Kv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun. Arkeologisk utredning. Tom Wennberg

Transkript

1 Kv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun Arkeologisk utredning Tom Wennberg

2

3 Kv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun Arkeologisk utredning Tom Wennberg

4 Kv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun Arkeologisk utredning Rapporter 2012:06 Rio Kulturkooperativ 2012 Fastighet: Kv. Skepparen 8, Strömstads kommun, Västra Götalands län Länsstyrelsebeslut dnr: Belägenhet i SWEREF99 TM: Norr m, Öst m Höjd över havet: 0-5 meter Beställare: Strömstads kommun Projektnummer: 0846 Projektansvarig: Petra Rudd Fältansvarig: Tom Wennberg Övrig personal: Annika Östlund För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida Fältarbetstid: Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Författaren dokumenterar schakt 2, mot nordväst. Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ Redigering och layout: Björn Schagerström Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund ISSN Sökord: Strömstad, stadslager, 1700-tal Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 Innehåll 7. Inledning 7. Syfte 7. Metod 8. Strömstad 11. Undersökningsresultat 11. Fynd 11. Analysresultat 11. Tolkning 11. Antikvarisk bedömning

6 Ill. 1. Fastighetskarta över kv Skepparen i Strömstad. Aktuell undersökning utfördes i Skepparen 8 i kvarterets sydvästra del.

7 Kv. Skepparen 8, Strömstads stad och kommun Arkeologisk utredning Tom Wennberg Inledning På initiativ av Länsstyrelsen i Västra Götaland, inför ny detaljplan av Strömstads kommun, utförde Rio Kulturkooperativ i oktober månad 2008 en mindre utredning av fastighet kv. Skepparen 8 i Strömstad, illustration 1-3. Syfte Syftet med undersökningen var att klargöra den äldre stadens utbredning vilken i nuläget är mycket osäker. Inga arkeologiska undersökningar har tidigare genomförts av de äldre stadslagren. Utredningen syftar således bara till att undersöka närvaron av äldre stadslager. För att undersöka eventuella lämningars potential krävs en arkeologisk förundersökning. Metod Undersökningen genomfördes med maskingrävda schakt. Schakten dokumenterades översiktligt. Vid identifierande av fornlämning avbröts schakten. Mindre djupschakt handgrävdes för att utreda kulturlagers mäktighet. Fynd sorterades och beskrevs i fält och återdeponerades därefter i respektive schakt. 7

8 Ill. 2. Översikt över fastighet kv Skepparen 8, mot N. Strömstad Dagens centrala Strömstad var redan bebott på 1500-talet och gick under namnet Strömmen. Man hade länge forslat timmer längs ån och både sågat och osågat virke var en stor handelsvara. Sedan Bohuslän genom freden i Roskilde 1658 kom att tillhöra Sverige uppstod ett behov av en stad i norra delen av landskapet, för att avleda västkustens handel från det norska Fredrikshald. Strömmen fick köpingsrättigheter 1667, men det är inte helt klart när formella stadsrättigheter erhölls. I ett kungabrev 1672 kallas samhället staden Strömstad och hade då redan ordnat stadsstyre med borgmästare och råd. Den förste borgmästaren hette Anders Jutterbock. Stadsrättigheterna stadfästes formellt av Karl XI den 15 april Strömstad profilerade sig snart som en viktig sjöfartsstad och under den stora sillfiskeperioden under 1700-talets andra hälft blomstrade handeln. Salt sill, torrfisk och trävaror var stora handelsvaror och flera stora handelsfartyg hade hemmahamn i Strömstad. 8

9 Ill. 3. Översikt över undersökningsområdet samt schakt 1, mot SV.

10 Ill. 4. Undersökningsområdet med undersökta schakt.

11 Undersökningsresultat Sammanlagt grävdes tre mindre schakt på ytan, illustration 4. I två av schakten påträffades välbevarade kulturlager cirka 0,50 meter under nuvarande rivningsnivå. I kulturlagren påträffades ett fyndmaterial vilka kan dateras inom intervallet 1600-/1700-tal. Materialet består av yngre rödgods, fajans, stengods, kritpipskaft, ben och glas. Schakt 1: 1,2x3m Lagren sluttade söderut i schaktet. 0-0,40 m: Omrörda osorterade yngre fyllnadslager med sten och tegel. 0,40-0,90 m: Brun grov sand. Utfyllnadslager/ kulturlager med fynd av flintgods, stengods, ostindiskt porslin, buteljglas, dricksglas, fönsterglas, hästsko, oglaserat rödgods, tegelsten, enkupiga tegelpannor. Delar av flintgodset var av 1800-talstyp och en glasflaskbotten hade inskriptionen 1/3 LIT. SURTE. Lagret kan således dateras till yngst 1800-tal. 0,90-1,00 m: Gråbrun sand. Kulturlager med fynd av yngre rödgods, holländsk fajans, kritpipor, spik och djurben från exempelvis nöt. Lagret dateras till 1600-/1700-tal. 1,00-(1,50) m: Grå sand. Steril strandsand. Schakt 2: 1,2x3m 0-0,50 m: Omrörda fyllnadslager med sten, grus och tegel. 0,50-0,95 m: Mörkbrun sandig humus. Kulturlager/avfallslager med hårt fragmenterat fyndmaterial. Fyndmaterialet bestod i ytan av yngre rödgods, ostindiskt porslin, glas, spik och ett kritpipskaft. Grävningen avbröts i lagrets överkant och en 0,20x0,20 m ruta grävdes med spade för att utreda lagertjockleken. Trolig datering till 1700-tal. 0,95-0,97 m: Ljus sandlins. 0,97-1,25 m: Brun melerad sandig humus. I den grävda rutan påträffades enstaka skärvor yngre rödgods och ben. Lagret är troligen liksom ovan ett kulturlager/avfallslager. Lagret dateras till 1600-/1700-tal. 1,25- m: Grå sand. Steril strandsand. Schakt 3: 1,2x3m 0-0,30 m: Rivningslager 0,30-(0,60) m: Stenblock Under 0,30 m rivningslager påträffades stenblock som i nuläget ej gick att härleda till tydliga konstruktioner. Efter att några block lyfts undan ner till cirka 0,60 m under markytan avbröts schakten. I schakt 1 och 2 påträffades välbevarade kulturlager cirka 0,50-1,00 meter under nuvarande rivningsnivå. I kulturlagren påträffades ett fyndmaterial vilket kan dateras inom intervallet tal. Materialet består av yngre rödgods, fajans, stengods, kritpipskaft, ben och glas. Detta medför att den nuvarande begränsningen av fornlämningen bör flyttas så den inbegriper även denna fastighet. Fynd Fyndmaterialet bestod av yngre rödgods, fajans, stengods, ostindiskt porslin, kritpipeskaft, ben och glas. Sammantaget dateras fynden översiktligt till 1600-/1700-tal. Analysresultat Inga naturvetenskapliga analyser har genomförts vid undersökningen. Tolkning Inom ytan finns bevarade lämningar från talet. Antikvarisk bedömning Inom aktuell yta påträffades bevarade lämningar från 1600-/1700-talet. Detta medför att den nuvarande begränsningen av fornlämningen Strömstad 11 bör flyttas så den inbegriper även denna fastighet. Rio Kulturkooperativs bedömning är således att tomten bör förundersökas vid eventuell framtida exploatering. 11

12

13

14 RIO KULTUR KOOPERATIV ARKEOLOGI Rapport 2012:06 ISSN