Kapitalkostnad, Avkastningskrav

Transkript

1 FINANSIELLA MÅL OCH UTDELNINGSPOLITIK Övergripande mål SKFs övergripande finansiella mål är att skapa värde för aktieägarna genom att ge en långsiktigt marknadsmässig avkastning i form av utdelning och värdetillväxt. Avkastningskravet på aktieägarnas investering i SKF, det marknadsvärderade egna kapitalet, torde långsiktigt vara cirka 5-6 procentenheter över den riskfria räntan. Detta har legat till grund för SKFs beslut om finansiella mål i verksamheten. Styrmodell SKFs styrmodell är en förenklad s k economic value added-modell. Den syftar till att skapa värde för aktieägarna och stimulerar därför till förbättrade marginaler, kapitalreduktion och lönsam tillväxt. Modellen är kopplad till rörelseresultatet med avdrag för betald skatt samt kostnaden för eget och främmande kapital enligt allmänt vedertagna principer. Utfallet har visat sig ha en god korrelation med aktiekursens utveckling. Företagsledningens bonus- och optionsprogram är baserade på denna modell. Kapitalkostnad, Avkastningskrav I SKFs styrmodell används för närvarande en vägd kapitalkostnad där kostnaden efter skatt för det egna kapitalet är cirka 6% över statsobligationsräntan. Den vägda kapitalkostnaden efter skatt blir därmed cirka 7.5% i nuvarande ränteläge. Detta utgör det genomsnittliga avkastningskrav över en konjunkturcykel, som bolaget skall överträffa för att skapa värde för aktieägarna. Den vägda kapitalkostnaden och avkastningskravet beräknas med utgångspunkt från marknadsvärdet på det egna kapitalet. Finansiell ställning I en konjunkturkänslig verksamhet är en stark finansiell ställning och god kreditvärdighet nödvändiga förutsättningar för långsiktigt god tillväxt och lönsamhet. Det bidrar också till en stabilare kursutveckling för aktien. SKFs målsättning är att företagets soliditet skall uppgå till cirka 35%. Utdelningspolitik SKFs utdelningspolitik baseras på att utdelningen anpassas till resultatutveckling och kassaflöde, med beaktande av företagets utvecklingsmöjligheter och finansiella ställning. Styrelsens uppfattning är att utdelningen skall uppgå till cirka en tredjedel av det genomsnittliga nettoresultatet under en konjunkturcykel. Finansiering SKFs policy är att verksamheten skall vara långfristigt finansierad. Målet är att de lån som erfordras för att finansiera förutsedda behov skall ha en löptid som överstiger tre år. Per december 1998 hade SKF en genomsnittlig lånelöptid på 4.5 år. Utöver denna finansiering skall koncernen, enligt finanspolicyn, ha en betalningsberedskap i form av överlikviditet och/eller långsiktiga kreditlöften om cirka 350 miljoner USD. Långfristiga lånelöften till moderföretaget uppgick vid årsskiftet till 425 miljoner USD, fördelat på nio banker. Koncernen har en rating för långa krediter om BBB+ samt Baa2 från Standard & Poor s respektive Moody s Investors Service. FINANSIELL RISKHANTERING Finansiella risker Valutarisker SKFs verksamhet är utsatt för finansiella risker som valutarisker, ränterisker samt kreditrisker. SKF har en finanspolicy som tydligt definierar valuta-, ränte- och kreditrisk samt fastlägger ansvar och befogenheter för hanteringen av de finansiella riskerna. Finanspolicyn uttrycker syftet att eliminera eller reducera risk samt bidra till en förbättrad avkastning genom en aktiv hantering av riskerna. Hanteringen av dessa risker och ansvaret för den totala finansverksamheten är till största delen centraliserad till SKF Treasury Centre, som är koncernens internbank. SKF-koncernens valutarisker utgörs av växelkursförändringar i framtida betalningsflöden, flödesexponering, samt av omvärdering av resultat, tillgångar och skulder i utländsk valuta till svenska kronor, omräkningsexponering. Årliga valutaflöden (- = utflöde) USD DEM 900 FRF GBP 600 SEK Övriga 500 Mkr Förfalloår för räntebärande lån Senare 26

2 EMU Flödesexponering SKF-koncernens huvudsakliga kommersiella valutaflöde hänför sig främst till export från Europa till Nordamerika och Asien samt till flöden inom Europa. Genom införandet av euro kommer valutariskerna för den europeiska verksamheten att minska. Långsiktigt eftersträvas balans mellan tillverkning och försäljning inom Europa-, Amerika- respektive Asien-zonen. SKF har flöden i ett 20-tal olika valutor. Totala varuflödet överstiger Mkr. Efter kvittning av flöden i samma valuta uppgår nettoflödet till cirka Mkr. De flöden som på grund av beloppens storlek kan ha en större påverkan på SKFs resultat är för närvarande inflöden i USD, DEM och GBP som växlas i SEK, FRF och ITL. För dessa valutor kan kursförändringar om cirka 10% påverka koncernens resultat med några hundra miljoner kronor. SKFs policy är att säkra valutaflödena i genomsnitt tre till sex månader, vilket bedöms vara den tid som krävs för anpassning till nya förhållanden. SKF Treasury Centre har möjlighet att, inom ramen för fastställda risklimiter, göra avvikelser från genomsnittstiden. Riskerna hanteras med utgångspunkt från ett riskvärderingssystem som tar hänsyn till såväl valutornas volatilitet som inbördes relationer. Vid årsskiftet var de faktiska säkringarnas löptid i enlighet med grundpolicyn. Omräkningsexponering SKF-koncernens resultat påverkas också av omräkningseffekter vid omräkningen av utländska dotterbolags resultat till svenska kronor. Även denna effekt kan vid en cirka 10%-ig förändring av kronans värde uppgå till i storleksordningen ett par hundra miljoner kronor, beroende dels på i vilka länder resultatet uppstått, dels på respektive valutors förändring mot svenska kronan. Vidare påverkas koncernen av omräkningseffekter vid omräkningen av utländska nettotillgångar till svenska kronor. SKFkoncernens utländska nettotillgångar uppgick vid utgången av 1998 till Mkr. Dessa kurssäkras för närvarande inte. Omräkningseffekter i utländska nettotillgångar påverkar inte koncernens resultat utan förs direkt till eget kapital. Ekonomisk exponering SKFs huvudkonkurrenter har större delen av sin tillverkningskapacitet i Tyskland, USA eller Japan. Valutaförändringar som påverkar dessa länders kostnadsläge i förhållande till framför allt Sverige, Italien och Frankrike, där SKF utöver Tyskland och USA har betydande tillverkning, påverkar SKFs konkurrenskraft i förhållande till dessa konkurrenter. Ränterisker Ränterisken avser risken att förändringar i räntenivån skall påverka koncernens resultat negativt. SKFs grundpolicy för räntebindning är att den genomsnittliga räntebindningstiden skall vara sex månader. Detta gäller för såväl lån som placeringar och inkluderar även användningen av derivatinstrument. Ränteportföljens sammansättning är diversifierad och normala ränteförändringar bedöms inte ha någon signifikant effekt på koncernens resultat. Kreditrisker Kreditrisken avser motparternas kreditvärdighet. De kreditrisker som uppkommer till följd av handel med finansiella instrument och vid placering av likvida medel är noga definierade i finanspolicyn. Transaktioner sker endast inom fastställda limiter och med motparter som har god kreditrating. EMU Den 1 januari 1999 infördes den gemensamma valutan euro i de elva europeiska länder som är medlemmar i den Europeiska Monetära Unionen (EMU). SKF har en betydande verksamhet inom EMU, med stark koncentration till Tyskland, Frankrike och Italien. Cirka 45% av koncernens försäljning och drygt 50% av koncernens produktion under 1998 ägde rum i EMU-länderna. Den nya valutan euro, kommer således att i stor utsträckning påverka SKFs verksamhet, trots att Sverige tills vidare står utanför EMU. SKFs euro-policy SKF har under 1998 tagit fram en policy för införande av den nya valutan i koncernens verksamhet. Detta innebär följande: SKF-bolag verksamma i EU-länder, ingår sedan den 1 januari 1999 sina affärsuppgörelser, avseende försäljning och inköp, utifrån förhandlingar i euro. SKF upprättar sedan den 1 januari 1999 prislistor i euro i EU-länderna. SKF kan sedan den 1 januari 1999 sända och ta emot fakturor och betalningar i både euro och den nationella valutan. SKFs kunder har under övergångsperioden 1999 till 2001 möjlighet att välja faktureringsvaluta euro eller nationell valuta. SKFs EMU-projekt SKF tillsatte i november 1996 en central arbetsgrupp för att utvärdera effekterna av ett eventuellt införande av en gemensam valuta i Europa. Förberedelserna har omfattat strategiska, finansiella, legala samt infrastrukturmässiga aspekter såsom informationsteknologi, redovisning och rapportering. 27

3 ÅR 2000 Strategiska aspekter SKF verkar i en internationell bransch varför införandet av en gemensam valuta i Europa inte förväntas innebära någon markant förändring av den strategiska inriktningen för koncernen. SKF har sedan ett flertal år tillbaka behandlat Europa som en gemensam marknad. En förändring i koncernens övergripande verksamhetsinriktning eller geografiska lokalisering som en direkt konsekvens av införandet av euro är således inte att förvänta baserat på information tillgänglig idag. Finansiella aspekter SKF är på grund av den breda geografiska spridningen utsatt för en komplex risksituation vad gäller valutarisker. Införandet av euro kommer att förenkla koncernens risksituation då antalet valutor blir färre. Vidare kommer införandet av euro att ge möjligheter till en effektivare likviditetshantering. Infrastrukturmässiga aspekter Informationsteknologin är det område som kommer att kräva de mest omfattande förberedelserna inför övergången till euro som redovisnings- och rapporteringsvaluta. Under de två senaste åren har gemensamma och lokala system för inköp, försäljning och tillverkning gåtts igenom och förberetts för att kunna hantera den nya valutan för fakturor och betalningar från och med den 1 januari Från och med 1999 använder SKF euro som basvaluta vid beräkning av vissa interna kostnadskalkyler som används i tillverkningsprocessen. Bolagen inom koncernen kommer att gå över till euro för redovisning och rapportering under perioden 2000 till Olika länder kommer sannolikt att gå över vid olika tidpunkter. Intentionen är att samtliga bolag i ett land skall göra övergången vid samma tidpunkt. Under 1998 påbörjades installationen av ett för SKF gemensamt ekonomisystem, SARA (SKF Accounting and Reporting Application). Systemet avses fram till år 2000 att implementeras inom samtliga större europeiska bolag. I syfte att minimera kostnaderna för anpassningen av befintliga ekonomisystem kommer övergången till euro som redovisnings- och rapporteringsvaluta att ske efter det att SARA har implementerats på ett bolag. Övriga IT-system som berörs av övergången till euro som redovisnings- och rapporteringsvaluta kommer att anpassas i takt med att SKF-bolagen i EMU-länderna går över från nationella valutor till euro. Enligt nuvarande svensk lagstiftning är det inte tillåtet för ett företag med säte i Sverige att upprätta sin finansiella rapportering i annan valuta än svenska kronor. Således kommer SKFs finansiella rapporteringen för 1999 att upprättas i svenska kronor. ÅR 2000 SKF är sedan 1985 noterat på NASDAQ-börsen i USA. SKF lämnar därför årligen till USAs Securities and Exchange Commission (SEC) viss finansiell och annan information. För 1998 har SEC begärt specifik information om hanteringen av år 2000-frågan. Nedan följer den information som SKF avser att lämna in till SEC beträffande SKFs hantering av år 2000-frågan. År 2000-frågan hänför sig till risken att system, produkter och utrustning som innehåller datumkänsliga komponenter inte kommer att kunna identifiera år Genomgående avser SKF med uttrycket anpassad till år 2000 att ett system, en produkt eller en utrustning kommer att utföra avsedda funktioner den 1 januari 2000 eller därefter på samma sätt som före den 1 januari SKFs år 2000-projekt SKF har aktivt arbetat med år 2000-frågan sedan Under 1997 beslutade SKF att centralt samordna alla år 2000-aktiviteter. Framåtskridande och status för år projektet rapporteras till koncernledningen varannan månad av projektledaren. Varje division, stabsenhet och serviceenhet har en år 2000-projektledare. Varje projektledare har sitt eget projektteam. Totalt är ungefär 350 personer engagerade inom SKFs år 2000-projekt på hel- eller deltid. SKFs år 2000-projekt omfattar identifiering av potentiella riskområden, höjning av riskmedvetenheten och etablering av åtgärdsplaner för att hantera år 2000-frågan. 2. Beredskap IT-applikationer och IT-plattformar Kartläggning och riskanalys av IT-applikationer (dataprogram och databaser) och ITplattformar (hårdvara, nätverk, operativsystem, etc) inklusive utvärdering av leverantörers år 2000-beredskap är genomfört, och merparten av de affärskritiska systemen har åtgärdats och testats. Målsättningen är att ha IT-applikationer och IT-plattformar anpassade till år 2000 vid utgången av juni månad Emellertid förväntas en del system med låg riskexponering vara anpassade till år 2000 först under tredje kvartalet Inbäddade system Kartläggning och riskanalys av inbäddade system (elektroniska komponenter och mikrochips) är avslutat och arbetet med förändringar, tester och verifiering pågår. De 28

4 ÅR 2000 inbäddade systemen förväntas vara anpassade till år 2000 vid utgången av juni månad Produkter Få av SKFs produkter innehåller hårdvara, programvara eller andra komponenter som kommer att påverkas av övergången till år De flesta produkter som kommer att påverkas av år 2000-frågan är redan anpassade till år För de produkter som hittills inte är anpassade till år 2000 är målsättningen att ha anpassade lösningar tillgängliga under andra kvartalet Samarbetspartner SKFs år 2000-aktiviteter omfattar analyser och kontroller med samarbetspartner rörande deras planer och beredskap för år Större kunder, leverantörer, banker och myndigheter med vilka SKF har en omfattande kontakt har tillfrågats avseende planer och beredskap för år Leverantörer har delats in i två kategorier, nämligen nyckelleverantörer och övriga leverantörer. Leverantörer i båda kategorierna har ombetts avge tillfredsställande utfästelser vad gäller deras beredskap inför år Nyckelleverantörer har också ombetts besvara ett frågeformulär samt avge ett dokument som beskriver deras planer och beredskap inför år SKF följer kontinuerligt upp denna process. Utöver detta genomför SKF genomgångar på plats av ett antal av sina nyckelleverantörer. Större delen av dessa genomgångar planeras vara genomförda vid utgången av april månad Kostnader Kostnader direkt relaterade till år 2000-frågan förväntas totalt vara i storleksordningen Mkr. Av detta har 60% förbrukats fram till och med 1998, medan 40% hänför sig till åtgärder som kommer att slutföras under Av den totala kostnaden om Mkr består ungefär 60% av interna personalresurser och cirka 40% av externa kostnader för hårdvara, programvara och konsulter. Kostnadsuppskattningarna kan komma att förändras och kommer att uppdateras allteftersom ytterligare information blir tillgänglig om SKFs egen och samarbetspartners anpassning till år Kostnaden för interna personalresurser representerar inte någon tillkommande kostnad för företaget utan innebär endast en omdisponering av tillgängliga resurser. Externa kostnader ingår i den normala verksamhetsbudgeten. SKF anser inte att de tillkommande kostnaderna för att handha år 2000-frågan kommer att ha någon större negativ effekt på företagets konsoliderade verksamhetsresultat, likviditet eller kapitaltillgångar. Uppskattningsvis 5% av den årliga ITbudgeten under 1998 och 1999 används för år 2000-åtgärder. Inga större IT-projekt har skjutits upp på grund av år 2000-arbetet. Vid bedömningen av den andel av IT-budgeten som åtgår till år 2000-åtgärder bör noteras de fördelar som erhålls genom att ha standardiserade och gemensamma ITlösningar implementerade inom SKFkoncernen. De förväntade kostnaderna omfattar inte kostnaden för potentiella avbrott i verksamheten, tillkommande åtgärder efter den 1 januari 2000 eller potentiella krav från tredje part. De täcker endast de kostnader som är relaterade till SKFs ansträngningar för att vara anpassad till år 2000 den 31 december Risker och reservplaner De allvarligaste riskscenarier som rimligtvis kan inträffa i samband med år 2000 är följande: (1) ingen försörjning av råmaterial, vilket skulle betyda att en eller flera fabriker måste stoppa sin produktion; (2) ingen energiförsörjning, vilket skulle betyda att en eller flera fabriker måste stoppa sin produktion; (3) de system som stödjer SKFs varulager fungerar ej, vilket allvarligt skulle påverka SKFs förmåga att leverera produkter till sina kunder; och (4) kommunikationsstörningar i interna och externa nätverk, vilket skulle innebära störningar i kedjan av integrerade system både inom och utanför SKF. Uppskattningsvis 65% av råmaterialförsörjningen kommer från enheter inom SKFkoncernen. År 2000-beredskapen för denna försörjningskälla kan följaktligen kontrolleras på ett effektivare sätt än motsvarande beredskap hos externa leverantörer. De cirka 80 fabriker som finns inom SKF-koncernen är globalt utspridda. Riskexponeringen vad gäller t ex problem med energiförsörjning är sålunda lokal och inte koncentrerad. För att minimera de potentiella effekter som ovan beskrivna riskscenarier skulle kunna få för verksamheten utvecklar SKF reservplaner som förväntas ha utarbetats i tid före den 1 januari Slutgiltiga reservplaner kan omfatta alternativa försörjningskällor, anpassning av lagernivåer, manuell hantering av order och gods i varulager, förbättring av existerande reservplaner för kommunikation, skapande av en speciell supportorganisation samt planering av SKFs verksamhet över millenieskiftet på ett sådant sätt att riskexponeringen minimeras. SKF har ovan gjort vissa uttalanden, som avser framtida förhållanden. Dessa uttalanden omfattar SKFs förväntningar rörande när man kommer att vara anpassad till år 2000, SKFs förväntningar rörande påverkan av år 2000-frågan på förmågan att fortsätta verksamheten den 1 januari 2000 och därefter, kostnader förknippade med år programmet och riskscenarier. Det skall framhållas, att det finns många faktorer som kan medföra att den faktiska utvecklingen kan avvika väsentligt från dessa uttalanden. Detta är speciellt fallet eftersom många aspekter av SKFs år 2000-program ligger utanför SKFs kontroll, exempelvis insatserna hos samarbetspartner. Dessutom är SKF som ett globalt företag verksamt i många olika länder, i vilka år 2000-frågan kan komma att behandlas på skilda sätt och i olika omfattning. Som ett resultat av detta kan det uppstå oförutsedda problem i skilda delar av världen. Alla dessa faktorer gör det omöjligt för SKF att garantera att man kommer att kunna lösa alla år 2000-relaterade problem i tid för att undvika väsentlig negativ inverkan på verksamheten eller ansvar gentemot tredje part. 29

5 TEKNIKUTVECKLING Diamantlik kolbeläggning ökar lagrens brukbarhetstid Diamant är det hårdaste material vi känner till. Det har alla egenskaper man kan önska för beläggning av lagerkomponenter utom en priset. Lösningen blir istället en hård och tunn beläggning av diamantlikt kol, s k DLC (Diamond-Like Carbon). DLCbeläggningen kombinerar hårdhet med låg friktion. Den bidrar till att minska förslitningen och öka lagrens livslängd och prestanda. Idag kan beläggningen användas på de flesta av SKFs lagerkomponenter. DLC-beläggningen gör det möjligt att kombinera slitstyrkan och segheten hos en konventionell stålkropp med den låga friktionen och hårdheten hos DLC-beläggningen. Resultatet blir ett lager med hög ythårdhet och låg friktionskoefficient. Genom sättet att applicera beläggningen kan man skräddarsy ett lagers egenskaper. Det innebär stora fördelar för lageranvändaren. Ökad brukbarhetstid, lägre drifttemperatur och smörjande egenskaper är några exempel. Beläggningen bidrar också till att undvika smetningsskador i lagren. DLC-beläggning av lagerkomponenter utnyttjas i t ex kompressorer, pappersmaskiner och hydraulmotorer. Dagens beläggningsteknik är bara början av en hel rad koncept. Metoderna utvecklas kontinuerligt och i framtiden kommer vi att få en rad avancerade beläggningar för lagerlöpbanor och rullkroppar. Keramer klarar svåra miljöer Keramer definieras som oorganiska ickemetalliska material. De är hårda och hållfasta och dessutom elektriskt isolerande och kemiskt resistenta i så kallade aggressiva miljöer. Konstruktionskeramer används inom en mängd områden, från elektronisk industri till kemi- och processindustri. SKF utnyttjar allt mer keramiska material i sina lagerprodukter. Den vanligaste keramen för lagertillämpningar är kiselnitrid (Si 3 N 4 ). Användningen av keramiska lager ökar. Att bygga in dem i olika applikationer är ganska enkelt. Ofta kan ett konventionellt lager bytas direkt mot ett motsvarande keramiskt lager. De keramiska lagren har olika kvaliteter och egenskaper. För närvarande levererar SKF tre lagertyper som innehåller keramiska material. I det helkeramiska lagret är både ringar och rullkroppar tillverkade av kiselnitrid. Lagret roterar lätt och har utmärkta höghastighetsegenskaper och mycket låg vikt. Det har bra korrosionsmotstånd, är omagnetiskt och klarar temperaturer på upp till 1000 C. I hybridlager är ringarna tillverkade av stål, men rullkropparna är keramiska. Det ger en hållfast konstruktion som är elektriskt isolerande. I jämförelse med helstållager kan livslängden för hybridlager ökas med upp till 10 gånger. Den tredje typen är ett helstållager med en enda keramisk kula en konstruktion som SKF sökt patent på. Lagret är mycket hållfast mot förslitning och den keramiska kulan håller löpbanan av stål fri från främmande partiklar. Kulan underhåller löpbanan och ökar lagrets livslängd vid drift i extremt svåra, dammiga och smutsiga miljöer. Valet av keramiskt lager beror på tillämpningen. Helkeramiska lager väljs för drift i svåra miljöer och inom livsmedelsindustri, metallbearbetning eller flödesteknik. Helkeramiska lager är flexibla och kan smörjas med nästan vad som helst från bensin till syror. Hybridlager används i spindlar till verktygsmaskiner. De passar professionella handverktyg och elmotorer där höga varvtal och elektrisk isolering är viktig. Inom inlineåkning kommer hybridlager väl till sin rätt. För industriväxlar, fordonsväxellådor och i gruvutrustning som arbetar i starkt förorenad miljö, passar enkulehybridlager bäst. Sensorlager ger ökat kundvärde I elektriska drivsystem för gaffeltruckar har SKFs sensorlager fått en av sina första industriella tillämpningar. Lagret är en del av varvtalsregleringen för växelströmsmotorer och ett viktigt steg inom motorstyrningstekniken. Den kompakta och kraftfulla lösningen med sensorlager, som ökar värdet för kunden, gör SKF till en attraktiv leverantör. Den första applikationen finns i lager- Komponenterna i keramiska lager är gjorda av kiselnitrid, Si 3N 4, som bland annat är mycket hårt, elektrisk isolerande och har låg densitet. Alltsammans gör att det lämpar sig som utgångsmaterial för tillverkning av lager. Lager med en keramisk kula Hybridlager Helkeramiskt lager 30

6 TEKNIKUTVECKLING truckar från BT Industries AB. En av fördelarna med SKFs sensorlager är att de inte tar upp något extra utrymme, de ligger väl skyddade i motorn och ger pålitliga och stadiga pulssignaler till styrelektroniken. Drivsystemet för gaffeltruckar är den första kommersiella tillämpningen där SKFs sensorlager används för att reglera ett drivsystem till ett fordon. Men det finns ett 20- tal utvecklingsprojekt runt om i världen där växelströmsmotorer med SKFs sensorlager skulle kunna användas på motsvarande sätt. Beast sparar tid och resurser Bild av spårkullager från simuleringsprogrammet Beast, som underlättar förståelsen av olika moment i produktutvecklingen och leder till kortare utvecklingstid samt optimerad konstruktion. Beast (Bearing Simulation Tool) är ett databaserat 3D-program för simulering av olika lagertyper. Simuleringen ersätter tids- och resurskrävande laboratoriestudier. Programmet ökar insikten och förståelsen för olika moment, vilket leder till kortare utvecklingstid och optimerad konstruktion. Beast har utvecklats av SKF Engineering & Research Centre för att analysera och simulera olika skeenden i lager och för att se hur lagrets alla komponenter påverkas under belastning. Samspelet mellan hållare och kulor respektive rullar har varit speciellt intressant att studera. När programmet utvecklades genomfördes samtidigt traditionella tester i laboratoriemiljö. Resultaten stämde helt med datorsimuleringen. Som indata används fakta om lagerkomponenterna och parametrar för belastning och rörelse. Alla värden kan animeras för att variera påverkan under olika tidsintervall. Den här typen av simuleringar är mycket beräkningstunga och Beast kan därför bara köras i s k superdatorer. Resultaten presenteras grafiskt. Alla förlopp och särskilt intressanta delar kan animeras. Lagermodellerna kan roteras, förstoras och detaljgranskas. Beast användes första gången vid utvecklingen av toroidalrullagret CARB. Simuleringen bekräftade antaganden om geometrier och visade hur god styrning kunde skapas av rullarna utan stora hållarkrafter. Idag används Beast för att analysera spårkullager och vinkelkontaktkullager. Fördelarna med Beast är många och programmet kommer att få stor betydelse vid framtida utveckling av lager. Konstruktionerna blir bättre, utvecklingstiden kortare och fel kan undvikas på ett tidigt konstruktionsstadium. Simuleringsverktyget som kan ge tystare bilar Att minimera ljud- och vibrationsnivåer har alltid varit svår ingenjörskonst. SKFs kunder ökar ständigt kraven på lågt ljud och få vibrationer i sina applikationer. En tyst växellåda är t ex ett krav för låga ljudnivåer i en bil. SKF har utvecklat ett simuleringsverktyg där man med hjälp av datamodeller och numerisk analys gör det möjligt att konstruera bort orsaker till ljud och vibrationer. Verktyget heter Orpheus och utnyttjar resultaten från en så kallad finita element-analys (FEA). FEA är idag en standardmetod vid avancerad konstruktion och används för hållfasthetsberäkning och dimensionering. Till FEA-modellen adderas data på vibrationer från axlar och motorer. Mängden data för att analysen ska bli tillförlitlig blir enormt stor, men minimeras genom en smart kompressionsmetod. Tiden för databehandlingen blir bara cirka en timme i en vanlig PC. Resultaten redovisas i 3D-visualisering och kan animeras till en filmsekvens som visar förloppet. Vibrationsanalysen kan redovisas grafiskt från en skrivare. Här är det möjligt att studera självsvängande detaljer, kastande axlar och upphovet till ljud och vibrationer. Simuleringen ökar förståelsen för problematiken och är en viktig förutsättning för optimering av framtida konstruktioner. Orpheus har redan visat sin kvalitet i konstruktionsarbetet. Ett exempel är en kund som hade ett vibrationsproblem i frekvensen 5 till 8 khz. Genom analys och simuleringar fann man en alternativ lagerkonstruktion som reducerade vibrationsproblemet och därmed ljudet med hela 5 db. Analysen visade svagheter i andra delar i den dynamiska kedjan och man kunde definiera och åtgärda fler ljud- och vibrationskällor. Orpheus klarar att analysera ljud och vibrationer i alla typer av rullningslager. 31