FÖREBYGGANDE ARBETE 7 : 1

Transkript

1 7 : 1 Arbetsmiljön i verksamheten förändras och det är därför viktigt att det förebyggande arbetet utgår från hur den aktuella situationen ser ut och vilka insatser som krävs för enheten i fråga. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och andra negativa företeelser. Arbetet utgår från identifierade riskfaktorer. Förebyggande arbete Kartläggning för att finna brister eller riskfaktorer. Målformulering. Åtgärder, insatser. Uppföljning, utvärdering. Observera att själva insatsen i det förebyggande arbetet kan vara densamma som när det gäller det främjande arbetet. Men orsaken till insatsen är en identifierad brist eller riskfaktor.

2 7 : 2 Trygghetsarbetet Det bredare värdegrundsarbetet Flera av frågeställningarna i avsnittet Trygghetsarbetet kan återföras till avsnittet Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling. Följande frågeställningar kan ses som en fördjupning. Kartläggningsmetoder Beskriv: Hur ni kartlägger er verksamhet för att identifiera brister eller riskfaktorer för att elever på olika sätt ska fara illa. - Har ni planerade samtal med elevrådsrepresentanter, elevskyddsombud eller andra elevgrupper? - Genomför ni kontinuerligt enskilda samtal med era elever? - Hur fångar ni regelbundet upp personalens upplevelser? - Använder ni er av enkäter? De kan vara utformade för elever, personal eller vårdnadshavare. - Hur följer ni upp incidentrapporter eller annan dokumentation? - Går ni igenom era rutiner och bestämmelser på skolan, på såväl individ-, grupp som verksamhetsnivå? Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet tar sikte på att åtgärda brister och att minimera riskfaktorerna för att barn på olika sätt ska fara illa. Ni kan i kapitlet Främjande arbete även finna exempel på hur ni kan arbeta förebyggande. Skillnaden mellan det främjande arbetet och det förebyggande är: Det främjande arbetet bör vara systematiskt och långsiktigt, rikta sig till alla samt vara en naturlig del av det vardagliga arbetet. Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risker och utgår från att åtgärda brister.

3 7 : 3 Likabehandlingsarbetet och arbetet mot kränkande behandling Att förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Enligt diskrimineringslagen ska huvudmannen vidta åtgärder för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev som deltar i eller söker till verksamheten utsätts för trakasserier som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning eller för sexuella trakasserier. Enligt skollagen skall huvudmannen även se till att det vidtas åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.

4 7 : 4 Förebyggande arbete Arbetsmiljön i verksamheten förändras och det är därför viktigt att det förebyggande arbetet utgår från hur den aktuella situationen ser ut och vilka insatser som krävs för enheten ifråga Det förebyggande arbetet tar sikte på att minimera risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer. Kartläggning för att finna brister eller riskfaktorer. - Beskriv hur ni gör för att kartlägga situationen i den egna verksamheten. - Kartlägg på individ- grupp- och verksamhetsnivå. - Reflektera över organisation och arbetssätt. - Undersök barnens och elevernas trygghet och trivsel samt förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. - Beskriv de slutsatser som kan dras av kartläggningen. Målformulering. - Beskriv era konkreta och uppföljningsbara mål för de insatser som skall genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Åtgärder och insatser. - Beskriv era åtgärder och insatser för att nå målen. - Beskriv när det skall vara geniomfört samt vem eller vilka som är ansvariga för genomförandet. Uppföljning och utvärdering. - Beskriv hur ni följer upp och utvärderar era insatser mot uppsatta mål. - Beskriv när det skall genomföras och vem eller vilka som ansvarar för uppföljning och utvärdering. Observera att själva insatsen i det förebyggande arbetet kan vara densamma som när det gäller det främjande arbetet. Men orsaken till insatsen i det förebyggande arbetet är en identifierad brist eller riskfaktor för diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

5 7 : 5 Beskriv: Hur ni genomför kartläggningen av situationen i verksamheten på individ-, grupp- och verksamhetsnivå. Hur ni regelbundet kartlägger den egna verksamhetens organisation och arbetssätt. Hur ni kartlägger barnens och elevernas trygghet och trivsel samt förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De slutsatser som kan dras av kartläggningen om situationen i verksamheten. Konkreta mål för de insatser som skall genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. De insatser som skall genomföras under året för att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Vem som ansvarar för att respektive insats genomförs och följs upp samt när det skall vara genomfört. Hur eleverna görs delaktiga i och hur ni integrerar detta arbete med arbetet med ordningsregler. Hur eleverna görs delaktiga i och hur ni integrerar detta arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vilka förebyggande insatser ni genomförde under förra året.

6 7 : 6 Kartläggning Flera granskningar kring förskolors och skolors likabehandlingsarbete har de senaste åren visat på stora brister. Två av de brister som ofta förekommer är att planen inte bygger på en kartläggning av verksamhetens specifika förutsättningar och behov, samt att barn och elever inte har varit delaktiga i arbetet med planen. Förskolor och skolor ska kartlägga sin verksamhet årligen för att identifiera förekomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Utifrån kartläggningens resultat kan sedan mål och åtgärder planeras. Ifall en verksamhet inte genomför någon kartläggning, eller endast en bristfällig sådan, leder det till att kännedomen om verksamhetens specifika förutsättningar, behov, risker och problem saknas eller brister. Detta gör att planen som tas fram ofta innehåller alltför generella mål och insatser som riskerar att inte sättas in där de som bäst behövs. Planen riskerar då både att inte ge de effekter som önskas och att inte bli uppföljningsbar. Planens funktion som ett verktyg i verksamhetens dagliga arbete blir därmed inte verklighet. En annan anledning till varför kartläggning är en grundbult i likabehandlingsarbetet är att det kan ge möjlighet till delaktighet och förankring bland såväl barn, elever, personal som vårdnadshavare. I ett gemensamt kartläggningsarbete ska samtligas erfarenheter tas tillvara och ligga till grund för det fortsatta arbetet. Detta ökar sannolikt både motivationen och samsynen kring att arbeta med likabehandling. Om kartläggningsarbetet genomförs på ett sätt som tar tillvara på allas erfarenheter kan det således vara ett sätt att uppfylla kravet på barns och elevers delaktighet i framtagandet av planen.

7 7 : 7 Det finns idag en mångfald av kartläggningsmetoder och det är en fördel om olika metoder kombineras då de fyller olika funktioner och behov. Några exempel på metoder är intervjuer, enkäter, observationer, trygghetsvandringar, materialgranskningar, gruppdiskussioner samt granskningar av verksamhetens incidentrapporter. 1 Medan enkäter har fördelen att de ger möjlighet att svara anonymt, så ger intervjuer och gruppdiskussioner utrymme för att ställa följdfrågor eller att reda ut missförstånd direkt. Barns och elevers mognad och förutsättningar bör ligga till grund för beslutet om vilka metoder som används. Ett tips är att bygga vidare på metoder som verksamheten redan använder, exempelvis barnintervjuer eller årliga trivselenkäter, och utveckla de frågor som ställs så att de omfattar diskriminering, trakasserier och kränkande behandling, se även kapitel Upptäcka. 1 För fler exempel på metoder samt en närmare beskrivning av dessa se bland annat boken I normens öga av Stiftelsen Friends och Husmodellen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida

8 7 : 8 De sju diskrimineringsgrunderna Diskrimineringsgrund: Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet avses i lagen en persons nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller liknande. Exempelvis att en person är svensk, mörkhyad, same eller rom. Etnisk tillhörighet bygger på självidentifikation även om andras uppfattning om personens etniska tillhörighet ofta har betydelse för identifieringsprocessen liksom för bemötandet. Alla människor har en eller flera etniska tillhörigheter och kan därmed bli utsatta för diskriminering eller trakasserier kopplade till etnisk tillhörighet. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband 2 med etnisk tillhörighet (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med etnisk tillhörighet får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med etnisk tillhörighet (trakasserier). 2 Det är viktigt att känna till att sambandet även kan vara med ett barns eller en elevs anhörig. Barn och elever skyddas alltså i de fall de utsätts för diskriminering eller trakasserier som har samband med exempelvis deras syskons sexuella läggning eller deras föräldrars funktionsnedsättning.

9 7 : 9 Kartläggning: Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet? Förekommer personer med olika etniska tillhörigheter i det material ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? - Hur framställs personer med olika etniska tillhörigheter? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller etnisk tillhörighet? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om etnisk tillhörighet och jämlikhet på förskolan eller i skolan? Vilka normer finns det i verksamheten kring etnisk tillhörighet och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet? Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? - I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och etnisk tillhörighet?

10 7 : 10 Förebyggande arbete: Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete: Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett etnisk tillhörighet och på så sätt nå era mål? - Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet?

11 7 : 11 Diskrimineringsgrund: Funktionshinder Med funktionshinder avses i lagen en varaktig nedsättning av en persons fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga funktionsförmåga som genom skada eller sjukdom fanns vid födseln, uppstod senare eller väntas uppstå. Det kan exempelvis handla om att en person har en hörselnedsättning, allergi, ADHD eller MS. En funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre i olika situationer och kan också förekomma i olika grader. Graden av funktionsnedsättning har inte betydelse enligt lag utan lagen ger skydd oavsett grad. I lagen talas det alltså om ett skydd mot diskriminering för personer med funktionshinder. Numera brukar de flesta dock istället välja att tala om personer som har en funktionsnedsättning för att markera att hindret inte finns hos personen i fråga utan uppstår i samspelet med omgivningen. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med en funktionsnedsättning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med funktionalitet får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med en funktionsnedsättning (trakasserier).

12 7 : 12 Kartläggning: Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning? Förekommer personer med olika funktionsnedsättningar i det material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? - Hur framställs i så fall dessa? Är verksamheten tillgänglig för personer med olika sorters funktionsnedsättningar (till exempel den fysiska miljön och den information ni ger barn, elever och vårdnadshavare)? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett funktionalitet? Förekommer kränkande jargong som har samband med funktionalitet i verksamheten? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om funktionalitet och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring funktionalitet och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden funktionshinder? - Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? - I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och funktionalitet?

13 7 : 13 Förebyggande arbete: Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete: Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett funktionalitet och på så sätt nå era mål? - Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet?

14 7 : 14 Diskrimineringsgrund: Kön Med kön avses i lagen om en person är kvinna eller man, flicka eller pojke. Det är det juridiska kön som registreras för personen vid födseln eller efter genomförd könskorrigering som avgör. 3 Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med kön (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med kön får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med kön (trakasserier). 3 Att det skulle vara så att människor enkelt kan delas upp i dessa två kategorier (kvinna/man) stämmer dock inte med hur personer upplever kön i verkligheten och det är därför omtvistat ifall det endast finns två kön eller fler.

15 7 : 15 Kartläggning: Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden kön? Förekommer personer av olika kön i det material ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? - Vilka roller har personer av olika kön och hur framställs de? Hur bekräftar personal och vårdnadshavare barn och elever? - Skiljer sig komplimangerna åt beroende på vilket kön som barnet eller eleven har? - Vilka värderingar ligger i det? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett kön? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller kön? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om kön och jämställdhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller i skolan kring kön och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller jämställdhet? - Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? - I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och kön?

16 7 : 16 Förebyggande arbete: Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete: Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett kön och på så sätt nå era mål? - Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet?

17 7 : 17 Diskrimineringsgrund: Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsidentitet avses det kön en person själv identifierar sig med och med könsuttryck avses det kön som en person normativt ger uttryck för genom exempelvis kläder eller kroppsspråk. Alla har alltså en könsidentitet och ett könsuttryck. Om en persons könsidentitet eller könsuttryck periodvis eller hela tiden inte överensstämmer med könsnormerna kallas det i lagen att personen har en könsöverskridande identitet eller ett könsöverskridande uttryck. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med könsidentitet eller könsuttryck (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med könsidentitet eller könsuttryck får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med könsidentitet eller uttryck (trakasserier).

18 7 : 18 Kartläggning: Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck? Förekommer personer som bryter mot normerna kring könsidentitet eller könsuttryck i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? - Hur framställs i så fall dessa? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller könsidentitet eller könsuttryck? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om könsidentitet, könsuttryck och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring könsidentitet och könsuttryck? - Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden könsidentitet och könsuttryck? - Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? - I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och könsidentitet eller könsuttryck?

19 7 : 19 Förebyggande arbete: Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete: Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett könsidentitet eller könsuttryck och på så sätt nå era mål? - Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet?

20 7 : 20 Diskrimineringsgrund: Religion eller annan trosuppfattning Diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning innefattar religiösa trosuppfattningar samt trosuppfattningar som kan kopplas till någon av världsreligionerna. Att vara ateist, buddist eller kristen omfattas därmed av lagen, men inte etiska, politiska eller filosofiska uppfattningar så som att vara socialdemokrat eller vegetarian. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med religion eller annan trosuppfattning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med religion eller annan trosuppfattning får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med religion eller annan trosuppfattning (trakasserier).

21 7 : 21 Kartläggning: Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning? Förekommer personer som har olika religiösa och andra trosuppfattningar i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? - Hur framställs i så fall dessa? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning? - Ges alternativ på aktiviteter ifall verksamheten genomför en aktivitet som kan kopplas till någon religion eller trosuppfattning? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller religion eller annan trosuppfattning? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om religion eller annan trosuppfattning och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring religion eller annan trosuppfattning? - Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden religion eller annan trosuppfattning? - Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? - I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och religion eller annan trosuppfattning?

22 7 : 22 Förebyggande arbete: Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete: Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett religion eller annan trosuppfattning och på så sätt nå era mål? - Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet?

23 7 : 23 Diskrimineringsgrund: Sexuell läggning Med sexuell läggning avses bisexualitet, heterosexualitet och homosexualitet, alltså ifall en person kan bli förälskad i och/eller attraherad av personer av båda könen, motsatt kön eller samma kön. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med sexuell läggning (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med sexuell läggning får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med sexuell läggning (trakasserier).

24 7 : 24 Kartläggning: Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden sexuell läggning? Förekommer personer med olika sexuella läggningar i material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? - Hur framställs i så fall dessa? Hur används ordet familj? - Vilka förutsätts ingå? Hur ser sex- och samlevnadsundervisningen ut? - Vilken information ges och till vilka? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett sexuell läggning? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller sexuell läggning? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om sexuell läggning och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring sexuell läggning? - Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden sexuell läggning? - Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? - I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och sexuell läggning?

25 7 : 25 Förebyggande arbete: Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen eller eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete: Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett sexuell läggning och på så sätt nå era mål? - Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen eller eleverna delaktiga i det främjande arbetet?

26 7 : 26 Diskrimineringsgrund: Ålder Med ålder avses en persons uppnådda levnadslängd, alltså om en person är exempelvis 3, 13 eller 65 år. Ett barn eller en elev får inte behandlas sämre än någon annan i en jämförbar situation och det har samband med ålder (direkt diskriminering). Regler eller andra bestämmelser som verkar neutrala men som i själva verket missgynnar barn eller elever och det har samband med ålder får inte heller tillämpas (indirekt diskriminering). Inte heller får ett barn eller en elev kränkas och det har samband med ålder (trakasserier).

27 7 : 27 Kartläggning: Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller diskrimineringsgrunden ålder? Hur framställs personer i olika åldrar i det material som ni använder (böcker, bilder, sånger med mera)? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter oavsett ålder? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande vad gäller ålder? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om ålder och jämlikhet i verksamheten? Vilka normer finns det på förskolan eller skolan kring ålder? - Vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller diskrimineringsgrunden ålder? - Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade? - I hur många av fallen från föregående år kan ni se en koppling mellan kränkningen och ålder?

28 7 : 28 Förebyggande arbete: Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete: Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter oavsett ålder och på så sätt nå era mål? - Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet?

29 7 : 29 Normkritik Uppkomsten av diskriminering, trakasserier och kränkande behandling kan ofta kopplas till de normer som råder i förskolan och skolan samt i det övriga samhället. Normer handlar om vad vi tänker är normalt respektive onormalt och är något vi alla är med och återskapar i vardagen, ofta omedvetet. Det är viktigt att inte förstärka ett perspektiv som bygger på ett vi (norm) och ett dem (icke-norm). Man kan istället framhäva alla människors olikheter, bakgrunder och erfarenheter. Mångfald är inte något som enbart vissa tillför en grupp utan något som alla skapar tillsammans. Man kan också undvika att personer får representera en viss grupp eller kategori utan att alla tillåts vara individer Att anta ett normkritiskt perspektiv innebär att man fokuserar på de normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som avvikare och de konsekvenser som detta får. Ett normkritiskt perspektiv skiljer sig från ett toleransperspektiv där syftet innebär att skapa förståelse och empati för människor som utsätts för diskriminering genom att fokusera på de som är utsatta och förbise de som utsätter. Toleransperspektivet riskerar också att befästa normer. Syftet med att tillämpa ett normkritiskt perspektiv är att synliggöra, problematisera och förändra de föreställningar och normer som ligger till grund för diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Tonvikten ligger på att visa de privilegier som tilldelas de som anses passa in i normen. Husmodellen är en metod som ger möjlighet till samtal och kritiska reflektioner om vilka normer som präglar den egna verksamheten. Du kan finna husmodellen på Diskrimineringsombudsmannens hemsida. Det är viktigt att föra en diskussion om hur normer kring de olika diskrimineringsgrunderna kan samverka och även förstärka utsatthet för exempelvis diskriminering. Exempel på det kan vara hur personers utsatthet påverkas av både normer kring etnisk tillhörighet och kön. Normkritiskt arbete handlar om att: Synliggöra normen Ifrågasätta normen Synliggöra privilegier Granska egen position

30 7 : 30 Exempel på förebyggande arbete i förskolan och skolan Om ni i er kartläggning av material uppmärksammar att de böcker ni använder er av endast speglar den familjebildning som är norm i samhället idag kan en förebyggande insats vara att hitta böcker som omfattar olika familjebildningar och använda ett urval av dessa i verksamheten. Vad? Ta fram en lista över böcker som omfattar olika familjebildningar och införskaffa minst tre av dessa som sedan används i verksamheten. När? Inköp av böcker sker innan årsskiftet och de används sedan under våren. Vem är ansvarig? Förskolechefen eller rektor ansvarar för inköp av böcker och en person per avdelning eller arbetslag ansvarar därefter för att böckerna används med barnen eller eleverna. Vilka resurser krävs? Cirka kr för bokinköpen. När och hur utvärderas insatsen? Stäm av ifall det antal böcker ni planerade att köpa in faktiskt har köpts in samt huruvida de har använts med barnen eller eleverna i samband med att ni utvärderar årets likabehandlingsarbete inför nästa års plan.

31 7 : 31 Exempel på förebyggande arbete i skolan Om ni genom era elevenkäter får reda på att det förekommer främlingsfientliga åsikter bland eleverna på skolan kan en förebyggande insats vara att under året bjuda in en föreläsare som pratar med personalen om hur det går att argumentera emot vanliga främlingsfientliga argument, samt med eleverna om främlingsfientlighet och dess konsekvenser. Vad? Anordna två föreläsningar, varav en riktar sig till personalen och en till eleverna. När? 30 november (ange så specifikt som möjligt när under året det ska ske). Vem är ansvarig? Rektor ansvarar för att hitta och bjuda in lämplig föreläsare (vem beror på vad som är lämpligt i den aktuella verksamheten). Vilka resurser krävs? kr till föreläsararvodet, cirka 3 timmar av elevernas tid under en temadag eller liknande och cirka 3 timmar av personalens (tänk på såväl ekonomiska och tidsmässiga som personella resurser). När och hur utvärderas insatsen? Det är möjligt att tänka sig flera typer av utvärdering, men ett sätt är att utvärdera vid nästa års elevenkät och se ifall det då är färre elever som uppger att det förekommer främlingsfientliga åsikter bland eleverna på skolan.

32 7 : 32 Exempel på främjande arbete i förskolan och skolan Att använda en multireligiös almanacka för att lyfta högtider från flera religioner och trosuppfattningar samt när verksamhetsplaneringen görs är ett sätt att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett religion eller annan trosuppfattning. Vad? Skaffa en multireligiös almanacka, uppmärksamma barnen eller eleverna på högtider från flera religioner och trosuppfattningar samt använda almanackan när verksamheten planeras. När? Inköp av almanackan sker innan nästa verksamhetsår påbörjas. Under verksamhetsplaneringen och i den dagliga verksamheten används den sedan. Vem är ansvarig? Lämpligt är att den/de som ansvarar för verksamhetens planering tar ansvar även för detta. Vilka resurser krävs? kr för inköp av almanackor till de som behöver. När och hur utvärderas insatsen? Dels bör det stämmas av vid utvärderingen av årets likabehandlingsarbete ifall insatsen faktiskt genomfördes, dels bör det undersökas huruvida insatsen gjort att fler barn eller elever och deras anhöriga kunnat delta i och vara lediga på sina specifika högtider samt om samtliga religiösa högtider uppmärksammats på ett likvärdigt vis.

33 7 : 33 Exempel på främjande arbete i förskolan och skolan För att säkerställa att alla barnen eller eleverna har möjlighet att äta av maten oavsett allergier eller religiösa kostregler ska matsedeln gås igenom utifrån de olika behov som finns. - Får alla sina behov tillgodosedda? - Hur många måltider serveras som alla kan äta av utan att få specialkost? Vad? Gå igenom matsedeln utifrån de behov som finns. När? Innan årets slut. Vem är ansvarig? Köksansvarig. Vilka resurser krävs? Uppskattningsvis 3 timmar. När och hur utvärderas insatsen? Vilket resultat fick granskningen? - Genom att göra en liknande granskning av matsedeln nästa termin går det att se om antalet maträtter som serveras och som alla barn eller elever kan äta av har ökat eller ej.

34 7 : 34 Kränkande behandling Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. De kan utföras inte bara direkt i verksamheten utan även via exempelvis telefon och Internet. Kränkande behandling kan till exempel uttryckas genom nedsättande tilltal, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiskt våld. Kränkningarna kan även handla om att frysa ut eller hota någon. Kränkande behandling kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. (Skolverkets allmänna råd) En diskussion som ofta uppstår är, när är man kränkt? Att diskussionen lever vidare beror till stor del på att det inte går att definiera vad som är kränkande och ej utan det utgår alltid från individens egen upplevelse. Enkelt sagt så har jag blivit kränkt om jag känner mig kränkt. I förskolans och skolans värld kan exempel på vad barn och elever kan uppfatta som kränkande vara att aldrig bli tillfrågad om att vara med, att tvingas kramas eller pussas när man inte vill, att inte bli bjuden på någons kalas, att alltid få skulden när det är bråkigt, att inte bli inkluderad i kallpratet, att bli utsatt för elaka kommentarer, att bli knuffad eller slagen eller att aldrig få sin familjebild, religion, etnicitet och så vidare uppmärksammad. Ifall en kränkning har samband med en diskrimineringsgrund kallas det enligt lag för trakasserier och ifall ett sådant samband inte finns kallas det enligt lag för kränkande behandling. Förskolor och skolor har enligt lag ett ansvar då de får kännedom om trakasserier eller kränkande behandling att utreda det som hänt samt att vidta åtgärder. Befogade tillsägelser till ett barn eller en elev som beter sig illa kan givetvis upplevas kränkande av den som blir rättad. Personalen gör då inget fel, utan det är personalens skyldighet att reagera.

35 7 : 35 I Skollagen Åtgärder mot kränkande behandling står bland annat: Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (Skollagen 6 kap. 6 ) Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 7 ) Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling. (Skollagen 6 kap. 9 ) En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla det till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. (Skollagen 6 kap. 10 )

36 7 : 36 Kartläggning: Hur har ni kartlagt er verksamhet vad gäller kränkande behandling? Är verksamhetens rutiner och regler förenliga med målet om lika rättigheter för alla som ingår i verksamheten? Förekommer det jargong i verksamheten som kan upplevas som kränkande? Hur besvarar barnen eller eleverna enkät- eller intervjufrågor som handlar om kränkande behandling på förskolan eller i skolan? Vilka normer finns det i verksamheten för hur man bör vara och uppträda och vilka konsekvenser leder detta till för personer som befinner sig i respektive utanför normen? Hur skattar personalen sin egen kompetens vad gäller kränkande behandling? - Önskar personalen kompetensutveckling kring något? Dokumenterar ni när barn eller elever upplever sig kränkta, trakasserade eller diskriminerade?

37 7 : 37 Förebyggande arbete: Vilka mätbara mål för det förebyggande arbetet har ni satt upp utifrån de problem och/eller risker som identifierades i kartläggningen? Vilka förebyggande insatser planerar ni att genomföra under året för att nå era mål? - Vad ska göras? - När ska det göras? - Vem är ansvarig? - Vilka resurser kräver insatsen? - Hur och när ska insatsen utvärderas? På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det förebyggande arbetet? Främjande arbete: Vilka mätbara mål har ni för det främjande arbetet? Vilka insatser planerar ni att genomföra under året för att främja lika rättigheter? - Tänk på att redogöra för vad som ska göras, när det ska göras, vem som är ansvarig, vilka resurser som krävs samt när och hur insatsen ska utvärderas. På vilket sätt görs barnen och eleverna delaktiga i det främjande arbetet?

38 7 : 38 Exempel på förebyggande arbete i förskolan och skolan Det framkommer vid en trygghetsvandring att barnen och eleverna upplever toaletterna som en otrygg plats, vilket till stor del uppges bero på låsen som inte är tillförlitliga. Dels finns en rädsla för att låsen ska gå i baklås, dels går de enkelt att öppna utifrån. Vad? Installera haspar så att barnen och eleverna kan välja att låsa toaletterna med hasp ifall de önskar. När? Så snart som möjligt, dock senast den 15 september. Vem är ansvarig? Förskolan eller skolans vaktmästare ansvarar för inköp och installation av haspar. Vilka resurser krävs? Cirka kr för inköp av haspar och uppskattningsvis 10 timmar av vaktmästarens tid. När och hur utvärderas insatsen? Efter deadline för installation av haspar bör det stämmas av att så har skett. Vid nästa års trygghetsvandring undersöks om barnen och eleverna fortfarande upplever toaletterna som otrygga eller ej.

39 7 : 39 Exempel på främjande arbete i förskolan och skolan För att stärka banden mellan barn eller elever i olika åldrar och årskurser och motverka otrygghet kan inrättandet av ett faddersystem verka främjande. Vad? Inrätta ett faddersystem mellan barn eller elever i olika åldrar och årskurser. När? Påbörjas vid nästa termins början och träffar mellan barnen eller eleverna sker sedan vid minst ett tillfälle per vecka. Vem är ansvarig? Här bör någon utses som ytterst ansvarig, men samtliga som berörs kommer att ansvara för sin grupps eller klass deltagande. Vilka resurser krävs? Cirka en timme per vecka. När och hur utvärderas insatsen? Lämpligt är att vid utvärderingen av årets likabehandlingsarbete låta barnen som deltagit diskutera hur de upplevt satsningen och eleverna som har deltagit besvarar en enkät om hur de har upplevt satsningen. - Har åtgärden haft den effekt som det var tänkt, det vill säga stärkt banden mellan barn eller elever i olika åldrar och årskurser och ökat trygghetskänslan?