Aktiebolaget SKF, Göteborg, Telefon , Telefax , Telex 2350, Telegram KULLAGER

Transkript

1

2 Innehåll 2 Förvaltningsberättelse 6 Förslag till vinstdisposition 6 Revisionsberättelse 7 Koncernens resultaträkning 8 Koncernens balansräkning 9 Koncernens finansieringsanalys 10 Noter till koncernens bokslut 10 Valutakurser 19 U.S.GAAP 23 Moderbolaget i sammandrag 24 Koncernchefen har ordet 25 Rullningslager 26 SKF Bearing Industries 28 SKF Bearing Services 30 SKF Speciaity Bearings 32 CITTools 34 SKF Component Systems 36 Moderbolagets styrelse 38 Koncernens organisation 39 Koncerndata 42 Aktier och aktieägare 44 sjuårsöversikt SKF-koncernen Forskningen är ett högprioriterat omrdde inom SKF och en förutsättning för vårt ledarskap. mustrationerna i drets verksamhetsberättelse speglar några av de produkter och processer som forskningen har resulterat i. Ekonomisk information och rapportering AB SKF publicerar följande ekonomiska rapporter under 1991: Bokslutskommunike 27 februari Verksamhetsberättelse 4 april Rapport över första kvartalet 23 april Rapport över första halvåret 8 augusti Rapport över de tre första kvartalen 24 oktober Dessa rapporter görs i en svensk och en engelskspråkig version. Dessutom sammanställs en årlig rapport, Form 20-F, som insänds till seeurities and Exchange Commission, USA. Verksamhetsberättelsen och Rapport över första halvåret sänds direkt till de aktieägare som anmält till VPC AB att de vill ha dem. Samtliga rapporter kan dessutom beställas från AB SKF, Group Public Affairs, under nedanstående adress. Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls på SKF Kristinedal, Byfogdegatan 4, Göteborg, tisdagen den 23 april1991, k Aktieägare som önskar deltaga i stämman skall dels vara registrerade i den av Värdepapperscentralen VPC AB förda aktieboken fredagen den 12 april, dels anmäla sig till styrelsen under adress AB SKF, Group Legal, Göteborg, senast k torsdagen den 18 april. De aktieägare som har aktierna förvaltarregistrerade måste tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn för att kunna deltaga. Omregistreringen skall vara verkställd senast fredagen den 12 april. Vid anmälan till styrelsen, som bör vara skriftlig men även kan ske per telefon , uppges namn, adress, telefon- och personnummer samt aktieinnehav. Utbetalning av utdelning Som avstämningsdag för rätt till utdelning föreslås den 30 april. Om bolagsstämman beslutar enligt detta förslag beräknas utdelning komma att utsändas av VPC den 8 maj till dem som på avstämnings-! dagen är införda i aktieboken eller i den förteckning över panthavare m fl som förs i anslutning till denna. Andelsägare i SKF Aktiesparfond och SKF Allemansfond Liksom tidigare år inbjuds andelsägare i SKF Aktiesparfond och SKF Allemansfond att närvara vid bolagsstämman, dock utan rösträtt. Anmälan görs antingen genom insändande av den blankett som bifogas inbjudningsbrevet eller per telefon senast kll2.00 torsdagen den 18 april. Aktiebolaget SKF, Göteborg, Telefon , Telefax , Telex 2350, Telegram KULLAGER

3 SKF 1990 i korthet SKF förvärvade under våren Chicago Rawhide med cirka l, 7 miljarder kronor i omsättning och anställda. Chicago Rawhide är USAs ledande tillverkare av oljetätningar för fordon och maskiner. Försäljning, Mkr Resultat efter finansiella intäkter ocb kostnader, Mkr Resultat i kronor per aktie Utdelning i kronor per aktie Medelantal anställda i arbete Utdelning enligt styrelsens förslag till vinstdisposition Förändrin.. g i procent l ~ 4.25* CIT Tools förvärvade i december huvuddelen av amerikanska Union Butterfield Corporation, USAs ledande tillverkare av verktyg i snabbstål. CIT Tools fick därmed sin första tillverkande enhet på den amerikanska marknaden och en marknadsandel på lo procent.. C "-itf!qn Cul!i'>!l TO<>Is M y!illatte.-. Sal"l) Gl;o$oea Requlre(i I juni köpte SKFs italienska dotterbolag RFT S.p.A. rörelsen i Gallino Gommas oljetätningsverksamhet. Därmed intog SKF en världsledande ställning inom området oljetätningar. En helt ny enhet - CIT Cutting Tool Technology-bildades genom samgåendet mellan SKF Tools och tyska Giinther & Co. I samband därmed bytte också affärsområdet namn till CIT Tools. Den nya c-. -- ~hetenfår en årsomsättning på2,4 miljar ~r kronor och mer än anställda. SKF Hearing Services breddade sitt sortiment av övervakningssystem genom köpet av Dymac i San Diego, Kalifornien, USA. Dymac utvecklar och marknadsför speciella analysmetoder för vibrationsmätningar. IJ:IotKii'IK'Il..n ~:.:W1t:U.: 1\'sl~~~l~, P~t; ;;~ t;~:~ Under året slutfördes förhandlingar om förvärv av två fabriker i tidigare D DR. Produktionen kommer att samordnas med SKFs tyska dotterbolag Seeger-Orbis Gm bh. SKF Bearing Services tillfördes ännu en produkt i sitt sortiment av övervakningssystem när man förvärvade Fixtur-Laser i Mölndal utanför Göteborg. Bolaget utvecklar och marknadsför laserbaserad mätutrustning. 1

4 Förvaltningsberättelse SKF-koncemens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick 1990 till1 750 miljoner kronor. Jämfört med 1989 är det en minskning med 7'liJ Mkr. Koncernens försäljning ökade under verksamhetsåret från Mkr till Mkr. Av denna ökning representerade de under året gjorda förvärven cirka Mkr eller 61 procent. Efter sju års kontinuerlig tillväxt i världens industriproduktion stagnerade denna under Ändringen blev både snabb och kraftig. Verksamhetsåret inleddes med en god försäljningsutveckling som gav SKF ett bra första kvartal, ett av de bästa i koncernens historia. Under andra kvartalet började en avmattning. Denna förstärktes genom!raks invasion av Kuwait första veckan i augusti och i kombination med kraftiga höjningar av oljepriset ledde det till en hämmad konsumtions- och investeringsbenägenhet Den högre inflationstakten och de höjda räntorna som också följde de stigande oljepriserna ökade ytterligare osäkerheten och oron. Under andra halvåret försvagades successivt efterfrågan markant på koncernens produkter. Redan underårets tredje kvar tal var försäljningen i volym lägre än under motsvarande period för Nedgången i efterfrågan under andra halvåret gällde de flesta marknaderna. Undantag utgjorde Asia Pacific-regionen som hade fortsatt god tillväxt. Av de övriga marknaderna var det endast Tyskland som hävdade sig, även om tillväxttakten också här mattades. RuHningslager För koncernens huvudprodukt, rullningslager, blev det en snabb svängning från ett läge med god balans i marknaden och stundtals leveransproblem, till en situation med minskad efterfrågan. Nedgången gällde de flesta kundsegment och därmed också de flesta lagertyper, d v s inte enbart lager till bilar och vitvaror. Produktionsneddragningar blev nödvändiga och en rad åtgärder vidtogs under hösten Nyanställningar och övertidsarbete upphörde och korttidsveckor infördes vid de flesta av koncernens lagerfabriker. Antalet anställda minskades. Ytterligare minskningar av produktionen skedde i början av Allt var dock inte neddragningar. SKF expanderade också under året. I Indien fortsatte utbyggnaden av koncernens nya fabrik i Bangalare och i Malaysia påbörja- 2 des byggandet av en helt ny fabrik för rullningslager. SKF Bearing Industries fortsatte under 1990 genomförandet av det treåriga tillverkningsprojektet MS90-Manufactoring Structure for the Nineties- i kombination med det s k kanalprojektet Projekten syftar till snabbare flöden, kortare omställningstider, enklare planering och lägre kostnader. Den förstärkta konkurrenskraften blir ett gott stöd i en stramare konjunktur. Projekten skapar också förutsättningar för en minskning av varulagret. Verktyg Det affärsområde som expanderade mest under 1990 var SKF Tools. Affärsområdet omstrukturerades vid samgåen~ det med tyska Giinther & Co. SKF har 70 procent och de förra ägarna till Giinther och Co. 30 procent i den sammanslagna enheten. Affärsområdet bytte också namn till CIT Tools. CIT står för Cutting Tool Technology. I slutet av året förvärvades Union Butterfiield, som tillverkar snabbstålsverktyg i USA. Komponenter SKF Component Systems stärkte under året sin ställning som tätningsleverantör genom förvärvet av Chicago Rawhide {CR Industries). Detta gav SKF en ledande position i världen inom området oljetätningar. Produktema säljs och används i stor utsträckning tillsammans med rullningslager. De flesta av affärsområdets verksamheter påverkades negativt av konjunkturavmattningen och osäkerheten i Mellanöstemkrisens spår. Undantag utgjorde SARMA och Am pep, som år viktiga leverantörer till Europas och USAs civila flygindustri. Brasilien När den brasilianska regeringen i slutet av mars 1990 införde den s k Collor-planen för att hejda inflationen, blev detta börja på en lång och besvärlig period för lande~.._... industri. Inledningsvis inställde stora delar av tillverkningssektorn sin aktivitet. SKF, som har två fabriker för rullningslager, en verktygsfabrik och en fabrik för fästelement i Säo Paulo-området, tvingades Denna Finita-Element-modell, som skapajs enligt ett tillvägagångssätt som UJ.Vecklats vid ERC, avslöjar varye svaghet eller overdunenswnerad de/1 den forsta konstruktwnsslassen till en axelbox avsedd for ett höglwsnghetslilg. Konstruletoren specificerar helt enkelt huvuddimensionef11(l såsom tjoc.kleken på plattor och flånsar i axelboxen. Med dessa mgångs värden kan del (()kala SKF-bolaget slwpa en fullständig Finlla-Element modell och i samarbete med kunden finna den ideala lösningen

5 till såväl temporära stängningar som uppsägningar. Efter vissa tecken på återhämtning under sommaren vände utvecklingen åter nedåt under senare delen av året. Inflationen tog fart på nytt och stegrade räntekostnader fick en negativ påverkan på affärerna. Ytterligare neddragningar samt uppsägningar måste tillgripas. I början av 1991 infördes på nytt löne- och prisstopp för att bromsa inflationsök.ningen. Utvecklingen i Brasilien innebar för SKF en minskning av resultatet om cirka 275 Mkr jämfört med föregående år. r?steuropa ~ Året präglad.~s av omfattande politiska förändringar i Osteuropa. Införandet av marknadsekonomi gav SKF nya möjlig- " heter, främst i de västligare delarna av det }mla Comecon-området -~ I Ungern och Tjeckoslovakien har SKF en unik position genom att koncernens helägda försäljningsbolag tilläts verka under efterkri~tiden. Under verksambetsåret inriktades arbetet framgångsrikt på att aktivera dessa bolag. SKF beslutade starta egen försäljning i Polen och i Bulgarien öppnades ett representationskontor i slutet av SKFs försäljning till Östeuropa utvecklades positivt under året och koncernens ställning på denna marknad stärktes. För att nå en långsiktigt stark ställning är det också nödvändigt med tillverkning i regionen. SKF arbetar därför med ett antal projekt och alternativ i detta syfte. SKFförvärvade i böljan av 1991 två fabri ( ~r.i f d D DR. Fabrikerna tillverkar bl a -fåsringar och skall samordnas med seeger Orbis i Tyskland. J!orskning och utveckling... 1 Investeringarna i forskning och utveckling fortsatte att vara ett högprioriterat område inom SKF. Under verksamhets- året satsades 534 Mkr mot 498 Mkr Bland de olika nya produkter som ledde till marknadsaktiviteter kan följande nämnas: Ett nytt spårkullager med hållare i grafit för användning i miljöer med höga temperaturer - upp till350"c. Användningsområdena omfattar transportanordningar och vagnar som används i ugnar. Höghastighetslager med kulor av keramiskt material för spindlar till verktygsmaskiner. Tillsammans med biltillverkare och tillverkare av låsningsfria bromsar (ABS) utvecklade SKF ett antal sensorer som byggs in i hjullagerenheter. Ett självsmörjande ledlager med nytt ytmaterial och specialbehandlade glidytor, som ger väsentligt längre lager livslängd. De används i kontrollsystem för helikopterrotorer och i höghastighetståg. Fräsar har försetts med ett nytt ytbeläggningsmaterial, TiCN-Titanium earbon nitride, som ger ökad hårdhet och lägre friktion. Fräsarna får 2-4 gånger längre livslängd. Med ett nytt fluoroelastomeriskt material (syntetgummi) samt genom en nykonstruktion med delvis gummibelagd utvändig yta, nåddes betydande förbättringar av tätningar till vevaxlar för dieselmotorer. De nya tätningarna, som utvecklats av Chicago Rawbide, tål högre temperaturer samtidigt som de blivit ännu effektivare. Kontroll av ~rami.ska kulor genomqijvdndnlng av en hogkijnslig teknik med fluorescerande ffjtg. E~r tillllf:rkningen IIISpektero.t kuimntj i ullravwlett ljus Feltlktlgheter i kulans yta framtrader som grdna och gula fluorescerande miirken., Optisk provning av liitningar for wuius6kning av tiitninp/iippenj /contalctml!lca. I första fasen QIJvands ett hell spektrum av synligt IJUS för ott stjuiera torr /cofllakt. UIJraviolett belyming QIJv4nds sedan for att studera smord kontakt, siirslalt mätning av filmtjodclek. Utvärderingen gors genom btldbearbetning. OvakoAB Ovako AB ägs tilllika delar av AB SKF och finska Metra Oy Ab (det nya namnet på den fusionerade koncernen Oy Wärtsilä Ab och Oy Lohja Ab). Specialstålkoncernens försäljning uppgick under året till6 005 Mkr (6 595). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev en förlust om -312 Mkr (236). Försämringen berodde i huvudsak på en försvagad efterfrågan och därmed lägre volym. Därtill kom avsättningar om 132 Mkr för förväntade omstruktureringskostnader. Antalet anställda var (8 028). Hantering av finansieha risker Under verksamhetsåret förstärktes resurserna för att aktivera och utveckla den finansiella ri~khanteringen, framför allt inom området valutarisker. I en koncern som SKF med affärer i de flesta av världens länder och ett omfattande internflöde av varor och pengar, påverkas såväl resultat som eget kapital av. valutornas kursförändringar. Koncernens riskexponering styrs därför från huvudkontoret, vilket innebär betydande stordriftsfördelar och möjlighet att utnyttja SKFs finansiella styrka. Syftet med den centraliserade linansiefia riskhanteringen är dels att sprida och balansera riskerna, dels att bidra till koncernens resultat. Detta åstadkoms bl a genom kurssäkring av flöden och kapital. 3

6 Försäljning per användningsområde 1990 Förbrukare 7% Försäljning av koncernens produkter 1990 Rullningslager 76% Försäljnin~ per geografiskt område 1990 Övriga Europa 59% industri 5% Flygindustri3% Allmän maskinindustri 15% Järnvägar 2% Tung industri 7% Komponenter 18% Verktyg6% Sverige 4% Nordamerika 20% Övriga världen 17% Försäljning Resultat lll!!!t Rörelseresultat - Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Mkr J ~ l ~ l ~ If 1 200? o Kapitalavkastning (Definition se not l) [::J Sysselsatt kapital.. - Totalt kapital ~ Eget kapital 20% ± / \ 10 / / '-\ 8 ~ l/" ' o r-- L Cv 1990 l Jj Resultat och utdelning per aktie (Definition se not l} ~ Resultat!:III Utdelning Investeringar Medelantal anställda i arbete (Definition se not l) ll!!!l Sverige M! ÖVriga länder 4

7 1: Transaktionsexponeringen uppstår ur koncernens kommersiella betalningsflöden. Den hanteras genom s k netting samt balansering eller kurssäkring av återstående flöden. Kapitalexponering uppkommer genom att de utländska dotterbolagens tillgångar i lokal valuta är större än skulderna i motsvarande valuta. Dessa utländska nettotillgångar balanseras enligt en fastställd modell mot centrala låne- eller andra finansiella transaktioner i berörda valutor. Detta har i det rådande höga svenska ränteläget en positiv effekt på koncernens finansnetto. '..;;..._(oncemens resultat SKF-koncernens rörelseresultat, efter planenliga avskrivningar med 951 Mkr. (826). sjönk under 1990 jämfört med ~ed 26.3 procent och uppgick till l 915. '1\fu (2 599). Nettot av de finansiella posterna försämrades under året till-165 Mkr ( -129), till följd av ökad upplåning för genomförda företagsförvärv. De ökade räntekostnaderna balanserades delvis av positiva effekter av finansförvaltningen som beskrivits ovan. Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till l 750 Mkr (2 470), en minskning med 29.1 procent. Till resultatet bidrog rullningslager med l 385 Mkr (2 032), verktyg med 40 Mkr (127) och komponenter med 282 Mkr {328). Årets skattebelastning, före extraordi, 'ira poster och därtill hänförlig skatt, "-'oinfattande såväl betald som latent skatt, uppgick till719 Mkr (989) och motsvarade 41.1 procent (40.0) av resultatet efter finansiella intäkter och kostnader. ( - 1 Minoritetens andel av koncernens resul- ""'tat uppgick ti1126 Mkr (32). Koncernens andel av resultat i intressebolag blev -133 Mkr(78). Under året avyttrades andelar i ett före- tag som tidigare övertagit vissa av bolagets fastigheter i Göteborg. Intäkten härifrån redovisas som en extraordinåt intäkt med 145 Mkr. Avsättningar har gjorts för kostnader i samband med avvecklingen av plasmaengagemanget med 37 Mkr. Extraordinära poster medförde netto en skatteintäkt om 34 Mkr. Årets resultat efter extraordinära poster och skatter var l 014 Mkr (l 513). Resultatet per aktie före extraordinära poster uppgick till7.70 kronor {13.65). Avkastningen på sygselsatt kapital var 12.7 procent (20.0) och avkastningen på eget kapital7.3 procent (14.0). Kassaftöde och investeringar SKF-koncernens verksamheter genererade under året ett positivt kassaflöde av l 662 Mkr (2 108) efter ökning av rörelsekapitalet med 1347 Mkr (1329). Vid slutet av året uppgick varulagret i procent av försäljningen ti (33.4). Nyförvärv under året svarade för ytterligare 0.8 procentenheter. Årets investeringar i maskiner och anläggningar uppgick till1 589 Mkr (l 290). De största projekten utgjorde liksom föregående år de pågående omstruktureringarna inom lagerrörelsen i Europa samt utbyggnad av rullningslagerkapaciteten i Indien. Koncernens likvida medel uppgick vid årsskiftet till3 812 Mkr (3 417). Koncernens kort- och långfristiga lån ökade sarnmantaget under året med 3117 Mkr till Mkr ( 4 121) huvudsakligen till följd av genomförda företagsförvärv. ' Medelantalet anställda i arbete var ( ), varav ( 5305) i Sverige (se not 25»Medelantal anställda i arbete samt löner och ersättningar»). Registrerat antal anställda den 31 december 1990 var 53995, vilket är en ökning med 9 procent. Genom företagsförvärv under året tillfördes koncernen 4714 anställda. Moderbolaget I moderbolagetingår fr o m 1989 endast. funktioner för koncernens och aff'arsområdenasledning. Under året genomför- Den magnetiska vatsketätningen ar en umk typ av llllning, baseradpden magnetisk valska lllllehdlklnde magnetiska partiidar som är kjiidda med ett dispergering~l och darigenom JuJUs i suspension 1 en bärarviijska. Vätskan attraherlls av ett magnetfäll mellan den stillastående delen och den roterande axeln, sd att den bygger upp en»o-ring av vätska». Sdlange trycks/aunoden ar mindre an den magneuska attraknonskraften i vatskan, ar tiitntngen hermetiskt sluten des en förändring av den legala strukturen för koncernens verksamhet i Frankrike. Detta tillsammans med ett flertal interna transaktioner som föregick bildandet av CIT -gruppen medförde betydande engångsintäkter för moderbolaget huvudsakligen i foriii av utdelningar. Moderbolagets resultat efter finansiella intäkter och kostnaderuppgicksålunda ti111145mkr(328). Rörelseresultatet före finansiella poster var 32 Mkr ( -99). Utdelningsinkomsterna från dotterbolag var l 040 Mkr (357) och från andra bolag 34 Mkr (32). Nettot av räntor och finansiella kursdifferenser uppgick till 39 Mkr (38). Moderbolagets reserv för avveckling av plasmaengagemanget upplöstes med 72 Mkr då kostnaderna i motsvarande mån bars direkt av dotterföretag. Koncernbidrag lämnades med 161 Mkr och övriga kostnader var 4 Mkr. Netto var extraordiriära poster -93 Mkr (42). Redovisat årsresultat efter bokslutsdispositioner uppgick till l 068 Mkr (357). Medelantalet anställda i arbete var 212 (197). 5

8 Förslag tid vinstdisposition Balanserad vinst fråii föregående år Redovisat årsresultat Fritt eget kapital Styrelsen och verkställande direktören föreslår: att till aktieägare utdelas kr 4.25 per aktie att som kvarstående vinstmedel balanseras Kr l Kr l Kr Kr Kr l Kr Resultatet av bolagets och koncernens verksamhet under 1990 och ställningen vid samma års utgång framgår av resultaträkningarna samt balansräkningarna med kommentarer. Göteborg den 27 februari 1991 Lennart Johansson AlfÅkerman Holger Boblin Gösta Bystedt Giovanni Mario Rossignol o Inger stenström Peter Wallenberg Göran Johansson BengtHaak Mauritz Sablin Per-Olof Eriksson Revisionsberättelse Vi har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Modemolaget Årsredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen, disponerar vinsten i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen samt beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för år Koncernen Koncernredovisningen har upprättats enligt aktiebolagslagen. Vi tillstyrker att bolagsstämman fastställer koncernresultaträkningen och koncernbalansräkningen. Göteborg den 7 mars 1991 OlofHero If Auktoriserad revisor Price Waterhouse Åke Gustavsson Nils Brehmer Auktoriserad revisor Öhrlings Reveko AB Denna revjsioiisbcr.lttelse hänför SJg till den fullstandjga årsredovisningen som också mnefattar 'årsredovjsningen foj: moderbolaget 6

9 Koncernens resultaträkning Belopp i miljoner kronor Försäljning Övriga rörelseintäkter Tillverkningskostnader Försäljnings-, administrations- och utvecklingskostnader Avskrivningar enligt plan Rörelseresnitat not not Finansiella intäkter och kostnader - netto Resultat efter finansiella intäkter och kostnader not Härtill hänförlig skatt Andel i intressebolags resultat Minoritetsintressens andel i resultatet Resultat efter skatt not Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Härtill hänförlig skatt not6 145 not6 37 not Årets resultat Bokslutsdispositioner Återföring av latenta skatter Minoritetsintressens andel Redovisat årsresultat not22 -l 843 not not ' o 964 7

10 Koncernens balansräkning Belopp i miljoner kronor TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Finansiella omsättningstillgångar not Kundfordringar not 8 4 ' Varulager. not ÖVriga omsättningstillgångar not lo Spirrkontoi Sveriges Riksbank o 2 3 Anlägningstillggar Långfristiga finansiella tillgångar notll l 077 l Aktier och andra värdepapper Anläggningar not ÖVriga anläggningstillgångar not Sunima tillgångar SKULDEROCHEGETKAPITAL Kortfristiga skulder Kortfristiga lån notl Leverantörsskulder not Kortfristiga skatteskulder not ÖVriga kortfristiga skulder notl f , Långfmtiga sknlder Långfristiga lån not l 752 Avsättningar till pensioner och avgångsvederlag not Långfristiga skatteskulder not ÖVrigalångfristigaskldder notl Konvertibelt förlagslån not Minoritetsintre I särskilda avsättningar (eget kapitalandel) not I eget kapital Eget kapital not22 Aktiekapital Bundna reserver Fria vinstmedel Särskilda avsättning;rr (172 Snmma skulder och eget kapital Ställda panter not l 716 Ansvarsförbindelser not

11 Koncernens finansieringsanalys Belopp l miljoner kronor Rörelseresultat före avskrivningar på anläggningstillgån ochgoodwill Extraordinära intäkter och kostnader-netto Förändring av rörelsekapital: Varulager Kundfordringar Leverantörsskulder 2(f Övriga omsättningstillgångar och kortfristiga skulder-netto Kassaftöde från verksamheten, före finansiering Investeringar i anläggningar Investeringar i anläggningar genom företagsförvärv t; örsäljning av anläggningar "'--'Försäljning av aktier och andelar-netto Förändring av övriga anläggningstillgångar Kassaftöde före finansieua poster (--: rioansnetto """Skatter, inklusive extraordinära Utdelning till AB SKFs aktieägare Utdelning till minoritetsaktieägare Kassaftöde före finansiering Minoritetsintressen i CIT 99 Förändring av skatteskulder Förändring av lådeskulder Förändring av övriga finansiella fordringar och skulder - netto KtiuOöde Valutakursdifferenser Förändring av finansiela omsättningstilgånga

12 Noter till koncernens bokslut Belopp i miljoner kronor diir annat ej anges. Not 1-Redovisningsprindper Allmänt Koncernens bokslut omfattar moderbolaget AB SKF och de företag i vilka AB SKF vid årsskiftet, direkt eller indirekt, kontrollerade mer än 50 procent av röstetalet. AB SKF och dess dotterbolag tillsammans betecknas som»skf-koncernen» eller»koncernen» nedan. Aktieinnehav i bolag där koncernens röstinnehav uppgår till minst 20 och högst 50 procent, och där koncernen utövar ett väsentligt inflytande betecknas som»intressebolag». Alla bolag inom koncernen tillämpar de redovisningsregler som angivits i»the SKF Accounting and Financial Reporting Manuals». Dessa regler baseras i huvudsak på svensk redovisningspraxis. De följer även i allt väsentligt de amerikanska reglerna för redovisning (U.S. GAAP). Större materiella skillnader mellan svensk praxis och»u.s. GAAP» beskrivs utförligare i not 26 nedan. Som en anpassning till internationell redovisningspraxis, inkluderas i»årets resultat» inte några bokslutsdispositioner eller differenser som uppkommit till följd av skillnader mellan lokala och koncernens redovisningsprinciper. Av detta följer att även eget kapital är opåverkat av dessa dispositioner. Summan av de utförda dispositionerna, med avdrag för lokalt beräknade latenta skatteskulder, rapporteras som»särskilda avsättningar» inom eget kapital. Koncemredovisuing- dotterbolag Koncernbokslutet är upprättat enligt förvärvsmetoden. Detta innebär att eget kapital i koncernen endast omfattar eget kapital i moderbolaget och den del av eget kapital i dotterbolagen som tillkommit efter förvärvet. skillnaden mellan anskaffningskostnaden för aktierna i ett dotterbolag och detta bolags eget kapital vid förvärvstillfäuet, justerat i enlighet med koncernens redovisningsprinciper, redovisas - som goodwill i balansräkningen om anskaffningskostnaden är det högre beloppet - som minskning av de förvärvade anläggningstillgångarnas värden om anskaffningskostnaden är det lägre beloppet. Mellanhavanden inom koncernen och orealiserade intemvinster har eliminerats. Redoviming av andelar i intres8ebolag Innehav i dessa bolag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. Investeringar i dessa bolag upptas till koncernens andel av bolagens eget kapital, beräknad enligt koncernens regler, och koncernens andel av resultatet före bokslutsdispositioner med avdrag för betald och latent skatt. Omräkning av belopp i utländsk valuta Boksluten för utländska dotterbolag har omräknats till svenska kronor enligt dagskursmetoden. Samtliga poster i de utländska dotterbolagens balansräkningar har omräknats till svenska kronor med de valutakurser som gällde vid årsskiftet (balansdagens kurs). Resultaträkningarna har omräknats med de genomsnittliga valutakurserna under räkenskapsåret (medelkurs). De omräkningsdifferenser som därvid uppstått har direkt påverkat koncernens eget kapital. Boksluten för dotterbolag verksamma i höginflationsländer h;,_ omräknats med den s k monetära/icke-monetära metoden (MIMmetoden). Balansräkningens monetära poster har därvid omräknats med balansdagens kurs och icke-monetära balansposter, och motsvarande poster i resultaträkningen, har omräknats till historisk kurs (investeringskurs). Övriga resultaträkningsposte, har omräknats med årets medelkurs. Omräkningsdifferenserna, vilka har fördelats mellan operativa och finansiella, ingår i årets resultat. Transaktioner i utländsk valuta Fordringar och skulder i utländsk valuta har omräknats enligt balansdagens kurs. Vinster och förluster som uppstått har delats upp i operativa och finansiella och ingår i årets resultat. Terminskontrakt Vinster och förll;lster på tenninskontrakt, vilka ej tjänar som kurssäkring för investeringar i utländska dotterbolag, och ej heller som kurssäkring av åtaganden, har värderats till marknadsvärde och ingår i finansnettot. Valutakurser Resultat- och balansräkningar för utländska dotterbolag i nedanstående länder har omräknats till svenska kronor med följande kurser: Medellnm; Kurs 31 december Belgien 100 BEC Frankrike 100 FRF Indien 100 INR Italien 10011L OA Japan 100 JPY Kanada lcad Nederländerna lnlg Schweiz l CHF Spanien 100 ESB Storbritannien l GBP USA l USD Västtyskland l DEM

13 Kurssäkring Vinster och förluster på terminskontrakt, vilka tjänar som kurssäkring för nettoinvesteringar i utländska dotterbolag, ingår ej i årets resultat. Dessa vinster och förluster, med avdrag för betald och latent skatt, förs direkt till eget kapital. Därigenom kvittas de mot de omräkningsvinster respektive -förluster som uppstått vid omräkningen av de utländska dotterbolagens resultat- och balansräkningar. Vinster och förluster hänförliga till terminskontrakt, vilka tjänar som kurssäkring av åtaganden, ingår ej i årets resultat utan har balanserats. Varulager Varulagret har värderats till det lägsta av anskaffningskostnad och verkligt värde. Verkligt värde avser återanskaffningsvärdet - eller nettoförsäljningsvärdet om detta är lägre. Kostnaden beräk ""'--'has i enlighet med den s k FIFO-metoden (först in först ut). I kostnaden ingår material, arbetskraft och tillverkningsomkostnader. Betryggande reserver har avsatts för inkurans. Värdet av {;''-,f?gående arbeten för utomstående har kvittats mot erhållna '"-...,.torskott. Anläggnings- och immaterleda tillgångar Avskrivningar enligt plan beräknas på tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden. Dock görs i vissa länder en lagenlig uppskrivning av anskaffningsvärdet. I detta fall baseras avskrivningen på detta värde. Avskrivningssatserna baseras på tillgångarnas beräknade ekonomiska livslängd, i allmänhet 33 år för byggnader, år för maskiner och 4-5 år för verktyg, kontorsinventarier och fordon. Goodwill skrivs i allmänhet av planenligt över lo år. Goodwill hänförlig till betydande strategiska förvärv skrivs dock av över 20 år. Avskrivningarna ingår i rörelseresultatet. Patent och liknande rättigheter är upptagna till anskaffningskostnad och avskrivs planenligt över sina giltighetstider. :i \---Leasing Hyrda tillgångar aktiveras och redovisas som anskaffning av anläggningstillgång om avtalet innebär att i stort sett alla rättigheter och skyldigheter som normalt karakteriserar ett ägande :~?verförs till SKF-koncernen. ÖVrig förhyrning kostnadsförs ',.,im.der leasing-perioden. Forslmings- och utvecklingskostnader Kostnader för forskning och utveckling belastar resultatet när de uppkommer. Inkomstskatter Alla bolag inom SKF-koncernen beräknar inkomstskatter i enlighet med de skatteregler och förordningar som gäller i de länder där vinsten beskattas. Latenta skatter beräknas enligt s k»deferred method». Detta innebär att latent skatteskuld eller -fordran vid årets utgång är lika med de ackumulerade latenta skatter som påverkat årets resultat. Vid beräkningen har hänsyn tagits till förlustavdrag som kan reducera framtida beskattningsbar inkomst. Koncernen har valt att ej anta anvisning 96 (FAS %) utfärdad av Financial Accounting Standards Board i USA- (s k»liability method»). Om FAS% antas, kommer inga materiella skillnader att uppstå. Avsättning har gjorts i koncernen för beräknade skatter på förväntade utdelningar från dotterbolagen till moderbolaget nästkommande år, däremot inte för skattekostnader som kan uppstå vid utdelning av resterande disponibla vinstmedel eftersom dessa förväntas återinvesteras. OmklassHkeringar Tidigare presenterade uppgifter avseende 1989 och 1988 har i vissa fall omklassificerats för att överensstämma med 1990 års bokslut. Definitioner av nyckeltal Majoriteten av bolagen inom SKF-koncernen rapporterar resultat- och balansräkningar 10 gånger per år. Vid beräkningen av nyckeltal har de faktiska genomsnittsvärden som därvid uppstår använts. Beräkningen av nyckeltal utifrån de värden som presenteras i balansräkningen, kan därför ge värden som avviker från de presenterade. 1. Andel eget riskbärande kapital Eget kapital ökat med minoritetsintressen och latent skatt på särskilda avsättningar, i procent av balansomslutningen vid årets slut. 2. soliditet Eget kapital ökat med minoritetsintressen, i procent av balansomslutningen vid årets slut. 3. Avkastning på totalt kapital Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balansomslutning. 4. Avkastning på sysselsatt kapital Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av genomsnittlig balansomslutning exklusive icke räntebärande skulder. 5. Avkastning på eget kapital Resultat efter skatt, i procent av genomsnittligt eget kapital. 6. Rörelsemarginal Rörelseresultat plus finansiella intäkter minus finansiella omräkningsdifferenser, i procent av försäljningen. 7. Kapitalomsättning ' Försäljbing dividerad med genomsnittlig balansomslutning. 8. Resultat i kronor per aktie Resultat efter skatt dividerat med genomsnittligt antal aktier. 9. Direktavkastning Utdelning i procent av börskurs vid årets slut. 10. P/E-tal Börskurs vid årets slut dividerad med resultat per aktie. 11. Medelantal anställda i arbete Totalt antal utförda arbetstimmar av alla anställda dividerade med normal full arbetstid under året. 11

14 Not 2 - Forsbi~~K och lltveckjink Forsknings- och utvecklingskostnaderna uppgick 1990 till534, respektive 498 och 414 för 1989 och Not 3-Avskrivningar enligt plan Markanläggningar Byggnader Mruilcinerochinventarier Hyrda tillgångar Hyresrätter 1 l 3 Uppskrivningar Av koncernens planenliga avskrivningar hänför sig 798, 660 och 636 för 1990 respektive 1989 och 1988 till produktionsanläggningar, medan återstoden hänför sig till tillgångar som används inom försäljning, administration samt forskning och utveckling. Not 4 - F1nansiel1a intäkter och kostilader Utdelningar 11 lo 11 Ränteintäkter Räntekostnader Finansiella kursdilierenser Fmansiella omräkningsdifferenser (MIM-metoden) F mansnetto Pensionskostnadens räntedet ingår i rörelseresultatet med 298 för 1990 och 209 respektive 185 för 1989 och Se även not 18 -Pensioner och avgångsvederlag. I finansiella omräkningsdifferenser ingår finansiella kursdifferenser hänförliga till bolag verksainma i höginflationsländer. Not S -Årets skatter Årets skattekostnad var: Till resultat efter finansiella intäkter oeh kostnader hänförlig - betald skatt - latent skatt Till extraordinära intäkter och kostnaderhänförlig latent skatt Skatt som belastat årets resultat l Skatteskulder inkluderade i balansräkningen: skatteskulder att betalas under nästa år Latenta skatter-kortfristiga Kortfristiga skatteskulder. 408 sen 390 Latenta skatter -långfristiga Latenta skatter på särskilda avsättningar ingår med 353 för 1990, 206 för 1989 och 223 för 1988 som kortfristiga och l 444 för 1990, 1264 för 1989 och l 006 för 1988 som långfristiga. Latenta skatter uppstår huvudsakligen genom avskrivningar utöver plan, gjorda i vissa dotterbolag. Utnyttjande av förlustavdrag har reducerat skattekostnaden med 230 under 1990, 76 under 1989 och 55 under Förlust som skattemässigt avräknats mot tidigare års vinster reducerade skattekostnaden med 10 under 1990, 17 under 1989 och med O under Bolagsbeskattning.i Den svenska bolagsskatten uppgick till40 procent både 1990 och 1989 och 52 procent Den effektiva skattesatsen för resultat efter finansiella intäkter och kostnader samt extraordinära poster, men innan andel av resultat i intressebolag och minoritetsintressen, uppgick till 37 procent 1990, 40 procent 1989 och 36 procent Den huvudsakliga skillnaden mellan den lagstadgade skattesatsen och den effektiva beskrivs nedan (i procent): Skattesats i Sverige Skillnad mellan skattesatsen i Sverige och den normala skattesatsen för utländska dotterbolag Icke skattepliktiga intäkter -netto Utnyttjade förlustavdrag Öloting av outnyttjade förlustavdrag ÖVrigt Effektiv skattesats Effektiv skattesats exkl extraordinära poster Vinstdelningsskatt Vinstdelningsskatt är en svensk bolagsskatt som introducerades Vinstdelningsskatt beräknas på reala snarare än nominella vinster. Vid beräkning av beskattningsunderlaget för vinstdelningsskatten tas hänsyn till inflationen och vissa andra avdrag görs som också påverkar beskattningsbar Vinst. Vinstdelningsskatten ät 20 procent av den på. detta sätt beräknade vinsten och är avdragsgill påföljande år vid beräkning av både bolags- och vinstdelningsskatt. Inget svenskt bolag inom skf-koncernen har att betala vinstdelningsskatt för Ej heller betalades någon för 1989, medan skatten var obetydlig Vinstdelningsskatten slopas från l Förlustavdrag. Moderbolaget och vissa dotterföretag, främst i Storbritannien, Frankrike, USA och Mexiko hade den 31 december 1990förlustavdrag som uppgick till 742, 811 för 1989 och 967 för 1988 och som 9 3 o

15 kan användas till att reducera framtida beskattningsbar inkomst. Dessa förlustavdrag förfaller enligt följande: och senare 456 Utöver dessa förlustavdrag har koncernen outnyttjade avdrag på 555 för 1990, 77 för 1989 och 150 för 1988 som har reducerat latenta skatteskulder. Dessa kan användas till att reducera framtida beskattningsbar inkomst. Då dessa avdrag redan reducerat den latenta skatteskulden innebär dock utnyttjandet av dessa avdrag inte någon minskad skattebelastning totalt sett för kon- 't\_,cemen. ' Dessutom hade moderbolaget den 31 december 1990 outnyttjade skatteavdrag som uppgick till347 för 1990, 173 för 1989 och 228 för 1988 avseende lämnad aktieutdelning, s k Annell-avdrag. ;-.Jlessa förfaller löpande t o m år 2011 och minskar enligt svensk ~,_)kattelagstiftning beskattningsunderlaget Not 6 - Extraordinära intäkter och kostnader Extraordinära intäkter: Vinst vid försäljning av fas tighetsbestånd i Göteborg Extraordinära kostnader: Avveckling av engagemang inom plastrnateknologi Not 7- FinansieDa omsättningstilig r~.,...kassaochbank Obligationer och andra värdepapper Reverslån ,. ~~~)tatsskuldväxlai-, stats- -"" obligationer ÖVrigakortfristigafinansiella fordringar Not 8 -Kundfordringar Växelfordringar Kundfordringar Reserv för osäkra fordringar Avsättning till reserv för osäkra fordringar som belastat resultatet uppgick till45 för och 1988 var beloppet 40 respektive 27. Not 9- Varulager Efter avdrag för avsättning för inkurans uppgick varulagret den 31 december till: Färdiga varor PTodukteriarbete Råmaterial Förbrukningsmaterial Not 10- ÖVriga omsättningstillgångar Förskott tillleverantörer Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter ÖVriga kortfristiga fordringar Notll Långfrimga finansieda tillgångar Långfristiga finansiella fordringar Obligationer och andra värdepapper Kassa och bank inkluderar placeringar hos banker med 286 för 1990 och 773 respektive för 1989 och

16 Not 12-Anläggningar 1990 Mark 386 Markanläggningar 210 Byggnader 3675 Maskiner och inventarier Hyrda tillgångar 256 Hyresrätter 31 Uppskrivning Netto 8985 Förskott tillleverantörer Aclrumu- Ackumu- Ackumulerade lerade lera de avskriv- Anskaff- avsknv- Anskaft- avskriv- Dingar nings- rungar Dings- Dingar enlplan kostnad enlplan kostnad enlplan lo c Hyrda tillgångar består av följande: 1990 Mark 7 Byggnader 73 Maskiner och inventarier Not 13 - Övriga anläggningstillgl\ngar 1990 Anskaffningskostnad Anskaffmngskostnad Goodwill 711 Patent och liknande rättigheter Investeringar, övrigt Aclrumu- Aclrumu- Ackumuler ad e lera de le rad e avsknv- Anskaff- avsknv- Anskaff- avsknvnmgar rungs- rungar mngs- rungar enlplan kostnad enlplan kostnad enlplan Not 14- Kortfristiga lån Banklån Kortfristig marknadsupplåning ~gakortfristigalån Kortfristig del av långfristiga lån Det högsta skuldbeloppet, exklusive amorteringsdelen av de långfristiga lånen, vid något månadsskifte var för 1990, för 1989 och för 1988_ Genomsnittligt utestående belopp per månadsskifte var för 1990 och respektive för 1989 och Vägd genomsnittlig ränta var 11.6 procent 1990,11.3 procent 1989och 9.0 procent Räntan per den 31 december 1990 var 10.5 procent. Utestående genomsnittliga belopp och vägda genomsnittliga räntor har beräknats på utestående belopp vid slutet av varje månad. Den 31 december 1990 fanns beviljade men ej utnytt)ade krediter hos finansieringsinstitut i vissa länder där SKF-koncernen bedriver verksamhet. Dessa uppgick till2 814 exklusive dem som nämns nedan. Av beloppet var ca 97 procent tillgängliga i andra valutor än svenska kronor. På de löpande kreditfaciliteterna utgår i vissa fall en kreditavgift på mellan 0.03 procent och 1.5 procent av det totala beviljade beloppet. I andra fall utgår en löftesprovision ( rommitment fee) på mellan O.02 procent och 2. O procent av den oanvända delen av krediten. Vid årets slut hade koncernen härutöver långfristiga ej utnyttjade kreditlöften på 1_846 som förfaller _ 14

17 Not 15 - LeverantörsskuJder Växelskulder ~v erantörsskulder Not 16 - Övriga kortfristiga skulder I övriga kortfristiga skulder ingår upplupen semesterersåttning med 433 för 1~ respektive 1988 var motsvarande belopp 392 och 326. Aven upplupna arbetsgivaravgifter ingår med 468, 429 samt 350 för 1990 respektive 1989 och Not 17- Långfristiga lån Långfristiga lån per 31 december, exklusive belopp som förfaller till betalning inom ett är, uppgår till: f;--! 1990 ""'obligationslån ( förfalloår ) räntesatser O procent* '"'Banklån ( förfalloår 289 \Ii t ) '""' räntesatser procent* Övriga lån ( förfalloår ) räntesatser procent* ~7~~=---~1=7~~--~1~~~2 > 31 december 1990 De belopp som förfaller till betalning inom ett år inkluderas i kortfristiga lån (se not 14). De långfristiga lånen, fördelade per valuta, var: Valuta: Franska francs Tyskamark Indiska rupies ettalienska lire t\... apanska y en Engelska pund Svenska kronor Schweizerfrancs , ~erikanska dollar ~!Wvriga valutor ~ 17~ l 752 Långfristiga lån per 31 december 1990 skall amorteras enligt följande: och senare l l Vissa lånevillkor innehåller begränsningar som främst avser ytterligare pantförskrivning av anläggningstillgångar, storleken av ytterligare upplåning samt betalning av utdelningar inom koncernen. För långfristiga lån hade säkerhet per den 31 december ställts med l 020, 745 och 632 för 1990 respektive 1989 och Not 18 - Pensioner och avgångsvederlag Årets kostnad för pensioner och avgångsvederlag uppgick till 547 för 1990, 514 för 1989 och 336 för Råntedelen i årets pensionskostnad ingår med 298, 209 och 185 för 1990, 1989 och Räntan har beräknats på genomsnittet av ingående och utgående pensionsavsättningar. De räntesatser som använts är 12.1 procent för 1990, 9.5 procent för 1989 och 10.0 procent för 1988 avseende indexreglerade svenska pensioner och 3.5 procent för 1990, 1989 och 1988 avseende pensionsförpliktelser uttryckta i fasta belopp. För de tyska bolagen, som står för 62, 66 och 65 procent av koncernens pensionsskuld för respektive år, har räntesatser om 8. 9, 7.l och 6.0 procent använts för 1990, 1989 och Not 19 - ÖVriga långfristiga skujder 1990 Skulder för aktiverade leasingkontrakt Övrigt Not 20 -Hyrda tillgångar Framtida minimiåtaganden avseende finansiella leasingavtal och övriga ej uppsägningsbara (inom ett år) leasingavtal uppgick den 31 december 1990 till: FinilllliLella övnga Ieasmgavtal leasingavtal och senare Avgår: ränta, skatt, underhåll och försäkring -34 Nuvärde av minimibetalningar enligt finansiella leasingavtal 115 Avgår: kortfristig del - 37 Långfristig del 78 Övriga leasingavtal innefattar bland annat de fastighetsförsäljningar som genomfördes 1990, 1989 och 1987 rörande delar av moderbolagets fastighetsbestånd i Göteborg. Nettokostnaden för leasingavtal var 226 för 1990 respektive 24 7 och 222 för 1989 och Villkorade hyror och intäkter frän uthyrning i andra hand var obetydliga ~n der 1990, 1989 och Not 21- Kobverb"belt förlagslån I oktober 1984 upptog AB SKF ett konvertibelt förlagslån på 237. Lånet var riktat till anställda vid AB SKF och dess dotterföretag i Sverige, samt SKF Aktiesparfond och SKF Allemansfond. Under 1989 och 1990 har förlagsbevisen, med ett nominellt värde på 190 kronor, antingen konverterats till B-aktier enligt nedanstående beskrivning eller inlösts. Konverteringskursen var kronor efter den aktieuppdelning på 4:1 som genomfördes under Under 1990 utgavs bundna och fria B-aktier till följd av konvertering. Under 1989 ökade antalet bundna respektive fria B-aktier med och genom konvertering. 15

18 Not 22 -Eget kapital Aktiekapital Aktiekapitalet per 31 december 1990 hade följande sammansättning (nominellt värde kronor per aktie): Totalt nomi- nelltbelopp Antal utestående aktier A-aktier, fria l A-aktier, bundna B-aktier, fria B-aktier, bundna Genom seriebeteckningarna A och B särskiljes aktiemas röstvärde. En A-aktie äger en röst och en B-aktie en tusendels röst Utländska medborgare och därmed jämställda kontrollsubjekt får genom teckning eller överlåtelse endast förvärva fria aktier. Den 23 maj 1989 genomfördes en aktieuppdelning, varvid aktieägarna för varje aktie erhöll fyra nya av samma slag. Bundna reserver I Sverige och vissa andra länder, där skf-koncernen är verksam, har moderbolaget och dess dotterbolag bundna reserver som enligt lag inte får disponeras för utdelning. Enligt den svenska aktiebolagslagen måste lo procent av årets vinst avsättas till reservfonden (ingår i bundna reserver) tills denna uppgår till20 procent av aktiekapitalet Även överkurs som erlagts vid emission av nya aktier skall överföras till reservfonden. I många länder där uppskrivning av tillgångar tillåts måste ett belopp motsvarande uppskrivningen överföras till bundna reserver. Fria vinstmedel Beloppet omfattar de vinster som är disponibla för utdelning från moderbolaget och de som fritt kan överföras från dotterbolag till moderbolaget inom ett år. Beloppet har minskats med eventuella ackumulerade förluster i andra dotterbolag. Vid bestämmande av de belopp som fritt kan överföras har hänsyn tagits till valutarestriktioner och andra legala hinder men inte till respektive dotterbolags finansiella situation. Bokslutsdispositioner och särskilda avsättningar Allmänt skattelagstiftningen i Sverige och vissa andra länder ger företag möjlighet till konsolidering genom avsättningar till obeskattade reserver. Företagen kan sålunda i viss utsträckning disponera redovisade vinster så att de stannar kvar i rörelsen utan att omedelbart beskattas. Under rubriken bokslutsdispositioner redovisas i resultaträkningen sådana avsättningar av årets resultat som gjorts i konsolideringssyfte. I balansräkningen redovisas det ackumulerade värdet av dessa avsättningar under rubriken särskilda avsättningar. Även skillnader mellan rapportering i lokalt bokslut och rapportering för koncernredovisningsändamål behandlas i koncernresultaträkningen som bokslutsdispositioner och i koncernbalansräkningen som särskilda avsättningar. Investeringsfond Vissa länder har skattelagar som tillåter att vinster vid försäljning av anläggningstillgångar reserveras för att användas för nedskrivning av nyanskaffade anläggningstillgångar. I vissa länder tillåts vidare att viss del av årets resultat före skatt avsätts till investeringsfond. Ackumulerade avskrivningar utöver plan I vissa länder ~åter reglerna för beskattning ofta en snabbare avskrivning än den planenliga. ÖVriga reserver Beloppet avser huvudsakligen de ackumulerade skillnaderna mellan lokala bokslut och rapportering för koncernredovisningsändamål. Teckningsoptioner Koncernen har under 1990 ställt ut teckningsoptioner. Varje teckningsoption medför rätt att teckna en ny bunden B-aktie till en kurs av 190 kronor. Anmälan om teckning kan ske under tiden 1 juli 1993 till och med 30 juni e Analys av förändringar i eget kapital Aktiekapital vid årets början Konvertering av förlagslån 62 o Aktiekapital vid årets slut Bundna reserver vid årets början Konvertering av förlagslån Omräkningsdifferenser ÖVerföring mellan bundna reserver och fria vinstmedel Bundna reserver vid årets slut Fria vinstmedel vid årets början Redovisat årsresultat , Utdelning till aktieägarna Omräkningsdifferenser Överföring mellan fria vinstmedel och bundna reserver Fria vinstmedel vid årets slut ("" ~ Särskilda avsättningarvid årets början Bokslutsdispositioner Omräkningsdifferenser Särskilda avsättningar vid åretsslut Summa eget kapital vid åretsslut Varulagerreserv Skattemässigt avdragsgilla avsättningar gällande varulager vilka skett utöver faktiskt nedskrivningsbehov. 16

19 Koncernens eget kapital påverkas av de omräkningsdifferenser Not 23 - Sdllda panter som uppstår vid användandet av dagskursmetoden (se not 1). Följande panter har ställts som säkerhet för lån: Nedan beskrivs förändringarna i de ackumulerade omräknings differenserna. Fastighetsinteckningar Företagsinteckningar Ingående balans -m ÖVriga inteckningar Omräkningsdifferenser Summa inteckningar Förluster vid kurssäkring statsskuldväxlar Vinst och förlust på interna ÖVriga ställda panter lånetransaktioner l 716 Utgående balans Inteckningar upptas till nominella värden och övriga panter till bokförda värden. De ställda pantema utgjorde säkerhet för Bokslutsdispositioner åtaganden vid slutet av 1990 om l 020. Motsvarande belopp för och 1988 var 745 respektive 632. f~vörändring av virul.agerreserv Förändring av investerings- Not 24 - Ansvanförbindelser fond Skillnad mellan bokförda Diskonteradeväxelfordringar <' avskrivningar och Kapitalvärde av pensions- ~:...- t avskrivningar ~nligt plan åtaganden utöver vad som Förändring av öyriga reserver upptagits bland skulderna eller har täckning i pensions- Latent skatt stiftelsers förmögenhet Minoritetsintressens andel ÖVriga borgens- och ansvarsförbindelser * Särskilda avsätttiingar * Av beloppet avsåg 180moderbolagets borgensåtaganden Varulagerreserv gentemot FPG och AMFK till förmån för vissa bolag inom Investeringsfonq Ovako-koncemen. Moderbolaget hade från övriga delägare i Ackumulerade ~vskrivningar Ovako AB erhållit borgen, s k underborgen, för hälften av utöverplan dessa åtaganden, motsvarande 90. Övriga reserver ' Latent skatt -1' "" Minoritetsintressens andel - S \1.1 ' -"-' Ackumulerade avskrivningar utöver plan fördelar sig enligt följande: ~ \..,...Markanläggningar Byggnader Maskiner och inventarier

20 Not 25 -Medelantal anställda i arbete SBit löner och ersättningar Verksamheten i Sverige Antal arbetsställen 16 Medelantal anställda i arbete, totalt 4996 Löner och ersättningar: Styrelser och verkställande direktörer ÖVrigaanställda Totalt i Sverige Verksamheten i utlandet Antalländer 49 Medelantal anställda i arbete, totalt Löneroch ersättningar: Styrelser och verkställande direktörer ÖVriga anställda Totalt i utlandet Totalt antal anställda i arbete Totala löner och ersättningar ft~ '<( Av medelantal anställda i arbete i Sverige var 786 kvinnor och män Motsvarande siffra för utlandet var kvinnor och 36 (J]9 män Tyskland USA 7125 Italien 6882 Sverige 4996 Frankrike 4342 Storbritannien 2766 Brasilien Bolagen i nedanstående länder svarade för 78 procent 1990 ochf'r 1989 samt 81 procent 1988 av samtliga anställda och för 86 procent 1990 och 1989 respektive 89 procent 1988 av totala lånesumman Antal anställda Totalalöneroch ersättningar l 939 l l tf 18