FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KUNNA DOKUMENTERA ENLIGT OMVÅRDNADSPROCESSEN

Transkript

1 Hälsa och samhälle FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KUNNA DOKUMENTERA ENLIGT OMVÅRDNADSPROCESSEN EN LITTERATURSTUDIE ANN JOHANSSON EVA LENANDER Examensarbete p Omvårdnad 4-6p Nätburen distans HT 6 Maj 7 Malmö högskola Hälsa och samhälle 5 6 Malmö e-post: info@hs.mah.se

2 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT KUNNA DOKUMENTERA ENLIGT OMVÅRDNADSPROCESSEN EN LITTERATURSTUDIE ANN JOHANSSON EVA LENANDER Johansson, A & Lenander, E. Förutsättningar för att kunna dokumentera enligt omvårdnadsprocessen. Examensarbete i omvårdnad 5 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enhet för omvårdnad, 7. Betydelsen av en adekvat omvårdnadsdokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur är stor. Samtidigt beskrivs ofta att kvaliteten på dokumentationen är bristfällig. Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar att genomföra omvårdnadsdokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Sökningarna utfördes i följande databaser: CINAHL, Cochrane Library och MEDLINE. Dessutom genomfördes manuell sökning. Tio artiklar inkluderades och kvalitetsbedömdes. Studiens resultat indikerar att viktiga faktorer för att sjuksköterskan ska kunna dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen är kunskap om det samma, datorisering av dokumentation, stöd från ledningen och organisation samt sjuksköterskornas attityder till omvårdnadsprocessen. Nyckelord: faktorer, omvårdnadsdokumentation, omvårdnadsprocessen, sjuksköterskor

3 PREREQUISITES FOR NURSING DOCUMENTATION ACCORDING TO THE NURSING PROCESS A LITERATURE REVIEW ANN JOHANSSON EVA LENANDER Johansson, A & Lenander, E Prerequisites for nursing documentation according to the nursing process. Degree Project, 5 Credit Points. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Nursing, 7. An adequate nursing documentation in a rapidly changing health and wellfare system is of great importance. Despite this the quality of nursing documentation is often described as poor. The aim of the literature study is to identify factors that influence the nursing documentation according to the five steps in the nursing process. A systematic literature review was conducted. A CINAHL, Cochrane Library and MEDLINE Database search was conducted and a manual search of the literature references completed the search. Ten articles were included and each study subjected to a quality assesment. To enable nurses to document according to the five steps of the nursing process, the results of the study indicates that knowledge of the nursing process, datorisation of documentation, the support and expectations of the management and nurses attitudes to the nursing process are vital factors. Keywords; factors, nurse, nursing documentation, nursing process

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Betydelsen av adekvat omvårdnadsdokumentation 5 Omvårdnadsdokumentation enligt omvårdnadsprocessen 6 Internationellt 7 SYFTE 7 Definition 7 METOD 7. Precisera problemet. 7. Precisera inkluderings- och exkluderingskriterier för studierna 8. Formulera en plan för litteratursökningen Genomför litteratursökningen och samla in inkluderade studier 8 5. Tolka evidensen från studierna Sammanställa evidensen 9 7. Formulering av rekommendationer baserade på bevisen 9 RESULTAT Kunskap Datorisering Ledning och organisation Attityd till omvårdnadsprocessen DISKUSSION Diskussionen indelas i metod- respektive resultatdiskussion. Metoddiskussion Resultatdiskussion 4 Kunskap 4 Ledning och stöd 4 Attityd till omvårdnadsprocessen 5 Datorisering 5 Konklusion och förslag till ytterligare forskning 6 REFERENSER 7 BILAGOR 4

5 INLEDNING Enligt socialstyrelsen ska sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation utformas så att den bidrar till att trygga patientens säkerhet och ge underlag för fortlöpande utvärdering och revidering av omvårdnadsinsatserna (SOSFS 99: 7, SFS 985: 56) och Socialstyrelsen rekommenderar att dokumentation av omvårdnad görs enligt en struktur som omvårdnadsprocessen (a a). Omvårdnadsprocessen är en dynamisk, systematisk problemlösningsmodell som från början omfattade fyra steg; bedömning, planering, genomförande, och utvärdering (Ehnfors m fl, 998). Det femte steget omvårdnadsdiagnosen, ingick från början i bedömningsfasen utan tydlig avgränsning men har gradvis kommit att användas inte bara som en slut produkt av bedömningsfasen utan som ett separat steg (a a). Syftet med omvårdnadsprocessen är att vid genomförande av individualiserad god omvårdnad arbeta målinriktat, systematiskt och metodiskt. Omvårdnadsprocessen som modell med dess fem steg har blivit internationellt accepterad och används både i praktisk verksamhet och i utbildning (a a). Dokumentationen av delarna i omvårdnadsprocessen relaterat till en specifik patient benämns vårdplanering eller individuella vårdplaner (Björvell m fl, ). Vårdplanerna är utformade för att åstadkomma en organisation av planering, utförandet och evaluering av omvårdnad (Mason, 999). Verktyg för att strukturera omvårdnadsdokumentationen har utvecklats och i Sverige är VIPS-modellen (välbefinnande, integritet, prevention och säkerhet) ett väletablerat sådant (Björvell m fl; Ehnfors m fl; 998 Törnvall m fl; 4). VIPS-modellen är baserad på omvårdnadsprocessen och dess fem steg. I denna modell delas omvårdnadsdiagnoser i tre nivåer,. enkel beskrivning av problem/behov. allmän omvårdnadsdiagnos: d.v.s. problembeskrivning baserade på observerat beteende. specifik omvårdnadsdiagnos: problembeskrivning baserad på närmare analys med hjälp av systematiska metoder/instrument. Nivåerna kan sedan appliceras till tre typer av omvårdnadsdiagnoser, problemdiagnoser, riskdiagnoser och resursdiagnoser (Ehnfors m fl, 998). Klassificeringsinstrument har utvecklats av North America Nursing Diagnoses Association (NANDA) (Ehnfors m fl, ) och i Europa har ett internationellt samarbete utvecklats angående klassifikationer, International Classification of Nursing Practice (ICNP). Dessa klassificeringsinstrument fokuserar på att utveckla ett standardiserat språk för omvårdnadsdokumentationen (a a). BAKGRUND Betydelsen av adekvat omvårdnadsdokumentation Strukturförändringarna i den svenska sjukvården har inneburit att arbetet vid de somatiska och psykiatriska sjukhusen består av mycket aktiv vård och behandling av svårt sjuka människor med korta vårdtider (Socialstyrelsen, ). Många beslut fattas av personalen under pressad tid. Vård inom och utom sjukhusen av svårt sjuka eller gamla människor med behov av behandling kräver samverkan i väl fungerande vårdprocesser. Dokumentation har därmed blivit ett allt viktigare instrument för hälso- och 5

6 sjukvårdspersonalen (a a). Att muntligt kommunicera all information som behövs till alla som är involverade i en patients omvårdnad är en omöjlighet. En välskriven dokumentation gör adekvat information tillgänglig för ett stort antal av vårdens aktörer (Taylor ). Currell och Urqhart (6) påtalade att behovet av bra information är en förutsättning för en effektivare vård, vilket har lett till att sjuksköterskor, läkare, datatekniker och även industrin har intresserat sig för kliniska informationssystem (CIS) avsedda för omvårdnadsdokumentation. Författarna beskrev även de problem som kan uppstå eftersom CIS inte har utvärderats gentemot användaren. Ofta återspeglas den existerande rutinen kring dokumentationen i CIS och att införandet av CIS har då inte inneburit någon utveckling av dokumentationen. De negativa effekterna på omvårdnad och den negativa påverkan på utvecklandet av kunskap i system som inte är anpassat för ändamålet kan vara ödesdigert (a a). De svenska landstingens utveckling av gemensamma CIS har av tradition inriktats på systemstöd för administration och uppföljning. Även utvecklingen av journalsystem har fokuserat på journalens legala och formella roll, vilket lett till att journalsystem inte blivit något stöd för utveckling av vårdverksamheten eller för effektivisering. Först under senare år har systemen börjat få sådana funktioner och egenskaper som gör att de kommer att kunna användas i - och ge stöd för - det dagliga vårdarbetet (Socialstyrelsen, ). Omvårdnadsdokumentation enligt omvårdnadsprocessen Omvårdnadsdokumentationen har traditionellt skrivits i fritext utan struktur eller hjälp av nyckelord (Björvell, m fl b). Den har framförallt beskrivit den medicinska vården och dokumentationen har skett retrospektivt istället för prospektivt (a a). VIPS som konstruerades 99 utifrån omvårdnadsprocessen för att understödja de svenska sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation används idag i stor utsträckning inom svensk sjukvård (Törnvall m fl, 4). Trots att dokumentationsverktyg har utvecklats samt att sjuksköterskor är ålagda att dokumentera omvårdnad (SFS 985:56), beskriver fler författare brister i dokumentationen (Ehrenberg & Birgersson, ; Idvall & Ehrenberg ). Törnvall m fl (4) beskriver att de svenska sjuksköterskorna ännu inte uppnått Socialstyrelsens rekommendationer vad gäller dokumentationen. Framförallt saknas omvårdnadsdiagnoser och resultat (a a). Forsberg och Edlund () påtalar att sjuksköterskor i stort sett endast dokumenterar anamnes, status och vid enstaka tillfällen skriver omvårdnadsepikris. De menar att sjuksköterskor i Sverige idag, ändå dokumenterar för mycket, ofta i form av omfattande daganteckningar. Men det finns inte omvårdnadsdiagnoser formulerade, inga uppsatta mål eller dokumenterade planerade åtgärder. Även strukturerade vårdplaner saknas (Forsberg & Edlund, ). Att omvårdnadsdiagnoser saknas kan enligt Ehrenberg och Birgesson () bero på brist på kunskap och vana att utforma dessa. Sjuksköterskor menar dessutom att omvårdnads diagnoser kräver reflektion och kritiskt tänkande och därför är en tidskrävande del av dokumentationen (Törnvall m fl, 4). 6

7 Medicinska diagnoser är grunden för sjukvård och behandling men samtidigt är de inte tillräckliga för att beskriva de underliggande omvårdnadsbehoven då de inte differentierar de individuella behoven (Ehrenberg & Ehnfors, 999). Att använda både medicinska och omvårdnadsdiagnoser ger möjlighet att beskriva patientens egentliga situation vilket ger ett bättre beslutsunderlag för den specifika vården (a a). Omvårdnadsdiagnoser ger underlag för valet av sjuksköterskans omvårdnadsinsatser som sedan kan utvärderas. Omvårdnadsproblemen lyfts fram och kan då prioriteras av sjuksköterskan (Müller-Staub m fl, 6). Internationellt Det är inte bara i Sverige som problem kring omvårdnadsdokumentationen beskrivs. I Tyskland finns beskrivet stora skillnader i hur fullständigt omvårdnadsprocessen dokumenteras (Ammenwerth m fl, ) och liknande problem rapporteras från Taiwan (Lee 5). I Australien har O Connell m fl () beskrivit ett ökande missnöje med användandet av vårdplaner trots att man här har arbetat utifrån omvårdnadsprocessen och med omvårdnadsplaner i mer än år. Vårdplaner anses vara ineffektiva som kommunikativa verktyg, svåra att uppdatera samt ofta svåra att läsa (a a). SYFTE Syftet med föreliggande arbete är att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskornas förutsättningar för att dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. Definition I denna studie beskrivs omvårdnadsprocessen som en modell, ett sätt att i tanken dela in omvårdnaden i olika moment (Ehnfors m fl, 998, s 4). Omvårdnadsprocessen är en dynamisk, systematisk problemlösningsmodell som omfattar fem steg: bedömning, omvårdnadsdiagnos, planering, genomförande och utvärdering. (a a, s.7) METOD Studien valdes att genomföras i form av en systematisk litteraturstudie. Enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU, 99) finns inte en ensam process som passar till all sorts insamlande av data. Det är viktigt att tillförsäkra god kvalitet på det vetenskapliga underlaget genom att använda sig av en systematisk plan och den kan vara upplagd enligt sju steg som beskrivs av Goodman (SBU, 99). Metoden i föreliggande studie baseras utifrån dessa sju steg.. Precisera problemet. Intentionen att belysa framförallt faktorer som kan påverka dokumentation enligt omvårdnadsprocessen grundades på artiklar som visade på betydelsen av dokumentation i en snabbt föränderlig vård- och omsorgsstruktur samt det faktum att kvaliteten på dokumentationen ofta beskrivs som bristfällig. Författarna valde att fokusera på omvårdnads-dokumentationen utifrån omvårdnadsprocessen eftersom denna är en struktur 7

8 rekommenderad av bl a Socialstyrelsen () och använd i undervisning samt känd av sjuksköterskor över hela världen.. Precisera inkluderings- och exkluderingskriterier för studierna Artiklarna skulle vara skrivna på engelska och inte äldre än år. Dessutom valdes beroende på projektets tidsramar (datainsamling vecka -7, 7) endast de artiklar som fanns att tillgå via ELIN (Electronic Library Information Navigator), Samsök eller tillgängliga bibliotek. Artiklarna skulle belysa faktorer som påverkar omvårdnadsdokumentationen för sjuksköterskor.. Formulera en plan för litteratursökningen. Litteratursökningen utfördes under vecka -7, 7 i databaserna, CINAHL, Cochrane Library (Cochrane Database of Systematic Reviews) och MEDLINE. En optimal litteratursökning bör ha hög sensitivitet och hög specificitet (SBU, 99) vilket innebär att forskaren i sökstrategin använder de sökord som är betydelsefulla för problemställningen samt undviker de sökord som inte har relevans (a a). Valet av sökord och sökprofiler gjordes med utgångspunkt att få en hög sensitivitet. Sökorden baserades på orden dokumentation och omvårdnadsprocessen då de ingår i syftet. Utifrån ordet omvårdnadsprocessen valdes nursing process, nursing assessment*, nursing diagnos*, nursing goal*, nursing intervention*, nursing outcome*. Med utgångspunkt från ordet dokumentation valdes documentation, nursing documentation, nursing record*, nursing informatic*. För att smalna av sökningen något kopplades dessa sökningar till complete, accurate, appropriate och quality. Sökningarna kopplades med Booleska sökoperatorer (Willman & Stoltz, ) i omgångar till ett slutligt sökresultat (Bilaga ). För att komplettera sökningen utfördes också manuell sökning av de, i andra urvalet, valda artiklarnas referenslistor. 4. Genomför litteratursökningen och samla in inkluderade studier Sökningen i MEDLINE och CINAHL gav ett stort antal träffar medan däremot sökning i Cochrane Library (med endast orden documentation och nursing) endast gav en träff i Cochrane Database of Systematic Reviews, vilken ej heller valdes till studien då den inte överensstämde med syftet. Sökresultatet (4 st från MEDLINE och st från CINAHL, bilaga ) gicks igenom av författarna individuellt samt gemensamt. Artiklar som hade anknytning till problemområdet valdes ut i första hand via titeln men författarna var frikostiga i att gå vidare till abstrakt för att inte missa relevanta artiklar (4 i MEDLINE och 5 i CINAHL). Efter att abstrakt lästs kunde många artiklar exkluderas eftersom de inte ansågs vara relevanta till syftet och ett flertal artiklar fick också exkluderas beroende på att de ej fanns i tidskriftsbaserna. Kvar blev totalt 7 artiklar som genomlästes en första gång och efter det kunde ytterligare artiklar uteslutas p.g.a. att de inte var fullständigt redovisade studier eller att de inte överensstämde med syftet. De kvarvarande artiklarna granskades av författarna, både individuellt och gemensamt. I detta läge exkluderades ytterligare artiklar för att kvalitén var låg (enligt Carlsson & Eiman,, bilaga ) eller för att resultatdelen i artiklarna trots allt inte belyste syftet. Manuell sökning som gjordes i studiernas referenslistor resulterade i ytterligare en artikel (Willman & Stoltz, ). Denna valdes bl.a. utifrån att den ingick 8

9 som en delstudie bland ett flertal studier av samma författare och vi fann att denna var den som passade bäst till syftet. Efter denna process kvarstod artiklar som granskades ytterligare först individuellt av båda författarna och sedan gemensamt utifrån Carlsson och Eiman (). 5. Tolka evidensen från studierna. Det finns olika modeller för granskning av studier och de granskas utifrån olika verktyg beroende på studiens ansats. Randomiserade studier bedöms oftast ha högre kvalitet än icke randomiserade, kontrollerade studier föredras framför icke kontrollerade och prospektiva studier bedöms ha högre tillförlitlighet än retrospektiva (Willman & Stoltz, ). I denna undersökning ingår olika sorters studier, ett flertal är interventionsstudier och några där triangulering användes. För att kvalitetsbedöma de inkluderade studierna användes Carlsson och Eimans () två olika bedömningsmallar (Bilaga ) för kvantitativa studier och kvalitativa studier som bas men sammanställdes i en enhetlig mall (se respektive granskningprotokoll, Bilaga ). Slutbedömningen görs i en tregradig skala, där grad I har högst kvalitet. Artikelmatriser upprättades (Bilaga 4). 6. Sammanställa evidensen Analysen av det insamlade materialet gjordes av författarna först individuellt och sedan gemensamt. Av de artiklarna som hade kvantitativ ansats, var sex stycken interventionsstudier. I dessa sökte författarna framförallt efter skillnader i omvårdnadsdokumentationen utifrån hela eller delar av omvårdnadsprocessen före och efter intervention. I de studier som hade kvalitativ ansats söktes efter sjuksköterskornas beskrivningar av faktorer relaterade till omårdnadsdokumentation utifrån hela eller delar av omvårdnadsprocessen. Detta gjordes även i de kvantitativa undersökningarna där t ex enkäter använts. Artikelmatriser upprättades och sammanställdes (Bilaga 4). Med hjälp av artikelmatriserna kunde författarna få en överblick av resultatet. Genom analysen av resultatet kunde författarna finna samband och kategorisera de olika beskrivningar av faktorer. De olika faktorerna beskrivs och presenteras i resultatet under rubriker utifrån dessa kategorier. 7. Formulering av rekommendationer baserade på bevisen Syfte med denna litteraturstudie var att identifiera faktorer som påverkar sjuksköterskornas förutsättningar för dokumentation enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen. Dessa faktorer kan inte ensamt ligga till grund för rekommendationer. För att formulera rekommendationer anser författarna att det krävs ytterligare kunskaper om t ex hur datorisering kan stödja dokumentationen. Författarna avslutar därför studien med en konklusion och rekommendation till ytterligare forskning. 9

10 RESULTAT Resultatet kommer att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskornas förutsättningar för att dokumentera enligt omvårdnadsprocessen utifrån kategorierna kunskap, datorisering, ledning och organisation samt attityd till omvårdnadsprocessen. Kunskap I flera av studierna (Björvell m fl, a; Cheevakasemsook m fl, 6; Darmer m fl, 6; Florin m fl, 5) framkommer betydelsen av kunskap om omvårdnadsprocessen och dess olika delar. Specifika utbildningsprogram kan ge en förbättring av omvårdnadsdokumentation (Björvell m fl, a; Florin m fl, 5). Florin m fl (5) beskriver att sjuksköterskorna i experimentgruppen fått undervisning fem gånger à tre timmar i VIPSmodellen för att öka förståelsen för denna. Därefter kunde en ökning av omvårdnadsdiagnoser i de granskade journalerna (5 st) från 4 % till 69 % visas, antalet specifika omvårdnadsdiagnoser i de granskade journalerna (5 st) ökade med 5 % medan de enkla problemen/behov beskrivningarna minskade med 5 %. I studien av Björvell m fl (a) fick sjuksköterskorna i experimentgruppen (grupp A, 4 sjuksköterskor) först tre dagars utbildning, därefter under två år fortsatt individuell undervisning i klinisk praktik, dagkonferenser och kvällsseminarier, support från dokumentationsansvariga, support och råd från vårdenhetschef samt hjälp för att utveckla nya standardiserade vårdplaner. I experimentgruppen (grupp A) ansåg 9 % att omvårdnadsdokumentation är användbar i det dagliga arbetet medan 5 % i kontrollgruppen (grupp B, 4 sjuksköterskor) ansåg det. Författarna påvisade även att en stor skillnad i sjuksköterskornas uppfattning om sin kunskap i att skriva vårdplaner där 5 % i grupp A ansåg sig besitta denna kunskap mot % i grupp B. I grupp A ansåg 97 % av sjuksköterskorna att VIPS-modellen underlättade dokumentationen och i grupp B ansåg 8 % av sjuksköterskorna detsamma (a a). I studien av Darmer m fl (6) där totalt 6 journaler granskades, infördes VIPSmodellen kopplad först till utbildning i modellen samt därefter individuellt stöd, support av specialistsjuksköterskor samt journalgranskningssessioner visas förändring av dokumentationskvaliteten, mätt med ett validerat granskningsinstrument. Därefter visades med hjälp av en validerad gransknings instrument en förändring av dokumentationskvaliteten. Man såg en ökning av alla komponenter i omvårdnadsprocessen. De största ökningarna fanns i utskrivningsanteckningar som ökade från 5 % till 76 % och omvårdnadsmål från 7 % till 48 % medan omvårdnadsdiagnoserna ökade från 8 % till 55 % och åtgärderna från 8 % till 57 %. Sjuksköterskorna (5 st) i studien av Cheevakasemsook m fl (6) ansåg att ett av hindren för en god dokumentation var brist på kunskap i att göra vårdplaner. Detta visas även i studien av Björvell m fl (a) där 77 sjuksköterskor besvarat enkäter. I studien av Kim & Park (5) ansåg 7 % av sjuksköterskorna (7 st) att de behövde utbildning i utvärdering av resultat och 7 % ansåg att de behövde utbildning om omvårdnadsresultat rent generellt. För att dokumentera omvårdnadsresultat gällande psykosocial vård ansåg sjuksköterskorna att det var brist på kunskap om hur och när man skulle utvärdera resultatet som var den mest betydande inhiberande faktorn för att dokumentera omvårdnadsresultatet.

11 Även att finna rätt tidpunkt för utvärdering var svårt när det gällde trycksår och respiratorisk omvårdnad (Kim & Park, 5). Cheevakasemsook m fl (6) visade på betydelsen av personalutveckling och regelbunden support från ledningen. Sjuksköterskor i studien ansåg att de inte hade tillräcklig kompetens i omvårndnadsdokumentation. Det framkom att de inte fick tillräcklig vägledning. Det saknades ett systematiskt granskningsförfarande som kunde ge dem möjlighet till reflektion. Kunskapsbristen påverkade motivationen till att skriva omvårnadsplaner (a a). Larrabees m fl () studie visar att det datorbaserade system som införts hade gynnsam effekt på dokumentationen först efter ytterligare utbildning. En förbättringsintervention som skulle uppdatera sjuksköterskornas kunskap angående det datorbaserade systemet genomfördes mellan mätpunkterna vid 6 och 8 månader efter interventionen där den största förbättringen inträdde. Lee (6) beskriver i sin studie att sjuksköterskorna upplevde att det datoriserade dokumentationssystemet även fungerade som ett inlärningsinstrument. Smith-Higuchi m fl (999) visade i resultat att dokumentationskvalitet inte påverkades av studiegång, sjuksköterskornas ålder, arbetslivserfarenhet eller arbetsplats. I svaren på frågeformuläret som ingick i studien uppgav sjuksköterskorna (66 st) att brist på kunskap om omvårdnadsdiagnoser och svårigheter med att använda NANDA-modellen var några av anledningarna till att inte dokumentera omvårdnadsdiagnoser (a a). Datorisering Nahm och Poston () visade att införandet av ett datoriserat dokumentationssystem ökade kvaliteten på omvårdnadsdokumentationen med %. Det kliniska informationssystemet (Point-of-care) hade en hel del inbyggda faktorer vilka hjälpte sjuksköterskan. Påminnelser gjorde att sjuksköterskorna fyllde i obligatoriska data som krävdes för att gå vidare med dokumentationen. Dessutom fanns även en automatisk uppdateringsfunktion som uppmärksammade sjuksköterskan när olika åtgärder inte var utförda (a a). I Larrabees m fl () studie redovisas med hjälp av ett datainsamlingsinstrument (nursing care plan data collection instrument, NCPDCI) att nurse-percived quality (NQUAL) ökade på två av tre avdelningar (55 % till 8 % respektive 64 % till 8 %) från mätpunkt ett till tre då ett nytt datoriserat system införts. Smith-Higuchi m fl (999) visade i sin studie skillnad i förekomsten av omvårdnadsdiagnoser i dokumentationen i journalerna (totalt 47 st) mellan den grupp som dokumenterade i ett datoriserat system (9 %) jämfört med den grupp som dokumenterade på papper (54 %). Gruppen undersökta sjuksköterskor ( st) i Lees (6) studie ansåg att den datoriserade omvårdnadsdokumentation gav sjuksköterskorna en referenslista som stöd för minnet, fungerade som ett inlärningsinstrument för omvårdnad och som ett verktyg för att lättare kunna bedöma och revidera omvårdnadsplanens innehåll. I Smith m fl (5) studie beskrivs att sjuksköterskorna (46 st) blev mer negativa till det datoriserade systemet efter implementeringen. En minskning kunde ses generellt i attitydpoängen från 7 % till 6 %. Den största minskningen låg i påståendena datorer underlättar sjuksköterskornas arbete datoriseringen besparar arbetsmoment och gör att sjusköterskornas arbete

12 effektiviseras ökad datoranvändning kommer att göra att sjuksköterskor får mer tid till patienten datorisering ökar kostnader genom att öka sjuksköterskornas arbetsbelastning (Smith m fl, 5). Ledning och organisation I studien av Smith-Higuchi m fl (999) beskrivs en avdelning där sjuksköterskorna ( st) hade deltagit i utbildningsprogram innan omvårdnadsdiagnoser formellt införts på avdelningen, dokumentationen var även datoriserad. Där dokumenterades omvårdnadsdiagnoser till nästan %. Sjuksköterskorna menade att den största betydelsen för att dokumentationen av omvårdnadsdiagnoser gjordes berodde på ledningens förväntningar. I studien av Cheevakasemsook m fl (6) där man upplevde begränsningar för dokumentationen efterfrågade sjuksköterskorna mer stöd från ledning och organisation. I studien av Smith-Higuchi m fl (999) upplevde sjuksköterskorna att tidsbrist kunde vara en anledning till att inte dokumentera omvårdnadsdiagnoser. Björvell m fl (a) visar i sin studie att tidsbrist upplevs som en hindrande faktor för dokumentationen. Sjuksköterskorna menar att de förutom dåligt med tid till den faktiska dokumentationen inte heller får tid att utveckla densamma. I studien av Kim och Park (5) ansåg sjuksköterskorna (7 st) att den största oberoende faktorn till att sjuksköterskorna inte skrev omvårdnadsresultat var tidsbrist. I studien av Smith m fl (5) kunde ingen skillnad i tidsåtgång märkas efter införandet av ett datoriserat dokumentationssystem samtidigt som man fick en mer fullständig dokumentation i 8 av 8 mätningar. Däremot ansåg inte sjuksköterskorna att datoriseringen hade gett dem mer tid för omvårdnadsarbetet. Detta visades genom att det var ett av de fyra påståenden som minskat mest i attitydundersökningen som genomförts (a a). Även Kim och Park (5) visar i sin studie att 4 % av sjuksköterskorna ansåg att de hade behov av mer tid för att kunna förbättra dokumentationen av omvårdnadsresultat. Attityd till omvårdnadsprocessen Björvell m fl (a) visade att sjuksköterskorna (77 st) kan ha negativa attityder till framförallt omvårdnadsdiagnosernas användbarhet. Trots att sjuksköterskorna (i grupp B) ansåg att det var meningsfullt att dokumentera enligt de övergripande delarna i VIPSmodellen ansåg de inte att omvårdnadsdiagnoser och mål var meningsfulla. Enligt Smith- Higuchi m fl (999) hade sjuksköterskorna ( st) från avdelningar som inte formellt hade implementerat omvårdnadsdiagnoser en mer positiv attityd till värdet av omvårdnadsdiagnoser. Sjuksköterskorna (4 st) på avdelningar som formellt hade implementerat omvårdnadsdiagnoser ansåg mer att deras ledning förväntade sig att de skulle dokumentera omvårdnadsdiagnoser (a a).

13 DISKUSSION SION Diskussionen indelas i metod- respektive resultatdiskussion. Metoddiskussion För att identifiera faktorer som påverkar förutsättningar för sjuksköterskor att dokumentera enligt de fem stegen i omvårdnadsprocessen valde författarna att göra en systematisk litteraturstudie i enligt Goodman (99). Sökningen försvårades av att omvårdnadsdokumentation är ett stort område som det har forskats om utifrån många olika perspektiv. Val av sökord och sökprofiler gjordes med utgångspunkt att som Goodman (99) rekommenderar, få en hög sensitivitet. Sökstrategin skiljer sig åt för varje projekt eftersom varje frågeställning är unik. Det viktiga för att få en korrekt sökstrategi är att problemformuleringen är tydlig och avgränsad (Willman & Stoltz s. 65). Syftet kan anses vara tydligt och har utgjort en tydlig vägledning för sökning. Som utgångspunkt till sökningen valdes documentation och nursing process. Övriga ord kopplade till dem expanderade sökningen varvid, för att smalna av sökområdet, orden complete, accurate, appropriate och quality kopplades till documentation. Antalet träffar blev stort men kan anses acceptabelt. Att välja artiklar utifrån titel kan vara svårt och kan leda till att relevanta artiklar inte inkluderas. Författarna har därmed varit frikostiga i att gå vidare till abstrakt för att bedöma relevansen. Till skillnad från vissa andra vetenskaper, som t ex humaniora, motsvarar titlarna inom omvårdnad och medicinskforskningslitteraturen innehållet ganska bra anser Friberg, (6) och med hjälp av dessa kan du få en uppfattning av vad som kan sorteras bort och vad som bör granskas närmare (a a). Det kan dock inte uteslutas att relevanta artiklar genom detta förfarande har exkluderats vilket skulle kunna innebära att relevant fakta inte kommit författarna till del. Kravet på artiklarna var att de skulle vara skrivna på engelska vilket gjorde att en del studier måste uteslutas trots att de utifrån abstrakten verkade relevanta. För övrigt finns det en bred geografisk spridning på de valda artiklarna med möjligen en viss förskjutning mot de Nordiska länderna eftersom två studier gjordes i Sverige och en i Danmark. De övriga studierna kommer från Europa, Asien och Nordamerika. Valet att endast använda artiklar som var tillgängliga via ELIN, Samsök och tillgängliga bibliotek kan ha begränsat antalet relevanta artiklar något. SBU (99) menar att det är viktigt att forskare är uppmärksamma på den tid som står till förfogande och begränsar sina sökningar utifrån denna. Bedömning gjordes att artiklar i pappersformat inte kunde erhållas inom rimlig tid, därmed accepterades att vissa intressanta artiklar exkluderades p.g.a. detta. Eventuellt hade dessa kunnat tillföra studien någon ytterligare aspekt eller ge mer tyngd till resultatet. Flera av studierna hade olika metodologisk ansats. Det fanns både kvantitativa och kvalitativa ansatser vilket vi anser gav det multifaktoriella perspektiv vi önskade för att fånga essensen av problemet. Flera av studierna har hög kvalitet med utgångspunkt på genomförande och relevans enligt Carlsson och Eimans () bedömningsmall. Studien av Lee (6) bedömer vi dock ha

14 tveksam kvalitet beroende på brister i urvalsförfarande. Bland annat var sjuksköterskornas deltagande frivilligt och de fick dessutom en mindre summa pengar. Goodman (99) menar att det kan innebära en intressekonflikt där den finansiella kan påverka deltagarens objektivitet. Även studien av Cheevakasemsook m fl (6) hade tveksamheter i urvalet. Vårt syfte att finna faktorer som påverkar sjuksköterskornas omvårdnadsdokumentation gör att ett av studiens fokus varit på sjuksköterskornas upplevelser och därmed bör även kvalitativa undersökningar inkluderas (Willman & Stoltz, ). Utifrån detta ingår studierna av Lee (6) och Ceevakasemsook m fl (6) i vårt urval. Resultatdiskussion Syftet med denna studie var att identifiera faktorer som påverkar sjusköterskornas förutsättningar för att dokumentera enligt omvårdnadsprocessens fem steg. Författarna har funnit faktorer som är betydelsefulla för att kunna dokumentera enligt omvårdnadsprocessen. De har presenterats utifrån kategorierna kunskap, datorisering, ledning och organisation samt attityd till omvårdnadsprocessen. Många av de faktorer vi fann i resultatet återkom i flera av studierna och känns därför relevanta och äkta. Med tanke på den mängd litteratur och artiklar om omvårdnadsdokumentation som finns drar vi slutsatsen precis som Currell och Urquhart (6) att detta verkar vara ett område som engagerar och bekymra vår yrkeskår. Kunskap Socialstyrelsen () har beskrivit betydelsen av en god omvårdnadsdokumentation men också svårigheter med densamma. De rekommenderar att omvårdnadsdokumentationen ska skrivas enligt en struktur som omvårdnadsprocessen. Studierna som granskades visar att det är framförallt omvårdnadsdiagnoser som av sjuksköterskor anses vara den svåraste delen av omvårdnadsprocessen (Smith-Higuchi m fl 999; Björvell m fl a). Flera författare redovisade att man kunde förbättra omvårdnadsdokumentationen genom utbildningsprogram (Björvell m fl, a; Darmer m fl, 6; Florin m fl, 5). Däremot var det bara 5 % av sjuksköterskorna som deltagit i utbildningsprogrammet i Björvells m fl (a) studie som ansåg att de hade tillräcklig kunskap för att skriva vårdplaner. Ledning och stöd Författarna anser att många av resultaten i studien både direkt och indirekt pekar på betydelsen av arbetsledningens stöd och förväntningar. Detta visade Smith-Higuchi m fl 999 när de beskrev den avdelning där alla sjuksköterskor dokumenterade omvårdnadsdiagnoser och där ledningens förväntningar var den faktor som påverkade mest till detta. I studien av Cheevakasemsook m fl (6) upplevde sjuksköterskorna begränsningar för dokumentationen och efterfrågade just mer stöd från ledning och organisation. Liknande problem beskrivs i en studie av Turunen Olsson och Gardulf () där en stödjande organisation saknades. Även sjuksköterskorna som blev intervjuade i studien av Axelsson m fl (6) påtalar ledningens betydelse som motivation till att skriva omvårdnadsdiagnoser. 4

15 Attityd till omvårdnadsprocessen Sjuksköterskorna är enligt Ammenwerths m fl, () studie generellt positiva till omvårdnadsprocessen och vill gärna använda sig av den. Däremot anses omvårdnadsdiagnoser vara den svåraste delen av omvårdnadsprocessen och dessutom tidskrävande (Björvell m fl, a, Smith-Higuchi m fl, 999). Detta motsägs av sjuksköterskorna i en studie av Axelsson m fl (6) som ansåg att omvårdnadsdiagnoser var tidsbesparande speciellt efter att man ändrat rapporter till läsrapporter. De menade att de kände sig motiverade att ta den tid som behövdes då de snarast upplevde att dokumentationen var ett tidsbesparande verktyg i omvårdnaden (a a). Enligt Björvell m fl (b) upplevde sjuksköterskorna att tidsbrist till omvårdnadsdokumentation hade att göra med om det var accepterat av kollegorna att prioritera dokumentationen. Datorisering I den arbetssituation där, som Socialstyrelsen () beskriver, många beslut fattas av personalen under pressad tid kan det vara svårt att prioritera dokumentationen om man inte uppfattar att den i sig är tidsbesparande. Utvecklingen av journalsystem i Sverige har fokuserat på journalens legala och formella roll, vilket lett till att journalsystem inte blivit något stöd för utveckling av vårdverksamheten eller för effektivisering (a a). Lee (6) visar i sin studie att datoriseringen har effektiviserat deras dokumentation och därmed visat sig vara tidsbesparande. Däremot Smith m fl (5) visade ingen skillnad i dokumentationstid. Med tanke på att sjuksköterskorna upplevde det datoriserade systemet som svårnavigerat och inte understödjande tror vi att ett mer användarvänligt och mer tillgängligt system hade varit tidsbesparande. Utifrån resultatet i studien uppfattar författarna att lagstiftningen inte är en lika stor motiverande faktor som krav och stöd från ledningen. Lagstiftningen nämns över huvud taget inte som en påverkande faktor i studierna. Att detta inte är en motiverande faktor beskrivs också i en studie av Axelssons m fl (6). Författarna anser det anmärkningsvärt att de juridiska aspekterna inte nämns i studierna som en påverkande faktor med tanke på att det finns tydliga riktlinjer för sjuksköterskans dokumentation i lagstiftning, föreskrifter och allmänna råd (SFS 985:56). När författarna analyserat konceptet för den avdelning som Smith-Higuchi m fl (999) beskriver som hade nästan fullständigt komplett omvårdnadsdokumentation, ses tre viktiga komponenter som har uppfyllts; kunskap om omvårdnadsprocessen, datorisering och stöd från ledning och organisation. Vid jämförelse med studierna som beskriver att de använder VIPS-modellen kopplat till utbildningsinsatser är deras kvalitet på omvårdnadsdokumentation inte lika hög. Ligger då orsaken till skillnaden i att de inte hade ett datoriserat system? Hellesö m fl (6) visar stor skillnad i omvårdnadsdokumentationen mellan pappersdokumentering och datoriserad dokumentation. Författarna frågar sig också om den positiva effekten kommer av att datoriserade system också har inneburit att man utvecklat färdiga omvårdnadsdiagnoser som därmed inte kräver så mycket tid och reflektion för skapandet av dessa? 5

16 Konklusion och förslag till ytterligare forskning I strävan efter en omvårdnadsdokumentation med hög kvalitet utifrån omvårdnadsprocessens olika steg grundar författarna sin konklusion på de faktorer som belysts i denna studie. Förutsättningar för att sjuksköterskorna ska kunna dokumenterar utifrån omvårdnads process är kunskap om det samma, datorisering av dokumentation, stöd från ledningen och organisation samt sjuksköterskornas attityder till omvårdnadsprocessen. Författarna anser att för att få en förbättrad omvårdnadsdokumentation räcker det inte med att öka kunskapen om omvårdnadsprocessen eller att datorisera dokumentationen. Resultatet från denna studie indikerar att sjuksköterskorna framförallt behöver stöd från ledning och organisation men också att den datoriserade dokumentationen behöver en struktur som underlättar för att samtidigt kunna bli tidsbesparande. Ytterligare forskning om strategier för att förbättra omvårdnadsdokumentationen bör göras. Eftersom datoriseringen av journaler redan implementeras i stor utsträckning bör forskningen kopplas till datorverktygen (mjukvaran). Författarna anser därmed att forskningen bör fokusera på standardiserat språk, standardvårdplaner och standardisering av omvårdnadsdiagnoser. 6

17 REFERENSER * = artiklar använda i resultatet Ammenwerth, E m fl () Nursing process documentation systems in clinical routine prerequisites and experiences. International Journal of Medical Informatics, 64,84-. Ammenwerth, E m fl () Factors affecting and affected by users acceptance of comuterbased nursing documentation: Results of a two-year study. Journal of the American Medical Informatics Association,, Axelsson, L, Björvell, C, Mattiasson, A-C, Randers, I (6) Swedish registered nurses incentives to use nursing diagnoses in clinical practice. Journal of Clinical Nursin, 5, Björvell, C, Wredling, R, Thorell-Ekstrand, I () Long-term increase in quality of nursing documentation: effects of a comprehensive intervention. Scandinavian Journal of Caring Science, 6, 4-4. * Björvell, C, Wredling, R, Thorell-Ekstrand, I (a) Prerequisites and consequences of nursing documentation in patient records as perceived by a group of registered nurses. Journal of Clinical Nursing,, 6-4. Björvell, C, Wredling, R, Thorell-Ekstrand, I (b) Improving documentation using a nursing model. Journal of Advanced Nursing, 4, 4-4. Carlsson, S, Eiman, M () Evidensbaserd omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola.(Rapport nr ). Malmö Högskola: Hälsa och samhälle. * Cheevakasemsook, A, Chapman, Y, Francis, K, Davies, C (6) The study of nursing documentation complexities. International Journal of Nursing Practice,, Currell, R & Urquhart, C (6) Nursing record systems: effects on nursing practice and health care outcomes. The Cochrane Library, Issue 4. * Darmer, MR, Ankersen, L, Nielsen, BG, Landberger, G, Lippert, E, Egerod, I (6) Nursing documentation audit the effect of a VIPS implementation programme in Denmark. Journal of Clinical Nursing, 5, Ehnfors, M, Ehrenberg, A, Thorell-Ekstrand, I (998) VIPS-boken. Stockholm: Vårdförbundet. 7

18 Ehrenberg, A & Ehnfors, M (999) Patient Problems, Needs, and Nursing Diagnoses in Swedish Nursing Home Records. Nursing Diagnosis,, Ehrenberg, A & Birgersson, C () Nursing documentation of leg ulcers: Adherence to clinical guidelines in a Swedish primary health care district. Scandinavian journal of caring science, 7, Ehnfors, M, Florin, J, Ehrenberg, A () Applicability of the international classification of nursing practice (ICNP) in the areas of nutrition and skin care. International Journal of Nursing Terminologies and Classifications, 4, 5-8. * Florin, J, Ehrenberg, A, Ehnfors, M (5) Quality of nursing diagnoses: Evaluation of an educational intervention. International Journal of Nursing Technologies and Classifications, 6, -4. Forsberg, A & Edlund, K () Standardiserade vårdplaner. Lund: Studentlitteratur. Friberg, F (6) Dags för uppsats vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur. Hellesö, R (6) Information handling in the nursing discharge note. Journal of Clinical Nursing, 5, -. Idvall, E & Ehrenberg, A () Nursing documentation of postoperative pain management. Journal of clinical nursing., * Kim, YJ & Park, H-A (5) Analysis of nursing records of cardiac-surgery patients based on the nursing process and focusing on nursing outcomes. International Journal of Medical Informatics, 74, * Larrabe, J, Boldreghini, S, Elder-Sorrells, K, Turner, Z, Wender, R, Hart, J, Lenzi, P () Evaluation of documentation before and after implementation of a nursing information system in an acute care hospital. Computers in Nursing, 9, Lee, TT (5) Nurses concerns about using information systems: analysis of comments on a computerized care plan system in. Journal of Clinical Nursing, 4, * Lee, TT (6) Nurses perceptions of their documentation experiences in a computerized nursing care plan system. Journal of Clinical Nursing, 5, Mason, C (999) Guide to practice or load of rubbish? The influence of care plans on nursing practice in five clinical areas in Northern Ireland. Journal of Advanced Nursing 9,

19 Müller-Staub, M, Lavin, MA, Needham, I, Van Achtenberg, T (6) Nursing diagnoses, interventions and outcomes application and impact on nursing practice: systematic review. Journal of Advanced Nursing, 56, * Nahm,R & Poston,I () Measurement of the effects of an integrated, Point-of -Care Computer system on quality of nursing documentation and patient satisfaction. Computers in Nursing, 8, -9 O Connell, B, Myers, H, Twigg, D, Entriken, F () Documenting and communicating patient care: Are nursing care plans redundant. International Journal of Nursing Practice, 6, SBU (99) Literature searching and evidence interpretation for assessing health care practices. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). SFS Lag 985:56, Svensk författningssamling. Stockholm: Socialdepartement * Smith Higuchi, K, Dulberg, C, Duff, V (999) Factors Associated with Nursing Diagnosis Utilization in Canada. Nursing Diagnosis,, * Smith, K, Smith, V, Krugman, M, Oman, K (5) Evaluating the impact of computerized clinical documentation. Computers, Informatics, Nursing,, -8. Socialstyrelsen () Omfattning av administration i vården. Internetversion. SOSFS 99: 7 Socialstyrelsens allmänna råd. Omvårdnaden inom hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Taylor, H () An exploration of the factors that affect nurses record keeping. British journal of nursing., Turunen Olsson, P & Gardulf A (6) Nurses and head nurses views of nursing diagnoses at a geriatric clinic. Journal of Clinical Nursing, 5, 8-9. Törnvall, E, Wilhemsson, S, Wahren, L K (4) Electronic documentation in primary health care. Scandinavian Journal of Caring Science, 8, -7. Willman, A & Stoltz, P () Evidensbaserad omvårdnad. Lund: Studentlitteratur. 9

20 BILAGOR Bilaga : Sökningsresultat Bilaga : - Bedömningsmallar Bilaga : - Granskningsprotokoll Bilaga 4: -6 Artikelmatriser

21 Bilaga : Sökningsresultat Databas Sökord Träffar Urval från titel 956 Cinahl Sökning nursing process or nursing assessment* or nursing diagnos* or nursing plan* or nursing goal or nursing intervention* or nursing outcome* Första urval Granskade artiklar Cinahl documentation 5 Sökning Cinahl nursing documentation or nursing 79 Sökning record* or nursing informatic* Cinahl complete or accurate or appropriate or 89 sökning4 quality Cinahl Sökning and sökning and sökning 78 Sökning5 Cinahl Sökning and sökning 4 49 sökning6 Cinahl Sökning 5 and sökning Sökning7 Cochrane nursing and documentation PubMed Sökning 8569 nursing process or nursing assessment* or nursing diagnos* or nursing plan* or nursing goal or nursing intervention* or nursing outcome* PubMed documentation 8789 Sökning PubMed nursing documentation or nursing 64 Sökning record* or nursing informatic* PubMed complete or accurate or appropriate or 477 Sökning4 quality PubMed Sökning and sökning and sökning 44 Sökning5 PubMed Sökning and sökning 4 55 Sökning6 PubMed Sökning 5 and sökning Sökning7 Manuell sökning Limits: English, published in the last years Flera träffar gav samma artiklar i både Cinahl som i PubMed vilket innebar ett mindre antal valda artiklar totalt ( st) än vad sökresultatet visar. Valda artiklar

22 Bilaga. Bedömningsmall Carlsson, S Eiman, M () Evidensbaserd omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola.(Rapport nr ). Malmö Högskola: Hälsa och samhälle.

23 Bilaga. Bedömningsmall Carlsson, S Eiman, M () Evidensbaserd omvårdnad: Studiematerial för undervisning inom projektet Evidensbaserad omvårdnad ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö Högskola.(Rapport nr ). Malmö Högskola: Hälsa och samhälle.

24 Bilaga. Granskningsprotokoll Björvell, C Wredling,R Thorell-Ekstrand, I (a) Prerequisites and consequenses of nursing documentation in patient records as perceived by a group of registered nurses Journal of Clinical Nursing ; 6-4 Abstrakt Syfte metod och resultat finns, kortfattad och översiktlig. Har nyckelord. Introduktion/Bakgrund Leder in på problemet med adekvata kopplingar. Avslutar med syftet. Välskriven. Problem/hypotes/syfte Att undersöka faktorer som upplevs som förutsättningar och konsekvenser relevanta för omvårdnads-dokumentationen med VIPS (inom akutsjukvård) Bedömning Poäng enligt Carlsson /Eiman Samtliga Välskriven Tydligt Frågeställning Metod Relevant metodval, väl beskriven utförlig metod, urval tydligt och representativt, bortfall angivet. Repeterbarhet möjlig. Statistisk metod beskriven. Godkänd av etiska kommittén. Resultat Svarar väl till syftet. Väl beskrivet, tydligt och kortfattat resultat, tabeller som förtydligar. Statistisk analys beskriven. Tolkar resultatet väl. Diskussion Kompletterar resultatet. Egenkritik finns. Anknytning till tidigare forskning görs. Slutsatser överensstämmer med resultatet. Bedömning Bra balans mellan bakgrund, resultat och diskussion trots att resultatet är kort men kompenseras genom tabeller. Tydligt och innehållsrikt trots att det är ganska kortfattat. Mycket god kvalitet överlag. Relevant Utförligt beskriven Urval god Bortfall angivet/av betydelse nej Etisk aspekt angivet Svar på det undersökta Resulat tydligt Statistisk analys Confounders? Tolkning god Anknytning Felkällor och egenkritik Tidigare forskning Slutsatser (Maxpoäng 44 Grad I 8% Grad II 7% Grad III 6%) + Totalt 4 P 98 % Grad I 4

25 Bilaga. Granskningsprotokoll Cheevakasemsook, A Chapman, Y Francis, K Davies, C (6) The study of nursing documentation complexities International Journal of Nursing Practice, Abstrakt Övergripande har med syfte, metod och resultat på ett tydligt sätt samt även slutsats. Introduktion/Bakgrund Bra historik och koppling till tidigare studier. Leder in på problematiken och metodvalet. Olika rubriker. Problem/Hypotes/Syfte Att undersöka den komplexa beskaffenheten i den Tailändska omvårdnadsdokumentationen och faktorer relaterat till denna. Kvantitativ och kvalitativ fullständighet av dokumentationens juridiska korrekthet och kontinuitet i dok. Bedömning Poäng enligt Carlsson / Eiman Samtliga Välskriven Tydligt Frågeställning Metod Både kvalitativ och kavantitativ. Styrt urval till intervjuer varför? Fåtal journaler granskade. Urval av ssk ej beskrivet. Metoden relevant och väl beskriven. Etiska aspekter ej beskrivna. Resultat Redovisning av resultat under rubriker med belysande kommentarer och även den kvantitativa delen i tabeller. Diskussion Bra anknytning till tidigare forskning och till existerande problem. Egenkritik saknas. Framtida värde och framtida behov av studier diskuteras. Relevant Utförligt beskriven Triangulering Urval ej acceptabelt. Bortfall ej angivet/analys saknas Etiska aspekter ej angivna Beskriver det efterfrågade Tydligt Confounders ej kontrollerat Tolkning God Anknytning Tydlig Egenkritik saknas Tidigare forskning God Slutsats God (Maxpoäng 45* Grad I 8% Grad II 7% Grad III 6%) + Bedömning Totalt Vissa brister i metodbeskrivning. I övrigt en väl skriven studie som belyst P existerande faktorer och funnit en del nya aspekter. 7% Grad II *Den kvalitativa aspekten gör det möjligt med ett poäng mer jmf med kvantitativ studie p.g.a. triangulering + 5

26 Bilaga. Granskningsprotokoll Darmer, MR Ankersen, L Nielsen,BG Landberger, G Lippert, E Egerod, I (6) Nursing documentation audit the effect of a VIPS implementation programme in Denmark Journal of Clinical Nursing 5, 55-4 Bedömning Poäng enligt Carlsson /Eiman Abstrakt Övergripande, innehåller syfte,metod och resultat samt konklusion. Nyckelord. Introduktion/Bakgrund Syfte och delvis problematiken kommer i inledningen. Beskiver förutsättningar väl. Del av en större undersökning. (Problem/hypotes) Syfte Att beskriva ssk följsamhet till VIPS modellen genom att bedöma kvalité av ssk bedömningar och vårdplaner. Samtliga Medel Tydligt Frågeställning Metod Relevant metodval. Väl beskriven intervention. Urval och instrument är väl beskrivna. Bortfall ej beskrivet eller analyserat. Etiska aspekter är belysta. Relevant Utförligt beskriven Urval God Bortfall ej angivet/ analys saknas Etiska aspekter angivna Resultat Belyser det efterfrågade. Redovisar resultatet under rubriker och med tabeller. Ganska mycket siffror i den löpande texten som försvårar läsningen. Diskussion Problemanknytning tydlig. Jämförelser med tidigare studier. Tolkning av resultatet görs samt resultatdiskussion. Metoddiskussion finns med. Egenkritik finns. Konklusion efter diskussionen knyter samman resultatet. Bedömning Välgjord studie. Bra balans mellan bakgrund, resultat och diskussion Belyser det efterfrågade Resultat tydlig Statistisk analys Bra Confounders ej kontrollerat Tolkning God Anknytning Felkällor och egenkritik Tidigare forskning Slutsatser (Maxpoäng 44 Grad I 8% Grad II 7% Grad III 6%) + Totalt 7 P 84 % Grad I 6