20 maj handlingar. Nr 35 Personalekonomisk redovisning för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "20 maj 2010. handlingar. Nr 35 Personalekonomisk redovisning för 2009 2010-04-12"

Transkript

1 20 maj 2010 handlingar Nr 35 Personalekonomisk redovisning för Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Borås Stad har sedan 1999 sammanställt en personalekonomisk redovisning vilket innebär att årets personalekonomiska redovisning således är den elfte i ord ningen. I årets personalekonomiska redovisning finns jämförelser med andra kommu ner av Borås storlek. På Borås initiativ har ett nätverk bildats tillsammans med åtta kommuner i Borås storleksordning för att ta fram gemensam perso nalstatistik i syfte att kunna jämföra den egna kommunen med andra kommu ner. I årets redovisning finns jämförelser av utfall för aktu ella verksamhets- och kvalitetsmål liksom jäm förelser av jämställdhets- och arbetsvillkorsindex. Med den personalekonomiska redovisningen vill vi lyfta fram personal frå gorna i kommunen och visa vad som döljer sig bakom det som ofta i redovis ningssammanhang benämns personalkostnader. Föregående års redovisning låg till grund för de verksamhetsmål inom personalområdet som uppsatts för 2009 och som nu följs upp i årets redovisning. Den personalekonomiska redovisningen skall också vara till hjälp vid strate giska beslut inom personalområdet exempelvis gäl lande frågor som rör perso nalförsörjning, hälsa, kompetensutveckling, le dar skap, jämställdhet, mångfald m m. Kommunstyrelsen anser att personalredovis ningen skall utgöra en god grund för analys och uppföljning och därmed ligga till grund för framtida strategiska bedömningar inom personalområdet. Kommunstyrelsen föreslår att Kommunfullmäktige beslutar: Personalredovisningen skall utgöra grund för analys och uppföljning samt för strategiska bedömningar inom det personalpolitiska området. Redovisningen läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Per Olsson Separat bilaga: Personalekonomisk redovisning 2009

2 Nr 36 Årsredovisning 2009 för Borås Samordningsförbund Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Styrelsen har inkommit med årsredovisning samt revisionsberättelse för verksamhetsåret Enligt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser skall respektive förbundsmedlem pröva frågan om ansvarsfrihet för styrelsen. Revisorerna tillstyrker att styrelsens ledamöter beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret De har i sin granskning inte funnit något som tyder på att verksamheten inte bedrivs ändamålsenligt och med god ekonomisk hushållning. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kommunfullmäktige beviljar för sin del styrelsen för Borås Samordningsförbund ansvarsfrihet för verksamhetsåret KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Christer Johansson Årsredovisning avseende 2009 års verksamhet Borås Samordningsförbund Beslutad Styrelsen för Borås Samordningsförbund, , avger härmed årsredovisning för 2009, vilket är Samordningsförbundets fjärde verksamhetsår. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Inledning Borås Samordningsförbund bildades den 1 april 2006 i enlighet med Lag (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Samordningsförbundet består av fyra parter som representeras av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Västra Götalandsregionen och Borås Stad. Varje part representerar en fjärdedels röst. Genom finansiell samordning skapas en unik möjlighet att utveckla välfärdsarbetet. Den finansiella samordningen innebär en gemensam arena där våra samverkande myndigheter kan verka tillsammans och ta ett samlat ansvar utifrån individens behov. I lagstiftningen om finansiell samordning betonas att syftet med samordningsinsatserna skall bidra till att återställa eller öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Begränsad arbetsförmåga beror oftast på en blandning av medicinska, psykologiska, sociala och arbetsmarknadsrelaterade faktorer, vilket tydligt pekar på behovet av samordnade insatser. Gränserna, mellan att vara arbetsför och att vara anställningsbar, är flytande samt står ofta i relation till individuella egenskaper och arbetets karaktär. Med finansiell samordning kommer de offentliga organisationerna närmare varandra i en permanent samarbetsform. Den finansiella samordningen skall inte ersätta nuvarande samarbetsformer utan stödja och fördjupa dem. Genom Borås Samordningsförbund skapas det en struktur och en kontinuitet, både för individ och för organisation. De lokala behoven och kunskaperna, skall styra samordningens inriktning och omfattning. Respektive myndighets mål för individen ligger fast. Den finansiella samordningen skall medverka till en högre grad av harmonisering av insatserna för de enskilda individerna och därmed erbjuda möjligheter till andra insatser än vad som tidigare kunnat erbjudas. Beredningsgruppen skall utgöra ett forum för gemensamma prioriteringar. Det är av stor betydelse för legitimitet, effektivitet och kontinuitet att gruppens lokala linjechefer samarbetar väl samt är tydliga med till vilka insatser som de vill hänvisa medel från finansiell samordning. Sedan den 1 december 2004 anges i kommunallagen att det i budgeten skall finnas angivet finansiella mål för en god ekonomisk hushållning. Dessutom skall det finnas mål och riktlinjer för verksamheten, vilket är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För att Samordningsförbundet skall anses ha en god ekonomisk hushållning krävs att verksamheten bedrivs på ett sådant sätt att en god och effektiv samhällelig resursanvändning uppnås. Borås Samordningsförbund menar med effektiv resursanvändning att individens behov av samordnat stöd skall sättas i fokus och med detta uppnås samhälliga vinster både för medborgarna, i form av bättre hälsa och möjligheter B 158

3 till egen försörjning, och för de samverkande organisationerna i form av rätt insats till rätt person vid rätt tillfälle. Förutsättningen för att kunna följa upp om verksamheten är effektiv är att det formuleras mål och riktlinjer för verksamheten, vilka är adekvata och mätbara. Verksamhetens mål skall stå i relation till de ekonomiska resurser, som står till samordningsförbundets förfogande. Verksamhetsmässiga mål Samordningsförbundet finansierar eller delfinansierar rehabiliteringsaktiviteter hos huvudmännen eller hos andra rehabiliteringsintressenter där deltagarna är aktuella hos minst två av huvudmännen. Samordningsförbundet bedriver inte egen rehabiliteringsverksamhet. Det verksam hetsmässiga målet för Samordningsförbundet är att minst fem av tio deltagare, som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och som finansieras eller delfinansieras av Samordningsförbundet, skall ha ökat sin arbetsförmåga så att deltagaren kan vara i arbete eller i egenfinansierad utbildning efter rehabiliteringsinsatsen. All finansiell samordning där statlig medfinansiering är aktuell följs upp i SUS system för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. I SUS registreras varje samverkansaktivitet. För aktiviteter som riktar sig till enskilda registreras även uppgifter om individerna. Ett parallellsystem DiS för uppföljning utarbetat genom Finsam Nätverk Västra Götaland används för djupare uppföljning på individnivå, där så är möjligt. Beviljade aktiviteter eller insatser skall skriftligen redovisas efter varje verksamhetsår. Finansiella mål De finansiella målen för Samordningsförbundet bör präglas av att ekonomin skall ge handlingsfrihet. Ett övergripande finansiellt mål i verksamhet som har att följa kommunallagstiftningen är en budget i balans, men det egna kapitalet måste stå i proportion till verksamhet, budget och bidrag. Borås Samordningsförbund arbetar aktivt för att minska det egna kapitalet och så har även skett under Skälet till ett visst eget kapital är att tillförsäkra Samordningsförbundet en god likviditet. Styrelsen Styrelsen utser inom sig ordförande och vice ordförande. Ordförande har varit ordinarie ledamot från Västra Götalandsregionen och vice ordförande ordinarie ledamot för Försäkringskassan. Styrelsen stöds av en ansvarig tjänsteman, i det administrativa arbetet. Ersättare i styrelsen 2009 Eva Axell ( S ), Borås Stad Lars-Erik Josefson ( M ), Västra Götalandsregionen Lars Hermansson, Försäkringskassan Per-Erik Eriksson, Arbetsförmedlingen Revisorer 2009 Stefan Frifelt, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB, Försäkringskassan Ersättare Gunnar Hjalmarsson Ingwer Kliche, Borås Stad Thomas Gustavsson, Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet har under 2009 hållit 6 styrelsesammanträden. Styrelsens ansvarige tjänsteman har utgjort Samordningsförbundets sekretariat. Ekonomi- och redovisningstjänster har köpts av Västra Götalandsregionens Regionservice i Mariestad. Chefer från de samverkande myndigheterna i Borås har utgjort den ansvarige tjänstemannens beredningsgrupp. Konklusioner av verksamheten 2009 Arbetslivsinriktade insatser Lotsen Lotsen är en aktivitet som startade i september Initialt var målgruppen unga vuxna mellan 18 och 29 år, i behov av offentlig försörjning och insatser från mer än en av huvudmännen. Fr o m februari 2009 har målgruppen utökats till att omfatta åldersspannet upp t o m 64 år. I verksamheten arbetar olika professioner från de samverkande huvudmännen samlokaliserat. Förbundet täcker kostnaderna för 5,5 tjänster samt för lokaler och andra kringkostnader. Borås Stad har samordningsansvar och ansvarar för lokaler, arbetsmiljö etc. Borås Stad anvisar två arbetskonsulenttjänster och en socialsekreterare till Lotsen samt Arbetsförmedlingen en Arbetsförmedlare. Uppföljning visar att Lotsen under 2009 väl uppfyllt sina mål. Vid början av året fanns 77 personer inskrivna i aktiviteten och ytterligare 161 personer har skrivits in under året. 98 personer har avslutats under perioden varav 71 gått till egen försörjning i form av arbete eller studier, vilket motsvarar en måluppfyllelse på 72 % mot det uppställda målet 50 %. Lotsen skall utvärderas med egenvärdering och extern aktör under våren Ordinarie ledamöter i styrelsen för 2009 Hanne Jensen ( S ), ordförande, Västra Götalandsregionen Dan Rodahl vice ordförande, Försäkringskassan Ingegerd Nyborg ( M ), ledamot, Borås Stad Steve Svantesson, ledamot, Arbetsförmedlingen B 159

4 Hälsoinriktade insatser Aktivt Borås Är en aktivitet som helfinansieras av Samordningsförbundet med Primärvården Södra Älvsborg som avtalad utförare. Modellen har hämtats från ett flertal andra samordningsförbund i regionen. Från Samordningsförbundets olika huvudmän kan personer, vilka är eller riskerar att bli passiviserade p g a arbetslöshet, sjukdom eller liknande, remitteras till Aktivt Borås. En leg sjukgymnast bedömer remissen och kallar personen till ett inledande personligt samtal. Därefter ges personen möjlighet att träna gratis på gym två timmar två dagar per vecka i upp till tio veckor enligt ett personligt program, under ledning av sjukgymnast. Vidare ges föreläsningar i stresshantering och träningsfysiologi. Aktiviteten har under året omfattat 47 personer varav 30 är avslutade. Uppföljning visar att en betydande andel fortsätter att träna eller motionera efter avslut i aktiviteten. Aktivt Borås är under kontinuerlig utvärdering och avtalet löper f n t o m juni Nya insatser Styrelsen för Borås Samordningsförbund beslutade att ingå som medfinansiär i aktiviteten Gröna Vägen, s k grön rehab, tillsammans med Borås Stad. Verksamheten bygger på trädgårdsterapi i lugn miljö och utan produktionskrav. Uppbyggnaden av Gröna Vägen inleds i januari 2010 och de första deltagarna kommer att skrivas in i februari. Samverkansbidrag, kartläggningsuppdrag och utbildning Under rubriken Samverkansbidrag har Samordningsförbundet finansierat utbildning riktad till styrelsen, beredningsgruppen samt personal i de samverkande organisationerna. Totalt 75 personer har deltagit under året i olika utbildningar, seminarier och föreläsningar. Ekonomi 1. Sammanfattning Belopp i Tkr Utfall jan dec Aktuell budget jan dec Avvikelse jan dec Prognos helår (föregående uppföljningstillfälle) Aktuell budget helår Bokslut föregående år Nettokostnad & finansnetto Bidrag Resultat Utgående EK Kommentarer Avvikelsen mot budgeten hänför sig bl a av att: - En budgeterad tjänst på Lotsen inte blivit tillsatt p g a rekryteringsproblem ca 520 tkr - Primärvården överberäknat kostnaderna i avtalet om Aktivt Borås 102 tkr - Till fortbildning, kartläggning och nya insatser var avsatt 1 mkr, men inga nya insatser startade under året - Erhållna ränteintäkter ej budgeterats Bidrag Rapporten utgår från huvudmännens bidrag enligt nedan: Bidrag i tkr Försäkringskassan 975 Arbetsförmedlingen 975 Borås Stad 975 Västra Götalandsregionen 975 Totalt Avvikelsen mot senaste prognos hänför sig av att: - Genom ett misstag, orsakat av den mänskliga faktorn, har en fakturabokning från 21 december på 118 tkr tagits bort ur bokföringen innan systemet stängdes för bokslut. Denna kostnad kommer att påverka resultatet B 160

5 2. Uppföljning av verksamhet eller projekt Nettokostnad och finansnetto I tkr per område Utfall jan dec 2009 Budget jan dec 2009 Avvikelse jan dec 2009 Prognos helår 2009 Budget helår 2009 Politisk organisation (1001) Informationsmaterial (2000) Lotsen (3001) Aktivt Borås (3002) Samverkansbidrag (3003) Kartläggningsuppdrag (3004) Utbildningsinsatser (3005) Gemensamt (1010) Totalt tkr i för kartläggningsuppdrag ovan är en felperiodisering som uppstått p g a försenad fakturahantering. Kostnaderna hänför sig till verksamhetsåret 2008 och var budgeterade på detta år. Resultatdisposition Förslag till disposition av Borås Samordningsförbunds överskott Resultat Årets resultat Totalt Styrelsen föreslår att i ny räkning överföres: Summa Finansieringsanalys 2009 Borås Samordningsförbund Löpande verksamhet Årets resultat ,18 Kassaflöde från löpande verksamhet ,18 Förändring av rörelsekapital Kortfristiga fordringar ,86 Kortfristiga skulder ,01 Förändring av rörelsekapital ,87 Investeringar Investeringar 0,00 Investeringsnetto 0,00 Finansieringar Långfristiga fordringar 0,00 Långfristiga skulder 0,00 Finansieringsnetto 0,00 Förändring av likvida medel ,05 Kontroll (Se Balansrapporten) UB Likvida medel ,89 IB Likvida medel ,94 Summa: ,05 B 161

6 Resultaträkning jan-dec 2009 Borås Samordningsförbund Utfall jan dec 2009 Utfall jan dec 2008 Intäkter Övriga intäkter 0 0 Summa Verksamhetens intäkter 0 0 Kostnader Styrelsen Verksamhetsanknutna kostnader Not Övriga kostnader Not Summa Verksamhetens kostnader RES1 Verksamhetens nettokostnad Erhållna bidrag från huvudmännen Övriga finansiella intäkter Övriga finansiella kostnader Summa Finansiella intäkter/kostnader RES2 Resultat före extraordinära poster o spec beslut Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader RES3 Periodens resultat NOTER Not 1 Verksamhetsanknutna kostnader 5539 Övriga verksamhetsanknutna tjänster Övriga verksamhetsanknutna kostnader: Verksamhetsanknutna personalkostnader Verksamhetsanknutna resekostnader Verksamhetsanknutna lokalkostnader Verksamhetsankn utb, kurs och konf kostn Verksamhetsanknutna trycksaker Summa: Not 2 övriga kostnader 6211 Hyra/Leasing av IT-utrustning Kontorsmaterial Trycksaker Postbefordran Konstultavoden Övriga tjänster Övriga kostnader Övriga personalkostnader Summa: B 162

7 Balansräkning Borås Samordningsförbund Balansräkning Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar 0 0 Summa anläggningstillgångar 0 0 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Not Likvida medel Not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Eget kapital Periodens resultat Summa Eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Not Summa skulder Summa eget kapitel, avs och skulder NOTER Balansräkning Not 1: Kortfristiga fordringar 1687 Redovisningskont, Ludvikamoms Summa: Not 2: Likvida medel 1930 Bankgiro Summa: Not 3: Kortfristiga skulder 2411 Leverantörsskulder Innehållen personalskatt Upplupna sociala avgifter Upplupna kostnader Summa: Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Bokslutet och årsredovisningen är upprättade enligt den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Värderingsprinciper Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet, om inget annat anges nedan. Fordringarna har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Underskrifter Borås Hanne Jensen, V Götalandsregionen ordförande Dan Rodahl, Försäkringskassan vice ordförande Ingegerd Nyborg, Borås Stad ledamot Steve Svantesson, Arbetsförmedlingen ledamot B 163

8 Från Revisorerna i Borås Samordningsförbund Till Förbundsstyrelsen i Borås Samordningsförbund Kommunfullmäktige i Borås kommun Regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Revisionsberättelse för Borås Samordningsförbund Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna och förbundsstyrelsens förvaltning i Borås Samordningsförbund, org nr , för räkenskapsåret Förbundsstyrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande mål, beslut och riktlinjer samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Den ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll samt för information om verksamheten till medlemmarna. Revisorernas ansvar är att granska förbundets verksamhet och årsredovisning och pröva om verksamheten bedrivits i enlighet med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsåtgärder och förbundsordningen. Revisionen har utförts i enlighet med kommunallagen och god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i samordningsförbundet för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot samordningsförbundet eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsåtgärder eller förbundsordningen. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lag om kommunal redovisning och ger en rättvisande bild av samordningsförbundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsåtgärder eller förbundsordningen. Vi tillstyrker att förbundets årsredovisning godkänns. Den är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning och att förbundsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för den tid revisionen avser. Trollhättan den 3 mars 2010 Ingwer Kliche Vald revisor för kommunen Tomas Gustafsson Vald revisor för Västra Götalandsregionen Stefan Frifelt Auktoriserad revisor Utsedd av Staten B 164

9 Nr 37 Kvalitetsredovisning för förskola, skola och fritidshem läsåret Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Kvalitetsredovisning för läsåret har upprättats. Kvalitetsredovisningen är indelad i en sammanfattande del samt en del med fördjupad analys. Diskussionen under punkt 1.3 i den sammanfattande delen förs utifrån åtta gemensamma faktorer som viktiga för högre måluppfyllelse, vilket beskrivs i Sveriges kommuner och landstings (SKL) rapport Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner (2009). Framgångsrika skolkommuner: 1. har bra ledare 2. lyfter fram kompetenta lärare 3. har höga förväntningar 4. tar reda på hur det går 5. har fungerande relationer 6. har tydlig ansvarsfördelning 7. fångar upp elever med svårigheter 8. har enats om skolans mål Ovanstående faktorer används som utgångspunkt för att bedöma om Borås Stad är en framgångsrik skolkommun. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Ärendet läggs till handlingarna KOMMUNSTYRELSEN Karl-Gustav Drotz Ingegerd Eriksson Separata bilagor: Kvalitetsredovisning läsåret , del 1 sammanfattning Kvalitetsredovisning läsåret , del 2 fördjupad analys B 165

10 Nr 38 Intern miljöredovisning Borås Stad Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Borås Stads miljömål anger att alla nämnder och bolag ska fastställa en miljöplan (som bygger på både miljömålen som är fastställda för Borås Stad och målen för alla boråsare) som ska följas upp i samband med årsredovisningen. Nämnder och bolag ska redovisa sitt miljöarbete till Kommunstyrelsen. Nedanstående är en sammanställning över 2009 års miljöarbete i Borås Stads förvaltningar och bolag. För att underlätta för en helhetsbild av kommunkoncernen sändes en mall ut till samtliga förvaltningar och bolag med uppgifter som ska ingå i sammanställningen över årets verksamheter. I år har 24 av 32 nämnder/bolag (inkl delägda) lämnat in miljöredovisning. Inlämnat material önskades enligt särskilt utformad mall, vilken inte till fullo följts, varför helhetsbild med sammanställning utifrån mallen blir omöjlig utan kompletteringar från vissa förvaltningar med kommunövergripande verksamhetsansvar. Svar som givits riskerar också att dubbelredovisas eller missas eftersom verksamheter köper och säljer arbetsuppgifter mellan varandra och ansvaret för helheten blir svårfångad. Utmaningen blir att fånga trenderna över tid (främst i förhållande till miljömålen), samt bedöma om siffror ska betraktas som höga eller låga i en växande kommun. Sammanfattningsvis kan konstateras att det genomförts en hel del miljöåtgärder under året. Arbetet leder åt rätt håll men går för långsamt för att hinna uppfylla alla miljömål som gäller för Våra tjänsteresor, kommunens upphandling av bl a ekologiska livsmedel och arbetet med miljöledning är tre fokusområden där vi behöver arbeta mer. Organisation av miljöarbetet Målet att alla förvaltningar och bolag ska ha en miljökoordinator som samordnar verksamheten och har kontakt med Kommunledningskansliets miljöstrateg har delvis uppfyllts de flesta anger att de har en koordinator. Kommunledningskansliet har dock saknat besättning på tjänsten som miljöstrateg under fjärde kvartalet Målet att det på arbetsplatser med fler än 5 anställda ska finnas ett miljöombud som driver på arbetet. Syftet med miljöombuden är att ha en kanal för miljöinformation samt driva arbetet med de miljömål förvaltningen satt upp på arbetsplatsen. Att ha miljöombud är viktigt för ett organiserat och strukturerat miljöarbete. Alla kommundelarna har lämnat uppgifter om ombud efter begäran av kompletteringar ev enkätsvaren. Bland kommundelarna saknar minst 79 arbetsplatser ombud och 172 arbetsplatser har angett att de har ombud. (Brämhult, Viskafors och Centrum saknar flest ombud.) Endast 17 arbetsplatser hos förvaltningarna har angett att de har ombud. Få förvaltningar har redovisat antalet arbetsplatser med över 5 anställda som saknar ombud. Därför kan ingen komplett sammanställning göras av dessa. Där man saknar utspridda arbetsplatser och i stället sitter samlat och har gemensamma APT, där har man generellt inga ombud utan enbart koordinator. Någon siffra för det totala antalet arbetsplatser finns inte sammanställt då man svarat bristfälligt i enkäterna. En mer grundläggande genomgång behöver göras av våra förvaltningar och bolag av vilka som är miljöombud. Mer än 79 ombud behöver värvas i kommundelarna under 2010 och på sikt också ges en grundläggande miljöutbildning. I förvaltningarna är det ännu oklart hur många ombud som behöver värvas. Mycket miljöarbete sker även i det tysta utan större uppmärksamhet. T ex har verksamheter rubriken Miljö på dagordningen vid varje arbetsplatsträff. Miljömål och åtgärder för ökad Kunskap Mål till 2010 är att alla förvaltningar och bolag ska ha ett välstrukturerat miljöarbete och minst hälften ska ha miljöledningssystem. Knappt 40 % har genomfört detta. År 2015 ska alla ha miljöledningssystem eller liknande. Av kommunens verksamheter är det bara 8 som har miljöledningssystem i form av t ex ISO-certifiering, men fler har startat arbete för att införa det. Några har istället antagit en miljöplan. Hälften av alla skolor och förskolor ska 2010 ha fått utmärkelsen Grön flagg (som visar att man arbetar med miljö i undervisningen) eller Skola för hållbar utveckling, men verkligheten är långt ifrån målet eftersom det är bara en handfull som uppnått detta, totalt 9 stycken, vilket utgör ca 6 %. Aspgårdens förskola i Sandhults kommundel är exempel på en skola som blev certifierade År 2015 ska alla ha uppnått det enligt målen. Hälften av skolorna/förskolorna ska också ha tillgång till en skolskog (för lektioner och utevistelse) år 2010 (alla ska ha det år 2015), men målet är långt ifrån uppfyllt eftersom endast totalt 27 anläggningar har tillgång till B 166

11 skolskog, vilket utgör ca 20 %. I fyra kommundelar finns bara en anläggning som har tillgång till skolskog och i tre kommundelar finns 2 3 anläggningar som har det. Lokalförsörjningskontoret erbjuder alla som vill att hjälpa till att ordna skolskogar. Sandaredsskolan, Särlaskolan, Byttorpskolan och Hestra Midgård är exempel på skolor som har en registrerad skolskog, men många andra skolor har tillgång till skolskogar som inte är registrerade. Antal skolor/förskolor med Grön flagg Information om pågående miljöarbete delges genom kontakt i vardagliga verksamhet men även via information på hemsidor, samt i informationsskrifter till personal och invånare. En föreläsningsserie för anställda om miljömålen har haft 4 träffar under året. Ett miljöseminarie för politiker anordnades under hösten. Mycket mljöarbete sker däremot kontinuerligt på många ställen utan större uppmärksamhet t ex anger skolor att vaktmästeri, kök och städ använder miljöanpassade produkter, att kök använder mer och mer ekologiska produkter, man saltar inte skolgården utan sandar vid halka, har samlat in kapsyler, odlar egna grönsaker i skolans atriumgård, använder haklappar som går att återanvända istället för engångsartiklar, använder torkskåp sparsamt, baksidan på t ex informationspapper används som kladdpapper, källsorterar sopor, släcker lampor, stänger av datorer och kopiatorer varje dag, inga fönster och dörrar står öppna i onödan osv. Miljömål och åtgärder inom Energi och Trafik Borås Stad har länge arbetat målstyrt med att få bort olja för uppvärmning. Idag återstår ca 500 kubikmeter olja som används främst i kommundelar som saknar fjärrvärme (berör tex Tummarpsgården, Gula Villan, Kerstinsgården, Tummarpsskolan, Målsrydsskolan, Sparsörskolan, Ekgården, Sandhultskolan, Bredaredskolan och Viskaforsskolan), samt till reservkraft. Oljepannor finns även i bruk på Alemenäs och Svanehovs IP, men åtgärder för Almenäs är förberedda. År 2012 ska enligt målen inga fossila bränslen användas för uppvärmning och som det bedöms idag beräknas målet kunna uppnås (förutom behov av olja i reservkraftaggregat). Antal kunder anslutna till fjärrvärme ska enligt mål för 2010 vara vilket är nära uppfyllt eftersom de 211 nya kunderna under året innebär att det totalt blev Producerad fjärrvärme ska 2010 vara baserad till 95 % på biobränsle eller utsorterat brännbart avfall vilket nästan uppfyllts och 2009 blev 89 % (jmf 93 % år 2008) beroende på kallt väder som krävt användning av reservaggregat som drivs av olja och gasol. Producerad fordonsgas ska enligt målen till 2010 vara 3 miljoner kubik per år, vilket ännu inte är uppnått eftersom det under året blev drygt 1,6 miljoner normalkubik (mängden rågas var 2,5 miljoner normalkubik jmf 2,1 år 2008). Ett arbete med deponigasinsamling har påbörjats under året. Målet med 50 procent miljöfordon 2010 är glädjande nog nästan uppfyllt och utgjorde 49 % ska alla transporter och tjänsteresor ske med miljöfordon eller vara fossilbränslefria. Drygt mil kördes 2009 med privat bil i tjänsten. Mest körde Socialförvaltningens anställda ( mil). Av kommundelarna körde Dalsjöfors mest (9 000 mil), därnäst i fallande ordning Fristad (8 000 mil), Viskafors (7 100 mil), Sandhult (5 200 mil), Brämhult (4 900 mil), Norrby (4 600 mil), Göta (2 000 mil), Sjöbo (1 900 mil), Trandared (1 400 mil), Centrum (800 mil). (Källa Adk, lön och förhandling, sent inkomna uppgifter saknas - med februarilönen har utbelalats ersättning för ytterligare mil som avser år 2009 och ev rapporter som lämnats efter 16 februari är inte heller med). Riktlinjer tagna 2008 önskar minska antalet körda mil med egen bil i tjänsten. Över anställda körde egen bil i tjänsten, varav 297 mer än 100 mil. Inkluderat körda mil med kommunens fordon är det 508 st som kört över 100 mil i tjänsten. 280 förare har fått utbildning i Eco-driving, varav 210 förare utbildats genom Gatukontorets försorg under Handlingsplan för intelligenta transporter anger att all personal som kör mer än 100 mil per år i tjänsten ska ha gått utbildning i sparsam körning. Bilpoolen som sköts av Gatukontoret har cyklar och elcykel för utlåning. Flera förvaltningar har busskort för utlåning och egna cyklar. Stadsbiblioteket har under året erbjudit lån av tio elmätare. Bokbussen fick under året körförbud, vilket blev en vinst för miljön. Hundratals flygresor har skett till ett 40-tal utrikes destinationer i olika delar av världen (främst till London, Helsingfors, Bryssel, Budapest, München, Torino, Riga, Sicilien, St Petersburg, Kina och USA) samt en hand full inrikes destinationer. Följande har rest med flyg: Utbildningskontoret, Kulturkontoret, Brämhults kommundel, Djurparken, Borås Elnät, Borås Energi och Miljö, Fritids och Folkhälsonämnden samt Kommunstyrelsens förvaltning. Minst 9 förvaltningar/bolag (Fristad, Sjöbo, Trandared, Viskafors, Göta, Servicekontoret, Stadsbyggnadskontoret, Miljöförvaltningen och AB Bostäder) har angivit att de åkt noll (0) flygresor. Till 2015 ska 75 % av Borås Stads transporter och tjänsteresor vara fossilbränslefria eller ske med miljöfordon. B 167

12 När t ex flygmåste användas ska kompenstionsåtgärder genomföras för att miljömålet ska uppfyllas. Miljömål och åtgärder för Naturen Av den skog som Borås Stad äger är målet för 2010 redan uppfyllt att det ska vara 10 procent lövträd, samt att lövdominerad skog ska vara 5 procent till Naturvårdsfonden som ska främja öppet landskap och biologisk mångfald är införd och har utdelat kronor under året. Av de nötkreatur som används vid skötsel av kommunala naturreservaten är som önskats samtliga av gammal lantras. Däremot är den ekologiska andelen av totala livsmedels budgeten minst sagt ynklig i förhållande till målet, enbart 2,44 % mot målet 25 % 2010 (Källa: Kostsamordnaren Borås Stad). Resultatet är lägre än 2008 då siffran var 7 %. Miljömål och åtgärder för Vatten Vattenanvändningen är väldigt olika per förvaltning beroende på verksamhet. Målet att till 2010 minska med 5 % jämfört med 2005 får bedömas beroende på verksamhet, t ex använde AB Bostäder kubik 2009, Fritids och Folkhälsonämnden kubik, Servicekontoret kubik, Borås Djurpark kubik, Borås Elnät 95 kubik. De flesta har inte angivit någon siffra. Lokalförsörjningskontoret räknar inte med att målet kommer att kunna uppnås, trots att t ex snålspolande utrustning m m sätts in vid nybyggnad och ombyggnad. Vattenskyddsområden finns för alla allmänna dricksvattentäkter. Målet är att även större enskilda vattentäkter ska ha skyddsområden till Även åtgärdsprogram för dagvattenutsläpp ska finnas De riktlinjer som finns för dagvattenhanteringen preciserar målen. Efter att fakta om dagens olika reningstekniker tagits fram så pågick under 2009 ett arbete med att studera olika avrinningsområden, vilket ska leda till översiktliga förslag till dagvattenlösningar tas fram för de mest prioriterade områdena. Miljömål och åtgärder för Säker livsmiljö Borås har kännedom om förorenade områden, men ännu inte en tydlig prioritering av hur de ska åtgärdas. Användningen av produkter med bly, kadmium, kviksilver och bioackumulerade ämnen ska minska. Mätningar av slammet från Gässlösa avloppserningsverk visar att ämnena kvicksilver och kadminum har minskat något under 2009 jämfört med året innan, och ligger på en nivå som klarar nationella gränsvärden för att få spridas på åkermark. Ingen beskrivning av läget kring elektromagnetisk strålning eller några utpekade lågstrålande bostadsområden finns ännu. Lokalförsörjningskontoret räknar inte med att målet kommer att nås med att freonen HCFC ska vara avvecklad Avvecklingsplan har påbörjats för konvertering av kvarvarande kylaggreggat. Miljömål och åtgärder för God bebyggd miljö Nätet med Gång- och cykelvägar har ökat med ca 20 km och är nu totalt 124,4 km. Målet till 2010 är en ökning med 30 km jämfört med Även året innan ökade antalet med några kilometer, vilket visar på en god måluppfyllelse. Inga skolor, skolor eller fritidshem ska 2010 ha en radonhalt som överstiger 200 Bq per kubikmeter fanns ett par skolor som uppmätt för höga halter och åtgärder är startade. Kompletterande mätningar ska göras i ytterligare skolor. År 2015 ska 15 skolor/förskolor vara P-märkta (ha en kvalitetssäkrad innemiljö) och under 2009 har 9 fastigheter med skolor/förskolor certifierats och målet ser ut att kunna nås. Allt insamlat biologiskt behandlingsbart avfall och avloppsslam ska rötas till biogas Under 2009 har avfallet omvandlats till 1,6 miljoner normalkubikmeter fordonsgas. Samtidigt påpekar t ex bostadbolag som har egna miljömål för att minska mängden abonnerade kärlvolym för hushållsavfall, att just hushållsavfallet ökar i liter per lägenhet och är deras största problembarn vilket bara kan påverkas genom att förenkla sortering och löpande information till hyresgäster (medan andra mål som t ex förbrukning av vatten och energi, samt radon, fukt/mögel och krav på entreprenörer är lättare att påverka.) Solfångare har under året installerats på 13 nya kvadratmetrar (vid Sven-Eriksonvallen i Rydboholm), men de totalt 21 kvadratmetrar som därmed finns är långt från målet med 300 kvadrat 2010 och 600 kvadrat Planering pågår för att installera ytterligare solfångare på Liljebergets förskola, Bredareds förskola/idrottshall och Viskaforsskolan. Även andra tekniska lösningar som t ex installation av luftvärmepump (för att minska elförbrukning) har gjorts t ex på Sundholmen. Lokalförsörjningskontoret har ställt miljökrav i allmänna föreskrifter i samband med produktion av byggnader, samt följer bl a upp konsumtion av vatten, el, olja, biobränsle och fjärrvärme i kommunens lokaler per förvaltning (se tabell). B 168

13 Konsumtion av vatten, el, olja, biobränsle och fjärrvärme i kommunens lokaler Summa Övriga Kultur Utbildningen Viskafors Trandared Sjöbo Sandhult Norrby Brämhult Göta Fristad Dalsjöfors Centrum Vattenanvändningen i kommunens lokaler uppdelat per kommundel/ förvaltning Elanvändningen i kommunens lokaler uppdelat per kommundel/förvaltning Total oljeanvändning i kommunens lokaler 2,12 154,34 93,3 7,7 3, , , ,57 Fjärrvärmeanvändningen i kommunens lokaler uppdelat per kommundel/ förvaltning och kategori Biobränsleanvändning i kommunens lokaler uppdelat per kommundel/ förvaltning och kateogori ,6 MWh 112,6 MWh Byggnadsnämnden redovisar att 14 % av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna har ett långsiktigt skydd. Frågor att ta med sig till miljöarbetet 2010 Handlingsplanen bör följas upp och uppdateras särskilt beträffande intelligenta transporter. Man bör eventuellt även fråga sig om vissa av målen är för tufft satta? Förvaltningar har ibland egna mål som är lägre än de gemensamma och når ibland inte ens dom, t ex för ekologiska livsmedel. Kanske även fundera på om Borås Stad är dålig på att driva fram åtgärder som når målen? Är det för lite styrning och brist på samsyn om ambitionsnivå som gör att förvaltningar inte strävar mot beslutade mål? Finns det tillräckligt goda förklaringar av t ex oförutsedda omständigheter som förklarar brister i måluppfyllelse? Finns det lärdomar av de sektorer där målen lyckas uppfyllas t ex kring arbetssätt, politiska beslut, stöd från omvärlden? Och finns det samband inom sektorer där det finns uttalade sociala eller ekonomiska mål är det högre måluppfyllelse där målen samverkar? Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Redovisningen läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Morgan Hjalmarsson Bengt Himmelmann B 169

14 Nr 39 Miljörapport Boråsarnas arbete för en hållbar utveckling Från Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Miljönämnden har översänt Miljörapport Boråsarnas arbete för en hållbar utveckling till Kommunstyrelsen. I rapporten sammanställs miljötillståndet i Borås och hur arbetet går med miljömålen. Rapporten innehåller kapitel om Nyckeltal 2009, Attraktiv stad, Transporter en nyckelfråga, Avfall blir till nytta, I handelsstaden, Boende och lokaler, Säker solning, Vad kan jag göra, Miljömål för alla boråsare trender och Miljöhändelser i Borås Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Rapporten läggs till handlingarna. KOMMUNSTYRELSEN Morgan Hjalmarsson Separat bilaga: Miljrapport 2009 Bengt Himmelmann Från Miljönämnden Utdrag ur protokoll Miljörapport 2009 Boråsarnas arbete för en hållbar utveckling Sammanfattning 2008 antog Kommunfullmäktige Miljömål för Borås. Miljönämnden gavs i uppdrag att årligen sammanställa miljötillståndet på Borås Stads hemsida samt redovisa till Kommunstyrelsen, I Miljörapport Boråsarnas arbete för en hållbar utveckling redovisas miljötillståndet i Borås och hur arbetet går med miljömålen. Beslutsunderlag Miljökontorets tjänsteskrivelse den 8 februari Miljönämndens beslut Miljönämnden beslutar att översända Miljörapport Boråsarnas arbete för en hållbar utveckling till Kommunstyrelsen. B 170

15 Nr 40 Grafiska regler för Borås Stad Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige föreslås anta nya grafiska regler med regler för logotyp. Kommunens nuvarande grafiska regler, som framför allt bestämmer utseende och användning av logotyper, fastställdes Redan den tid som gått sedan dess kan vara skäl nog för en översyn av reglerna. De nya grafiska reglerna är till för att skapa harmoni i kommunens grafiska ansikte, och pekar bl a ut teckensnitt som ska användas i rubriker och bröd text i vår kommunikation. Reglerna be stämmer också ett antal profilfärger, och hur bilder ska användas. Grafiska regler i denna bemärkelse har inte tidigare funnits i Borås Stad. I de grafiska reglerna finns också nya regler för kommunens logotyp. De reglerna innebär en avsevärd minskning av antalet logotyper. Floran av logotyper har vuxit markant sedan Från ett grund läge med kom munala logotyper för nämnder och förvaltningar har antalet vuxit till drygt det dubbla cirka 85 varianter av logotypen med saxarna finns idag för nämnder, förvaltningar, enheter och verksamheter. Utöver detta medger de nuvarande reglerna i vid omfattning att förvaltningar, enheter m fl gör så kallade verksamhetsunika logotyper, som avviker från utseendet i den kommu nala logotypen, att användas utöver den kommunala logon. Även här har kommit fram ett stort antal olika varianter. Resultatet av denna undervegetation av logotyper har blivit att den från början önskade enheten inte längre uppnås. Tvärtom kan de många enhetsnamn och skilda formspråk som förekommer i kommunalt använda logotyper bidra till att sprida förvirring. Under tiden har också kraven från allmänheten på en väg in till den kom munala verksamheten ökat. Det är inte så intressant vilken kommunal nämnd eller förvaltning som agerar, bara man får den service som efterfrågas. Det finns i allmänhetens ögon inget behov av att särskilja olika enheter och verksamheter. För att framstå som en professionell och kompetent organisation måste Borås Stad profilera sin verksamhet på ett distinkt sätt. Detta sker enklast och bäst genom att de olika förvaltningarna framträder under en enda, gemen sam logotyp, Borås Stad. Denna fungerar som ett gemensamt signum för hela den kommu nala verksamheten. En enhetlig och konsekvent använd ning av logotyp och profil stärker den positiva bilden av Borås Stad. Vår logotyp ska signalera trygg het och kontinuitet, och vara en garant för god kvalitet. I kommunens kontakter med medborgarna ska det tydligt framgå att kommu nen är avsändare. Detta sker enklast om man använder sig av en och samma, samlan de logotyp. Det finns även en intern aspekt på detta. Vi-känslan behöver stärkas, upplevelsen av att vi i våra vitt skilda yrkesroller jobbar i samma organisation mot gemensamma mål. För detta är det önskvärt att verksamheterna uppträder under gemensam hatt och inte använder ett stort antal skilda logotyper. För att nå dessa mål föreslås nu nya regler för kommunens användning av logo typer. Dessa regler bygger på att alla förvaltningar och verksamheter framträder under den gemensamma logotypen Borås Stad. Logotyper för förvaltningar, enheter och verksamheter försvinner, liksom de verksam hetsunika logotyperna. För nämnder finns egna logotyper som används i särskilda sammanhang som protokoll och myndighetsskrivelser. Därutöver används logotyper endast för ett fåtal verksamheter som har en särskild konkurrenssituation; gymnasieskolorna och de verksamheter som är beroende av entréavgifter, alltså Stadsparksbadet, Sandaredsbadet, Dalsjö badet, Borås Konstmuseum, Stadsteatern, Textilmuseet, Borås Museum och Röda Kvarn. Dessa verksamheter har också möjlighet att använda en egen grafisk profil. Inom sex månader från fullmäktiges beslut ska dessa verksam heter ha utformat regler och manual för sin grafiska profil. I annat fall ska man använda kommunens generella regler, tills en egen profil är framtagen. Dessutom kan Servicekontoret, med sin speciella situation att arbeta utan kommunbidrag, behålla sin inarbetade logotyp. I allt övrigt ska dock Servicekontoret anpassa sig till de grafiska reglerna. Förslaget till nya regler har varit på remiss till alla nämnder i den del som avser användning av logotyper. Remissvaren framgår av bilaga. Alla kommundelsnämnder är positiva till förslaget till nya logotypregler (en av står från att yttra sig). Även Utbildningsnämnden, Överförmyndar nämnden och Fritids- och folkhälsokontoret är oreserverat positiva. B 171

16 Socialnämnden, Konsumentnämnden, Byggnadsnämnden och Kulturnämnden är positiva men ser ett behov av ytterligare logotyper för delar av den egna verksamheten. Servicenämnden trycker på ett behov att profilera hela förvalt ningen med verksamhetsunik logotyp. Lokalförsörjnings nämnden och Miljönämnden vill ha kvar förvaltnings logotyper som idag. AB Bostäder och Fristadbostäder AB avstyrker förslaget vad gäller bolagen. Ungdomsrådet avstyrker förslaget. Fem nämnder redovisar i sina yttrande önskemål om ytterligare logotyper av något slag. Starkast framhålls detta av Servicekontoret, som hänvisar till en inarbetad, verksamhetsunik logotyp. I beredningen av ärendet har gjorts en avvägning vad gäller behovet av ytter ligare, verksamhetsunika logotyper. Argumenten för och nyttan av sådana i varje enskilt fall har vägts mot intresset av en samlande bild. Slutsatsen är de undantag som framgår ovan, och av förslaget till grafiska regler. Vad gäller de förvaltningslogotyper som nu tas bort noteras att bara tre nämnder uttalat sig för att behålla dem. De bolag som yttrat sig avstyrker förslaget i den del det gäller bolagen. Här kan noteras att förslaget till grafiska regler som det nu läggs fram inte omfattar bolagen. Avsikten är att dessa regler ska börja användas för allt nyproducerat material från den dag Kommunfullmäktige fattar beslut om reglerna. För befintliga trycksaker och annat material gäller att de får fasas ut under en rimlig tidsperiod. Kontorsmaterial som brevpapper, visitkort etc ska anpassas till den nya grafiska profilen inom sex månader. Samma tid gäller för hushålls- och personaltidningar samt för bildekaler. Broschyrer och affischer ska anpassas vid nytryck gammalt material får användas högst två år. Mindre skyltar ska anpassas inom ett år, medan större fasadskyltar anpassas vid nyproduktion. Även för arbetskläder gäller anpassning vid nyproduktion. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kommunfullmäktige fastställer grafiska regler för Borås Stad, med regler för logotyp, att ersätta tidigare grafiska regler och gälla från dagens datum. Kommunstyrelsen har rätt att göra justeringar i reglerna. KOMMUNSTYRELSEN Ulrik Nilsson Annica Magnusson Separat bilaga: Förslag till grafiska regler för Borås Stad Från Kommunledningskansliet Remissammanställning Grafiska regler för Borås Stad Nämndernas och bolagens beslut KDN Brämhult avstår från yttrande. KDN Centrum tillstyrker. KDN Dalsjöfors tillstyrker. KDN Fristad tillstyrker. KDN Göta tillstyrker. KDN Norrby tillstyrker. KDN Sandhult tillstyrker. KDN Sjöbo tillstyrker. KDN Trandared tillstyrker. KDN Viskafors tillstyrker. Byggnadsnämnden tillstyrker med en reservation för behovet av logotyp för den kommunala lantmäterimyndigheten. Fritids- och folkhälsonämnden tillstyrker. Gatunämnden både avstyrker och tillstyrker, se nedan. Konsumentnämnden tillstyrker med viss reservation. Kulturnämnden tillstyrker. Lokalförsörjningsnämnden tillstyrker. Miljönämnden tillstyrker med nedanstående ändring. Servicenämnden avstyrker. Socialnämnden tillstyrker. Utbildningsnämnden tillstyrker. Överförmyndar nämnden tillstyrker. Ungdomsrådet avstyrker. AB Bostäder avstyrker förslaget i den delen det avser bolagen och avstår från yttrande i övriga delar. Fristadbostäder AB tillstyrker enligt nedan. Nämndernas och bolagens yttranden i sammanfattning Brämhult kommundelsnämnd Nämnden anser att remissen kan vänta till efter beslut om ny nämnd- och förvaltningsorganisation. Centrum kommundelsnämnd En enhetlig och konsekvent användning av logotyp och profil stärker den positiva bilden av Borås Stad vilket Kommundelsnämnd Centrum ställer sig bakom. Dalsjöfors kommundelsnämnd Förslaget om nya regler för Borås Stads logotyp ger signaler om en gemensam profil för Borås Stad och en tydlighet i frågan om kommunen som avsändare i kontakten med medborgarna. Kommundelsnämnden Dalsjöfors ser positivt på förslaget och tillstyrker detsamma. Fristad kommundelsnämnd För att framstå som en professionell och kompetent organisation krävs att Borås Stad signalerar sin verksamhet på ett distinkt sätt. Detta sker enklast och bäst genom att de olika förvaltningarna framträder under en enda, gemensam logotyp, Borås Stad. En enhetlig och konsekvent användning B 172

17 av logotyp och profil stärker den positiva bilden av Borås Stad och detta ställer sig Kommundelsnämnden i Fristad bakom. Göta kommundelsnämnd Nämnden tillstyrker remissen men anser att en utfasning bör ske så att redan inköpta trycksaker och annat material kan användas under en rimlig tid. Norrby kommundelsnämnd Nämnden tillstyrker förslaget om nya regler för Borås Stads logotyp. Kommunens information till medborgarna ska vara öppen och tydlig. Logotypen visar vem som är avsändare och om det sänds ut flera bilder av samma avsändare skapar det förvirring för våra brukare. Kommundelsnämnden vill även lämna synpunkter. Bl a att det inte bara är inom gymnasieskolan som det förekommer konkurrenssituation utan även inom grundskolan och äldreomsorgen varför dessa verksamheter bör behandlas lika. Sandhult kommundelsnämnd Nämnden tillstyrker förslaget om nya regler för Borås Stads logotyp. Kommunens information till medborgarna ska vara öppen och tydlig. Logotypen visar vem som är avsändare och om det sänds ut flera bilder av samma avsändare skapar det förvirring för våra brukare. Sjöbo kommundelsnämnd För att framstå som en professionell och kompetent organisation krävs att Borås Stad signalerar sin verksamhet på ett distinkt sätt. Detta sker enklast och bäst genom att de olika förvaltningarna framträder under en enda, gemensam logotyp, Borås Stad. Kommundelsnämnden Sjöbo tycker att upprättat förslag är bra och tillstyrker Nya regler för logotyp. Trandared kommundelsnämnd En gemensam och igenkänd logotyp för Borås Stad signalerar professionalitet och kompetens. Det signalerar också trygghet och påvisar kvalité. Viskafors kommundelsnämnd Kommundelsnämnden i Viskafors tillstyrker förslaget till nya regler för Borås Stads logotyp. För att framstå som en professionell och kompetent organisation är det viktigt med en enda gemensam logotyp med bestämda regler om dess användning och utformning. Byggnadsnämnden Det är positivt med en större enhetlighet inom Borås Stad, och att utgångs punkten är att underlätta för allmänhet, kunder och brukare. När det gäller den kommunala lantmäterimyndigheten intar den en särställning, varför det finns anledning att göra undantag för den. Fritids- och folkhälsonämnden Fritids- och folkhälsonämnden tycker att förslaget om nya regler för logotyper måste utformas så enhetligt och tydligt som möjligt. Staden måste visa en enhetlighet och tydlighet mot allmänheten. Informationsavdelningen som ansvarar för förslag om nya regler för logotyper måste ha förtroendet att styra utformningen av logotyper. Syftet att skapa en större enhetlighet och tydlighet gentemot allmänheten för vilka det viktiga inte är vem i Borås Stad som är avsändare, utan att det är just Borås Stad, måste vara bärande. Det är därför viktigt att undantagen eller de verksamheter som tillåts använda egna logotyper är starkt begränsade. Annars kommer inte logotypen att få avsedd verkan. Som förslaget är utformat är den nya logotypen enkel och ren i sin utformning. Förvaltningens namn och kontaktuppgifter placeras tydligt längst ner. Där framkommer förutom sedvanliga uppgifter, såsom adress och telefonnummer också e-postadressen och webbplatsen. Den nya logotypen andas ett modernt tänkande gentemot allmänheten, något som bör eftersträvas i en stad som satsar på framtiden och har en önskan att förstärka en positiv kontakt med dess invånare. Gatunämnden Gatunämnden beslutar avstyrka remissen i den del som rör hur logotypen för förvaltningarna skall utformas samt att besluta om enhetlig färg på bilpoolsbilarna. Gatunämnden föreslås i övrigt tillstyrka remissen. Konsumentnämnden Konsumentnämnden ställer sig positiv till förslagen om utseendena på visitkort och kuvert. Däremot gör nämnden av avvikande bedömning beträffande brevpappret. Kulturnämnden För att framstå som en professionell och kompetent organisation krävs att Borås Stad signalerar sin verksamhet på ett distinkt sätt. En enhetlig och konsekvent användning av logotyp och profil stärker den positiva bilden av Borås Stad. Kulturnämnden ställer sig positiv till att alla förvaltningar och verksamheter framträder under en gemensam logotyp. Kulturnämnden uppskattar även att kulturens verksamheter ges möjlighet att använda egna logotyper. De verksamheter som är beroende av entréavgifter ska använda unika logotyper, såsom museerna, Kulturskolan, Stadsteatern, Röda Kvarn och Badhuset. Kulturnämnden anser att det även är viktigt att Borås Stads bibliotek kan marknadsföra sina verksamheter med en egen logotyp. B 173

18 Lokalförsörjningsnämnden Lokalförsörjningsnämnden stöder remissen avseende borttagandet av de logotyper som avviker från utseendet i den kommunala logotypen. Detta gäller dock inte de förvaltningar som arbetar på en konkurrensutsatt marknad. Logotyper som är inarbetade/välkända ger en konkurrensfördel som är värdefull att bibehålla. Lokalförsörjningsnämnden är dock emot att förvaltningens namn tas bort i den kommunala logotypen och att nämndens namn endast skall förekomma i särskilda sammanhang. Då Borås Stad inte är ett bolag med en enda verksamhet utan har många olika uppdrag och därmed olika kundkategorier, leverantörer och samarbetspartners är det viktigt att det tydligt framgår vilken nämnd eller förvaltning som är avsändare i samtliga sammanhang. Förvaltningens namn används exempelvis vid upphandlingar, tecknande av de flesta avtal m m, där det är av yttersta vikt att avsändaren framgår på ett tydligt sätt. Logotypen är en sådan tydlig avsändare. Den logotyp vi använder idag visar på en egen identitet som tydligt är kopplat till Borås Stad vilket vi anser är en optimal lösning. Avseende förslaget att gammalt material skall fasas ut inom en rimlig tid bedömer Lokalförsörjningsnämnden är en ineffektiv metod då erfarenhet visar att gammalt material kommer cirkulera under mycket lång tid. Skall förändringen få effekt anser vi att den skall gälla allt material från ett visst datum. Detta medför dock stora kostnader vilka vi inte anser är berättigade i dagens ekonomiska läge. Miljönämnden Kommunledningskansliet har tagit fram ett förslag till nya regler för Borås Stads logotyp. De föreslagna reglerna bygger på att alla förvaltningar och verksamheter framträder under den gemensamma logotypen Borås Stad. För nämnder finns egna logotyper som används i särskilda sammanhang som protokoll och myndighetsskrivelser. Miljökontoret föreslår att det utöver den gemensamma logotypen Borås Stad ska finnas logotyper för såväl nämnder som förvaltningar. Syftet är att underlätta medborgarnas kontakter med Borås Stad, det bli tydligare vilken förvaltning man kommunicerar med. Servicenämnden Servicenämnden avstyrker remissen och föreslår ändringar i form av tillägget Servicekontoret skall ha möjlighet att använda nuvarande väl inarbetade logotyp i första hand på grund av en stor andel konkurrensutsatt verksamhet. Nämnden anser att förslag med en tydligare struktur för exponering av Borås Stad är välkommen och att den stora floran av olika logotyper inom kommunens verksamheter är ett problem. Men ur den enskildes synvinkel är det mycket viktigt att få kontakt med rätt ställe inom kommunen och att avsändaren är enkel och tydlig. Detta kan uppnås genom att förvaltningarna har en egen logotyp eller unik profil, vilket också medverkar till att stärka samhörighet och identitet i egen organisation. För Servicekontorets del är det av yttersta vikt att betona att de flesta av verksamheterna bedrivs på marknader med priskonkurrens, ofta i konkurrens med privata aktörer, och då är det mycket angeläget att inte förväxlas med uppdragsgivarna. Hur Servicekontoret uppfattas av den enskilde boråsaren samt av befintliga och framtida kunder, konkurrenter, leverantörer och andra intressenter är avgörande den fortsatta utveckling av både organisation och verksamheter i förvaltningen. Socialnämnden Nämnden anser att det är bra med en tydlighet och enhetlighet vad det gäller Borås Stads logotyper. Verksamheten inom Samlad sysselsättning har vissa verksamheter som bedriver försäljning (Caféerna, Åter i Bruk, Ge Ting etc). De har behov av att kunna komplettera med en egen logga. Enligt de föreslagna reglerna så kan de verksamheter som är beroende av inkomst från entréavgifter och de som har en konkurrenssituation, använda unikt utformade logotyper. Socialnämnden anser att även nämnda verksamhet inom Samlad sysselsättning ska kunna tolkas in i den skrivningen. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden anser att det är positivt med en enhetlig avsändare för Borås Stads verksamheter och att informationen om hur Borås Stads logotyp ska användas är tydligt formulerad. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden tillstyrker förslaget i princip. Nämnden anser dock att texten för förvaltningsnamnet på brevpapper är för anonym. Förslagsvis kan texten antingen göras något större eller med fet stil. Ungdomsrådet Ungdomsrådet avstyrker motionen: Nya regler för logotyp. De menar att det på ett sätt i och för sig är bra med enhetlighet för andra kanske men de menar också att t ex Ungdomsrådet behöver få sticka ut för att bland annat attrahera unga. AB Bostäder Bolagen kan enligt förslaget ha egna logotyper. I dessa logotyper ska inte Borås Stads vapen eller saxarna finnas med, för att inte skapa tveksamhet hur Borås Stads logotyp ser ut. I förslaget sägs dock, att de kommunala bolagen ska i sitt material ha med Borås Stads logotyp, för att visa vem som är den yttersta avsändaren. Vi tror att detta skapar större tveksamheter och oklarheter om vem så är avsändaren. I våra brevpapper, visitkort m m anges tydligt att vi är ett kommunalt bolag med säte i Borås. Vi anser att vi på det sätt tydligt anger yttersta avsändaren och att det är tillräckligt. B 174

19 Fristadbostäder AB Vi tillstyrker utformningen av användandet av logotyp för Borås Stad enligt remiss och i synnerhet bolagens användande av egna logotyper. Anser dock att det som tidigare i bolagets material, att ett tillägg med text vore tillräckligt för att visa tillhörigheten till Borås Stad. B 175

20 Nr 41 Digital utrustning till biografen Röda Kvarn Från Kommunstyrelsen Till Kommunfullmäktige Kulturnämnden ansöker om extra medel på 1,2 mnkr för investering i digital utrustning till biografen Röda Kvarn. Projektet finns inte tidigare upptaget i Kommunfullmäktiges flerårsplan för perioden Kulturnämnden skriver att allt fler biografer blir digitali serade. Idag finns 40 digitala biografer i Sverige. I Sjuhäradsbygden har Ulricehamn och Tranemo skaffat sig digital utrustning. Ytterligare 27 biografer i Sverige är på gång att digitalisera via ett projekt från Svenska Filminstitutet. Skurup och Arboga är exempel på två kommuner som tagit kostnaderna själva. Digitaliseringen av biograferna i Sverige öppnar nya möjligheter till distribution och visning av film i hela landet. Det handlar inte längre enbart om biovisningar utan man pratar om digitala upplevelsehus. Digitaliseringen möjliggör även visning av annat innehåll som konserter, opera, teater, regionalt producerad film, ungas egen film m m som kan stärka den lilla biografens överlevnadsförmåga men också kulturlivet utanför de större städerna. Dessutom ökar filmens tillgänglighet på biograf för syn- och hörselskadade via syntolkning och textning väsentligt. Ett avgörande genombrott för digital bio är att det nu finns en internationell standard för digital bio (2 K projektor) vilket innebär att teknikinvesteringarna blir mer långsiktiga och stabila. Därmed har starten gått för en omfattande digitalisering av biografer världen över. Så gott som all produktion, distribution och visning av film kommer sannolikt att vara digital inom en femårsperiod. I riskzonen befinner sig många biografer på medelstora och små orter runt om i landet som inte genomför nödvändiga investeringar i ny teknik och som sannolikt kommer att slås ut när distributörerna går över till att enbart leverera digitala kopior. På Röda Kvarn skulle den digitala bion komplettera den nuvarande analoga utrustningen (2 st 35 mm projektorer) på Röda Kvarn. I maskinrummet är det möjligt att ta upp ytterligare en öppning ut i salongen för den digitala projektorn. Röda Kvarns övriga arrangemang som kortfilmfestival, animationsfilm och filmquiz där andra filmformat än 35 mm visas skulle underlättas betydligt. I dagsläget krävs teknikerstöd och transport av projektorer vid varje tillfälle. Kulturkontorets och Stadsarkivets kulturhistoriska filmer om Borås och Sjuhärad skulle kunna visas kontinuerligt på Röda Kvarn. Kommunstyrelsen ser positivt på att föra vår Kulturbiograf Röda Kvarn in i din digitala framtiden. Betydande mervärden tillförs biografen bl a högre kvalitet och möjligheten att kunna se stora operaföreställningar live. Komunstyrelsen bedömer att om Röda Kvarn även fortsättningsvis skall vara en viktig del av kommunens kulturutbud är denna teknikomvandling nödvändig att följa. Kostnadsmässigt innebär den nya tekniken att driftkostnaderna kan sänkas. Filmerna levereras i en mindre lätthanterlig hårddisk och är billigare att kopiera ut till landets biografer. Även transportkostnaderna kan sänkas. Tillkommer för Kulturnämnden är kapitalkostnaden för investeringen. Med en avskrivningstid på 10 år blir den årliga tillkommande kostnaden ca 150 tkr. Kommunstyrelsen föreslår Kommunfullmäktige besluta Kulturnämnden beviljas ett investeringsanslag på kr för digital utrustning till biografen Röda Kvarn. KOMMUNSTYRELSEN Morgan Hjalmarsson Från Kulturnämnden Till Kommunstyrelsen Christer Johansson Digitalisering av Röda Kvarn Varför digitalisering Allt fler biografer blir digitaliserade. Idag finns 40 digitala biografer i Sverige, varav 35 stycken tillhör Folkets Hus och Parker. Det handlar inte längre enbart om biovisningar utan man pratar om digitala upplevelsehus. 27 biografer i Sverige är på gång att digitalisera via ett projekt från Svenska Filminstitutet. Skurup och Arboga är exempel på två kommuner som tagit kostnaderna själva. I Sjuhäradsbygden har Ulricehamn och Tranemo skaffat sig digital utrustning. B 176

Förvaltningsberättelse avseende 2008 års verksamhet

Förvaltningsberättelse avseende 2008 års verksamhet 1(11) Förvaltningsberättelse avseende 2008 års verksamhet Styrelsen för Samordningsförbundet i Skövde, 222 000 2253, avger härmed årsredovisning för verksamhetsåret 2008. Verksamhetens kostnader uppgick

Läs mer

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32

Årsredovisning. Brf Fiskaren 32 Årsredovisning för Brf Fiskaren 32.1' Räkenskapsåret 2007 1(7) Styrelsen får BrfFiskaren 32 rar härmed avge årsredovisning får räkenskapsåret 2007. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningen har till

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Årsredovisning 2008 2008-01-01 2008-12-31

Samordningsförbundet Norra Dalsland. Årsredovisning 2008 2008-01-01 2008-12-31 Samordningsförbundet Norra Dalsland org nr 222 000-1800 1 (10) Samordningsförbundet Norra Dalsland Finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan Västra Götalands Regionen, Försäkringskassan,

Läs mer

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden

Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Årsredovisning för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden 1(6) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Förbundet Ju-Jutsu Ryu Sweden, får härmed avge

Läs mer

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31.

REDOVISNING. för. Göteborg Beachvolley Club. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. o ARS REDOVISNING för Göteborg Beachvolley Club Org.nr.857208-7271 Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2008-09-01--2009-08-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse - resultaträking

Läs mer

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006

Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud. Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud Årsredovisning/Årsberättelse 2006 1 Förvaltningsberättelse 1.1 Uppstart och bildande

Läs mer

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF

Årsredovisning. Romeleåsens Golfklubb IF Årsredovisning för Romeleåsens Golfklubb IF 845002-2218 Räkenskapsåret 2012 1 (7) Styrelsen för Romeleåsens Golfklubb IF får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Information

Läs mer

Årsredovisning BRF KUNGSLYCKAN

Årsredovisning BRF KUNGSLYCKAN Årsredovisning för BRF KUNGSLYCKAN Räkenskapsåret 2007 BRF KUNGSLYCKAN 1(7) Styrelsen för BRF KUNGSLYCKAN får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2007. Årsredovisningen är upprättad i svenska

Läs mer

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010

GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB ÅRSREDOVISNING 2010 GoBiGas AB bildades 2008 och skall utveckla och nyttja teknik för produktion av SNG (Substitute Natural Gas). G o B i G a s BILD INFOGAS HÄR SENARE INNEHÅLL INNEHÅLL Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning. för. BRF Översten inom Kvibergs Terrass. Räkenskapsåret

Årsredovisning. för. BRF Översten inom Kvibergs Terrass. Räkenskapsåret Årsredovisning för BRF Översten inom Kvibergs Terrass 769619-4013 Räkenskapsåret 2009-07-09 2010-12-31 1 769619-4013 Förvaltningsberättelse Styrelsen fi3r Bostadsrättsföreningen Översten inom Kvibergs

Läs mer

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122

ÅRSREDO VISNING. rör. Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland. Org.nr. 769624-9122 ÅRSREDO VISNING rör Bostadsrättsföreningen Kastanjegården på Gotland Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening

Årsredovisning. Skottanet Ekonomisk Förening Årsredovisning för Skottanet Ekonomisk Förening Räkenskapsåret 2009 Skottanet Ekonomisk Förening 1(7) Styrelsen för Skottanet Ekonomisk Förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009.

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31.

ÅRSREDOVISNING. Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. ÖGC GOLF OCH MASKIN AB Årsredovisning Sida 1 ÅRSREDOVISNING 2014 Styrelsen för ÖGC Golf och Maskin AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2014-01-01 2014-12-31. Årsredovisningen omfattar

Läs mer

Årsredovisning för. Woodlands Golfklubb 837600-6501. Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för. Woodlands Golfklubb 837600-6501. Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Woodlands Golfklubb Räkenskapsåret 2013-10-01-2014-09-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Redovisningsprinciper och bokslutskommentarer

Läs mer

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857.

Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. REVISIONSBERÄTTELSE Till föreningsstämman i Bostadsrättsföreningen Kantarellen 11. Organisationsnummer 769607-5857. Vi har granskat årsredovisningen och räkenskaperna samt styrelsens förvaltning i Bostadsrättsföreningen

Läs mer

LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING 2010

LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING 2010 Lidköping Biogas AB bildades 2010. Bolaget ägs till 95 procent av Göteborg Energi AB. Resterande 5 procent ägs av Lidköpings kommun. Företaget producerar och säljer biogas. LIDKÖPING BIOGAS AB ÅRSREDOVISNING

Läs mer

EKONOMISK REDOVISNING

EKONOMISK REDOVISNING Sid 1 EKONOMISK REDOVISNING 2010 HSB brf Lilla Le i Göteborg Sid 4 INTÄKTER 2010 Årsavgifter 4 278 749 Hyror 264 631 Övriga intäkter 7 200 Sid 12 ÅRSAVGIFTSUTVECKLING 2007 2008 2009 2010 2011 Årsavgiftsutveckling

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup

Årsredovisning. MX-ONE Usergroup Årsredovisning för MX-ONE Usergroup 802015-5373 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för MX-ONE Usergroup får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Förslag till vinstdisposition

Läs mer

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301

Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Leader Gästrikebygden 1 (1) 802441-3083 Utskriven: 2010-03-12, 09:13 2009-01-01-2009-12-31 T o m ver nr: A 301 Balansrapport TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar 2009-01-01 Förändring 2009-12-31 1630 Skattekonto

Läs mer

Årsredovisning. för. Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816

Årsredovisning. för. Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816 Årsredovisning för Sanda Västergarn Fiber Ekonomisk förening 769623-5816 Styrelsen får härmed lämna sin redogörelse för föreningens utveckling under räkenskapsåret 212-1-1-212-12-31. Innehållsförteckning

Läs mer

Årsredovisning. Brf Källunden

Årsredovisning. Brf Källunden Årsredovisning för Brf Källunden 715600-0460 Räkenskapsåret 2012 1 (10) Styrelsen för Brf Källunden får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Förvaltningsberättelse Detta är Brf Källunden

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sida 1 av 6 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Solbacken 14 lämnar följande årsredovisning för verksamheten under räkenskapsåret. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhet Föreningens verksamhet består av 9

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Hålabäcks Värmeförening ek för. Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2011-01-01--2011-12-31. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse 2 - resultaträkning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING FÖrvaltnings berä ttelse Räkenskapsår: 2008-01-01-2008-12-31

ÅRSREDOVISNING FÖrvaltnings berä ttelse Räkenskapsår: 2008-01-01-2008-12-31 BRF Majtalaren 7 c/o Söderlund Bostadsförvaltning AB Box 27067 10251 Stockholm Org.nr. 716416-7541 ÅRSREDOVISNING FÖrvaltnings berä ttelse Räkenskapsår: 2008-01-01-2008-12-31 Styrelsen får härmed avge

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Stiftelsen Hammarlunds donationsfond

Stiftelsen Hammarlunds donationsfond Årsredovisning för Stiftelsen Hammarlunds donationsfond Räkenskapsåret 2007 Stiftelsen Hammarlunds donationsfond 1(5) Styrelsen för Stiftelsen Hammarlunds donationsfond får härmed avge årsredovisning för

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20

ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 ÅRSREDOVISNING för BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN JORDGUBBEN 20 Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Jordgubben 20 får härmed avge redovisning för föreningens verksamhet under räkenskapsåret 2002. STYRELSE Styrelsen

Läs mer

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Södra Stenhagen

Årsredovisning. Bostadsrättsföreningen Södra Stenhagen Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Södra Stenhagen Räkenskapsåret 2012 1(8) Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Södra Stenhagen får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2012. Årsredovisningen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB

Årsredovisning 2011. Ale El Elhandel AB Årsredovisning 2011 Ale El Elhandel AB Innehåll VD kommentar 4 2011 i korthet 5 Förvaltningsberättelse 6 Resultaträkning 7 Balansräkning 8 Noter 10 Styrelse 11 Revisionsberättelse 12 Styrelse/revision

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Arsredovisning. Brt Nybyggsgrind 6 769607-1724. Räkenskapsåret 2008-01-01-2008-12-31. Innehållsförteckning:

Arsredovisning. Brt Nybyggsgrind 6 769607-1724. Räkenskapsåret 2008-01-01-2008-12-31. Innehållsförteckning: Arsredovisning för Brt Nybyggsgrind 6 769607-1724 Räkenskapsåret 2008-01-01-2008-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret

Årsredovisning. Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 2012-07-01-2013-06-30. för 556867-7008. Räkenskapsåret Årsredovisning för Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pub!) 556867-7008 Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Stockholm Bostadsutveckling 1 AB (Pubi) 1 (8) Styrelsen och verkställande direktören för Stockholm

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling 5.10

Laholms kommuns författningssamling 5.10 Laholms kommuns författningssamling 5.10 Förbundsordning för Samordningsförbundet i Halland antaget av kommunfullmäktige den 24 april 2012, 65 Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1210)

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp

Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp FÖRFATTNING 1.7 1(5) Antagen av kommunstyrelsen 11/12 Reviderad av kommunfullmäktige 183/14 2014-KS-486 Förbundsordning för Samordningsförbundet Burlöv- Staffanstorp Samordningsförbundet Burlöv-Staffanstorp

Läs mer

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan

Årsredovisning. Stiftelsen Sophiaskolan Årsredovisning för Stiftelsen Sophiaskolan 838800-5517 Räkenskapsåret 2009 07 01 2010 06 30 Org.nr 838800-5517 1 (9) Styrelsen för Stiftelsen Sophiaskolan får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Årsredovisning för Web 2.0 AB

Årsredovisning för Web 2.0 AB Årsredovisning för Web 2.0 AB Räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30 Web 2.0 AB 1(8) Styrelsen och verkställande direktören för Web 2.0 AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009-05-01-2010-04-30.

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063

Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 1(5) Förbundsordning för Samordningsförbundet Örnsköldsvik 222000-2063 Detta Samordningsförbund har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Revisionsrapport Anna Gröndahl Mars-april 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Samordningsförbundet i Norra Örebro län Sofint Granskning av årsredovisning 2013 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Brf Älta 110:11 i Nacka

Brf Älta 110:11 i Nacka Årsredovisning för Brf Älta 110:11 i Nacka Räkenskapsåret 2012-07-01-2013-06-30 Brf Älta 110:11 I Nacka 1(8) Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Förvaltningsberättelse Styrelsen för Brf Älta

Läs mer

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm.

Förbundets namn är Samordningsförbundet Falköping/Tidaholm. Förbundsordning för Falköping/Tidaholm Förbundsordning för i kommunerna Falköping/Tidaholm. har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2012 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745000-0448

ÅRSREDOVISNING 2012 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745000-0448 ÅRSREDOVISNING 212 BRF Gillesgården, Lund Org nr 745-448 Förvaltningsberättelse för 212 Brf Gillesgårdens styrelse får härmed överlämna berättelse om verksamheten under år 212. Styrelsen har efter årsstämman

Läs mer

Samordningsförbundet Södra Roslagen. Årlig granskning 2014

Samordningsförbundet Södra Roslagen. Årlig granskning 2014 Samordningsförbundet Södra Roslagen Årlig granskning 2014 Innehåll 1 Granskning av Samordningsförbundet Södra Roslagen... 3 1.1 Inledning... 3 1.2 Granskningen utgångspunkter... 3 2 Granskning av Årsredovisningen

Läs mer

Medlemsantalet vid årets slut var 19 stycken. Antalet upplåtna bostadsrätter uppgick till 20 stycken i 4 bostadshus.

Medlemsantalet vid årets slut var 19 stycken. Antalet upplåtna bostadsrätter uppgick till 20 stycken i 4 bostadshus. BOSTADSRÄTTSFÖRENINGEN GRÄNJESVÅLEN NR 4 Org nr 716456-7583 ÅRSREDOVISNING Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Gränjesvålen nr 4 får hälmed avge förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1januari 2005

Läs mer

Revisionsberättelse Till årsstämman i 24 Mobile Advertising Solutions AB, org. nr 556693-7958 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Västra Östergötland Samordningsförbundet Västra Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003: 1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1

Läs mer

Härryda Energi Elhandel AB. Årsredovisning

Härryda Energi Elhandel AB. Årsredovisning 2014 Härryda Energi Elhandel AB Årsredovisning HÄRRYDA ENERGI ELHANDEL AB FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Org nr 556799-5112 Härryda Energi Elhandel AB Styrelsen och verkställande direktören avger härmed årsredovisning

Läs mer

Boo Allaktivitetshus AB

Boo Allaktivitetshus AB Årsredovisning för Boo Allaktivitetshus AB Räkenskapsåret 2007-01-01-2007-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Förbundsordning för Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Samordningsförbundet har inrättats med stöd av lagen (2003:1 210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. 1 Förbundets

Läs mer

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa...

Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA. Berättelsen du inte får missa... Ny revisionsberättelse Från och med 2011 tillämpas ISA Berättelsen du inte får missa... Ny utformning av revisionsberättelsen Från och med 2011 tillämpas ISA Känner du inte riktigt igen revisionsberättelsen

Läs mer

PM - Granskning av årsredovisning 2006*

PM - Granskning av årsredovisning 2006* Öhrlinas PM - Granskning av årsredovisning 2006* Strömstads kommun april 2007 Håkan Olsson Henrik Bergh *connectedthin king I STROMSTADS KOMMUN I I Kommunstyrelsen KC/ZDD? - 0lsi 1 Dnr:........... I Innehållsförteckning

Läs mer

Årsredovisning. Räkenskapsåret 2013 01 01-2013 1231

Årsredovisning. Räkenskapsåret 2013 01 01-2013 1231 Årsredovisning för Södra Avdelningen av Sveriges Ädvokatsamfund 846001-6499 Räkenskapsåret 2013 01 01-2013 1231 Ärsredovisningen är sammanställd av Tommy Nilsson, FöretagsEkonomema Atiktoriserad redovisningskonsult

Läs mer

Årsredovisning. Väskinde Fiber ekonomisk förening

Årsredovisning. Väskinde Fiber ekonomisk förening Årsredovisning för Väskinde Fiber ekonomisk förening 769624-3513 Räkenskapsåret 2012 02 21 2012 12 31 1 (8) Styrelsen för Väskinde Fiber ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret

Läs mer

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM)

Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Styrande dokument Senast ändrad 2013-03-19 Förbundsordning för Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö samordningsförbund (FINSAM) Dokumentnamn Förbundsordning

Läs mer

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14

Revisionen i finansiella samordningsförbund. seminarium 2014 01 14 Revisionen i finansiella samordningsförbund seminarium 2014 01 14 Så här är det tänkt Varje förbundsmedlem ska utse en revisor. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen utser Försäkringskassan en gemensam

Läs mer

Samfälligheten Brynhild

Samfälligheten Brynhild Årsredovisning för Samfälligheten Brynhild Räkenskapsåret 2008-01-01-2008-12-31 Samfälligheten Brynhild 1(7) Förvaltningsberättelse Styrelsen för Samfälligheten Brynhild, får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ)

Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ) Årsredovisning för Chalmers Innovation Affiliate Fund AB (publ) Räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehållsförteckning: Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING

ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 1(7) ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING Org. nr ÅRSREDOVISNING FÖR RÄKENSKAPSÅRET 2010 ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING 2(7) Styrelsen för ALFA VISION EKONOMISK FÖRENING får härmed

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

ÅRSREDOVISNING för Bostadsrättsföreningen Ankaret 4

ÅRSREDOVISNING för Bostadsrättsföreningen Ankaret 4 ÅRSREDOVISNING för Bostadsrättsföreningen Ankaret 4 Stockholm Organisationsnummer 716421-8955 Räkenskapsåret 2004-01-01-2004-12-31 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Styrelsen för Bostadsrättsföreningen Ankaret 4,

Läs mer

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB

Årsredovisning. Svensk Privatläkarservice AB Årsredovisning för Svensk Privatläkarservice AB 556794-9408 Räkenskapsåret 2013 1 (7) Styrelsen för Svensk Privatläkarservice AB får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Brf Kirunahus nr 5. Årsredovisning för 797300-0560. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning:

Brf Kirunahus nr 5. Årsredovisning för 797300-0560. Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31. Innehållsförteckning: Årsredovisning för Brf Kirunahus nr 5 Räkenskapsåret 2013-01-01-2013-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1-2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4-5 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund

Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund Utskriftsdatum Sid(or) 2013-09-19 1(5) Förbundsordning för Fryksdalens samordningsförbund 1 Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser,

Läs mer

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31

Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet 2012-01-01-2012-12-31 Sida 1 av 8 Årsredovisning för Svenska Islandshästförbundet för räkenskapsåret 2012-01-01-2012-12-31 Innehåll Sida - Förvaltningsberättelse - Resultaträkning - Balansräkning - Noter 2 3 4 5 Om inte annat

Läs mer

Wiskansfiber ekonomisk förening

Wiskansfiber ekonomisk förening Årsredovisning för Wiskansfiber ekonomisk förening Räkenskapsåret 2014-05-20-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltnings- och verksamhetsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda

Läs mer

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK

Årsredovisning. Brunnsvikens Kanotklubb BKK Årsredovisning Styrelsen får härmed avge årsredovisning för avseende räkenskapsåret 2013 (Org nr 802004-7802) Resultaträkning, kr 2013 2012 Rörelsens intäkter Nettoomsättning 2 069 593 1 706 453 Summa

Läs mer

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493

ARSREDOVISNING. för. BRF'LF Huset i HudiksYall Org.nr. 769618-4493 Upprättad av: Bjuråkers Bokftiringstjänst AB KöpmangatanlT 820 60 Delsbo tei.0653-16240 info@bjurbok.se ARSREDOVISNING för BRF'LF Huset i HudiksYall Styrelsen får härmed avlärnna årsredovisning ftir räkenskapsåret

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning:

Årsredovisning för MYTCO AB 556736-5035. Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30. Innehållsförteckning: Årsredovisning för MYTCO AB Räkenskapsåret 2010-05-01-2011-04-30 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser 4 Redovisningsprinciper

Läs mer

Förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse 1 (8) Styrelsen för Brf Stenslottet får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse Verksamhet Föreningens ändamål är att främja medlemmarnas ekonomiska intresse genom att

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Årsredovisning. för. Bostadsrättsföreningen Talleken. Org. Nr 769610-6538. Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31

Årsredovisning. för. Bostadsrättsföreningen Talleken. Org. Nr 769610-6538. Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Årsredovisning för Bostadsrättsföreningen Talleken Räkenskapsåret 2010-01-01-2010-12-31 Detta material är på uppdrag av styrelsen framtaget av BVK BoVera Konsult AB Styrelsen för Bostadsrättföreningen

Läs mer

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening

Årsredovisning. Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Årsredovisning för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Räkenskapsåret 2006 Kode Norra Bredband Ekonomisk förening Styrelsen för Kode Norra Bredband Ekonomisk förening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna februari 2015 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet och Länstrafiken i Sörmland AB Granskning av årsbokslut 2014 Innehåll 1. Inledning...3 2. Förbundets

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2013 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB

Årsredovisning. Oberoende Elhandlare Service OES AB Årsredovisning för Oberoende Elhandlare Service OES AB 556616-7911 Räkenskapsåret 2014 Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning 3 Balansräkning 4 Kassaflödesanalys 5 Tilläggsupplysningar

Läs mer

GOODCAUSE HOLDING AB

GOODCAUSE HOLDING AB ÅRSREDOVISNING 2004 / 2005 GOODCAUSE HOLDING AB Styrelsen och Verkställande Direktören för GoodCause Holding AB får härmed avge årsredovisning för sitt första räkenskapsår, 2004-11-12-2005-12-31 Innehåll

Läs mer

Årsredovisning. Kinds Golfklubb

Årsredovisning. Kinds Golfklubb Årsredovisning för Kinds Golfklubb Räkenskapsåret 2009 Kinds Golfklubb 1(9) Styrelsen för Kinds Golfklubb får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. Förvaltningsberättelse Verksamhet Kinds

Läs mer

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M

S T I F T E L S E N A T E N E U M Org nr 802400-1383 Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M Å R S R E D O V I S N I N G F Ö R S T I F T E L S E N A T E N E U M 2011-01-01-2011-12-31 Innehåll Sid Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Tilläggsupplysningar 5-7 Organisationsnummer:

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening

Årsredovisning. Apollo nr 2, Bostadsrättsförening Årsredovisning för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening 783800-0045 Räkenskapsåret 2010 07 01 2011 06 30 Org.nr 783800-0045 1 (9) Styrelsen för Apollo nr 2, Bostadsrättsförening får härmed avge årsredovisning

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner

Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Dokument för Intern kontroll av löpande rutiner Antagen av styrelsen 2015-03-06 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 1 Ansökan om medel... 2 2 Genomförande av aktivitet... 2 3 Redovisning av medel beviljade av styrelsen...

Läs mer

Narkolepsiföreningen Sverige NFS

Narkolepsiföreningen Sverige NFS Årsredovisning för Narkolepsiföreningen Sverige NFS Räkenskapsåret 2011-01-01-2011-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3 Noter 4 Underskrifter 5 Narkolepsiföreningen

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland

Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Förbundsordning för Samordningsförbundet Centrala Östergötland Samordningsförbundet Centrala Östergötland har inrättats med stöd av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.

Läs mer

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand

Årsredovisning. Brf Kvarngatan 9 Marstrand Årsredovisning för Brf Kvarngatan 9 Marstrand 769611-5034 Räkenskapsåret 2013 1 (8) Styrelsen för Brf Kvarngatan 9 Marstrand får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2013. Förvaltningsberättelse

Läs mer

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud

Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud 1 BIL 2 Avsiktsförklaring för finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet för Samordningsförbundet Vänersborg och Mellerud Förslag till beslut Beredningsgruppen beslutar ställa sig bakom denna promemoria

Läs mer

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet

Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (5) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2009-05-14 Ersätter: 2007-09-13 Gäller fr o m: 2009-05-14 Förbundsordning för Samordningsförbundet Samspelet Samordningsförbundet

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf VERKSAMHETSPLAN och BUDGET ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk 2011-2013

Läs mer

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011

Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 Söderhamn kommun Kommunrevisionen Bilaga till revisionsberättelsen Kommunrevisionens redogörelse för år 2011 1. Inledning revisorernas uppdrag Kommunrevisionen arbetar på uppdrag av kommunfullmäktige och

Läs mer