UTLYSNING 1 (12) Reviderad. hösten 2016

Transkript

1 UTLYSNING 1 (12) Datum Diarienummer Reviderad Strategiska innovationsprogrammet Lättvikt hösten Sammanfattning Det strategiska innovationsprogrammet Lättvikt (SIP Lättvikt) är en del av Vinnovas, Energimyndighetens och Formas gemensamma satsning på strategiska innovationsområden. Satsningens syfte är att skapa förutsättningar för internationell konkurrenskraft och hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. SIP Lättvikt bidrar till detta genom att utveckla lättviktslösningar som stärker svensk exportindustris konkurrensförmåga, leder till högre resurseffektivitet och ökad hållbarhet. I utlysningen inbjuds konsortier att skicka in ansökningar om bidrag till genomförande av industriförankrade utvecklingsprojekt samt till mindre och kortare förprojekt. Projekten blir en brygga till snabbare produktutveckling och kommersialisering, både för företag med slutprodukter och för företag inriktade på material, tillverkningsprocesser eller tjänster. Utlysningen har en total budget på 25 mkr och projekten skall medfinansieras till minst 50 %. Sista ansökningsdag är 23 september 2016, kl Information om SIP Lättvikt finns på den branschöverskridande lättviktsarenan LIGHTers hemsida samt via På den senare ges även aktuell information om utlysningen, här finns utlysningstext och mallar samt länk till ansökningsfunktionen. 2 Beskrivning av SIP Lättvikt 2.1 Bakgrund och motiv till det strategiska innovationsprogrammet Lättare produkter är en väg till minskat resursbehov och högre energieffektivitet. Sveriges förmåga att utveckla världsledande kompetens inom lättviktsteknik kommer att vara avgörande för vår industris konkurrenskraft. Genom den branschöverskridande lättviktsarenan LIGHTer har över 100 organisationer tillsammans arbetat fram en agenda, en färdplan för de närmaste 20 åren, "Lättvikt lyfter svensk konkurrenskraft" ( I agendan beskrivs hur Sverige bör kraftsamla för att kunna utveckla lättare produkter och lösningar inom alla branscher där lättvikt är av intresse, exempelvis fordon, flyg, marin, energi, VERKET FÖR INNOVATIONSSYSTEM - SWEDISH GOVERNMENTAL AGENCY FOR INNOVATION SYSTEMS Post: VINNOVA, SE Stockholm Besök/Office: Mäster Samuelsgatan 56 Fakturaadress: VINNOVA, FE 34, Strömsund Leveranser/Deliveries: Klara Norra Kyrkogata 14 Tel: +46 (0) Fax: +46 (0) VINNOVA@VINNOVA.se Orgnr: VAT-nr: SE

2 2 (12) verkstad, bygg, infrastruktur och material. Lättviktsområdet innefattar material-, process- och konstruktionsteknik. 2.2 Syfte och mål för det strategiska innovationsprogrammet Syftet med SIP Lättvikt är att öka svensk konkurrenskraft inom lättviktsteknologi genom implementering av agendans färdplan. Ett övergripande mål är att 75 % av de lättviktslösningar som utvecklas inom programmet ska industrialiseras (se effektmålen i 3.1). Enligt agendan ska lättviktsområdet fram till 2033 utvecklas inom fyra innovationsteman, illustrerat i figur 1 nedan, och vilka närmare beskrivs i avsnitt 3.4. Dessa är: 1. Lägre kostnader för lätta strukturer 2. Kortare utvecklingstid för lätta strukturer 3. Lättare med mixade material 4. Lättare genom förbättrade egenskaper och innovativa lösningar Agendan beskriver sju innovationsmekanismer som kompletterar varandra för att nå programmets mål inom de fyra innovationstemana (figur 1). Utlysningen berör innovationsmekanism 2 Industriförankrade utvecklingsprojekt. Figur 1. Agendans innovationsteman och de sju innovationsmekanismerna. Utlysningens fokus är brett och inkluderar agendans samtliga fyra innovationsteman (se avsnitt ) och berör innovationsmekanism 2 Industriförankrade utvecklingsprojekt.

3 3 (12) 3 Beskrivning av utlysningen 3.1 Resultat- och effektmål Insatserna inom SIP Lättvikt planeras utifrån programmets övergripande effektlogik för att resultaten på bästa sätt ska kunna bidra till programmets effektmål (se figur 2). Det ska finnas en tydlig koppling mellan projektresultaten och programmets långsiktiga effekter och mål. Exempelvis är målet för SIP Lättvikt att mer är 75 % av de lättviktstekniker (material, produkter och tjänster) som utvecklas inom projekten ska industrialiseras. Det är grunden för att nå de högt satta miljö-, tillväxt- och innovationseffektivitetsmålen i agendan. För att lyckas med detta behövs demonstration av nya teknologier i relevanta tillverknings- eller användningsmiljöer vilket i utlysningen avspeglar sig i resultatmålet att TRL (teknikmognadsgrad) i utvecklingsprojekten ska öka, önskemålet om branschöversridande engagemang samt önskemålet om medverkan från små och medelstora företag. Projekten ska identifiera generiska lärdomar ur aktiviteterna och verka för att dessa sprids. Figur 2. Effektlogik för denna utlysning, kopplat till effektlogiken för SIP Lättvikt. 3.2 Bakgrund, motiv och syfte Syftet med utlysningen är att generera ny kunskap som överbryggar gapet mellan forskning och kommersiella affärsprojekt, vilket inkluderar att stärka test- och demonstrationsfasen i utvecklingsarbetet. Projekten blir en brygga till snabbare produktutveckling och kommersialisering, både för företag med slutprodukter och för företag inriktade på material, tillverkningsprocesser eller tjänster. För detta

4 4 (12) behöver nya teknologier demonstreras i relevanta tillverknings- eller användningsmiljöer. Implementeringen är central. Projekten ska utgå från konkreta industriella behov för att skapa flexibilitet, marknadsanpassning och kraft i svensk lättviktsutveckling. Resultat ska kunna introduceras i kommersiellt drivna industriella projekt inom fem år efter avslutat utvecklingsprojekt. Syftet med utvecklingsprojekten är att ta industriella utvecklingsbehov till en högre TRL. Utlysningen omfattar industriella frågeställningar i intervallet TRL 3-6 (figur 3) och för utvecklingsprojekt gäller det att TRL ska höjas med minst ett steg inom detta intervall inom fem år efter projektets slut för den lättviktslösning som utvecklas. Det betyder att utvecklingsprojekten startar på TRL 3-5 och avslutas på TRL 4-6. Förprojekten, som inte har kravet att höja TRL-nivån, arbetar på TRL 3-5. Figur 3. Definitioner av Technology Readiness Level, TRL (teknikmognadsgrad). De TRL som är aktuella i utlysningen är inringade. Projekten bör skapa en ny struktur för hur teknikutvecklingen sker och bygga upp kompetenser som löper tvärs igenom olika branscher och discipliner. Samverkanskedjan avseende forskning, utveckling och implementering behöver stärkas i alla led mellan företag som producerar slutprodukter, leverantörer, institut och akademi samt myndigheter och regionala aktörer. Projekten förväntas kombinera forskningskvalitet med industrinytta. Aktörerna ska tillsammans utveckla lösningar, metoder, demonstratorer och kompetens. Resultaten från utvecklingsprojekten ska gärna kunna användas vid utbildningar på olika nivåer och i olika sammanhang vid landets institut, universitet och högskolor. Förprojekt är kortare förberedande projekt med målet att leda fram till en ansökan om ett utvecklingsprojekt. De ska undersöka hur en branschöverskridande samverkan inom ett specifikt område bör utformas för att leda till resultat som kan implementeras industriellt.

5 5 (12) Exempel på pågående projekt finns på: Vilka utlysningen riktar sig till Utlysningen riktar sig till konsortier av företag, institut, universitet, högskolor och andra juridiska personer med verksamhet i Sverige. Aktörerna ska ha förmåga till och intresse av att i samverkan utveckla lättviktslösningar samt bidra till målen i SIP Lättvikt. Utlysningen syftar till att snabbt få ut lättviktsteknik i industriella tillämpningar. Vi ser därför gärna ett stort engagemang av små och medelstora företag (färre än 250 anställda) i projekten, med syfte att katalysera nya leverantörskedjor. För att lyckas nå våra övergripande effektmål tror vi att det är en fördel om projekten har deltagare som representerar minst två olika branscher. Branscher definieras utifrån var resultaten förväntas användas. Det kan vara fordon (lätta och tunga fordon räknas som samma bransch), flyg, marin, energi, verkstad, bygg, infrastruktur, material, skog, elektronik, möbler, etc. En bransch kan även definieras utifrån t ex en produktägare, systemleverantör, underleverantör eller branschförening. Med branschöverskridande menas att minst två av dessa samverkar och att projektresultaten kommer till nytta inom olika branscher. I ett branschöverskridande projekt är kunskapsnivåerna sådana att de olika branscherna tillför olika kunskap till projektet. 3.4 Innehåll och genomförande För att kunna visa hur projektet bidrar till uppfyllandet av de övergripande målen är det viktigt att ansökan beskriver State-of-the-Art, en omvärldsanalys med beskrivning av kunskaps- och teknikläge för området. Det ska framgå hur projektet ingår i ett sammanhang och hur det relaterar till dagens läge. Ansökan ska beskriva hur ny kunskap genererat inom projektet leder till att teknikläget förs framåt och hur projektets resultat kommer till nytta i flera branscher. För att bidra till att nå de övergripande målen för agendans innovationsteman (se ) har utlysningen som mål att utvecklingsprojektens resultat när de implementeras ska medföra att minst ett av följande uppnås vilket även ska motiveras i ansökan: minst 20 % lägre kostnader samtidigt som vikten minskar minst 20 % minst 20 % kortare utvecklingstid samtidigt som vikten minskar minst 20 % minst 20 % viktminskning genom nya möjligheter att blanda material minst 20 % viktminskning genom bättre produktegenskaper eller innovativa lösningar.

6 6 (12) Innovationstema 1: Lägre kostnader för lätta strukturer Nya lättviktslösningar innebär nästan alltid en kostnadsökning på grund av omställningar i produktionen och högre materialkostnader. För att skapa konkurrenskraftiga produkter krävs därför utvecklingsinsatser som resulterar i kraftiga kostnadssänkningar vid tillverkning av lättviktslösningar. Många företag jobbar idag med att effektivisera sina processer för att kompensera för högre materialkostnader, till exempel vid ersättning av kolstål med aluminium. När det gäller kompositmaterial är både tillverkningsprocesserna och materialråvaran dyrare än för motsvarande skalprodukter av stål. Här är ett av målen att utveckla effektiv högvolymtillverkning av kompositstrukturer, ett annat är att minska materialkostnaden genom nya tillverkningsmetoder, råvaror och återvinningsmetoder. Det övergripande strävansmålet för utvecklingsinsatserna inom temat är att fram till 2033 halvera kostnaderna för lätta strukturer Innovationstema 2: Kortare utvecklingstid för lätta strukturer Kravet på korta och förutbestämda produktutvecklingstider är starkt på alla globala marknader. För att affärsprojekt ska drivas effektivt och utan omfattande iterationer i konstruktionsprocessen eller utvecklingsprov, så måste tekniker och utvecklingsmetoder kunna verifieras innan det skarpa utvecklingsarbetet startar. För att åstadkomma detta behöver virtuella metoder utvecklas och användas i mesta möjliga mån. Nya konstruktionslösningar, konstruktionsmaterial eller tillverkningsprocesser kan därför introduceras i ett affärsprojekt först när det finns tillförlitliga simuleringsmetoder. Ett tydligt exempel är bilindustrin, där man måste lära sig att krocktesta kompositbilar i datorn innan en bil utvecklas i kompositmaterial även om man i princip skulle kunna göra krocktester utan simulering. Ett annat exempel är förmågan att simulera effekten av tillverkningsprocess och verktygsform på en produkts slutgeometri vid exempelvis plåtformning, gjutning eller härdning av en komponent i polymerkomposit. Strävansmålet för innovationstemat är att fram till 2033 halvera utvecklingstiden för lätta strukturer, vilket i praktiken innebär att den virtuella verktygslådan måste utvecklas parallellt med den fysiska Innovationstema 3: Lättare med mixade material Produkter är utsatta för en mängd olika funktionskrav som ofta leder till att materialval görs utifrån en lokal begränsning, exempelvis hög användningstemperatur. Förmågan att använda rätt material på rätt ställe i en konstruktion är därför ett uppenbart innovationstema för viktreduktion. Utmaningen är att hitta strukturella fogningsmetoder som kan hantera olikheter i materials termiska expansion, galvaniska korrosionsegenskaper, etc. Problemen blir tydliga när olika material som stål och polymerkomposit eller två stållegeringar med olika karaktäristik ska fogas samman. Det gäller att inte tappa egenskaper i fogningsprocessen eller i efterföljande värmebehandling. Strävansmålet för utvecklingsinsatserna inom temat är att fram till 2033 halvera vikten genom att kombinera olika material och uppnå optimal funktion.

7 7 (12) Innovationstema 4: Lättare genom förbättrade egenskaper och innovativa lösningar Det finns många angreppssätt för att skapa lättare komponenter, vilket gör det viktigt att arbeta på övergripande systemnivå. Genom förbättrade materialegenskaper kan väggtjockleken på en komponent minskas eller materialet omfördelas till rätt plats. Även egenskaper som korrosionsbeständighet kan bidra till lägre vikt genom att mindre mängd material behöver användas. Metalliska material som stål, gjutjärn och aluminium har, liksom polymerkompositer som kol- och glasfiber, stor potential som lättviktsmaterial. Det handlar om att förbättra egenskaperna men också om att utveckla innovativa material och processer. Det övergripande strävansmålet för utvecklingsinsatserna inom temat är att fram till 2033 halvera vikten för produkterna med hjälp av bättre materialegenskaper eller innovativa helhetslösningar Hållbarhetsanalys SIP Lättvikt arbetar med hållbarhetsstöd för att säkerställa att de projekt som blir finansierade bidrar positivt till miljömässig och social hållbarhet. Det innebär att varje ansökan för såväl för- som utvecklingsprojekt ska innehålla en hållbarhetsanalys, en beskrivning av projektets signifikanta hållbarhetsaspekter och hur projektet avser att arbeta med dessa (beskrivningen ges i bilagan för projektbeskrivningen (4.2) och utgör en del av bedömningen av ansökan (se 6.2)). Under ansökningstiden finns ett verktyg i Excel samt en rapport som beskriver hållbarhetsarbetet tillgängligt på följande länk: Programkontoret för SIP Lättvikt erbjuder även upp till 2 timmar frivilligt och kostnadsfritt telefonstöd. De utvecklingsprojekt som får finansiering ska delta i en obligatorisk kostnadsfri gemensam workshop som SIP Lättvikt arrangerar onsdagen den 14 december 2016 på Swerea IVF i Mölndal. Workshoppen har två syften: att vidareutveckla hållbarhetsanalysen i respektive projekt samt kunskapsutbyte mellan projekten. De som redan har en väl utvecklad hållbarhetsanalys behöver inte göra om denna, utan deltar endast i en redovisning och diskussion om hållbarhetsarbetet inom projektet. 3.5 Budget och förutsättningar för finansiering För utlysningen finns avsatt ett budgetutrymme om maximalt 25 mkr. Förprojekten varar som längst i 9 månader med högst 0,5 mkr i bidrag per projekt. Utvecklingsprojekten har en förväntad projekttid mellan 18 till 36 månader. Ingen gräns är satt för bidrag till utvecklingsprojekt. Bidrag per projekt kommer maximalt att uppgå till 50 % av projektets totala stödberättigande kostnader (se avsnitt 5.3). Den projektbudget som redovisas i Intressentportalen ska endast omfatta stödberättigande kostnader. Eventuella projektkostnader som inte är stödberättigande bör dock framgå av projektbeskrivningen, då de kan ha betydelse för bedömningen. Bidrag från Vinnova begränsas av reglerna om statligt stöd (se avsnitt 5.4).

8 8 (12) 4 Ansökan 4.1 Hur man ansöker Ansökan lämnas in elektroniskt via ansökningstjänsten på Vinnovas Intressentportal. Denna nås genom Ifall du inte redan har ett användarkonto hos Vinnova måste du skapa ett sådant. Den som skickar in ansökan ska ha mandat att göra det på organisationens vägnar. Observera att ansökningarna ska vara inne senast kl sista ansökningsdag. Efter denna tidpunkt stängs systemet och det går inte längre att skicka in en ansökan till Vinnova. Då får inga kompletteringar göras av ansökan såvida inte Vinnova begär in dem. Tänk på att det kan ta tid att fylla i, ladda upp och skicka ansökan, i synnerhet om söktrycket är stort. Påbörja därför arbetet med att fylla i ansökan i god tid. Det är möjligt att spara ändringar ända fram till dess ansökan är skickad. 4.2 Ansökans innehåll Ansökan består dels av ett antal elektroniska webbformulär som fylls i av sökanden i ansökningstjänsten på Vinnovas Intressentportal, dels av obligatoriska bilagor enligt nedan. Bilagorna ska vara i pdf-format enligt mallar som laddas upp elektroniskt via utlysningens hemsida (ansökan som inte innehåller samtliga dessa bilagor, eller som inte motsvarar omfattningen beskriven nedan, kommer att uteslutas från den fortsatta bedömningsprocessen): Projektbeskrivning enligt mall för projektansökan vilken inkluderar hållbarhetsanalysen. Beskrivningen för industriförankrade utvecklingsprojekt ska maximalt omfatta 10 stående A4-sidor med enspaltig 12 punkters svart text. Beskrivningen för förprojekt ska maximalt omfatta 5 stående A4-sidor med enspaltig 12 punkters svart text. Hänvisningar till webbsidor och liknande kommer inte att beaktas vid bedömning. Projektsammanfattning enligt mall (högst en sida). Projektsammanfattningen ska kunna spridas och publiceras fritt och får således inte innehålla konfidentiella eller på annat sätt känsliga uppgifter. I direkt anslutning till att ansökan lämnas till Vinnova ska bilagan även skickas till programkontoret för SIP Lättvikt via e-post till info@lighterarena.se. SIP Lättvikts styrelse kommer, med projektsammanfattningen som underlag, att göra en bedömning av balansen i programmets projektportfölj. CV-bilaga enligt mall. Avsiktsförklaring från alla deltagande parter 5 Villkor och förutsättningar 5.1 Formella krav För att komma ifråga för Vinnovas bedömning enligt kriterierna angivna i 6.2 ska följande krav vara uppfyllda: Projektet får inte ha påbörjats innan ansökan lämnas in

9 9 (12) Minst två industriparter ska delta som projektparter Projektparterna ska vara juridiska personer Ansökan ska innehålla alla obligatoriska bilagor enligt den omfattning som beskrivs i avsnitt 4.2. Projektet ska kunna starta senast den 12 december 2016 Ansökan ska skrivas på svenska eller engelska 5.2 Villkor För utlysningen gäller Vinnovas allmänna villkor för bidrag som är tillämpliga vid beslutsdatumet. Villkoren innehåller regler om rapportering, projektavtal, uppföljning, revision och förutsättningar för utbetalning m.m. Vinnovas allmänna villkor finns under Villkor och regler på Då utlysningen sker inom ramen för SIP Lättvikt, så tillkommer även särskilda villkor och anvisningar som reglerar rapportering, uppföljning och kommunikation m.m. För särskilda villkor se Stödberättigande kostnader och regler om statligt stöd Enskilda projektparters kostnader (de kostnader respektive projektpart har för att genomföra projektet) kan helt eller delvis täckas av bidrag från Vinnova och kallas då för stödberättigande kostnader. Vilka kostnader som är stödberättigande framgår av Vinnovas allmänna villkor för bidrag, samt beskrivs närmare i dokumentet Guide till Vinnovas villkor om stödberättigande kostnader Bidrag från Vinnova som ges till företag och andra organisationer som bedriver ekonomisk verksamhet begränsas av reglerna om statligt stöd. Bidraget ges enligt Vinnovas förordning SFS 2015:208 om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation. Aktiviteterna förutsätts utgöras av sådant som täcks av någon av följande stödgrunder: industriell forskning, experimentell utveckling eller - när det gäller förprojekt - genomförbarhetsstudie. För definitioner av dessa kategorier se kapitel I, artikel 2, punkt 85, 86 och 87 (sid. 25) i EU-kommissionens förordning No 651/2014 (det allmänna gruppundantaget). Reglerna innebär i flertalet fall att företaget eller organisationen får bidrag för endast viss andel av dess stödberättigande kostnader eller med ett begränsat belopp. Varje projektpart ansvarar själv för att mottaget bidrag inte överstiger den stödnivå som är tillåten enligt reglerna för statligt stöd. För projektet som helhet reglerar utlysningens förutsättningar hur stor del av de totala stödberättigade kostnaderna som Vinnovas bidrag kan täcka, i denna utlysning gäller 50 %.

10 10 (12) 5.4 Sekretessfrågor Ansökningar till denna utlysning är allmänna handlingar. Som huvudregel har allmänheten enligt offentlighetsprincipen rätt att ta del av dessa. Detta gäller även ansökningar som avslås eller återkallas. Även Vinnovas beslut och beslutsmotiveringar är allmänna handlingar. Vinnova är dock skyldig att sekretessbelägga alla uppgifter om enskilds affärs- eller driftsförhållanden, uppfinningar och forskningsresultat om det kan antas att den enskilde lider ekonomisk skada om uppgifterna offentliggörs. Närmare information om sekretessregler vid ansökan finns på webbsidan Sekretess vid ansökningar under Hur man ansöker till vänster på utlysningens webbsida Observera att bilagan Projektsammanfattning ska kunna spridas och publiceras fritt och således inte får innehålla uppgifter som omfattas av sekretess. 6 Bedömning 6.1 Bedömningsprocessen Ansökan bedöms i konkurrens med övriga inkomna ansökningar och bedömningen baseras på den elektroniska ansökan som lämnats in till Vinnova via Intressentportalen (se avsnitt 4.1). Schematiskt ser beslutsprocessen ut så här: 1. Ansökan lämnas in via Intressentportalen (se avsnitt 4.1). 2. De ansökningar som uppfyller de formella kraven (se avsnitt 5.1) kommer att bedömas gentemot angivna bedömningskriterier (se avsnitt 6.2) av externa oberoende experter samt av Vinnovas sakkunniga handläggare. Bedömningsprocessen resulterar i en rekommendation till finansiering och en ranking av ansökningarna. 3. Styrelsen för SIP Lättvikt ges möjlighet att lämna ett yttrande över bedömarnas ranking av ansökningarna. Yttrandet baseras på de inskickade projektsammanfattningarna (se 4.2) och projektens bidrag till balansen i SIP Lättvikts projektportfölj. 4. Vinnova genomför vid behov intervjuer med företrädare för sökande projektkonsortier. 5. Vinnova fattar beslut om vilka projekt som ska finansieras med beaktande av SIP Lättvikts styrelses yttrande. 6. Beslut meddelas till sökande och ledningen för SIP Lättvikt informeras om utfallet. 6.2 Bedömningskriterier Projektet ska ligga i linje med mål och syfte för utlysningen. Utvecklingsprojekt kommer att bedömas med hjälp av nedanstående kriterier. Förprojekt kommer att bedömas med hjälp av samma kriterier med skillnaden att under potential ingår inte delkriterierna e och f. 1. Potential Förväntade projektresultat

11 11 (12) a. Projektet är (alternativt förprojektet kan utvecklas till) ett utvecklingsprojekt enligt avsnitt 3.2. b. Hur väl ansökan relaterar till och motiverar hur resultatet kommer att överträffa dagens State-of-the-Art (dvs. en omvärldsanalys av teknikområdet med avseende på bästa tillgängliga lösningar, kunskapsoch teknikläge). c. Hur projektet bidrar till målen inom minst ett innovationstema (3.4). d. Hur väl ansökan redogör för aktuell TRL hos projektets lösningsidé. e. Hur TRL genom projektet ska öka med minst en nivå från lägst TRL 3 till högst TRL 6 och hur detta gör industriell implementering realistisk. Exploatering av resultaten f. Kvaliteten hos planen för implementering, framtida kommersialisering samt spridning via utbildningsmaterial via forskningsinstitut och akademi av de lösningar som tas fram i projektet. g. Hur aktörer i olika branscher (se 3.2) ska kunna dra nytta av projektresultaten. Långsiktiga effekter h. Kopplingen mellan projektets resultat, effekterna av dessa och programmets effektmål (se Figur 2), speciellt beträffande hållbarhet och konkurrenskraft. 2. Genomförbarhet a. Realismen i projektets tids- och aktivitetsplan inkl. tydliga milstolpar och mätbara mål samt beslutspunkter som avgör om projektet kan fortsätta enligt plan. b. Planen för samverkan mellan parterna, inklusive beslutsprocess och kommunikation i projektet. c. Hur väl risker beskrivs och hanteras. d. Projektledningens sammansättning och kompetens. e. Projektets möjligheter att säkerställa att projektresultaten blir positiva med avseende på hållbarhet. 3. Aktörer a. Hur väl parternas roller beskrivs och hur väsentlig den kompetens parterna bidrar med är för att nå projektets mål. b. Graden av samverkan mellan olika branscher (se 3.2) och i vilken utsträckning olika branscher erhåller framtida nytta av projektresultaten. c. I vilken utsträckning små och medelstora företag (med färre än 250 anställda) deltar i och/eller får nytta av resultaten. 7 Tidplan Följande tider gäller för utlysningen. Observera att tiderna är preliminära. För aktuella uppgifter, se utlysningens webbsida via Ansökningsomgång hösten 2016 Öppningsdatum: 15 juni 2016

12 12 (12) Sista ansökningsdag: 23 september 2016 kl Preliminärt datum för beslut: 28 november 2016 Tidigaste datum för projektstart: 29 november 2016 Senaste datum för projektstart: 12 december 2016 Informationsträff för denna utlysning: 13 september 2016* * LIGHTer workshop med tillhörande informationsträff, Borlänge (mer information på 8 Kontakt Kontaktperson angående utlysningens inriktning och innehåll samt hållbarhetsstöd: Cecilia Ramberg, Swerea IVF, utlysningsansvarig för SIP Lättvikt Tel: , cecilia.ramberg@swerea.se Kontaktpersoner angående bedömningsprocessen samt juridiska och administrativa spörsmål: Claes de Serves, utlysningsansvarig på Vinnova Tel: , claes.deserves@vinnova.se Maria Öhman, Vinnova, Tel: , maria.ohman@vinnova.se Lena Dalsmyr, Vinnova, Tel: , lena.dalsmyr@vinnova.se Frågor om ansökningsfunktionen: Vinnovas IT-support, Tel: , helpdesk@vinnova.se