Samordningsförbundet Skellefteå. Lokal och regional välfärdsutveckling genom strukturell samverkan

Transkript

1 Samordningsförbundet Skellefteå Lokal och regional välfärdsutveckling genom strukturell samverkan 0

2 Korta fakta om Skellefteå! Skellefteå i ett nötskal! Kommunen är vidsträckt, nästan lika stor som Skåne. Storslagen natur omger utpräglad stadsmiljö. Här finns fem gymnasieskolor och två universitetsfilialer. Exempel på kända företagsnamn och varumärken är Boliden, Wästerbottensost och Alimakhissar. I föreningslivet syns namn som Skellefteå AIK och Sunnanå. Sommaren är varm och ljus och vintern kan enklast beskrivas som riktig vinter. Den soliga vårvintern upplevs av många som den femte årstiden. Andel utrikes födda: 6 % Andel förvärvsarbetande: 79 % Andel arbetssökande mars 2012: år 8 %, år 18 % 1

3 Disposition» Samordningsförbundet Skellefteå» Från projekt till strukturell samverkan» Vad krävs för framgångsrik samverkan» Gemensam diskussion

4 Ansvaret för rehabilitering uppdelat!» Försäkringskassan - samordna och utöva tillsyn - samverka med övriga aktörer - administrerar soc. försäkringssystemet» Hälso och sjukvården (landsting) - ansvarar för medicinsk rehabilitering (medicinsk vård, behandling, habilitering och rehabilitering, hälsofrämjande insatser) - förmedla underlag till försäkringskassan för beslut om sjukpenning och bedömning av rehabiliteringsbehov» Arbetsförmedlingen - administrerar arbetsmarknadspolitiken (platsförmedling, vägledning, arbetslivsinriktad rehabilitering och utbildning)» Socialtjänsten (kommun) - har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver - ansvarar för den enskildes sociala rehabilitering (råd, stöd, service, ek. bistånd, sysselsättning och behandling» Arbetsgivaren - arbetslivsinriktad rehabilitering 3

5 FINSAM: Finansiell och politisk samordning Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Samordningsförbund Landsting Kommun 4

6 Samordningsförbundet Skellefteå» Samordningsförbundet Skellefteå bildades i december 2005» Fyra medlemmar: Skellefteå kommun, VLL, FK och AF» Årsbudget: 6,0 miljoner kr/år (FK 50 %, VLL 25 % och Skellefteå kommun 25 %)» Självständig juridisk person» Styrelse bestående politiker och tjänstemän» Har finansierat 35 projekt till en kostnad av ca 36 miljoner kronor sedan starten» Ett 10 tal projekt har implementerats 5

7 STYRELSE Ordinarie Ersättare Skellefteå kommun Bertil Almgren (s) ordförande Carina Sundbom (c) Norsjö kommun Försäkringskassan Helen Edström Carolina Marklund Landstinget Kenneth Andersson (s) Sture Andersson (c) Arbetsförmedlingen Anna Viklund, vice ordförande Birgitta Westring-Sandberg LOKAL SAMVERKANSGRUPP ADMINISTRATION Förbundschef Stellan Berglund 1,0 Ekonom Lena Lindqvist 0,12 Administratör Johan Furberg 0,75 Journalist Erik Lundgren 1,0 Skellefteå kommun Försäkringskassan Landstinget Arbetsförmedlingen Stellan Berglund Per Bergman, Soc.kont. Leif Löfroth, Arb.markn.enhet Jan Midlert, Gymn.kont. Lotta Qvarnlöf Astrid Karlsson Håkan Viklund, Psyk.klin. Catrin Nygren, Rehab.klin. Anders Eriksson Åsa Wallin Ordförande/Sammankallande Arbetsmarknad storget Utsikten 2.0 TExAS Plug in MedUrs Ordinarie samverkan Spira Anställningskompetens Spira integration Unga in ESF ESF ESF ESF ESF ESF ESF 6

8 Former för ledning, styrning, samverkan, uppföljning, m.m. Ny förbundsordning Balanserad styrning Tjänsteköpsavtal med Skellefteå kommun Kommunikationsplan Hemsida Lokal projektkatalog Länksammanställning över ordinarie samverkan Lokal samverkansstruktur Lokal statistik över offentliga försörjningsformer Policy för finansiering av samverkansinsatser/projekt Implementeringsstrategi Riktlinjer för deltagande i ESF projekt 7

9 Vision Strategi Styrkort 2014 för Samordningsförbundet Skellefteå Alla i arbete egen försörjning Genom strukturell samverkan, gemensamma insatser och effektiv resursanvändning öka funktions- och arbetsförmågan hos personer i åldern år i behov av samordnad rehabilitering så att de kan erhålla arbete och egen försörjning. Individen Förnyelse/utveckling Arbetssätt/processer Ekonomi % av deltagarna i samordnad rehabilitering finansierad av samordningsförbundet har kommit närmare arbete på öppna arbetsmarknaden % av deltagarna i samordnad rehabilitering uttrycker att deras livssituation förbättrats efter avslutad aktivitet MÅL 1. Utveckla gemensam kunskap inom området hälsa, arbete, och försörjning 2. Framgångsrika arbetssätt och samverkansformer implementeras i reguljär verksamhet MÅL 1. Utveckla långsiktiga former för samordnad styrning och ledning av projekt 2. Innovativa arbetssätt prioriteras i samordnad rehabilitering MÅL 1. Ekonomi i balans 2. Effektivt resursnyttjande i ett samhällsekonomiskt perspektiv MÅL 1. Tidig och samordnad rehabilitering i form av reguljär verksamhet eller projektverksamhet 2. Med en gemensam kartläggning och handlingsplan som utgångspunkt genomföra individuella insatser i form av bl.a. arbetsrehabilitering arbetsträning sysselsättning psykosocial eller medicinsk rehabilitering utbildning arbetsmarknadsprogram praktik, m.m. 3. Individuella och strukturellt förebyggande insatser 4. Dialog och kontinuerligt samarbete med arbetsgivare och näringsliv 5. Gemensam uppföljning och utvärdering efter avslutad aktivitet 1. Öka tillgängligheten till samordningsförbundets hemsida genom ny teknisk plattform 2. Sammanställa projektkatalog samt länkar till samordnade insatser och myndighetsspecifika insatser på hemsidan 3. Ge ut ett nyhetsbrev minst 4 ggr per år 4. Tillskapa mötesplatser för kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte (hemsida, samverkansgrupper, konferenser, seminarier, etc.) 5. Gemensam kartläggning, behovs- och åtgärdsanalys 6. Utveckla nya metoder för att mäta effekter av samordnad rehabilitering 7. Delta i lokalt-, regionalt och nationellt utvecklingsarbete 1. Genomföra gemensam kompetensutveckling inom området styrning och ledning 2. Kontinuerligt kunskaps- och erfarenhetsutbyte 3. Bedriva aktiv omvärldsbevakning 4. Pröva nya modeller för samordnad ledning och styrning 5. Samordna insatser enligt modellen En gemensam ingång 6. Förmedla nya kunskaper i form av forskning, rapporter, m.m. 7. Ansöka om medel från ESF 1. Rapporter varje kvartal om utfall och prognos 2. Tillämpa modell för samhällsekonomisk utvärdering av enskilda projekt AKTIVITET AKTIVITET AKTIVITET 8 AKTIVITET

10 Projektkatalog, 2014 För att läsa/ladda ner en kopia av Projektkatalogen besöker Ni följande hemsida: Ni hittar projektkatalogen längst upp i den högra spalten. 9

11 Offentliga försörjningsformer i Skellefteå

12 (Arbetslöshetsersättning, Sjukpenning, Sjuk /Aktivitetsersättning och Försörjningsstöd) 11

13 (Sjuk /Aktivitetsersättning minskar mest!)

14 13

15 14

16 Implementerade projekt i Skellefteå! Långsiktiga Samverkansformer Hälsans Trädgård Annan form av implementering Närsjukvårdsprojektet Neuropsykiatrisk samordning Neurokognitiv Rehabilitering SIN-projektet 15

17 16

18 Aktuella projekt i Skellefteå - antal deltagare oktober 2013 resp. juli 2014 Pågående projekt Inskr. pers (prel.) Unga in Utsikten Vi Vågar Tillväxtfaktor Skellefteå (ord. verks.) 47 Spira Unga (tid. Rätt Väg Ut) Plug in 66 66? TExAS SPIRA Anställningskompetens SPIRA Integration MedUrs Implementerade projekt Arbetsmarknadstorget Hälsans Trädgård Totalt:

19 Margaretha Larsson

20 Mål för deltagande unga vuxna Minst 50 % av unga vuxna som deltagit i planerade aktiviteter får arbete på öppna arbetsmarknaden, med eller utan samhällsstöd, påbörjar studier eller medges rätt till offentlig försörjning efter genomförd utredning senast inom 90 dagar efter avslutad insats Resultat: 78% har nått målet Margaretha Larsson

21 Mål för deltagande myndigheter Ett bedömningsinstrument minst har utvecklats och används av samtliga myndigheter Ett introduktionsprogram har utvecklats och används av samtliga myndigheter En handlingsplan/genomförandeplan, som ägs av ungdomen, har utvecklats och används av samtliga myndigheter En gemensam modell för arbetsgivarkontakter har utvecklats och används i verksamheten En modell för samverkan mellan myndigheter vad avser ungdomar med behov av stöd från flera myndigheter har utvecklats och används i verksamheten Margaretha Larsson

22 Resultat Intäkter i efterläge Kommunen Landstinget Staten Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Övrig stat Individerna/hushållen Försäkringsgivarna Kort sikt, ett år kr kr kr kr kr kr kr kr

23 Slutsatser Sociala investeringar lönar sig Samverkan ger resultat Kommunen, landstinget och staten men framför allt individen är vinnare.

24 Kommunen Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Övriga aktörer Daglig sysselsättning Neuropsykiatri/ psykiatri samordnarna Nepo Olika Boendestöd Personligt ombud Ungdomshälsan Budgetrådgivningen KKBC/psykiatrin Samtal, utredning Socialtjänst Distrikt/försörjningsstöd/ öppenvården CAN skattarna Solkraft handledning AMT Studie och yrkesvägledning Individen Särskild stöd och habilitering handläggare Vux Ångest/depression Information/grupper Samhall Kvinnokliniken Privata arbetsgivare Hälsocentralen Olika aktörer/program/ insatser /projekt på AF Specialisterna AF Tester via AF Försäkringskassan handläggare Folkhögskolor Projekt/ordinär verksamhet 23

25 Arbetsmarknadstorget En gemensam ingång för unga i Skellefteå!» Framgångsfaktorer: - Helhetssyn = utgår från individens förutsättningar - Gemensam behovsbedömning - Gemensamma handlingsplaner - Gemensamt ansvar = vårat ärende - Nära till beslut - Tillgänglighet flexibilitet - Arbetsgivaren viktig - SAMLOKALISERING - GEMENSAM VÄRDEGRUND 24

26 Utmaningar!» Hur tillgodose behovet av samordnad rehabilitering när många projekt upphör? - personer utan gymnasieutbildning - personer med funktionsnedsättning - utomeuropeiskt födda - personer mellan 55 och 64 år» Implementeringsprocessen när många projekt upphör?» Balansen ordinarie samverkan fortsatt utveckling av långsiktiga plattformar nya projekt?» Fortsatt utveckling av det strukturella samverkansarbetet!» Utveckling av hemsidan, förebyggande insatser, samordnade behovsanalyser, samarbete med företag /näringsliv, m.m. 25

27 MODELL FÖR MYNDIGHETSSAMVERKAN I SKELLEFTEÅ ARBETSMARKNADSTORGET PROJEKTLEDAR TRÄFFAR Samordnad styrgrupp för projekt LÅNGSIKTIG PLATTFORM FÖR SAMORDNAD REHABILITERING FÖR UNGA VUXNA ÅR MED BEHOV AV STÖD FRÅN TVÅ ELLER FLERA MYNDIGHETER LOKAL SAMVERKANSGRUPP Förebyggande och rehabiliterande insatser inom områdena Arbete Hälsa Försörjning SAMORDNINGS FÖRBUNDET SKELLEFTEÅ Stödja samverkan Finansiera Samordnad rehabilitering Gemensam kompetensutveckling Förebyggande insatser Kartläggning Utvärdering, m.m. AF FK KOMMUN LANDSTING SAMORDNINGSFÖRBUND EXTERNA PROJEKTÄGARE

28 Målet är välfärd för alla! 27

29 Lokala samverkansgruppens uppdrag» Förebyggande och rehabiliterande insatser inom områdena hälsa, arbete och försörjning» Uppmärksamma grupper som riskerar ohälsa och utanförskap» Initiera gemensamma insatser över sektorsgränser» Verka för att framgångsrik rehabilitering säkerställs långsiktigt» Följa upp och redovisa resultat av gemensamma insatser» Genomföra gemensamma kompetensutvecklingsinsatser» Vara beredningsorgan för Samordningsförbundet Skellefteå» Upprätta en årlig verksamhetsplan! 28

30 Fördelar med samordnad ledning och styrning av projekt!» Helhetssyn» Kunskap om varandra» Förståelse för varandra» Bättre behovs, metod och resultatanalys» Mindre konkurrens mellan olika projekt» Samordnad implementeringsdiskussion» Sparar tid färre möten» Underlättar strategisk påverkan 29

31 Organisation och arbetssätt» Ett styrgruppskluster för alla projekt med målgrupper mellan år» Minst 5 möten per år» Mötestid » Projektledarna bereder mötet gemensamt fokus på strategiska frågor» Skriftliga rapporter projektrapport resp. statusrapport enligt gemensam mall underlag till styrgruppen» Den skriftliga rapporteringen ska fokusera på strategiska frågor 30

32 Organisation och arbetssätt forts.» Projektledarna deltar enbart före lunch fokus på information och frågor till/från styrgruppen» Enbart projektägare och myndighetsrepresentanter deltar efter lunch» Styrgruppen prioriterar strategiska frågor och beslut» Gemensam definition av vad som är strategiska frågor» Fördjupad genomgång med projekt som har stora avvikelser vad avser inriktning, måluppfyllelse, ekonomi, m.m.» Styrgruppen ger uppdrag till projektägaren vad avser åtgärder mellan styrgruppsmöten 31

33 Definition av strategiska frågor/beslut» Målgruppsförändringar» Förändringar av arbetssätt/metoder» Förändrat deltagarantal och former för rekrytering av deltagare» Finansiering budgetförändringar» Förändringar av projektorganisation och myndighetssamverkan» Beställa underlag/analyser från utvärderare» Måluppfyllelse» Ge förslag till former för implementering 32

34 Projektledarträffar» Samtliga projektledare från myndigheter, organisationer, företag» Erfarenhetsutbyte» Kompetensutveckling/utbildning» Uppföljning/utvärdering» Gemensam rapportmall» Informera och sprida kunskap» Identifiera behov

35 Vad krävs för framgångsrik samordning? Samverkanskultur och helhetstänkande Nya arbetssätt och metoder Framgångsrik samordning Gemensam behovs- och resultatanalys = incitament för samverkan Struktur för samarbete, samverkan och samordning Efter Tom Ling, Senior Research Fellow, National Audit Office, U.K. (2002)

36 Vad kännetecknar Samordningsförbundets verksamhet och insatser!» Lokal prägel gemensamt geografiskt ansvarsområde» Gemensam målbild» Gemensamma insatser med gemensamma resurser» Långsiktig organisation för samverkan» Nya sätt att arbeta» Individen i fokus helhetssyn» Bra resultat Ska ge effekter på tre plan! Individen samhället organisationen 35

37 Kontaktuppgifter Mobil: Telefon: Växel: