De sju diskriminerings- Grunderna. Stödmaterial i det främjande och förebyggande arbetet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "De sju diskriminerings- Grunderna. Stödmaterial i det främjande och förebyggande arbetet"

Transkript

1 De sju diskriminerings- Grunderna Stödmaterial i det främjande och förebyggande arbetet

2 Inledning Det är en rättighet att som barn och elev få utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. En trygg skolmiljö är också en förutsättning för att barn och elever skall utveckla en god självkänsla. Oordning i verksamheten är en gro grund för kränkningar i olika former. Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att före bygga trakasserier och kränkande behandling. Detta är ett stödmaterial i det förebyggande och främjande arbetet. Pelle Matton BIG 2

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Innehållsförteckning 3 Främjande arbete 4 Förebyggande arbete 5 Kartläggning 6 Etnisk Tillhörighet 8 Funktionshinder 12 Kön 16 Könsöverskridande identitet eller uttryck 20 Religion eller annan trosuppfattning 24 Sexuell läggning 28 Ålder 32 Kränkande behandling 34 Normkritik 42 Exempel på Främjande arbete 44 Exempel på Förebyggande arbete 46 Definitioner och begrepp 48 Webbadresser 50 3

4 Främjande arbete Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet bör utgå från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Det syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skol- och förskolemiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande arbetet bör vara systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Tänk på att det ska finnas insatser för samtliga diskrimineringsgrunder. Målformulering Beskriv vad ni vill uppnå med det främjande arbetet. Målen bör vara konkreta och uppföljningsbara. Åtgärder och insatser Beskriv era åtgärder och insatser för att nå målen. Beskriv när det skall vara genomfört samt vem eller vilka som är ansvariga för genomförandet. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni följer upp och utvärderar era insatser mot uppsatta mål. Beskriv när det skall genomföras och vem eller vilka som ansvarar för uppföljning och utvärdering. 4

5 Förebyggande arbete Förebyggande arbete Arbetsmiljön i verksamheten förändras och det är därför viktigt att det förebyggande arbetet utgår från hur den aktuella situationen ser ut och vilka insatser som krävs för enheten ifråga. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Kartläggning för att finna brister eller riskfaktorer Beskriv hur ni gör för att kartlägga situationen i den egna verksamheten. Kartlägg på individ- grupp- och verksamhetsnivå. Reflektera över organisation och arbetssätt. Undersök barnens och elevernas trygghet och trivsel samt förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Beskriv de slutsatser som kan dras av kartläggningen. Målformulering Beskriv era konkreta och uppföljningsbara mål för de insatser som skall genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärder och insatser Beskriv era åtgärder och insatser för att nå målen. Beskriv när det skall vara genomfört samt vem eller vilka som är ansvariga för genomförandet. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni följer upp och utvärderar era insatser mot uppsatta mål. Beskriv när det skall genomföras och vem eller vilka som ansvarar för uppföljning och utvärdering. Observera att själva insatsen i det förebyggande arbetet kan vara densamma som när det gäller det främjande arbetet. Men orsaken till insatsen i det förebyggande arbetet är en identifierad brist eller riskfaktor för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 5

6 Kartläggning Kartläggning Flera granskningar kring förskolors och skolors likabehandlingsarbete har de senaste åren visat på stora brister. Två av de brister som ofta förekommer är att planen inte bygger på en kartläggning av verksamhetens specifika förutsättningar och behov, samt att barn och elever inte har varit delaktiga i arbetet med planen. Förskolor och skolor ska kartlägga sin verksamhet årligen för att identifiera förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån kartläggningens resultat kan sedan mål och åtgärder planeras. Ifall en verksamhet inte genomför någon kartläggning, eller endast en bristfällig sådan, leder det till att kännedomen om verksamhetens specifika förutsättningar, behov, risker och problem saknas eller brister. Detta gör att planen som tas fram ofta innehåller alltför generella mål och insatser som riskerar att inte sättas in där de som bäst behövs. Planen riskerar då både att inte ge de effekter som önskas och att inte bli uppföljningsbar. Planens funktion som ett verktyg i verksamhetens dagliga arbete blir därmed inte verklighet. 6

7 Kartläggning En annan anledning till varför kartläggning är en grundbult i likabehandlingsarbetet är att det kan ge möjlighet till delaktighet och förankring bland såväl barn, elever, personal som vårdnadshavare. I ett gemensamt kartläggningsarbete ska samtligas erfarenheter tas tillvara och ligga till grund för det fortsatta arbetet. Detta ökar sannolikt både motivationen och samsynen kring att arbeta med likabehandling. Om kartläggningsarbetet genomförs på ett sätt som tar tillvara på allas erfarenheter kan det således vara ett sätt att uppfylla kravet på barns och elevers delaktighet i framtagandet av planen. Det finns idag en mångfald av kartläggningsmetoder och det är en fördel om olika metoder kombineras då de fyller olika funktioner och behov. Några exempel på metoder är intervjuer, enkäter, observationer, trygghetsvandringar, material granskningar, gruppdiskussioner samt granskningar av verksamhetens incidentrapporter 1. Medan enkäter har fördelen att de ger möjlighet att svara anonymt, så ger intervjuer och gruppdiskussioner utrymme för att ställa följdfrågor eller att reda ut missförstånd direkt. Barns och elevers mognad och förutsättningar bör ligga till grund för beslutet om vilka metoder som används. Ett tips är att bygga vidare på metoder som verksamheten redan använder, exempelvis barnintervjuer eller årliga trivselenkäter, och utveckla de frågor som ställs så att de omfattar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 För fler exempel på metoder samt en närmare beskrivning av dessa se bland annat boken I normens öga av Stiftelsen Friends och Husmodellen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida 7

8 Etnisk tillhörighet Vems hudfärg är det egentligen.. 8

9 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet avses i lagen en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller liknande. Exempelvis att en person är svensk, mörkhyad, same eller rom. Etnisk tillhörighet bygger på självidentifikation även om andras uppfattning om personens etniska tillhörighet ofta har betydelse för identifieringsprocessen liksom för bemötandet. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter och kan därmed bli utsatta för diskriminering eller trakasserier kopplade till etnisk tillhörighet. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband 2 med etnisk tillhörighet (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med etnisk tillhörighet får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med etnisk tillhörighet (trakasserier). 2 Det är viktigt att känna till att sambandet även kan vara med ett barns eller en elevs anhörig. Barn och elever skyddas alltså i de fall de utsätts för diskriminering eller trakasserier som har samband med exempelvis deras syskons sexuella läggning eller deras föräldrars funktionsnedsättning 9

10 Etnisk tillhörighet Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet? Förekommer personer med olika etniska tillhörigheter i det material ni använder (böcker, bilder, sång med mera)? Hur framställs personer med olika etniska tillhörigheter? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller etnisk tillhörighet? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om etnisk tillhörighet och jämlikhet på förskolan eller i skolan? Vilka normer finns det i verksamheten kring etnisk tillhörighet och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och etnisk tillhörighet? 10

11 Etnisk tillhörighet Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 11

12 Funktions- Hinder 12

13 Funktionshinder Med funktionshinder avses i lagen en varaktig nedsättning av en persons fysiska-, psykiska- eller begåvningsmässiga funktionsförmåga som genom skada eller sjukdom fanns vid födseln, uppstod senare eller väntas uppstå. Det kan exempelvis handla om att en person har en hörselnedsättning, allergi, ADHD eller MS. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situa tioner och kan också förekomma i olika grader. Graden av funktionsnedsättning har inte betydelse enligt lag utan lagen ger skydd oavsett grad. I lagen talas det alltså om ett skydd mot diskriminering för personer med funktionshinder. Numera brukar de flesta dock istället välja att tala om personer som har en funktionsnedsättning för att markera att hindret inte finns hos personen i fråga utan uppstår i samspelet med omgivningen. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med en funktionsnedsättning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med funktionalitet får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med en funktions nedsättning (trakasserier). 13

14 Funktionshinder Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden funktion snedsättning? Förekommer personer med olika funktionsnedsättningar i det material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Hur framställs i så fall dessa? Är verksamheten tillgänglig för personer med olika sorters funktionsnedsättningar (till exempel den fysiska miljön och den information ni ger barn, elever och vårdnadshavare)? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett unktionalitet? Förekommer kränkande jargong som har samband med funktionalitet i verksamheten? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om funktionalitet och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring funktionalitet och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden funktionshinder? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och funktionalitet? 14

15 Funktionshinder Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett funktionalitet och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 15

16 Kön 16

17 Kön Med kön avses i lagen om en person är kvinna eller man, flicka eller pojke. Det är det juridiska kön som registreras för personen vid födseln eller efter genomförd könskorrigering som avgör 3. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med kön (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med kön får inte heller tillämpas (indirekt diskri minering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med kön (trakasserier). 3 Att det skulle vara så att människor enkelt kan delas upp i dessa två kategorier (kvinna/man) stämmer dock inte med hur personer upplever kön i verkligheten och det är därför omtvistat ifall det endast finns två kön eller fler. 17

18 Kön Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden kön? Förekommer personer av olika kön i det material ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Vilka roller har personer av olika kön och hur framställs de? Hur bekräftar personal och vårdnadshavare barn och elever? Skiljer sig komplimangerna åt beroende på vilket kön som barnet eller eleven har? Vilka värderingar ligger i det? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett kön? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller kön? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om kön och jämställdhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller i skolan kring kön och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller jämställdhet? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och kön? 18

19 Kön Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett kön och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 19

20 Könsöverskridande identitet eller uttryck 20

21 Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsidentitet avses det kön en person själv identifierar sig med och med könsutryck avses det kön som en person normativt ger uttryck för genom exempelvis kläder eller kroppsspråk. Alla har alltså en könsidentitet och ett könsuttryck. Om en persons könsidentitet eller könsuttryck periodvis eller hela tiden inte överensstämmer med könsnormerna kallas det i lagen att personen har en könsöverskridande identitet eller ett könsöverskridande uttryck. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med könsidentitet eller könsuttryck (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med könsidentitet eller könsuttryck får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med könsidentitet eller uttryck (trakasserier). 21

22 Könsöverskridande identitet eller uttryck Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck? Förekommer personer som bryter mot normerna kring könsidentitet eller könsuttryck i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Hur framställs i så fall dessa? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller könsidentitet eller könsuttryck? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om könsidentitet, könsuttryck och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring könsidentitet och könsuttryck? Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och könsidentitet eller könsuttryck? 22

23 Könsöverskridande identitet eller uttryck Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett könsidentitet eller könsuttryck och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 23

24 Religion eller annan trosuppfattning 24

25 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning innefattar religiösa trosuppfattningar samt trosuppfattningar som kan kopplas till någon av världsreligionerna. Att vara ateist, buddist eller kristen omfattas därmed av lagen, men inte etiska, politiska eller filosofiska uppfattningar så som att vara socialdemokrat eller vegetarian. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med religion eller annan trosuppfattning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med religion eller annan trosuppfattning får inte heller tillämpas (indirekt diskri minering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med religion eller annan trosuppfattning (trakasserier). 25

26 Religion eller annan trosuppfattning Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning? Förekommer personer som har olika religiösa och andra trosuppfattningar i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Hur framställs i så fall dessa? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning? Ges alternativ på aktiviteter ifall verksamheten genomför en aktivitet som kan kopplas till någon religion eller trosuppfattning? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller religion eller annan trosuppfattning? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om religion eller annan trosuppfattning och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring religion eller annan trosuppfattning? Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och religion eller annan trosuppfattning? 26

27 Religion eller annan trosuppfattning Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 27

28 Sexuell läggning 28

29 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses bisexualitet, heterosexualitet och homo sexualitet, alltså ifall en person kan bli förälskad i och/eller attraherad av personer av båda könen, motsatt kön eller samma kön. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med sexuell lägg ning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med sexuell läggning får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med sexuell läggning (trakasserier). 29

30 Sexuell läggning Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden sexuell läggning? Förekommer personer med olika sexuella läggningar i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Hur framställs i så fall dessa? Hur används ordet familj? Vilka förutsätts ingå? Hur ser sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilken information ges och till vilka? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om likarättigheter oavsett sexuell läggning? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller sexuell läggning? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om sexuell läggning och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring sexuell läggning? Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden sexuell läggning? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och sexuell läggning? 30

31 Sexuell läggning Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen eller eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett sexuell läggning och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen eller eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 31

32 Ålder 32

33 Ålder Med ålder avses en persons uppnådda levnadslängd, alltså om en person är exempelvis 3, 13 eller 65 år. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med ålder (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med ålder får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med ålder (trakasserier). 33

34 Ålder Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden ålder? Hur framställs personer i olika åldrar i det material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett ålder? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller ålder? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om ålder och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring ålder? Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden ålder? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och ålder? 34

35 Ålder Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett ålder och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 35

36 Kränkande behandling 36

37 Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempel vis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och åter kommande. Mobbning definieras i Skolverkets allmänna råd som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 37

38 Kränkande behandling En diskussion som ofta uppstår är, när är man kränkt? Att diskussionen lever vidare beror till stor del på att det inte går att definiera vad som är kränkande och ej utan det utgår alltid från individens egen upplevelse. Enkelt sagt så har jag blivit kränkt om jag känner mig kränkt. I förskolans och skolans värld kan exempel på vad barn och elever kan uppfatta som kränkande vara:...att aldrig bli tillfrågad om att vara med...att tvingas kramas eller pussas när man inte vill...att inte bli bjuden på någons kalas...att alltid få skulden när det är bråkigt...att inte bli inkluderad i kallpratet...att bli utsatt för elaka kommentarer...att bli knuffad eller slagen...att aldrig få sin familjebild, religion, etnicitet och så vidare uppmärksammad. Ifall en kränkning har samband med en diskrimineringsgrund kallas det enligt lag för trakasserier och ifall ett sådant samband inte finns kallas det enligt lag för kränkande behandling. Förskolor och skolor har enligt lag ett ansvar då de får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling att utreda det som hänt samt att vidta åtgärder. Befogade tillsägelser till ett barn eller en elev som beter sig illa kan givetvis upplevas kränkande av den som blir rättad. Personalen gör då inget fel utan det är personalens skyldighet att reagera. 38

39 Kränkande behandling I Skollagen Åtgärder mot kränkande behandling står bland annat: Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap. 6 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 7 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 9 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Skollagen 6 kap

40 Kränkande behandling Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller kränkande behandling? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter för alla som ingår i verksamheten? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om kränkande behandling på förskolan eller i skolan? Vilka normer finns det i verksamheten för hur man bör vara och uppträda och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller kränkande behandling? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? 40

41 Kränkande behandling Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 41

42 Normkritik Normkritik Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ofta kopplas till de normer som råder i förskolan och skolan samt i det övriga samhället. Normer handlar om vad vi tänker är normalt respektive onormalt och är något vi alla är med och återskapar i vardagen, ofta omedvetet. Det är viktigt att inte förstärka ett perspektiv som bygger på ett vi (norm) och ett dem (icke-norm). Man kan istället framhäva alla människors olikheter, bakgrunder och erfarenheter. Mångfald är inte något som enbart vissa tillför en grupp utan något som alla skapar tillsammans. Man kan också undvika att personer får representera en viss grupp eller kategori utan att alla tillåts vara individer Att anta ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och de konsekvenser som detta får. Ett normkritiskt perspektiv skiljer sig från ett toleransperspektiv där syftet innebär att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på de som är utsatta och förbise de som utsätter. Toleransperspektivet riskerar också att befästa normer. 42

43 Normkritik Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att visa de privilegier som tilldelas de som anses passa in i normen. Husmodellen är ett exempel på en metod som ger möjlighet till samtal och kritiska reflektioner om vilka normer som präglar den egna verksamheten. Du kan finna hus modellen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida. Det är viktigt att föra en diskussion om hur normer kring de olika diskriminerings grunderna kan samverka och även förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering. Exempel på det kan vara hur personers utsatthet påverkas av både normer kring etnisk tillhörighet och kön. Normkritiskt arbete handlar om att: Synliggöra normen Ifrågasätta normen Synliggöra privilegier Granska egen position 43

44 Exempel på Förebyggande arbete Förskola och skola Om ni i er kartläggning av material uppmärksammar att de böcker ni använder er av endast speglar den familjebildning som är norm i samhället idag kan en förebyggande insats vara att hitta böcker som omfattar olika familjebildningar och använda ett urval av dessa i verksamheten. Vad? Ta fram en lista över böcker som omfattar olika familjebildningar och införskaffa minst tre av dessa som sedan används i verksamheten. När? Inköp av böcker sker innan årsskiftet och de används sedan under våren. Vem är ansvarig? Rektor eller förskolechefen ansvarar för inköp av böcker och en person per arbetslag/avdelning ansvarar därefter för att böckerna används med eleverna/barnen. Vilka resurser krävs? Cirka kronor för bokinköpen. När och hur utvärderas insatsen? Stäm av ifall det antal böcker ni planerade att köpa in faktiskt har köpts in samt huruvida de har använts med eleverna/barnen i samband med att ni utvärderar årets likabehandlingsarbete inför nästa års plan. 44

45 Exempel på Förebyggande arbete Skola Om ni genom era elevenkäter får reda på att det förekommer främlingsfientliga åsikter bland eleverna på skolan kan en förebyggande insats vara att under året bjuda in en föreläsare som pratar med personalen om hur det går att argumentera emot vanliga främlingsfientliga argument, samt med eleverna om främlings fientlighet och dess konsekvenser. Vad? Anordna två föreläsningar, varav en riktar sig till personalen och en till eleverna När? 30 november (ange så specifikt som möjligt när under året det ska ske). Vem är ansvarig? Rektor ansvarar för att hitta och bjuda in lämplig föreläsare (vem beror på vad som är lämpligt i den aktuella verksamheten). Vilka resurser krävs? kronor till föreläsararvodet, cirka 3 timmar av elevernas tid under en temadag eller liknande och cirka 3 timmar av personalens (tänk på såväl ekonomiska och tidsmässiga som personella resurser). När och hur utvärderas insatsen? Det är möjligt att tänka sig flera typer av utvärdering, men ett sätt är att utvärdera vid nästa års elevenkät och se ifall det då är färre elever som uppger att det förekommer främlingsfientliga åsikter bland eleverna på skolan. 45

46 Exempel på Främjande arbete Förskola och skola Att använda en multireligiös almanacka för att lyfta högtider från flera religioner och trosuppfattningar samt när verksamhetsplaneringen görs är ett sätt att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan trosuppfattning. Vad? Skaffa en multireligiös almanacka, uppmärksamma eleverna/barnen på högtider från flera religioner och trosuppfattningar samt använda almanackan när verksamheten planeras. När? Inköp av almanackan sker innan nästa verksamhetsår påbörjas. Under verksamhetsplaneringen och i den dagliga verksamheten används den sedan. Vem är ansvarig? Lämpligt är att den/de som ansvarar för verksamhetens planering tar ansvar även för detta. Vilka resurser krävs? kronor för inköp av almanackor till de som behöver. När och hur utvärderas insatsen? Dels bör det stämmas av vid utvärderingen av årets likabehandlingsarbete ifall insatsen faktiskt genomfördes, dels bör det undersökas huruvida insatsen gjort att fler elever/barn och deras anhöriga kunnat delta i och vara lediga på sina specifika högtider samt om samtliga religiösa högtider uppmärksammats på ett likvärdigt vis. 46

47 Exempel på Främjande arbete Förskola och skola För att säkerställa att alla barn och elever har möjlighet att äta av maten oavsett allergier eller religiösa kostregler ska matsedeln gås igenom utifrån de olika behov som finns. - Får alla sina behov tillgodosedda? - Hur många måltider serveras som alla kan äta av utan att få specialkost? Vad? Gå igenom matsedeln utifrån de behov som finns. När? Innan årets slut. Vem är ansvarig? Köksansvarig. Vilka resurser krävs? Uppskattningsvis 3 timmar. Hur och när utvärderas insatsen? Vilket resultat fick granskningen? Genom att göra en liknande granskning av matsedeln nästa termin går det att se om antalet maträtter som serveras och som alla elever kan äta av har ökat eller ej. 47

48 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen och skollagen. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. 48

49 Definitioner och begrepp Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med diskrimineringsgrunden sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. 49

50 Webbadresser Amnesty Barnens rätt i samhället (BRIS) Barn- och elevombudet (BEO) Barnombudsmannen (BO) Barnsexhandel BIG Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Centrum mot rasism Diskriminineringsgrund funktionshinder Diskrimineringsgrund sexuell läggning Diskrimineringsombudsmannen Folkhälsoinstitutet Jämställd förskola och skola Lärarförbundet 50

51 Webbadresser Medierådet Rädda barnen Röda korset RFSL RFSL Ungdom RFSU Röda korsets ungdomsförbund Skolinspektionen Skolverket Sverige mot Rasism Unicef 51

52 Innehållet i detta stödmaterial är framtaget i samarbete med Diskrimineringsbyrån i Uppsala. Layout: Mathilda Clerkeborn, Medieprogrammet Borgarskolan, 2011

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014-10-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan 1 Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-09-06 Innehållsförteckning 1. Rektors ord och skolans ansvarsfördelning 2. Definitioner 3. Svenska skolans värdegrund och vision 4. Svenska skolans

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117

Likabehandlingsplan. Banafjälskolan 2012-2013. förskolan. Version: 20120117 Banafjälskolan förskolan 2012-2013 Version: 20120117 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Vår vision på Banafjälskolan... 3 2. Bakgrund... 4 3. Främjande och förebyggande arbete... 4 3.1 Planerade

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskoleavdelningen StoraVargen 2013 SÄTERS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGS- FÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning 1. Vision... 2 2. Vad säger lagen... 2

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR SNÖMANNENS FÖRSKOLA 2015 Innehållsförteckning Likabehandlingsarbetet på Snömannen 2015... 4 Syfte med planen:... 4 Lpfö 98 sid 4 Förskolans värdegrund och uppdrag... 4 Vad säger

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

2. Vision Årsunda förskola ska vara fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN ÅRSUNDA FÖRSKOLA 20130101-20131231 Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015

Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Plan för att motverka diskriminering och kränkande behandling. 2015 Förskolan ska vara en plats där alla barn ska känna trivsel och uppleva trygghet. Förskolechef och personal i verksamheten tar klart

Läs mer

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015

Luleå maj 2014. Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 Vintergatans likabehandlingsplan 2014-2015 1 Vintergatans likabehandlingsplan Bakgrund Förskolan har skyldighet att varje år upprätta två planer för likabehandlingsarbetet. Likabehandlingsplan enligt 3

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING LIKABEHANDLING Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING Diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion

Läs mer

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bergsundsskolan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bergsundsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1 Innehåll Sida 1. Vision 2 2. Ansvarsfördelning 2 3. Bakgrund 3 4. Diskrimineringsgrunder 4 5. Diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan...

Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... Likabehandlingsplan Innehåll GRUNDUPPGIFTER OCH FÖRUTSÄTTNINGAR... 3 SYFTE MED Juridiska föreningen vid Örebro Universitets likabehandlingsplan... 3 DEFINITION AV BEGREPP... 4 FRÄMJANDE INSATSER... 5 KARTLÄGGNING...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för. Lärkans Förskola. År 2009-2010 Getinge verksamhetsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gällande för Lärkans Förskola År 2009-2010 På vår förskola ska alla barn känna sig trygga. Alla barn ska bli sedda, trivas och

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Ljungsgårds förskola PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder 5.

Läs mer

Förskolan Bergmansgården

Förskolan Bergmansgården Förskolans plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2013/2014 Förskolan Bergmansgården INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Vision 2. Lagar som styr 3.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck

Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Plan för lika rättigheter på förskolorna i Hålabäck Sammanställd 2013-09-05 av Maria Dahlén, Anna-Lena Glad Palm och Helena Rydén Utvärderas 1 gång per år av förskolechefer Innehållsförteckning Inledning...3

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Öckerö förskola 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2-3 Definition av kränkande behandling

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers skolområde DISKRIMINERINGSGRUNDERNA Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 5 Bilaga till plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Begrepp Diskriminering Diskriminering är

Läs mer

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns.

Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Starrbäckens vision Vi vill utveckla barns förståelse för att alla människor är lika mycket värda oavsett dom olikheter som finns. Inledning Den 1:a April 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i Pysslingen Förskolor och Skolor AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Påarps förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Ansvariga för planen: Förskolechef Vår vision: På vår förskola

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Falu förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Lövåsen År 2014/2015 Grunduppgifter Ansvariga för planen är: Förskolechef: Anna Sjöberg Pedagoger: Jan Kjellin, Mia Lyrberg Planen

Läs mer

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015

Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 Trygghet- och likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling för HEDEMORA LÄRCENTRUM 2014-2015 TRYGGHET- OCH LIKABEHANDLINGSPLANEN GÄLLER FÖR ALLA ELEVER INOM GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING

Läs mer

Förskolans vision: På Tomtebo arbetar vi för att alla ska känna sig lika mycket värda!

Förskolans vision: På Tomtebo arbetar vi för att alla ska känna sig lika mycket värda! LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN TOMTEBO 2014-2015 Förskolans vision: På Tomtebo arbetar vi för att alla ska känna sig lika mycket värda! Förskolans allmänna förebyggande arbete: Vi arbetar utifrån styrdokumenten

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2014-10-28 1 (9) LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING HAVETS OCH REVETS FÖRSKOLOR SAMT FAMILJEDAGHEM INOM JONSTORPSSKOLANS UPPTAGNINGSOMRÅDE Avd: Pärlan Upprättad: 2014-10-28 Gäller till:

Läs mer

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH MOTVERKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH MOTVERKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Dnr 97/2014.610 PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH MOTVERKA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÅR 2015 Barn- och utbildningsnämnden Inledning 3 Syfte och mål 3 Värdegrund 3 Normkritiskt

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. läsåret 2014/15 vid De la Gardiegymnasiet enhet 1 - NA, TE

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. läsåret 2014/15 vid De la Gardiegymnasiet enhet 1 - NA, TE Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling läsåret 2014/15 vid De la Gardiegymnasiet enhet 1 - NA, TE Antagen av Skolledning 2014/2015 Inledning Skolor i Sverige är skyldiga att varje

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan för Solvändans förskola 2013/2014 Innehållsförteckning 2 Vision 3 Lagtext och styrdokument Diskrimineringsgrunder Definitioner 4 Förebyggande och främjande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/15 Fridhemsenheten omfattar förskolorna Fridhem och Fridhemskullen. Planen gäller till och med 2015-12-31. Vår vision På våra förskolor ska barnen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Zederslundsskolan med kunskap i centrum Läsåret 2015/2016 2 Innehållsförteckning Ansvariga för planen... 4 Motiv... 4 Verksamheter som omfattas av planen...

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Mystens förskola läsåret 2014-2015

Mystens förskola läsåret 2014-2015 2014-09-19 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Mystens förskola läsåret 2014-2015 Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal ska

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fritidshemmen. Ladubacksskolan i Arboga 2011-2012

Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling fritidshemmen. Ladubacksskolan i Arboga 2011-2012 LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Ladubacksskolan Trygghetsgruppen på Ladubacksskolan 0589-872 31, 073-765 72 31 tina.persson@arboga.se Datum 2011-09-26 Likabehandlingsplan mot

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Varje verksamhet (förskola, skola och fritidshem) i AcadeMedia AB ska varje år beskriva sitt arbete mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Trygghetsplan. Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Trygghetsplan Vår förskola skall vara trygg och fri från Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Kårstaängen och Skogsbrynets förskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning Inledning 3 Visioner

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014

ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Upprättat 2013-08-01 Revideras 2014-08-01 ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING / LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KARL-OSKARSKOLAN OXHAGEN VERKSAMHETSÅRET 2013/2014 Mål: Alla barn och elever har

Läs mer

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN

Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Förskoleavdelningen 150330 PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR FAGERSTA KOMMUNS FÖRSKOLOR 2015 FÖRSKOLAN HUMLAN Bakgrund Denna plan utgår från Lagen om förbud mot diskriminering och

Läs mer

Skolledningens ställningstagande.

Skolledningens ställningstagande. LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR CALMARE INTERNATIONELLA SKOLA 2014-2015 Likabehandlingsplanen ska godkännas och fastställas av skolkonferensen vårterminen 2014 för att träda i kraft 1 juli samma år. Skolledningens

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015

Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling. Herrängs förskola 2014/2015 Plan mot kränkande behandling och för främjande av likabehandling Herrängs förskola 2014/2015 2014/2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Vår vision 3. Delaktighet i arbetet med planen 3.1 Barnens delaktighet

Läs mer

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle

Styrdokument. Trakasserier och kränkande särbehandling. Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Styrdokument Trakasserier och kränkande särbehandling Hanteringsanvisning för studenter och medarbetare vid Högskolan i Gävle Beslutat av rektor 2012-08-21 Dnr HIG 2012/1028 1 Trakasserier och kränkande

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskolan 7-9, grundsärskolan, förberedelseklass 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Torslunda Naturförskola Läsåret 2015-2016 Planen mot kränkande behandling och diskriminering All förskole- och skolverksamhet i Mörbylånga kommun ska vara

Läs mer

SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN

SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN SAGOGROTTANS FÖRSKOLA PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2014-2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Förskolans vision 3. Vad står diskrimineringsbegreppen för 4. Främjande åtgärder

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Högåsens förskola Öckerö 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2/3 Definition av kränkande

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer