Storskalig utrymning. vägledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Storskalig utrymning. vägledning"

Transkript

1 Storskalig utrymning vägledning

2 Frågor om innehållet i den här broschyren kan ställas till: Bengt Wijkström, Länsstyrelsen i Stockholm Anne-Marie Falk, Länsstyrelsen i Stockholm Jessica Lindberg, Stockholms läns landsting REK Kjell Lindgren och Lars Byström, Polisens presstjänst Carl Posse, Polisens operativa avdelning Brita Molin, Stockholms stad Lena Mattsson, Södertälje kommun Vägledningen är framtagen av Bengt Wijkström och Anne-Marie Falk på Länsstyrelsen, med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har beviljat medel för projektet. Foto omslag: Anne-Marie Falk Utgivningsår: 2013 Andra upplagan. ISBN: Denna publikation hittar du på vår webbplats 2

3 Innehåll Inledning... 5 Syfte med vägledningen... 5 Hotbild... 5 Storskalig... 5 Utrymning... 7 Strukturella förutsättningar faktorer som påverkar planeringen... 7 GIS för analys, beslutsunderlag och presentation... 8 Larmning...10 Utrymningsstation...11 Organisationers ansvar...19 Kommunen Räddningstjänsten Landstinget / sjukvården Polisen Länsstyrelsen Författningar...22 Exempel på tillämpning av lag och förordning vid en kärnteknisk olycka Studier och referenser Studier Använda skriftliga källor: Mottagningsstation / mottagningscentrum...12 Avtal och ansvar för upprättande av mottagningsstation...13 Mottagning...13 Registrering Säkerhet Transporter och vägar...15 Kommunikation...16 Samverkan Återflyttning

4 4 Foto: Christina Fagergren.

5 Inledning Finns det några utrymningsplaner? Klarar vi av en storskalig utrymning? Dessa frågor har aktualiserats genom händelser som den kärntekniska olyckan i Fukoshima i Japan och orkanen Sandy i USA. Samverkansövningen 2011 med ett kärntekniskt haveri som scenario har också aktualiserat frågan. Med anledning av detta bildades en projektgrupp vid Länsstyrelsen bestående av representanter för Länsstyrelsen, polismyndigheten, brandförsvaret, landstinget med Stockholms lokaltrafik samt Stockholms stad och Södertälje kommun. Projektgruppens uppgift har varit att utarbeta en vägledning för planering av en storskalig utrymning. Syfte med vägledningen Syftet med vägledningen är den ska utgöra ett planeringsstöd för de aktörer som har till uppgift inhämta kunskap om utrymning eller behöver planera för en storskalig utrymning. Vägledningen kan också användas i utbildningssammanhang. Hotbild Projektgruppen tar inte ställning till vilket hot som kan leda till en utrymning. Bakgrunden till projektet är dock en kärnteknisk händelse med ett radioaktivt nedfall. En olycka eller ett antagonistiskt hot med farliga ämnen, CBRNE, bedöms också kunna leda till en storskalig utrymning. Storskalig Projektgruppens mål har varit att visa på åtgärder som vidtas vid en storskalig utrymning. Med storskalig så menar vi en utrymning som omfattar en stadsdel eller ett kvarter snarare än ett enskilt bostadshus. Den storskaliga utrymningen kan därmed omfatta samhällsviktiga funktioner som till exempel sjukhus, äldreboende, skolor men också kommersiella och industriella funktioner. Varje sådan funktion kan kräva sin egen plan för att åstadkomma en säker utrymning ur byggnaden. 5

6 6 Foto: Anne-Marie Falk.

7 Utrymning Utrymning definieras enligt Rikstermbanken som förflyttning av människor för att skydda deras liv och hälsa. Evakuering föreslås utgöra en synonym till utrymning. Innan beslut fattas om utrymning av ett område genomförs en analys omfattande: de strukturella förutsättningar som föreligger i området, vilken risk som föreligger för allmänhet och egendom samt vilket behov räddningstjänst eller annan aktör har av att tillgå området. Efter denna analys kan det beslutas om att utrymning, inrymning eller annan metod ska tillämpas. Beslut om utrymning kan fattas av räddningsledare, polisen eller i vissa fall av annan myndighet. Vid en kärnteknisk händelse kan beslut om utrymning fattas av länsstyrelsen. Samverkansbehovet kring en utrymning är stort med många inblandade aktörer som måste koordinera sina åtgärder. Detta kan innebära att ett samverkansbeslut mellan flera aktörer ger bästa resultat. Då händelsen är omfattande föreslår projektgruppen att en utrymningsledare utses för att leda själva utrymningen och att en mottagningsledare utses för att leda mottagningen. Strukturella förutsättningar faktorer som påverkar planeringen Inför planläggningen kartläggs de faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid en utrymning. På grundval av dessa utgångsvärden för utrymning genomförs en analys med slutsatser som ligger till grund för den fortsatta planeringen. Begrepp / metod Utrymning Beordrad utrymning Rekommenderad utrymning Spontanutrymning Inrymning Innebörd Begrepp som används i lagstiftningen När räddningsledare eller annan beslutsfattare beordrar utrymning innebär det att myndigheter och kommun påtar sig ett omfattande ansvar för hela utrymningsprocessen från att utrymning beordras intill dess att återflyttning har skett Enligt projektgruppens uppfattning innebär detta att räddningsledare eller annan beslutsfattare påtar sig ett ansvar som både omfattar de som följer rekommendationen och för de som inte följer rekommendationen. Utrymningen stöds bland annat med information och åtgärder för att ge ökad framkomlighet. Registrering och mottagningsplatser behöver inte organiseras Enligt projektgruppens uppfattning innebär detta att enskilda personen delges sådan information eller uppfattar informationen som sådan att hon lämnar bostaden genom eget beslut. Räddningsledare eller annan beslutsfattare har ansvaret för informationen men inte för den enskildes beslut att lämna bostaden. Omfattande spontanutrymning kan stödjas av myndigheter och aktörer till exempel genom åtgärder för att ge ökad framkomlighet Enligt projektgruppen är detta ett begrepp som innebär att räddningsledare eller beslutsfattare beordrar eller rekommenderar invånare att stanna kvar inomhus eller i området 7

8 Exempel på faktorer som påverkar planeringen Områdets infrastruktur i form av bebyggelse och vägar, tunnelbana, spårbunden trafik Områdets topografi med bebyggelse och parker, vattendrag och andra faktorer av betydelse Samhällsviktiga verksamheter i området som kan kräva en särskild planering exempelvis sjukhus, äldreboende, barn omsorg och skolor och andra objekt Vilka aktörer ur näringslivet som representeras i området till exempel industrier, företag och affärer Befolkningsstruktur omfattande demografi, kulturell bakgrund, etnicitet med syfte att tillgodose olika människors behov främst av information Vilka resurser som kan nyttjas för utrymning finns i området? Exempelvis kan buss och transportföretag användas för utrymningstransporter Finns det några frivilligorganisationer eller föreningar som kan få en roll vid en utrymning och mottagning. Vilka resurser finns för att kunna ta emot de utrymmande? Andra faktorer som påverkar utrymningen Exempel på frågeställningar Vilka naturliga samlingsplatser dit utrymmande kan samlas för utrymning med buss eller bil föreligger? Vilka vägar är lämpliga för utrymning och vilka vägar kan nyttjas för lednings- och utryckningsfordon? Finns det vårdinrättningar, äldreboende eller liknande som kräver särskilda resurser vid en utrymning? Vilket behov av information på olika språk behöver tillgodoses? Vilka lämpliga platser för att bilda ett mottagningscentrum finns? Behövs det reservkraft till någon verksamhet inom området? GIS för analys, beslutsunderlag och presentation Ett geografiskt informationssystem (GIS) kan användas för att sampresentera information om områdets infrastruktur, samhällsviktig verksamhet och befolkningsmängd. Baserat på information från olika skikt kan man identifiera dagbefolkning och nattbefolkning och därigenom beräkna hur många som berörs av en utrymning. Kartan ger överblick över gator och vägar samt erbjuder möjlighet att bedöma avspärrningar, utrymningsvägar och lämpliga platser för utrymningsstationer och mottagningscentrum. Information i GIS Infrastruktur Dag och natt befolkning Genomfarts- och huvudleder Användningsområde Överblick över området System för transporter, energi och information Boende Utrymningsvägar 8

9 E4 E20 Utrymningsområde Tunnelbana Pendeltåg Busstation Järnvägsstation Räddningstjänst Polisstation Skola Sjukhus Huvudled Genomfart Exempel på information ur GIS. Mottagningsstation vid mottagande kommun Exempel på planering för utrymning. Mottagningsstation Mottagningsstation och utrymningsstation för registrering Utrymningsstationer. Polisen genomför registrering Anvisad väg ut 9

10 Foto: Bengt Wijkström. Larmning Viktigt meddelande till allmänheten genom radio eller siren är de vanligaste metoderna för att larma befolkningen att en händelse har inträffat. Framförallt radio och tv kan snabbt nå ut med den information som krävs inför en utrymning. Andra metoder för larmning kan vara SMS som riktas till de som befinner sig i ett visst område. I vissa fall kan information spridas genom högtalare eller information genom att söka upp de boende. Sociala media kan nyttjas vid en brådskande utrymning. Etablerade larmfunktioner Viktigt meddelande, VMA, genom radio eller tv Viktigt meddelande, VMA, genom utomhusaggregat Information genom media, radio, tv och tidningar Mindre vanliga Riktade SMS E-post meddelande Bil med högtalarutrustning Personal med megafon Personlig information Twitter Facebook Allmännyttiga och privata digitala informationstavlor 10

11 Foto: Anne-Marie Falk. Utrymningsstation Vid utrymningsstation registreras de utrymda samt ges information om händelsen och de alternativ som föreligger. För personer som inte kan ordna boende på egen hand eller har särskilda behov hänvisas till en mottagningsstation. Det kan behöva planeras för gemensamma transporter från utrymningsområdet till utrymningsstationen samt efter registrering till mottagningsstation. Utrymningsstationen organiseras så att ett snabbt flöde kan passera. Registrering kan även ske direkt vid mottagningsstation. Val av plats Där utrymmande passerar I anslutning till utpassage ur upprättad zon, avspärrning Möjligheten att ge infor mation Plats med god möjlighet till trafikdirigering Uppmärkning Fast märkning i förväg När händelsen inträffar Platsen kan framgå av broschyr eller liknande 11

12 Mottagningsstation / mottagningscentrum Mottagningsstation är ett begrepp för mottagning av utrymmande. Med mottagningsstation avses en plats där en stor mängd personer kan få tillgång till en mängd service under en begränsad eller längre tid. En mottagningsstation kan utgöras av en större anläggning exempelvis en idrottsanläggning. Ett annat alternativ är en mottagningsstation med flera satelliter. En sådan struktur innebär att de utrymmande först samlas till en angiven mottagningsstation och sedan får en hänvisning till närliggande byggnad där fortsatt stöd kan ges. Om registrering inte kunnat utföras tidigare så kan den ske vid mottagningsplats. Personal som arbetar i olika funktioner kan vara utsedda och finnas tillgängliga genom avtal. De bör ha fått utbildning för att kunna lösa sina uppgifter på mottagningsstationen. Val av plats Följande behov kan behöva tillgodoses för de utrymda Behov av personal Följande behov finns för personal och aktörer Idrotts-, mässeller konferensanläggningar Hotell Skolor Samlingslokaler Förtäring Hygienutrymmen Plats för vila Information via person, radio, tv, internet Digitala eller analoga anslagstavlor Kontaktmöjligheter med telefon, e-post, sms Personliga förnödenheter, kläder, hygienartiklar för vuxna och barn. Enkel sjukvård Krisstöd Tolkhjälp Parkering för bilar Plats för husdjur Bankomat Barnomsorg Äldreomsorg Personal för drift av anläggningen Personal för ledning och samverkan Hälso och sjukvårdspersonal Posom-personal Socialjour, socialtjänst Personal för omsorg Restvärdesledare Städpersonal Kökspersonal Personal för krisstöd Tolkar It-personal Frivilligpersonal Personal för bevakning Plats för registrering Utrustning för registrering Kontor Kök Servering Lastplats Mottagning av material och lager Internetuppkoppling Telefon, bredband, Rakel Personalutrymmen för vila och hygien Möblerade utrymmen Städning och avfalls hantering Försäkringsfrågor 12

13 Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Anne-Marie Falk. Avtal och ansvar för upprättande av mottagningsstation När en lämplig anläggning för upprättande av ett mottagningsstation har fastställts kan olika grader av förberedelser vidtas. Ansvar för att upprätta ett mottagningsstation åligger främst kommunen. Genom delegation kan annan lämplig aktör utses för planering, upprättande och ledning när en mottagningsstation ska startas. En annan lösning är att upprättandet sker i samverkan mellan kommunen, räddningstjänsten, polisen och landstinget. Länsstyrelsen kan vid en kärnteknisk händelse eller när flera kommuner är berörda ha ett samordningsansvar. Mottagning Mottagning av utrymmande sker vid mottagningsstation. Information till de utrymmande prioriteras. Vid planering för mottagning beaktas följande åtgärder Organisera så att de utrymmande möts av personal för information och vägvisning så snart de anländer till mottagningsstation Inhämta de utrymmandes behov av vård, omsorg och övrigt stöd Planera för tidigt krisstöd Vid behov registrera Avtal kan tecknas med Anläggning och hotell Transportbolag för buss och godstransporter Restauranger, restauratörer för att tillhandahålla utspisning Angränsande kommuner för mottagning av de utrymmande 13

14 Foto: Anne-Marie Falk. Registrering De utrymda ska registreras när de lämnar sin normala vistelse vid en utrymning. Orsaken till detta är dels att föra register över vilka som lämnat sin bostad och dels för att kunna förmedla kontakt med anhöriga som ringer och efterfrågar information om någon är utrymd eller inte. Polisen är ansvarig för registrering och har system för detta. Vanliga metoder för registrering Polisens registrering Polisens registreringsprogram Fylla i blankett som lämnas till polisen Alternativa metoder för registrering Fylla i blankett som lämnas till annan aktör än polisen SMS till angivet nummer Webbaserat insändande av uppgift Säkerhet Med säkerhet avses de åtgärder som krävs för att förhindra kriminalitet i anslutning till en utrymning. Det är viktigt för såväl aktörer som utrymmande att behovet av säkerhet tillgodoses i alla faser av en utrymning. Exempel på säkerhetshöjande åtgärder i det utrymda området Kameraövervakning Bevakning av område eller byggnader Installation av larm Väl definierad avspärrning Exempel på säkerhetshöjande åtgärder i anslutning till mottagningsstation Personal för bevakning Bevakning av område eller i byggnader Kameraövervakning Möjlighet till säker förvaring eller inlåsning av personliga ägodelar Närvaro av personal Utmärkning av personal som svarar för ledning och stöd Plan för utrymning av lokaler 14

15 Foto: Bengt Wijkström. Transporter och vägar Vid en utrymning kommer ett stort antal transportrörelser att ske. Vid planering är det viktigt att göra en bedömning av hur många som utrymmer med egna fordon och hur många som behöver transport ur området. Transporter och vägnät koordineras så långt möjligt. För att förbättra rörligheten till och från området finns flera åtgärder som kan vidtas. Exempel på transporter Enskildas utrymmande med personliga transportmedel Enskildas utrymmande med kollektiva transportmedel Planerade transporter av utrymmande genom särskilt organiserade persontransporter Anpassade transporter av personer med särskilda behov Transporter av förnödenheter Blåljus och andra händelseberoende transporter till och från området Åtgärder för förbättrad framkomlighet Samordning av vägar och resurser Anvisningar om vilka vägar som ger bäst utflöde Trafikledning och trafikstyrning av vägar Trafikdirigering av polis Beslut om enkelriktning och att flera körbanor tas i anspråk i utgående riktning Stöd med trafikinformation genom vägnätens digitala informationssystem Beslut om att vissa vägar endast nyttjas av blåljus eller aktörsbundna transporter 15

16 Kommunikation Informationsbehovet före, under och efter en utrymning är mycket omfattande. Allmänheten har ett mycket stort informationsbehov och deltagande aktörer har både så väl ett gemensamt som ett internt behov av information. Information till media och genom media är också viktigt för att ge en bild av händelsen och att kunna nå ut med information. Till höger: Exempel från Cardiff Man har delat in staden i zoner och sektorer för att identifiera vilken del av staden som påverkas av en händelse. Informationsmaterial sprids till stadens näringsidkare och fastighetsägare för att göra det möjligt att evakuera vid en händelse. Återges med tillstånd av Huw Williams, Emergency Management Officer, Cardiff Council. Kommunikationsområde för aktörer Före Organisationsstrukturer Beslutsnivåer Ansvars- och ledningsförhållanden vid olika scenarier Aktörernas gemensamma behov Kontaktvägar vid olika scenarier Tillgänglig kompetens och resurs för olika scenarier Informationsdelningsstrukturer och system Gemensamma utbildningar och övningar Under Egna och gemensamma lägesbilder Egna och gemensamma lägesanalyser på lång och kort sikt Tillgänglig resurs och kompetens Samverkansbehov/krav Sekundära samverkansparter, uppdragstagare, frivilliga, näringsliv Inriktning, planerade och vidtagna, beslut, åtgärder och resultat Efter Aktiviteter- och planering för återgång till linjeverksamhet Erfarenhetsutbyte/uppföljning Redovisningar/rapporter Revision av tidigare planer Kommunikationsområden från aktörer till allmänheten Före Vilken information kan spridas kontinuerligt i förebyggande syfte och hur kan den spridningen ske Vilka och hur många kan nås teoretiskt och praktiskt vid olika scenarier Vad behövs för att tillgodose olika behov som språk, kultur, handikapp, turister, etc. Identifiera användbara kanaler radio, tv, webb, telefon, sociala medier, flygblad, etc. Behov utanför primärt geografiskt område och målgrupp Alternativa arbetsplatser och metoder Identifiera sekundära samverkansparter Övningar/utbildning Under Bedömning av händelseförloppet Bedömt område/riskområde och tid för påverkan Möjliga och lämpliga skyddsåtgärder för den enskilde Vilken hjälp och stöd som samhället kan erbjuda Samhällsaktörernas planering Evakuerings- och utrymningsinstruktioner Instruktioner för personer med särskilda behov, djur, egendom och näringsliv Hur information fås i fortsättningen och var information kan lämnas Efter Hemvändarinstruktion vid återflyttningen Kontaktvägar för olika behov Planering och redovisning av åtgärder för återgång till normalläge 16

17 17

18 Samverkan Samverkansbehovet är omfattande och etableras tidigt. I Stockholms län finns en etablerad samverkansfunktion, Samverkansfunktion för Stockholmsregionen som möjliggör en tidig samverkan. Utöver samverkansfunktionens parter finns ett stort antal aktörer som kan stödja utrymningen. Samverkans funktionen för Stockholmsregionen 26 kommuner Storstockholms brandförsvar Södertörns brandförsvar Landstinget SL SOS alarm Trafikverket Trafik Stockholm Länspolismyndigheten Länsstyrelsen Kustbevakningen Försvarsmakten Exempel på aktörer som kan stödja en utrymning SMHI Sveriges Radio Händelseberoende centrala och regionala myndigheter i stockholmsregionen Frivilligorganisationer Frivilliga samlingsorganisationer till exempel: Stockholms länsförbund för krishantering, Frivilliga resursgrupper i kommuner, FOS, Försvarsutbildarna. Volontärer Tolkpooler Trossamfund Parter ur näringslivet Andra länsstyrelser och angränsande kommuner som påverkas av utrymningen Bevakningsföretag Ideella föreningar Invandrarorganisationer Lokala bussföretag Privata vårdgivare Skatteverket folkbokföring och lägenhetsnummer skulle kunna användas för kartläggning av människor som bor innanför avspärrningarna. Ambassader Återflyttning Återflyttning kräver samma typ av planering, information och koordination som en utrymning. Ett beslut om återflyttning måste vara koordinerat med angränsande kommuner och myndigheter. Informationsbehovet bedöms som mycket stort och tydlig information är viktig för att en organiserad återflyttning ska kunna ske. Resurser och åtgärder för återflyttning kan vara lika omfattande som vid utrymningen. Exempel på åtgärder inför en återflytt Fortlöpande information till allmänheten Återuppta vård, skola och omsorg i ett tidigt skede Förbered tillfälligt boende om bostäder saknas Säkerställ att infrastrukturen fungerar före återflytt Planera för återuppbyggnad av skadade byggnader Förbered hantering av försäkringsärenden Återställ tilltro till samhällets förmåga att hantera en utrymning Genomför en utvärdering av händelsen 18

19 Organisationers ansvar Kommunen Kommunen har ansvaret för alla människor som verkar och vistas i kommunen. För de boende i kommunen har kommunen ett långtgående ansvar även vid en utrymningssituation. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar. Kommunens ansvar vid extraordinär händelse till exempel en utrymning Krisberedskap krisledningsorganisation (tjänstemän/politiker). Leder och samordnar kommunens ansvar. Samverkar med övriga aktörer. Konsekvenser på kort och lång sikt. Kommunikation. Uthållighet och bemanning. Vård- och omsorg för personer som inte kan ta hand om sig själv på ett eller annat sätt. Omsorg = mat, värme och tak över huvudet Vid en långvarig utrymning kan kommunen behöva planera för det kommunala ansvaret på flera områden. Kommunens ansvar Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inklusive individoch familjeomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning Det här är exempel på verksamheter som är frivilliga för kommunen att erbjuda Öppen förskola Fritidsverksamhet Bygga bostäder Energi Hälso- och viss sjukvård i hemmet Sysselsättning Näringslivsutveckling Kultur 19

20 Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Oskar Lorentzon. Räddningstjänsten Landstinget / sjukvården Räddningstjänstens ansvar Fattar beslut om utrymning vid händelser enligt lagen om skydd mot olyckor Utser Räddningsledare med ansvar för räddningsinsatsen Genomför räddningstjänst Lanstingets ansvar Tjänsteman i beredskap (TiB) Leder hälso- och sjukvården. Inom landstinget sker även en samverkan mellan RKML (Regional katastrofmedicinsk ledning) och andra krisledningar ex SL:s krisledning. RKML samverkar även med de lokala katastrofledningarna på sjukhusen. Externt bör en samverkan mellan de olika organisationerna (aktörerna) ske Ansvarar för det somatiska och psykologiska omhändertagandet, bland annat vid sjukhusen, i primärvården och i psykiatrin. Bör göras i samverkan med kommunen och deras ansvar Ansvarar för sjukvårdstransporter Ansvarar för att information från och till landstinget är korrekt. Bör samordnas med övriga berörda organisationer (aktörer) i utrymningen Ansvarar för att delta i samverkan mellan berörda aktörer 20

21 Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Christina Fagergren. Polisen Länsstyrelsen Polisens ansvar Kan fatta beslut om utrymning enligt polislagen Upprättar inre och yttre avspärrning Verkställer utrymningen Fastställer primära uppsamlingsplatser Registrering av utrymda personer och genomsökta områden Bevakning och skydd av det utrymda området Trafikdirigering/trafikreglering Extern information från egen organisation Brottsspaning och utredning Tekniska undersökningar Länsstyrelsens ansvar Tjänsteman i beredskap (TiB) Upprätta en regional lägesbild Verka för att samordna information Samordna arbetet om flera kommuner är drabbade Prioritera resurser på regeringens uppdrag Utser Räddningsledare vid kärnteknisk händelse 21

22 Foto: Jenny Frejing. Författningar De författningar som kan tillämpas vid en utrymning är följande: Lag om skydd mot olyckor Förordning om skydd mot olyckor Polislagen Rättegångsbalken Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag om utrymning och inkvartering under höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 6 kap. Särskilda skyldigheter för enskilda, kommuner och statliga myndigheter Ingrepp i annans rätt 2 Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständig heterna i övrigt. 22

23 Vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen får, under de förutsättningar som anges i första stycket eller om det är nödvändigt för att göra det möjligt att åter använda den förorenade egendomen, den myndighet som ansvarar för saneringen göra sådana ingrepp i annans rätt som anges i första stycket. 3 Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs vid ingrepp enligt 2. 4 Den som med stöd av 2 har beslutat om avspärrning eller utrymning, skall i skälig omfattning hjälpa till med att ordna uppehälle för dem som till följd av åtgärden är i behov av det. Redovisning av beslut om tjänsteplikt och om ingrepp i annans rätt 6 Den som med stöd av 1 eller 2 har beslutat om tjänsteplikt eller ingrepp i annans rätt skall redovisa beslutet i skriftlig form. Av beslutet skall framgå när och av vem det har fattats samt skälen för beslutet och vem det avser. Polislag (1984:387) Vissa befogenheter för polismännen Användning av våld 10 En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om 1. han möts med våld eller hot om våld, 2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande, 3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön, 4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rätte gångsbalken, 5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last, 6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller 7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld. Särskilda befogenheter i den skyddande och förebyggande verksamheten 23 Kan det av särskilda skäl anses finnas en risk att något brott, som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom, kommer att förövas på en viss plats, får en polisman i syfte att avvärja brottet eller bereda skydd mot detta, i anslutning till denna plats, 1. bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe för att söka efter sprängmedel, vapen eller något annat farligt föremål, 2. avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, meddela förbud mot flyttande av visst föremål eller mot trafik med visst kommunikationsmedel eller vidta någon annan sådan åtgärd. Föreligger allvarlig risk för brott som avses i första stycket, får en polisman för att söka efter ett farligt föremål även kroppsvisitera personer som uppehåller sig på platsen. En åtgärd som avses i denna paragraf får endast om fara är i dröjsmål vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten. Lag (2009:389). 23

24 24 I samband med allvarliga störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten får polismyndigheten, om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten skall kunna upprätthållas, förbjuda tillträde till visst område eller utrymme. Detsamma gäller om det finns risk för sådana störningar. Under samma förutsättningar som anges i första stycket får polismyndigheten anvisa deltagare i en folksamling att följa en viss väg. Om det är så brådskande att polismyndighetens beslut inte kan avvaktas, får en polisman, i avvaktan på polismyndighetens beslut, meddela sådana förbud och anvisningar som avses i första och andra stycket. Lag (1998:27). Rättegångsbalk (1942:740) 27 kap. Om beslag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation m.m. 15 För säkerställande av utredning om brott må byggnad eller rum tillstängas, tillträde till visst område förbjudas, förbud meddelas mot flyttande av visst föremål eller annan dylik åtgärd vidtagas. Socialtjänstlag (2001:453) 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Hälso- och sjukvård vid extraordinära händelser i fredstid 26 c Kommuner och landsting får på begäran ställa hälsooch sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå en annan kommun eller ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vid sådant bistånd skall personer som tas emot från en annan kommun eller ett annat landsting omfattas av kommunens och landstingets skyldigheter enligt denna lag. Om bistånd har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den kommun eller det landsting som drabbats av den extraordinära händelsen. Lag (2006:631). Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens syfte 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Definition 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 24

25 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda Bistånd mellan kommuner och landsting 1 Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Lag (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag finns bestämmelser om utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Exempel på tillämpning av lag och förordning vid en kärnteknisk olycka Kärnteknisk olycka I Sverige är det tre län, Kalmar, Halland och Uppsala, som har kärntekniska anläggningar (kärnkraftverk) i drift. Länsstyrelserna där ansvarar för beredskapen utanför själva kraftverksområdet. Länsstyrelsens uppgift är att skydda människor, djur och miljö mot strålning eller olyckor genom att: larma och eventuellt evakuera närboende informera allmänheten upprätta en räddningsledning med stab mäta radioaktiva ämnen sanera närmiljön efter olyckan (gäller även om utsläppet kommer från ett utländskt kärnkraftverk). Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid överhängande fara för ett sådant utsläpp. (Krisinformation.se) Kommunens uppgift vid kärnteknisk olycka Om en kärnteknisk olycka uppstår ska kommunen bland annat: sammankalla sin krisledningsgrupp samordna de olika kommunala insatser som krävs öppna upplysningstelefonnummer för allmänheten ta emot människor som har fått utrymma sina bostäder, och se till att de får tillfällig inkvartering planera för utrymning av människor inom kommunens omsorg sammankalla POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande) som stöd till drabbade. (Krisinformation.se) 25

26 Studier och referenser Studier Evacuation Responsiveness by Government Organisations (ERGO) är ett EU-projekt som avslutades Projektet inriktade sig på att stödja myndigheter och andra aktörer i risksystemet i planeringen för massutrymning inom sina ansvarsområden. Förutom att stödja ansvariga att förbereda, planera och utföra massevakuering syftade projektet också till att förbereda och utbilda allmänheten. I projektet har vi tagit del av material från ERGO och haft dialog med projektledaren Prof. Duncan Shaw och Mats Ardbreck, MSB. Københavns kommune/ Københavns brandvæsen har i Specialplan for Humanitært Støttecenter planerat och förberett för utrymning/evakuering för upp till medborgare. Representanter från projektgruppen har besökt Köpenhamn och ansvariga från Köpenhamn har medverkat vid en konferens i Stockholm för att dela med sig av sina erfarenheter. Cardiff har en avdelning för Emergency Management som har utvecklat ett system för utrymning/evakuering av delar av staden. Deltagare från projektet har deltagit i en konferens i Bristol för att ta del av planeringen. I Dorset, Weymouth arrangerades tävlingarna i segling under OS I samband med tävlingarna planerades för en omfattande utrymning/evakuering av publiken. Dessa förberedelser presenterades också i samband med konferensen i Bristol. Använda skriftliga källor: Evacuation Responsiveness by Government Organisations (ERGO) Final report, Evacuation Preparedness Assessment Workbook, 2012 Calender: Aston University Birmingham Crisis Centre (2011): Duncan Shaw, Pavel Albores, Susan Anson, Paul Kailiponi, Magesh Nagarajan, Patrick Tissington and Tom Hart Förstudie: Projekt utrymning. Samverkansområde Skydd, undsättning och vård. Kortversion, Transportstyrelsen 2012 ISO/TC 223/WG6 Mass evacuation Guidelines for planning. BSI submission to WG6 for consideration in the development of ISO Cardiff City Centre Evacuation Guidance: Cardiff Council Emergency management in Cardiff A practical guide. Huw Williams, Emergency Management Officer, Cardiff Council Handbok Utrymning (1994), Statens Räddningsverk, Befolkningsskyddsavdelningen Projektrapport 2:4 2012: Evakuering och utrymning, Petter Kärrlander, Länsstyrelsen i Örebro län SAMÖ-KKÖ 2011: Sammanställning skede 2 och 3, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Specialplan for Humanitaert Stöttecenter (2008): Köbenhavns Brandvaesen v/sikkerhed & Beredskab Venue host area case study. Large scale evacuation for Weymouth & Portland during London Plan writer: Liam Patton (Dorset County Council Emergency Management Officer). Plan agreed: June Case submitted: Dec 2012

27

28 Mer information kan du få av Länsstyrelsens enhet för samhällsskydd och beredskap Tfn: Denna publikation hittar du på vår hemsida Adress Länsstyrelsen i Stockholms Län Hantverkargatan 29 Box Stockholm Tfn:

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Tvångs och skyddsåtgärder

Tvångs och skyddsåtgärder Bilaga 8. 1 Tvångs och skyddsåtgärder På Socialstyrelsens hemsida finns att läsa om upphävda föreskrifter om tvångs- och skyddsåtgärder (SOSFS 1980:87 och SOSFS 1992:17) (http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/foreskrifteromtvangs-ochskydds

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Regional krissamverkan i Jönköpings län

Regional krissamverkan i Jönköpings län Regional krissamverkan i Jönköpings län Innehållsansvarig: Daniel Lilja, hälso- och sjukvårdsavdelningen, Landstingets kansli, daniel.lilja@lj.se. Produktion: Informationsavdelningen, Landstingets kansli,

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan

FÖRFATTNINGSSAMLING. Kriskommunikationsplan FÖRFATTNINGSSAMLING Kriskommunikationsplan 1 Kriskommunikationsplan för Norrtälje kommun vid extraordinära händelser eller vid krissituation 2012-11-13 Innehåll Inledning Mål Tilltal och förhållningssätt

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Information och kriskommunikation

Information och kriskommunikation Information och kriskommunikation Ett utvecklingsprojekt inom ramen för Program för samverkan Stockholmsregionen Projektdirektiv och projektplan Aktörer SOS Alarm Trafikverket Länsstyrelsen Polismyndigheten

Läs mer

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK

Krisledningsplan för Villa Lidköping BK Datum 1(10) Krisledningsplan för Villa Lidköping BK 2(10) 1 Inledning 1.1 Målgrupp Krisledningsplanen vänder sig till alla inom föreningen såväl spelare, ledare, styrelse, funktionärer, publikvärdar eller

Läs mer

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012

RIKTLINJE. Informationsplan vid krisledning. Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Informationsplan vid krisledning Antagen av kommunfullmäktige den 20 juni 2012 Ändringar införda till och med KF, 111/2013 Innehållsförteckning Inledning... 2 Informationspolicy... 2 Organisation av informationsarbetet...

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå

Uppföljning och utvärdering av MSB:s regelbundna samverkanskonferenser på nationell nivå MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (8) SI-SAM Fredrik Djurklou & Maria Pålsson 0722035873/0725203366 fredrik.djurklou@msb.se maria.palsson@msb.se Uppföljning och utvärdering av MSB:s

Läs mer

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan

Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Bengt Källberg Projekt Ledning och samverkan Projekt Ledning och samverkan 2012-2014 Syfte Förbättra aktörernas samlade förmåga att leda och samverka vid olyckor, kriser och andra händelser (krig). Ett

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Plan för extraordinär händelse

Plan för extraordinär händelse Plan för extraordinär händelse Upplaga 2013-10-09 1 Innehåll 1. INLEDNING...3 2. SAMORDNING AV KOMMUNENS VERKSAMHET...4 2.1 Stab...5 2.2 Kansli och servicefunktion....5 2.3 Analysfunktion...6 2.4 Logistikfunktion...6

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; 1 2014-11-11 SOSFS 2015:XX (S) Utkom från trycket den 2015 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för äldre personer och bemanning i särskilda boenden; beslutade den XX XX 2015. Socialstyrelsen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun

Informationsplan vid större samhällsstörning, vid extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Anna Sandström, 0531-52 60 25 anna.sandstrom@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige Rev av styrelsen 1(6) 29/2011. rev Informationsplan vid större samhällsstörning, vid

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun

Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun H Ä R J E D A L E N S K O M M U N Krishanteringsplan för extraordinära händelser Härjedalens kommun Upprättad 2006-06-13 Fastställd av kommunfullmäktige 2006-08-28 KRISHANTERINGSPLAN 2006-06-13 1(14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169

Krishanteringsplan. Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Styrdokument 1(13) 2013-03-06 KS 2013/169 Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Kumla kommun ska hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA

ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA ATT DRABBAS AV EN OLYCKA När en olycka har inträffat, är det svårt att veta vad som kommer att hända. Hur man som enskild människa skall bete sig, vad som kommer att hända, vilka

Läs mer

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07

LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 LYSEKILS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2015-10-07 20 (28) 146 REVIDERAD INFORMATIONSPLAN VID EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER Dnr: LKS 2015-429 En informationsplan vid extraordinära händelser är

Läs mer

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning

För krisledningen. Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning För krisledningen Strategi vid vattenkris med nödvattenförsörjning Livsmedelsverket, juni 2011 Projektledare: Christina Nordensten, statsinspektör, projektledare VAKA Projektgrupp: Peter Norberg och Eva-Marie

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12)

Lednings- och informationsplan. vid kriser och extraordinära händelser. Salems kommun. (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Lednings- och informationsplan vid kriser och extraordinära händelser (Antagen av kommunfullmäktige 2008-06-12) Salems kommun Kommunstyrelsens stab Antagna av KF 2008-06-12, 37 Lednings- och informationsplan

Läs mer

Citat ur några tidningsartiklar.

Citat ur några tidningsartiklar. Syftet Vi vill med denna konferens skapa en dialog för att vi tillsammans ska kunna förebygga samt hantera konsekvenserna vid en eventuell olycka eller sjukdomsutbrott. Citat ur några tidningsartiklar.

Läs mer

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper

4.7. Att kommunicera i kris. Målgrupper Att kommunicera i kris Information om en kris ska snabbt nå allmänheten, medarbetare inom Region Skåne och de samverkande organisationer som berörs. Vid en kris kan det behöva kallas in extra kommunikatörsresurser

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser

Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Plan för Psykisk Och Socialt OMhändertagande (POSOM) vid extraordinära händelser och andra allvarliga händelser Antagen av kommunstyrelsen 2006-06-26 1 1. Allmänt POSOM är en ledningsfunktion för ledning

Läs mer

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland

MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland FAKTA MSB ansvar och vidtagna åtgärder under skogsbranden i Västmanland Allmänt MSB uppgift och ansvar vid olyckor och kriser MSB:s uppgifter och ansvar för samordning och stöd vid olyckor och kriser,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25

RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE

KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR RMKL, KONCERNKONTORET, REGION SKÅNE Utarbetad av: Lina Miller, presschef Region Skåne Fastställd av: Rolf Ohrlander, chef RMKL Datum: 2009-12-18 Kriskommunikationsplan för RMKL

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden

Socialstyrelsens författningssamling. Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden SOSFS (S) Föreskrifter och allmänna råd Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Datum 2015-06-17 Sida 1(11) Kommunledningsförvaltningen Kriskommunikationsplan w:\förslag till kriskommunikationsplan 2015-06-17.docx Örkelljunga kommun Postadress Kommunledningsförvaltningen 286 80 Örkelljunga

Läs mer

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier

Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Dnr: 2014/700 rev. 2014-05-16 (rev. 2015-02-02) Nationella larmrutiner vid dammhaverier Förord Syftet med enhetliga larmrutiner för de stora reglerade älvarna är att möjliggöra snabb och effektiv utalarmering

Läs mer

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap

Ivar Rönnbäck Avdelningschef. Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ivar Rönnbäck Avdelningschef Avdelningen för utbildning, övning och beredskap Ett år med MSB Varför MSB? Att bilda en ny myndighet Vad blev nytt? Var står vi nu? MSB vision och verksamhetsidé Vision Ett

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här

Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här 2011 Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn gör så här Signalen Viktigt meddelande Viktigt meddelande -både i fred och krig 14 7 sek 7 14 7 Faran över 30 40 sek lång signal Gör så här om larmet går

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga; SFS 2003:406 Utkom från trycket den 23 juni 2003 utfärdad den 12 juni 2003. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka

EFTER OLYCKAN. Information för dig som råkat ut för en olycka EFTER OLYCKAN Information för dig som råkat ut för en olycka DU HAR TRÄFFAT: JAG HAR TELEFONNUMMER: 018-727 30 70 Att drabbas av en olycka När du har varit med om en olycka kan det vara svårt att veta

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om vissa kommunala befogenheter; SFS 2009:47 Utkom från trycket den 17 februari 2009 utfärdad den 5 februari 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap.

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor

Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Reviderad 2012-12-27 Dnr 2011 29 175 Kommunens plan för räddningsinsats för OKQ8 AB, Lucernadepån, Västervik enligt 3 kap 6 Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Bakgrund OKQ8 AB omfattas genom sin

Läs mer

Kriskommunikationsplan

Kriskommunikationsplan Kriskommunikationsplan Riktlinjer för kommunikation vid extraordinär och allvarlig händelse Dokumenttyp Kriskommunikationsplan Dokumentnamn Kriskommunikationsplan, riktlinjer för kommunikation vid extraordinär

Läs mer

KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M.

KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M. KARANTÄNSBESTÄMMELSER M.M. 1 Hot mot m.m. Hot mot [501] Lag (2006:1570) om skydd mot internationella hot mot Inledande bestämmelser 1 [501] Denna lag innehåller bestämmelser för genomförande av Världshälsoorganisationens

Läs mer

Rutin för befäl inom RäddSam F

Rutin för befäl inom RäddSam F Skriven av Fastställd av Fastställd den Reviderad av Reviderad den AB RäddSam F-möte 2014-02-25 2014-02-04 www.raddsamf.se Rutin för befäl inom RäddSam F Syfte Denna rutin fastställer vilka befogenheter

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan

Tjänsteskrivelse. Krisledningsplan Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2013-06-17 Vår referens Pia Oredsson Birgersson Kommunikationschef Tjänsteskrivelse Krisledningsplan Ärende 16 UTB 2013-297 Sammanfattning

Läs mer

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Samverkansfunktion Stockholmsregionen Samverkansfunktion Stockholmsregionen Uppdrag och bakgrund Hösten 2009 togs initiativet att samla ett tiotal aktörer för att diskutera möjligheterna att skapa ett mer formaliserat samverkansforum. Projektet

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Riktlinje för kriskommunikation

Riktlinje för kriskommunikation 1[7] Referens Marica Nordwall Mottagare Kommunstyrelsen Riktlinje för kriskommunikation Vad är kriskommunikation? Kriskommunikation är utbyte av information inom och mellan organisationer, medier, berörda

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad

Hjo kommun. Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder. Riktlinjer. 1. Dokumenttyp. Riktlinjer. 2. Fastställande/upprättad Hjo kommun Riktlinjer Riktlinjer för skydds- och begränsningsåtgärder 1. Dokumenttyp Riktlinjer 2. Fastställande/upprättad 2011-03-16 av Kommunstyrelsen 3. Senast reviderad - 4. Detta dokument gäller för

Läs mer

Meddelandeblad. Januari 2005

Meddelandeblad. Januari 2005 Meddelandeblad Mottagare: Kommunstyrelser, socialtjänstens individ- och familjeomsorg, länsstyrelser, förvaltningsdomstolar, Utrikesdepartementet och Migrationsverket Januari 2005 Rättigheter inom socialtjänsten

Läs mer

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne

Samverkan vid hot om Suicid. Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Samverkan vid hot om Suicid Räddsam Skåne SOS Alarm Polismyndigheten Region Skåne Bakgrund Suicid är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem Vanligaste dödsorsaken bland män i åldrarna 15-44 år, näst

Läs mer

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET

KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET 1 SU FU-2.11.1-3666-14 KRISPLAN VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Fastställd av rektor 2014-12-18 2 INNEHÅLL 1 Syfte och mål 3 2 Händelser som omfattas av krisplan 3 3 Krisledningsstruktur 4 3.1 Krisledningsgruppen

Läs mer

Vi hjälper andra att fungera och agera

Vi hjälper andra att fungera och agera Vi hjälper andra att fungera och agera MSB:s operativa uppdrag Vi möjliggör och stödjer 1 MSB:s vision När det händer Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus

Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Trygghetens Hus Jämtland, samverkan från vardag till kris med medborgaren i fokus Jämtland och Härjedalen en stor del av Sverige 126 000 personer Glest befolkat Många små orter utspridda i länet Befolkningen

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva

Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva Om det händer... Krishantering för teckenspråkiga döva 1 Broschyren är framtagen av Sveriges Dövas Riksförbund TEXTREDIGERING: Helena Fremnell Ståhl ILLUSTRATIONER: Jacob Lind LAYOUT: Birgitta Orström

Läs mer

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet

Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Ny mandatperiodnya möjligheter! Markus Planmo SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Internt

Läs mer