Motverkande av rasism i Sverige. european network against racism europeiska antirasistiska nätverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motverkande av rasism i Sverige. european network against racism europeiska antirasistiska nätverket"

Transkript

1 Motverkande av rasism i Sverige european network against racism europeiska antirasistiska nätverket

2 Rasism i Sverige I Sverige finns en etnisk maktordning på samma sätt som det finns en könsmaktordning. Det finns en etnisk hierarki där infödda svenskar finns högst upp och utomeuropéer återfinns längst ner. Denna maktordning visar sig på olika sätt: Parollen Krav på invandrare har lett till valframgångar för ett etablerat parti. På lokal nivå gjorde främlingsfientliga partier sitt bästa val någonsin På arbetsmarknaden syns det i förnekelsen av diskriminering och användningen av invandrare som en arbetskraftsreserv. Tendenser till förnekelse hos politiker, tjänstemän, arbetsgivare och fackföreningar har blivit allt synligare. Trots målsättningen om lika rättigheter och möjligheter, har fokus legat kvar på att invandrare ska hjälpas, utbildas och styras. Bakgrunden är det förenklade mantrat att arbete är vägen till integration. Arbete är självklart viktigt som en överlevnadsstrategi för individen, men har inte nödvändigtvis ett samband med integration (exempel: akademiker med städjobb). Frågan om strukturell diskriminering som en faktor inom arbetslivet, skolan, politiken, massmedierna, rättssystemet, boendet och välfärdstjänster har framträtt alltmer. Samtidigt finns det allt fler som under senare år har börjat koppla rasism och etnisk diskriminering till dem som har makten att diskriminera. Den formella ramen för motverkande av diskriminering har förbättrats. Men lagar i sig förändrar ingenting. Det kan däremot en positiv förändringsspiral göra: tryck från de utsatta som leder till att politiker och tjänstemän måste sätta diskriminering i fokus, vilket i sin tur leder till att fler av de utsatta får mer rättvisa chanser på t ex arbetsmarknaden och därmed mer makt att sätta press på makthavarna. Utmaningen framöver kommer därför att bli mobiliseringen av dem som utsätts för rasism så att makthavarnas handlingar sätts i fokus.

3 ENAR/Sverige - Överblick och aktiviteter ENAR/Sverige har främst fungerat som ett nätverk bestående av organisationer som i olika sammanhang motverkar rasism och diskriminering. ENAR/Sverige bidrog till regeringens beslut att skicka representanter för flera frivilligorganisationer till FN:s Världskonferens om rasism. ENAR/Sverige har bidragit till att lyfta fram frågan om strukturell diskriminering som en nyckelfråga. ENAR/Sverige var en av drivkrafterna i bildandet av Centrum mot rasism (CMR) och har understrukit behovet av en utveckling av lokala antidiskrimineringsbyråer. Stöd gavs också till utvecklingen av en kunskapsbank om rasism dvs. Kontakter har etablerats och förmedlats med organisationer i andra EU-länder. ENAR/Sverige har bidragit till att lyfta fram Unescos upprop om en europeisk koalition av städer mot rasism samt handlingsplanen mot rasism och diskriminering. Överblick över ENAR Europeiska nätverket mot rasism ENAR främjar arbetet mot rasism och arbetet för likabehandling av etniska minoriteter och icke- EU medborgare bosatta inom EU. ENAR är en nätverk av europeiska frivilliga organisationer (NGO:er) som motverkar rasism i medlemsstaterna. Dessa NGO:er har skapat Nationella Nätverk (NC:s). Dessa NC:s utgör medlemmarna i ENAR och inkluderar etniska minoriteter, invandrarorganisationer, fackföreningar, anti-diskrimineringsbyråer, anti-rasistororganisationer, religiösa grupperingar samt många andra. Demokratiskt valda representanter från varje NC deltar i nätverkets möten där olika policy- och administrativa frågor diskuteras. Åtminstone en av representanter för en NC ska tillhöra en etnisk minoritet. ENAR är till för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi, främja likabehandling av EU medborgare och sk tredjelandsmedborgare, samt medverka i skapande av länkar mellan lokala/regionala/nationella initiativ med olika europeiska initiativ.

4 Vem utsätts för rasism och diskriminering i Sverige? Den etniska maktordning och hierarki som finns i Sverige är uppbyggd med infödda svenskar högst upp och utomeuropéer längst ner. Medan statistiken ger en indikation på att invandrare diskrimineras som grupp, kan man också dra slutsatsen att det är den rasialiserade eller synliga etniska minoriteten som utsätts för den starkaste diskrimineringen. Med andra ord verkar hudfärg spela en avgörande roll för chanserna på arbetsmarknaden. Akademiker från länder utanför EU (och Nordamerika) har betydligt lägre sannolikhet att ha ett arbete som motsvarar kompetensen. Det är särskilt tydligt angående akademiker från Afrika. Ungefär samma sak kan sägas om invandrare från Mellanöstern. Islamofobin, dvs. fientliga attityder och handlingar som specifikt drabbar muslimer, har fått tydligare uttryck under senare år. Romer är en grupp som alltid har diskriminerats och marginaliserats. Den vardagsrasism som drabbar etniska minoriteter finns inte bara i arbetslivet utan även i andra delar av samhällslivet. Den förekommer i skolan, i politiken, i offentliga tjänster, i nattlivet, i rättsväsendet, i medierna och i boendet. Samtidigt kan det vara svårt att lyfta fram frågor om rasism och diskriminering i ett samhälle som har en självbild som allas förkämpe för mänskliga rättigheter i synnerhet i förhållande till utlandet. Då finns det starka tendenser, i synnerhet bland välmenande makthavare, att se och bekämpa andra problem än rasism och diskriminering i det egna landet.

5 Den politiska och juridiska strukturen Förnekelsen kan ses i Sveriges långsamma utveckling av lagar mot etnisk diskriminering. Redan 1980 förbjöds könsdiskriminering i arbetslivet. Ett likvärdigt förbud som berörde etnicitet infördes först infördes även liknande lagar angående funktionshinder och sexuell läggning. År 2001 antogs en lag om likabehandling i högskolan som gäller för alla diskrimineringsgrunder. Samtidigt har det länge funnits ett ineffektivt förbud i brottsbalken mot etnisk diskriminering i tillhandahållandet av gods och tjänster. Två viktiga EG-direktiv antogs år Det etniska direktivet ställer krav på ett minimiskydd mot etnisk diskriminering i arbetslivet och i andra delar av samhällslivet. Likabehandlingsdirektivet ställer krav på ett minimiskydd mot diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Dessa direktiv har huvudsakligen genomförts genom ändringar i de befintliga lagarna mot diskriminering, samt en lag som antogs 2003 om förbud mot diskriminering utanför arbetslivet. Från 1 juli 2005 omfattar denna lag kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Dessutom har ett förbud nyligen antagits mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskola, skola och kommunernas vuxenutbildning. Tillsynsansvaret angående de civilrättsliga lagarna ligger främst på fyra ombudsmän: DO (etnicitet och religion), JämO (kön), HO (funktionshinder) och HomO (sexuell läggning). Samtidigt ligger det ett ansvar på fackföreningar att företräda sina medlemmar i fall som berör diskriminering i arbetslivet. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppgift att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning och tillsyn samt de kvarstående frågor som berör EG-direktiven. Dessutom har en statlig utredning Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige (2005:56) lämnat en mängd förslag. Ett som särskilt kan nämnas är införandet av en klausul mot diskriminering i alla statliga upphandlingar. Innebörden är att diskriminerande företag riskerar att förlora sina kontrakt. Värdet av statens upphandlingar uppgår till ca 100 miljarder årligen.

6 Det civila samhällets organisationer I teorin är föreningslivet viktigt för svensk demokrati. Det offentliga har gett stöd till bildandet av etniska organisationer sedan mitten av talet. Invandrare och andra etniska minoriteter tillhör förmodligen fler organisationer än i de flesta andra länder. Betyder det att organisationer som företräder etniska minoriteter är viktiga i Sverige? Om utvecklingen av lagarna mot etnisk diskriminering tas som måttstock, kan slutsatsen dras att dessa inte har haft någon större inflytande i politiken. Stödet har främjat bildandet av organisationer som kopplas till en etnicitet. Tanken var att invandrare skulle ha möjlighet att behålla sin kultur och sitt språk från det gamla hemlandet. Det var inte ett stöd som bidrog till att etniska minoriteter samlade sig kring politiska frågor där de kunde ha ett gemensamt intresse såsom motverkande av rasism och diskriminering. Under senare år, bland annat med hjälp av EU:s allt tydligare fokus på rasism och diskriminering, har olika organisationer ställt sig bakom tydligare krav av gemensamt intresse för minoriteter: Stöd till ett Centrum mot rasism samt lokala antidiskrimineringsbyråer som styrs av organisationer i det civila samhället. Stöd till skärpt lagstiftning mot diskriminering på alla grunder. Stöd till införandet av antidiskrimineringsklausuler i både statliga och kommunala upphandlingar. Förhoppningen är att ett tydligt fokus på motverkande av diskriminering, från organisationer i det civila samhället, kommer att leda till att invanda privilegier ifrågasätts. På så sätt läggs grunden för en hållbar samhällsutveckling.

7 Strategiskt arbete med juridiska processer NGO:er som arbetar mot rasism har generellt sett inte deltagit i juridiska processer. Ofta på grund av att det saknats relevant lagstiftning. Men antagandet av det europeiska etniska direktivet (se avsnittet om EU och antirasism ) samt utvecklingen av nationella lagarna innebär att arbetet med juridiska processer har en stor potential att bidra till verkliga förändringar i att minska människors utsatthet för rasism och diskriminering. Eftersom antidiskriminering är ett relativt sett nytt juridiskt område, har NGO:er en viktig roll att spela i att höja medvetenheten kring potentialen på området. Detta har gjort att ett strategiskt arbete med juridiska processer på området har lyfts fram som en påverkansteknik. NGO:er kan stödja andra genom att samla statistik, genom ett samarbete med de utsatta och genom andra former av påverkan. Strategiska juridiska processer använder rättssystemet för att försöka lägga grunden för breda samhällsförändringar. Huvudfokus i strategiska juridiska processer är förändringar i policy eller rättspraxis snarare än att hjälpa individen, även om dessa två mål inte behöver utesluta varandra. Idén med strategiska processer är att se mer än individens situation genom att lägga grunden för ett bredare skydd för alla som kan bli utsatta för diskriminering. Genom att ändra en lag eller genom att skapa rättspraxis, kan ett enskilt fall bidra till en bredare förändringsprocess. Begreppet strategiska processer inkluderar urvalet av fallen, planering och hantering av fallen, samt uppföljning av positiva utfall. Det är inte alla NGO:er som har mandatet eller den kompetens som behövs för arbetet med juridiska processer. Dessutom är inte processandet alltid den rätta strategin. Men det är ändå viktigt att antirasistiska organisationer inser vikten av strategiska juridiska processer som ett verktyg för samhällsförändring.

8 Arbetet mot rasism och diskriminering Diskriminering i den offentliga eller privata sektorn Om man diskrimineras i arbetslivet kan man vända sig till facket, ombudsmännen eller en privat jurist. Fördelen med facket och ombudsmännen är att kostnaden kommer att ligga kvar hos dessa. Anlitandet av en privat jurist kan innebära vissa kostnadsrisker. Å andra sidan kan det finnas fördelar som handlar om t ex förtroende. Angående diskriminering i andra delar av samhällslivet kan man vända sig till ombudsmännen eller en privat jurist. Under senare år har olika lokala antidiskrimineringsbyråer bildats. Dessa är föreningsdrivna byråer som syftar till att effektivera tillämpningen av diskrimineringslagarna, förstärka anti-diskrimineringsarbetet på det kommunala och regionala planet, och synliggöra, påverka och motverka diskriminerande strukturer. Detta innebär att en del av verksamheten består i att ge råd till dem som anmäler diskriminering. De kan även underlätta i kommunikationer med t ex ombudsmännen som har sina kontor i Stockholm. På nationell nivå har ett föreningsdrivet Centrum mot rasism (CMR) inrättats. CMR har som ambition att vara det civila samhällets samlande kraft i arbetet mot rasism och diskriminering. Detta är en ram som ska omfatta sådant som främlingsfientlighet, homofobi, antisemitism, islamofobi och antiziganism. CMR arbetar inte med individuella anmälningar utan ska synliggöra frågorna och bidra till lösningar genom att inhämta kunskap, sprida information och bilda opinion. Utgångspunkten är att en förstärkning av samhällets insatser mot rasism och diskriminering ställer krav på ett engagerat civilt samhället. Rasistiska brott och rasistisk våld Den som utsätts för ett rasistiskt brott (dvs. brott på grund av etnisk tillhörighet eller religionstillhörighet) bör anmäla detta till polisen. Bekämpandet av rasistiskt våld och brott är främst en fråga för polis och åklagare. Dessa s.k. hatbrott har länge prioriterats enligt åklagarnas instruktioner, även om det har varit svårt att se de praktiska effekterna av denna prioritering.

9 Varför ett europeiskt perspektiv är grundläggande: EU och antirasism Nationella NGO:er som arbetar mot rasism har redan för mycket att göra i sina ansträngningar mot rasism och diskriminering. Varför ska de i så fall också bekymra sig om det som pågår i andra europeiska länder, eller inom ramen för EU:s olika institutioner? Det finns två anledningar till varför utvecklingen av en förståelse av rasism inom Europa är grundläggande. För det första är det viktigt för att utveckla en bred kunskap om rasism och hur den kan bekämpas. För det andra är det viktigt att utveckla gemensamma verktyg inom EU för motverkande av rasism. Erfarenheten av de sista tio åren har visat att det går att övertyga nationella regeringar att vidta åtgärder på den europeiska planen, i situationer där samma regeringar inte skulle ha agerat på egen hand. Rasism har en specifik europeisk karaktär. Europas koloniala historia har lagt grunden för både historiska och moderna former av rasism; och erfarenheterna under de sista hundra åren ger ingen positiv bild av Europa. Trots denna tydliga historia, är det endast under senare år som Europa har börjat hantera rasism på ett mer seriöst sätt. Europa har ett ansvar, gentemot invånarna i Europa och även internationellt, för att bli en ledande faktor i arbetet för en värld som är fri från rasism. Under år 1997 antogs artikel 13 i Amsterdamfördraget. Den gav EU den juridiska makt som behövdes för utveckling av lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Dessa befogenheter användes när EU antog Det etniska direktivet under juni 2000 (och senare under samma år Direktivet för likabehandling inom arbetslivet). Trots att det etniska direktivet skulle ha implementerats fullt ut senast juli 2003, fanns det fortfarande i början av 2006 medlemsstater som

10 inte hade implementerat direktivet. Denna verklighet väcker en del frågor angående viljan att bekämpa rasism och diskriminering bland EU:s medlemsstater. Samtidigt ska man komma ihåg att direktivet har direkt effekt. Detta innebär att individer kan hänvisa till direktivet i nationella domstolar även utan lokal implementering. Det etniska direktivet ger skydd mot diskriminering inom arbetslivet och i andra delar av samhällslivet, tillgång till varor och tjänster, socialförsäkring, sjukvård och utbildning. Den specificerar viktiga definitioner för begrepp som direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier. Andra viktiga delar av direktivet påpekar att positiv särbehandling är tillåten, att bevisbördan ska delas och att tillsyn ska etableras. Principerna som är delar av det etniska direktivet måste bli grundelement i antidiskrimineringslagstiftning och praxis inom hela EU. Strategiska juridiska processer är ett viktigt verktyg som kan bidra till att detta sker. Därmed specificeras att NGO:er har rätt att företräda människor som har utsatts för diskriminering. Medan Amsterdamfördragets artikel 13 lade grunden för utvecklingen inom området antidiskriminering, tog artikel 29 i EU-fördraget upp frågan om bekämpning av rasism. Kommissionen föreslog ett rambeslut mot rasism och främlingsfientlighet. Trots detta har utvecklingen inom området varit en besvikelse. Rådet har inte antagit rambeslutet. Därutöver har EU befogenheter inom andra områden som antingen direkt eller indirekt påverkar kampen mot rasism. Dessa handlar om social inkludering, migration och asyl samt utbildning. EU är också inblandad i andra aktiviteter. Bland dem finns kampanjer för att höja medvetenheten (kampanjen För mångfald, mot diskriminering) och finansiering av antirasist projekt etablerades EU:s Monitoring Centre on Racism and Xenophobia (EUMC). Det är sannolikt att centret kommer att omvandlas till att bli EU:s Fundamental Rights Agency år 2007: Men den kommer även i fortsättning att fokusera på frågan om rasism i Europa.

11 Några länkar till viktig information i Sverige Centrum mot rasism: Sverige mot rasism: Antidiskrimineringsbyråer: Quick Response: Immigrantinstitutet: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO): Handikappombudsmannen (HO): Jämställdhetsombudsmannen (JämO): Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO): Hemsida om mänskliga rättigheter: Integrationsverket: Länkar och andra källor på den europeiska nivån EU Monitoring Centre on Racism and Xenophobia: Europeiska kommissionen - antidiskriminering och relationer med det civila samhället: Europeiska nätverk mot rasism (ENAR): Romska informationskontor i Europa: Europeiska unionen: För mångfald. Mot diskriminering. : Strategic Litigation of Race Discrimination in Europe: from Principles to Practice: Strategies on Litigation Tackling Discrimination in EU Countries:

12 ENAR Sweden Centrum Mot Rasism Box SE Stockholm Sweden Tel: Fax: Denna broschyr skapades för ENAR/Sverige och ENAR:s centrala sekretariatet. ENAR 43, Rue de la Charité B-1210 Brussels Belgium Tel.: +32 (0) Fax: +32 (0) Web: Denna rapport är finansierad av Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för socialpolitik och lika möjligheter), tillsammans med Compagnia di San Paolo.

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

Öppen bostadsmarknad

Öppen bostadsmarknad Öppen bostadsmarknad Information till fastighetsägare för att minska risken att diskriminera i samband med uthyrning Sammanställt av Fastighetsägarna Varför belysa ämnet diskriminering? ALLT OFTARE HÖR

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs

Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Lärcentrums verksamhet präglas av trygghet, respekt och ansvarstagande Likabehandlingsplan Läsåret 2010/2011 Lärcentrum i Strängnäs Likabehandlingsplan - en plan för att främja likabehandling och förebygga

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Föreningens ändamål Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering har som mål att verka för de mänskliga rättigheterna samt ett samhälle präglat av mångfald och respekt för människors

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015

Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 2014-09-12 Torups förskola Likabehandlingsplan 2014-2015 Innehållsförteckning Definitioner och begrepp Varför en likabehandlingsplan? Vad är diskriminering? Direkt diskriminering Indirekt diskriminering

Läs mer

Särskild utbildning för vuxnas plan

Särskild utbildning för vuxnas plan Särskild utbildning för vuxnas plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Lärcenter Falköping, maj 2013. Kontaktpersoner personal: Kerstin Larsson

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

POLITISKT PROGRAM. för Ungdom Mot Rasism

POLITISKT PROGRAM. för Ungdom Mot Rasism POLITISKT PROGRAM för Ungdom Mot Rasism Inledning Ungdom Mot Rasism har en tydlig bild av vad vi vill att samhället ska vara. Ett samhälle fritt från förtryck, exkludering och diskriminering. Ett samhälle

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult

Plan mot kränkande behandling. Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Plan mot kränkande behandling Gymnasieskola med särskole-elever Stenforsaskolan Sibbhult Fastställd den 5 oktober 2012 Innehållsförteckning Innehåll... 2 Plan mot kränkande behandling för Gymnasieskola

Läs mer

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008

Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 1(7) Varbergs kommuns policy mot främlingsfientlighet och rasism 2005-2008 Varbergs kommun ska genom olika insatser främja lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund,

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM!

RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! RASISMFRÅGELEK FOTO: EEVA ANUNDI/ PROJEKTET MOT RASISM! 1. FRÅGA Vad innebär rasism? A C D Nedvärdering av människovärdet Storhetsvansinne Eremitnatur Stor egenkärlek 1. SVAR A Nedvärdering av människovärdet

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

2014 Likabehandlingsplan

2014 Likabehandlingsplan 2014 Likabehandlingsplan Innehåll 1. Inledning...2 2. Vision...2 3. Lag och begrepp...2 3.1 Skollagen (SFS 2010:800) 1 kap. 5...2 3.2 Centrala begrepp...2 3.2.1 Direkt och indirekt diskriminering...2 3.2.2

Läs mer

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till?

Genus i praktiken. Vad fostrar vi våra barn till? Genus i praktiken Vad fostrar vi våra barn till? AGENDA - Presentation - Vad är genus - Genussystemet - Värderingsövning - Genus i praktiken - vår förändringsprocess - Styrdokument - Film med diskussionsgrupper

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande

Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Jämlikhetspolicy för Uppsala Politicesstuderande Dokument fastställt av styrelsen 2014-12-09 Dokument reviderat av styrelsen 2015-05-05 Inledning Denna policy gäller Uppsala Politicesstuderande (UPS) styrelse,

Läs mer

Policy för likabehandling

Policy för likabehandling Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona

Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona Årsrapport 2008 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter

Läs mer

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.

som säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lag (2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever Lagens ändamål och tillämpningsområde /Träder i kraft I:2006-04-01/ 1 Denna lag har till ändamål att främja

Läs mer

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007

Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Landskrona räddningstjänsts Integration och Etnisk Mångfaldsplan 2007 Innehållsförteckning Inledning 3 Nulägesanalys 3 Organisation 3 Fysiska, psykiska och sociala frågor 4 Rekryteringsprocess 4 Etniska

Läs mer

Innehåll. 1 Sammanfattning...5. 2 Arbetsgruppens uppdrag och arbete...9. 3 Utgångspunkter och avgränsningar...11

Innehåll. 1 Sammanfattning...5. 2 Arbetsgruppens uppdrag och arbete...9. 3 Utgångspunkter och avgränsningar...11 Innehåll 1 Sammanfattning...5 2 Arbetsgruppens uppdrag och arbete...9 3 Utgångspunkter och avgränsningar...11 4 Myndigheter eller institutioner med särskilt ansvar för arbetet mot rasism och annan intolerans...13

Läs mer

2014-04-11. Lokal utveckling för alla!

2014-04-11. Lokal utveckling för alla! 2014-04-11 Lokal utveckling för alla! Vad styr arbetet? Artikel 7 Jämställdhet och icke-diskriminering Medlemsstaterna och kommissionen ska se till att jämställdhet och integration av jämställdhetsperspektivet

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan mot diskriminering Plan mot kränkande behandling Läsåret 2014/2015 TRANÅS KOMMUN Hösten 2014 Författare: Soili Nilsson, Marianne Persson, Julia Valaszkai Lärcentrum Västra Vux Innehållsförteckning

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Framtagna av Samverkansrådet 2012 Formgivning och tryck: FMLOG APSA Grafisk produktion, Stockholm Foto: FBB Försvarets mediaportal Försvarsmaktens

Läs mer

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering

Ärendehantering vid kränkning och diskriminering HSPA 49-2014/82 1 (av 6) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Beslutsdatum: Beslutande: Giltighetstid: Dokumentansvarig: Diarienummer: Version: Revisionsdatum: Handledning för process 2014-05-01

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2013 2015 CSK 1 Syfte Gäller för Hela Trollhättans Stad Referensdokument Diskrimineringslagen, Arbetsmiljölagen, Föräldraledighetslagen Ansvar och genomförande Uppföljning Arbetsmiljöenkät Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Läs mer

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona

Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Övergripande plan för social mångfald i Karlskrona Karlskrona kommun 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 13 december 2012 1 S i d a Innehåll Inledning... 3 Plan för social mångfald i Karlskrona... 4

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande Deltagarmål Ha kännedom om hur normer påverkar vår arbetsmiljö och vårt bemötande

Läs mer

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet

MÅNGFALD. Arbetsmaterial Etnicitet MÅNGFALD Arbetsmaterial Etnicitet 1 Inledning Svensk innebandy är en del av Sverige och det svenska samhället. Det finns innebandyföreningar i över 90 procent av Sveriges 290 kommuner. Bland dessa 1 100

Läs mer

Du har rätt. att aldrig acceptera diskriminering

Du har rätt. att aldrig acceptera diskriminering EN SKRIFT OM ETNISK OCH RELIGIÖS DISKRIMINERING Du har rätt att aldrig acceptera diskriminering DO arbetar för mänskliga rättigheter Ingen ska få trampa på mina barn Jag skulle bara vilja veta 1 varför

Läs mer

FRCK Diskrimineringspolicy

FRCK Diskrimineringspolicy FRCK Diskrimineringspolicy Innehåll Inledning... 2 Styrning för diskrimineringspolicyn... 2 Jämställdhetsarbete... 2 :... 2... 2... 2 Mångfaldsarbete... 2... 2 Kompetensutveckling... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015 Postadress Besöksadress Telefon/fax E-post/www Org.nr Lindesbergs Kommun Dalkarlshyttan 0581-810 00 vxl masugnen@lindesberg.se 212000-2015 711 31 Lindesberg

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kan man säga nej till uthyrningar?

Kan man säga nej till uthyrningar? Kan man säga nej till uthyrningar? Vi har fått frågor om vad som gäller för offentligt finansierade institutioner i samband med uthyrning av lokaler till externpart. Riksutställningar har här gjort en

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare

Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Promemoria 2010-10-07 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Ny förordning om samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare Bakgrund Den 1 december 2010 träder en reform för att påskynda nyanlända

Läs mer

Miljöförvaltningens mångfaldsplan

Miljöförvaltningens mångfaldsplan Miljöförvaltningens mångfaldsplan 2010-2012 Inledning Med mångfaldsplanen vill vi visa vår ambition och vilja att uppnå en arbetsplats som genomsyras av acceptans och uppskattning för alla individers olikheter.

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Intervju med Anders Bergman

Intervju med Anders Bergman Sida 1 av 5 Intervju med Anders Bergman 1. Inom vilka samhällsområden upplever du att det förekommer störst problem med främlingsfientlighet? Ett område där det förekommer stora problem med diskriminering

Läs mer

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014

Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Handlingsplan för jämställdhet och mångfald 2013-2014 Antagen av Kommunstyrelsen 2013-09-04, KS/2013:377 Innehållsförteckning Inledning... 3 Diskrimineringsgrunderna... 3 Mål och aktiva åtgärder... 3 Arbetsförhållanden...

Läs mer

Vi kallar det rättvisa

Vi kallar det rättvisa 1 Vi kallar det rättvisa och respekt för människovärdet Kommunals handlingsplan för mångfald och mot diskriminering www.kommunal.se 2 INNEHÅLL Innehåll Fackligt ansvar att bekämpa diskriminering 3 Lika

Läs mer

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET

EUROPEISK SOCIAL DIALOG: SEKTORSÖVERGRIPANDE RIKTLINJER FÖR ATT TACKLA VÅLD FRÅN UTOMSTÅENDE OCH TRAKASSERIER I ARBETET EPSU, UNI Europa, EFSU, HOSPEEM, CEMR, EFEE, EuroCommerce, CoESS (I) INTRODUKTION 1. Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att alla arbetsplatser har en resultatinriktad policy som behandlar frågan

Läs mer

Verksamhetsplan för 2015

Verksamhetsplan för 2015 Verksamhetsplan för 2015 Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti i Helsingborg har etablerat sig som en trovärdig aktör dit individer såväl som organisationer, företag,

Läs mer

Individuella Gymnasiet Ekerö

Individuella Gymnasiet Ekerö Individuella Gymnasiet Ekerö Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Läsåret 2013/14 Uppdaterad 2014-03-31 med handlingar från BUN-kontoret med kommunala rutiner och blanketter. 1 Innehåll

Läs mer

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012

Plan mot kränkande behandling 2012/13. Reviderad november 2012 Plan mot kränkande behandling 2012/13 Reviderad november 2012 Policy På Sven Eriksonsgymnasiet accepterar vi inte och tar avstånd från diskriminering eller annan kränkande behandling av våra elever och

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN SFI 2012-12-28 PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN Inledning SFI skall vara en plats där alla behandlas lika och där diskriminering och annan

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling

Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Om det händer Stöd vid trakasserier och kränkande särbehandling Den här broschyren vänder sig till dig som är ansvarig för att utreda ett ärende och till alla som är medarbetare, prövande till utbildning

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Lilltorpet 2014/2015 På Lilltorpet arbetar vi aktivt med; Att varje barn ska känna trygghet och vistas i en trygg miljö Ett empatiskt

Läs mer

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald

Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald 2015 Mångfaldsbarometern 400 chefer svarar om mångfald Allt färre går från ord till handling vad gäller mångfald Det är positivt att fler inser betydelsen av att arbeta med mångfald, men tankeväckande

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Jämställdhets- och diskriminerings- program

Jämställdhets- och diskriminerings- program Jämställdhets- och diskriminerings- program Inledning De flesta arbetsgivare, universitet och högskolor är måna om att ta tillvara den bästa kompetensen. Ingen har råd att avstå från betydande delar av

Läs mer

mångfaldspolicy på lika villkor

mångfaldspolicy på lika villkor mångfa ldspol icy på lika villkor PÅ LIKA VILLKOR Mångfaldspolicy INNEHÅLLSförteckning Strategisk arbetsgivarpolitik Varför mångfaldspolicy? Bakgrund Innnehåll i arbetet med mångfald På lika villkor Mångfaldspolicy

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Kf 2012-09-27, 116 Blad 1(9) PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER, SKYLDIGHETER OCH MÖJLIGHETER FÖR MEDARBETARE I MARKS KOMMUN Inledning Samhället präglas allt mer av mångfald, med människor från exempelvis olika

Läs mer

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL

Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011. Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling 2009-2011 Storleksförhållanden och placeringen av logotyp/vapen får inte ändras MÅL Handlingsplan för mångfald och likabehandling I din hand har du Polismyndigheten

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017

Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Jämställdhetsplan Kalix kommun 2015-2017 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Jämställdhetsplan 2015-20174 Plan 2015-02-23, 61 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Högåsens förskola Öckerö PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Högåsens förskola Öckerö 2013/2014 Likabehandlingsplanens innehåll Sid Innehållsförteckning 1 Inledning 2 Diskrimineringsgrunder 2/3 Definition av kränkande

Läs mer

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31

Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Handlingsplan för främjande av mångfald i arbetslivet för tiden 2015-03-01 till 2015-12-31 Beslut: Rektor 2015-02-23 Revidering: - Dnr: DUC 2015/347/10 Gäller fr o m: 2015-03-01 Ersätter: Handlingsplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald

Ledarnas Chefsbarometer 2011. Chefen och mångfald Ledarnas Chefsbarometer 2011 Chefen och mångfald Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Så jobbar chefen med mångfald... 4 Chefen och de sju diskrimineringsgrunderna... 8 Mångfald och

Läs mer

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015

Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Plan mot trakasserier och kränkande behandling kalenderåret 2015 Vision Alla på Bokenskolan ska känna sig trygga. Ingen ska känna sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Uppföljning av föregående

Läs mer

Nulägesbeskrivning. -Checklista

Nulägesbeskrivning. -Checklista Nulägesbeskrivning -Checklista Gå igenom samtliga påståenden och markera i vilken utsträckning du tycker att de stämmer med verkligheten. Motivera gärna ditt svar och skriv in förslag till förbättringar.

Läs mer

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation

Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Riktlinjer för tillgänglig information och kommunikation Antagna av regionstyrelsen 2013-02-26, 38 Diarienummer RS 678-2011 Innehåll Förord... 3 Inledning... 4 Riktlinjer för tillgänglig information och

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hemgårdens förskola 20150101-20160131 2(10) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015

Plan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015 Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fordons- och transportprogrammet Östrabo Yrkes Uddevalla gymnasieskola År 2014 Innehållsförteckning Introduktion och bakgrund... 3 Struktur och LB-gruppens

Läs mer

Personalenkät 2010 2/2/2011

Personalenkät 2010 2/2/2011 Personalenkät 2010 1. Jag trivs bra med... helt delvis inte alls min närmaste chef 1386 (52%) 630 (24%) 478 (18%) 125 (5%) 51 (2%) 79,73 mina arbetskamrater 1593 (60%) 703 (26%) 322 (12%) 46 (2%) 6 (0%)

Läs mer

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv

Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Kön och sexualitet i ett fackligt perspektiv Lisa Ericson Lisa.ericson@stockholm.rfsl.se RFSL Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter - Bildades 1950 - Arbetar för att

Läs mer

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium

Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Plan för arbete mot kränkande behandling Västerås Idrottsgymnasium Vasagatan 95 722 23 VÄSTERÅS Tel. 021-185385 // 021-185330 Innehåll Innehåll... 2 Handlingsplan för Västerås Idrottsgymnasium 2011/2012...

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015

HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Dnr: L2015/77 2015-06-03 HANDLINGSPLAN FÖR LIKA VILLKOR 2015 Beslutad av rektor för Högskolan i Halmstad 2015-06-03 Handlingsplanen för lika villkor revideras varje år och utgår från Diskrimineringslagen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-09-01

LOKAL ARBETSPLAN 2014-09-01 Utbildningsförvaltningen Los skola LOKAL ARBETSPLAN 2014-09-01 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING utifrån diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800) Mål Det goda mötet,

Läs mer

Satsa på mångfald din uppgift som chef

Satsa på mångfald din uppgift som chef Satsa på mångfald din uppgift som chef 1 Mångfald i arbetslivet är en fråga om ledarskap. Som chef handlar det om att se och ta tillvara alla individers olika kompetens. Ledarna, Sveriges chefsorganisation,

Läs mer

Malmö stads insatser mot antisemitism. Framtagen i samband med att USA:s särskilda sändebud mot antisemitism besöker Malmö den 16 mars 2015.

Malmö stads insatser mot antisemitism. Framtagen i samband med att USA:s särskilda sändebud mot antisemitism besöker Malmö den 16 mars 2015. Malmö stads insatser mot antisemitism Framtagen i samband med att USA:s särskilda sändebud mot antisemitism besöker Malmö den 16 mars 2015. Inledning DET GLOBALA MALMÖ Mångfald är en central del av Malmös

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 1. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 3 Målsättning 4 Vad innehåller lagen? 4 Förbud mot annan kränkande behandling

Läs mer