Torsby socken, Kungälvs kommun

Transkript

1 Ny fornlämning G1440:2 inom Torsby-Tofta 1:4 Torsby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Sara Lyttkens

2

3 Ny fornlämning G1440:2 inom Torsby-Tofta 1:4 Torsby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Sara Lyttkens

4 Ny fornlämning G1440:2 inom Torsby-Tofta 1:4, Torsby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Rapport 2016:1 Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ 2016 Fastighet: Torsby-Tofta 1:4, Torsby socken, Kungälvs kommun, Västra Götalands län Länsstyrelsebeslut dnr: Belägenhet i SWEREF 99: Norr m, Öst m Höjd över havet: meter Beställare: Kungälvs kommun Projektnummer: G1606 Projektansvarig: Thomas Johansson Fältansvarig: Sara Lyttkens Övrig personal: Karin Olsson, Mats Sandin För personalens meriter hänvisas till Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativs hemsida Fältarbetstid: Undersökningsområdets storlek: 480 m² Arkiv: Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Arkeologerna Sara Lyttkens och Karin Olsson övervakar schaktningsarbetet i det långa VAledningsschaktet som drogs genom den nyupptäckta fornlämningen G1440:2. Foto mot SV Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ med data från FMIS och Lantmäteriet (medgivandeavtal Lantmäteriet Dnr R _140001) Redigering och layout: Sara Lyttkens, Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund Sökord: Boplats, härd, VA-ledning Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ Slakthusgatan 8 A GÖTEBORG kontakt@riogbg.se

5 INNEHÅLL Sammanfattning...5 Undersökningsområdet...8 Syfte...8 Metod...8 Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar...8 Undersökningsresultat...10 Schakt...10 Anläggningar...10 Fynd...10 Analysresultat...10 Tolkning...10 Antikvarisk bedömning...12 Källor...13 Bilagor...14 Bilaga 1. Schakt- och anläggningsbeskrivning Bilaga 2. Fyndlista

6 Figur 1. Översiktskarta med undersökningsområdet markerat (ring). Skala 1:

7 Ny fornlämning G1440:2 inom Torsby-Tofta 1:4 Torsby socken, Kungälvs kommun Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Sammanfattning På uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götalands län har Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ genomfört en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning inom nyupptäckt fornlämning med intermistisk benämning G1440:2. Undersökningsområdet är beläget inom fastighet Torsby-Tofta 1:4 i Torsby socken, Kungälvs kommun. Undersökningen föranleddes i samband med utbyggnad av VA-ledning i Kungälvs kustzon. Fornlämning G1440:2 utgörs av en boplats med osäker utbredning och upptäcktes vid arkeologisk utredning steg 2 under våren Schaktningsövervakningen utfördes under en dag i mars 2016 och inom det angivna området grävdes då ett cirka 96 meter långt schakt längs med den tilltänkta ledningsdragningen för VA. Schaktets bredd var mellan 3,0-5,0 meter brett och djupet var cirka 0,40-0,60 meter. Matjordens sammansättning varierade i schaktet och var lerigare i norr och längst i söder medan schaktets centrala delar bestod av en något sandigare matjord. Denna del av schaktet låg cirka 5 meter från ett mindre impediment. I denna del påträffades en härdbotten innehållandes av kol, sot, flinta och bränd lera. I hela schaktet kunde slagen flinta iakttas, dock inga större mängder. Flintmaterialet bestod delvis av metalltida flinta, varav ett par bitar tolkades som slagna med metallhammare och av samma karaktär som eldslagningsflinta från nyare tider. En senmesolitisk kärna påträffades också. Recent material, såsom porslin, tegel, järn, glas, rödgods, en kritpipa samt obrända djurben påträffades i matjorden i hela schaktet. Den del av fornlämningen som framkom i undersökningsschaktet bör betraktas som slutundersökt och borttagen och det föreligger därför inga hinder för fortsatt exploatering på denna yta. Fornlämningsskyddet för resterande delar av fornlämning G1440:2 kvarstår däremot och Rio Göteborg anser därmed dessa delar av fornlämningen bör undersökas vidare vid vidare exploatering. 5

8 6 Figur 2. Översiktskarta där den tilltänka VA-ledningens sträckning är markerat i grönt. På denna översiktskarta syns även fornlämningsbilden i det närliggande området (röda punkter och polygoner) och för de fornlämningar som nämns i rapporten finns etiketter med RAÄ-nr utsatta. Skala 1:

9 Figur 3. Översiktskarta där fornlämning G1440:2 syns (röd markering) i relation till det närliggande samhället Kärna. Skala 1:

10 Undersökningsområdet Fornlämning G1440:2 ligger i Torsby socken, Kungälvs kommun cirka 3,5 kilometer från Kärna (figur 1-3). Fornlämningen ligger inom fastighet Torsby-Tofta 1:4 strax söder om korsningen mellan Kovikshamn/ Vedhall och vägen till Kärna och utgörs av en boplats med osäker utbredning. Boplatsens storlek uppskattas i nuläget vara cirka 131x104 meter (NNÖ-SSV) utifrån topografin samt förekomsten av anläggningar och fynd (Johansson och Lyttkens i manus). Ytan är belägen i åkermark i en svag östsluttning och i östra delen ligger ett mindre impediment (figur 4). I väster avgränsas ytan av en bebyggd bergsrygg vid namn Kindberget (figur 5, 6). Genom fornlämningsytans västra del löper en landsväg i nord-sydlig riktning (omslagsbild, figur 5, 6). Utredningsområdet utgjordes av en cirka 95 meter lång sträcka i fornlämningens västra del, cirka 5 meter från landsvägen. Syfte Orsaken till uppdraget är att Kungälvs kommun ansökt om tillstånd till ingrepp i fornlämning G1440:2 i samband med utbyggnad av VA-ledning i Kungälvs kustzon. Ingreppet bestod i ett ledningsschakt som var cirka 3 meter brett och max 2 meter djupt. Ledningsschaktet planerades att grävas tvärs igenom den västra delen av fornlämning G1440:2 och syftet med den arkeologiska undersökningen var därmed att övervaka schaktningsarbetet som utfördes i samband med det aktuella arbetsföretaget. Syftet var även att löpande samla in fynd och dokumentera de delar av fornlämningen som berördes av VA-ledningsschaktet. Länsstyrelsen bedömde att de delar av fornlämningen som berördes av schaktningen fick tas bort i enlighet med 2 kap. 13 i kulturmiljölagen. Undersökningens målgrupp var i första hand beställare, Länsstyrelsen, andra myndigheter och andra undersökare. Metod Den arkeologiska undersökningen i form av schaktningsövervakning utfördes under en dag i mars Under denna dag grävdes ett cirka 96 meter långt schakt med maskin längst med den tilltänkta VAledningen. Schaktet var mellan 3-5 meter brett och grävdes ner till cirka 0,40-0,60 meters djup. På två ställen i schaktet gjordes djupschakt ner till cirka 1,60 meter för att undersöka ifall det eventuellt fanns överlagrade kontexter. På den övriga ledningssträckan som går genom fornlämningen (cirka 50 meter) skall styrd borrning utföras vilket inte påverkar fornlämningen. Påträffade fynd separerades utifrån iakttagen lagerföljd och kontext. Delar av fyndmaterialet sorterades i fält för att därefter återdeponeras medan fynd som ansågs värdefulla för tolkningen insamlades för granskning och bedömning av arkeolog Kalle Thorsberg på Rio Göteborg. VA-ledningsschaktet samt iakttagna arkeologiska lämningar mättes in med RTK-GPS. Lagerföljden i schakten samt anläggningen dokumenterades med beskrivning och i relevanta fall med fotografi (bilaga 1). Efter avslutat rapportarbete kommer tillvaratagna fynd och primärdokumentationen översändas till Bohusläns museum. Fornlämningsmiljö och tidigare undersökningar I närområdet finns ett stort antal sedan tidigare kända fornlämningar, exempelvis Torsby 307 och Torsby 304 som är boplatser, RAÄ Torsby 306, 310 och 312 som är stensättningar och Torsby 345 som är en fyndplats (figur 2). Platsnamnet Tofta förekommer i Röde bok från år 1388 och tolkas oftast i betydelsen platsen för byggnader, alternativt tomt (von der Luft och Nyqvist 2014 med referens till Röde bok). Fornlämning G1440:2 påträffades under utredning steg 2 som utfördes av Rio Göteborg i januari 2015 (Johansson och Lyttkens i manus). Platsen hade pekats ut som intressant vid utredning steg 1 som även den utfördes av Rio Göteborg under 2014 (von der Luft och Nyqvist 2014). Under den arkeologiska utredningen steg 2 grävdes totalt sex schakt. I fyra av schakten påträffades vad som skulle kunna utgöra ett kulturlager. Detta lager framkom under matjorden och bestod av gråbrun lerig silt som innehöll skörbränd sten samt bränd lera. Mäktigheten på detta lager var mellan 0,10-0,20 meter. I tre schakt påträffades flintavslag. Dessa fynd bedömdes alla härröra från metalltid förutom ett som var en neolitisk kärnrest (Kalle Thorsberg, muntligen). Fynd av recent material såsom porslin, järn och tegel gjordes i L1 och L2 i samtliga schakt. 8

11 Figur 4. På undersökningsytan drogs ett 96 meter långt schakt längst med den tilltänkta VA-ledningen. Ytan är belägen i åkermark i en svag östsluttning och i östra delen ligger ett mindre impediment. I bild syns arkeologerna Sara Lyttkens (t.v) och Karin Olsson (t.h) som genomförde schaktningsövervakningen. Foto mot SV. Figur 5. Genom den västra delen av fornlämning G1440:2 går vägen mot Vedhall rakt igenom fornlämningen och ytan avgränsas i väst av en bebyggd bergsrygg vid namn Kindberget som här syns i bakgrunden. I bild syns arkeologerna Karin Olsson och Mats Sandin som dokumenterar lämningar i schaktet. Foto mot V. 9

12 Undersökningsresultat Nedan beskrivs de resultat och iakttagelser som gjordes under schaktningsövervakningen. Schakt Inom angivet undersökningsområde grävdes ett cirka 96x5,0 meter stort schakt (S101) längs med den tilltänkta ledningsdragningen för VA (figur 6). Schaktets maxdjup varierade mellan 0,40-1,60 meter. På två ställen i schaktet gjordes djupschakt ner till cirka 1,60 meter för att undersöka ifall det eventuellt fanns överlagrade kontexter. Matjordens sammansättning varierade i schaktet och var lerigare i norr och längst i söder medan schaktets centrala delar bestod av en något sandigare matjord (se bilaga 1). Denna del av schaktet låg cirka 5 meter från ett mindre impediment. I denna del av schaktet påträffades en härdbotten (A102) i övergången mellan lager 2 (sandig matjord) och lager 3 (lera) samt små inslag av kol, sot och bränd lera. I hela schaktet kunde slagen flinta iakttas, dock inga större mängder. Sammanlagt samlades ett tjugotal flintor in. Anläggningar Två mörkfärgningar påträffades i schaktet. Den ena, A101, utgick efter att ha konstaterats vara ett stenlyft. Den andra, A102 var en oval anläggning, cirka 0,83x0,52 meter stor, med stora mängder kol, sot och skörbränd sten. Anläggningen påträffades i övergången mellan L2/L3 och gick delvis in i schaktkanten. Anläggningen snittades och grävdes ut i profil. Anläggningen var skadad (troligtvis av plog) och bestod endast av ett tunt lager svartbrun sandig silt med skörbränd sten och kol, cirka 0,07 meter djup. I anläggning påträffades även bränd lera samt en bipolär flintkärna. Anläggningen tolkades som en härdbotten och grävdes bort i sin helhet efter att ha dokumenterats med GPS och fotografi. Fynd I S101 insamlades ett tjugotal flintor. Flintmaterialet innehåller fyra olika komponenter: Naturflinta, slagen flinta som inte utan vidare går att placera i något känt sammanhang, metalltida flinta och en bipolär kärna. Naturflintan utgörs av naturligt sönderdelade stycken, delvis kraftigt svallade. Dessa flintor återdeponerades i schaktet. Den slagna, men teknologiskt anonyma flintan innehåller troligen en del naturlig flinta även den. Oavsett detta utgör den i sorteringstermer huvudsakligen av övrig slagen flinta med några få avslag eller fragment av sådana. Även dessa flintor återdeponerades. De flintor som ger något mera tolkbar information är i sammnhanget få. Endast fyra stycken. Tre av dessa har sönderdelats med metallhammare och uppvisar dessutom exempel på krossade partier som troligen hör samman med eldslagning. Dessa tre flintor är dessutom av en påtagligt glasig kvalitet vilket är vanligt för eldslagningsflinta från nyare tid. De fåtaliga spår av tidigare sönderdelning som kan iakttas på föremålen i fråga går inte att tolka som resultatet av något konsekvent sönderdelningsbeteende. En rimlig tolkning är därför att flintan är sentida. Till sist finns en bipolär kärna av flinta som är patinerad. En sådan sönderdelning är svår att datera närmare. Kärnans proportioner gör det dock troligt att den hör samman med senmesolitikum (Kalle Thorsberg, muntligen). De tre flintorna som tolkades som eldslagningsflintor samt den bipolära kärnan har sorterats och insändes efter avslutat rapportarbete till Bohusläns museum. Recent material, såsom porslin, tegel, järn, glas och obrända djurben påträffades i matjorden i hela schaktet. En kritpipa samt en bit rödgods påträffades också i samma lager. Analysresultat Inga meddel fanns avsatta för naturvetenskapliga analyser och därför utfördes heller inga sådana under den arkeologiska undersökningen. 10 Tolkning De sammantagna resultaten av den aktuella undersökningen samt resultaten från den tidigare gjorda utredningen steg 2 visar att G1440:2 är en fornlämning med flera olika bosättningsfaser under mycket lång tid. Flintfynden från den aktuella undersökningen tolkades, i de fall det var möjligt, främst som sentida. Ett par flintor tros ha sönderdelats med metallhammare och uppvisar karaktär vanligt för eldslagningsflintor

13 Figur 6. Resultatkarta över den arkeologiska undersökningen vid G1440:2. På kartan syns det 96 meter långa schaktet (S101) samt den påträffade härden (A102). Skala 1:

14 från nyare tider. Dock påträffades även en bipolär kärna som rimligtvis kan härröra från senmesolitikum. Då denna flinta påträffades i ytan av A102 finns möjligheten att denna anläggning, som tolkades som en härdbotten/härdrest, kan vara mesolitisk även den. Härden innehöll kol, sot, skörbränd sten och bränd lera. Härden låg bara ett par, tre meter från det lilla impediment som ligger i fornlämningens norra del. Runt detta impediment blev matjorden sandigare jämfört med den mer leriga sammansättningen längre norr och söderut i schaktet. Tilläggas bör dock att härden var kraftigt skadad, troligtvis av sentida jordbruk och plogning samt att matjorden var kraftigt omrörd vilket innebär att fynden kan ha rörts om. Detta märktes även genom att recent material såsom porslin, tegel, järn, glas och obrända djurben påträffades ihop med flinta, kol och sot i matjorden i hela schaktet. En kritpipa samt en bit rödgods påträffades också i samma lager. Fynden från den tidigare gjorda utredningen steg 2 som genomfördes av Rio Göteborg i januari 2015 uppvisade liknande resultat, om än något tydligare. I fyra av de sex schakt som grävdes under utredningen påträffades vad som tolkades som ett kulturlager. Detta lager framkom under matjorden och bestod av gråbrun lerig silt som innehöll skörbränd sten samt bränd lera. I flera av schakten påträffades även slagen flinta som främst bedömdes härröra från metalltid. Dock påträffades även en kärnrest som tolkades vara neolitisk. De schakt som grävdes under utredningen visade att kulturlagret och de flesta fynden framkom främst runt och söder om det impedimentet som ligger i fornlämningens norra del. Sammanfattningsvis kan sägas att utbredningen och avgränsningen för G1440:2 fortfarande är osäker. Att döma av den skrala förekomsten av anläggningar och fynd som framkom i det 96 meter långa schakt som gjordes under den aktuella undersökningen, jämfört med de mer frekventa iakttagelserna av kulturlager och fynd som gjordes under utredningen, kan dock sägas att fornlämningens centrala delar med största sannolikhet ligger runt om och söder om det lilla impediment som finns på ytan. Den aktuella undersökningen innebar att de lämningar som påträffades, i detta fall endast en härdbotten, undersöktes och grävdes bort och således är dessa delar av fornlämningen att betrakta som slutundersökta och borttagna. Däremot ligger stora delar av fornlämningen kvar och ytterligare information om denna boplats finns att finna vid eventuella framtida undersökningar. Antikvarisk bedömning Den del av fornlämningen som framkom i undersökningsschaktet bör betraktas som slutundersökt och borttagen och det föreligger därför inga hinder för fortsatt arbetsföretag på denna yta. Fornlämningsskyddet för resterande delar av fornlämning G1440:2 kvarstår däremot och Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ anser därmed dessa delar av fornlämningen bör undersökas vidare vid fortsatt exploatering. 12

15 Källor Litteratur von der Luft, Magnus och Nyqvist, Roger Johansson, Thomas och Lyttkens, Sara 2014 Överföringsledning för VA. Ytterby, Hålta, Solberga och Torsby socknar, Kungälvs kommun. Särskild utredning steg 1. Rapport 2014:17. Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. I manus Överföringsledning för VA. Ytterby, Hålta, Solberga och Torsby socknar, Kungälvs kommun. Särskild utredning steg 2 samt kompletterande arkeologisk utredning. Rapport 2016:6. Rio Göteborg Natur- och kulturkooperativ. Digitala källor FMIS 2016 fmis.raa.se Muntliga källor Thorsberg, Kalle 2016 Angående flintmaterialet 13

16 Bilagor

17 Bilaga 1 Schakt- och anläggningsbeskrivning Alla måttangivelser är i meter S101 Långschakt för VA-ledning 5,0x96 0-0,05 Grässvål 0,05-0,28 Brun matjord 0,28-1,60 Gråbrun lera Kommentar: Schaktets maxdjup varierade mellan 0,40-1,60 meter. Matjordens sammansättning varierade också i schaktet och var lerigare i norr och längst i söder medan schaktets centrala delar bestod av en något sandigare matjord. Denna del av schaktet låg cirka 3 meter från ett mindre impediment. I denna del av schaktet påträffades även en härdbotten (A102) i övergången mellan L2/L3 samt små inslag av kol, sot och bränd lera. I hela schaktet kunde slagen flinta iakttas, dock inga större mängder. Sammanlagt samlades ett tjugotal flintor in. Recent material, såsom porslin, tegel, järn, glas och obrända djurben påträffades i matjorden i hela schaktet. En kritpipa samt en bit rödgods påträffades också i samma lager. A101 Stenlyft Utgår A102 Härdbotten/härdrest 0,76x0,52 0,07 djup Kommentar: Oval anläggning med stora mängder kol, sot och skörbränd sten. Anläggningen påträffades i övergången mellan L2/L3 och gick delvis in i schaktkanten. Anläggningen snittades och grävdes ut i profil. Anläggningen var skadad (troligtvis av plog) och bestod endast av ett tunt lager svartbrun sandig silt med skörbränd sten och kol. I anläggning påträffades en bipolär flintkärna samt små bitar bränd lera. Anläggningen tolkades som en härdbotten och grävdes bort i sin helhet efter att ha dokumenterats med GPS och fotografi. Bilaga 2 Fyndlista S101 (A102) Bipolär kärna, 1 st. S101 (L2) Eldslagningsflinta, 3 st. Avslag, 5 st. Övrig slagen flinta, 3 st. 15

18 Rapport 2016:1