začára < förtrollar mêdved, Gsg. medvéda björn Leta efter tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar.

Transkript

1 5. Začárani grád in mêdved Andrèj Gábrščək začára < förtrollar mêdved, Gsg. medvéda björn Leta efter tydliga fel i översättningen. Föreslå även andra förbättringar. Den förtrollade borgen och björnen Néki trgôvəc je imé` trí lépe hčére. Med njími mu je bilá nájmlájša túdi nájljúbša, kot je to že naváda v družínah, ki imájo po vêč otrók. Ko je trgôvəc nekóč šə ` v glávno mésto tíste dežêle, je vpráša` svôje hčérke, káj želíjo, da jim prinêse. Nájstaréjša je hotéla krásno obléko, kákršne ní iméla še nobêna déklica v tístem kráju. Srédnja hčí si je zaželéla dragocén nakít. Nájmlájša pa, ki je posébno ráda vrtnárila, je rêkla očétu: Slíšala in brála səm o nékem grádu blízu glávnega mésta. V grájskem vŕtu pa ráste drevó, ki prekrásno žvížga in pôje. Trí cepíče bi ráda iméla od téga čúdežnega drevésa. Trgôvəc je odšə `. V glávnem méstu je imé` velíko oprávkov, kákor splôh trgôvə9c handelesman (av tŕg torg) mlájši komp. av mlád yngre ljúb kär kráj plats srédnji mellanželí, žêle`, želéla > za- önska dragocén dyrbar nakít smycke posébən särskild vrtnári > arbeta i trädgården, odla växter grájski borg- (av grád borg) žvížga > visslar pôje, pé` > sjunger cép, dim. cepíč skott čúdežə9n fantastisk, underbar (av čúdo under) oprávə9k ärende, sak att uträtta splôh i allmänhet En köpman hade tre vackra döttrar. Bland dem var den yngsta honom också kärast, så som det nu brukar vara i familjer, som har flera barn. När köpmannen en gång for till huvudstaden i landet, så frågade han sina döttrar, vad de ville att han skulle ta med sig (hem) till dem. Den äldsta ville ha vackra kläder, sådana som ännu ingen flicka på den platsen hade. Den mellersta dottern önskade sig ett dyrbara smycken. Men den yngsta, som tyckte speciellt mycket om att arbeta i trädgården, sade till fadern: Jag har hört och läst om en viss borg nära huvudstaden. I borgträdgården så växer det ett träd, som visslar och sjunger mycket vackert. Jag skulle gärna vilja ha tre skott från detta fantastiska träd. Köpmannen gav sig iväg. I huvudstaden hade han många saker att SN1140, Text 9 1

2 bogáti trgóvci, o čémər pa mí ne razúmemo velíko. Kúpi` je že prekrásno obléko in dragocén nakít za staréjši hčéri, a na nájmlájšo bi bí` skôraj pozábi`. Povpráša` je po tístem čúdnem grádu in po čúdežnem drevésu, a kómaj je izvéde` zánj. Nô, slíša` je túdi, da leží pod pojóčim drevésom grôzno húd mêdved, ki varúje grád in drevó. Tóda trgôvəc se téga ní prestráši`, saj bi rád stóri` vsê za svôjo nájmlájšo hčérko. Prišə ` je do gradú in stópi` v grájski vŕt. V tém hípu je že pri njêm mêdved, ki ga povpráša, po káj je prišə ` v grád. Trgôvəc pové, da bi rád dobí` tri cepíče od tístega prečúdnega drevésa, ki krásno pôje in žvížga. Mêdved pa mu rêče: Če mi izpó`niš, kár te bom prósi`, ti bom dá` cepíče, da bo tvôja hčérka zadovóljna. povpráša < po + lok frågar efter ngt (som man söker) kómaj knappt, med svårighet grôzə9n hemsk, förskräcklig varúje, varová` > vaktar prestráši < skrämmer prestráši se < + gen. blir rädd för ngt storí, stóri`, storíla < déla gör híp ögonblick izpó`ni, izpó`ni`, izpo`níla < izpo`njúje, izpo`njevá` uppfyller uträtta, som rika köpmän i allmänhet, men om dem begriper vi inte mycket. Han hade redan köpt mycket vackra kläder och ett dyrbart smycke åt de äldre systrarna, men den yngsta höll han nästan på att glömma. Han frågade om den där underliga borgen och om det underbara trädet, men fick med nöd och näppe veta något om det. Nåväl, han hörde också att under det sjungande trädet låg en hemskt arg björn, som vaktade borgen och trädet. Men köpmannen blev inte rädd för detta, han skulle ju gärna göra allt för sin yngsta dotter. Han kom till borgen och steg in i borgträdgården. I samma ögonblick står björnen redan bredvid honomoch frågar honom vad han kommit till trädgården för. Köpmannen berättar, att han gärna skulle vilja få tre skott av det där högst besynnerliga trädet, som sjunger och visslar vackert. Men björnen säger till honom: Om du uppfyller det som jag kommer att be dig om så skall jag ge dig skott så att din dotter blir nöjd. SN1140, Text 9 2

3 Trgôvəc odgovorí: Köpmannen svarar: Če bo le mogóče, ti bom od srcá rád izpó`ni` vsáko žêljo. srcé, Gsg srcá, Lsg sŕcu hjärta žêlja önskan Om det bara är möjligt, så skall jag av hjärtat gärna uppfylla varje önskning för dig. Nató právi mêdved: nató därefter, sedan Därefter säger björnen: Mogóče bo! Ali mi tórej izpó`niš êno žêljo? Det är möjligt. Uppfyller du alltså en önskan åt mig? Trgôvəc premíšlja, a napósled premíšlja = premišljúje, premišljevá` > Köpmannen tänker efter, men säger premísli tänka igenom, fundera över və ndar rêče: və ndar ändå, i alla fall ändå till slut: Naj bó, kákor bóg hóče, izpó`ni` ti naj må, måtte Må det bli så som gud vill, jag skall jo bom. uppfylla den åt dig. Mêdved gré, a se kmálu vŕne s trémi cepíči in právi: Björnen går, men kommer snart tillbaka med tre skott och säger: Dánəs čez trí léta prídem po tvôjo hčí, Gsg hčére, dim. hčérka dotter I dag om tre år kommer jag och hčér, da mi bo žêna. hämtar din dotter för att hon skall bli min Trgôvəc je postá` bléd kot zíd, a ugovárjati ní mógə` in si ní níti úpa`. Žálostən je odšə ` próti dómu. Hčérke so bilê veséle očétovih daróv. Nájbolj veséla je bilá nájmlájša hčí, ker túdi njéj je ôče izpó`ni` vróčo žêljo. Čez êno léto je njéno drevó že takó krásno pélo in žvížgalo, da so ga hodíli bléd blek ugovorí, ugovóri`, ugovoríla < ugovárja säger emot (av govorí talar) móre, mógə9`, môgla, môči > kan úpa si > vågar (úpa > hoppas) žálostə9n sorgsen, ledsen (jfr. žá` tyvärr) dóm hem hustru. Köpmannen blev blek som ett lik, men han kunde inte säga emot och vågade inte ens. Sorgsen gav han sig iväg hemåt. Döttrarna blev glada över faderns gåvor. Gladast blev den yngsta dottern, eftersom fadern uppfyllt också (för henne) hennes heta önskan. Efter ett år så sjöng och visslade redan hennes träd så SN1140, Text 9 3

4 poslúšat od blízu in od dáleč. Trgôvəc je skôraj pozábi` na medvéda, hčére pa níso védele zánj, saj jim ní povéda`. Nékega dné je pripeljála pred trgóvčevo híšo krásna kočíja, vsá iz čístega zlatá. Trgôvəc se je takó prestráši`, da je pádə` na tlá, ker se je spómni`, da je na tá dán že trétja oblétnica. Njegóv služábnik je tékə`, da bi pomága` príšləcu iz kočíje. Tóda kočijáž mu je ukázal, naj poklíče gospodárja. Z gospodárjem želí govoríti néki gospód, ki pa ne móre iz kočíje. Gospodár príde, odprê vrátca in zagléda medvéda, ki mu molí táco v pozdráv. Mêdved rêče: Prišə ` səm po svôjo žêno; pripêlji mi jo, ali pa te bom takój ubí`. Trgôvəc je šə ` v híšo, a je pripéljal nájstaréjšo hčér. Nô, mêdved je ní níti pogléda`, udári` je s táco in pogléda` trgóvca. Práv takó se je zgodílo s srédnjo pripélje, -pêlja`, -peljála, -peljáti < pripeljúje, pripeljevá` köra fram, anlända, komma kočíja droska, vagn číst ren zlató, Gsg. zlatá, Lsg zlátu guld trétji tredje oblétnica årsdag (av ob vid, léto år) têče, tékə9`, têkla, têči > springer príšləc nyanländ person (av pri- till, fram, šə9` kom) kočijáž kusk (av kočíja droska) ukáže, ukáza`, ukazála < ukazúje, ukazová` befalla klíče, klíca` > po- + ack. kalla på ngn gospodár j husbonde vráta pl.tant. neutr., dim. vrátca dörr zagléda < får syn på molí > räcker fram táca tass pozdráv hälsning gléda > po- tittar udári < udárja slår vackert, att man kom från när och fjärran för att lyssna på det. Köpmannen glömde nästan bort björnen, och döttrarna visste inte om den, han hade ju inte berättat för dem. En dag körde det fram en vacker droska, helt av rent guld, framför köpmannens hus. Köpmannen blev så förskräckt av det, att han föll till marken (golvet), för han kom ihåg att [på] denna dag redan var den tredje årsdagen. Hans tjänare sprang för att hjälpa den anlände ur droskan. Men kusken befallde honom att kalla på husbonden. Med husbonden vill en herre tala, som inte kunde (komma ut) ur droskan. Husbonden kommer, öppnar dörren och får syn på björnen, som räcker fram tassen till hälsning. Björnen säger: Jag har kommit för att hämta min hustru; för hit henne till mig, annars slår jag genast ihjäl dig. Köpmannen gick in i huset, men hämtade den äldsta dottern. Nåväl, björnen såg inte ens på henne, slog med tassen och såg på köpmannen. Precis SN1140, Text 9 4

5 hčérko, takó da je trgôvəc móra` privêsti nájmlájšo hčér. Sédla je k medvédu v kočíjo in bliskovíto so se odpeljáli próti začáranemu grádu. Mêdved se je za híp spreméni` v prekrásnega mladéniča, ki je objé` in poljúbi` lépo trgóvčevo hčér in rékə`: Jáz nísəm mêdved, králj səm, tóda zeló nesréčən, ker səm začáran in mój grád túdi. Tóda úpam, da me boš rešíla. Dáj glávo na môjo rámo in se ne bój, čepráv boš vídela strášne stvarí. Vídela boš pošásti, ki te bodo strášile, kákor da bi te hotéle ubíti, tóda ne bój se jih, ker ti ne mórejo níč storíti. Káče bódo na tléh okróg têbe, a ne ustráši se, ker ti ne mórejo škodováti. Vsê je le zató, da bi se tí prestrášila in skočíla iz kočíje. Ko se pa pripéljemo v grád, boš zaslíšala prekrásno glásbo, ki bo še bôlj nevárna kot vsê pošásti in káče. Če bóš pa ostála pri mêni, bôva obá napósled sréčna. privêde, -védə9`, -vêdla, -vêsti < hämta, föra till en viss plats bliskovít blixtsnabb (av blísk blixt) odpélje, -pêlja`, -peljála, -peljáti < kör i väg, bort spremení, spreméni`, spremeníla < spremínja förändrar, förvandlar objáme, objé` < objéma omfamnar poljúbi, -ljúbi`, -ljubíla < poljúblja kysser réši, réši`, rešíla < rešúje, reševá` räddar gláva huvud ráma axel čepráv fastän, även om strášə9n förskräcklig, hemsk (av stráh rädsla, skräck) pošást, -i (f.) monster, odjur stráši > skrämmer kákor da som om káča orm ustráši se < blir rädd, förskräckt škodúje, škodová` </> + dat. skadar ngn nevárə9n farlig (av várə9n säker) ostáne, ostá` < ostája stannar (kvar) detsamma hände med mellandottern, så att köpmannen måste hämta den yngsta dottern. Hon satte sig hos björnen i droskan och blixtsnabbt for de iväg mot den förtrollade borgen. Efter ett ögonblick förvandlades björnen till en mycket skön ung man, som omfamnade och kysste den sköna köpmannadottern och sade: Jag är ingen björn, jag är en kung, men mycket olycklig, eftersom jag är förtrollad och min borg likaså. Men jag hoppas att du skall rädda mig. Lägg ditt huvud på min axel och var inte rädd, även om du får se hemska saker. Du kommer att se odjur, som kommer att skrämma dig, som om de ville döda dig, men var inte rädd för dem, för de kan inte göra dig någonting. Det kommer att finnas ormar på marken omkring dig, men bli inte rädd, för de kan inte skada dig. Alltsammans är bara för att du skall bli rädd och hoppa ur droskan. Men när vi kommer fram till borgen, så får du höra mycket vacker musik, som kommer att var ännu farligare än alla monster och ormar. Men om du blir kvar hos mig, så SN1140, Text 9 5

6 Obljúbila je medvédu, da bo ostála pri njêm in rešíla lépega začáranega králja. Kákor ji je povéda`, takó se je zgodílo. Čutíla je velíko strahú, tóda držála se je póleg medvéda, ki jo je osrečevá` s svôjimi poglédi. V grádu pa je igrála takó lépa glásba, kákršne še ní slíšala v svôjem življênju. Ámpak túdi zdáj je ostájala pri medvédu. H kočíji sta ji prišlí naspróti dvé žêni in jo odvêdli v grád, kjér sta jo pustíli v prekrásnih sôbah. Vsê je biló zeló lépo, kákor je slíšala práviti v stárih právljicah, tóda biló je vsê mŕtvo in brez življênja. Po vrtôvih, po trávi in hodníkih so spáli vojáki in kônji. Mêdved je lêža` podnévi pod pojóčim drevésom, ponôči pa je prihája` v grád. Šə ` je skózi sôbo, v katéri je ležála njegôva nevésta, jo vsák večér poljúbi` in odšə ` spát v sosédnjo sôbo. Takó je biló dvá ali trí mésəce. Nevésti je postálo dó`gčas. In tó ní obljúbi, -ljúbi`, -ljubíla < obljúblja lovar čúti, čúti`, čutíla > känner póleg + gen. bredvid, vid sidan av osréči < osrečúje, osrečevá` gör ngn glad, lycklig kákršə9n så(dan) som, vars like h (före k-, g-) = k till (men inte in i, upp på), mot naspróti + dat. till mötes žêna = žénska kvinna odvêde, -védə9`, -vêdla, -vêsti < för i väg, bort kjér där tráva gräs hodník gång (av hódi går) voják soldat (jfr. vôjna krig) podnévi om dagen, på dagen (av po, dán) prihája < príde, prišə9 `, prišlá, príti kommer skózi + ack. genom nevésta brud (av nê inte, vêde för, leder eller vé vet, oklart vilket) dó`gčas (lång)tråkigt (av dó`g lång, čás tid) nikákršə9n ingen, inget slags skall vi båda bli lyckliga till slut. Hon lovade björnen att hon skulle stanna hos honom och rädda den vackra förtrollade kungen. Så som han hade sagt till henne, så skedde det också. Hon kände stor skräck, men höll sig vid sidan av björnen, som gjorde henne lycklig med sina blickar. Men i borgen spelade en så vacker musik vars like som hon inte hade hört förr i (hela) sitt liv. Men också nu stannade hon hos björnen. Två kvinnor kom henne till mötes till droskan och förde in henne i borgen, där de lämnade henne i mycket vackra rum. Allt var mycket vackert, så som hon hört berättas i gamla sagor, men allt var dött och utan liv. Runt om i trädgårdarna, på gräset och på gångarna sov soldater och hästar. Björnen låg på dagen under det sjungande trädet, men på natten kom han in i borgen. Han gick genom rummet, i vilket hans brud låg, kysste henne varje kväll och gick därifrån för att sova i rummet bredvid. Så var det i två eller tre månader. Bruden började få tråkigt. Och det SN1140, Text 9 6

7 biló čúdno, saj ní iméla nikákršnega déla, knjíg ní biló, žêni pa nísta govoríli z njó. Zató je rêkla nevésta nékega večéra medvédu: Ráda bi šlá málo na vŕt, ámpak kdó mi bo pokáza` pót? Mêdved ji je povéda`, da jo bosta vodíli po vŕtu njéni dvé némi služábnici. In takó se je túdi zgodílo. Vŕt je bí` zeló vêlik in zeló lép. Blízu pojóčega drevésa pa je bilá krásna híšica in v njéj velíko knjíg. Nevésta se jih je zeló razveselíla. Brála jih je in brála in dán za dném je iméla z njími velíko vesêlja. Po devêtih mésəcih pa vzáme v rôko néko debélo knjígo. V téj knjígi je bilá popísana usóda začáranega gradú. Povést jo je takó zanímala, da ní opazíla, kakó med tém čásom vsê okóli njé ožívlja. Próti kôncu povésti so se zbudíli túdi vojáki in začéli čístiti svôje kônje. Kônəc povésti pa je bí` takó zanimív, da je vsá zamíšljena in prestrášena odšlá v svôjo sôbo. Tóda pred vráti jo je čáka` mêdved, ki ní bí` vêč začáran, in krásni králj je poljúbi` svôjo pokáže, -káza`, -kazála < pokazúje, pokazová` visar ném stum (jfr. Némə9c tysk, talar inte slaviskt språk, därför svårare att kommunicera med!) služábnica kvinnliga tjänare, tjänarinna vesêlje glädje (av vesé` glad) dêbe`, debéla tjock popíše, -písa`, -pisála < popisúje, popisová` nedteckna, beskriva usóda öde povést, -i (f.) berättelse zaníma > intresserar opázi, -pázi`, -pazíla < opáža lägger märke till med + ins. under (om tid) oživí, ožíve`, oživéla < ožívlja vaknar till liv (av živí lever) začnê, začé` < začénja börja čísti > rengör zanimív intressant zamíšljen försjunken i tankar (av mísli tänker) var inte underligt, för hon hade inte någon som helst sysselsättning, det fanns inga böcker, och (de båda) kvinnorna talade inte med henne. Därför sade bruden en kväll till björnen: Jag skulle vilja gå ut lite i trädgården, men vem skall visa mig vägen? Björnen svarade henne, att hennes båda stumma tjänarinnorna skulle följa henne runt i trädgården. Och så blev det också. Trädgården var mycket stor och mycket vacker. Och nära det sjungande trädet var ett vackert vitt litet hus och i det massor av böcker. Bruden blev väldigt glad över dem. Hon läste dem och läste och dag efter dag hade hon stor glädje av dem. Men efter nio månader tar hon en tjock bok i handen. I den boken var den förtrollade borgens öde beskrivet. Berättelsen intresserade henne så mycket att hon inte lade märke till hur under tiden allt omkring henne vaknade till liv. Mot slutet av berättelsen vaknade också soldaterna och började rykta (göra ren) sina hästar. Slutet av historien var så intressant, att hon gick helt försjunken i SN1140, Text 9 7

8 sréčno nevésto. Glásba je začéla vesélo igráti in rés je bí` že tísti večér plés v králjevem grádu, kámor so prišlí vsí iz célega mésta. Veséli so bilí réšenega králja, ki je tóliko lét, začáran v medvéda, varová` čúdežno pojóče drevó. In téga se je veselíla vsá dežêla. Čez nékaj čása sta králj in žêna obiskála trgóvca. Stári móž je bí` vesé` hčérine sréče. Staréjši dvé sêstri pa sta se jezíli vsáka záse, da ju nihčê nê bi slíša`: Le zakáj nísəm šlá takrát z medvédom! plés dans, bal kámor dit (som) obíšče, -iská` < obiskúje, -isková` besöker jezí se > är arg, blir arg, förargas tankar och förskräckt iväg till sitt rum. Men framför dörren väntade henne björnen, som inte längre var förtrollad, och den vackre kungen kysste sin lyckliga brud. Det började glatt spelas musik, och det blev verkligen redan denna kväll bal i kungaborgen, dit alla från hela staden kom. De var glada för den räddade kungen, som så många år förtrollad till björn hade vaktat det underbara sjungande trädet. Och åt detta gladde sig hela landet. Efter en tid besökte kungen och hans hustru köpmannen.. Den gamle mannen blev glad över sin dotters lycka. De båda äldre systrarna förargade sig dock var och en för sig, för att ingen skulle höra dem: Varför i all världen åkte jag inte med björnen den där gången! 6054 tecken Även denna folksaga är något förkortad förenklad. Den är nedtecknad av Andrèj Gábrščək ( ). Han var politiker, boktryckare, bokhandlare och förläggare i Goríca (it. Gorízia) som ju mellan världskrigen helt låg i Italien, ett antal mil från den jugoslaviska gränsen. Han grundade ett känt tryckeri och gav ut en lång rad översättningar från andra slaviska språk. Han samlade in och gav ut en stor samling slovenska folksagor och skrev själv ett omfattande verk om slovenerna i området kring Goríca, Goríški Slovénci. SN1140, Text 9 8