Landvetter 122 och 123 inom Landvetters Backa m. fl. Landvetter socken, Härryda kommun. Arkeologisk förundersökning

Transkript

1 Landvetter 122 och 123 inom Landvetters Backa m. fl. Landvetter socken, Härryda kommun. Arkeologisk förundersökning Anna Gustavsson

2

3 Landvetter 122 och 123 inom Landvetters Backa 1:4 m. fl. Landvetter socken, Härryda kommun. Arkeologisk förundersökning Anna Gustavsson

4 Landvetter 122 och 123 inom Landvetters-Backa 1:4 m.fl. Landvetter socken, Härryda kommun. Arkeologisk Förundersökning Kulturhistoriska rapporter nr 65 Rio Kulturkooperativ 2009 Fastighet: Landvetters-Backa 1:4 m. fl., Landvetter socken, Härryda kommun, Västra Götaland. Länsstyrelsebeslut dnr: Ek. karta: 7B Oh Belägenhet i Rt-90 2,5 gon V: Norr m, Öst m Höjd över havet: Cirka 70 meter Beställare: Härryda kommun Projektnummer: 0912 Projektansvarig: Petra Rudd Fältansvarig: Anna Gustavsson Övrig personal: Thomas Johansson För personalens meriter hänvisas till Rio Kulturkooperativs hemsida. Fältarbetstid: Undersökningsområdets storlek: m² Arkiv: Rio Kulturkooperativ Foton: Där fotograf ej anges är bilder tagna av fältpersonalen. Omslagsbild: Vitsippsbacke i Landvetters Backa. Orienteringskarta: Framställd av Rio Kulturkooperativ med data från Map Maker, FMIS samt Länsstyrelsen i Västra Götaland. Topografisk grundkarta samt plankarta: Tillhandahållen av beställaren. Övriga kartor och situationsplaner: Framställda av Rio Kulturkooperativ. Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB, Hamburgsund ISSN Sökord: förundersökning, boplats, kokgrop, medeltid, senmesolitikum, tidigneolitikum. Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen FJÄLLBACKA rio@riokultur.se

5 Innehåll Sammanfattning 5 Syfte 6 Metod 6 Natur- och kulturmiljö 6 Tidigare fynd och undersökningar 6 Undersökningsresultat 7 Anläggningar 7 Fynd 10 Analysresultat 10 Tolkning 10 Forskningspotential 10 Antikvarisk bedömning 13 Bilagor Schakt 2. Anläggningar 3. Analysresultat makro 4. Analysresultat C14

6

7 Landvetter 122 och 123 inom Landvetters Backa 1:4 m. fl. Landvetter socken, Härryda kommun. Arkeologisk förundersökning Sammanfattning Rio Kulturkooperativ genomförde under april månad 2009 en arkeologisk förundersökning av två fornlämningar inom fastigheten Landvetters Backa 1:4 m. fl. I Landvetter socken, Härryda kommun. Förundersökningen utfördes med anledning av detaljplanarbete för byggnation av bostäder. De berörda fornlämningarna med raä-nummer 122 respektive 123 upptäcktes och registrerades år 2008 i samband med den arkeologiska utredning som då gjordes. Fornlämningarnas begränsning fastställdes under förundersökningen. Både Landvetter 122 och 123 fick efter förundersökningen en mindre utsträckning än tidigare. Båda fornlämningarna var mycket fyndfattiga. Landvetter 122 bedömdes vara så pass påverkad av sen- tida jordbruksaktivitet att det inte gick att fastställa fornlämningens art. De flesta anläggningarna är troligen sentida, med undantag av en härd som daterats till senmesolitisk/tidigneolitisk tid. Landvetter 123 var till synes mer intakt, i tillägg till den kokgrop som hittades under utredningen påträffades ett antal gropar och stolphål. Lämningen bedöms utgöra en medeltida vistelselokal då en av anläggningarna, en sot- och kolfylld grop intill kokgropen, daterades till tidig medeltid. De båda fornlämningar ansågs efter utförd förundersökning inte ha någon ytterligare vetenskaplig eller pedagogisk potential. Det krävs inga åtgärder inför en exploatering. 5

8 Syfte Förundersökningen utfördes i syfte att klargöra utbredningen för de båda fornlämningarna Landvetter 122 och 123, samt undersöka vilken funktion de haft och under vilka tidsperioder de nyttjats. Metod Förundersökningen genomfördes genom att schakt drogs relativt tätt över de respektive fornlämningarnas ytor. Schaktens placering valdes mot bakgrund av den tidigare utredningens schakt, dels för att förtäta, dels för att återfinna några av de anläggningar som påträffats under utredningsskedet. Under förundersökningen beslutades att undersöka de flesta av anläggningarna, då det var relativt få till antalet och flera av dem visade sig vara störda av markanvändning och djurhållning. Natur- och kulturmiljö Fornlämningarna är belägna i Landvetter söder om Mölndalsån. Omgivningarna präglas av öppna jordbruksytor, branta terrängavsnitt och skogsbevuxna höjder. Landvetter 122 hade inför förunderökningen en utbredning på cirka kvm och är belägen ungefär 100 meter nordväst om Landvetter 123, som är cirka 2600 kvm stor. Båda fornlämningarna är belägna i svagt sluttande betesmark. I det absoluta närområdet finns fyra kända fornlämningar: en fyndplats för ett bronspänne (Landvetter 37), en fyndplats för en spånskrapa och benbit samt uppgift om en hällkista och spjutspets i flinta ( Landvetter 38), samt två områden med fossil åkermark, det ena med åkerparceller och terrasser ( Landvetter 23) och det andra med röjningsrösen (Landvetter 81). I omgivningarna finns i tillägg ett antal kända fornlämningar: fyndplatser från stenåldern (Landvetter 28, 34, 35, 36, 39, 40, 41, 47) innehållande bl.a. skafthålsyxor, tunn- och tjocknackiga yxor, stenklubba samt en handtagskärna. I övrigt kan nämnas en domarring ( Landvetter 9), en eventuell försvarsvall ( Landvetter 6) och en minnessten ( Landvetter 85), FMIS. Tidigare fynd och undersökningar En arkeologisk utredning i området utfördes av Rio Kulturkooperativ under våren 2008, von der Luft Då påträffades bland annat en Ill. 1. Landvetter 122, nordöstra delen, vy mot NV. 6

9 Ill. 2. Landvetter 123, vy mot SV. härd och ett förmodat stolphål inom Landvetter 122 samt en stenfylld nedgrävning (som under förundersökningen visade sig vara en kokgrop) inom Landvetter 123. Fynden bestod av ett bränt ben i ytan av den stenfyllda nedgrävningen och i övrigt en mindre mängd flinta inom de båda fornlämningarna. Utöver denna utredning har inga tidigare undersökningar utförts i området. Undersökningsresultat Inom Landvetter 122 drogs 21 schakt, numrerade schakt Den västra delen av fornlämningen, där kulturlager noterats under utredningen, bedömdes efter förundersökningen utgöras av en äldre matjordshorisont och delvis vattenavsatta mörka lager. Den östra delen av fornlämningen var mycket påverkad av jordbruk och betande djur. Anläggningar påträffades i denna del i schakt 22, 25, 29 och 31. Endast en bedömdes säkert vara förhistorisk och från denna insändes prov till datering. Inom Landvetter 123 drogs elva schakt, numrerade I två av dessa, schakt 1 och 2, påträffades anläggningar. Bland annat undersöktes en kokgrop, A4, som framkommit under utredningen, då benämnd A1 i utredningens schakt 19. Det framkom mycket få fynd under undersökningen. Båda fornlämningarna har fått en mindre utbredning efter förundersökningen, bilaga 1-2 samt illustration 3-4. Anläggningar Inom Landvetter 122 framkom fem anläggningar. I schakt 22 fanns A12, en delvis sönderplöjd härd. I schakt 25 framkom ytterligare rester av en härd, A13. I schakt 29 fanns ett stolphål, A14, samt en härd, A15. Både stolåhålet och härden hade påträffats under den tidigare utredningen. I schakt 31 fanns en härdrester, A16, genom vilken det löpte en dränering. De anläggningar som bedömts som härdar låg alla med undantag för A15 relativt ytligt och var därför kraftigt påverkade av jordbruksaktivitet och djurhållning. Det bedömdes därför inte vara motiverat att insända något prov från dessa, då det inte skulle gå att härleda till en säker kontext. A15 ansågs opåverkad, varför det insändes prov till datering från denna anläggning. Inom Landvetter 123 framkom elva anläggningar. Tre av dem, A1, 3 och 9 utgick i fält och finns ej med i dokumentationen. Sex av dem framkom i schakt 1 och utgjordes av två stolphål, A2 och 6, tre gropar, A 4,7och 8 7

10 Ill. 3. Översikt över fornlämningarna Landvetter 122 och 123 med förundersökningens schakt markerade, skala 1:

11 Ill. 4. Översikt över fornlämningarna Landvetter 122 och 123 med ny begränsning markerad, skala 1:

12 samt en kokgrop, A4. Den sistnämnda, kokgropen A4 hade påträffats redan under den tidigare utförda utredningen. Två anläggningar framkom i schakt 2, de utgjordes av två gropar, A10 och 11. Från A8 som bedömdes vara sammankopplad med A4 insamlades ett makroprov, illustration 5-7. Fynd De båda fornlämningarna var mycket fyndfattiga med avseende på förhistoriskt material. I flertalet schakt påträffades recent material som tegel, glas, porslin, trä och plast. Inom Landvetter 122 framkom i schakt 29 ett fragment bränt ben. Detta kunde dock inte kopplas till någon anläggning och tillvaratogs inte. Inom Landvetter 123 framkom ett fragment ben i A4, en kokgrop. Det togs till vara för datering men det visade sig vara en för liten mängd material för att detta skulle kunna låta sig göras. Analysresultat Makroprover insändes till MAL, Miljöarkeologiskt laboratorium i Umeå. Ur dessa framtogs sedan daterbart material som sändes till Ångströmslaboratoriet för C-14-dateringanalys, bilaga 3 och 4. Från Landvetter 122 sändes hasselnötsskal till datering från den härd som påträffats redan unde r utredningen, A15. Härden daterades till f. Kr. (2 sigma) Från Landvetter 123 daterades hasselnötsskal från A8, den grop som under fältabetet bedömdes höra direkt ihop med kokgropen, A4. A8 visade sig sig härröra från e. Kr. (2 sigma). Tolkning Lämningarna inom Landvetter 122 var mycket påverkade av jordbruksaktivitet och djurhållning. A15, den härd som daterats till senmesolitisk/ tidigneolitisk tid, kan eventuellt höra ihop med A14, som låg på samma djup. Eftersom inga fynd gjordes i form av flinta i vare sig schakt eller anläggningar, är det dessvärre mycket svårt att uttala sig om platsens funktion och sammanhang. Möjligen skulle den kunna utgöra en mindre vistelselokal i stenålderens landskap, men det är svårt att relatera till närområdet då de flesta fornlämningar som tillskrivits stenåldersdateringar i FMIS, utgörs av fyndplatser och inte har undersökts närmare. Resterande anläggningar bedöms vara mer sentida och i första hand kopplade till jordbruk och djurhållning. Lämningarna inom Landvetter 123 bedöms kunna utgöra en tillfällig vistelselokal kopplad till någon form av djurhållnings-/jordbruksaktiviteter. Det går inte att bevisa att alla anläggningarna härrör från samma tid, det vill säga tidig medeltid, men att kokgropen A4 gör det får anses som mycket troligt. Antagligen har man värmt upp stenarna till denna i gropen A8. Kokgropar från medeltiden förekommer, om än i mindre antal än under tidigare perioder. Ett exempel på en relativt sen datering från Västsverige är en kokgrop i Halland, undersökt av UV Väst, som daterades till 1000-talet e. kr., Bramstång Maria Peterson har i sin avhandling om djurhhållning och betesdrift (2006) fokuserat på kokgropar från tidigare perioder, men hennes idéer skulle kunna vara applicerbara även på det medeltida odlings- och beteslandskapet. Kokgroparna kan enligt hennes studier användas för matlagning på tillfälliga rastplatser i landskapet, eller för att skapa rök som håller mygg och skadedjur borta och med det samlar djuren för vila. Kokgropen i Landvetters Backa kan inte ha legat speciellt långt från byn eller gården. Byarna i området finns belagda sedan 1500-talet och vi kan föreställa oss en odlings- och betesdrift i området som går längre tillbaka än så, Härryda kommun Forskningspotential Det finns relativt lite skrivet om medeltida kokgropar i Västsverige. Dateringen av Landvetter 123 är ytterligare en liten pusselbit i förståelsen av landskapsutnyttjandet, som kan användas vidare i framtida studier. Ytterligare fältundersökningar på platsen bedöms dock inte kunna generera mer kunskap än det som i och med dateringen framkommit. 10

13 Ill. 5. Landvetter 122, nordöstra delen, med anläggningar. Skala 1: 300.

14 12 Ill. 6. Landvetter 123 med anläggningar. Skala 1: 300.

15 Ill. 7. Anläggning 4 och 8, mot V. Antikvarisk bedömning Landvetter 122 har begränsats till en mindre yta. Fornlämningen var så pass störd av sentida aktiviteter att det inte ur vetenskaplig synpunkt går att motivera ytterligare åtgärder. Även Landvetter 123 har begränsats till en mindre yta och dateringarna visar när när platsen nyttjats, men inte heller här var lämningarnas omfattning av en sådan art att vidare undersökningar kan motiveras. 13

16

17 Bilagor

18 16 Bilaga 1. Schakt Schakt Längd Bredd Djup Lagerbeskrivning Anläggning Kommentar 1 17,3 7 0,7 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 0,25- A 2,4,5,6,7 och 8-0,40 meter Ljusbrun sandig silt. L3 Rödbrun grusig sand 0,25-0,70 meter ,4 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 A 10 och 11 - Ljusbrun sandig silt 0,25-0,40 meter ,35 L1 Matjord 0-0,23 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,23-0,35 meter ,39 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,25-0,39 meter ,4 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,25-0,40 meter ,35 L1 Matjord 0-0,21 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,21-0,35 meter ,45 L1 Matjord 0-0,27 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,27-0,45 meter ,4 L1 Matjord 0-0,26 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,26-0,40 meter ,4 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,25-0,40 meter ,25 L1 Matjord 0-0,15 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,15-0,25 meter. L3 Berg 0,25 meter.

19 11 3,8 2 0,4 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 - - Ljusbrun sandig silt 0,26-0,40 meter. 12 7,6 2 0,6 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Äldre - - matjordshorisont/vattenavsatt lager 0,30-0,50 meter. L3 Gul siltig lera 0,50-0,60 meter ,6 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Äldre - - matjordshorisont/vattenavsatt lager 0,30-0,50 meter. L3 Gul siltig lera 0,50-0,60 meter. 14 3,7 2 0,7 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Äldre - - matjordshorisont 0,25-0,30 meter. L3 Brun humös sand 0,30-0,45. L 4 Gul siltig lera 0,45-0,50 meter. 15 3,5 2 0,35 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Gul - - siltig lera 0,25-0,35 meter. Ev äldre dränage i schaktet. Äldre matjordshorisont alternativt vattenavsatt material. 16 7,7 2 0,5 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Brun - humös sand 0,25-0,45 meter. L3 Gul silt 0,45-0,50 meter. 17 4,5 2 0,5 L1 Matjord 0-0,30 meter. L2 Brun - Äldre matjordshorisont alternativt vattenavsatt material. humös sand 0,30-0,45 meter. L3 Gul silt 0,45-0,50 meter ,3 0,4 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Gulgrå - Äldre matjordshorisont alternativt vattenavsatt material. lera 0,25-0,40 meter. 19 3,3 2 0,3 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Rödgul - Mycket omrört, dränering i schaktets SÖ del. silt 0,25-0,30 meter. 20 6,7 2 0,5 L1 matjord 0-0,25 meter. L2 Gulbrun - - lerig silt 0,25-0,35 meter. 21 4,5 2 0,5 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Gulbrun - - lerig silt med stora stenar 0,25-0,35 meter. 17

20 18 Schakt Längd Bredd Djup Lagerbeskrivning Anläggning Kommentar Flera större stenar, mycket omrört i L1 och L2. Recent nedgrävning med tegel och porslin i fyllningen ,5 L1 Matjord 0-0,22 meter. L2 A 12 Rödbrun sandig silt med inslag av sot och kol 0,22-0,28 meter. L 3 Gråbrun fin sand 0,28-0,50 meter ,3 L1 Matjord 0-0,20 meter. L2 - - Ljusbrun silt 0,20-0,30 meter ,3 L1 Matjord 0-0,19 meter. L2 Brun - - humös sand med inslag av sot och kol 0,20-0,30 meter. I tillägg till A 13 fanns på samma nivå, botten av L1, en nedgrävning med recent material i form av träbitar, glas och porslin ,45 L1 Matjord 0-0,21 meter. L2 Gul lerig A 13 silt 0,21-0,45 meter ,32 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 Ljusgul - - lerig silt 0,25-0,32 meter. 27 4,4 2 0,38 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 - - Ljusbrun lerig sand 0,25-0,38 meter ,4 L1 Matjord 0-0,30 meter. L2 Brun - En bit bränt ben i övergången mellan matjord och silt. flammig silt 0,30-0,40 meter. 29 8,5 8 0,8 L1 Matjord 0-0,20 meter. L2 A 14 och 15 Drogs där schakt 74 från utredning lagts. Rödbrun lerig silt 0,20-0,70 meter. L3 Ljus flammig sand 0,70-0,80 meter. 30 5,4 2 0,4 L1 Matjord 0-0,26 meter. L2 Gulröd - - lerig silt 0,26-0,40 meter ,33 L1 Matjord 0-0,27 meter. L2Gulröd A 16 Dränering löper genom schaktet och A 16. lerig silt 0,27-0,33 meter ,4 L1 Matjord 0-0,25 meter. L2 - - Ljusgrå/rödbrun sandig silt 0,25-0,40 meter.

21 Bilaga 2. Anläggningar Anl Hemvist Typ Längd Bredd Djup Djup u mark Beskrivning och kommentarer. 2 S 1 stolphål 0,36 0,35 0,09 0,2 Oval form. Fyllning: Ljusgrå sand med sot och kolfragment. Oval form. Fyllning: Gråbrun humös sand m stenar från 0,5-0,20 meter stora. Kopplad till A 8. Funnen under utredning, då benämnd A1. 4 S 1 kokgrop 1,2 1 0,35 0,25 5 S 1 grop 1,1 0,8 0 0,2 Oregelbunden form. Fyllning: Gråbrun humös sand med sot o kolinslag. 6 S 1 stolphål 0,5 0,35 0,2 0,2 Oval form. Fyllning: Gråbrun humös sand med grusinslag. 7 S 1 grop 0,8 0,35 0,14 0,2 Oval form. Fyllning: Mörkbrun humös sand med grusinslag. Oval form. Fyllning: Mörkbrun/grå humös sand med sot o kol fragment. Kopplad till A 4. Påverkad i ena kanten av utredningsschakt. 8 S 1 grop 0,6 0,5 0,2 0,2 10 S 2 grop 0,7 0,4 0,2 0 Oval form. Fyllning: Flammig sand. 11 S 2 grop 0,5 0,4 0,12 0 Oregelbunden form. Fyllning: Humös sand med kolbitar. Oregelbunden form. Fyllning: Gråbrun siltig sand med inslag av kol och sot. Tolv stenar i ytan, minst hälften skörbrända. Skadad av markanvändning. 12 S 22 härd 1,43 0,83 0,1 0,2 Oregelbunden form. Fyllning: Gråbrun siltig sand med sotinslag. Fyra stenar i ytan, tre skörbrända. Två skörbrända stenar i profilen. Osäker härd, störd av markanvändning. 13 S 25 eldanläggning 1,2 0,4 0,15 0,2 14 S 29 annat 0,25 0,2 0,25 0,3 Rund form. Fyllning: Grå sand och sotig humös sand. Eventuellt ett stolphål. 15 S 29 härd 0,8 0,6 0,15 0 Oval form. Fyllning: Sotig humös sand. Delvis påverkad av utredningsschaktet. Oregelbunden form. Fyllning: Fyra skörbrända stenar i ytan, 0,1 till 0,2 meter stora, humös sand. Toppen bortplöjd. 16 S 31 härdrest 1,7 1,6 0 0,2 19

22 Bilaga 3. Analysresultat makro Utplockning av material för C14, projekt 912, FU Landvetter, MAL-nr På uppdrag av Rio Kulturkooperativ har material för C14-analys plockats ut och skickats till AMS-datering i Uppsala. Materialet valdes ut enligt nedanstående. Prov nr 1: Raä Landvetter 122, anläggning påse. Prov från härdrest/härdbotten: En del träkol hittades i provet. Där fanns också ett 20-tal fragment av brända hasselnötsskal, Corylus avellana. Ett hasselnötsskalsfragment, med vikten 16 mg sändes till Uppsala för C14- datering med accelerator/ams-metoden. Prov nr 2: Raä Landvetter 123, anläggning 8. 2 påsar. En grop i omedelbar anslutning till en kokgrop: I proverna hittades en hel del träkol, samt ett 15-tal fragment av hasselnötsskal. Ett skalfragment med vikten 16 mg sändes till Uppsala för C14-datering med accelerator/amsmetoden. 20

23 Bilaga 4. Analysresultat C14 21

24 22

25 23

26

27 Mesolitikum Tidigmesolitikum Senmesolitikum Neolitikum Tidigneolitikum Senneolitikum Bronsålder Äldre bronsålder Yngre bronsålder Mellanneolitikum Järnålder Yngre järnålder Äldre järnålder Romersk järnålder Folkvandringstid Vikingatid Hensbacka Sandarna Lihult Trattbägarkultur Gropkeramisk kultur Båtyxkultur Förromersk järnålder Vendeltid Medeltid Period Kultur i ii a b björn schagerström

28 RIO KULTUR KOOPERATIV ARKEOLOGI Kulturhistoriska rapporter 65 ISSN