Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hela denna bilaga är en annons från Svenska Läkaresällskapet"

Transkript

1 Foto: SLS Ett hus av skatter Läkarsällskapets boaserade yta får inte skrämma bort yngre, säger Stephan Rössner, aktuell med den nya boken Som sagt citat av femtio svenska läkare. Sid 7 Stämma i ny tappning Fler gränsöverskridande symposier. Det är en nyhet på Läkarstämman som inleds i Älvsjö i dag, den 64:e i ordningen. Läkarbristen måste åtgärdas nu. GÖRAN HÄGGLUND, socialminister Sid 4 Sid 15 VÅRD & HÄLSA NR 10. ONSDAGEN DEN 28 NOVEMBER BILAGESERIE I SVENSKA DAGBLADET DAGENS TEMA: LÄKARROLLEN Kajsa laddar om Medalj är målet för Kajsa Bergqvist i sommar-os i Peking Hon är en av många elitidrottare som drabbats av förslitningsskador. Rehabiliteringen går allt snabbare. Sid 8 9 Fick stipendium för forskningsresa Tack vare ett stipendium från Läkaresällskapet kan malarieforskaren Karin Blomqvist resa till Australien. Sid 7 Foto: Bildbyrån Ökad psykisk ohälsa 40 procent av svenska ungdomar har symtom som oro eller sömnproblem. Ohälsan måste tas på allvar, menar psykiatriprofessorn Bruno Hägglöf, som medverkar på Läkarstämman. Sid 7 Foto: T. Busch-Christensen Åsa Nilsonne, professor vid KI och författare, är på gång med sin sjätte deckare om polisen Monika Pedersen. LÄS ÄVEN Foto: istockphoto FLER FORSKARTJÄNSTER SID 10 JUBILEUMSPRIS TILL ROSLING SID 12 Skrivandet som ventil Psykiatern Åsa Nilsonne tillhör en växande skara läkare som fattat pennan. PC Jersild, Christina Doctare och Karin Wahlberg är andra exempel. Nu fi nslipar hon sin sjätte deckare om polisen Monika Pedersen, även denna gång med Etiopien som kuliss. VI ARRANGERAR DEN MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN NOVEMBER 2007 Distribueras med Svenska Dagbladet Frågor om innehållet besvaras av Mats Bauer, vd Svenska Läkaresällskapet, Skrivandet är en slags ventil, en frizon där det inte fi nns något rätt eller fel. Det är skönt som kontrast till den akademiska exaktheten. Förhoppningen är att böckerna ska väcka debatt om läkarens yrkesroll och etik. Sid 2

2 PORTRÄTT 200 år i läkekonstens frontlinje I 200 år har Svenska Läkaresällskapet varit en modern företeelse. Vid bildandet 1807 rådde oro i Sverige och världen, med Napoleonkrig, rädsla för revolution och importförbud mot all facklitteratur. Pådrivande var en grupp läkare med Jöns Jakob Berzelius i spetsen. Passion för psykologi När läkarkollegorna spelar golf eller seglar, skriver Åsa Nilsonne på nästa kriminalroman. Hon fascineras av professionell utveckling; hur karriären formar oss människor. Så småningom blev Sällskapet en sammanhållande organisation för olika specialister. Målet då, som nu, är att främja medicinsk forskning, utbildning och utveckling, men på delvis nya sätt. Några exempel: Webbsända tisdagssammankomster. Utökad kontakt med myndigheter. Aktivt deltagande i den nya specialitetsindelningen. Remissvar på en modern hemsida. Och moderniseringen fortsätter. Kommunikationen med kandidatföreningen och de yngre läkarna ska stärkas. Det ska också bli tydligare att medlemskap ger tillgång till utbildning och forskningsrön, men också berikande diskussioner om etik och kvalitet. Foto: T. Busch-Christensen På gång med sjätte deckaren. Åsa Nilsonne önskar att böckerna ska stimulera till debatt om läkarens yrkesroll och etik. I denna bilaga möter du några aktiva medlemmar. Det är vår förhoppning att jubileumsåret ska visa på Läkaresällskapets kraft och framåtanda. Anna Engström-Laurent och Peter Aspelin, före detta respektive ny ordförande SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET» Läkaresällskapet Foto: T. B-Christensen är en av Europas äldsta läkarorganisationer, grundad har omkring medlemmar, drygt hälften av landets aktiva läkare. är indelad i 66 sektioner/ yrkesförbund för specialister i alltifrån allergi- till barnmedicin och åldersforskning. den svenska läkarkårens vetenskapliga organisation, fackligt och politiskt obunden. Vi möts på ett halvsjabbigt kafé i Gamla stan, som klippt ur en kriminalroman. För Åsa Nilsonne blev viljan att förena rollerna som mamma och yrkeskvinna startskottet för skrivandet. Det var sent 1980-tal och Åsa hade fött tre barn på kort tid. Sedan dess har det blivit fem deckare och flera fackböcker parallellt med forskningen och tjänsten som professor vid Karolinska Institutet i Solna. I romanerna finns inget rätt eller fel. Åsa Nilsonne Skrivandet är livsnödvändigt, en ventil. Som läkare behöver du odla ett intresse som ger återhämtning och distans. I romanerna finns inget rätt eller fel. Jag kan bestämma färgen på tapeterna eller att det ska regna; en välkommen kontrast mot den akademiska exaktheten. Mycket inspiration kommer från kliniken och mötet med patienterna, erkänner hon. Impulsen till min första bok fick jag av ett dramatiskt dödsfall, en alkoholiserad man som dog plötsligt av ett bråck i matstrupen. Det som intresserade mig var hur olika mina kollegor reagerade. Som specialist på borderline-problematik behandlar hon unga kvinnor som skadar sig själva. Ofta träffar jag samma patienter regelbundet under flera år. Det ger nya perspektiv på samhället. Själv har jag exempelvis aldrig blivit nekad att åka taxi eller blivit utkastad ur en butik. Att en kvinnlig kriminalkommissarie (Monika Pedersen) fått huvudrollen i deckarna förklarar hon med polis- och läkaryrkets många likheter. Både poliser och läkare vill något med sin yrkesutövning: de arbetar för ett säkrare samhälle, vi för ett friskare. Det gör oss båda starka och sårbara på samma gång. Även i det konkreta fallet ser hon många likheter: polisen letar efter vittnen och spår som fimpar eller hårstrån, medan läkaren utreder med hjälp av blodprover och röntgen. För att lyckas lägga pusslet måste man använda en kombination av systematik och fantasi, menar Åsa. Personligt: Åsa Nilsonne Och båda hämmas av sina yrkens begränsningar? Absolut. Både av ekonomiska ramar och en organisation som kan upplevas som ett hinder. Ett återkommande tema i hennes böcker är personlig utveckling, ganska ovanligt för deckargenren. Jag fascineras av hur våra yrken formar och deformerar oss, hur vi växer eller krymper, hur vi älskar och ibland hatar vårt arbete. Av professionell utveckling, kort sagt. Att så många läkare blir författare tror hon hänger samman dels med människointresset, dels med den arbetsdisciplin som krävs. Läkarens vardag med journaler, intyg, remisser och epikriser kan bli en författarskola för den som antar utmaningen att skriva väl. TEXT: ELISABETH TYSK Aktuell: Med föredraget "Hur tänker doktorn?" på Läkaresällskapets julsupé 11 dec. Skriver den sjätte deckaren med polisen Monika Pedersen i huvudrollen. Liksom den senaste "Ett liv att dö för" utspelas handlingen delvis i Etiopien. Ålder/familj: 58 år, tre vuxna söner, en särbo. Förebilder: PD James och Kate Atkinson som författare; Catherine Hamlin, gyne kolog, som startade Fistula sjukhuset i Addis Abeba som kollega. Lyssnar gärna på: Antony & the Johnsons. Äter helst: Vällagad mat, gärna ekologisk. Bloggar på: En annonsbilaga från Svenska Läkaresällskapet, SLS Intelligent kommunikation sedan Vd Mats Bauer svarar på frågor om innehållet, tel , InPress, grundat av Conny Unéus, är ett tidningsföretag som producerar bilagor i riks press. Projektledare: Mikael Ring Texter: Elisabeth Tysk Grafisk form: Tove Hansson/Sofia Karlsson Repro: InPress Tryck: V-TAB För information om InPress-bilagor i Svenska Dagbladet, kontakta Mikael Ring, VÅRD & HÄLSA

3 Över 100 år av anpassade försäkringar Sverige är i internationell jämförelse ett mycket föreningsaktivt land. SalusAnsvars idé att samla människor med ett gemensamt intresse och erbjuda specialanpassade försäkringslösningar har en lång historia. I över 100 år har Sveriges läkarförbund samarbetat med SalusAnsvar, som kan verksamheten och vet vilket försäkringskydd som krävs när man arbetar med människors liv och hälsa. Alla vill vi känna oss trygga Ibland är vi väldigt lika. Att känna sig trygg och försäkra sig om ett gott liv tillsammans med de som står oss nära är för de flesta en självklarhet. Men vi är också olika. Vi arbetar och bor på olika ställen och några har familj, andra inte. För oss som arbetar med att utveckla försäkringar och andra tjänster innebär det en utmaning. Att kunna erbjuda varje kund ett anpassat försäkringsskydd, till en rimlig kostnad, det är ett av de mål vi har. Över 100 år av anpassade försäkringar Idén att samla människor med ett gemensamt intresse och erbjuda specialanpassade försäkringslösningar föddes redan för 100 år sedan av Salus och Ansvar. Salus var läkarnas försäkringsbolag och Ansvar var nykterhetsrörelsens och de kristna samfundens försäkringsbolag. Båda bolagen startades för att tillgodose medlemmarnas försäkrings-behov slogs bolagen ihop och bildade SalusAnsvar. Sedan dess har vi fortsatt att förvalta och utveckla samarbetet med ett hundratal av Sveriges alla föreningar, organisationer och företag. Ett samarbete som bygger på att skapa ett mervärde för medlemmarna. Och att ge en känsla av trygghet. Bara för medlemmar i Läkarförbundet Du som är medlem i Läkarförbundet kan teckna försäkringar speciellt framtagna för dig som arbetar med människors liv och hälsa. Praktik- och Yrkesförsäkring, Sjukavbrott och Yrkesförsäkring hjälper dig om något skulle hända i din yrkesroll eller i din praktik. Du kan även teckna försäkringar för dig och din familj och för det du äger. Kontakta SalusAnsvar Kundcenter, telefon eller besök för mer information om vilka förmåner du som medlem i Läkarförbundet har hos SalusAnsvar.. VÅRD & HÄLSA 3

4 MÖTE MED Hallå där... Nils Conradi General för Läkarstämman: Varför satsar ni på fler gränsöverskridande symposier? Som specialist är det lätt att bli introvert och fokusera på sitt smala område. Vi vill poängtera det som förenar, fokusera mer på själva sjukdomarna och deras behandling än åtgärderna i sig. Därför delas symposierna in i åtta sjukdomsområden och fyra allmänmedicinska områden. Andra skäl till varför man bör besöka stämman? Det är ett ypperligt forum för reflektion och kunskapsinhämtning, där man förutom att ta del av de senaste forskningsrönen kan knyta värdefulla kontakter med läkare i andra åldrar, i andra discipliner och på andra orter. Det har ryktats om sjunkande besökssiffror. Stämmer det? Jämfört med mitten av 1990-talet när vi hade som mest besökare, är fjolårets drygt förstås en nedgång. Men var femte svensk läkare deltar och vi ser en tydlig trend uppåt. Det är glädjande. Nästa år fyller Svenska Läkaresällskapet 200 år. Vilka är de största utmaningarna framöver? Viktigast är att ge doktorer råg i ryggen att värna om vårt särskilda ansvar för den sjuke. Det kan vara tufft att upprätthålla den attityden i dagens budgetstyrda vård. Vi ska också vara ett forum för kunskapsbildning och yrkesgruppens röst i debatten. Nytt för i år är också att symposierna inom hjärt-kärllungområdet och cancerområdet certifierats av Ipuls. Nils Conradi är general för Läkarstämman Riksstämman Hölls första gången 28 november Har som mest haft besökare (1995). Specialister inom hörselrubbningar, yrkes- och miljömedicin, klinisk immunologi, endokrinologi och diabetes är flitigast. Foto: Magnus Skoglöf Foto: Claes Björnberg Mötet med patienterna ger nya infallsvinklar på forskningen, tycker Eva Samuelsson som varvar sin tid mellan hälsocentralen i Krokom och Umeå universitet. Att vara distriktsläkare och samtidigt forska är en ypperlig kombination, tycker Eva Samuelsson. Patienterna ger ofta uppslag till nya projekt. Forskning med närkontakt Som distriktsläkare i Krokom möter Eva Samuelsson stora folksjukdomar som cancer, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det innebär utmaningar för henne som forskare vid Umeå universitet. Nyfikna läkarstudenter är en annan källa till stimulans. Bara 3 procent av allmänmedicinarna disputerar. Eva Samuelsson Intresset för forskning väcktes redan 1985 när hon var nybakad distriktsläkare. Varför sökte så få för inkontinens trots att problemet var så stort? Så småningom kom några svar i hennes avhandling om urininkontinens och framfall. Nya patientmöten har breddat hennes forskning till att även gälla blodpropp hos unga kvinnor. Drivkraften är densamma som tidigare. Forskning är spännande. Särskilt om man kan bidra med något som gör nytta. För mig känns det roligt att ha bidragit till nya Som en av totalt 66 sektioner inom Svenska Läkaresällskapet ansvarar SFAM för insatser inom allmänmedicin. Här är några exempel på aktiviteter 2008: Januari, Stockholm: När doktorn tar av sig rekommendationer för förskrivning av p-piller, där större hänsyn tas till olika riskfaktorer för blodpropp. Eva Samuelsson ser gärna att fler följde hennes exempel. 30 procent av sjukhusspecialisterna disputerar, men bara 3 procent av allmänmedicinarna. Vi borde vara fler. Vi möter den absoluta majoriteten av människor med olika folksjukdomar och följer patienterna under många år. Det ger unik kunskap, som är en bra bas för forskning. Eva tycker att Svenska Läkaresällskapet gör insatser för att stimulera unga läkare att forska, bland annat genom Örebrodagarna och möjligheter till bidrag från olika fonder. Varannan vecka arbetar hon vid hälsocentralen i Krokom. Resterande tid ägnas åt ett lektorat i allmänmedicin vid Umeå universitet, både forskning och undervisning vid läkarutbildningen. I den sistnämnda rollen möter hon studenter, vilket injicerar ytterligare inspiration och stimulans. Man tvingas vara alert, konstaterar Eva.» Fakta: Läkaresällskapet och allmänmedicin En vanlig dag Telefontid; sex patienter Diktat Fika följd av morgonmöte årig kvinna, blåskatarr årig kvinna, huvudvärk och tryck i bröstet. Dessutom inkontinens Ung kvinna, trolig sorkfeber åring, öroninflammation Telefonsamtal från Apoteket Spädbarn, streptokockinfektion Handleder en ung kollega Kvinna med knöl i bröstet, man med ryggskott och 75-åring med rosfeber Lunch och promenad Journaler, recept, brev, planering. Beställer flygbiljetter. Snabbfika Hembesök följt av telefon och schemaändring med enhetschef Medelålders man i akut kris efter separation. 56-årig kvinna med underlivsblödning Pappersarbete, telefon, planering Hemgång. Just nu arbetar hon för att den nya utbildningsplanen för läkarprogrammet ska medföra att mer undervisning och praktik förläggs ute i Norrlandslandstingen. Allt för att undervisningen ska motsvara verkligheten. Fem år återstår av hennes förordnande. Utan att grubbla allt för mycket på framtiden, ser Eva stora möjligheter att fortsätta arbeta brett. Umeå Jag håller på så Krokom länge det känns utmanande och roligt. TEXT: CLAES BJÖRNBERG Stockholm 40 mil till arbetet. Eva Samuelsson arbetar både i Krokom och Umeå. 40 mil Göteborg skorna, utbildning om sjukvård i hemmet januari, Undersåker: Vecka-3- kursen i kompetensvärdering. 30 jan 1 feb: ST-dagar i Piteå april, Järvsö: 8:e nationella konferensen i glesbygdsmedicin. Hösten 2008: Årsmöte (samlar normalt deltagare). Läs mer på webben: 67 mil 4 VÅRD & HÄLSA

5 Samarbete över gränserna ökar patientsäkerheten Att godkänna nya läkemedel är en internationell angelägenhet som alla EU-länder deltar i. Läkemedelsverket är en viktig aktör i denna process. S jukdomar och biverkningar känner inga landsgränser. Därför är det natur ligt och viktigt att samarbeta kring godkännande av läkemedel, säger Gunnar Alvan, generaldirektör för Läkemedelsverket, den myndighet i Sverige som godkänner läkemedel för försäljning. När Sverige gick med i EU 1995 inledde vi också ett nytt samarbete för godkännande av läkemedel. Samarbetet är i dag väl utvecklat och förankrat i alla medlemsländer. För att få ett läkemedel godkänt för försäljning i mer än ett EU-land, finns olika procedurer. Företaget kan söka ett centralt godkännande som gäller för hela EUmarknaden, eller välja en procedur som bygger på ömsesidigt erkännande. En ansökan om centralt godkännande hanteras av EMEA (European Medicines Agency). Den vetenskapliga granskningen utförs av respektive läkemedelsmyndighet i två av EU-länderna, som var för sig gör en utredning av läkemedlet. Tack vare att flera länder gör oberoende granskningar, kan vi lita på att godkännandet har en mycket god vetenskaplig Vi har en hög ambition inom sjukvård och medicinsk forskning, och en mycket framgångsrik läkemedelsindustri, säger Gunnar Alvan som är generaldirektör för Läkemedelsverket. grund. Alla EU-länder drar nytta av den gemensamma säkerheten som detta innebär, säger Gunnar Alvan. Plan för barn Under senare år har man uppmärksammat att det finns stora brister i kunskapen om hur barn reagerar på läkemedel. Barn har av tradition behandlats med samma läkemedel som vuxna, fast i lägre dos. Men barns kroppar fungerar annorlunda än vuxnas och de kan reagera helt annorlunda på ett läkemedel. Därför krävs nu också att läkemedelsföretagen presenterar en speciell plan som visar hur läkemedlets användning hos barn ska dokumenteras. Läkemedelsverket har från början satsat stort på det gemensamma arbetet och har i dag en mycket aktiv roll. Sverige är ett av de länder som har fått flest utredningsuppdrag sedan Vi har en hög ambition inom sjukvård och medicinsk forskning, och en mycket framgångsrik läkemedelsindustri. Därför är det naturligt för oss att ligga i framkant, säger Gunnar Alvan. Fakta Läkemedelsverket: Läkemedelsverket har ansvar för godkännanden och kontroll av läkemedel, naturläkemedel och medicintekniska produkter. Myndighetens uppgift är att se till att den enskilda patienten och hälso- och sjukvården får tillgång till säkra och effektiva produkter, samt att dessa används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Topprankad läkarutbildning Foto: Göran Billeson Linköping hamnar i topp i Högskoleverkets senaste utvärdering av landets sex läkarutbildningar. Även internationellt sett anses programmet hålla hög nivå, både till innehåll och pedagogik. Här arbetar studenterna självständigt med hälsoproblem från dag ett. V id starten 1986 var läkarutbildningen i Linköping näst först i Europa med problembaserat lärande, PBL, en metodik som finslipats de senaste 20 åren. Redan de första veckorna träffar de blivande läkarna patienter. Vidare knyts studenterna under de första två åren till vårdcentraler där de tränar samtalskonst en halv dag varannan vecka. Det goda samarbetet med både primärvård och sjukhuskliniker är omvittnat. Ett axplock betyg ur Högskoleverkets kvalitetsutvärdering 2007 Vilja och förmåga till kvalitetsarbete: Mycket god Innehåll och struktur: Utmärkt Klinisk utbildning: Mycket god Att veta om en patient bör sjukskrivas kan vara svårt för en nybakad läkare. Likaså att ge besked om allvarliga sjukdomar och få patienten att samarbeta i en behandling. Med rätt frågor får man en helhetsbild av den sjuke. Därför är kommunikationsträning ett oerhört viktigt inslag, säger Björn Bergdahl, professor i internmedicin och eldsjäl bakom den nya läkarutbildningen. Bättre helhetsbild De blivande läkarna får även träna på samverkan med studenter från andra vårdutbildningar var Linköping först i världen med en så kallad studentavdelning, där studentteam sköter patienterna med Läkarprogrammet i Linköping handledning. Kännetecknande är också att studenterna tränas i kunskapssökande och ett vetenskapligt tänkande från början, till exempel att kritiskt granska vetenskapliga artiklar och göra egen forskning. Ett tematiskt upplägg ger bättre sammanhang. I stället för att studera anatomi etc som separata ämnen sker studierna med utgångspunkt från webbaserade patientfall. För att förstå sjukdomar i kroppens olika organ och vad som är normalt, måste flera ämnen studeras samtidigt. Studenterna delas in i basgrupper som träffas med en handledare två gånger per vecka. Alla förväntas ta stort individuellt ansvar för inlärningen. Genom erfarenhet och planering har läkarutbildningen tillfört många personlighetsutvecklande moment utan att ge avkall på den medicinska delen. Studenterna uppskattar denna utmaning. Devisen vid starten 1986 Lite tuffare mycket roligare gäller fortfarande. Antar 80 studenter varje termin. Grundutbildningen omfattar elva terminer, 330 hp. Läs mer på VÅRD & HÄLSA 5

6 Nationellt register ökar patientsäkerheten Foto: Magnus Pehrsson Hur många är egentligen vaccinerade mot influensa, röda hund och mässling? Ett nytt nationellt register ska ge svar. Om cirka två år kan inrapporteringen vara obligatorisk i hela landet. Bättre överblick av vaccinskyddet gagnar alla, enligt Ragnar Norrby, generaldirektör för Smittskyddsinstitutet. Smittskyddsinstitutet bevakar spridningen av smittsamma sjukdomar och ser till att allmänheten har ett fullgott vaccinskydd. För att slå ut ett visst smittämne måste mer än 90 procent av befolkningen vara vaccinerad. Så är fallet med exempelvis polio och mässling. Men både under- och överrapportering förekommer. Därför har Smittskyddsinstitutet tillsammans med Läkemedelsverket sjösatt ett nytt webbaserat register, Svevac. Vi vet till exempel att skolornas inrapportering av vacciner i barnvaccinationsprogrammet, bland annat mässling, påssjuka och röda hund, inte är tillförlitlig. Vissa skolor avstår från att vaccinera, säger Ragnar Norrby, generaldirektör på Smittskyddsinstitutet. Förutom en bättre bild av hur många som verkligen vaccinerats och vilka allvarliga biverkningar som förekommer, ska registret kunna användas i forskningssyfte. Ragnar Norrby tar HPV-vaccinet mot humant papillomvirus som exempel. Om år kan man gå tillbaka och se i vilken mån det skyddade kvinnorna mot livmoderhalscancer. Mässling, påssjuka och röda hund är några infektioner barnen vaccineras mot. Men hur starkt är egentligen skyddet? Ett nytt nationellt vaccinationsregister, Svevac, ska ge mer tillförlitliga svar. 11 miljoner vaccinationer Ett annat användningsområde är turistvacciner. Via registret skulle landets vaccinationscentraler och vårdcentraler kunna få ett bättre grepp om behovet av påfyllning. Det är inte minst viktigt när personer bytt bostadsort. Hittills har Svevac bedrivits som pilotprojekt på drygt 200 barnavårdscentraler i Värmland, Östergötland och Skåne. Om cirka två år räknar man med att verksamheten fått nationell spridning. I dag görs drygt 11 miljoner vaccinationer om året. Enskilda, sjukvården och myndigheter gagnas av en bättre överblick av vaccinskydd och eventuella biverkningar, poängterar Ragnar Norrby. Foto: Magnus Pehrsson Smittskyddsinstitutet övervakar utbredningen av infektionssjukdomar, särskilt det 60-tal sjukdomar som är anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen, exempelvis hepatit, hiv och MRSA. Genom forskning bidrar institutet till att förstärka skyddet mot smittsamma sjukdomar. Läs mer på Låt de spännande kurserna hitta dig Anmäl dig till Kursbevakning på Internet. IPULS står för granskning och certifiering. >> Behovet av vidareutbildning för läkare är stort. Med hjälp av IPULS kurskatalog på Internet kan läkarna hitta rätt kurs och kursgivarna effektivt nå ut till sina målgrupper. Den som anmäler sig till Kursbevakningen får information via e-post direkt till sin mailbox. IPULS har som uppgift att kvalitetsgranska kurser för läkare. Detta är en del i uppdraget att stödja läkarens behov av utbildning, liksom att tillgodose sjukvårdens och patientens behov av hög och aktuell professionell kompetens. Dessutom har IPULS ansvar för SK-kurserna inom specialistutbildningen av läkare. IPULS granskar utbildningar från alla typer av kursgivare. Kriterierna har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter för olika pedagogiska kompetenser. Kansliets interngranskare, vilka är läkare, har stöd av cirka 145 externa granskare som alla är experter inom olika specialiteter och ämnesområden. När det gäller företagssponsrade utbildningar bevakar IPULS även att utbildningarna följer de avtal som slutits mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkemedels Industriföreningen (LIF) samt medicinteknikföretagen (Swedish Med Tech). IPULS ägs av Sveriges Läkarförbund, Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och Landsting. Finansieringen kommer från avgifter för certifiering och från ägarna. Inga utomstående intressen är inblandade. Kansliet ligger numer i Sveriges Läkarförbunds lokaler på Villagatan 5, Stockholm. IPULS har just fl yttat till Läkarförbundets lokaler på Villagatan 5. Samarbetet mellan Kristian Borg, vd i IPULS, och Catarina Andersson Forsman, styrelseordförande i IPULS, blir därmed ännu närmare. IPULS för läkare: Sök efter dina kurser på Anmäl dig till Kursbevakningen och låt informationen om utbildningarna hitta dig. IPULS för kursgivare: Anmäl nya kurser till IPULS och låt dem nå en mycket större målgrupp. IPULS för arbetsgivare: Se till att dina medarbetare väljer IPULS kurser. Därmed kan du försäkra dig om att kurserna de går på har rätt innehåll, är på lämplig nivå och av god kvalitet. SK-kuser: Sedan 2002 har IPULS tagit över Socialstyrelsens hela ansvar för specialiseringskurser för läkare. IPULS ansvarar både för upphandling och antagning. SK Psykiatri: IPULS har fått regeringens uppdrag att öka och förändra kursutbudet inom specialistutbildningen i psykiatri. Målet är att göra psykiatrin till en mer attraktiv specialitet och att öka tillfl ödet av yngre läkare (METIS). Tel: (vx) E-post: 6 VÅRD & HÄLSA

7 FORSKNING Mer än var tredje ung person är orolig, har sömnproblem eller värk, betydligt fler än på 1980-talet. Psykisk ohälsa är ett tema för årets läkarstämma. Fler unga mår dåligt Nära 40 procent av svenska ungdomar och unga vuxna har symtom som oro, ängslighet, sömnproblem och värk. Data från Folkhälsoinstitutet pekar på en tydlig trend med en ökning av symtomen för psykisk ohälsa från 1980-talet fram till i dag, säger Bruno Hägglöf, professor i psykiatri vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Även självskador bland unga kvinnor har blivit vanligare. Det förekommer bland 5 procent av kvinnorna i årsåldern. Ohälsan måste definitivt tas på största allvar. Mer psykiatrisk vård behöver inte vara den naturliga lösningen. Det krävs insatser på många nivåer i samhället, menar Bruno Hägglöf som efterlyser effektivare förebyggande arbete. På Läkarstämman, som inleds i dag, är han moderator för ett symposium om psykisk ohälsa bland ungdomar. Hyperaktivitetssyndromet ADHD är ett annat ämne som uppmärksammas. Att allt fler barn får diagnosen beror främst på att vi blivit duktigare på att upptäcka syndromet, att diagnosmetoderna blivit bättre, säger Bruno Hägglöf. Den växande ohälsan bland unga måste tas på allvar. Bruno Hägglöf Ärftliga faktorer har stor betydelse vid ADHD. Rökning och alkoholkonsumtion under graviditeten samt förlossningsskador på barnets hjärna antas också spela in. Även miljöfaktorer spelar in. Flitigt tv-tittande, färgämnen och andra substanser i kosten tros förvärra tillståndet, som förutom koncentrationssvårigheter yttrar sig med rastlöshet och impulsivitet. Flera verksamma läkemedel finns amfetaminliknande substanser samt mediciner som ökar halten noradrenalin i hjärnan. Dessutom kan barnen erbjudas särskilt stöd i undervisningen, Mulliga mammor får fyra gånger oftare stora barn. De behöver peppas extra under graviditeten. Både mamman och barnet vinner på att vikten inte skenar iväg. Det menar gynekologen och författaren Karin Wahlberg som för två år sedan drog i gång MMM, Mulliga Mammors Mödravård, i Eslöv. Här är livsstilsförändring numera rutin var 14 procent av de gravida Eslövskvinnorna kraftigt överviktiga, dubbelt så många som i Lund. Det motiverade vår satsning. I dag får alla med ett BMI över 30 stöd. Barnmorskorna diskuterar vikten och ger tillsammans med dietister kostråd. Flera studier visar på hälsorisker; att kvinnorna riskerar havandeskapsförgiftning och på sikt diabetes samt högt blodtryck. Barnen, i sin tur, riskerar förlossningsskador och att födas extremt stora. Ungdomar mår sämre nu än på 1980-talet. Oro, ängslighet och sömnproblem är några symtom som blivit vanligare. Och fler unga kvinnor skadar sig själva. exempelvis specialdesignade datorspel för att träna minne och koncentration. Barnen måste få höra att de duger. Det är också viktigt med struktur och att minska allmänt och skadligt brus i närmiljön, menar Bruno Hägglöf. Men visst brus kan vara av godo, visar ny forskning. Göran Söderlund och Sverker Sikström, verksamma i Stockholm respektive Bruno Hägglöf är professor i psykiatri, verksam i Umeå. Mulliga mammor peppas extra Missa inte: Karin Wahlström som medverkar på Allmänna mötet! Stilpoäng eller Genvägar på Läkarstämman i dag kl Foto: istockphoto Foto: Claes Björnberg Lund, har visat att barnen lättare minns vad de hört om de samtidigt utsätts för brus (Myrornas krig). Forskarna tror att bruset ökar nivån av dopamin, en signalsubstans som barn med ADHD har relativt låga nivåer av. Rönen är intressanta. Flera ljudkällor är besvärliga, men här rörde det sig om en jämn källa på 80 db. Faktum är att barn med ADHD inte verkar ha några problem med att sitta länge vid en dator, avrundar Bruno Hägglöf. TEXT: CLAES BJÖRNBERG Fakta: ADHD Står för Attention Deficit Hyperactivity Disorder, en neuropsykiatrisk störning där hyperaktivitet, bristande uppmärksamhet och impulskontroll är vanliga symtom. Källa: NE Grönt te bra vid diabetes Grönt te kan hjälpa mot åldersdiabetes, enligt nya forskningsrön. Teet innehåller antioxidanter och har sedan länge använts inom folkmedicinen för att stärka immunförsvaret. Antioxidanten EGCG ökar känsligheten för insulin och skyddar de insulinproducerande cellerna från att dö, säger professor Åke Sjöholm vid KI, som tilldelas årets Alvarengas pris från Läkaresällskapet. Förhoppningen är att teet på sikt ska kunna ges som tilläggsbehandling till konventionell medicin. N.B. Alvarengas pris delas ut sedan Han var en portugisisk läkare och hedersledamot som testamenterade en del av sin förmögenhet till Sällskapet. Foto: istockphoto Foto: SLS Foto: Göran Olsson, KG Pressfoto Foto: Sandra Nilsson Foto: Tommy Hvitfeldt Varför är du med i Läkaresällskapet? Stephan Rössner, professor KI: Jag har arbetat i Läkaresällskapets vackra hus i mer än 21 år. Det är fullt av skatter; utbildningsmässigt och vetenskapligt, men även arkitektoniskt, kulturellt och gastronomiskt. Här finns en air av boaserad finkultur, men det får inte skrämma yngre att ta för sig. Margareta Troein Töllborn, docent på CRC, Universitetssjukhuset i Malmö: Läkaresällskapet är en viktig mötesplats. Här kan man påverka framtidens läkarroll och få stöd i kunskapsutveckling, utbildning och forskning. För mig är det stimulerande att lyfta blicken från vardagen, med patientarbete på vårdcentral och undervisning av läkare. Karin Blomqvist, doktorand KI: Tack vare ett stipendium från Läkaresällskapet, kan jag åka till Australien och presentera min forskning om malaria vid ett av de största vetenskapliga mötena för malariaforskare. Helena Brisby, ortopedkirurg Sahlgrenska: Forskningsanslag från bl.a. Svenska Läkare sällskapet har gett mig möjlighet att kombinera klinik och forskning, och gav mig 2003 chansen att arbeta ett år i Australien. Sällskapet är pådrivande när det gäller utbildning och kvalitetsarbete, en tvåhundraåring att utveckla, inte bara bevara! Lars Wiklund, anestesiolog på Aka demiska sjukhuset: Läkaresällskapet behövs för att, utan sido blickar på läkarnas egennytta, analysera de omvärldsproblem som mer eller mindre alla läkare konfronteras med oavsett specialitet. Medlemskapet ger också ett brett kontaktnät och värdefull inblick i nya forskningsrön. VÅRD & HÄLSA 7

8 REPORTAGE Bristningar i lårmuskler, axel- och ryggfrakturer är vanliga skador bland elitidrottare. Att hälsenan går av, som för Kajsa Bergqvist 2004, är mer ovanligt. Hon är född fighter. Nu laddar Kajsa Bergqvist inför OS i Peking nästa sommar. Att vinna medalj är det självskrivna målet. Bättre höjdhoppare efter hälskadan Det gäller att ständigt intala sig att man kan bli bäst i världen, även om det inte känns så varje dag. Att utmana är min främsta drivkraft, säger höjdhopparen Kajsa Bergqvist. Hälskadan vässade min hoppteknik. Kajsa Bergqvist Att det går att komma igen har hon bevisat förut. Sommaren 2004 slets hälsenan av vid en tävling i Båstad. Kajsa missade OS i Aten. Året därpå gjorde hon en makalös comeback genom att vinna VM-guld i Helsingfors med 2,02 meter. Hur var det möjligt? Jag insåg direkt att loppet var kört den säsongen, att jag fick börja om från ruta ett. Redan dagen efter operationen bestämde jag mig för att komma tillbaka. Det hjälpte mig att hålla tillbaka besvikelsen. Även sprintern Kelly Holmes framgångsrika revansch i OS sporrade. Ortopedkirurgen Lars Wahlström i Ängelholm opererade Kajsa akut. Han konstaterar att förslitningsskador blivit vanligare bland elitidrottare, att nästan alla är skadade av och till. Tidspressen är hård från såväl agenter som tränare och sponsorer. Många kommer tillbaka för tidigt och passerar gränsen för vad kroppen tål. Även vi läkare har ett ansvar. Vi måste bli duktigare på att sätta gränser.» Benbrott vanliga bland elitidrottare Kajsas hälsenebrott hängde delvis samman med en gammal skada, en svårläkt infektion i hälen. Lokalbedövningen hon fick mot smärtan före tävlingen, tror han bidrog till att hon pressade sig för hårt. Den absolut vanligaste förslitningsskadan bland elitidrottare och motionärer är fotledsstukningar, det Carolina Klüft råkade ut för Andra utsatta kroppsdelar är axlar, ryggar och knän. I takt med att allt fler kvinnor tävlar i lagsporter som fotboll och handboll, har korsbandsskador ökat. Inom badminton och tennis ligger hälsenebristningar i topp. Man glömmer kanske att värma upp och utsätter fötterna för kraftiga, snabba lägesförändringar. Vid brusten hälsena finns två behandlingsalternativ: att gipsa eller att operera, som i Kajsas fall. Läkningstiden efter operation är lång: sex till tolv månader. Kajsa hade tur i oturen, menar Lars Wahlström. Hon skadade vänster fot och inte upphoppsfoten. Eftersom skadan satt i infästningen mot hälbenet blev det lättare att sy. Hälsenan kan liknas vid en tross, med mängder av små trådar som måste sys ihop så att nervbanorna möts igen. Efter operationen var Kajsa gipsad i två veckor. När såret läkt inleddes en tuff rehabilitering. Med hjälp av en specialsko kunde hon börja träna styrketräning, först utan belastning. Fem månader senare tog hon sitt första löpsteg. Frakturer på skelettet i ryggen, bäckenet och benen på grund av stress/överbelastning är den skada som ökar mest bland yngre, så kallade stressfrakturer. Hos vuxna, med starkare skelett, är det vanligare att ledband eller muskler går av. Skaderisken är störst om man tränar upp muskulaturen snabbt. Därför bör ungdomar öka takten i styrketräningen försiktigt och ha en långsiktig plan. Allt fler benbrott upptäcks tack vare effektivare diagnostik med en kombination av klinisk undersökning och röntgen med magnetkamera och datormografi. Läkningstiden är lång, tre till nio månader. Bristningar i lårmusklers baksida är en annan vanlig skada som kan bero på att man är dåligt tränad, trampar snett eller (hos elitidrottare) att muskeln blir extremt överbelastad. Även här krävs upp till nio månaders rehabilitering då muskelstyrkan successivt byggs upp. Axelskador i senmuskulaturen runt axeln är vanliga bland kastare, till exempel spjut och slägga. Det händer även att höjdoch längdhoppare skadar ligament och leder vid överbelastning.! Skaderisken Mer ovanliga skador är hälsenebrott, som i Kajsa Bergqvists fall, fotledsstukningar och ytskador på fotlederna. Andra exempel är långdragen smärta i rygg, knäskålssena och hälsena. Källa: Sverker Nilsson, läkare för svenska fri idrottslandslaget. vid fotboll och förebyggande åtgärder är tema för ett symposium inom idrottsmedicin på Läkarstämman i dag kl VÅRD & HÄLSA

9 Foto: Bildbyrån I Norrtälje har man skapat förutsättningar för att riva stuprören mellan kommun och landsting för att kunna bli bättre på att tillgodose medborgarnas behov av effektiva helhetslösningar inom hälsa, vård och omsorg. Samverkansmodellen TioHundra i Norrtälje sätter medborgaren i fokus Elitidrottarnas iver att snabbt komma igen har påverkat vården på flera sätt. Vi har lärt oss att det går att rehabilitera snabbare. Att vila sig frisk är helt förlegat. Kajsa tycker att hon fick en unik chans att träna målinriktat, att under sex till åtta månader bygga upp helt andra muskelgrupper än de man normalt har tid med. Med ett skratt avslöjar hon att räddaren blev Bromsman, en träningsmaskin på Bosön som konstruerats just för rehabilitering efter idrottsskador. Jag har aldrig känt mig så stark som efter det halvåret. Jag blev faktiskt en bättre höjdhoppare efter skadan. Den lärde mig att man aldrig ska ge upp. TEXT: ELISABETH TYSK Brusten hälsena Jag har aldrig känt mig så stark som sex månader efter hälsenebrottet, säger höjdhopparen Kajsa Bergqvist. Nu är siktet inställt på sommar-os i Peking. Hälsena Kajsa Bergqvist Ålder: 31 år. Familj: Måns Herngren, regissör med mera. Bor: I Monaco sedan Tränare: Yannick Tregaro. Priser: SvD:s Bragdguld Rekord: Världsrekord inomhus 2,08; personbästa utomhus 2,06; guld i VM 2005 med 2.02; brons i VM 2006 med 2,01. Engagemang: UNICEF-ambassadör sedan Förebilder: Pernilla Wiberg för hennes tåga. >> Det unika är att man brutit loss sjukvården från landstinget och äldreoch handikappomsorgen från kommunen, och lagt ihop dessa i en gemensam beställarutförarorganisation. Dessutom är man först i landet med att göra detta! Idén med TioHundra bygger på att kommuninvånarna inte ska behöva falla mellan stolarna. Nu sitter personal och chefer runt samma bord och därför kan ingen säga det där är inte mitt bord, säger Karin Thalén, förvaltningschef för TioHundraförvaltningen. Gränslösa vårdkedjor Att slå ihop två organisationer med helt olika kulturer till en enda för att arbeta med en modell som ingen tidigare prövat, visar att det krävs nya attityder politiskt, organisatoriskt och professionellt. Ledare och medarbetare inom hela TioHundra har engagerats för att hitta nya arbetsflöden och lämna gammalt revirtänkande. Vi räknar med att det kommer att frigöra resurser så att vi får möjlighet att göra mer för pengarna och höja kvaliteten i hela verksamheten, fortsätter Karin Thalén. Jag har en dröm... Tom Grape, biträdande chefsläkare inom TioHundra, berättar att hans dröm, efter 35 års arbete i vården, är en organisation Karin Thalén, förvaltningschef, och Tom Grape, biträdande chefsläkare, här tillsammans med Roine Gillingsjö, Öhrlings PricewaterhouseCoopers. där patienten aldrig ska behöva bry sig om vem som är huvudman för den vård som bedrivs. När arbetet inom TioHundra sköt fart i början av 2007, gav Öhrlings PricewaterhouseCoopers konsultstöd. Företaget hjälpte till att ta fram den övergripande verksamhetsplanen som nu utgör grunden för det fortsatta arbetet med att utveckla gränsöverskridande arbetsflöden i olika huvudprocesser för Barn/Unga, Mitt i Livet och Äldre. TioHundra är ett mycket intressant organisatoriskt nytänkande som ger helt nya förutsättningar för att utveckla vård och omsorg, säger Roine Gillingsjö, rådgivare vid Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers. Öhrlings PricewaterhouseCoopers Vi är din naturliga partner i förändringsarbetet Vi har specialister med en gedigen erfarenhet från hälso- och sjukvård inom områdena strategisk utveckling, genomlysning, verksamhetsförbättring, ekonomi och löneadministration samt alternativa driftsformer. Vårt hälso- och sjukvårdskunnande fi nns representerat i de fl esta länder. Roine Gillingsjö: , Du som deltar på läkarstämman är välkommen till vår monter A15:39. Vi fi nns på Caféscenen torsdagen den 29 november och redovisar våra erfarenheter kring äldre och multisjuka, samt hur vi river stuprören inom vård och omsorg. Hälsena Vadmuskel Hälsenans fäste En brusten hälsena tar 5 6 månader att läka. VÅRD & HÄLSA 9

10 MÖTE MED Brinnande intresse för forskning och ett stort tålamod är nödvändigt för forskare. Det menar Jaakko Patrakka, en av fyra unga forskare som får sin tjänst finansierad av Läkaresällskapet och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Forskningen ger en obeskrivlig kick Jaakko Patrakka befinner sig i början av forskarkarriären, men har redan publicerat artiklar i ansedda tidskrifter som Lancet och New England Journal of Medicine. Vi träffas på Hallonbergens VC i Stockholm där han just avslutar sin allmäntjänstgöring. Att hitta en ny sjukdomsgen gör mödan värd. Jaakko Patrakka Nya läkemedel i sikte Många njursjukdomar är i dag obotliga och leder i slutänden till kronisk njursvikt, ett tillstånd som endast går att behandla med livslång dialys eller transplantation. Kostnaderna för dessa behandlingsmetoder uppgår i Europa och USA till cirka procent av den totala hälsovårdsbudgeten. En stor ökning av diabetessjukdomar, som är den vanligaste orsaken till njursvikt, gör det För mig är det viktigt att både forska och arbeta med patienter för att behålla verklighetsförankringen. Att träffa patienter med svåra sjukdomar stimulerar forskningen och gör att man blir ännu mer ivrig att förstå och hitta de bakomliggande mekanismerna, säger han. Efter jobbet brukar Jaakko Patrakka cykla iväg till KI i Solna, där han driver ett stort projekt om njursjukdomar. Han handleder också flera doktorander som ingår i forskargruppen. Hur hinner du med allting? Visst blir det en del kvälls- och helgjobb, men hittills har det fungerat bra. Jag har ju inga barn ännu. Efter årsskiftet stundar specialistutbildning inom njurmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Jaakko Patrakka är en av fyra unga forskare som under tre år framåt får sin forskning finansierad av Svenska Läkaresällskapet och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Stödet betyder allt, det går inte att arbeta som forskare utan finansiering. Till våren kan jag forska på halvtid, säger han. Ett år innan Jaakko Patrakka tog sin läkarexamen, disputerade han inom barns njurmedicin. Sedan började han sin postdoc-tjänst vid KI. Inriktningen njurglomerulära sjukdomar beror bland annat på att området är stort och relativt outforskat. Jaakko hoppas inom en snar framtid hitta sjukdomsgenerna bakom två specifika njursjukdomar; Galloway-Mowat Syndrome (GMS), en sällsynt och ärftlig sjukdom som drabbar nyfödda barn som i dag dör inom sitt första levnadsår. Som forskare måste du ha ett brinnande intresse för det du gör och ett stort tålamod, menar Jaakko Patrakka. När det går riktigt bra finns det ingenting som går upp emot att uppnå nya resultat: Att exempelvis hitta en ny sjukdomsgen ger en obeskrivlig kick, då känns det hårda arbetet bakom värt allt. TEXT: MARIA BERGENHEIM också angeläget att utveckla nya terapiformer. Jaakko Patrakkas forskning handlar i stort om att identifiera nya gener och proteiner i de små blodkärlsnystan i njuren som kallas för glomerulus. Målet är att snabbare kunna ställa en mer specifik diagnos och att hitta nya behandlingsformer. På längre sikt hoppas han också att det kan leda fram till nya läkemedel. Foto: T. B-Christensen Personligt: Jaakko Patrakka Aktuell: Får sin forskartjänst finansierad av Läkaresällskapet och Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse. Ålder: 35 år. Kommer från: Imatra, en liten stad i Södra Karelen i Finland. Familj: Sambo. Yrke: Forskande läkare. Senast lästa bok: Frälsaren av Jo Nesbø. Bästa film: Tolkientrilogin. Fritidsintressen: Spelar fotboll och innebandy. Kopplar gärna av med sambon och vänner. Drömresa: Galapagosöarna. Kuriositet: Brukar delta i Sulkava rodd - tävling, sex timmar fyllda av smärta och svett.» Klinisk forskning ger bättre vård Antalet läkemedelsprövningar har minskat, från 700 om året på 1980-talet till 394 i fjol. Både forskare, patientföreningar och läkemedelsföretag är oroade. Vad beror minskningen på? Dagens sjukvård ger inte utrymme för patientstudier, säger Olle Stendahl som på regeringens uppdrag utreder framtiden för den patientnära kliniska forskningen. Olle Stendahl, som till vardags är professor i medicinsk mikrobiologi i Linköping, pekar på att landstingen alltmer styrs av ekonomiska faktorer. Så fort det börjar kosta pengar drar sjukvården öronen åt sig. Man måste inse att forskning är en nödvändig investering för bättre sjukvård. Olle Stendahl påpekar att vi har fler läkare än någonsin, men att de inte ser fler patienter. Administration tar alltmer tid. Med krympande klinisk forskning följer en risk för att Sverige hamnar i bakvattnet när det gäller ny kunskap. Ytterst drabbas förstås patienterna som inte får tillgång till den bästa vården. Olle Stendahl efterlyser bättre resurser till klinisk forskning vid universitetssjukhusen. Landstingen får 1,5 miljarder kronor av staten varje år och är skyldiga att bedriva forskning. Då måste de också bedriva en forskning värd namnet. Vidare anser han att resurserna måste fokuseras mer för att höja kvaliteten. Ett annat problem är återväxten inom forskningen. Endast en fjärdedel av de svenskutbildade läkarna disputerar och forskartjänster är i stort sett obefintliga. Knappt var tionde disputerad läkare är under 40 år! Fakulteterna finansierar inte forskartjänster i tillräcklig utsträckning. Samtidigt krävs fler tjänster som kombinerar forskning och sjukvård, avrundar Olle Stendahl. Foto: Christopher Robin Forskning måste bli mer meriterande vid tjänstetillsättningar, anser professor Olle Stendahl. 10 VÅRD & HÄLSA

11 Viktigt att se till hela människan D et viktigaste för patienter med kardiometabola riskfaktorer är att förändra sin livsstil. När läkemedelsbehandling inleds så tror många patienter att livsstilsförändring inte längre behövs och sjukvården har sällan resurser att stötta patienten i dessa viktiga frågor. Därför tillhandahåller sanofi-aventis ett särskilt patientstödsprogram för att stödja den här patientgruppen, berättar Margareta Olsson-Birgersson, medicinsk chef på sanofi-avents. Utbildade hälsocoacher Patientstödsprogrammet Livsstilsguiden sköts av ett företag med utbildade hälsocoacher, som håller kontakt med patienten via eller telefon. Sanofi-aventis planerar nu att utöka patientstödsprogrammet att gälla även för andra patientgrupper, säger Margareta. Detta ser vi som ett sätt för oss att kunna bidra till omhändertagandet av hela patienten. Ingela Gulliksson i Örnsköldsvik är en av de patienter med blodsockerproblem kopplade till viktproblematik som har fått hjälp av patientstödsprogrammet Livsstilsguiden: Jag tycker att Livsstilsguiden är jättebra. Jag har tidigare försökt motionera och tänka på kosten, men det hände inget på vågen, så för att få hjälp med min motivation och hälsa så startade vi upp med Livsstilsguiden. Nu har jag fått hjälp så att det händer saker. Hon fick tipset om patientprogrammet genom sin läkare. Nu hör en livsstilscoach av sig regelbundet för att följa upp hur det går för henne. Hjälp med motivationen Det känns roligt. Men framför allt mår jag bättre. Jag är ute och går en timme varje dag nu, säger Ingela. Christer Borg arbetar som läkare på Limhamns läkargrupp, en privat allmänläkarmottagning. Han har rekommenderat patientprogrammet Livsstilsguiden för flera av sina patienter: De patienter jag har haft som har prövat programmet har tyckt att det är väldigt positivt. Christer Borg anser att den stora fördelen med patientprogrammet är att patienten erbjuds aktiv uppföljning. När någon månad har gått av behandlingstiden och patienten behöver uppmuntran och stöd för att hålla ut, då tror jag att man har som störst nytta av patientprogrammet. För en patient med överviktsproblematik är en omläggning av kost och motion det absolut viktigaste, men vi läkare har inte alltid tid att följa upp patienterna som vi skulle vilja. Därför är det fantastiskt bra med uppbackning från annat håll, avslutar Christer. sanofi-aventis Gustavslundsvägen Bromma Sverige Tel Ingela Gulliksson, deltar i patientstöds programmet Livsstilsguiden. Med patienten i fokus SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, är en fristående myndighet som arbetar med att förbättra Sveriges hälso- och sjukvård. SBU:s uppdrag är att på vetenskapliga grunder utvärdera vilka metoder i vården som gör störst nytta för patienten och hur resurserna utnyttjas på bästa sätt. Områden som berörs kan handla om alltifrån ryggont, missbruk, fetma och karies till hur man effektiviserar specifika arbetsmetoder och rutiner. Arbetet bedrivs av experter som noggrant sållar, söker, kvalitetsgranskar och väger samman forskningsresultat från hela världen. Varje år publiceras över 1,4 miljoner medicinska artiklar. Det är en enorm mängd som är svåröverskådlig. Vi tittar på specifika områden och sammanställer resultaten i rapporter som hälso- och sjukvården kan ta del av, säger Måns Rosén, chef för SBU. Resultatet av SBU:s arbete syns framför allt när sjukvården förändrar praxis inom olika områden. Ett exempel är utvärderingen av en ny metod för hörsel screening av nyfödda. Efter att SBU:s rapport kom ut 2004 bytte vården snabbt till en ny metod för hörselscreening av alla spädbarn, vilket har lett till att hörselskador upptäcks tidigare. Tel Vet du något som andra också borde få veta? VÅRD & HÄLSA 11

12 UTBLICK Hans Rosling: Världen mår allt bättre Krig, epidemier och klimathot toppar löpsedlarna. Men KI-professor Hans Rosling omkullkastar domedagstänket. Världen mår allt bättre. Medellivslängden ökar och barnadödligheten sjunker. Med ökad frihandel, seriöst bistånd och smartare prissättning på läkemedel kan alla länder till slut komma ikapp. Det framhåller Hans Rosling, professor i global hälsa vid KI, som med rörlig grafik gör FN-statistik mer begriplig. För sina insatser tilldelas han Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris Rörliga bilder hjälper människor att se samband i stället för att se ekonomisk tillväxt, familjefrågor, hälsa och miljö var för sig, säger Hans Rosling. Färre krig och flyktingar, ökad demokratisering och en växande medvetenhet om klimatförändringarna ser han som andra vettiga mått på världshälsans förbättringar. Tvåbarnsfamiljer är norm i allt fler länder. I de rikaste länderna är barnadödligheten nära noll. Och den är faktiskt lägre i Shanghai, Hong Kong och Singapore än i New York. De senaste 40 åren, menar han, har visat att fattigdom inte är något statiskt. Se bara på utvecklingen i Indien och Kina! Andelen utfattiga minskar för varje år. Vi har lätt för att kritisera länderna för bristfällig demokrati eller arbetsskydd, men glömmer ofta bort allt positivt som sker. Historielöshet ser han som det största hindret för en mer rättvis global utveckling. Och att prata om i- och u-länder är helt passé. Ofta när man säger u-land klumpar man ihop länder som Malaysia, Brasilien och Iran. Det är ungefär lika smart som att beskriva svensk historia som förr i tiden när Karl XII och Tage Erlander satt vid makten. Länder som Malaysia och Chile har faktiskt utvecklats dubbelt så snabbt Foto: Scanpix/Magnus Hallgren som Sverige det gångna decenniet, både ekonomiskt och hälsomässigt. Om Uganda utvecklas i Sydkoreas takt, kan landet gå med i EU om 40 år. Hans Rosling betonar att infektionssjukdomar inte längre är det största hälsoproblemet i Asien, fler dör av kroniska sjukdomar och olyckor. Alla länder måste tillåtas komma ifatt de rikaste, anser KIprofessor Hans Rosling. Den svåraste utmaningen nu är klimatet, att trygga en hållbar utveckling. Alla länder måste tillåtas komma ifatt de rikaste, bland annat genom justa spelregler för frihandel. Tillväxt är ett av de bästa sätten att komma åt såväl diktaturer som illegal vapenhandel och terrorism, avrundar han. TEXT: ELISABETH TYSK 12 VÅRD & HÄLSA

13 Att driva en privat vårdcentral har sina sidor. Det är Achima Cares vd väl medveten om: Personalen går hem varje kväll. Trivs de inte, kommer de inte tillbaka nästa morgon. Fokus på medarbetarna K lockan kvart i nio till nio fikas det på Hjortens Vårdcentral i Trollhättan. Den tiden är helig, säger vårdcentralsföreståndare Anette Karlsson. Det är viktigt att vi ser varandra. Achima Care driver Hjorten sedan april När personalrummet skulle renoveras, var det främsta önskemålet en soffa som passade i det runda burspråket. Om du visste vad vi fick leta, säger Lars Kumlin, verksamhetschef: Det här är en trevlig och framåtsträvande arbetsplats. Vi har både psykolog och dietist, vilket vidgar utbudet även för patienterna. personalchefen Maja Sjöberg. Men nu står den här. På Achima Care förstår man att det inte går att spara genom att dra ner på antalet tjänster. Att däremot tillföra människor med kompetens ökar vårdcentralens värde. Sedan vi tog över har vi utökat både med sjuksköterskor och sekreterare, säger Maja Sjöberg. Här finns rätt stor frihet att prova på Bengt-Åke Sporre, distriktsläkare: Achima Care är positiva till utbildning. De ser det som reklam för företaget, inte en belastning. Väntrummet på Vårdcentralen Hjorten är ljust och luftigt. Här fi nns en kafédel, en läsdel och en lekdel. Det skall vara en positiv upplevelse att vänta, säger Achima Cares personalchef Maja Sjöberg och företagets vd Stefan Johansson. olika idéer, säger Achima Cares vd, Stefan Johansson. Prestigen är lika med noll. Även i Älmhult har de anställda en stor grad av självstyrande. Individuell pensionslösning Achima Care driver i dag två vårdcentraler, Älmhults och Hjortens. Ambitionen är att ta över ytterligare ett par vårdcentraler under Företaget är också mycket flexibelt när det gäller personalens arbetssituation. Vi har till exempel pensionsmäklare som läkarna får träffa för individuell pensionslösning, säger Maja Sjöberg. Vid övertagandet av Hjorten fanns det inga läkare anställda. Vid rekryteringen tog Achima Care stor hänsyn till hur de nya läkarna skulle passa ihop med den personal som redan arbetade på vårdcentralen. Det är en konkurrensfördel att ha läkare som vill utvecklas, säger Stefan Johansson. Namnet Achima Care gör inte att patienterna kommer hit, men det gör sättet de blir bemötta på. Besök oss på Läkarstämman i monter A15:41 eller på SEB Asset Selection placera pengarna där de förväntas växa Välj SEB Asset Selection så investeras ditt sparkapital i aktier, räntor, valutor och råvaror. Fondförvaltaren följer sedan utvecklingen åt dig och flyttar löpande pengarna dit de förväntas växa. Enklare kan det inte bli för dig. Kom in på närmaste SEB-kontor eller ring , öppet dygnet runt. Du kan även läsa mer på Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Värdet på dina fondandelar kan både stiga och falla och det är inte säkert att du får tillbaka det insatta kapitalet. För fonder som placerar på utländska marknader kan förändringar i valutakurserna få värdet på fondandelarna att stiga eller falla. Faktablad och Informationsbroschyr med fullständiga fondbestämmelser fi nns att hämta på eller på närmaste SEB-kontor. VÅRD & HÄLSA 13

14 HISTORIK 200 år av banbrytande medicinska framsteg 1840-talet Narkos: Den första kända narkosen genomfördes med eter Även kloroform, xylocain och kokain har använts. På 1860-talet kom lustgas som fortfarande är bas. Att kunna operera med patienten sövd och smärtfri innebar en revolution för kirurgin talet Louis Pasteurs insikter om sambandet mellan bakterier och infektioner sprids. Bättre handhygien och rutinmässig sterilisering av instrument och förband minskar infektionsrisken dramatiskt. Färre amputationer och minskad dödlighet i barnsängsfeber är några resultat talet 1922 börjar man behandla diabetes med insulin, med ökad livslängd och förbättrad livskvalitet som följd. Medicinhistoriska museet 13 februari: Konst och Läkekonst, med rubriken Allt om kyssar. Medverkar gör Stephan Rössner, Peter Nilsson, Magdalena Ribbing och Hans Persson februari: Internationellt Berzeliussymposium i Stockholm på temat vacciner. Övriga teman under året är Syrgas 14/4 (Stockholm), Tobaksprevention 24 25/4 (Stockholm), Prehospital Medicinhistoriska museet Allt fler sjukdomar kan förebyggas, diagnostiseras och behandlas. Bakom framstegen står ofta läkare som upptäckt brister i vården och uppfunnit innovativa lösningar talet Anestesiologi blir ett eget specialistområde, vilket påverkar hela sjukhusorganisationen. Särskilda intensivvårdsavdelningar inrättas. Nu lanseras också vacciner mot difteri, kikhosta och polio. Det allra första vaccinet, det mot smittkoppor, fick spridning redan i början av 1800-talet och ledde till att sjukdomen utrotades fick Enders, Weller och Robins Nobelpris för tekniken bakom poliovaccinet talet En rad antibiotika lanseras mot tidigare dödliga infektioner som hjärn- och lunginflammation samt tbc. Att ett visst mögel dödade bakterier upptäckte britten Alexander Fleming redan 1928.» Axplock ur agendan jubileumsåret 2008 vård 6 7/5 (Stockholm), Graviditetsförgiftning 2 3/6 (Uppsala), Reproduktionsbiologi 4 6/9 (Linköping), Den åldrade mannen 25 26/9 (Malmö), Fetma 23 24/10 (Umeå) och Fallskador bland äldre 6 7/11 (Stockholm). Mars: Ny bok om svensk medicinhistoria en av totalt åtta böcker som ges ut under Jubileumsåret. Övriga handlar om istockphoto 1960-talet istockphoto Hjärtinfarktavdelningar minskar dödligheten från 25 till 7 procent. EKGapparater började tillverkas i början av 1900-talet och från 1960 används de rutinmässigt för diagnostik talet Läkarna får nya, effektivare hjälpmedel för diagnostik presenteras den första EMI-skannern och 1976 tas de första bilderna av människokroppen med magnetkamera. Även datortomografin revolutionerar diagnostiken. Etikfrågor aktualiseras bildas Svenska Läkaresällskapets etiska de legation. Debatten kring dödshjälp och dödsbegreppet tar fart. Även Statens Medicinsk-etiska Råd bildas. Svenska Läkaresällskapets historia och roll i samhället, om Läkaresällskapets Hus-historia, medaljsamlingen, bokskatterna i Hagströmerbiblioteket, Som sagt citat av 50 svenska läkare av Stephan Rössner) och medicinhistoria under 1900-talet av Lars Werkö. Juni: Nu offentliggörs vilka fem kliniskt verksamma specialister som får FoU-stöd Nutid Medicinare och samhällsvetare ser allt tydligare samband; t.ex. att välutbildade med stort inflytande över sin arbetssituation mår bättre och lever längre. Framtid Stamceller används t.ex. vid benmärgstransplantation för behandling av leukemi. Forskning pågår där man hoppas finna vägar att styra omogna celler att bilda ny frisk vävnad eller nya organ. Även sambandet arbetsmiljö hälsa utforskas alltmer. Källa: NE och Lars Werkö, professor emeritus i internmedicin, som under jubileumsåret 2008 ger ut en bok om svensk medicinhistoria. Medicinhistoriska museet under 1 3 år från Läkaresällskapets 200-årsfond november: Jubileumsfest under Riksstämman i Göteborg. För mer info, se InPress 200 ÅR AV Skjuts åt svensk hjärnforskning Demens, psykiska sjukdomar och stroke några av våra allra vanligaste folksjukdomar handlar om hjärnan. I år har Hjärnfonden delat ut 30 miljoner kronor till högaktuell forskning om hjärnans sjukdomar. N ästan ingen svensk undgår att någon gång i livet drabbas av en sjukdom, skada eller funktionsnedsättning i hjärnan. Var nionde svensk lider av en allvarlig hjärnsjukdom och så gott som alla känner någon som lider av en störning i hjärnan. Det är inte svårt att förstå att det behövs mer forskning om hjärnans sjukdomar. Alla pengar som samlas in till hjärnforskning är otroligt välbehövliga. Men det behövs mer pengar om vi ska hitta bot för hjärnans sjukdomar, säger professor Lennart Persson, ordförande i Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Den vetenskapliga nämnden bestämmer vilka forskare som ska få pengar från Hjärnfonden. Stort lidande Nämnden består av ett tjugotal professorer som alla är experter inom någon gren av neurovetenskapen. Professorerna kommer från lärosäten i hela landet och fungerar som en garant för att de forskare som stöds av Hjärnfonden är de allra bästa i sitt slag. Varje år delar Hjärnfonden ut 30 stipendier för nydisputerade forskare. Stipendierna ger forskarna möjlighet att forska på heltid i ett år, ofta på ett utländskt lärosäte. Just nu finns 25 forskargrupper i Sverige som kan ägna sig åt framstående hjärnforskning tack vare anslag från Hjärnfonden. Forskningsanslagen är på en halv miljon vardera. Dessutom delar Hjärnfonden ut några större forskningsanslag. Lidandet som hjärnsjukdomar orsakar är enormt. Dessutom är det en kostsam sjukdomsgrupp, hjärnrelaterade sjukdomar kostar samhället 85 miljarder kronor per år. Ändå saknas det fortfarande stora resurser. Vi får in många högklassiga ansökningar som vi tyvärr måste säga nej till eftersom pengarna inte räcker till, säger Lennart Persson. Lennart Persson är ordförande för Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Samtliga ledamöter i nämnden arbetar ideellt. 14 VÅRD & HÄLSA

15 KRÖNIKA Läkarbristen måste åtgärdas! En av nyckelfrågorna för svensk sjukvård är tillgången till läkare. I dag är cirka läkare verksamma inom hälso- och sjukvården. Många kommer att gå i pension de närmaste åren, samtidigt som befolkningen blir äldre och behovet av vård därmed växer. En läkarmottagning utan läkare är ungefär som en buss utan busschaufför. Lika lite, eller snarare ännu mindre än vi vill åka buss med någon utan busskort, vill vi bli behandlade av någon utan läkarutbildning. Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att förbättra tillgången till läkare. Regeringen förbättrar inflödet till läkaryrket genom ökning av antalet platser på läkarlinjen. Under 2008 inleds utbyggnaden av läkarlinjen. Fullt utbyggd är det en ökning med 330 platser eller tio procent sedan Någon har sagt att Stockholm har världens mest välutbildade taxichaufförer. Jag vet inte om det är sant, antagligen inte. Men påståendet sätter fingret på något viktigt. Vi behöver bli bättre på att välkomna människor med utbildning från andra länder in på arbetsmarknaden. Det gäller såväl läkare som sjuksköterskor och andra yrkesgrupper. Byråkratordet för att godkänna utländska utbildningar är validering. Vi behöver bli bättre på validering. I våras tillsatte regeringen en utredare med uppdrag att utarbeta en bättre ordning. Detta är kan hända en liten pusselbit. Men jag tror det är en viktig pusselbit. Men det räcker inte med att se till att det blir fler läkare. Vi behöver även se till att läkare inte slutar. I somras avskaffade regeringen därför åldersgränsen för privatpraktiserande läkare som får ersättningen enligt den nationella taxan, något som bidrar till att öka mångfalden och tillgängligheten. Ett annat exempel är primärvården. I dag råder brist på läkare med allmänmedicinsk kompetens inom primärvården. Ett sätt att göra primärvården mer attraktiv är att införa fri etableringsrätt. Regeringen har tillsatt en utredning som ska komma med förslag till hur fri etablering kan genomföras just inom primärvården. Behövs det ytterligare åtgärder? Jag tror det, men dessa åtgärder är en mycket god början på att komma till rätta med det annalkande problemet. Hjälp Parkinsonforskningen framåt Stiftelsen Parkinsonförbundets forskningsfond/parkinsonfonden hjälper till att finansiera svensk forskning kring Parkinsons sjukdom. Våra anslag och stipendier gör det möjligt för forskare att komma närmare målet, ett botemedel mot sjukdomen. Ett bra exempel på framgångsrik svensk forskning är ett system för behandling av avancerad Parkinson, Duodopa, som förser kroppen med ett kontinuerligt flöde av levodopa/karbidopa. En noggrann kontroll av doseringen gör att vissa av patienterna, som tidigare haft stora problem med stelhet och överrörlighet, nu har en klart förbättrad livssituation. Din hjälp gör nytta. Med större ekonomiska resurser går forskningen fortare framåt och fler av de som drabbade kan få hjälp. Kanske kan de till och med bli helt friska igen. Hjälp oss stödja den Svenska Parkinsonforskningen. Parkinsonförbundets forskningsfond/parkinsonfonden verkar för att ekonomiskt stödja svensk klinisk Parkinsonforskning. Vår viktigaste uppgift är att via anslag och stipendier stimulera och hjälpa lovande Parkinsonforskare. H.M. Drottning Silvia är beskyddare av Parkinsonförbundets forskningsfond. Parkinsonfondens 90-konto kontrolleras av staten genom Stiftelsen för insamlingskontroll, SFI. Plusgiro nr GÖRAN HÄGGLUND SOCIALMINISTER Foto: Tommy Hvitfeldt Hjälp oss att lösa gåtorna kring hjärnans sjukdomar Hjärnfonden har en liten, men effektiv organisation med låga administrativa kostnader (3 procent). Dina pengar går dit där de behövs bäst till viktig forskning om hjärnan. Hjärnfondens gåvogiro står alltid öppet för din gåva: PG eller BG Minnes- eller gratulationsgåva Beställ på Spara i fonder För mer information kontakta Banco: Inför livets slut Skänk en gåva till hjärnforskningen i ditt testamente. Ring Hjärnfondens kansli: Finsk tango och svensk schlager i skön symbios Editas sammansättning av kompetenser och erfarenheter skapar förutsättningarna som behövs för att hitta slipade, självständiga och effektiva lösningar inom det vida begreppet kommunikation. Välkommen till ett modernt kommunikationshus VÅRD & HÄLSA 15

16 SAHLGRENSKA AKADEMIN CORE FACILITIES AVANCERADE TEKNIKPLATTFORMAR FÖR MODERN BIOMEDICINSK FORSKNING GENOMICS MAMMALIAN PROTEIN EXPRESSION PROTEOMICS CENTRE FOR CELLULAR IMAGING ELECTRON MICROSCOPY UNIT SWEDISH NMR CENTRE TRANSGENIC CORE FACILITY CENTER FOR MOUSE PHYSIOLOGY AND BIO-IMAGING EXPERIMENTAL BIOMEDICINE 16 VÅRD & HÄLSA

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 )

维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 维 市 华 人 协 会 健 康 讲 座 2009-11-14 19:00-20:00 甲 流 概 况 及 疫 苗 注 射 主 讲 : 方 静 中 文 注 释 ; 曾 义 根,( 如 有 错 误, 请 以 瑞 典 文 为 准 ) 甲 流 病 毒 图 片 Vad är speciellt med den nya influensan? 甲 流 的 特 点 Den nya influensan A (H1N1)

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN

Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas mötesplats för fortbildning MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN STOCKHOLM WATERFRONT CONGRESS CENTRE 5-6 DECEMBER 2013 MEDICINSKA RIKSSTÄMMAN Läkarnas årliga mötesplats för fortbildning 70- årsjubileum Välkommen

Läs mer

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER

VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER VI PLACERAR DINA PENGAR I BÄTTRE HÄLSA I ANDRA LÄNDER FN har som mål att halvera fattigdomen i världen till år 2015. Det innebär att hundratals miljoner människor får ett rikare liv. BÄTTRE HÄLSA GÖR VÄRLDEN

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Osteoporos - det du behöver veta och lite till!

Osteoporos - det du behöver veta och lite till! KOPIA Denna inbjudan har skickats till din verksamhetschef Inbjudan till en 2-dagars utbildning Osteoporos - det du behöver veta och lite till! Utredning och behandling av en folksjukdom 8-9 oktober 2014

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl.

Landstingets kansli 2011-09-22 FoUB 3 /11 Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03. Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 1 (6) Landstingets kansli Planeringsavdelningen, Hillevi Andersson Justerat 2011-10-03 FoU-beredningen Tid Torsdagen den 22 september 2011 kl. 13-16 Plats Närvarande ledamöter Övriga närvarande Sekreterare

Läs mer

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna

Psykiatrisk mottagning Arvika. Projekt unga vuxna Psykiatrisk mottagning Arvika Projekt unga vuxna Presentation framtidsmöte 2014-10-03 Psykisk ohälsa bland unga vuxna Internationellt perspektiv Nationellt perspektiv Värmland Arvika, Eda, Årjäng Projekt

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Att leva med Ataxier

Att leva med Ataxier Att leva med Ataxier Att leva med ataxier Jag kan fortfarande göra allt på mitt eget sätt Johanna Nordbring, 47 år i dag, gick tredje årskursen på gymnasiet när hon märkte att hon hade problem med balansen.

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

Om att delta i en klinisk prövning

Om att delta i en klinisk prövning Om att delta i en klinisk prövning 1 Innehållsförteckning Vad är en klinisk prövning och hur utförs den? 5 Varför görs kliniska prövningar? 7 Varför gör min läkare kliniska prövingar? 7 Hur utförs en klinisk

Läs mer

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel

Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Lättläst om Läkemedelsverket och läkemedel Här finns inga svåra ord eller långa meningar. Här kan du läsa om läkemedel och om Läkemedelsverket. Denna information finns också på www.lakemedelsverket.se/lattlast

Läs mer

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Fakta om lungcancer. Pressmaterial Pressmaterial Fakta om lungcancer År 2011 drabbades 3 652 personer i Sverige av lungcancer varav 1 869 män och 1 783 kvinnor. Samma år avled 3 616 personer. Det är med än tusen personer fler som dör i

Läs mer

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING

FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING FÖRKORTA RESAN FRÅN SYMTOM TILL DIAGNOS MED HJÄLP AV ONLINE SCREENING Sofia Ernestam Reumatolog, Karolinska universitetssjukhuset Registerhållare SRQ Projektledare 4D artriter Sofia Svanteson, Grundare

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring

SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring SKiLLS Stärkt Kompetens inom Läkemedel för Läkare under Specialiseringstjänstgöring Delprojekt 3.3. i Nationella läkemedelsstrategin Sevim Barbasso Helmers 2014-03-26 Socialstyrelsen i samverkan med berörda

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Nationell konferens för ST-läkare

Nationell konferens för ST-läkare Nationell konferens för ST-läkare 2-4 februari 2011 Varbergs Kurort SLUP Sveriges Läkare under Utbildning i Psykiatri har nöjet att inbjuda Dig till årets ST-konferens 2-4 februari 2011 Varbergs kurort

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016

Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 Specialistsjuksköterskeprogrammet 2015/2016 60 / 75 HP UPPSALA DISTANS 50%, CAMPUS 100%, CAMPUS 50% Specialistsjuksköterskeprogrammet är för dig som vill fördjupa dina kunskaper och självständigt ansvara

Läs mer

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän

För några Vi fortsätter att kämpa Socialstyrelsen SMS:a willefonden 100 till 72 970 Nytt för företag - bli Företagsvän För några Allting är normalt under graviditeten, alla prover man kan ta är bra, inga sjukdomar som drabbar barn finns i familjen, förlossningen är helt utan komplikationer och den lilla babyn är frisk.

Läs mer

för sls aktuellt 2010/2011

för sls aktuellt 2010/2011 annonsprislista & utgivningsplan för sls aktuellt 2010/2011 UTBILDNING Den Medicinska riksstämman den 25 27/11 Sidan 13 14 VETENSKAP Epigenetik: både arv och miljö har betydelse Sidan 5 KVALITET Lovisa

Läs mer

fattigdom en rättighetsfråga

fattigdom en rättighetsfråga fattigdom en rättighetsfråga amnesty.se/nuvetdu Var 8:e kvinna riskerar att dö Visste du att risken att dö i samband med graviditet och förlossning är större i Sierra Leone än i nästan alla andra länder

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus

Hudiksvalls sjukhus. Kliniken i fokus Kliniken i fokus I Hudiksvall har det inte funnits en neurologmottagning på tio år. Det drev fram utvecklingen av ett neurologteam av kurator, sjukgymnast, logoped, arbetsterapeut och dietist för att samordna

Läs mer

Barnvaccin pneumokocker

Barnvaccin pneumokocker Barnvaccin pneumokocker Vaccinationsprogram i Sverige De barnvacciner som erbjuds till alla barn inom barnhälsovården och skolan ger skydd mot åtta sjukdomar: polio, difteri, stelkramp, kikhosta, mässling,

Läs mer

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova?

Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? Pirrar det i benen så att du har svårt att sova? I natt pirrar det i benen på alltför många svenskar. Få känner till att obehagskänslorna inne i benen kan vara ett sjukdomstillstånd, Restless Legs Syndrom

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society

Maj 2014. Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society KRAFTSAMLING KRING SVENSK SMÄRTVÅRD Maj 2014 Information till medlemmar inom Svenska Smärtläkarföreningen och Swedish Pain Society Vi kan skapa en modern smärtvård Ifall vi kraftsamlar tillsammans! Varför

Läs mer

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras

Brosket. Synovialmembranet. inflammeras Artrox är Sveriges mest sålda läkemedel med glukosamin för symtomlindring vid lätt till måttlig artros. Artrox kan lindra smärta och öka rörligheten i dina leder. Studier tyder på att glukosamin även kan

Läs mer

När livet söker sig nya former. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Fokus öppenvård och lokal anknytning

När livet söker sig nya former. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Fokus öppenvård och lokal anknytning När livet söker sig nya former Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Fokus öppenvård och lokal anknytning PhD Stig-Arne Berglund socionomutbildningen socialt arbete Umeå universitet Kunskap- och

Läs mer

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel

Special läkemedels. På spaning mot nya läkemedel Special läkemedels PROJEKTET På spaning mot nya läkemedel Målet är att säkerställa effekten och nyttan Under de närmaste åren kommer flera nya läkemedel att introduceras i sjukvården. Många av dem innebär

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98.

Namn Form Styrka Förp Varunr. AIP (SEK) AUP (SEK) Acomplia Filmdragerad 20 mg Blister, 28 051996 602,83 662,00. 20 mg Blister, 98. BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE Sanofi Aventis AB Box 14142 167 14 Bromma SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden

Läs mer

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget

Speciellt korta & klara nyheter från landstinget !!! Speciellt Korta & klara landstingsnyheter Nr 2 mars 2013 Speciellt korta & klara nyheter från landstinget I det här numret av Speciellt kan du läsa om: 113 13 Nytt nationellt informationsnummer Snabbare

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Landstingshuset, konferensrum Rigel

Landstingshuset, konferensrum Rigel Hälso- och Sjukvårdsstaben Hälsovalskansliet Berit Bryske MINNESANTECKNING HÄLSOVALSRÅD 2013-12-19 LK/120259 Plats Landstingshuset, konferensrum Rigel Närvarande: Anders Olsson, LiV Anders Olofsson, Kinnekullehälsan

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige

Internmedicin. 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin 2012-2015 Dalarna och Sverige Internmedicin Internmedicin är trygghet för patient, anhörig och vårdare. Varför det? Trygghet är vetskap om ohälsans orsak, och internmedicin söker orsaken

Läs mer

Verksamhetsplan för Läkarsektionen 2015

Verksamhetsplan för Läkarsektionen 2015 för 2015 Sektionsordförande 2014: Theodor Hjortenhammar Vice sektionsordförande 2014: Awad Smew 1. Sammanfattning Sektionens verksamhet 2015 2. Framtidens läkarutbildning på NKS 3. Examinationer 4. Klinisk

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta

Smärtdagarna 2011. Primärvårdssymposium. Utredning, diagnostisering och behandling av långvarig smärta ST-läkare du erhåller intyg efter genomgången kurs Primärvårdssymposium Smärtdagarna 2011 Inbjudan till konferens i Stockholm den 28-29 mars 2011 TALARE Huddinge Solna Karsten Ahlbeck Specialistläkare

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014

PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 PSYKIATRIVECKAN PROGRAM 6-12 OKTOBER 2014 Psykiatriveckan är ett samarbete mellan Studieförbundet Vuxenskolan, NSPH, (H)järnkoll samt Kommun- och Landstingspsykiatrin i Blekinge. PSYKIATRIVECKAN 2014,

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Sjukvå. om din trygghet.

Sjukvå. om din trygghet. Sjukvå r Direkt d plus personförsäkringar om din trygghet. Över 100 år av omtanke Där vi kommer ifrån måste man bry sig lite mer För drygt hundra år sedan var det en grupp läkare som bestämde sig för att

Läs mer

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom

RAPPORT. Datum 2012-02-10. Slutrapport från arbetsgruppen Kroppslig hälsa hos personer med omfattande och allvarlig psykisk sjukdom Strategisk plan för den psykiatriska vården i Skåne Kroppslig hälsa hos personer med allvarig och omfattande psykisk sjukdom Emelie Sundén Hälso- och sjukvårdsstrateg 040-675 31 29, 040-675 31 26 emelie.sunden@skane.se

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?

Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? 1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Läs mer

Tuberkulos. Information till patienter och närstående

Tuberkulos. Information till patienter och närstående Tuberkulos Information till patienter och närstående Vad är tuberkulos? Tuberkulos är en smittsam men botbar infektionssjukdom som orsakas av bakterien Mycobacterium Tuberculosis. Av alla som blir smittade

Läs mer

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under

Läs mer

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete.

Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri, en presentation av föreningen och föreningens arbete. Svenska Föreningen för Barn- och Ungdomspsykiatri (SFBUP) ingår som en del i två större organisationer.

Läs mer

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE

OMVÅRDNADSBLADET. generationsväxling. i serien! GY/VUX Hösten 2009 GRÄNSLÖST LÄRANDE GY/VUX Hösten 2009 OMVÅRDNADSBLADET GRÄNSLÖST LÄRANDE generationsväxling i serien! TESTA EN NY GENERATION omvårdnadsbladet Utgivare liber, 113 98 Stockholm redaktion Miriam Barzelatto linda Ericsson layout

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11

Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Svensk Lungmedicinsk Förening informerar Nummer 2, 2007 2007-06-11 Redaktionsadress Magnus Sköld Lung- och Allergikliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna 171 76 Stockholm Tel 08-51774843; 08-51773905

Läs mer

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.

Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst. Barbro.holm-ivarsson@telia.com Effektiva metoder för att sluta röka -även socialt utsatta måste fåstöd C:\Users\Ingemar\Pictures\ToA bilderna\7000-avlider högupplöst.jpg Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog

Läs mer

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring

Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring Vägledning- Försäkringsmedicin Läkares specialiseringstjänstgöring En rekommendation Reviderat förslag 2012-02-01 I huvudsak bearbetat och sammanställt av Britt Arrelöv och Ingemar Petersson Deltagare

Läs mer