De sju diskriminerings- Grunderna. Stödmaterial i det främjande och förebyggande arbetet

Transkript

1 De sju diskriminerings- Grunderna Stödmaterial i det främjande och förebyggande arbetet

2 Inledning Det är en rättighet att som barn och elev få utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. En trygg skolmiljö är också en förutsättning för att barn och elever skall utveckla en god självkänsla. Oordning i verksamheten är en gro grund för kränkningar i olika former. Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling. De ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att främja barns och elevers lika rättigheter och möjligheter samt för att före bygga trakasserier och kränkande behandling. Detta är ett stödmaterial i det förebyggande och främjande arbetet. Pelle Matton BIG 2

3 Innehållsförteckning Inledning 2 Innehållsförteckning 3 Främjande arbete 4 Förebyggande arbete 5 Kartläggning 6 Etnisk Tillhörighet 8 Funktionshinder 12 Kön 16 Könsöverskridande identitet eller uttryck 20 Religion eller annan trosuppfattning 24 Sexuell läggning 28 Ålder 32 Kränkande behandling 34 Normkritik 42 Exempel på Främjande arbete 44 Exempel på Förebyggande arbete 46 Definitioner och begrepp 48 Webbadresser 50 3

4 Främjande arbete Främjande arbete Det främjande arbetet handlar om att stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten och behöver inte utgå från identifierade problem i verksamheten. Det främjande arbetet bör utgå från det övergripande uppdraget att verka för demokratiska värderingar, mänskliga rättigheter, likabehandling och trygghet. Det syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt utveckla en skol- och förskolemiljö där alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Det främjande arbetet bör vara systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del i det vardagliga arbetet. Tänk på att det ska finnas insatser för samtliga diskrimineringsgrunder. Målformulering Beskriv vad ni vill uppnå med det främjande arbetet. Målen bör vara konkreta och uppföljningsbara. Åtgärder och insatser Beskriv era åtgärder och insatser för att nå målen. Beskriv när det skall vara genomfört samt vem eller vilka som är ansvariga för genomförandet. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni följer upp och utvärderar era insatser mot uppsatta mål. Beskriv när det skall genomföras och vem eller vilka som ansvarar för uppföljning och utvärdering. 4

5 Förebyggande arbete Förebyggande arbete Arbetsmiljön i verksamheten förändras och det är därför viktigt att det förebyggande arbetet utgår från hur den aktuella situationen ser ut och vilka insatser som krävs för enheten ifråga. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Kartläggning för att finna brister eller riskfaktorer Beskriv hur ni gör för att kartlägga situationen i den egna verksamheten. Kartlägg på individ- grupp- och verksamhetsnivå. Reflektera över organisation och arbetssätt. Undersök barnens och elevernas trygghet och trivsel samt förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Beskriv de slutsatser som kan dras av kartläggningen. Målformulering Beskriv era konkreta och uppföljningsbara mål för de insatser som skall genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärder och insatser Beskriv era åtgärder och insatser för att nå målen. Beskriv när det skall vara genomfört samt vem eller vilka som är ansvariga för genomförandet. Uppföljning och utvärdering Beskriv hur ni följer upp och utvärderar era insatser mot uppsatta mål. Beskriv när det skall genomföras och vem eller vilka som ansvarar för uppföljning och utvärdering. Observera att själva insatsen i det förebyggande arbetet kan vara densamma som när det gäller det främjande arbetet. Men orsaken till insatsen i det förebyggande arbetet är en identifierad brist eller riskfaktor för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. 5

6 Kartläggning Kartläggning Flera granskningar kring förskolors och skolors likabehandlingsarbete har de senaste åren visat på stora brister. Två av de brister som ofta förekommer är att planen inte bygger på en kartläggning av verksamhetens specifika förutsättningar och behov, samt att barn och elever inte har varit delaktiga i arbetet med planen. Förskolor och skolor ska kartlägga sin verksamhet årligen för att identifiera förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån kartläggningens resultat kan sedan mål och åtgärder planeras. Ifall en verksamhet inte genomför någon kartläggning, eller endast en bristfällig sådan, leder det till att kännedomen om verksamhetens specifika förutsättningar, behov, risker och problem saknas eller brister. Detta gör att planen som tas fram ofta innehåller alltför generella mål och insatser som riskerar att inte sättas in där de som bäst behövs. Planen riskerar då både att inte ge de effekter som önskas och att inte bli uppföljningsbar. Planens funktion som ett verktyg i verksamhetens dagliga arbete blir därmed inte verklighet. 6

7 Kartläggning En annan anledning till varför kartläggning är en grundbult i likabehandlingsarbetet är att det kan ge möjlighet till delaktighet och förankring bland såväl barn, elever, personal som vårdnadshavare. I ett gemensamt kartläggningsarbete ska samtligas erfarenheter tas tillvara och ligga till grund för det fortsatta arbetet. Detta ökar sannolikt både motivationen och samsynen kring att arbeta med likabehandling. Om kartläggningsarbetet genomförs på ett sätt som tar tillvara på allas erfarenheter kan det således vara ett sätt att uppfylla kravet på barns och elevers delaktighet i framtagandet av planen. Det finns idag en mångfald av kartläggningsmetoder och det är en fördel om olika metoder kombineras då de fyller olika funktioner och behov. Några exempel på metoder är intervjuer, enkäter, observationer, trygghetsvandringar, material granskningar, gruppdiskussioner samt granskningar av verksamhetens incidentrapporter 1. Medan enkäter har fördelen att de ger möjlighet att svara anonymt, så ger intervjuer och gruppdiskussioner utrymme för att ställa följdfrågor eller att reda ut missförstånd direkt. Barns och elevers mognad och förutsättningar bör ligga till grund för beslutet om vilka metoder som används. Ett tips är att bygga vidare på metoder som verksamheten redan använder, exempelvis barnintervjuer eller årliga trivselenkäter, och utveckla de frågor som ställs så att de omfattar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. 1 För fler exempel på metoder samt en närmare beskrivning av dessa se bland annat boken I normens öga av Stiftelsen Friends och Husmodellen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida 7

8 Etnisk tillhörighet Vems hudfärg är det egentligen.. 8

9 Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet avses i lagen en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller liknande. Exempelvis att en person är svensk, mörkhyad, same eller rom. Etnisk tillhörighet bygger på självidentifikation även om andras uppfattning om personens etniska tillhörighet ofta har betydelse för identifieringsprocessen liksom för bemötandet. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter och kan därmed bli utsatta för diskriminering eller trakasserier kopplade till etnisk tillhörighet. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband 2 med etnisk tillhörighet (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med etnisk tillhörighet får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med etnisk tillhörighet (trakasserier). 2 Det är viktigt att känna till att sambandet även kan vara med ett barns eller en elevs anhörig. Barn och elever skyddas alltså i de fall de utsätts för diskriminering eller trakasserier som har samband med exempelvis deras syskons sexuella läggning eller deras föräldrars funktionsnedsättning 9

10 Etnisk tillhörighet Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet? Förekommer personer med olika etniska tillhörigheter i det material ni använder (böcker, bilder, sång med mera)? Hur framställs personer med olika etniska tillhörigheter? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller etnisk tillhörighet? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om etnisk tillhörighet och jämlikhet på förskolan eller i skolan? Vilka normer finns det i verksamheten kring etnisk tillhörighet och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och etnisk tillhörighet? 10

11 Etnisk tillhörighet Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 11

12 Funktions- Hinder 12

13 Funktionshinder Med funktionshinder avses i lagen en varaktig nedsättning av en persons fysiska-, psykiska- eller begåvningsmässiga funktionsförmåga som genom skada eller sjukdom fanns vid födseln, uppstod senare eller väntas uppstå. Det kan exempelvis handla om att en person har en hörselnedsättning, allergi, ADHD eller MS. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situa tioner och kan också förekomma i olika grader. Graden av funktionsnedsättning har inte betydelse enligt lag utan lagen ger skydd oavsett grad. I lagen talas det alltså om ett skydd mot diskriminering för personer med funktionshinder. Numera brukar de flesta dock istället välja att tala om personer som har en funktionsnedsättning för att markera att hindret inte finns hos personen i fråga utan uppstår i samspelet med omgivningen. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med en funktionsnedsättning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med funktionalitet får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med en funktions nedsättning (trakasserier). 13

14 Funktionshinder Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden funktion snedsättning? Förekommer personer med olika funktionsnedsättningar i det material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Hur framställs i så fall dessa? Är verksamheten tillgänglig för personer med olika sorters funktionsnedsättningar (till exempel den fysiska miljön och den information ni ger barn, elever och vårdnadshavare)? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett unktionalitet? Förekommer kränkande jargong som har samband med funktionalitet i verksamheten? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om funktionalitet och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring funktionalitet och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden funktionshinder? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och funktionalitet? 14

15 Funktionshinder Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett funktionalitet och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 15

16 Kön 16

17 Kön Med kön avses i lagen om en person är kvinna eller man, flicka eller pojke. Det är det juridiska kön som registreras för personen vid födseln eller efter genomförd könskorrigering som avgör 3. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med kön (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med kön får inte heller tillämpas (indirekt diskri minering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med kön (trakasserier). 3 Att det skulle vara så att människor enkelt kan delas upp i dessa två kategorier (kvinna/man) stämmer dock inte med hur personer upplever kön i verkligheten och det är därför omtvistat ifall det endast finns två kön eller fler. 17

18 Kön Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden kön? Förekommer personer av olika kön i det material ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Vilka roller har personer av olika kön och hur framställs de? Hur bekräftar personal och vårdnadshavare barn och elever? Skiljer sig komplimangerna åt beroende på vilket kön som barnet eller eleven har? Vilka värderingar ligger i det? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett kön? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller kön? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om kön och jämställdhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller i skolan kring kön och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller jämställdhet? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och kön? 18

19 Kön Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett kön och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 19

20 Könsöverskridande identitet eller uttryck 20

21 Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsidentitet avses det kön en person själv identifierar sig med och med könsutryck avses det kön som en person normativt ger uttryck för genom exempelvis kläder eller kroppsspråk. Alla har alltså en könsidentitet och ett könsuttryck. Om en persons könsidentitet eller könsuttryck periodvis eller hela tiden inte överensstämmer med könsnormerna kallas det i lagen att personen har en könsöverskridande identitet eller ett könsöverskridande uttryck. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med könsidentitet eller könsuttryck (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med könsidentitet eller könsuttryck får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med könsidentitet eller uttryck (trakasserier). 21

22 Könsöverskridande identitet eller uttryck Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck? Förekommer personer som bryter mot normerna kring könsidentitet eller könsuttryck i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Hur framställs i så fall dessa? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller könsidentitet eller könsuttryck? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om könsidentitet, könsuttryck och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring könsidentitet och könsuttryck? Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och könsidentitet eller könsuttryck? 22

23 Könsöverskridande identitet eller uttryck Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett könsidentitet eller könsuttryck och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 23

24 Religion eller annan trosuppfattning 24

25 Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning innefattar religiösa trosuppfattningar samt trosuppfattningar som kan kopplas till någon av världsreligionerna. Att vara ateist, buddist eller kristen omfattas därmed av lagen, men inte etiska, politiska eller filosofiska uppfattningar så som att vara socialdemokrat eller vegetarian. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med religion eller annan trosuppfattning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med religion eller annan trosuppfattning får inte heller tillämpas (indirekt diskri minering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med religion eller annan trosuppfattning (trakasserier). 25

26 Religion eller annan trosuppfattning Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning? Förekommer personer som har olika religiösa och andra trosuppfattningar i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Hur framställs i så fall dessa? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning? Ges alternativ på aktiviteter ifall verksamheten genomför en aktivitet som kan kopplas till någon religion eller trosuppfattning? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller religion eller annan trosuppfattning? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om religion eller annan trosuppfattning och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring religion eller annan trosuppfattning? Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och religion eller annan trosuppfattning? 26

27 Religion eller annan trosuppfattning Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 27

28 Sexuell läggning 28

29 Sexuell läggning Med sexuell läggning avses bisexualitet, heterosexualitet och homo sexualitet, alltså ifall en person kan bli förälskad i och/eller attraherad av personer av båda könen, motsatt kön eller samma kön. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med sexuell lägg ning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med sexuell läggning får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med sexuell läggning (trakasserier). 29

30 Sexuell läggning Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden sexuell läggning? Förekommer personer med olika sexuella läggningar i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Hur framställs i så fall dessa? Hur används ordet familj? Vilka förutsätts ingå? Hur ser sex- och samlevnadsundervisningen ut? Vilken information ges och till vilka? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om likarättigheter oavsett sexuell läggning? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller sexuell läggning? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om sexuell läggning och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring sexuell läggning? Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden sexuell läggning? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och sexuell läggning? 30

31 Sexuell läggning Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen eller eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett sexuell läggning och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen eller eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 31

32 Ålder 32

33 Ålder Med ålder avses en persons uppnådda levnadslängd, alltså om en person är exempelvis 3, 13 eller 65 år. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med ålder (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med ålder får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med ålder (trakasserier). 33

34 Ålder Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden ålder? Hur framställs personer i olika åldrar i det material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett ålder? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller ålder? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om ålder och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring ålder? Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden ålder? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och ålder? 34

35 Ålder Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett ålder och på så sätt nå era mål? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 35

36 Kränkande behandling 36

37 Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempel vis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysisk våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och åter kommande. Mobbning definieras i Skolverkets allmänna råd som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. 37

38 Kränkande behandling En diskussion som ofta uppstår är, när är man kränkt? Att diskussionen lever vidare beror till stor del på att det inte går att definiera vad som är kränkande och ej utan det utgår alltid från individens egen upplevelse. Enkelt sagt så har jag blivit kränkt om jag känner mig kränkt. I förskolans och skolans värld kan exempel på vad barn och elever kan uppfatta som kränkande vara:...att aldrig bli tillfrågad om att vara med...att tvingas kramas eller pussas när man inte vill...att inte bli bjuden på någons kalas...att alltid få skulden när det är bråkigt...att inte bli inkluderad i kallpratet...att bli utsatt för elaka kommentarer...att bli knuffad eller slagen...att aldrig få sin familjebild, religion, etnicitet och så vidare uppmärksammad. Ifall en kränkning har samband med en diskrimineringsgrund kallas det enligt lag för trakasserier och ifall ett sådant samband inte finns kallas det enligt lag för kränkande behandling. Förskolor och skolor har enligt lag ett ansvar då de får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling att utreda det som hänt samt att vidta åtgärder. Befogade tillsägelser till ett barn eller en elev som beter sig illa kan givetvis upplevas kränkande av den som blir rättad. Personalen gör då inget fel utan det är personalens skyldighet att reagera. 38

39 Kränkande behandling I Skollagen Åtgärder mot kränkande behandling står bland annat: Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. Skollagen 6 kap. 6 Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 7 Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. Skollagen 6 kap. 9 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. Skollagen 6 kap

40 Kränkande behandling Kartläggning Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller kränkande behandling? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter för alla som ingår i verksamheten? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om kränkande behandling på förskolan eller i skolan? Vilka normer finns det i verksamheten för hur man bör vara och uppträda och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller kränkande behandling? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? 40

41 Kränkande behandling Förebyggande arbete Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter? Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet? 41

42 Normkritik Normkritik Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ofta kopplas till de normer som råder i förskolan och skolan samt i det övriga samhället. Normer handlar om vad vi tänker är normalt respektive onormalt och är något vi alla är med och återskapar i vardagen, ofta omedvetet. Det är viktigt att inte förstärka ett perspektiv som bygger på ett vi (norm) och ett dem (icke-norm). Man kan istället framhäva alla människors olikheter, bakgrunder och erfarenheter. Mångfald är inte något som enbart vissa tillför en grupp utan något som alla skapar tillsammans. Man kan också undvika att personer får representera en viss grupp eller kategori utan att alla tillåts vara individer Att anta ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och de konsekvenser som detta får. Ett normkritiskt perspektiv skiljer sig från ett toleransperspektiv där syftet innebär att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på de som är utsatta och förbise de som utsätter. Toleransperspektivet riskerar också att befästa normer. 42

43 Normkritik Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att visa de privilegier som tilldelas de som anses passa in i normen. Husmodellen är ett exempel på en metod som ger möjlighet till samtal och kritiska reflektioner om vilka normer som präglar den egna verksamheten. Du kan finna hus modellen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida. Det är viktigt att föra en diskussion om hur normer kring de olika diskriminerings grunderna kan samverka och även förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering. Exempel på det kan vara hur personers utsatthet påverkas av både normer kring etnisk tillhörighet och kön. Normkritiskt arbete handlar om att: Synliggöra normen Ifrågasätta normen Synliggöra privilegier Granska egen position 43

44 Exempel på Förebyggande arbete Förskola och skola Om ni i er kartläggning av material uppmärksammar att de böcker ni använder er av endast speglar den familjebildning som är norm i samhället idag kan en förebyggande insats vara att hitta böcker som omfattar olika familjebildningar och använda ett urval av dessa i verksamheten. Vad? Ta fram en lista över böcker som omfattar olika familjebildningar och införskaffa minst tre av dessa som sedan används i verksamheten. När? Inköp av böcker sker innan årsskiftet och de används sedan under våren. Vem är ansvarig? Rektor eller förskolechefen ansvarar för inköp av böcker och en person per arbetslag/avdelning ansvarar därefter för att böckerna används med eleverna/barnen. Vilka resurser krävs? Cirka kronor för bokinköpen. När och hur utvärderas insatsen? Stäm av ifall det antal böcker ni planerade att köpa in faktiskt har köpts in samt huruvida de har använts med eleverna/barnen i samband med att ni utvärderar årets likabehandlingsarbete inför nästa års plan. 44

45 Exempel på Förebyggande arbete Skola Om ni genom era elevenkäter får reda på att det förekommer främlingsfientliga åsikter bland eleverna på skolan kan en förebyggande insats vara att under året bjuda in en föreläsare som pratar med personalen om hur det går att argumentera emot vanliga främlingsfientliga argument, samt med eleverna om främlings fientlighet och dess konsekvenser. Vad? Anordna två föreläsningar, varav en riktar sig till personalen och en till eleverna När? 30 november (ange så specifikt som möjligt när under året det ska ske). Vem är ansvarig? Rektor ansvarar för att hitta och bjuda in lämplig föreläsare (vem beror på vad som är lämpligt i den aktuella verksamheten). Vilka resurser krävs? kronor till föreläsararvodet, cirka 3 timmar av elevernas tid under en temadag eller liknande och cirka 3 timmar av personalens (tänk på såväl ekonomiska och tidsmässiga som personella resurser). När och hur utvärderas insatsen? Det är möjligt att tänka sig flera typer av utvärdering, men ett sätt är att utvärdera vid nästa års elevenkät och se ifall det då är färre elever som uppger att det förekommer främlingsfientliga åsikter bland eleverna på skolan. 45

46 Exempel på Främjande arbete Förskola och skola Att använda en multireligiös almanacka för att lyfta högtider från flera religioner och trosuppfattningar samt när verksamhetsplaneringen görs är ett sätt att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan trosuppfattning. Vad? Skaffa en multireligiös almanacka, uppmärksamma eleverna/barnen på högtider från flera religioner och trosuppfattningar samt använda almanackan när verksamheten planeras. När? Inköp av almanackan sker innan nästa verksamhetsår påbörjas. Under verksamhetsplaneringen och i den dagliga verksamheten används den sedan. Vem är ansvarig? Lämpligt är att den/de som ansvarar för verksamhetens planering tar ansvar även för detta. Vilka resurser krävs? kronor för inköp av almanackor till de som behöver. När och hur utvärderas insatsen? Dels bör det stämmas av vid utvärderingen av årets likabehandlingsarbete ifall insatsen faktiskt genomfördes, dels bör det undersökas huruvida insatsen gjort att fler elever/barn och deras anhöriga kunnat delta i och vara lediga på sina specifika högtider samt om samtliga religiösa högtider uppmärksammats på ett likvärdigt vis. 46

47 Exempel på Främjande arbete Förskola och skola För att säkerställa att alla barn och elever har möjlighet att äta av maten oavsett allergier eller religiösa kostregler ska matsedeln gås igenom utifrån de olika behov som finns. - Får alla sina behov tillgodosedda? - Hur många måltider serveras som alla kan äta av utan att få specialkost? Vad? Gå igenom matsedeln utifrån de behov som finns. När? Innan årets slut. Vem är ansvarig? Köksansvarig. Vilka resurser krävs? Uppskattningsvis 3 timmar. Hur och när utvärderas insatsen? Vilket resultat fick granskningen? Genom att göra en liknande granskning av matsedeln nästa termin går det att se om antalet maträtter som serveras och som alla elever kan äta av har ökat eller ej. 47

48 Definitioner och begrepp Följande definitioner och begrepp används i de allmänna råden och är bland annat hämtade från diskrimineringslagen och skollagen. Med diskrimineringsgrund menas de kategorier av personer eller de karakteristika som skyddas av diskrimineringslagstiftningen. De sju diskrimineringsgrunderna är etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och ålder. Direkt diskriminering innebär att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan. För att det ska röra sig om diskriminering ska missgynnandet ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Man kan också i vissa fall diskriminera genom att behandla alla lika, så kallad indirekt diskriminering. Med detta menas att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som i praktiken missgynnar ett barn eller en elev av skäl som har samband med en viss diskrimineringsgrund, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte. Med begreppet likabehandling menas att alla barn eller elever ska behandlas så att de har lika rättigheter och möjligheter oavsett om de omfattas av någon diskrimineringsgrund. Det innebär dock inte alltid att alla barn och elever ska behandlas lika, se indirekt diskriminering. 48

49 Definitioner och begrepp Trakasserier innebär ett handlande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Sexuella trakasserier innebär ett handlande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Sexuella trakasserier behöver inte ha samband med någon av diskrimineringsgrunderna. För att underlätta läsningen inryms i den här skriften begreppet sexuella trakasserier i begreppet trakasserier. Med diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Med diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck menas att någon inte identifierar sig med sin biologiska könstillhörighet som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Med diskrimineringsgrunden funktionshinder menas varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Med diskrimineringsgrunden sexuell läggning menas homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Med kränkande behandling menas ett uppträdande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. 49

50 Webbadresser Amnesty Barnens rätt i samhället (BRIS) Barn- och elevombudet (BEO) Barnombudsmannen (BO) Barnsexhandel BIG Brottsförebyggande rådet (BRÅ) Centrum mot rasism Diskriminineringsgrund funktionshinder Diskrimineringsgrund sexuell läggning Diskrimineringsombudsmannen Folkhälsoinstitutet Jämställd förskola och skola Lärarförbundet 50

51 Webbadresser Medierådet Rädda barnen Röda korset RFSL RFSL Ungdom RFSU Röda korsets ungdomsförbund Skolinspektionen Skolverket Sverige mot Rasism Unicef 51

52 Innehållet i detta stödmaterial är framtaget i samarbete med Diskrimineringsbyrån i Uppsala. Layout: Mathilda Clerkeborn, Medieprogrammet Borgarskolan, 2011