Säckebäck 1:2, Stala socken, Orusts kommun. Särskild utredning

Transkript

1 Säckebäck 1:2, Stala socken, Orusts kommun Särskild utredning Louise Olsson och Kalle Thorsberg

2

3 Säckebäck 1:2 Stala socken, Orusts kommun Arkeologisk förundersökning Louise Olsson och Kalle Thorsberg

4 Säckebäck 1:2, Stala socken, Orusts kommun Särskild utredning Kulturhistoriska rapporter 177 Rio Kulturkooperativ 2013 Fastighet: Säckebäck 1:2, Stala socken, Orusts kommun, Västra Götalands län Länsstyrelsebeslut dnr: Belägenhet i SWEREF 99: Norr m, Öst m Höjd över havet: meter Beställare: Orusts kommun, Förvaltningsområde samhällsutveckling Projektnummer: 1334 Projektansvarig: Lillemor Olsson Fältansvarig: Kalle Thorsberg Övrig personal: Louise Olsson, Magnus von der Luft För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida Fältarbetstid: Undersökningsområdets storlek: m² Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen Omslagsbild: Stengärdesgård 1334:5 mot norr Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund ISSN: Sökord: boplats, hägnad Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 Innehåll Sammanfattning 5 Syfte 7 Metod 7 Utredningsområdet 7 Tidigare undersökningar 7 Utredningsresultat 7 Fynd 10 Analysresultat 11 Tolkning 11 Antikvarisk bedömning 11 Källor 12 Bilagor Schakt 2. Objekttabell

6 Illustration 1. Utredningsområdet i Säckebäck markerat med svart streckad linje på topografiska kartbladet. Skala 1:

7 Säckebäck 1:2 Stala socken, Orusts kommun Arkeologisk förundersökning Sammanfattning Rio Kulturkooperativ genomförde under fyra dagar i juli 2013 en särskild utredning inom fastigheten Säckebäck 1:2, Stala socken, Orusts kommun. Utredningen föranleddes av detaljplanarbete för bostäder inom nämnda fastighet. Inledningsvis inventerades området till fots i syfte att identifiera potentiella boplatslägen, eventuella gravar i krönlägen och övriga kulturhistoriska lämningar inom utredningsområdet. Vid denna fältinventering registrerades elva hägnader i form av stengärdesgårdar (1334:3-13). Dessutom identifierades ett antal potentiella boplatslägen. Efter den inledande inventeringen upptogs 34 provgropar för hand. I tre av dessa påträffades slagen flinta. Där det var möjligt att använda grävmaskin grävdes 19 schakt av vilka åtta innehöll slagen flinta. I ett av schakten påträffades dessutom tre härdar. Utifrån förekomst av fynd och anläggningar i schakt och provgropar definierades två boplatser (1334:1-2). Boplatserna är att betrakta som fasta fornlämningar och för dessa krävs ytterligare antikvariska åtgärder, i det fall byggnationsplanerna kvarstår i anslutning till dessa. De elva stengärdesgårdar som påträffades vid inventeringen har registrerats som övriga kulturhistoriska lämningar och bör i möjligaste mån kvarligga och inlemmas i bebyggelsen. 5

8 Illustration 2. Området i Säckebäck med schakt (S1-19) och provgropar (Pg 1-34) markerade. Skala 1:3500.

9 Syfte Den särskilda utredningen syftade till att klargöra huruvida tidigare okända fornlämningar fanns inom planområdet. De påträffade lämningarnas fornlämningsstatus skulle även bedömas. Metod Inledningsvis inventerades området till fots, i syfte att identifiera möjliga boplatslägen, gravar och övriga kulturhistoriska lämningar. Påträffade lämningar mättes in, fotograferades och beskrevs. Därefter undersöktes de potentiella boplatslägena med handgrävda provgropar och där så var möjligt grävdes schakt med maskin. Provgropar, schakt och anläggningar mättes in med DGPS och värdena har efterberäknats för att uppnå en större exakthet. Fynd insamlades utifrån iakttagen lagerföljd och kontext. Flintmaterialet sorterades med stöd av Sorteringsschema för flinta (Andersson et al. 1978) Utredningsområdet Utredningsområdet är beläget på den sydöstra delen av Orust, i Säckebäck, Stala socken (illustration 1). Området utgörs till största delen av berg med mindre gipar och sprickdalar, bevuxna med träd (främst gran) samt tät buskvegetation. Höjdpartierna i området utgör potentiella gravlägen och dalgångarna kan utgöra möjliga boplatslägen. I undersökningsområdet finns dessutom flera mindre våtmarker. Utredningsområdet är beläget cirka meter över havet. Höjden över havet innebär att området kan ha använts från mesolitikum och framåt. Inom utredningsområdet fanns före den aktuella utredningen inga kända fornlämningar. Tidigare undersökningar Inom utredningsområdet har inga tidigare arkeologiska undersökningar genomförts. Dock tangerar områdets västra kant ett område som utreddes i samband med den kommande utbyggnaden av väg 160. Vid denna utredning påträffades en boplats (Stala 331) och ett stenbrott (Stala 365) i nära anslutning till det nu aktuella området i Säckebäck (Nyqvist 2011, FMIS 2013). Utredningsresultat Boplatser Vid inventeringen bedömdes att flera lägen var lämpliga för mer eller mindre stationära boplatser. Dessa var belägna på avsatser eller relativt plan mark, med bergen som skydd mot väder och vind. Inom de potentiella boplatsytorna upptogs 34 provgropar för hand och 19 schakt med grävmaskin (illustration 2). I tre av provgroparna (Pg 22, 25 och 28) och i åtta av schakten (S3, 4, 6, 7, 11, 13, 16 och 19) påträffades slagen flinta (bilaga 1). I ett av schaktet påträffades dessutom tre härdar (A1-3 i S11). Utifrån fyndens och anläggningarnas utbredning har två boplatser definierats (illustration 3). Den ena av boplatserna (1334:1) mätte ungefär 180 x 35 meter i nordostlig-sydvästlig riktning. Den är belägen i en dalgång i utredningsområdets sydvästra del. Lokalen ligger skyddad av höga bergspartier i kanten av ett sankt område på en höjd av meter över havet (illustration 4). I åtta av de anlagda schakten påträffades slagen flinta bestående av en övrig kärna, åtta avslag, sju bitar övrig slagen flinta och ett splitter. Flintan kan genom sönderdelningssättet dateras till metalltid. I ett av schakten påträffades de tre härdarna. Den andra boplatsen (1334:2) var cirka 110 x 30 meter i nordostlig-sydvästlig riktning. Den är belägen i utredningsområdets nordöstra del. Lokalen ligger i kanten av ett sankt område på en höjd av meter över havet (illustration 5). Inom området påträffades i tre av provgroparna slagen flinta, bestående av sex avslag och fyra bitar övrig slagen flinta. Genom sönderdelningsmetoden kan flintan dateras till metalltid. Hägnader Sammanlagt dokumenterades elva stenmurar (1334:3-13) som inte sammanfaller med nuvarande fastighetsgränser. Murarna bildar ett relativt sammanhängande hägnadssystem som 7

10 Illustration 3. Området i Säckebäck med de registrerade lämningarna (1334:1-13) markerade. Skala 1:3500.

11 Illustration 4. Louise samlar in flinta som påträffats i S6 inom boplatsen 1334:1. Illustration 5. Del av boplatsen 1334:2. I förgrunden ses stengärdesgården 1334:3 och bakom björkarna till vänster i bild undersöker Kalle och Louise flinta från Pg 22. 9

12 Illustration 6. Delar av hägnadssystemet som löper genom utredningsområdet. På bilden ses stengärdesgårdarna 1334: avgränsat de lägre liggande partierna i dalbotten från de högre (illustration 3). De enskilda murarna är mellan 4 och 98 meter långa, 0,4 till 1,2 meter breda och intill 1 meter höga. De är byggda av 0,2 1,2 meter stora stenar i två till fyra lager (illustration 6). Fynd Slagen flinta påträffades i åtta schakt och tre provgropar (bilaga 1). Förutom en litet använd övrig kärna i schakt 3 består fyndmaterialet endast av sönderdelningsavfall (avslag, övrig slagen flinta och splitter). Av fynden kommer kärnan, åtta avslag, sju bitar övrig slagen flinta och ett splitter från den sydvästra boplatsen (1334:1). Övriga sex avslag och fyra bitar övrig slagen flinta kommer från den nordöstra lokalen (1334:2). Flintan från den nordöstra koncentrationen uppvisar få teknologiska element möjliga att tolka. De två avslagen från Pg 22 är dock avfall från en typisk metalltida sönderdelning. Preliminärt kan därför lokalen dateras till metalltid. Materialet från den sydvästra lokalen är mera varierat och innehåller en större mängd teknologiska element möjliga att tolka. Den övriga kärnan och avfallet uppvisar ett antal egenskaper typiska för metalltida sönderdelning. Några enstaka föremål bör kanske ges en vidare datering (ett avslag från S13 har yttäckande avspaltningar som kan vara neolitiska såväl som metalltida och ett avslag från S16 som avspaltats från en rundkärna är svårdaterat). Sammanfattningsvis bör dock materialet dateras till metalltid. Generellt är flintan från undersökningen av hög kvalitet, men uppenbarligen från oregelbundna noduler. I de sediment som undersökts har naturflinta av denna kvalitet inte påträffats. Flinta verkar ovanlig och finns endast

13 i små stycken. Troligen har därför flintan medtagits till platsen utifrån. Analysresultat Inga analyser har genomförts i samband med den arkeologiska utredningen. Kolprover togs däremot in ifrån två av härdarna, för en eventuell framtida analys. Tolkning De två ytorna inom vilka fynd och anläggningar framkom i provgropar och schakt har tolkats som boplatser. Deras begränsning har i utredningsskedet avgjorts av den omgivande topografin och fyndutbredningen. Höjden över havet gör att lokalerna kan ha nyttjats från yngre stenålder och framåt. Den påträffade flintan daterar aktiviteter på platserna huvudsakligen till metalltid. De påträffade stenmurarna inom utredningsområdet har under historisk tid varit belägna i utmark. Stengärdesgårdar är en form av hägnader, som byggts för att hägna av områden, markera gränser eller för att fungera som stängsel. Bohuslän var under 1800-talet ett trädfattigt landskap och redan under 1700-talet hade hägnader börjat byggas av sten. I olika lagar, så kallade hägnadsförordningar, bestämdes böndernas plikt att hägna in sina marker. Under 1800-talets början ändrades hägnadssystemen och grunden till att man inhägnade marker. Den viktigaste reformen trädde i kraft med 1857 års hägnadsförordning. Före 1857 krävdes det av bönderna att de skulle inhägna den odlade inägomarken, så att inte husdjur kunde beta där och skada grödorna. Stengärdesgårdar i Bohuslän är till skillnad från gärdesgårdarna i till exempel Kalmarområdet, smala och relativt rangliga. De byggdes i fyra eller fem lager, och de övre lagren bestod av mindre stenar. När djuren gick emot gärdesgården ramlade stenar ner och skrämde djuren. Man kan på så sätt likna de äldre stengärdesgårdarnas funktion med ett modernt elstängsel. När fårskötseln minskade under 1800-talet krävdes inte heller lika täta gärdesgårdar vilket kan ha varit en av anledningarna till att stengärdesgårdar blev mer och mer allmänna. Stengärdesgårdarna utgör lämningar efter äldre hägnadssystem och är viktiga förmedlare av hur 1800-talets jordbrukslandskap såg ut (Andersson et al. 2009). Antikvarisk bedömning De båda nyupptäckta boplatserna har bedömts som fasta fornlämningar. De elva hägnaderna har registrerats som övriga kulturhistoriska lämningar och bör i möjligaste mån kvarligga och inlemmas i bebyggelsen. Fornlämningar är skyddade enligt 2 kap i Lag om kulturminnen mm (KML) och genom miljöbalkens generella hänsynsregler, där stor vikt läggs vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. Ansökan om ingrepp i lämningar lämnas till Länsstyrelsen. 11

14 Källor Litteratur Andersson, Stina; Rex Svensson, Karin & Wigforss, Johan 1978 Sorteringsschema för flinta. Fyndrapporter Göteborgs Arkeologiska Museum. Andersson, Linda; Gerre, Lars & Grahn-Danielsson, Benjamin 2009 Nyqvist, Roger 2011 Projekt Femstenaberg, Strömstads kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Kulturhistoriska rapporter 66. Rio Kulturkooperativ. Väg 160, Sträckan Skåpesundsbron Varekil, Orusts kommun. Särskild utredning. Kulturhistoriska rapporter 104. Rio Kulturkooperativ. Digitala källor FMIS 2013 fmis.raa.se 12

15 Bilagor

16 Bilaga 1: Schakt S 1 (4 x 4 m, Ö-V) Grå siltig sand med större stenar in mot berget S 2 (1,2 x 5 m, Ö-V) 0-20 Förna Grå, sandig stenig silt. Enstaka större stenar 0,3-1m. Sten främst emot berget. S 3 (1,2 x 5 m, N-S) 0-20 Förna Siltig sand. Större stenar mot berget. Kommentar: Fynd av en övrig kärna av flinta och en övrigt slagen flinta. Metalltid. S 4 (1,2 x 3 m, Ö-V) 0-20 Förna Sand med större stenar Kommentar: Fynd av två avslag och två övrigt slagen flinta. Metalltid. S 5 (1,2 x 5 m, Ö-V) 0-15 Förna Sandig silt / siltig sand. Grövre fraktioner in mot berget. Stenigare mot berget, med stenar 0,2-0,4 m. S 6 (1,2 x 5 m, N-S, på liten hylla) 0-20 Förna Siltig sand med enstaka större stenar. Kommentar: Fynd av ett avslag och en övrig slagen flinta. Metalltid. S 7 (1,2 x 4 m, Ö-V, mot berg) 0-15 Förna Sand med enstaka stenar 0,3 m. Kommentar: Fynd av två övrig slagen flinta. Odaterat. S 8 (1,2 x 4 m, N-S) 0-15 Förna Sand med stenar, 0,1 m och mindre. S 9 (2 x 4 m, N-S) 0-15 Förna Sand med enstaka stenar 0,2 m. S 10 (1,2 x 1 m, O-V, högre belägen hylla) Sand S 11 (3 x 5 m, N-S, dalbotten) Silt / sandig silt Kommentar: Schaktet breddades p g a förekomst av anläggningar. Tre härdar noterades. A1 minst 1 x 1 meter, kolprov taget. A2 0,6 m i diameter, kolprov taget. A3 0,8 x 0,7 m, fynd av en övrig slagen flinta och ett splitter. Odaterat. S 12 (1,2 x 4 m, N-S, dalbotten) Sandig silt S 13 (1,2 x 4 m, N-S, hylla högre upp i sluttning) 0-15 Förna Siltig sand / grovt grus och småsten. Enstaka större stenar. Kommentar: Fynd av tre avslag. Senneolitikum metalltid. 14

17 S 14 (1,2 x 4 m, Ö-V, högt upp i sluttning mot berg) Silt 12- Berg S 15 (1,2 x 4 m, N-S, dalbotten) 0-15 Förna Sandig, stenig, grusig silt. Stenar mellan 0,05 och 0,15 m. Kommentar: Möjligen del av skogsväg. S 16 (2 x 5 m, N-S, dalbotten) Stenig, sandig silt. Stenar 0,4 m. Kommentar: Fynd av avslag. Neolitikum och framåt. S 17 (1,2 x 4 m, Ö-V, dalbotten) 0-15 Förna Hårt packad silt. Ytligt finns inslag av torv och järnutfällningar. S 18 (1,2 x 4 m, Ö-V, glänta) Silt, välsorterad. En mindre kol-/sotfläck, 0,1 m. S 19 (1,2 x 4 m) 0-5 Förna 5-30 Siltig sand Kommentar: Fynd av ett avslag. Troligen metalltid. Pg 1 (0,4 x 0,4 m) 0-15 Förna Gulbrun silt. Hårt packad. En sten >0,1 m, kantavrundad. Pg 2 (0,3 x 0,4 m) Ljusbrun silt. Mycket sten i storlek 0,02 0,2 m. Stenen låg tätt packad i silten. Pg 3 (0,5 x 0,5 m) Ljus gulbrun, hårt packad silt. Pg 4 (0,5 x 0,4 m) 0-12 Förna Kvartsrik silt (vittring från berget). 20- Berg Pg 5 (0,4 x 0,3 m) 0-20 Förna Humös silt Pg 6 (0,5 x 0,5 m) 0-20 Förna Ljusbrun siltig sand. 31- Berg Pg 7 (0,5 x 0,5 m) 0-15 Förna Vittrat berg, storlek från silt till 0,05 m, i huvudsak fältspat. 20- Berg Pg 8 (0,2 x 0,35 m) 0-15 Förna Sandigt vittringsgrus 15

18 Pg 9 (0,5 x 0,5 m) 0-12 Förna Mörkbrun siltig sand 20- Berg Pg 10 (0,40 x 0,40 m) 10- Berg Pg 11 (0,5 x 0,5m ) 0-24 Förna Vittringsgrus 25- Berg Pg 12 (0,5 x 0,5 m) 0-18 Förna 18- Berg Pg 13 (0,35 x 0,35 m) Silt Pg 14 (0,5 x 0,5 m) Silt. I toppen urlakat. Enstaka stenar och vittrat berg Pg 15 (0,5 x 0,5 m) 0-12 Förna Ljust gråbrun siltig sand Hårt packad rödbrun silt. Pg 16 (0,55 x 0,3 m) Sand och två stenar, 0,2 m. Pg 17 (0,5 x 0,4 m) 0-20 Förna Siltig sand, två större stenar, 0,2 m. Pg 18 (0,5 x 0,5 m) 0-23 Förna 23- Berg Pg 19 (0,5 x 0,4 m) 0-25 Förna 25- Berg Pg 20 (0,3 x 0,3 m) 0 30 Förna 30- Berg Pg 21 (0,5 x 0,5 m) 0-10 Torv och matjord Gråbrun silt Rödbrun hårt packad silt. Pg 22 (0,4 x 0,25 m) 0-7 Förna 7-20 Urlakad finkornig sand 20- Brun mo Kommentar: Fynd av två avslag i den finkorniga sanden. Metalltid. 16

19 Pg 23 (0,5 x 0,4 m) 0-5 Förna 5-25 Hårt packad mjäla med enstaka stenar 0,1 0,2 m. Stenarna var av annan bergart än själva berget Pg 24 (0,4 x 0,4 m) 0-7 Förna 7-20 Sand, mot botten siltigare. Enstaka stenar > 0,05 m Pg 25 (0,5 x 0,5 m) 0-7 Förna 7-15 Gråbrun siltig sand Rödgul silt Kommentar: Fynd av två avslag och två övrig slagen flinta i L2. Odaterat. Pg 26 (0,5 x 0,35 m) 0-8 Förna 8-19 Grå urlakad sand Röd, hårt packad mo. Sten 0,03 0,1 m. Pg 27 (0,5 x 0,4 m) 0-5 Förna 5-25 Siltig sand och mot botten, hårt packad silt Pg 28 (0,5 x 0,5) 0-9 Förna 9-24 Grå sand Gråbrun silt Kommentar: Fynd av två avslag och två övrig slagen flinta i L2. Odaterat. Pg 29 (0,4 x 0,35 m) 0-12 Förna Gråbeige siltig sand Silt Pg 30 (0,5 x 0,5 m) 0-5 Förna 5-25 Hårt packad stenig, grusig silt. Pg 31 (0,3 x 0,5 m) 0-8 Förna 8-20 Sand, mycket sten 0,05-0,15 m. Mycket rötter. Pg 32 (0,5 x 0,5 m) Ljusgrå fin sand Rödbrunt hårt packad siltigt grus. Pg 33 (0,5 x 0,4 m) Silt (vittrat berg) 20- Berg Pg 34 (0,2 x 0,4 m) 0-8 Förna. Mycket rötter Silt 17

20 Bilaga 2: Objekttabell Obj. nr/ RAÄ-nr Lämningstyp Beskrivning Antikvarisk bedömning Osäker position Osäker utbredn. 1 Boplats Boplats, ca 180x35 (NO-SV). Inom området påträffades i sökschakt slagen flinta: 1 övrig kärna, 8 avslag, 7 övrig slagen flinta och 1 splitter. Genom sönderdelningssättet kan flintan dateras till metalltid. Inom fornlämningen påträffades även tre härdar. Fast fornlämning Nej Ja 2 Boplats Boplats, ca 110x30 (NO-SV). Inom området påträffades i provgropar slagen flinta: 6 avslag och 4 övrig slagen flinta. Genom sönderdelningssättet kan flintan dateras till metalltid. Fast fornlämning Nej Ja 3 Hägnad Stengärdesgård, ca 98 m l (N-S) 0,6-1,0 m br, intill 0,6 m h. Uppförd i tre lager av 0,2-0,8 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 4 Hägnad Stengärdesgård, ca 57 m l (NO-SV) 0,6-1,0 m br, intill 0,7 m h. Uppförd i två till tre lager av 0,2-0,8 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 5 Hägnad Stengärdesgård, ca 22 m l (NO-SV) 0,6-1,2 m br, intill 1,0 m h. Uppförd i två lager av 0,4-1,2 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 6 Hägnad Stengärdesgård, ca 44 m l (N-S) ca 0,6 m br, intill 0,7 m h. Uppförd i tre lager av 0,3-0,6 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 7 Hägnad Stengärdesgård, ca 4 m l (NO-SV) ca 0,5 m br, intill 0,6 m h. Uppförd i tre lager av 0,2-0,4 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 18

21 8 Hägnad Stengärdesgård, ca 90 m l (NO-SV) 0,3-0,8 m br, intill 0,6 m h. Uppförd i tre till fyra lager av 0,3-0,5 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 9 Hägnad Stengärdesgård, ca 10 m l (NO-SV) ca 0,4 m br, intill 0,7 m h. Uppförd i tre till fyra lager av 0,2-0,5 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 10 Hägnad Stengärdesgård, ca 20 m l (NO-SV) 0,4 m br, intill 0,7 m h. Uppförd i tre till fyra lager av 0,2-0,5 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 11 Hägnad Stengärdesgård, ca 52 m l (NV-SO) ca 0,4 m br, intill 0,7 m h. Uppförd i tre till fyra lager av 0,3-0,4 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 12 Hägnad Stengärdesgård, ca 34 m l (NO-SV) ca 0,4 m br, intill 0,8 m h. Uppförd i två till fyra lager av 0,2-0,6 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 13 Hägnad Stengärdesgård, ca 42 m l (NNV-SSO) 0,6-1,0 m br, intill 0,6 m h. Uppförd i ett till tre lager av 0,3-0,8 m stora stenar. Övrig kulturhistorisk Nej Nej 19

22

23 10000 fkr calbp PaleOlitikuM Hensbackakultur BP SeNGlaCial tid 9000 fkr calbp 9500 BP PReBOReal tid 8000 fkr calbp 9000 BP 7000 fkr Tidigmesolitikum 9000 calbp Sandarnakultur 8500 BP 8000 BP BOReal tid MeSOlitikuM 7500 BP 6000 fkr 8000 calbp 7000 BP 5000 fkr Senmesolitikum 7000 calbp Lihultkultur 6500 BP 6000 BP atlantisk tid 5500 BP 4000 fkr I 6000 calbp Trattbägarkultur 5000 BP NeOlitikuM 3000 fkr Tidigneolitikum II A Mellanneolitikum B 5000 calbp Stridsyxekultur 4500 BP Gropkeramisk kultur 4000 BP SuBBOReal tid 2000 fkr Senneolitikum 4000 calbp 3500 BP BRONSÅldeR 1000 fkr Äldre bronsålder 3000 calbp 3000 BP Yngre bronsålder 2500 BP JÄRNÅldeR 1 ekr 1000 ekr Äldre järnålder Yngre järnålder Vikingatid Förromersk järnålder 2000 calbp Romersk järnålder Folkvandringstid Vendeltid 1000 calbp 2000 BP 1500 BP 1000 BP SuBatlaNtiSk tid Medeltid 2000 ekr 1950 ekr = Present Sammanställd av: Swedberg & Östlund. Källor: Nielsen 1993, Andersson & Ragnesten (red) 2005, OxCal

24 RIO KULTUR KOOPERATIV Kulturhistoriska rapporter 177 ISSN