn ej kulturhist lämn övr kulturhist lämn fast fornlämning övr kulturhist lämn Lägenhetsbebyggelse efter okänt torp/backstuga bestående av husgrund 10x4,5 m (nv-so), 1,0 m h. Grunden är byggd av natursten och indelad i två delar, med källare i so. Stengärdsgård, >55 m l, 0,4 m br och 0,6 m h. Gärdsgården följer befintlig gräns. Otydlig stengärdsgård, >50 m l, 0,3 m br och upp till 0,4 m h. Uppförd i 2 lager. Den västra delen är kraftigt övertorvad och nedsjunken. Gränsmärke, 0,5x0,5 m, 1,0 m h. Bestående av 6 stenar med visarsten. Stengärdsgård, ca 130 m l, 0,4 m br och upp till 0,5 m h. Gärdsgården är skadad av skogsavverkning. 31
34
35 Mesolitikum Tidigmesolitikum Senmesolitikum Neolitikum Tidigneolitikum Senneolitikum Bronsålder Äldre bronsålder Yngre bronsålder Mellanneolitikum Järnålder Yngre järnålder Äldre järnålder Romersk järnålder Folkvandringstid Vikingatid Hensbacka Sandarna Lihult Trattbägarkultur Gropkeramisk kultur Båtyxkultur Förromersk järnålder Vendeltid Medeltid Period Kultur i ii a b björn schagerström
36 RIO KULTUR KOOPERATIV ARKEOLOGI Kulturhistoriska rapporter 81 ISSN
Vindpark Botilsäter Kompletterande arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning
Vindpark Botilsäter Kompletterande arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Maria Magnusson och Stig Swedberg Vindpark Botilsäter Kompletterande arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Maria
Läs merProjekt Vävra berg, Kungälvs kommun
Projekt Vävra berg, Kungälvs kommun Kompletterande arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Linda Andersson och Karin Olsson Projekt Vävra berg, Kungälvs kommun Kompletterande arkeologisk utredning
Läs merKompletterande Arkeologisk. utredning Skaveröd-Gurseröd
Kompletterande Arkeologisk utredning Skaveröd-Gurseröd Stig Swedberg Kompletterande arkeologisk utredning Skaveröd Gurseröd Stig Swedberg Kompletterande Arkeologisk utredning Skaveröd Gurseröd Rapport
Läs merTanums-Rörvik, Tanums kommun. Arkeologisk utredning
Tanums-Rörvik, Tanums kommun Arkeologisk utredning Benjamin Grahn-Danielson och Mats Sandin Tanums-Rörvik, Tanums kommun Arkeologisk utredning Benjamin Grahn-Danielson och Mats Sandin Tanums-Rörvik, Tanums
Läs merAskims socken, Göteborgs kommun. Lindås 1:3 och 1:133. Arkeologisk utredning. Karin Olsson
Lindås 1:3 och 1:133 Askims socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning Karin Olsson Lindås 1:3 och 1:133, Askims socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning Karin Olsson Lindås 1:3 och 1:133, Askims
Läs merBiskopsgården 830:844
RIO KULTUR ARKEOLOGI KOOPERATIV ISSN Kulturhistoriska rapporter 96 1652-1897 Karin Olsson Göteborgs socken och kommun. Särskild utredning Biskopsgården 830:844 Biskopsgården 830:844 Göteborgs socken och
Läs merInventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson
Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-
Läs merRAPPORT SKELLEFTEÅ MUSEUM
RAPPORT Arkeologisk utredning med anledning av ny detaljplan, inom fastigheterna Bergsbyn 5:79 m.fl. i Norra Bergsbyn, Skellefteå stad och kommun, Västerbottens län SKELLEFTEÅ MUSEUM 2017.09.20 SKELLEFTEÅ
Läs merLångbro. Arkeologisk utredning vid
Arkeologisk utredning vid Långbro Särskild arkeologisk utredning inom del av fastigheten Långbro 1:1, Vårdinge socken, Södertälje kommun, Södermanland. Rapport 2010:52 Kjell Andersson Arkeologisk utredning
Läs merArkeologisk utredning, Nyskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län
Arkeologisk utredning, Nyskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län Kolningslämningar och husgrund på gränsen till Norge Stig Swedberg Kulturlandskapet rapporter 2018:8 Arkeologisk utredning, Nyskoga
Läs merNorum 165:2 inom Nösnäs 1:89. Norums socken, Stenungsunds kommun. Arkeologisk förundersökning
Norum 165:2 inom Nösnäs 1:89 Norums socken, Stenungsunds kommun. Arkeologisk förundersökning Louise Olsson och Kalle Thorsberg Norum 165:2 inom Nösnäs 1:89 Norums socken, Stenungsunds kommun Arkeologisk
Läs merVerksamhetsområde på Greby. Arkeologisk utredning, Tanums kommun
Verksamhetsområde på Greby Arkeologisk utredning, Tanums kommun Benjamin Grahn-Danielson Verksamhetsområde på Greby Arkeologisk utredning, Tanums kommun Benjamin Grahn-Danielson Verksamhetsområde på Greby.
Läs merBältarbo lertäkt. Arkeologisk utredning inom fastigheten Hamre 43:1, Hedemora socken och kommun, Dalarnas län. Picea kulturarv Rapport 2017:3
Bältarbo lertäkt Arkeologisk utredning inom fastigheten Hamre 43:1, Hedemora socken och kommun, Dalarnas län. Picea kulturarv Rapport 2017:3 Benjamin Grahn Danielson och Malek Kassar Bältarbo lertäkt
Läs merAskims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning. Hult 1:126 m. fl. Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg
Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg och Kalle Thorsberg Hult 1:126 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Louise Olsson Thorsberg
Läs merslutfört arkeologiskt fältarbete inom fastigheten Vilsta 2:1, Eskilstuna socken och kommun, Södermanlands län.
Projekt nr:1632 1 (2) meddelande till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands Arkeologi AB, Patrik Gustafsson Gillbrand datum. 2017-05-24 ang. slutfört arkeologiskt
Läs merHistoriska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
Läs merSkintebo 10:1 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning
Skintebo 10:1 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun. Särskild utredning Petra Rudd Skintebo 10:1 m. fl. Askims socken, Göteborgs kommun Särskild utredning Petra Rudd Skintebo 10:1 m. fl. Askim socken,
Läs merRAPPORT 2014:1. Västra Rosersberg. ARKEOLOGISK UTREDNING Rosersberg 11:8 OCH Lindsunda 8:6, Sigtuna kommun, Uppland. Anna Ulfhielm.
RAPPORT 2014:1 Västra Rosersberg ARKEOLOGISK UTREDNING Rosersberg 11:8 OCH Lindsunda 8:6, Sigtuna kommun, Uppland Anna Ulfhielm almunga Västra Rosersberg ARKEOLOGISK UTREDNING Rosersberg 11:8 OCH Lindsunda
Läs merProjekt Årjäng SV. Kompletterande kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning
Projekt Årjäng SV Kompletterande kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning Thomas Johansson och Stefan Pettersson Projekt Årjäng SV Kompletterande kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning Thomas
Läs merNorums socken, Stenungsunds kommun. Hällebäck 1:6 m. fl. Särskild utredning. Jonathan Pye
Hällebäck 1:6 m. fl. Norums socken, Stenungsunds kommun Särskild utredning Jonathan Pye Hällebäck 1:6 m. fl. Norums socken, Stenungsunds kommun Särskild utredning Jonathan Pye RIO GÖTEBORG NATUR- OCH
Läs merErtseröd 1:7, Tanums kommun. Kompletterande arkeologisk utredning
Ertseröd 1:7, Tanums kommun Kompletterande arkeologisk utredning Benjamin Grahn-Danielson Ertseröd 1:7 Tanums kommun Kompletterande arkeologisk utredning Benjamin Grahn-Danielson Ertseröd 1:7, Tanums
Läs merLinneberg 1:1. Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län
Linneberg 1:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför småhusbyggnation inom fastigheten Linneberg 1:1, Höreda socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:39 Jörgen
Läs merPM utredning i Fullerö
PM utredning i Fullerö Länsstyrelsens dnr: 431-5302-2009 Fastighet: Fullerö 21:66 m fl Undersökare: SAU Projektledare: Ann Lindkvist Inledning Utredningen i Fullerö utfördes under perioden 15 oktober -
Läs merARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:02 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING Östergötland, Krokeks socken, Norrköpings kommun, Häradssveden 1:133, Lösings häradsallmänning S:1 och Kråkmossen 1:1 Annica Ramström
Läs merINVENTERING OCH ARKIVSTUDIER AV NATURVÄRDEN MED ANLEDNING AV DETALJPLAN ERTSERÖD 1:5
INVENTERING OCH ARKIVSTUDIER AV NATURVÄRDEN MED ANLEDNING AV DETALJPLAN ERTSERÖD 1:5 Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Sweco och Trivselhus AB gjort en arkivstudie och fältinventering avseende naturvärden
Läs merUnderlag till miljökonsekvensbeskrivning. Projekt Kyrkeröd, Orust kommun
Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Projekt Kyrkeröd, Orust kommun Linda Andersson och Benjamin Grahn-Danielson Underlag till miljökonsekvensbeskrivning Projekt Kyrkeröd, Orust kommun Linda Andersson
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs merEtt boplatsläge i utkanten av Bålsta
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:38 Ett boplatsläge i utkanten av Bålsta Undersökning inför uppförande av en mobilmast Arkeologisk utredning, etapp 2 Bista 4:5 Håtuna socken Håbo kommun Uppland
Läs merGummarpsnäs, Edshult
Gummarpsnäs, Edshult Arkeologisk utredning inför detaljplaneläggning inom Gummarp 2:9, Edshults socken i Eksjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:37 Ann-Marie Nordman
Läs merSkogome 7:1 m. fl., Säve socken, Göteborgs kommun. Arkeologisk utredning. Karin Olsson
Skogome 7:1 m. fl., Säve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning Karin Olsson Skogome 7:1 m. fl., Säve socken, Göteborgs kommun Arkeologisk utredning Karin Olsson Skogome 7:1 m. fl., Säve socken,
Läs mer371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning
Skredsvik 160, 163, 177, 178, 360, 371 och 373 inom Börsås 1:3 m. fl., Skredsviks socken, Uddevalla kommun. Arkeologisk förundersökning Louise Olsson och Kalle Thorsberg Skredsvik 160, 163, 177, 178,
Läs merTägneby i Rystads socken
UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads
Läs merHamburgsund 3:9 m fl, Tanums kommun, Västra Götalands län
Hamburgsund 3:9 m fl, Tanums kommun, Västra Götalands län Naturinventering för detaljplan Humleviken Johan Kahlman Kulturlandskapet rapporter 2014:5 Hamburgsund 3:9 m fl Tanums kommun, Västra Götalands
Läs merKULTURMILJÖINVENTERING. Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län
KULTURMILJÖINVENTERING Borgvattnet, Ragunda kn, Jämtlands län 2 Innehåll Om Skogsstyrelsen... 4 Sammanfattning... 5 Inledning... 6 Bakgrund... 6 Syfte... 6 Metod... 7 Byråinventering... 7 Resultat... 8
Läs merVindkraft på Sögårdsfjället, Tanums kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning
Vindkraft på Sögårdsfjället, Tanums kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Linda Andersson, Lars Gerre och Annika Östlund Vindkraft på Sögårdsfjället Tanums kommun Arkeologisk utredning
Läs merKv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun. Arkeologisk utredning. Tom Wennberg
Kv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun Arkeologisk utredning Tom Wennberg Kv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun Arkeologisk utredning Tom Wennberg Kv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun
Läs merNya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning
Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Gällinge socken, Gällinge-Skår 2:1 Jessica Andersson Med bidrag
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merKareby socken, Kungälvs kommun. Kareby-Rishammar 2:2. Arkeologisk utredning. Jonathan Pye och Gwilym Williams
Kareby-Rishammar 2:2 Kareby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk utredning Jonathan Pye och Gwilym Williams Kareby-Rishammar 2:2, Kareby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk utredning Jonathan Pye och Gwilym
Läs merSöderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län
Vindkraft mellan Söderköping och Valdemarsvik Börrum, Ringarum och Gryts socknar, Östergötlands län Frivillig arkeologisk utredning Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2540 Åsa Berger Arkeologikonsult
Läs merKallmora bergtäkt ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 Kallmora bergtäkt Kallmora 1:112, Norbergs socken och kommun, Västmanland Helmut Bergold ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:09
Läs merArkeologisk utredning vid Västra Sund. RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22
1 Arkeologisk utredning vid Västra Sund RAÄ 135:1, Arvika socken, Arvika kommun, Värmlands län 2015:22 VÄRMLANDS MUSEUM Dokumentation & samlingar Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax: 054-701
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merVindkraft på höglandets hjässa, del II
Kulturhistorisk förstudie Vindkraft på höglandets hjässa, del II Kulturhistorisk förstudie, del II inför planerade vindkraftsområden Almesåkra och Bringetofta socknar i Nässjö kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS
Läs merGäddvik 1:10, Sankt Anna socken
Rapport 2010:58 Arkeologisk utredning etapp 1 Gäddvik 1:10, Sankt Anna socken Del av Gäddvik 1:10 Sankt Anna socken Söderköpings kommun Östergötlands län Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N
Läs merBjörke, Norrlanda. Rapport Arendus 2015:22. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker
! Rapport Arendus 2015:22 Björke, Norrlanda Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åker Norrlanda socken, Björke 1:13 Region Gotland Gotlands län 2015 Dan Carlsson Omslagsbild: Stenvallen
Läs merArkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Läs merEn gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:46 En gång- och cykelväg i Norra Vallby, Västerås Antikvarisk kontroll Fornlämning Västerås 636:1 6 Västerås 4:86 Västerås (f.d. Skerike) socken Västerås kommun
Läs merarkivrapport Inledning Målsättning och syfte Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson Nyköping Sörmlands museum, Peter Berg
Nr 2015:03A KN-SLM14-180 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Urban Mattsson 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Peter Berg datum. 2015-02-03 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merBilaga 3 Naturinventering
GothiaVindAB Bilaga3Naturinventering Projekt:Fjällboheden Datum:201105 Utförare:MiljötjänstNordAB 2011 Naturvärdesinventering av terrester miljö vid Fjällboheden i Skellefteå kommun, Västerbottens län
Läs merLandskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås
Landskapets känslighet för vindkraft i Norra Gullabo - Torsås En generell beskrivning av området med tanke på en framtida vindkraftsetablering lyder som följande: Mestadels produktionsskog av tall och
Läs merarkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson
Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk
Läs merÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Läs merProjekt Dingle Skogen
Projekt Dingle Skogen Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Benjamin Grahn-Danielson och Maria Magnusson Projekt Dingle Skogen Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Benjamin Grahn-Danielson
Läs merVindkraft vid Norra Bohult
Vindkraft vid Norra Bohult Arkeologisk utredning inför vindkraftsetablering inom fastigheten Norra Bohult 1:2 m fl, Anderstorps socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Läs merNy småhusbebyggelse i Unnerstad
Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U
Läs merarkeologi Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Särskild utredning Ingeborg Svensson
arkeologi Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona socken, Nyköpings kommun, Södermanlands län Ingeborg Svensson Arkeologiska meddelanden 2002:22 Särskild utredning Stenbro Stenbro 1:8, Helgona
Läs merRapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Läs merSäckebäck 1:2, Stala socken, Orusts kommun. Särskild utredning
Säckebäck 1:2, Stala socken, Orusts kommun Särskild utredning Louise Olsson och Kalle Thorsberg Säckebäck 1:2 Stala socken, Orusts kommun Arkeologisk förundersökning Louise Olsson och Kalle Thorsberg
Läs merLilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.
Lilla Ängby Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Kjell Andersson Rapport 2014:1 ARKEOLOGISTIK AB 2 Lilla Ängby Särskild arkeologisk utredning, Guten
Läs merIntill Eksunds gård A V D E L N I N G E N F Ö R A R K E O L O G I. Rapport 2009:62. Arkeologisk utredning, etapp 1
Rapport 2009:62 Arkeologisk utredning, etapp 1 Intill Eksunds gård Borg 11:3 Borgs socken Norrköpings kommun Östergötlands län Kjell Svarvar Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M A V D E L N I
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merAdelöv 6:2 och Nostorp 5:1
Adelöv 6:2 och Nostorp 5:1 Arkeologisk utredning etapp 1 inför utvidgning av bergtäkt, Adelövs socken i Tranås kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:42 Jörgen Gustafsson
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merRosersberg. Avgränsande av tre boplatser. Arkeologisk utredning
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2015:93 Rosersberg Avgränsande av tre boplatser Arkeologisk utredning Fornlämning Norrsunda 168:1, 291 och en oregistrerad fornlämning Rosersberg 11:15 och 10:262 Norrsunda
Läs merRåssbyn. red. Bohusläns museum. Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun
XX AU Råssbyn Råssbyn red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 Arkeologisk utredning Forshälla 7 och 321:2 Råssbyn 1:19 m.fl., Forshälla socken, Uddevalla kommun red. Bohusläns museum Rapport 2007:48 R å
Läs merArkeologisk utredning i Ale inför kabeldragning i Häljered
Arkeologisk utredning i Ale inför kabeldragning i Häljered Arkeologisk undersökning Häljered 3 :1 Starrkärr socken, Ale kommun Pernilla Morner Åhman Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :17
Läs merarkivrapport Rapport 2016:06
Rapport 2016:06 arkivrapport Fornlämning Ärla 5:1 & 5:3 (stensättningar), Tummelsta 2:34, Ärla socken, Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Arkeologisk undersökning i form av arkeologisk kontroll. Sammanfattning
Läs merBoplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Läs merAntikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1
a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge
Läs merNatur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor
Miljökonsekvensbeskrivning vindpark Marhult Bilaga C2 Natur- och kulturmiljöintressen i tabeller och kartor Tabell 1. Naturvärden utpekade av Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen samt naturvärdesinventering
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille
BILAGA 3C Arkeologisk utredning Ansökan om nätkoncession för linje avseende två nya 0,8 kv likströmskraftledningar i luftledningsutförande mellan Suderby och Martille Gotlands kommun, Gotlands län 2017-11-21
Läs merTanum 1567, Tanum kommun, Västra Götalands län
Tanum 1567, Tanum kommun, Västra Götalands län Förundersökning av neolitisk boplats Benjamin Grahn-Danielson Kulturlandskapet rapporter 2014:1 Tanum 1567 Tanum kommun, Västra Götalands län Förundersökning
Läs merÖdsby 4:1 m. fl. Foss socken, Munkedals kommun Frivillig arkeologisk utredning RIO KULTUR KOOPERATIV 1652-1897 ISSN ARKEOLOGI
Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken, Munkedals kommun Frivillig arkeologisk utredning ARKEOLOGI RIO KULTUR KOOPERATIV Kulturhistoriska rapporter 118 ISSN 1652-1897 Lillemor Olsson Ödsby 4:1 m. fl. Foss socken,
Läs merArkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Inom fastigheterna Vindelgransele 1:8, 2:10, 2:36, 2:37, 4:1, 8:1 och Bjurbäckslandet 1:1 i Lycksele kommun och socken, Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten
Läs merArkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Med anledning av planerade vindkraftverk på Stor-Rotliden samt kraftledningsbygge i Åsele kommun, kraftledningsbygge vid Tuggens kraftstation i Lycksele kommun, samt utmärkning av
Läs merSamråd om vindpark Kyrkeröd
Samråd om vindpark Kyrkeröd Naturskyddsföreningen på Orust har inbjudits att lämna synpunkter på planerad etablering av vindkraft NV om Hoga på Orust. Inbjudan till samrådet är daterad Rabbalshede 2010-04-19.
Läs merTorsby 397 inom Kärna 4:1 och Lefstad 1:23 Torsby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk förundersökning
Torsby 397 inom Kärna 4:1 och Lefstad 1:23 Torsby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk förundersökning ARKEOLOGI RIO KULTUR KOOPERATIV Kulturhistoriska rapporter 160 ISSN 1652-1897 Karin Olsson Torsby
Läs merKOMPLETTERANDE INVENTERING OCH ARKIVSTUDIER AV NATURVÄRDEN MED ANLEDNING AV DETALJPLAN ERTSERÖD 1:5 OCH 1:7 med flera
KOMPLETTERANDE INVENTERING OCH ARKIVSTUDIER AV NATURVÄRDEN MED ANLEDNING AV DETALJPLAN ERTSERÖD 1:5 OCH 1:7 med flera Rio Kulturkooperativ har på uppdrag av Sweco och Trivselhus AB gjort en arkivstudie
Läs merBILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING
BILAGA 14 ARKEOLOGISK INVENTERING KNATON AB 2015-02-20 Arkeologisk fältinventering inför en planerad vindkraftsanläggning i Flottskär Hållnäs socken, Tierps kommun, Uppsala län KNATON AB Rapport februari
Läs merglömstavägen Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid
Rapport 2013:04 En schaktkontroll vid glömstavägen Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll vid boplatsen RAÄ Huddinge 328:1, Huddinge socken och kommun, Södermanland. Tina Mathiesen Läs rapporten
Läs merProjekt Ulvås, Kungsbacka kommun
RIO KULTUR ARKEOLOGI KOOPERATIV Rapport 2011:28 Anna Ljunggren och Karin Olsson Kompletterande arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Projekt Ulvås, Kungsbacka kommun Projekt Ulvås, Kungsbacka
Läs merVindkraft vid Fägremo
Vindkraft vid Fägremo Fastighet Fägremo 1:2 i Töreboda kommun, Älgarås socken, Västergötland Särskild arkeologisk utredning etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2011:2475 Alexander Gill Allmänt
Läs merVindkraft vid Ånimskog, Västra Götalands län. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning
Vindkraft vid Ånimskog, Västra Götalands län Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning Anna Gustavsson och Maria Magnusson Vindkraft vid Ånimskog, Västra Götalands län Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning
Läs merEnsbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander
UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV
Läs merArkeologisk utredning inom Kopper 2 :1
Arkeologisk utredning inom Kopper 2 :1 Kopper 2 :1 Norum socken, Stenungsunds kommun Belinda Stenhaug och Mats Hellgren Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :31 Västarvet Kulturmiljö Arkeologisk
Läs merRosenkälla golfbana. Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland.
Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning, etapp 1 vid golfbanan Rosenkälla Golf, vid Ullna i Vallentuna socken och kommun, Uppland Åsa Berger Rapport 2007:11 Rosenkälla golfbana Arkeologisk utredning,
Läs merDokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken.
KMV AB Kulturmiljövårdarna i Härnösand AB Dokumentation av skador inom Kakuböles gamla tomt, Arnäs socken. Raä 76, Kakuböle 1:9, 1:3, 1:5, 1:12, 1:24, 1:25 och 1:30, Arnäs socken, Örnsköldsviks kommun,
Läs merNaturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun
Naturinventering och naturvärdesbedömning av planområdet Eriksbergs verksamhetsområde på Koön, Kungälvs kommun Datum 12 juli 2012 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Pauline Svensson) Konsult Melica
Läs merArkeologisk utredning. Kullbäckstorp. Råda socken Härryda konlmun BOHUSLÄNS MUSEUM. Rapport 1999:30 Oscar Ortman
Arkeologisk utredning Kullbäckstorp Råda socken Härryda konlmun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 1999:30 Oscar Ortman Arkeologisk utredning Kullbäckstorp Råda socken Härryda kommun Ur allmant kartmaterial från
Läs merFröafall och Krokstorp
Fröafall och Krokstorp Arkeologisk utredning, etapp 1, inför bostadsbyggnation i Tranås stad, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:51 Ann-Marie Nordman Fröafall 2:1 och Krokstorp
Läs merÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Läs merAntikvarisk kontroll. Bäckevik 1 :34 och 1 :37. Raä86. Rönnängs socken Tjörns kommun. Rapport 1999:52 Oscar Ortman
Antikvarisk kontroll Bäckevik 1 :34 och 1 :37 Raä86 Rönnängs socken Tjörns kommun Rapport 1999:52 Oscar Ortman Antikvarisk kontroll Bäckevik 1:34 och 1 :37 Raä8S Rönnängs socken Tjärns kommun Ur allmant
Läs merEnstaka flintor vid Högås-Kärr
Enstaka flintor vid Högås-Kärr Frivillig arkeologisk utredning Högås-Kärr 1:1 m.fl. Högås socken, Uddevalla kommun Robert Hernek Bohusläns museum Rapport 2011: 26 Redovisning av utförd arkeologisk undersökning
Läs merRapport. Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län. Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten
Rapport Arkeologisk utredning på fastigheten Stöcke 7:21, Umeå socken, Umeå kommun, Västerbottens län Västerbottens Museum, uppdragsverksamheten Erik Sandén 2018, Dnr 584/18 Innehåll Administrativa uppgifter...
Läs merRapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3. Arkeologisk utredning Dnr Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:33 FÅRÖ NYSTUGU 1:3 Arkeologisk utredning Dnr 431-2429-15 Fårö socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet på Nystugu 1:3 sett från sydväst.
Läs merRapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4. Arkeologisk utredning. Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014.
Rapport Arendus 2014:10 SKAGS 1:4 Arkeologisk utredning Skags 1:4 Östergarn socken Region Gotland Gotlands län 2014 Christian Hoffman Omslagsbild: Utredningsområdet vid Skags sett från sydväst Foto: Christian
Läs merGrimstorp 1:20 m.fl. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2011:57 Jörgen Gustafsson
Grimstorp 1:20 m.fl Arkeologisk utredning etapp 1 och 2 inför saneringsarbeten vid en nedlagd impregneringsanläggning inom fastigheten Hattsjöhult 1:3 och Grimstorp 1:20 m.fl. Norra Sandsjö socken i Nässjö
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merFrivillig arkeologisk utredning
Utredning för ny vattenreservoar Frivillig arkeologisk utredning Grytingen 1:3, Herrestads socken, Uddevalla kommun Mattias Öbrink Bohusläns museum Rapport 2011:18 Redovisning av utförd arkeologisk undersökning
Läs mer