Motverkande av rasism i Sverige. european network against racism europeiska antirasistiska nätverket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Motverkande av rasism i Sverige. european network against racism europeiska antirasistiska nätverket"

Transkript

1 Motverkande av rasism i Sverige european network against racism europeiska antirasistiska nätverket

2 Rasism i Sverige I Sverige finns en etnisk maktordning på samma sätt som det finns en könsmaktordning. Det finns en etnisk hierarki där infödda svenskar finns högst upp och utomeuropéer återfinns längst ner. Denna maktordning visar sig på olika sätt: Parollen Krav på invandrare har lett till valframgångar för ett etablerat parti. På lokal nivå gjorde främlingsfientliga partier sitt bästa val någonsin På arbetsmarknaden syns det i förnekelsen av diskriminering och användningen av invandrare som en arbetskraftsreserv. Tendenser till förnekelse hos politiker, tjänstemän, arbetsgivare och fackföreningar har blivit allt synligare. Trots målsättningen om lika rättigheter och möjligheter, har fokus legat kvar på att invandrare ska hjälpas, utbildas och styras. Bakgrunden är det förenklade mantrat att arbete är vägen till integration. Arbete är självklart viktigt som en överlevnadsstrategi för individen, men har inte nödvändigtvis ett samband med integration (exempel: akademiker med städjobb). Frågan om strukturell diskriminering som en faktor inom arbetslivet, skolan, politiken, massmedierna, rättssystemet, boendet och välfärdstjänster har framträtt alltmer. Samtidigt finns det allt fler som under senare år har börjat koppla rasism och etnisk diskriminering till dem som har makten att diskriminera. Den formella ramen för motverkande av diskriminering har förbättrats. Men lagar i sig förändrar ingenting. Det kan däremot en positiv förändringsspiral göra: tryck från de utsatta som leder till att politiker och tjänstemän måste sätta diskriminering i fokus, vilket i sin tur leder till att fler av de utsatta får mer rättvisa chanser på t ex arbetsmarknaden och därmed mer makt att sätta press på makthavarna. Utmaningen framöver kommer därför att bli mobiliseringen av dem som utsätts för rasism så att makthavarnas handlingar sätts i fokus.

3 ENAR/Sverige - Överblick och aktiviteter ENAR/Sverige har främst fungerat som ett nätverk bestående av organisationer som i olika sammanhang motverkar rasism och diskriminering. ENAR/Sverige bidrog till regeringens beslut att skicka representanter för flera frivilligorganisationer till FN:s Världskonferens om rasism. ENAR/Sverige har bidragit till att lyfta fram frågan om strukturell diskriminering som en nyckelfråga. ENAR/Sverige var en av drivkrafterna i bildandet av Centrum mot rasism (CMR) och har understrukit behovet av en utveckling av lokala antidiskrimineringsbyråer. Stöd gavs också till utvecklingen av en kunskapsbank om rasism dvs. Kontakter har etablerats och förmedlats med organisationer i andra EU-länder. ENAR/Sverige har bidragit till att lyfta fram Unescos upprop om en europeisk koalition av städer mot rasism samt handlingsplanen mot rasism och diskriminering. Överblick över ENAR Europeiska nätverket mot rasism ENAR främjar arbetet mot rasism och arbetet för likabehandling av etniska minoriteter och icke- EU medborgare bosatta inom EU. ENAR är en nätverk av europeiska frivilliga organisationer (NGO:er) som motverkar rasism i medlemsstaterna. Dessa NGO:er har skapat Nationella Nätverk (NC:s). Dessa NC:s utgör medlemmarna i ENAR och inkluderar etniska minoriteter, invandrarorganisationer, fackföreningar, anti-diskrimineringsbyråer, anti-rasistororganisationer, religiösa grupperingar samt många andra. Demokratiskt valda representanter från varje NC deltar i nätverkets möten där olika policy- och administrativa frågor diskuteras. Åtminstone en av representanter för en NC ska tillhöra en etnisk minoritet. ENAR är till för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och islamofobi, främja likabehandling av EU medborgare och sk tredjelandsmedborgare, samt medverka i skapande av länkar mellan lokala/regionala/nationella initiativ med olika europeiska initiativ.

4 Vem utsätts för rasism och diskriminering i Sverige? Den etniska maktordning och hierarki som finns i Sverige är uppbyggd med infödda svenskar högst upp och utomeuropéer längst ner. Medan statistiken ger en indikation på att invandrare diskrimineras som grupp, kan man också dra slutsatsen att det är den rasialiserade eller synliga etniska minoriteten som utsätts för den starkaste diskrimineringen. Med andra ord verkar hudfärg spela en avgörande roll för chanserna på arbetsmarknaden. Akademiker från länder utanför EU (och Nordamerika) har betydligt lägre sannolikhet att ha ett arbete som motsvarar kompetensen. Det är särskilt tydligt angående akademiker från Afrika. Ungefär samma sak kan sägas om invandrare från Mellanöstern. Islamofobin, dvs. fientliga attityder och handlingar som specifikt drabbar muslimer, har fått tydligare uttryck under senare år. Romer är en grupp som alltid har diskriminerats och marginaliserats. Den vardagsrasism som drabbar etniska minoriteter finns inte bara i arbetslivet utan även i andra delar av samhällslivet. Den förekommer i skolan, i politiken, i offentliga tjänster, i nattlivet, i rättsväsendet, i medierna och i boendet. Samtidigt kan det vara svårt att lyfta fram frågor om rasism och diskriminering i ett samhälle som har en självbild som allas förkämpe för mänskliga rättigheter i synnerhet i förhållande till utlandet. Då finns det starka tendenser, i synnerhet bland välmenande makthavare, att se och bekämpa andra problem än rasism och diskriminering i det egna landet.

5 Den politiska och juridiska strukturen Förnekelsen kan ses i Sveriges långsamma utveckling av lagar mot etnisk diskriminering. Redan 1980 förbjöds könsdiskriminering i arbetslivet. Ett likvärdigt förbud som berörde etnicitet infördes först infördes även liknande lagar angående funktionshinder och sexuell läggning. År 2001 antogs en lag om likabehandling i högskolan som gäller för alla diskrimineringsgrunder. Samtidigt har det länge funnits ett ineffektivt förbud i brottsbalken mot etnisk diskriminering i tillhandahållandet av gods och tjänster. Två viktiga EG-direktiv antogs år Det etniska direktivet ställer krav på ett minimiskydd mot etnisk diskriminering i arbetslivet och i andra delar av samhällslivet. Likabehandlingsdirektivet ställer krav på ett minimiskydd mot diskriminering i arbetslivet på grund av religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Dessa direktiv har huvudsakligen genomförts genom ändringar i de befintliga lagarna mot diskriminering, samt en lag som antogs 2003 om förbud mot diskriminering utanför arbetslivet. Från 1 juli 2005 omfattar denna lag kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Dessutom har ett förbud nyligen antagits mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskola, skola och kommunernas vuxenutbildning. Tillsynsansvaret angående de civilrättsliga lagarna ligger främst på fyra ombudsmän: DO (etnicitet och religion), JämO (kön), HO (funktionshinder) och HomO (sexuell läggning). Samtidigt ligger det ett ansvar på fackföreningar att företräda sina medlemmar i fall som berör diskriminering i arbetslivet. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté med uppgift att överväga en sammanhållen diskrimineringslagstiftning och tillsyn samt de kvarstående frågor som berör EG-direktiven. Dessutom har en statlig utredning Det blågula glashuset: strukturell diskriminering i Sverige (2005:56) lämnat en mängd förslag. Ett som särskilt kan nämnas är införandet av en klausul mot diskriminering i alla statliga upphandlingar. Innebörden är att diskriminerande företag riskerar att förlora sina kontrakt. Värdet av statens upphandlingar uppgår till ca 100 miljarder årligen.

6 Det civila samhällets organisationer I teorin är föreningslivet viktigt för svensk demokrati. Det offentliga har gett stöd till bildandet av etniska organisationer sedan mitten av talet. Invandrare och andra etniska minoriteter tillhör förmodligen fler organisationer än i de flesta andra länder. Betyder det att organisationer som företräder etniska minoriteter är viktiga i Sverige? Om utvecklingen av lagarna mot etnisk diskriminering tas som måttstock, kan slutsatsen dras att dessa inte har haft någon större inflytande i politiken. Stödet har främjat bildandet av organisationer som kopplas till en etnicitet. Tanken var att invandrare skulle ha möjlighet att behålla sin kultur och sitt språk från det gamla hemlandet. Det var inte ett stöd som bidrog till att etniska minoriteter samlade sig kring politiska frågor där de kunde ha ett gemensamt intresse såsom motverkande av rasism och diskriminering. Under senare år, bland annat med hjälp av EU:s allt tydligare fokus på rasism och diskriminering, har olika organisationer ställt sig bakom tydligare krav av gemensamt intresse för minoriteter: Stöd till ett Centrum mot rasism samt lokala antidiskrimineringsbyråer som styrs av organisationer i det civila samhället. Stöd till skärpt lagstiftning mot diskriminering på alla grunder. Stöd till införandet av antidiskrimineringsklausuler i både statliga och kommunala upphandlingar. Förhoppningen är att ett tydligt fokus på motverkande av diskriminering, från organisationer i det civila samhället, kommer att leda till att invanda privilegier ifrågasätts. På så sätt läggs grunden för en hållbar samhällsutveckling.

7 Strategiskt arbete med juridiska processer NGO:er som arbetar mot rasism har generellt sett inte deltagit i juridiska processer. Ofta på grund av att det saknats relevant lagstiftning. Men antagandet av det europeiska etniska direktivet (se avsnittet om EU och antirasism ) samt utvecklingen av nationella lagarna innebär att arbetet med juridiska processer har en stor potential att bidra till verkliga förändringar i att minska människors utsatthet för rasism och diskriminering. Eftersom antidiskriminering är ett relativt sett nytt juridiskt område, har NGO:er en viktig roll att spela i att höja medvetenheten kring potentialen på området. Detta har gjort att ett strategiskt arbete med juridiska processer på området har lyfts fram som en påverkansteknik. NGO:er kan stödja andra genom att samla statistik, genom ett samarbete med de utsatta och genom andra former av påverkan. Strategiska juridiska processer använder rättssystemet för att försöka lägga grunden för breda samhällsförändringar. Huvudfokus i strategiska juridiska processer är förändringar i policy eller rättspraxis snarare än att hjälpa individen, även om dessa två mål inte behöver utesluta varandra. Idén med strategiska processer är att se mer än individens situation genom att lägga grunden för ett bredare skydd för alla som kan bli utsatta för diskriminering. Genom att ändra en lag eller genom att skapa rättspraxis, kan ett enskilt fall bidra till en bredare förändringsprocess. Begreppet strategiska processer inkluderar urvalet av fallen, planering och hantering av fallen, samt uppföljning av positiva utfall. Det är inte alla NGO:er som har mandatet eller den kompetens som behövs för arbetet med juridiska processer. Dessutom är inte processandet alltid den rätta strategin. Men det är ändå viktigt att antirasistiska organisationer inser vikten av strategiska juridiska processer som ett verktyg för samhällsförändring.

8 Arbetet mot rasism och diskriminering Diskriminering i den offentliga eller privata sektorn Om man diskrimineras i arbetslivet kan man vända sig till facket, ombudsmännen eller en privat jurist. Fördelen med facket och ombudsmännen är att kostnaden kommer att ligga kvar hos dessa. Anlitandet av en privat jurist kan innebära vissa kostnadsrisker. Å andra sidan kan det finnas fördelar som handlar om t ex förtroende. Angående diskriminering i andra delar av samhällslivet kan man vända sig till ombudsmännen eller en privat jurist. Under senare år har olika lokala antidiskrimineringsbyråer bildats. Dessa är föreningsdrivna byråer som syftar till att effektivera tillämpningen av diskrimineringslagarna, förstärka anti-diskrimineringsarbetet på det kommunala och regionala planet, och synliggöra, påverka och motverka diskriminerande strukturer. Detta innebär att en del av verksamheten består i att ge råd till dem som anmäler diskriminering. De kan även underlätta i kommunikationer med t ex ombudsmännen som har sina kontor i Stockholm. På nationell nivå har ett föreningsdrivet Centrum mot rasism (CMR) inrättats. CMR har som ambition att vara det civila samhällets samlande kraft i arbetet mot rasism och diskriminering. Detta är en ram som ska omfatta sådant som främlingsfientlighet, homofobi, antisemitism, islamofobi och antiziganism. CMR arbetar inte med individuella anmälningar utan ska synliggöra frågorna och bidra till lösningar genom att inhämta kunskap, sprida information och bilda opinion. Utgångspunkten är att en förstärkning av samhällets insatser mot rasism och diskriminering ställer krav på ett engagerat civilt samhället. Rasistiska brott och rasistisk våld Den som utsätts för ett rasistiskt brott (dvs. brott på grund av etnisk tillhörighet eller religionstillhörighet) bör anmäla detta till polisen. Bekämpandet av rasistiskt våld och brott är främst en fråga för polis och åklagare. Dessa s.k. hatbrott har länge prioriterats enligt åklagarnas instruktioner, även om det har varit svårt att se de praktiska effekterna av denna prioritering.

9 Varför ett europeiskt perspektiv är grundläggande: EU och antirasism Nationella NGO:er som arbetar mot rasism har redan för mycket att göra i sina ansträngningar mot rasism och diskriminering. Varför ska de i så fall också bekymra sig om det som pågår i andra europeiska länder, eller inom ramen för EU:s olika institutioner? Det finns två anledningar till varför utvecklingen av en förståelse av rasism inom Europa är grundläggande. För det första är det viktigt för att utveckla en bred kunskap om rasism och hur den kan bekämpas. För det andra är det viktigt att utveckla gemensamma verktyg inom EU för motverkande av rasism. Erfarenheten av de sista tio åren har visat att det går att övertyga nationella regeringar att vidta åtgärder på den europeiska planen, i situationer där samma regeringar inte skulle ha agerat på egen hand. Rasism har en specifik europeisk karaktär. Europas koloniala historia har lagt grunden för både historiska och moderna former av rasism; och erfarenheterna under de sista hundra åren ger ingen positiv bild av Europa. Trots denna tydliga historia, är det endast under senare år som Europa har börjat hantera rasism på ett mer seriöst sätt. Europa har ett ansvar, gentemot invånarna i Europa och även internationellt, för att bli en ledande faktor i arbetet för en värld som är fri från rasism. Under år 1997 antogs artikel 13 i Amsterdamfördraget. Den gav EU den juridiska makt som behövdes för utveckling av lämpliga åtgärder för att bekämpa diskriminering på grund av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Dessa befogenheter användes när EU antog Det etniska direktivet under juni 2000 (och senare under samma år Direktivet för likabehandling inom arbetslivet). Trots att det etniska direktivet skulle ha implementerats fullt ut senast juli 2003, fanns det fortfarande i början av 2006 medlemsstater som

10 inte hade implementerat direktivet. Denna verklighet väcker en del frågor angående viljan att bekämpa rasism och diskriminering bland EU:s medlemsstater. Samtidigt ska man komma ihåg att direktivet har direkt effekt. Detta innebär att individer kan hänvisa till direktivet i nationella domstolar även utan lokal implementering. Det etniska direktivet ger skydd mot diskriminering inom arbetslivet och i andra delar av samhällslivet, tillgång till varor och tjänster, socialförsäkring, sjukvård och utbildning. Den specificerar viktiga definitioner för begrepp som direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier. Andra viktiga delar av direktivet påpekar att positiv särbehandling är tillåten, att bevisbördan ska delas och att tillsyn ska etableras. Principerna som är delar av det etniska direktivet måste bli grundelement i antidiskrimineringslagstiftning och praxis inom hela EU. Strategiska juridiska processer är ett viktigt verktyg som kan bidra till att detta sker. Därmed specificeras att NGO:er har rätt att företräda människor som har utsatts för diskriminering. Medan Amsterdamfördragets artikel 13 lade grunden för utvecklingen inom området antidiskriminering, tog artikel 29 i EU-fördraget upp frågan om bekämpning av rasism. Kommissionen föreslog ett rambeslut mot rasism och främlingsfientlighet. Trots detta har utvecklingen inom området varit en besvikelse. Rådet har inte antagit rambeslutet. Därutöver har EU befogenheter inom andra områden som antingen direkt eller indirekt påverkar kampen mot rasism. Dessa handlar om social inkludering, migration och asyl samt utbildning. EU är också inblandad i andra aktiviteter. Bland dem finns kampanjer för att höja medvetenheten (kampanjen För mångfald, mot diskriminering) och finansiering av antirasist projekt etablerades EU:s Monitoring Centre on Racism and Xenophobia (EUMC). Det är sannolikt att centret kommer att omvandlas till att bli EU:s Fundamental Rights Agency år 2007: Men den kommer även i fortsättning att fokusera på frågan om rasism i Europa.

11 Några länkar till viktig information i Sverige Centrum mot rasism: Sverige mot rasism: Antidiskrimineringsbyråer: Quick Response: Immigrantinstitutet: Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO): Handikappombudsmannen (HO): Jämställdhetsombudsmannen (JämO): Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO): Hemsida om mänskliga rättigheter: Integrationsverket: Länkar och andra källor på den europeiska nivån EU Monitoring Centre on Racism and Xenophobia: Europeiska kommissionen - antidiskriminering och relationer med det civila samhället: Europeiska nätverk mot rasism (ENAR): Romska informationskontor i Europa: Europeiska unionen: För mångfald. Mot diskriminering. : Strategic Litigation of Race Discrimination in Europe: from Principles to Practice: Strategies on Litigation Tackling Discrimination in EU Countries:

12 ENAR Sweden Centrum Mot Rasism Box SE Stockholm Sweden Tel: Fax: Denna broschyr skapades för ENAR/Sverige och ENAR:s centrala sekretariatet. ENAR 43, Rue de la Charité B-1210 Brussels Belgium Tel.: +32 (0) Fax: +32 (0) Web: Denna rapport är finansierad av Europeiska kommissionen (generaldirektoratet för socialpolitik och lika möjligheter), tillsammans med Compagnia di San Paolo.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Kommittédirektiv Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen Dir. 2008:25 Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD

Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD Alla människor har lika värde DET FINNS HJÄLP ATT FÅ OM DU BLIR ORÄTTVIST BEHANDLAD 2 Alla människor är lika mycket värda Alla människor har lika rättigheter. Det spelar ingen roll vad du har för religion,

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans

Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15141 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) Nolltolerans 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 Inledning...2 4 Nolltolerans

Läs mer

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

# $ % & % ' ( ' ) ' * + !" # $ % & % ' ( ' ) ' * + 2 Inom svensk lagstiftning finns olika bestämmelser till skydd mot olika former av diskriminering för arbetstagare och arbetssökande. Grunden i dessa föreskrifter är att en lag

Läs mer

Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD

Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD Varför diskriminera när man kan låta bli? STRATEGISK UTVECKLINGSPLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING I MALMÖ STAD Innehåll Inledning Allas lika värde...5 Malmö stad och antidiskriminering...7 Visioner...9

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

KS 10 22 MAJ 2013. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta. att avge yttrande i enlighet med bilaga 1.

KS 10 22 MAJ 2013. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta. att avge yttrande i enlighet med bilaga 1. KS 10 22 MAJ 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lagerkvist Monika Datum 2013-05-07 Diarienummer KSN-2013-0476 Kommunstyrelsen Arbetsmarknadsdepartementet: Betänkande av utredningen om ett effektivare

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15

VERKSAMHETSPLAN ÅR 2014-15 1 VERKSAMHETSPLAN ÅR 201415 Centrum mot rasism Stockholm 20140315 2 Inledning CMR:s huvudsakliga kärnverksamhet är att följa och påverka utvecklingen i Sverige vad gäller diskriminering och rasism. Följande

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO

Alla människor har lika värde. Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Alla människor har lika värde Ett utbildningsmaterial från DO, HO, HomO och JämO Liten ordlista En del ord i broschyren Alla människor har lika värde kan man med fördel arbeta lite extra kring. Här är

Läs mer

För mångfald mot diskriminering

För mångfald mot diskriminering För mångfald mot diskriminering Röda Korsets byrå mot diskriminering Startade i maj 2006 Drivs av Röda Korset, region Norra Norrland Finansieras av Ungdomsstyrelsen (f.d. Integrationsverket) samt EU:s

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Ändring införd: till och med SFS Lag (2006:69). Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk läggning eller

Läs mer

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen.

HR-enheten inom sektor styrning och verksamhetsstöd ansvarar för den övergripande uppföljningen av planen. I Skövde kommun har vi en positiv grundsyn med stark tilltro till verksamheten, till oss själva, våra arbetskamrater, vår arbetsgrupp och vår chef. Delaktighet, ansvar och inflytande ska vara naturliga

Läs mer

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun

Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Strategi för integration och mångfald i Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 9 sept 2008 Strategi för mångfald och integration Inledning Integrationspolitik berör hela befolkningen och hela

Läs mer

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt

Läroplanens värdegrund. Att arbeta normkritiskt Läroplanens värdegrund Att arbeta normkritiskt Ett av skolans uppdrag Att arbeta med jämlikhetsfrågor för jämställdhet mot rasism mot mobbning och kränkningar mot diskriminering Hur gör vi för att förverkliga

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås

Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Policy för likabehandlingsarbetet för studenter och sökande vid Högskolan i Borås Dnr 357-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 2. Högskolan i Borås policy och

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009.

Kommittédirektiv. Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder. Dir. 2009:72. Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Kommittédirektiv Ett stärkt skydd mot diskriminering på grund av ålder Dir. 2009:72 Beslut vid regeringssammanträde den 13 augusti 2009. Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur ett skydd mot

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Program för HBT-frågor

Program för HBT-frågor Stadsledningskontoret Förnyelseavdelningen PM Sida 1 (5) 2014-01-31 Program för HBT-frågor 2014-2017 Stockholms stad har genom Vision 2030 tydliggjort ambitionen om att Stockholm ska vara en stad i världsklass.

Läs mer

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel

Malmö mot Diskriminering. Jay Seipel Malmö mot Diskriminering Jay Seipel Vilka är MmD? MmD är en av 15 antidiskrimineringsbyråer i Sverige (SADB) MmD är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening ingen myndighet MmD är föreningarnas

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Växthuset Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I januari 2009 kom Diskrimineringslagen

Läs mer

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektören 2004-09-27 Bilaga 4. PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2005 Jämställdhetslagen Den 1 januari 1992 trädde den nya Jämställdhetslagen i kraft. Fr o

Läs mer

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning

Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplan för Skövde kommun mot trakasserier p.g.a. etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Handlingsplanen utgår ifrån Lag (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering; SFS 2003:307 Utkom från trycket den 16 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande. Lagens ändamål

Läs mer

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar

Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Information om diskriminering, trakasserier och kränkningar Diskriminering, trakasserier och kränkningar 1. Bakgrund Vid UFL tolereras inte någon form av diskriminering, trakasserier eller kränkningar.

Läs mer

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete.

Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering (GRC) söker en. Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering söker: Projektmedarbetare Till projekten Göteborg mot islamofobi och Normkritisk integrationsarbete. Om tjänsten Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

Läs mer

2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier

2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier 2009-06-24 LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan mot diskriminering och trakasserier Innehåll: Inledning Duveholmsgymnasiets övergripande mål Definitioner Hur motverkar vi diskriminering och trakasserier Åtgärder

Läs mer

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700

Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Att motverka rasism och etnisk diskriminering vad gör DO? Eva Nikell, eva.nikell@do.se www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen Syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra

Läs mer

Trygghet, respekt och ansvar

Trygghet, respekt och ansvar Trygghet, respekt och ansvar Alla barn och elever ska känna sig trygga i förskolan, skolan och vuxenutbildning. Diskriminering och alla andra former av kränkande behandling hör inte hemma i ett demokratiskt

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism

Till Kulturdepartementet Stockholm. Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Till Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ang. remissen Kraftsamling mot antiziganism Kulturdepartementet har gett möjlighet att inkomma med synpunkter på betänkandet Kraftsamling mot antiziganism. Kommunstyrelsens

Läs mer

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun

TILLÄMPNING. Etnisk mångfald. Hudiksvalls kommun TILLÄMPNING Etnisk mångfald i Hudiksvalls kommun Plan för aktiva åtgärder Diskrimineringslagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014)

Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1 Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter

Läs mer

Likabehandlingsplan 2010 Förskolorna Framtidsfolket

Likabehandlingsplan 2010 Förskolorna Framtidsfolket Förskolorna Framtidsfolket AB Likabehandlingsplan 2010 Förskolorna Framtidsfolket Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Utdrag ur lagen mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling.

Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling. Inledning Enligt Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn, också kallad barn och elevskyddslagen (1 april 2006), skall en plan mot diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Förskolan Frö & Freja

Förskolan Frö & Freja Förskolan Frö & Freja Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Januari Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling. I april 2006 kom Barn-

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

Likabehandlingsplan 2016

Likabehandlingsplan 2016 SFI SÖDERORT ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 1 Likabehandlingsplan 2016 2 Innehållsförteckning 1 Mål... 3 2 Skolans policy... 3 3 Styrdokument... 3 4 Ansvar... 4 5 Åtgärdsplan... 4 6 Åtgärdsrutiner... 5 6.1

Läs mer

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget

Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Bidrag om åldersdiskriminering/niklas Bruun ALI 2007-02-04/Roland Kadefors/demografiuppdraget Åldersdiskriminering och rättsläget i Sverige 1. Bakgrund I ett internationellt perspektiv är det inte ovanligt

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering? Örebro universitet 22 november 2011 Olle Andersson Brynja www.do.se, olle.brynja@do.se, 08-120 20 700 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter

Diskriminering 1/6. Lektionshandledning #33. Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: minuter i Lektionshandledning #33 Tema: Diskriminering Ämne: SO, Sv Rekommenderad årskurs: Gymnasiet Lektionslängd: 40 60 minuter Diskriminering 1/6 Material och förberedelser: Denna lektion är lämplig efter att

Läs mer

Verksamhetsplan för 2014

Verksamhetsplan för 2014 Verksamhetsplan för 2014 Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti Antidiskrimineringsbyrån MRO-Diskanti i Helsingborg har etablerat sig som en trovärdig aktör dit individer såväl som organisationer och andra

Läs mer

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen

Likabehandlingsplan. Årlig plan för vuxenutbildningen Likabehandlingsplan Årlig plan för vuxenutbildningen Vuxenutbildningen NVU 2015 1 Lagstiftning I diskrimineringslagen finns idag sju diskrimineringsgrunder. Lagen är till för att förhindra diskriminering

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker.

Statistik 2014. Främjande. 4 800 artiklar om DO 830 samtal från journalister 3 406 inlägg i sociala medier 7 debattartiklar och repliker. Underlag 2015-02-19 Sida 1 (11) Statistik 2014 Främjande Rådgivning Typ Samtal 3 882 Brev 1 919 Totalt 5 801 Kurser och uppdragsutbildning Typ Deltagare Kurser 620 Uppdragsutbildning 520 Totalt 1 140 Media

Läs mer

Lundbyskolan Likabehandlingsplan

Lundbyskolan Likabehandlingsplan Eskilstuna Kommun 2007-05-07 Lundbyskolan 1 (8) Lundbyskolan Likabehandlingsplan Innehåll Kopplingar till lagar och förordningar s.2 Skolans uppdrag Vad är kränkande behandling? s.3 Definitioner Rättigheter

Läs mer

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås

Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Policy för arbetet med jämställdhet och mångfald för anställda vid Högskolan i Borås Dnr: 354-09-92 Fastställd av Styrelsen 2009-06-11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING... 2 1.1 Ett gemensamt ansvar...

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(96)43 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 1: BEKÄMPANDE AV RASISM, FRÄMLINGSFIENTLIGHET, ANTISEMITISM OCH INTOLERANS

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL)

Beslut om bistånd enligt kapitel 4 socialtjänstlagen (SoL) 2 (3) säkerställ att det finns kontinuerlig information om kommunens äldreomsorg på andra språk. Ta fram en handlingsplan för hur äldreomsorgen ska arbeta med mångfaldsfrågor. Denna bör tas fram i samarbete

Läs mer

Röda Korsets byrå mot diskriminering

Röda Korsets byrå mot diskriminering Bakgrund Röda Korset lång tradition av arbete med mänskliga rättigheter Allas lika värde och rättigheter samt rätten att inte bli diskriminerad två grundläggande mänskliga rättigheter Norrbotten låga placeringar

Läs mer

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016

Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Plan mot Kränkande behandling Likabehandlingsplan för LENA fritidshem 2015-2016 Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra skolor ska alla barn och vuxna respektera

Läs mer

Lagar och överenskommelser Lagen I Regeringsformen återfinns grunderna för Sverige som stat. Förhållandet mellan kvinnor och män tas särskilt upp i första kapitlet 2 och andra kapitlet 16 : 1 kap. 2

Läs mer

Sensus inkluderingspolicy

Sensus inkluderingspolicy Sensus inkluderingspolicy inklusive handlingsplan och begreppsguide fastställd av sensus förbundsstyrelse 2009-05-27 reviderad 2011-12-14/15 sensus inkluderingspolicy 1 Sensus inkluderingspolicy Sensus

Läs mer

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 1 (8) Handläggare: Anita Hjelm Göran Rosander Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet 2008 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 2 Utgångspunkter... 3 2.1 Lagstiftning... 3 2.2 Styrdokument

Läs mer

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning

Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Om avgång i samband med pension och åldersdiskriminering Ann Numhauser-Henning Konferens i arbetsmarknadsrelationer Krusenberg herrgård, Uppsala 24-25 oktober 2011 Artikel 19 FunktionsF (Artikel 13 EG

Läs mer

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare S MARIA - GAMLA STANS STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA VERKSAMHETSPLAN 2007 DNR 102-719/2006 SID 1 (5) LIKABEHANDLINGSPLAN 2007 Utgångspunkter Målet med jämställdhets- integrations och mångfaldsarbetet är att

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 2 januari 2009 Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område Den 1 januari 2009 träder den nya diskrimineringslagen, Diskrimineringslag

Läs mer

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO)

För trygghet, ansvar och respekt i skolan. information från Barn- och elevombudet (BEO) För trygghet, ansvar och respekt i skolan information från Barn- och elevombudet (BEO) 1 Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress:

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram

Lika rätt ett Sverige för alla. integrationsprogram Lika rätt ett Sverige för alla integrationsprogram Vi är alla olika men har lika värde och rätt 3 En lagstiftning 5 Sveriges officiella inställning till mångfald och integration 6 Lika värde lika rätt

Läs mer

TILLÄGG I DELEGATIONSFÖRTECKNING FÖR BARN OCH UNGDOM UTIFRÅN NY LAGSTIFTNING

TILLÄGG I DELEGATIONSFÖRTECKNING FÖR BARN OCH UNGDOM UTIFRÅN NY LAGSTIFTNING Barn och Ungdom VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING Handläggare: Lena Skott Telefon: 08-508 20 032 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-07-20 SDN 2006-08-24 Dnr 403-263/2006 TILLÄGG I DELEGATIONSFÖRTECKNING FÖR BARN OCH UNGDOM

Läs mer

Årlig plan för lika behandling

Årlig plan för lika behandling Årlig plan för lika behandling Ålberga förskola Nyköpings kommun 2012-2013 Postadress Ålberga förskola Mossvägen 2-4 61190 Ålberga Telefon 0155-72265 sida Innehållsförteckning 1 1. Inledning och syfte

Läs mer

Sveriges lagar mot diskriminering och EU:s inverkan

Sveriges lagar mot diskriminering och EU:s inverkan Sveriges lagar mot diskriminering och EU:s inverkan Paul Lappalainen Jurist och samordnare Ansvarsområdet: Lika rättigheter Avdelningen för strategiska insatser Konferensen: Vad innebär EU:s nya direktiv

Läs mer

Strategi för integration i Härnösands kommun

Strategi för integration i Härnösands kommun INTEGRATIONSPROGRAM Strategi för integration i Härnösands kommun Innehållsförteckning sidan... 3 1.1 Utgångspunkter 1.2 Det mångkulturella Härnösand... 3... 3... 4 4.1 Kommunstyrelseförvaltning. 4.2 Nämnder

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014

Tjänsteskrivelse. Jämställdhetsplan 2014 Malmö stad Fritidsförvaltningen 1 (4) Datum 2013-12-16 Vår referens Anna Emelie Caroline Friholm HR-konsult Tjänsteskrivelse Emelie.Friholm@malmo.se Jämställdhetsplan 2014 FRI-2013-3236 Sammanfattning

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Vasavägen Vasavägen 2 Planen gäller 2014-2015 1 Innehåll 1. Inledning 3 2. Vision 3 3. Syfte.. 3 4. Lagar och styrdokument 3 5. De sju diskrimineringsgrunderna

Läs mer

Likabehandlingsplan mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering för Granbackaskolan

Likabehandlingsplan mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering för Granbackaskolan Likabehandlingsplan mot mobbning, kränkande behandling och diskriminering för Granbackaskolan Solna Stad den 15 september 2009 Inledning Likabehandling är en angelägenhet för oss alla. Möten mellan människor

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Förvirrande begrepp?

Förvirrande begrepp? Självklart! ÖVNING: Förvirrande begrepp? I arbetet med jämställdhet och mångfald dyker det upp en hel del begrepp. Det är inte alltid så lätt att komma ihåg vad som är vad i begreppsdjungeln. Den här övningen

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30. Förbud mot kränkande behandling av barn och elever 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2005-05-30 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, f.d. justitierådet Lars K Beckman och regeringsrådet Göran Schäder. Förbud mot kränkande behandling

Läs mer

Disposition - Hållbar utveckling

Disposition - Hållbar utveckling Disposition - Hållbar utveckling Jämställdhet, Integration och Mångfald Miljö Användning av det samiska språket Sammanfattning Varför känns detta så omodernt? Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna

Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Cirkulärnr: 08:77 Diarienr: 08/4434 Arbetsgivarpolitik: 08-2:32 Nyckelord: Diskriminering, Jämställdhet, Arbetsrätt, Arbetsliv Handläggare: Johanna Read Hilmarsdottir Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Läs mer

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning Handläggare: Pär Wiktorsson Dnr: PM3-2/0506 2006-05-23 Remissanmodan: En sammanhållen diskrimineringslagstiftning har fått Diskrimineringskommitténs betänkande En sammanhållen diskrimineringslagstiftning

Läs mer

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B

15312/16 sa/ab 1 DGD 1B Europeiska unionens råd Bryssel den 9 december 2016 (OR. en) 15312/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 9 december 2016 till: Delegationerna MIGR 214 EDUC 419 JEUN 107 SPORT 87 CULT

Läs mer

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015

Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Likabehandling - handlingsplan 2013-2015 Vi vill motverka diskriminering av människor på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder,

Läs mer

Diskrimineringslagstiftning

Diskrimineringslagstiftning Diskrimineringslagstiftning Rätten att inte bli diskriminerad är en mänsklig rättighet Internationell lagstiftning som är tvingande för Sverige (EUrätt) eller som Sverige valt att följa (EKMR) begränsar

Läs mer

Likabehandlingspolicy för Region Skåne

Likabehandlingspolicy för Region Skåne Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Barn har rätt till en trygg skola

Barn har rätt till en trygg skola Barn har rätt till en trygg skola Det är nolltolerans mot kränkningar i förskola och skola. Det är de vuxnas ansvar att se till att alla barn och elever har en skolmiljö fri från diskriminering, trakasserier

Läs mer

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Laxens Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Innehållsförteckning Inledning s.3 Förskolan Laxens vision s.3 Definitioner s.4 Diskrimineringsgrunder enligt diskrimineringslagen

Läs mer

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling Diskriminering trakasserier, kränkande särbehandling Information om hur du som medarbetare, chef, facklig representant eller skyddsombud bör agera i dessa situationer Nationell policy och riktlinjer Ansvarig

Läs mer

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014

Lika villkor. Institutionen för matematik och matematisk statistik. Personaldagar augusti 2014 Lika villkor Institutionen för matematik och matematisk statistik Personaldagar 20 21 augusti 2014 Lika villkor Ingen negativ särbehandling utan giltig grund Laglig reglering i diskrimineringslagen Gäller

Läs mer