Storskalig utrymning. vägledning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Storskalig utrymning. vägledning"

Transkript

1 Storskalig utrymning vägledning

2 Frågor om innehållet i den här broschyren kan ställas till: Bengt Wijkström, Länsstyrelsen i Stockholm Anne-Marie Falk, Länsstyrelsen i Stockholm Jessica Lindberg, Stockholms läns landsting REK Kjell Lindgren och Lars Byström, Polisens presstjänst Carl Posse, Polisens operativa avdelning Brita Molin, Stockholms stad Lena Mattsson, Södertälje kommun Vägledningen är framtagen av Bengt Wijkström och Anne-Marie Falk på Länsstyrelsen, med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har beviljat medel för projektet. Foto omslag: Anne-Marie Falk Utgivningsår: 2013 Andra upplagan. ISBN: Denna publikation hittar du på vår webbplats 2

3 Innehåll Inledning... 5 Syfte med vägledningen... 5 Hotbild... 5 Storskalig... 5 Utrymning... 7 Strukturella förutsättningar faktorer som påverkar planeringen... 7 GIS för analys, beslutsunderlag och presentation... 8 Larmning...10 Utrymningsstation...11 Organisationers ansvar...19 Kommunen Räddningstjänsten Landstinget / sjukvården Polisen Länsstyrelsen Författningar...22 Exempel på tillämpning av lag och förordning vid en kärnteknisk olycka Studier och referenser Studier Använda skriftliga källor: Mottagningsstation / mottagningscentrum...12 Avtal och ansvar för upprättande av mottagningsstation...13 Mottagning...13 Registrering Säkerhet Transporter och vägar...15 Kommunikation...16 Samverkan Återflyttning

4 4 Foto: Christina Fagergren.

5 Inledning Finns det några utrymningsplaner? Klarar vi av en storskalig utrymning? Dessa frågor har aktualiserats genom händelser som den kärntekniska olyckan i Fukoshima i Japan och orkanen Sandy i USA. Samverkansövningen 2011 med ett kärntekniskt haveri som scenario har också aktualiserat frågan. Med anledning av detta bildades en projektgrupp vid Länsstyrelsen bestående av representanter för Länsstyrelsen, polismyndigheten, brandförsvaret, landstinget med Stockholms lokaltrafik samt Stockholms stad och Södertälje kommun. Projektgruppens uppgift har varit att utarbeta en vägledning för planering av en storskalig utrymning. Syfte med vägledningen Syftet med vägledningen är den ska utgöra ett planeringsstöd för de aktörer som har till uppgift inhämta kunskap om utrymning eller behöver planera för en storskalig utrymning. Vägledningen kan också användas i utbildningssammanhang. Hotbild Projektgruppen tar inte ställning till vilket hot som kan leda till en utrymning. Bakgrunden till projektet är dock en kärnteknisk händelse med ett radioaktivt nedfall. En olycka eller ett antagonistiskt hot med farliga ämnen, CBRNE, bedöms också kunna leda till en storskalig utrymning. Storskalig Projektgruppens mål har varit att visa på åtgärder som vidtas vid en storskalig utrymning. Med storskalig så menar vi en utrymning som omfattar en stadsdel eller ett kvarter snarare än ett enskilt bostadshus. Den storskaliga utrymningen kan därmed omfatta samhällsviktiga funktioner som till exempel sjukhus, äldreboende, skolor men också kommersiella och industriella funktioner. Varje sådan funktion kan kräva sin egen plan för att åstadkomma en säker utrymning ur byggnaden. 5

6 6 Foto: Anne-Marie Falk.

7 Utrymning Utrymning definieras enligt Rikstermbanken som förflyttning av människor för att skydda deras liv och hälsa. Evakuering föreslås utgöra en synonym till utrymning. Innan beslut fattas om utrymning av ett område genomförs en analys omfattande: de strukturella förutsättningar som föreligger i området, vilken risk som föreligger för allmänhet och egendom samt vilket behov räddningstjänst eller annan aktör har av att tillgå området. Efter denna analys kan det beslutas om att utrymning, inrymning eller annan metod ska tillämpas. Beslut om utrymning kan fattas av räddningsledare, polisen eller i vissa fall av annan myndighet. Vid en kärnteknisk händelse kan beslut om utrymning fattas av länsstyrelsen. Samverkansbehovet kring en utrymning är stort med många inblandade aktörer som måste koordinera sina åtgärder. Detta kan innebära att ett samverkansbeslut mellan flera aktörer ger bästa resultat. Då händelsen är omfattande föreslår projektgruppen att en utrymningsledare utses för att leda själva utrymningen och att en mottagningsledare utses för att leda mottagningen. Strukturella förutsättningar faktorer som påverkar planeringen Inför planläggningen kartläggs de faktorer som är viktiga att ta hänsyn till vid en utrymning. På grundval av dessa utgångsvärden för utrymning genomförs en analys med slutsatser som ligger till grund för den fortsatta planeringen. Begrepp / metod Utrymning Beordrad utrymning Rekommenderad utrymning Spontanutrymning Inrymning Innebörd Begrepp som används i lagstiftningen När räddningsledare eller annan beslutsfattare beordrar utrymning innebär det att myndigheter och kommun påtar sig ett omfattande ansvar för hela utrymningsprocessen från att utrymning beordras intill dess att återflyttning har skett Enligt projektgruppens uppfattning innebär detta att räddningsledare eller annan beslutsfattare påtar sig ett ansvar som både omfattar de som följer rekommendationen och för de som inte följer rekommendationen. Utrymningen stöds bland annat med information och åtgärder för att ge ökad framkomlighet. Registrering och mottagningsplatser behöver inte organiseras Enligt projektgruppens uppfattning innebär detta att enskilda personen delges sådan information eller uppfattar informationen som sådan att hon lämnar bostaden genom eget beslut. Räddningsledare eller annan beslutsfattare har ansvaret för informationen men inte för den enskildes beslut att lämna bostaden. Omfattande spontanutrymning kan stödjas av myndigheter och aktörer till exempel genom åtgärder för att ge ökad framkomlighet Enligt projektgruppen är detta ett begrepp som innebär att räddningsledare eller beslutsfattare beordrar eller rekommenderar invånare att stanna kvar inomhus eller i området 7

8 Exempel på faktorer som påverkar planeringen Områdets infrastruktur i form av bebyggelse och vägar, tunnelbana, spårbunden trafik Områdets topografi med bebyggelse och parker, vattendrag och andra faktorer av betydelse Samhällsviktiga verksamheter i området som kan kräva en särskild planering exempelvis sjukhus, äldreboende, barn omsorg och skolor och andra objekt Vilka aktörer ur näringslivet som representeras i området till exempel industrier, företag och affärer Befolkningsstruktur omfattande demografi, kulturell bakgrund, etnicitet med syfte att tillgodose olika människors behov främst av information Vilka resurser som kan nyttjas för utrymning finns i området? Exempelvis kan buss och transportföretag användas för utrymningstransporter Finns det några frivilligorganisationer eller föreningar som kan få en roll vid en utrymning och mottagning. Vilka resurser finns för att kunna ta emot de utrymmande? Andra faktorer som påverkar utrymningen Exempel på frågeställningar Vilka naturliga samlingsplatser dit utrymmande kan samlas för utrymning med buss eller bil föreligger? Vilka vägar är lämpliga för utrymning och vilka vägar kan nyttjas för lednings- och utryckningsfordon? Finns det vårdinrättningar, äldreboende eller liknande som kräver särskilda resurser vid en utrymning? Vilket behov av information på olika språk behöver tillgodoses? Vilka lämpliga platser för att bilda ett mottagningscentrum finns? Behövs det reservkraft till någon verksamhet inom området? GIS för analys, beslutsunderlag och presentation Ett geografiskt informationssystem (GIS) kan användas för att sampresentera information om områdets infrastruktur, samhällsviktig verksamhet och befolkningsmängd. Baserat på information från olika skikt kan man identifiera dagbefolkning och nattbefolkning och därigenom beräkna hur många som berörs av en utrymning. Kartan ger överblick över gator och vägar samt erbjuder möjlighet att bedöma avspärrningar, utrymningsvägar och lämpliga platser för utrymningsstationer och mottagningscentrum. Information i GIS Infrastruktur Dag och natt befolkning Genomfarts- och huvudleder Användningsområde Överblick över området System för transporter, energi och information Boende Utrymningsvägar 8

9 E4 E20 Utrymningsområde Tunnelbana Pendeltåg Busstation Järnvägsstation Räddningstjänst Polisstation Skola Sjukhus Huvudled Genomfart Exempel på information ur GIS. Mottagningsstation vid mottagande kommun Exempel på planering för utrymning. Mottagningsstation Mottagningsstation och utrymningsstation för registrering Utrymningsstationer. Polisen genomför registrering Anvisad väg ut 9

10 Foto: Bengt Wijkström. Larmning Viktigt meddelande till allmänheten genom radio eller siren är de vanligaste metoderna för att larma befolkningen att en händelse har inträffat. Framförallt radio och tv kan snabbt nå ut med den information som krävs inför en utrymning. Andra metoder för larmning kan vara SMS som riktas till de som befinner sig i ett visst område. I vissa fall kan information spridas genom högtalare eller information genom att söka upp de boende. Sociala media kan nyttjas vid en brådskande utrymning. Etablerade larmfunktioner Viktigt meddelande, VMA, genom radio eller tv Viktigt meddelande, VMA, genom utomhusaggregat Information genom media, radio, tv och tidningar Mindre vanliga Riktade SMS E-post meddelande Bil med högtalarutrustning Personal med megafon Personlig information Twitter Facebook Allmännyttiga och privata digitala informationstavlor 10

11 Foto: Anne-Marie Falk. Utrymningsstation Vid utrymningsstation registreras de utrymda samt ges information om händelsen och de alternativ som föreligger. För personer som inte kan ordna boende på egen hand eller har särskilda behov hänvisas till en mottagningsstation. Det kan behöva planeras för gemensamma transporter från utrymningsområdet till utrymningsstationen samt efter registrering till mottagningsstation. Utrymningsstationen organiseras så att ett snabbt flöde kan passera. Registrering kan även ske direkt vid mottagningsstation. Val av plats Där utrymmande passerar I anslutning till utpassage ur upprättad zon, avspärrning Möjligheten att ge infor mation Plats med god möjlighet till trafikdirigering Uppmärkning Fast märkning i förväg När händelsen inträffar Platsen kan framgå av broschyr eller liknande 11

12 Mottagningsstation / mottagningscentrum Mottagningsstation är ett begrepp för mottagning av utrymmande. Med mottagningsstation avses en plats där en stor mängd personer kan få tillgång till en mängd service under en begränsad eller längre tid. En mottagningsstation kan utgöras av en större anläggning exempelvis en idrottsanläggning. Ett annat alternativ är en mottagningsstation med flera satelliter. En sådan struktur innebär att de utrymmande först samlas till en angiven mottagningsstation och sedan får en hänvisning till närliggande byggnad där fortsatt stöd kan ges. Om registrering inte kunnat utföras tidigare så kan den ske vid mottagningsplats. Personal som arbetar i olika funktioner kan vara utsedda och finnas tillgängliga genom avtal. De bör ha fått utbildning för att kunna lösa sina uppgifter på mottagningsstationen. Val av plats Följande behov kan behöva tillgodoses för de utrymda Behov av personal Följande behov finns för personal och aktörer Idrotts-, mässeller konferensanläggningar Hotell Skolor Samlingslokaler Förtäring Hygienutrymmen Plats för vila Information via person, radio, tv, internet Digitala eller analoga anslagstavlor Kontaktmöjligheter med telefon, e-post, sms Personliga förnödenheter, kläder, hygienartiklar för vuxna och barn. Enkel sjukvård Krisstöd Tolkhjälp Parkering för bilar Plats för husdjur Bankomat Barnomsorg Äldreomsorg Personal för drift av anläggningen Personal för ledning och samverkan Hälso och sjukvårdspersonal Posom-personal Socialjour, socialtjänst Personal för omsorg Restvärdesledare Städpersonal Kökspersonal Personal för krisstöd Tolkar It-personal Frivilligpersonal Personal för bevakning Plats för registrering Utrustning för registrering Kontor Kök Servering Lastplats Mottagning av material och lager Internetuppkoppling Telefon, bredband, Rakel Personalutrymmen för vila och hygien Möblerade utrymmen Städning och avfalls hantering Försäkringsfrågor 12

13 Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Anne-Marie Falk. Avtal och ansvar för upprättande av mottagningsstation När en lämplig anläggning för upprättande av ett mottagningsstation har fastställts kan olika grader av förberedelser vidtas. Ansvar för att upprätta ett mottagningsstation åligger främst kommunen. Genom delegation kan annan lämplig aktör utses för planering, upprättande och ledning när en mottagningsstation ska startas. En annan lösning är att upprättandet sker i samverkan mellan kommunen, räddningstjänsten, polisen och landstinget. Länsstyrelsen kan vid en kärnteknisk händelse eller när flera kommuner är berörda ha ett samordningsansvar. Mottagning Mottagning av utrymmande sker vid mottagningsstation. Information till de utrymmande prioriteras. Vid planering för mottagning beaktas följande åtgärder Organisera så att de utrymmande möts av personal för information och vägvisning så snart de anländer till mottagningsstation Inhämta de utrymmandes behov av vård, omsorg och övrigt stöd Planera för tidigt krisstöd Vid behov registrera Avtal kan tecknas med Anläggning och hotell Transportbolag för buss och godstransporter Restauranger, restauratörer för att tillhandahålla utspisning Angränsande kommuner för mottagning av de utrymmande 13

14 Foto: Anne-Marie Falk. Registrering De utrymda ska registreras när de lämnar sin normala vistelse vid en utrymning. Orsaken till detta är dels att föra register över vilka som lämnat sin bostad och dels för att kunna förmedla kontakt med anhöriga som ringer och efterfrågar information om någon är utrymd eller inte. Polisen är ansvarig för registrering och har system för detta. Vanliga metoder för registrering Polisens registrering Polisens registreringsprogram Fylla i blankett som lämnas till polisen Alternativa metoder för registrering Fylla i blankett som lämnas till annan aktör än polisen SMS till angivet nummer Webbaserat insändande av uppgift Säkerhet Med säkerhet avses de åtgärder som krävs för att förhindra kriminalitet i anslutning till en utrymning. Det är viktigt för såväl aktörer som utrymmande att behovet av säkerhet tillgodoses i alla faser av en utrymning. Exempel på säkerhetshöjande åtgärder i det utrymda området Kameraövervakning Bevakning av område eller byggnader Installation av larm Väl definierad avspärrning Exempel på säkerhetshöjande åtgärder i anslutning till mottagningsstation Personal för bevakning Bevakning av område eller i byggnader Kameraövervakning Möjlighet till säker förvaring eller inlåsning av personliga ägodelar Närvaro av personal Utmärkning av personal som svarar för ledning och stöd Plan för utrymning av lokaler 14

15 Foto: Bengt Wijkström. Transporter och vägar Vid en utrymning kommer ett stort antal transportrörelser att ske. Vid planering är det viktigt att göra en bedömning av hur många som utrymmer med egna fordon och hur många som behöver transport ur området. Transporter och vägnät koordineras så långt möjligt. För att förbättra rörligheten till och från området finns flera åtgärder som kan vidtas. Exempel på transporter Enskildas utrymmande med personliga transportmedel Enskildas utrymmande med kollektiva transportmedel Planerade transporter av utrymmande genom särskilt organiserade persontransporter Anpassade transporter av personer med särskilda behov Transporter av förnödenheter Blåljus och andra händelseberoende transporter till och från området Åtgärder för förbättrad framkomlighet Samordning av vägar och resurser Anvisningar om vilka vägar som ger bäst utflöde Trafikledning och trafikstyrning av vägar Trafikdirigering av polis Beslut om enkelriktning och att flera körbanor tas i anspråk i utgående riktning Stöd med trafikinformation genom vägnätens digitala informationssystem Beslut om att vissa vägar endast nyttjas av blåljus eller aktörsbundna transporter 15

16 Kommunikation Informationsbehovet före, under och efter en utrymning är mycket omfattande. Allmänheten har ett mycket stort informationsbehov och deltagande aktörer har både så väl ett gemensamt som ett internt behov av information. Information till media och genom media är också viktigt för att ge en bild av händelsen och att kunna nå ut med information. Till höger: Exempel från Cardiff Man har delat in staden i zoner och sektorer för att identifiera vilken del av staden som påverkas av en händelse. Informationsmaterial sprids till stadens näringsidkare och fastighetsägare för att göra det möjligt att evakuera vid en händelse. Återges med tillstånd av Huw Williams, Emergency Management Officer, Cardiff Council. Kommunikationsområde för aktörer Före Organisationsstrukturer Beslutsnivåer Ansvars- och ledningsförhållanden vid olika scenarier Aktörernas gemensamma behov Kontaktvägar vid olika scenarier Tillgänglig kompetens och resurs för olika scenarier Informationsdelningsstrukturer och system Gemensamma utbildningar och övningar Under Egna och gemensamma lägesbilder Egna och gemensamma lägesanalyser på lång och kort sikt Tillgänglig resurs och kompetens Samverkansbehov/krav Sekundära samverkansparter, uppdragstagare, frivilliga, näringsliv Inriktning, planerade och vidtagna, beslut, åtgärder och resultat Efter Aktiviteter- och planering för återgång till linjeverksamhet Erfarenhetsutbyte/uppföljning Redovisningar/rapporter Revision av tidigare planer Kommunikationsområden från aktörer till allmänheten Före Vilken information kan spridas kontinuerligt i förebyggande syfte och hur kan den spridningen ske Vilka och hur många kan nås teoretiskt och praktiskt vid olika scenarier Vad behövs för att tillgodose olika behov som språk, kultur, handikapp, turister, etc. Identifiera användbara kanaler radio, tv, webb, telefon, sociala medier, flygblad, etc. Behov utanför primärt geografiskt område och målgrupp Alternativa arbetsplatser och metoder Identifiera sekundära samverkansparter Övningar/utbildning Under Bedömning av händelseförloppet Bedömt område/riskområde och tid för påverkan Möjliga och lämpliga skyddsåtgärder för den enskilde Vilken hjälp och stöd som samhället kan erbjuda Samhällsaktörernas planering Evakuerings- och utrymningsinstruktioner Instruktioner för personer med särskilda behov, djur, egendom och näringsliv Hur information fås i fortsättningen och var information kan lämnas Efter Hemvändarinstruktion vid återflyttningen Kontaktvägar för olika behov Planering och redovisning av åtgärder för återgång till normalläge 16

17 17

18 Samverkan Samverkansbehovet är omfattande och etableras tidigt. I Stockholms län finns en etablerad samverkansfunktion, Samverkansfunktion för Stockholmsregionen som möjliggör en tidig samverkan. Utöver samverkansfunktionens parter finns ett stort antal aktörer som kan stödja utrymningen. Samverkans funktionen för Stockholmsregionen 26 kommuner Storstockholms brandförsvar Södertörns brandförsvar Landstinget SL SOS alarm Trafikverket Trafik Stockholm Länspolismyndigheten Länsstyrelsen Kustbevakningen Försvarsmakten Exempel på aktörer som kan stödja en utrymning SMHI Sveriges Radio Händelseberoende centrala och regionala myndigheter i stockholmsregionen Frivilligorganisationer Frivilliga samlingsorganisationer till exempel: Stockholms länsförbund för krishantering, Frivilliga resursgrupper i kommuner, FOS, Försvarsutbildarna. Volontärer Tolkpooler Trossamfund Parter ur näringslivet Andra länsstyrelser och angränsande kommuner som påverkas av utrymningen Bevakningsföretag Ideella föreningar Invandrarorganisationer Lokala bussföretag Privata vårdgivare Skatteverket folkbokföring och lägenhetsnummer skulle kunna användas för kartläggning av människor som bor innanför avspärrningarna. Ambassader Återflyttning Återflyttning kräver samma typ av planering, information och koordination som en utrymning. Ett beslut om återflyttning måste vara koordinerat med angränsande kommuner och myndigheter. Informationsbehovet bedöms som mycket stort och tydlig information är viktig för att en organiserad återflyttning ska kunna ske. Resurser och åtgärder för återflyttning kan vara lika omfattande som vid utrymningen. Exempel på åtgärder inför en återflytt Fortlöpande information till allmänheten Återuppta vård, skola och omsorg i ett tidigt skede Förbered tillfälligt boende om bostäder saknas Säkerställ att infrastrukturen fungerar före återflytt Planera för återuppbyggnad av skadade byggnader Förbered hantering av försäkringsärenden Återställ tilltro till samhällets förmåga att hantera en utrymning Genomför en utvärdering av händelsen 18

19 Organisationers ansvar Kommunen Kommunen har ansvaret för alla människor som verkar och vistas i kommunen. För de boende i kommunen har kommunen ett långtgående ansvar även vid en utrymningssituation. Kommunen har ett geografiskt områdesansvar. Kommunens ansvar vid extraordinär händelse till exempel en utrymning Krisberedskap krisledningsorganisation (tjänstemän/politiker). Leder och samordnar kommunens ansvar. Samverkar med övriga aktörer. Konsekvenser på kort och lång sikt. Kommunikation. Uthållighet och bemanning. Vård- och omsorg för personer som inte kan ta hand om sig själv på ett eller annat sätt. Omsorg = mat, värme och tak över huvudet Vid en långvarig utrymning kan kommunen behöva planera för det kommunala ansvaret på flera områden. Kommunens ansvar Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och särskola Kommunal vuxenutbildning Svenska för invandrare Socialtjänst, inklusive individoch familjeomsorg Omsorg om äldre och funktionshindrade Hälso- och viss sjukvård i särskilt boende Stadsplanering och byggfrågor Hälso- och miljöskydd Renhållning och avfallshantering Räddningstjänst Vatten och avlopp Bibliotek Krisberedskap Kollektivtrafik (tillsammans med landstingen) Bostadsförsörjning Det här är exempel på verksamheter som är frivilliga för kommunen att erbjuda Öppen förskola Fritidsverksamhet Bygga bostäder Energi Hälso- och viss sjukvård i hemmet Sysselsättning Näringslivsutveckling Kultur 19

20 Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Oskar Lorentzon. Räddningstjänsten Landstinget / sjukvården Räddningstjänstens ansvar Fattar beslut om utrymning vid händelser enligt lagen om skydd mot olyckor Utser Räddningsledare med ansvar för räddningsinsatsen Genomför räddningstjänst Lanstingets ansvar Tjänsteman i beredskap (TiB) Leder hälso- och sjukvården. Inom landstinget sker även en samverkan mellan RKML (Regional katastrofmedicinsk ledning) och andra krisledningar ex SL:s krisledning. RKML samverkar även med de lokala katastrofledningarna på sjukhusen. Externt bör en samverkan mellan de olika organisationerna (aktörerna) ske Ansvarar för det somatiska och psykologiska omhändertagandet, bland annat vid sjukhusen, i primärvården och i psykiatrin. Bör göras i samverkan med kommunen och deras ansvar Ansvarar för sjukvårdstransporter Ansvarar för att information från och till landstinget är korrekt. Bör samordnas med övriga berörda organisationer (aktörer) i utrymningen Ansvarar för att delta i samverkan mellan berörda aktörer 20

21 Foto: Anne-Marie Falk. Foto: Christina Fagergren. Polisen Länsstyrelsen Polisens ansvar Kan fatta beslut om utrymning enligt polislagen Upprättar inre och yttre avspärrning Verkställer utrymningen Fastställer primära uppsamlingsplatser Registrering av utrymda personer och genomsökta områden Bevakning och skydd av det utrymda området Trafikdirigering/trafikreglering Extern information från egen organisation Brottsspaning och utredning Tekniska undersökningar Länsstyrelsens ansvar Tjänsteman i beredskap (TiB) Upprätta en regional lägesbild Verka för att samordna information Samordna arbetet om flera kommuner är drabbade Prioritera resurser på regeringens uppdrag Utser Räddningsledare vid kärnteknisk händelse 21

22 Foto: Jenny Frejing. Författningar De författningar som kan tillämpas vid en utrymning är följande: Lag om skydd mot olyckor Förordning om skydd mot olyckor Polislagen Rättegångsbalken Socialtjänstlagen Hälso- och sjukvårdslagen Kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Lag om utrymning och inkvartering under höjd beredskap Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 6 kap. Särskilda skyldigheter för enskilda, kommuner och statliga myndigheter Ingrepp i annans rätt 2 Om fara för liv, hälsa eller egendom eller för skada i miljön inte lämpligen kan hindras på något annat sätt, får räddningsledaren vid en räddningsinsats bereda sig och medverkande personal tillträde till annans fastighet, avspärra eller utrymma områden, använda, föra bort eller förstöra egendom samt göra andra ingrepp i annans rätt, i den mån ingreppet är försvarligt med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som vållas genom ingreppet och omständig heterna i övrigt. 22

23 Vid sanering efter utsläpp av radioaktiva ämnen får, under de förutsättningar som anges i första stycket eller om det är nödvändigt för att göra det möjligt att åter använda den förorenade egendomen, den myndighet som ansvarar för saneringen göra sådana ingrepp i annans rätt som anges i första stycket. 3 Polismyndigheten skall lämna den hjälp som behövs vid ingrepp enligt 2. 4 Den som med stöd av 2 har beslutat om avspärrning eller utrymning, skall i skälig omfattning hjälpa till med att ordna uppehälle för dem som till följd av åtgärden är i behov av det. Redovisning av beslut om tjänsteplikt och om ingrepp i annans rätt 6 Den som med stöd av 1 eller 2 har beslutat om tjänsteplikt eller ingrepp i annans rätt skall redovisa beslutet i skriftlig form. Av beslutet skall framgå när och av vem det har fattats samt skälen för beslutet och vem det avser. Polislag (1984:387) Vissa befogenheter för polismännen Användning av våld 10 En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om 1. han möts med våld eller hot om våld, 2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande, 3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön, 4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rätte gångsbalken, 5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last, 6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller 7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld. Särskilda befogenheter i den skyddande och förebyggande verksamheten 23 Kan det av särskilda skäl anses finnas en risk att något brott, som innebär allvarlig fara för liv eller hälsa eller för omfattande förstörelse av egendom, kommer att förövas på en viss plats, får en polisman i syfte att avvärja brottet eller bereda skydd mot detta, i anslutning till denna plats, 1. bereda sig tillträde till ett hus, rum eller annat ställe för att söka efter sprängmedel, vapen eller något annat farligt föremål, 2. avstänga, utrymma eller förbjuda tillträde till ett hus, rum eller annat ställe, meddela förbud mot flyttande av visst föremål eller mot trafik med visst kommunikationsmedel eller vidta någon annan sådan åtgärd. Föreligger allvarlig risk för brott som avses i första stycket, får en polisman för att söka efter ett farligt föremål även kroppsvisitera personer som uppehåller sig på platsen. En åtgärd som avses i denna paragraf får endast om fara är i dröjsmål vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten. Lag (2009:389). 23

24 24 I samband med allvarliga störningar av den allmänna ordningen eller säkerheten får polismyndigheten, om det är nödvändigt för att ordningen eller säkerheten skall kunna upprätthållas, förbjuda tillträde till visst område eller utrymme. Detsamma gäller om det finns risk för sådana störningar. Under samma förutsättningar som anges i första stycket får polismyndigheten anvisa deltagare i en folksamling att följa en viss väg. Om det är så brådskande att polismyndighetens beslut inte kan avvaktas, får en polisman, i avvaktan på polismyndighetens beslut, meddela sådana förbud och anvisningar som avses i första och andra stycket. Lag (1998:27). Rättegångsbalk (1942:740) 27 kap. Om beslag, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation m.m. 15 För säkerställande av utredning om brott må byggnad eller rum tillstängas, tillträde till visst område förbjudas, förbud meddelas mot flyttande av visst föremål eller annan dylik åtgärd vidtagas. Socialtjänstlag (2001:453) 2 kap. Kommunens ansvar 1 Varje kommun svarar för socialtjänsten inom sitt område, och har det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver. Detta innebär ingen inskränkning i det ansvar som vilar på andra huvudmän. Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) Hälso- och sjukvård vid extraordinära händelser i fredstid 26 c Kommuner och landsting får på begäran ställa hälsooch sjukvårdsresurser till förfogande för att bistå en annan kommun eller ett annat landsting som drabbats av en sådan extraordinär händelse i fredstid som avses i lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Vid sådant bistånd skall personer som tas emot från en annan kommun eller ett annat landsting omfattas av kommunens och landstingets skyldigheter enligt denna lag. Om bistånd har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den kommun eller det landsting som drabbats av den extraordinära händelsen. Lag (2006:631). Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap 1 kap. Inledande bestämmelser Lagens syfte 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att kommuner och landsting skall minska sårbarheten i sin verksamhet och ha en god förmåga att hantera krissituationer i fred. Kommuner och landsting skall därigenom också uppnå en grundläggande förmåga till civilt försvar. Definition 4 Med extraordinär händelse avses i denna lag en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. 2 kap. Förberedelser för och verksamhet under extraordinära händelser i fredstid Geografiskt områdesansvar 7 Kommuner skall inom sitt geografiska område i fråga om extraordinära händelser i fredstid verka för att 1. olika aktörer i kommunen samverkar och uppnår samordning i planerings- och förberedelsearbetet, 24

25 2. de krishanteringsåtgärder som vidtas av olika aktörer under en sådan händelse samordnas, och 3. informationen till allmänheten under sådana förhållanden samordnas. 4 kap. Bistånd mellan kommuner och landsting samt stöd till enskilda Bistånd mellan kommuner och landsting 1 Kommuner och landsting får på begäran lämna hjälp till andra kommuner och landsting som drabbats av en extraordinär händelse i fredstid. Om hjälp har lämnats har kommunen eller landstinget rätt till skälig ersättning av den andra kommunen eller landstinget. Bestämmelser om kommuners och landstings möjlighet att hjälpa annan kommun eller annat landsting med hälso- och sjukvårdsresurser vid extraordinär händelse finns i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). När en enskild persons vistelse i en kommun är föranledd av en extraordinär händelse i fredstid, har vistelsekommunen rätt till ersättning från den kommun som drabbats av den extraordinära händelsen. Lag (2006:546) om utrymning och inkvartering m.m. under höjd beredskap 1 kap. Inledande bestämmelser 1 I denna lag finns bestämmelser om utrymning och inkvartering under höjd beredskap. Exempel på tillämpning av lag och förordning vid en kärnteknisk olycka Kärnteknisk olycka I Sverige är det tre län, Kalmar, Halland och Uppsala, som har kärntekniska anläggningar (kärnkraftverk) i drift. Länsstyrelserna där ansvarar för beredskapen utanför själva kraftverksområdet. Länsstyrelsens uppgift är att skydda människor, djur och miljö mot strålning eller olyckor genom att: larma och eventuellt evakuera närboende informera allmänheten upprätta en räddningsledning med stab mäta radioaktiva ämnen sanera närmiljön efter olyckan (gäller även om utsläppet kommer från ett utländskt kärnkraftverk). Länsstyrelsen ansvarar för räddningstjänsten vid utsläpp av radioaktiva ämnen eller vid överhängande fara för ett sådant utsläpp. (Krisinformation.se) Kommunens uppgift vid kärnteknisk olycka Om en kärnteknisk olycka uppstår ska kommunen bland annat: sammankalla sin krisledningsgrupp samordna de olika kommunala insatser som krävs öppna upplysningstelefonnummer för allmänheten ta emot människor som har fått utrymma sina bostäder, och se till att de får tillfällig inkvartering planera för utrymning av människor inom kommunens omsorg sammankalla POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande) som stöd till drabbade. (Krisinformation.se) 25

26 Studier och referenser Studier Evacuation Responsiveness by Government Organisations (ERGO) är ett EU-projekt som avslutades Projektet inriktade sig på att stödja myndigheter och andra aktörer i risksystemet i planeringen för massutrymning inom sina ansvarsområden. Förutom att stödja ansvariga att förbereda, planera och utföra massevakuering syftade projektet också till att förbereda och utbilda allmänheten. I projektet har vi tagit del av material från ERGO och haft dialog med projektledaren Prof. Duncan Shaw och Mats Ardbreck, MSB. Københavns kommune/ Københavns brandvæsen har i Specialplan for Humanitært Støttecenter planerat och förberett för utrymning/evakuering för upp till medborgare. Representanter från projektgruppen har besökt Köpenhamn och ansvariga från Köpenhamn har medverkat vid en konferens i Stockholm för att dela med sig av sina erfarenheter. Cardiff har en avdelning för Emergency Management som har utvecklat ett system för utrymning/evakuering av delar av staden. Deltagare från projektet har deltagit i en konferens i Bristol för att ta del av planeringen. I Dorset, Weymouth arrangerades tävlingarna i segling under OS I samband med tävlingarna planerades för en omfattande utrymning/evakuering av publiken. Dessa förberedelser presenterades också i samband med konferensen i Bristol. Använda skriftliga källor: Evacuation Responsiveness by Government Organisations (ERGO) Final report, Evacuation Preparedness Assessment Workbook, 2012 Calender: Aston University Birmingham Crisis Centre (2011): Duncan Shaw, Pavel Albores, Susan Anson, Paul Kailiponi, Magesh Nagarajan, Patrick Tissington and Tom Hart Förstudie: Projekt utrymning. Samverkansområde Skydd, undsättning och vård. Kortversion, Transportstyrelsen 2012 ISO/TC 223/WG6 Mass evacuation Guidelines for planning. BSI submission to WG6 for consideration in the development of ISO Cardiff City Centre Evacuation Guidance: Cardiff Council Emergency management in Cardiff A practical guide. Huw Williams, Emergency Management Officer, Cardiff Council Handbok Utrymning (1994), Statens Räddningsverk, Befolkningsskyddsavdelningen Projektrapport 2:4 2012: Evakuering och utrymning, Petter Kärrlander, Länsstyrelsen i Örebro län SAMÖ-KKÖ 2011: Sammanställning skede 2 och 3, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Specialplan for Humanitaert Stöttecenter (2008): Köbenhavns Brandvaesen v/sikkerhed & Beredskab Venue host area case study. Large scale evacuation for Weymouth & Portland during London Plan writer: Liam Patton (Dorset County Council Emergency Management Officer). Plan agreed: June Case submitted: Dec 2012

27

28 Mer information kan du få av Länsstyrelsens enhet för samhällsskydd och beredskap Tfn: Denna publikation hittar du på vår hemsida Adress Länsstyrelsen i Stockholms Län Hantverkargatan 29 Box Stockholm Tfn:

Storskalig utrymning. vägledning

Storskalig utrymning. vägledning Storskalig utrymning vägledning Frågor om innehållet i den här broschyren kan ställas till: Bengt Wijkström, Länsstyrelsen i Stockholm Anne-Marie Falk, Länsstyrelsen i Stockholm Jessica Lindberg, Stockholms

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Seminarium evakuering - utrymning. YKOM Polismyndigheten i Örebro län

Seminarium evakuering - utrymning. YKOM Polismyndigheten i Örebro län Seminarium evakuering - utrymning YKOM Polismyndigheten i Örebro län 1 Polismyndigheten i Örebro län Länspolismästare Ebba Sverne-Arvill Ca 600 poliser och 150 civilanställda Organisation Operativ ledning

Läs mer

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka

Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Roller och ansvar vid kärnteknisk olycka Bakgrund Lagar som styr Organisation Information till allmänheten Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun

Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun Plan för extraordinära händelser i Värmdö kommun 1 Krisledning vid extraordinära händelser Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och

Läs mer

Lag och förordning om skydd mot olyckor. En sammanfattning

Lag och förordning om skydd mot olyckor. En sammanfattning Lag och förordning om skydd mot olyckor En sammanfattning Lag om skydd mot olyckor 1 kap. Inledande bestämmelser 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Rubrik: Polislag (1984:387) Utfärdad: 1984-06-07 Ändring införd: t.o.m. SFS 1999:329 - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Allmänna bestämmelser Polisverksamhetens ändamål 1 Som ett led i

Läs mer

Kommunikationsplan vid kris

Kommunikationsplan vid kris Antagen av kommunfullmäktige 13 juni 2002, 82 Reviderad av kommunfullmäktige 13 februari 2009, 4 Reviderad kommunfullmäktige 25 oktober 2012, 145 Innehåll 1 Kommunikationsplan för Arboga kommun 5 1.1

Läs mer

Riktlinjer för utrymningsplanering

Riktlinjer för utrymningsplanering Riktlinjer för utrymningsplanering Om det föreligger risk för människors liv eller hälsa att befinna sig i ett område kan det finnas behov av en utrymning. Bakomliggande orsaker kan vara naturkatastrofer,

Läs mer

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186

Plan för extraordinära händelser 2011-2014. Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Plan för extraordinära händelser 2011-2014 Mjölby kommun Dnr. 2012:186 Innehåll 1 INLEDNING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte och målsättning 3 2 KOMMUNENS ANSVAR 5 2.1 Risk- och sårbarhetsanalys 5 2.2 Geografiska

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun

Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan. Lysekils Kommun Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Lysekils Kommun Dokumentnamn: Plan för samhällsstörning och extraordinära händelser - ledningsplan Dnr: LKS 2013-184 Handläggare: Christer

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang

Instruktion för sjukvård vid publika evenemang Instruktion för sjukvård vid publika evenemang i Kalmar län Arrangörsversion Giltighet Tills vidare. Målgrupp Arrangörer av publika evenemang i Kalmar län Ansvarig för dokumentet Kris och beredskapsenheten

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5

Kungsörs kommuns författningssamling Nr D.5 Kommunikationsplan för Kungsörs kommun vid kris Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-10, 83 KS-handling nr 30/2012 Planen ersätter tidigare antagen plan från 2005-09-26, 109 senast reviderad av kommunfullmäktige

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Beredskap Dagens beredskapsorganisation för radiologiska och nukleära nödsituationer utformades under 1980 och 1990-talet och är i huvudsak dimensionerad utifrån en olycka i svenska eller utländska kärnkraftverk.

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN

Dnr: KRISKOMMUNIKATIONSPLAN 2015 03 26 Dnr: 2014 000094 KRISKOMMUNIKATIONSPLAN Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvarsprincipen... 2 Bemanning och inkallning av informationsorganisationen... 2 Lokaler... 3 Kommunikationsarbete

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM

Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM Bilaga 4 ÖVERENSKOMMELSE 1(7) Gert Andersson 0155-26 40 72 Överenskommelse om effektivare samverkan i Södermanlands län i händelse av en krissituation mm DSAM I händelse av en krissituation och höjd beredskap

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 (8) Typ: Plan Giltighetstid: Tills vidare Version: 2.0 Fastställd: KF 2013-11-13, 147 Uppdateras: 2015 Plan för hantering av extraordinära händelser Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Syfte 3. Risk-

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap; SFS 2015:1052 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015.

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering

Direkttelefon Referens Lag och annan statlig reglering Direkttelefon Referens 0910-73 46 09 2011-08-15 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Erik Nordlund händelser, 2011--14 1. BAKGRUND Kommunledningskontoret har utarbetat denna ram- och målplan för

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 Allmänna råd Utkom från trycket den 22 november 2012

Läs mer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer

Posom-plan. Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer Posom-plan Plan för psykiskt och socialt omhändertagande vid krissituationer 1 Innehåll Krishanteringssystemet... 3 Psykiskt och socialt omhändertagande - POSOM... 4 När och hur skall planen användas...

Läs mer

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN

KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN KRISLEDNING I SIGTUNA KOMMUN LEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER, HÖJD BEREDSKAP OCH ANDRA ALLVARLIGA HÄNDELSER Antagen av kommunfullmäktige den 15 december 2011 Dnr KS/2011:691 Innehåll 1 Inledning...5

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? ➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare 32 Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad? Så mycket har skrivits och sagts om långtidssjukskrivna den senaste tiden. Man kan känna sig utpekad.

Läs mer

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016

Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Prioritering och resurssamverkan vid samhällstörningar - Seminariedag inför övning Vindros 2016 Andreas Bergman Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) Bakgrund Prioritering resurser - Hur, när

Läs mer

Krisledningsplan 2011 2014

Krisledningsplan 2011 2014 Burlövs kommun Kommunfullmäktige Krisledningsplan 2011 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2011-12-19, 144 1. Händelse! 2. SOS 4. Larmfunktionen återkopplar beslut om åtgärd till SOS Räddningstjänst, Lst,

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

S Krisledningsnämnden Reglemente

S Krisledningsnämnden Reglemente www.hassleholm.se S Krisledningsnämnden Reglemente Diarienummer: 2015/377 170 Fastställt den: 2015-09-28 122 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige För uppföljning

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Plan för mottagande av utrymda från Bodens kommun i händelse av dammbrott.

Plan för mottagande av utrymda från Bodens kommun i händelse av dammbrott. 1(8) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Plan för mottagande av utrymda från Bodens kommun i händelse av dammbrott. Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Plan för mottagande

Läs mer

Polislag (1984:387) Allmänna bestämmelser. Polisverksamhetens ändamål. Polisens uppgifter. Samverkan med andra myndigheter och organisationer

Polislag (1984:387) Allmänna bestämmelser. Polisverksamhetens ändamål. Polisens uppgifter. Samverkan med andra myndigheter och organisationer Polislag (1984:387) SFS nr: 1984:387 Departement/myndighet: Justitiedepartementet L4 Utfärdad: 1984-06-07 Ändrad: t.o.m. SFS 2012:802 Ändringsregister: SFSR (Lagrummet) Källa: Regeringskansliet / Lagrummet

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser KS 2016/0015. Beslutad av kommunfullmäktige

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser KS 2016/0015. Beslutad av kommunfullmäktige Lagstadgad plan 2016-01-04 Plan för hantering av extraordinära händelser KS 2016/0015 Beslutad av kommunfullmäktige 2016-02-02 Ersätter Plan för hantering av extraordinära händelser beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun

Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM Mullsjö kommun Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige 2013-12-17 130 Ks

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter

Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen. Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Indikering och sanering vid utsläpp av radioaktiva ämnen Länsstyrelsens skyldigheter och rättigheter Miljöövervakningen av joniserande strålning Varför gör vi mätningar av strålning var sjunde månad? Miljöövervakningen

Läs mer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer

Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Anvisning vid väpnat våld i skolmiljöer Anvisning, instruktion 2015-02-03 Kommunchefen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap; SFS 2006:544 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1

Läs mer

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173

30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-05-06 0 Öste rå 30. AU 5:21 Dnr. KS 2015/0173 Revidering av reglemente för Krisledningsnämnden Arbetsutskottets förslag Kommunstyrelsen föreslår

Läs mer

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l

Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bilaga 1 till Övningsbestämmelser 2013-09-12 sid 1 (9) Bilaga 1 Aktö rernas syfte öch delma l Innehållsförteckning Boxholms kommun... 2 Finspångs kommun... 2 Försvarsmakten

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer

POSOM. psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer POSOM psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer 2013-02-19 2013-02-19 1 (8) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 2 1.1 Psykiskt och socialt omhändertagande... 2 1.2 Samarbetsorgan...

Läs mer

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun

Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Plan för extraordinära händelser Essunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 40, 2010-05-31 Register INLEDNING OCH BAKGRUND 3 DEFINITION AV EXTRAORDINÄR HÄNDELSE ENLIGT 4 1 KAP 2006:544 3 RISK- OCH

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser

KRISLEDNINGSPLAN. Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser KRISLEDNINGSPLAN Krisledningsplan för hur Emmaboda kommun skall hantera extraordinära händelser och svåra påfrestningar samt beredskapsförberedelser enl. lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder

Läs mer

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern

Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Beslutad av kommunstyrelsen 2014-04-28, 28 Krisstödsplan för Västerviks kommunkoncern Bakgrund och inledning Kommunen har det yttersta ansvaret för att människor som vistas där får den hjälp och det stöd

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser

Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser 1 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga händelser Antagen av kommunfullmäktige 2 (6) Ledningsplan för extraordinära händelser, höjd beredskap och andra allvarliga

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Krisberedskap vid samhällsstörning/extraordinär händelse VÄLKOMNA!

Krisberedskap vid samhällsstörning/extraordinär händelse VÄLKOMNA! Krisberedskap vid samhällsstörning/extraordinär händelse VÄLKOMNA! Arbetar med två kompetensområden - Säkerhet - Krisberedskap Dennis Salenborn Risk- och säkerhetssamordnare Tel.0303-738501 dennis.salenborn@stenungsund.se

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar POSOM-plan Psykiskt Och Socialt Omhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 Revidering antagen av kommunstyrelsen 2012-12-04 290

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun

Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun Plan för hantering av extraordinära händelser i Sala kommun 2008-02-10 Sid 2 (8) Plan för Syftet med denna plan är att ge vägledning i hur Sala kommun ska ledas under s.k. extraordinära händelser. Definitionen

Läs mer

Räddningstjänst i Sverige

Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Räddningstjänst i Sverige Det moderna samhällets snabba teknikutveckling har lett till ett allt sårbarare samhälle och ökat kraven på skydd mot olyckor och skador på människor,

Läs mer

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet

Säkert, tryggt och framkomligt i vardag och kris. En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet En satsning på säkerhet, trygghet och framkomlighet Stockholmsregionen växer Befolkningen ökar snabbt, fler personer rör sig i trafiken och transporterna ökar på vägar, järnvägar och med sjöfart. Små störningar

Läs mer

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N

K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N K R I S B E R E D S K A P S P L A N F Ö R L U N D S K O M M U N Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-05 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Krisberedskap i Lunds kommun... 4 Grundprinciper i krishantering...

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens

Läs mer

Heby kommuns författningssamling

Heby kommuns författningssamling Heby kommuns författningssamling KOMMUNFULLMÄKTIGE ISSN 2000-043X Plan för extraordinära händelser i Heby kommun HebyFS 2015:20 Infördes i författningssamlingen 20 maj 2015 Kommunfullmäktige beslutade

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar

Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295. POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Antagen av kommunstyrelsen 2008-12-02 295 POSOM Psykiskt Och Socialt OMhändertagande vid extraordinära händelser och andra allvarliga störningar Innehållsförteckning: 1. Inledning...3 2. Mål...3 3. Organisation...4

Läs mer

Krislednings- och informationsplan

Krislednings- och informationsplan Krislednings- och informationsplan för Nora kommuns verksamheter vid en extraordinär händelse och vid höjd beredskap. Antagen av kommunfullmäktige 2006-04-26, 49 Reviderad 2007, 59 KRISLEDNINGSPLAN...

Läs mer

Central krisledningsplan

Central krisledningsplan PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Central krisledningsplan för Örebro kommun. Handlingsplan för organisation och ledning vid kriser, extraordinära händelser och höjd beredskap Örebro kommun

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014

KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 STRÖMSTADS KOMMUN KRISBEREDSKAP KRISLEDNINGSPLAN FÖR EXTRAORDINÄR HÄNDELSE 2011-2014 LEDNINGSPLAN Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17, reviderad av Kommunfullmäktige 2013-04-25. INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar

Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar samhällsskydd och beredskap PM 1 (14) SÖ-UUTV Thomas Bengtsson 010-240 22 12 thomas.bengtsson@msb.se Smörgåsbord av syfte och mål för regionala samverkansövningar Innehållsföreteckning Inledning...2 Övergripande

Läs mer

Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser. Antagen av Kommunfullmäktige , 69

Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser. Antagen av Kommunfullmäktige , 69 Informationsplan vid extraordinära händelser, stora olyckor och andra kriser Antagen av Kommunfullmäktige 2009-08-27, 69 Dokumentets historia Upprättad: 2009-03-26 Antagen: 2009-08-27 Reviderad: 2015-10-29

Läs mer

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014

Nyhetsbrev nr 4. Från teori till praktisk handling. Den 28 oktober 2014 Nyhetsbrev nr 4 Den 28 oktober 2014 I det här nyhetsbrevet kan du läsa om satsningen i Program för samverkan Stockholmsregionen där flera samhällsaktörer tillsammans stärker förmågan att samverka vid olika

Läs mer

Krishanteringsplan. Antagen av kommunstyrelsen den 23 november

Krishanteringsplan. Antagen av kommunstyrelsen den 23 november Krishanteringsplan Ledningsplan för hur Ljusnarsbergs kommun skall hantera extraordinära händelser samt beredskapsförberedelser enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006

Krisledningsnämnden. Plan för extraordinära händelser. Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Krisledningsnämnden Plan för extraordinära händelser Landstinget Dalarna Landstingsstyrelsen 29 maj 2006 Bilagor Bilaga 1a Åtgärdsplan för ordförande i KLN Bilaga 1b Åtgärdsplan för övriga medlemmar i

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen

Informationsplan. vid kris. Antagen av kommunstyrelsen Informationsplan vid kris Antagen av kommunstyrelsen 2012-08-30 101 Information vid kris Kommunens information vid kris syftar till att ge drabbade, allmänhet, personal, samverkande organisationer och

Läs mer

Plan för krisstödssamordning POSOM-grupp i Habo kommun KS 10, dnr KS13/316.

Plan för krisstödssamordning POSOM-grupp i Habo kommun KS 10, dnr KS13/316. Drabbad Anhöriga Vänner Arbetskamrater Arbetsgivare. Samhälle Plan för krisstödssamordning POSOM-grupp i Habo kommun KS 10, dnr KS13/316. Denna plan ingår i Delprogram Krisberedskap antagen av kommunfullmäktige

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Tillämpningsföreskrifter för POSOM Antagna av kommunstyrelsen 2008-10-08, 119 Inkallande POSOM består av ledningsgrupp och insatsgrupp. POSOM kan inkallas direkt av SOS Alarm Stockholm, Räddningscentralen

Läs mer

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun

Styrande dokument. Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Styrande dokument Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunstyrelsen 2016-04-19, 97 Gäller från och med 2016-04-29 Ersätter Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommuns ledning

Läs mer

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25

POSOM. Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande. Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 POSOM Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande Fastställd i Omsorgsnämnden 2007-06-25 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Definition av katastrofbegreppet... 2 Vad är POSOM?...

Läs mer