Bearbetningskoncession för Vännmuren enligt Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter.

Transkript

1 Aktbilaga 27 1(18) BESLUT Diarienr/Dossnr Miljöskydd Maria Nordström Tel Råsjö Torv AB Bjälkgatan Hudiksvall Bearbetningskoncession för Vännmuren enligt Lag (1985:620) om vissa torvfyndigheter. Verksamhetsutövare: Råsjö Torv AB (org nr.) Anläggningsnamn: Vännmuren Fastigheter: Sörby 8:35, 18:26, 2:15, 2:29 Årsunda-Nordanåker 3:7, Årsundaskogen 1:2 Kommun: Sandvikens kommun Beslut Länsstyrelsen lämnar Råsjö Torv AB bearbetningskoncession för Vännmuren enligt lagen om vissa torvfyndigheter. Länsstyrelsen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Koncessionsvillkor: Koncessionen 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit eller åtagit sig i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet. 2. Koncessionen begränsas till utgången av år Anmälan skall omedelbart göras till Länsstyrelsen när bearbetningen påbörjas, läggs ned, avbryts för längre tid än 6 månader eller återupptas. 4. Koncessionshavaren skall inom tre månader efter utgången av varje kalenderår till SGU och länsstyrelsen lämna en redogörelse för årets verksamhet. Skydd för natur- och kulturmiljön 5. Bolaget ska låta en av länsstyrelsen godkänd arkeologisk sakkunnig person utreda fornminnenas utsträckning i området och markera ut tillräckliga skyddszoner för dessa. 6. En reviderad täkt- och produktionsplan skall upprättas och godkännas av länsstyrelsen där skogsridån och skyddszoner för fornminnen är markerade innan arbeten med iordningställande av området får börja.

2 2(18) 7. Gränsen för koncessionsområdet och skyddszoner för fornminnen ska utmärkas på väl synligt sätt i terrängen innan verksamheten påbörjas. Markeringarna får inte döljas eller rubbas under koncessionstiden. För gräns gäller att det vid alla brytpunkter och på lämpliga platser i linjen däremellan skall finnas rör eller pålar som är målade med väl synlig färg. 8. Skogsavverkningen inom området får inte vara mer omfattande än vad som krävs för att bedriva täkten på ett ändamålsenligt sätt. Åtagandet om en skyddsridå på 40 meter längs den södra, sydöstra och den nordligaste delen ska fullföljas. 9. Lokaliseringen av eventuella upplag av avbanings- diknings- eller andra schaktmassor ska anmälas till kommunens miljökontor. 10. Så snart brytningen inom någon del av området avslutas ska området börja efterbehandlas. Om inte dessförinnan beslut om annan markanvändning fattats ska den efterbehandlingen ske med utgångspunkt från den i ansökan fogade efterbehandlingsplanen (ritning 07). 11. Innan den slutliga efterbehandlingen påbörjas ska en plan för hur arbetena ska utföras upprättas i samråd med länsstyrelsen. Till grund för denna plan ska ligga den till ansökan tillhörande efterbehandlingsplanen. 12. Vid tillfartsvägar som leder in mot täktområdet ska skylt sättas upp som upplyser om att området utgör torvtäkt och som varnar för diken, brandfara m.m. 13. Avvikelser från givna villkor eller ändring av bearbetnings- och täktplanen får inte ske utan tillsynsmyndighetens medgivande. Miljöskydd mm 14. Förvaring av farligt avfall och kemiska produkter ska ske på tät yta som är beständig mot det som lagras och så att det skyddas mot nederbörd. Behållare ska vara märkta, ändamålsenliga, säkra och skyddade mot påkörning. Förvaringsytor ska vara försedda med sekundärt skydd så att spill, läckage eller liknande hålls kvar och kan omhändertas. 15. Hantering av avfall, farligt avfall och kemiska produkter ska ske så att utsläpp motverkas. Vid risk för spill eller läckage ska hantering ske på tät yta så att spridning till mark eller vatten förhindras. Spill ska omgående samlas upp och tas omhand. 16. Produktionsvattnet ska luftas såväl före som efter sedimentationsdammarna. Erosion ska förhindras. 17. Sedimentationsdammarna ska underhållas och tömmas så att högsta möjliga reningseffekt uppnås. Den högsta ytbelastningen på sedimentationsdammarna får inte överstiga 0,8 m/h.

3 18. Buller från verksamheten under produktionsfasen, inklusive transporter inom verksamhetsområdet ska begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån, utomhus vid bostäder inte överskrider riktvärdena: 50 db(a) vardagar, dagtid (kl 07 18) 45 db(a) kvällstid (kl18-22), söndag och helgdag (kl 07-18) 40 db(a) nattetid (kl 22-07) Under beredningsfasen ska buller från verksamheten, inklusive transporter inom verksamhetsområdet begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån, utomhus vid bostäder inte överskrider riktvärdena: 55 db(a) vardagar, dagtid (kl 07 18) 50 db(a) kvällstid (kl18-22), söndag och helgdag (kl 07-18) 45 db(a) nattetid (kl 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 19. Verksamheten skall bedrivas så att risken för störande damning, lukt och nedskräpning minimeras. Uppkommer olägenheter från verksamheten ska åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa problemen. 20. Ett förslag till kontrollprogram för beredningsfasen och det första verksamhetsåret ska lämnas in till tillsynsmyndigheten för godkännande i god tid före beredningsfasen påbörjas. 21. Ett förslag till fortsatt kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Säkerhet Koncessionshavaren har ställt säkerhet för de i besluten föreskrivna åtgärderna med kronor. Länsstyrelsen kan senare bestämma att ytterligare säkerhet ska ställas. Beskrivning av koncessionsområdet Koncessionen benämns Vännmuren. Området begränsas av räta linjer mellan hörnpunkter med koordinater i rikets nät, system 2,5 gon V RT 90. Koncessionen är belägen i Sandvikens kommun och har koordinater och areal enligt följande: Koordinatförteckning Areal: ca 92 ha Punkt X-koordinat Y-koordinat A B (18)

4 4(18) C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Igångsättningstid Den med tillståndet avsedda verksamheten skall ha satts igång senast den 31 dec 2010 annars förfaller tillståndet. Redogörelse för ärendet Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen, kommunen, närboende och andra som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Ett offentligt samrådsmöte hölls den 29 augusti 2002 i Årsunda. Länsstyrelsen beslutade den 10/ (dnr ) att verksamheten inte antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Ansökan och tillhörande MKB inkom till länsstyrelsen den 10/ och kompletterades den 18 feb Ärendet kungjordes den 22 april 2005 i Gefle Dagblad och Arbetarbladet samt i Post och Inrikes Tidningar. Ansökan har varit ute på remiss och meddelande om ansökan har skickats till berörda fastighetsägare och andra sakägare. Sökande har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ansökan Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande:

5 Ansökan avser produktion av energitorv under 25 år från beslutsdatum. Produktionsarealen uppgår till ca 55 ha. Produktionen uppgår till som mest m 3 /år. Den dominerande produktionsmetoden är stycketorv. Torvslag, mäktighet samt topografi Torven består av övervägande del av vitmossetorv med inslag av starrtorv. Humifieringsgraden är medelhög, huvudsakligen H4-H7. Underliggande jordarter består av finsediment (lera och silt) och sand, med inslag av morän. Grundvattnet i torven och grundvattnet i åsen bedöms ha liten kontakt. Botten och överytan lutar i huvudsak mot Kyndelsbäcken. Torvmäktigheten uppgår till i medeltal 3,0 m. Den totala torvvolymen är m 3. Då 0,3 m lämnas kvar vid botten blir upptaget m 3 och den torkade volym torv som levereras till kund blir m 3 Oxider och grundämnen Det effektiva värmevärdet i torven med aska är i medeltal 19,0 MJ/kg TS. Askhalten är något lägre än genomsnittet för torvmark, det är vid djupet 0-1 m 3,4 % TS och vid djupet 1-2 m 4,1 % TS. Svavelhalten är också något lägre än genomsnittet, den uppgår till 0,21 % per kg TS vilket motsvarar ca 0,11 g svavel/mj. Halten av Cesium-137 i askan är i genomsnitt Bq/kg, vilket är jämförbart med halten i andra torvtäkter som analyserats m a p cesium-137. Teknisk beskrivning Efter det att området ställts i ordning genom skogsavverkning, stubbfräsning, och iordningställande av sedimentationsdammar och avskärande diken så bereds myren med djupfräsning, bombering och upptagning av tegdiken. Efter avvattning kan produktion ske. Avvattning från Vännmuren kommer huvudsakligen att ske med hjälp av pumpning. Produktionen består av upptagning av stycketorv, torkning, vändning, torkning, strängläggning och ilandkörning. Torven läggs upp i stackar för lagring. Huvudsakligen kommer stycketorv produceras men även frästorv kan bli aktuellt. Urgrävning kan komma att ske i slutfasen av produktionstiden. Närmast Kyndelsbäcken lämnas en zon på 20 m på ömse sidor där torvproduktion inte skall ske. Närmast bäcken lämnas en zon på minst 10 m där vegetation och skog ska lämnas orörd. Utvinningen pågår under tiden april september. Men den huvudsakliga verksamheten är förlagd till maj- augusti. Arbetena med iordningställandet kommer huvudsakligen att utföras i tvåskift, dag och kväll. Arbetet med torvproduktion kommer under perioder att äga rum under hela dygnet. Inom delområde 1 och 2 begränsas arbetstiden av restriktion för buller. Uttransport av torven äger normalt rum under perioden september april. 5(18)

6 Avvattning och sedimentationsdammar Avvattning av täktområdena kommer i huvudsak att ske med pumpning, vilket medför att flödestoppar magasineras i dikessystemen tills pumpen hinner ikapp. Den nordligaste delen av delområde 4 (ca 5 ha) kommer dock att avvattnas genom självfall. Vatten leds från delområdena till en försedimenteringsdamm och vidare till pumpstationen. Från pumpstationen pumpas vattnet till sedimenteringsdammen som främst har till uppgift att minskar halten suspenderat material. Utloppet från pumpstationen förses med kaskadluftare för att öka syrehalten i vattnet. Luftning kommer om möjligt även att ske vid utloppet av utloppet från sedimenteringsdammarna. Erosion förhindras med hjälp av dämpningsanordningar. Dimensionering av sedimenteringsdammen efter pumpstationen kommer att utgå ifrån ytbelastningen max 0,8 m/h vid dim avrinning på 120 l/s,km 2 (dvs ggr medelvattenflödet). Sedimentationsdammarna förses med dämpskärm vid inloppet som fördelar vattnet och reducerar vattenhastigheten, med ytlänsar och med en fördämning i utloppet. Vattendjupet bör vara minst 2 meter efter rensning. Rensning ska ske då den i medeltal är mindre än 0,75 m djup. Djupet i dammen får inte understiga 0,5 m på något ställe. För att minimera erosion kommer diken utföras så raka som möjligt, lutningen ska om möjligt understiga 1,5, utföras så grunt som möjligt och avslutas med slamficka. Avskärande diken Ovidkommande vatten från omgivande skogsmark kommer att avledas via avskärande diken med slamfickor vid lämpliga platser till Kyndelsbäcken. Det avskärande diket längs den västra sidan av delområde 1 skall utföras så grunt så att det inte onödigtvis kommer i kontakt med underliggande minerogena jordarter. Vissa sträckor av Kyndelsbäcken kan bli nödvändigt att dikesrensa. Efterbehandling Huvudalternativet är att en våtmark skapas. Det torde vara det mest tilltalande alternativet ur miljö- natur och landskapssynpunkt. Området städas och slänterna ges en lutning understigande 1:5. Eventuellt markbereds botten för att underlätta vegetationsetableringen, som primärt sker med självsådd. Pumpning fortsätter under minst ett år. Eventuellt kompletteras etableringen med sådd av tex bladvass och kaveldun. Inom de högst belägna delarna sker etablering med björk, al och salixarter med självsådd. Även plantering eller sådd kan vara ett alternativ vid beskogningen. När vegetationen fått fäste sätts området under vatten genom att pumpningen upphör och Kyndelsbäcken leds in täktområdena. Öar i våtmarken skapas där förhållandena medger detta. Vattendjupet blir 0-2,5 m. Detaljutformning föreslås ske i samråd med markägare och länsstyrelsen. 6(18)

7 Säkerhet Som säkerhet kommer Råsjö Torv att låta ställa en bankgaranti till ett belopp av 300 kkr. Miljökontroll När tillstånd erhållits upprättas ett kontrollprogram som inkluderar iordningställandet. Tex föreslås pumparnas gångtid mätas för flödesberäkning och utsläppskontroll vid sedimentationsdammarna. Parametrarna ph, alkalinitet, koduktivitet, TOC, suspenderade ämnen, färg, totalkväve, ammoniumkväve, nitratkväve och totalfosfor torde vara relevanta. Mätningar avseende buller- och dammstörningar utförs om det påkallas av tillsynsmyndigheten eller egenkontrollen. Yrkanden och åtaganden Enligt lagen om vissa torvfyndigheter ansökes om bearbetningskoncession för Vännmuren för en tid av 25 år från det att koncession meddelats. Råsjö Torv yrkar på att tillstånd lämnas för en produktion på i medeltal m 3 /år och som högst för enskilt år m 3 /år. Landskapsbilden 7(18) Råsjö Torv AB åtager sig att vidmakthålla skogen inom koncessionsområdet i en 40 meter bred zon närmast torvtäkten längs den södra och sydöstra delen av täkten. Motsvarande gäller i den nordligaste delen. Åtagandet avser att om nödvändigt överhålla slutavverkningsmogen skog. Gallring kan dock ske i normalfallet. Vattenmiljön Råsjö Torv AB åtager sig att: Anlägga avskärande diken och avleda ovidkommande vatten från täktområdena enligt ritning -02. Anordna lutfningsanordningar för produktionsvattnet före och om möjligt efter sedimentationsdammarna som beskickas med pumpning. Anlägga sedimentateringsdammar för pumpning som dimensioneras för en högsta ytbelastning av 0,8 m/h. Vid självfall tillämpas 5 m2/ha. Den principiella utformningen av dammarna framgår av ritning -06. Ej påbörja kant- och tegdikning eller beredning innan avskärande diken, pumpstationer, luftning och sedimentationsdammar är i funktion. Söka minimera dikeserosionen med de i ansökan angivna åtgärderna. Ta vattenprover och mäta grundvattennivån i vattentäkterna vid Sörby 8:35 och Sörby 8:16. Grundvattennivåerna skall sedan mätas med lämpligt intervall. Uppföljande analys utförs om det anses vara påkallat.

8 8(18) Buller Råsjö Torv åtager sig att: För beredningsfasen (iordningställandet) uppfylla naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller från befintlig industri. För produktionsfasen uppfylla naturvårdsverkets riktvärden för externt industribuller vid nyetablering av industri. Råsjö Torv yrkar att: Riktvärdena för nyetablering av industri ej skall behöva innehållas under iordningställandefasen med hänsyn till att verksamheten delvis är lika med befintlig markanvändning, skogsavverkning och dikning samt med hänsyn till verksamhetens tillfälliga karaktär. Dammspridning Råsjö torv åtager sig att: Bedriva verksamheten på sådant sätt att besvärande damning ej uppkommer invid bostadsbebyggelse. Miljökonsekvensbeskrivning Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår bland annat följande: Den nuvarande huvudsakliga markanvändningen på Vännmuren är skogsproduktion och friluftsliv. Enligt Skogsvårdsstyrelsen kännetecknas det föreslagna brytningsområdet av att vara en sedan tidigare dikad myrmark. Koncessionsområdet berörs av sju fastigheter, som har enskilda ägare. Dessutom kan tre fastigheter komma att beröras av kringarbeten. Nollalternativ till produktion av torv på Vännmuren är att nuvarande markanvändning fortsätter, d.v.s. att nuvarande skogsproduktion och nyttjande i övrigt bibehålls. Det innebär att den energimängd som planeras att utvinnas i form av torv för förbränning i energiverk måste ersättas med annan energi som tex torv från annan täkt, träbränsle, kol eller olja. Torvproduktion innebär att skogen avverkas. Någon skogsproduktion blir inte möjlig under 25 år. Efter torvproduktionen avslutats kommer troligen marken att efterbehandlas till våtmark. Skogsproduktion inskränks då till mindre arealer på stackplatser, i kantzoner och högre liggande markytor. Fastighetsägaren har rätt till ersättning för intrång, förtida avverkning mm. Torvproduktion medför att Vännmuren blir ointressant för friluftslivet. Även friluftslivet vid Enköpingsåsen och Hornbergsområdet kan drabbas av störningar i form av buller och dammspridning.

9 Årsunda IF har motionsspår, två km norr om Vännmuren samt ett längre skidspår som berör den planerade torvtäkten. Under förutsättning att två passager för Hornbergsspåret kan lösas kommer troligtvis inte torvverksamheten påverka eller inskränka på idrottsföreningens verksamhet. Jakt på omgivande marker sker under höst och vinter, d.v.s. under en tid då ingen torvproduktion äger rum. Förändringen i landskapet kan medföra att viltet söker nya vägar. Jaktupplevelsen försämras och pass måste flyttas. För att underlätta för vilt och jakthundar förses djupa avskärande diken med upp- och nergångar för djuren var 200 meter. Vad gäller det rörliga friluftslivet bedöms efterbehandling till våtmark tillföra ett mervärde till området. Detta kan t.ex. gälla fågelintresserade. 9(18) Bebyggelsen runt Vännmuren Tre permanentbostäder finns på avstånd m från planerat produktionsområde. Dessutom finns ett garage, näringsverksamhet 240 m, ett sågverk 190 m och en fritidsbostad 110 m från planerat produktionsområde. För att begränsa insynen och risk för damning föreslås en 40 m bred skogszon. Drifttiderna behöver inskränkas för att Naturvårdsverkets riktlinjer för buller ska kunna uppfyllas. Nedsmutsning på grund av torvdamm kan inträffa vid torr väderlek, olämplig vindriktning och då dammande arbetsmoment utförs. Inget tyder på att torvdammet medför några hälsorisker men kan upplevas mycket negativt. Påverkan på närliggande fastigheters grundvattenkvalitet eller nivå bedöms vara mycket liten. Mätning och vattenanalyser kommer att ske inom ramen för bolagets egenkontroll. Trafik kommer att ske via den planerade vägen genom grustaget. Inga närboende berörs av detta. Utsläpp till vatten Grundvatten Vattenförsörjningen i Årsunda sker med uttag av grundvatten från Enköpingsåsen. Vattenbehovet för Årsunda uppgår till 2,6 l/s i medeltal och 3,9 l/s som högsta dygnsbehov. Det totala läckaget genom finsedimenten beräknas till 47 m 3 /dygn eller 0,5 l/s. Torvproduktion bedöms inte ge upphov till någon kvalitetsförändring eller nivåförändring av betydelse av grundvattnet i åsen. Moränen öster om Vännmuren har förhållandevis låg genomsläpplighet varför avsänkningen begränsas till en mindre kantzon. Risken för påverkan för dricksvattenbrunnen på Sörby 8:35, som ligger 280 m från produktionsområdet bedöms som mycket liten.

10 Ytvatten Vännmuren avvattnas via Kyndelsbäcken som går ut i Fänjaån 4,5 km norr om myren. Fänjaån mynnar i Västerfjärden i Storsjön, som avleds via Gavleån till Bottenhavet. Fänjaån är tämligen starkt påverkad och de biologiska värdena i Kyndelsbäcken bedöms vara små. Storsjön har ett rikt fiskliv. Det pågår ett arbete att minska näringsbelastnigen i Storsjön som vissa år leder till algblomning. Förändringarna på grund av planerad täktverksamhet avser dels en ändrad hydrologisk balans och dels en påverkan av vattnets beskaffenhet. Medelvattenföringen från det planerade torvproduktionsområdet torde öka 33% från 7,5 l/s till 10 l/s. 10(18) Ytvattnets alkalinitet och ph ökar sannolikt. Kvävehalterna förväntas ligga i intervallet 2-3 mg/l, vilket medför ett ökat utsläpp av kg per år i Storsjön. Det finns goda möjligheter att lufta vattnet före sedimentationsdammarna och detta torde medverka till nitrifiering av ammonium. Forforbelastningen i Kyndelsbäcken förväntas öka 2,8 5,0 kg/år. Utsläpp av organiskt och minerogent material påverkar bäckfauna, bottenfauna, plankton och fisk i sjöar. En liten ökning av färgvärden förväntas i Kyndelsbäcken och Fänjaån. Avgången av organiskt material förväntas öka med kg/år. Suspenderat material förväntas öka kg/år (ökning med ca 3% i Fänjaån). Utsläpp till luft Användning av dieseldrivna arbetsfordon och lastbilar leder till utsläpp av koldioxid, kväveoxider, flyktiga organiska ämnen och partiklar. Dessa utsläpp minimeras bl.a. genom att endast bästa möjliga bränsle används (MK1). Dammspridning Påverkan från torvdamm gäller huvudsakligen nedsmutsning (fallande stoft). PM10-fraktionen är liten och inget tyder på att torvdammet ger upphov till några hälsoeffekter för närboende. Risken för att närboende ska råka ut för nedsmutsning bedöms som tämligen måttliga. Råsjö Torv tillämpar ett egenkontrollprogram där riskerna (väderlek, vind och produktionsmoment) identifieras och beslut fattas på daglig basis om ev. inskränkningar i driften. Vindhastigheter över 8 (11) m/s som gäller för brandrisk, leder naturligt till minskade damningsproblem. Störst risk finns vid mycket kraftiga vindar då torvdamm kan virvla upp utan att verksamheten pågår. De skyddszoner som etableras i den södra och sydostliga delen av produktionsområdet begränsar risken för damm och nedsmutsning. Naturvårdsintressen Vännmuren hyser inte några högre naturvärden. Konsekvenserna vid torvproduktion är: 1. nuvarande naturtyper försvinner, 2. omgivande natur påverkas och 3. efter produktionen avslutas skapas en ny naturtyp i området. De skador som sker för växt- och djurlivet uppstår på individnivå. Med hänsyn till att inga områden med högre naturvärden identifierats bedöms inga skador ske för någon art på populationsnivå.

11 11(18) Kulturminnesvårdsintressen Årsundatrakten och området kring Vännmuren är rikt på forn- och kutlurlämningar. Det finns bl a två stenåldersboplatser kolningsgropar, tjärframställningsplats, hålvägar, slaggförekomster och kolbottnar. Dessa ligger på fastmark och i vissa fall nära myren. För att säkerställa dessa områden föreslås en arkeolog markera gränser/snitslar kring dessa i samband med att det yttre avskärande diket sätts ut. Detta åtagande innebär att risken för att forn- eller kulturlämningar skadas blir liten. Brandrisk Brand kan uppkomma då tändning kan ske av gnistor från maskinerna. Även självantändning i materialet förkommer då detta lagras i stack. Konsekvenserna vid stora bränder kan bli mycket stora. Samtliga traktorer är utrustade med släckutrustning. Torvtäkt ska följa anvisningarna i Statens brandnämnds meddelande 1983:6 vilket innebär att produktionsarbeten inte får förekomma vid torr väderlek då vindstyrkan överstiger 11 m/s. Vad gäller fräsning avbryts den redan vid 8 m/s. Runt täkterna ska finnas branddammar, och det ställs krav på skydds- och släckutrustning, bevakning mm. En brandskyddsplan kommer att upprättas i samråd med räddningstjänsten. Kemikalier och avfall Drivmedel (diesel klass 1) kommer att lagras i en cistern ca 10 m 3 och miljöfarliga produkter kom ex motor- och hydraulolja, smörjfetter, rostlösare etc. i mindre mängd kommer att lagras i containerskåp. Cisternen placeras på avskiljd plats för att undvika påkörning och placeras i invallning med tak. Avfall och farligt avfall förvaras under tak tills hämtning sker av godkänd transportör. Plastavfallet från täckplast (1500 kg/år) lagras vid stackplatserna tills hämtning sker för energiändamål. Flyttbara personalbodar och toalettvagn med sluten behållare ställs upp. Ev. kan det komma att ändras efter en tids produktion. Buller Bullerutredningen visar att bolaget måste inskränka drifttiderna på vissa delområden för att Naturvårdsverkets riktlinjer ska innehållas med hänsyn till det korta avståndet till Lövpussarna. Yttranden Kulturmiljöenheten vid länsstyrelsen har fått ärendet på internremiss och framför bla följande: En arkeolog måste gå igenom områdets lämningar, kontrollera faktisk utbredning av olika typer av lämningar och därefter får man diskutera åtgärd i förhållande till produktionsområdet. Den föreslagna koncessionsgränsen ligger alldeles för tätt på redovisade lämningar. Här finns lämningar, t ex stenåldersboplatser, som kan ha en oklar utbredning. Det stora antalet kolningsgropar tyder på att järnframställning skett i området. Hittills är spåren efter järnframställning få men kan dyka upp vid en närmare granskning och hamna innanför koncessionsgränsen. Detta arbete borde egentligen ha utförts i ett tidigare skede men bättre sent än aldrig. Resultatet

12 kan dock komma att få betydelse för produktionsgränsen och/eller betyda arkeologiska undersökningar. Jag föreslår att en arkeolog från Länsmuseet omgående får i uppdrag från Råsjö att titta på detta för att utreda ev. oklarheter. 12(18) Sandvikens kommun skriver bl.a. följande i sitt yttrande: Det är viktigt att näringstillförseln till Storjön minimeras. Det finns nytillkomna algarter i Storsjön som inte begränsas av forfortillgången utan av kvävetillgången. I kommunen pågår ett långsiktligt arbete för att minska näringstillförseln till Storsjön. Dessutom rinner vatten från Storsjön sedan ut i Bottenhavet där kväve är den tillväxtbegränsande faktorn. Vännmuren ligger geografiskt inte långt ifrån Enköpingsåsen och Årsunda vattentäkt utreds om det kan bli huvudvattentäkt för Sandvikens tätort. Försiktighetsprincipen ska därför iakttas gällande kemikaliehantering och andra aktiviteter som kan påverka grundvattenkvaliteten negativt i området även om MKB bedömer att påverkanrisken är liten. Samråd bör ske med Vägverket då Årsunda motorbana på motsatta sidan väg 272 har för avsikt att utöka sin verksamhet. Sandvikens Energi AB Vatten har följande kommentarer: Rutiner för incidenter som kan påverka kvalitet och kvantitet av grundvattnet ska tas fram. Tex vad händer vid ett stort läckage av diesselolja, vad gör man för att förhindra att det når grundvattnet? Vid större incidenter av betydelse för vattenkvaliteten i grundvattnet skall kontakt tas med Sandviken Energi AB Vatten, Anna Holmstén tel samt Bygg- och Miljökontoret Andreas Wikström tel Då arbetet utförs så nära Enköpingsåsen kan inte risken för att grundvattent påverkas helt uteslutas. Arbetet skall utföras med största möjliga försiktighetsåtgärder för att skydda grundvattnets kvalitet och kvantitet. Naturvårdsverket avstår från att yttra sig i ärendet. Energimyndigheten har inget att erinra mot att Råsjö Torv AB beviljas bearbetningskoncession för utvinning av torv enligt lagen om vissa torvfyndigheter för Vännmuren, Sandvikens kommun. Energimyndigheten ser positivt på aktivt torvbruk för energiändamål, särskilt på sådana torvmarksområden som redan tidigare är påverkade av dikning. Det är värdefullt om dessa torvmarken kommer till användning för att fylla behovet av bränslen i regionen. Bergsstaten konstaterar att det idag inte finns några gällande mineralrättigheter inom det aktuella området. Bergmästaren har inget att erinra mot ansökan. SGU tillstyrker att bearbetningskoncession beviljas för ansökt område. Vägverket Region Mitt har inget att erinra mot att täktverksamhet bedrivs på fastigheten.

13 Lennart Lindberg motsätter sig all torvbrytning på Vännmuren och skriver bl. a. att vattendjupet i tjärnen söder om området kommer att sänkas och föryngringsplatsen för fisk kommer att raseras. Fisket dör ut och badlivet spolieras. Tjärnen kommer att bli en lortpöl. För närvarande finns gädda abborre lake och mört med mycket god smak. 13(18) Elvy, Leif och Lars Lindberg är emot torvbrytning på Vännmuren. I yttrandet skriver de bl. a. att ett stort antal permanentboende drabbas negativt av torvbrytningen. Marknadsvärdena på samtliga fastigheter i närheten kommer att sjunka beroende på damm, buller, ökad lastbilstrafik och tråkiga omgivningar. De frågar om utlakningen av bly från den gamla skjutvallen kommer att öka ytterligare. Det finns risk att Lars Lindbergs barns allergier förvärras och att familjen tvingas flytta. Det finns bäver, slaguggla, svanpar, häckande tranor, hjortron, sileshår, tätört och mosippa på eller intill myren. Samtliga arter kommer att försvinna om torvbrytning startar. Sannolikt förevinner även fisken i Lövpusstärnan och sjön riskerar att tömmas. Pumpning av vatten på myren kommer att sänka grundvattnet med följd att våra vattenbrunnar kommer att sina. Stora öppna ytor på myren kommer också att sänka temperaturen i området och påverka odlingarna. Det finns gott om fornminnen runt Vännmuren och troligen ett antal fornlämningar i myren som kommer att förstöras. Vännmuren är en liten torvmyr som ligger nära bebyggelse. Det måste finnas större torvmyrar som ligger mer ensligt beläget där brytning kan ske under en längre tid och utan att störa omkringboende. Sökanden har anfört bl.a. följande angående inkomna yttranden: Svar på kulturmiljöenhetens yttrande Kulturmiljöenheten blandar enligt vår mening ihop koncessionsområdet med produktionsområdet (verksamhetsområdet). Generellt är koncessionsområdet alltid större än produktionsområdet. Dels vill man av praktiska skäl begränsa antalet brytpunkter längs koncessionsgränsen och dels kan man vilja få rådighet över ett större område. Det sistnämnda kan exempelvis avse att man vill säkerställa skyddszoner i form av skog. Koncessionsområdet kan därför mycket väl innefatta fornlämningar utan att dessa riskerar att skadas. Den täkt- och produktionsplan som ingår i ansökan begränsar vår verksamhet till det geografiska område som angetts på ritningen. Skulle vi vilja utöka detta område kräver detta anmälan till Länsstyrelsen. Under utarbetandet av ansökan ändrades produktionsområdet i den västra delen som en följd av MKB-arbetet för att säkerställa avståndet till en stenåldersboplats. I ansökan har vi åtagit oss en metod för att generellt säkerställa skyddet för de forn- och kulturlämningar som finns kring Vännmuren. I korthet innebär detta att en arkeologiskt sakkunnig person föreslår gräns för respektive fornlämningsområde samt att relevanta forn- och kulturlämningar skall märkas ut under produktionstiden. Detta kommer att utföras innan arbetet med iordningställandet påbörjas. De eventuella inskränkningar i produktionsområdet som detta medför är vi enligt Kulturminneslagen skyldiga att följa. I sak kommer vi därför att låta göra den undersökning som Kulturmiljöenheten begär men vi menar att detta mycket väl kan göras efter att vi

14 fått bearbetningskoncession, för att inte fördröja beslutsprocessen och riskera att komma ur fas med kommande säsongsberoende arbeten. Svar på yttrande från Sandvikens kommun Ökningen är av kväveutsläppen till Storsjön är otvivelaktigt mycket liten och torde i praktiken inte leda till någon förändring av Storsjöns eller Bottenhavets kvävebalans. Verksamheten är också begränsad i tid, efter att produktionen avslutats bedöms kvävetransporten successivt avta. Vad gäller skydd av grundvattenkvaliteten i Enköpingsåsen har vi i ansökan beskrivit att dieselcisterner skall utformas med invallning och tak samt placeras så att risken för påkörning minimeras. Lagring av övriga miljöfarliga produkter skall ske i containerskåp. Vi har inte haft samråd med Vägverket eftersom utfarten planeras ske på en befintlig utfart från grustaget. Däremot har vi haft samråd med AMF Årsunda. Svar på yttrande från Sandviken Energi AB Vatten Lagring av drivmedel och miljöfarliga produkter har beskrivits ovan. Råsjö Torv har ett egenkontrollprogram som bl. a omfattar rutiner för incidenter och haverier. Vid haverier tas kontakt med tillsynsmyndigheten. I egenkontrollen kan även införas att kontakt skall ske med Sandviken Energi AB. Svar på yttranden från enskilda fastighetsägare Vad gäller ersättningsfrågor kommer dessa att aktualiseras efter beslut om bearbetningskoncession. Metalliskt bly omvandlas med tiden till olika blyföreningar som kan avge fria blyjoner (Pb 2+ ). Blyjonen reagerar med humusämnen i torven och bildar jonbyteskomplex. Med andra ord så binds därför bly i torven. Den zon av torv som kommer att finnas kvar mellan skjutvallen och torvtäkten kommer därför alltjämt att fungera som en skyddsbarriär i den mån utläckage av blyförorenat vatten skulle ske mot torvtäkten. Skjutvallen ligger i åsen varför eventuellt blyförorenat vatten mest troligt läcker ner i åsen. Risken för nedfallande damm vid fastigheten Sörby 8:16 bedöms som låg och störningen inskränks till den nedsmutsning som undantagsvis kan ske. Mätning av PM 10 vid en torvtäkt visar att värdena är låga. Damm i sig är sällan allergiframkallande utan det är ämnen som fäst till dammet som kan leda till den allergiska reaktionen som exempelvis avföring från kvalster, pollen, mögelsporer och husdjursepitel. Torv har egenskaper som hämmar tillväxt av mögel och mikroorganismer och används bl. a av denna orsak i djurstallar. Arbetsmiljökontroller som görs exempelvis i anläggningar för tillverkning av växttorv, med förhållandevis hög dammbelastning, har inte givit några indikationer på hälsoeffekter för de anställda. Vad gäller risken för nedsmutsning på tomtmark och specifikt av den mjölkbil som står parkerad på Leif Lindbergs tomt så vill vi särskilt peka på de åtgärder som görs för att begränsa damningen från verksamheten som exempelvis skyddszoner, arbetsmetoder och driftsinskränkningar. Nedsmutsning till följd av fallande torvdamm är undantagsvisa händelser som incidentrapporteras i egenkontrollen och som normalt föranleder åtgärder från Råsjö Torv:s sida för att undvika att en upprepning. Vi ställer oss något frågande inför att torvdamm 14(18)

15 15(18) specifikt skulle kunna påverka mjölkkvaliteten i bilen med hänsyn till de dammande grusvägar som vi förmodar att Lindberg normalt trafikerar. Fastighetsägarna påtalar att ianspråkstagandet kommer att påverka vissa arter på Vännmuren. Verksamheten leder otvivelaktigt till ändrade förhållanden men det finns ingen anledning att befara att livsbetingelserna försämras för någon djureller växtart på populationsnivå. Flera av de uppräknade arterna finns på eller nära torvtäkter som exempelvis bäver, sångsvan och trana. Lokaler för mosippa finns för övrigt i sandig mark uppe på åsen. Vad gäller påverkan i Lövpusstärnan, där även Lennart Lindberg befarar en påverkan, menar fastighetsägarna att sjön riskerar att tömmas varvid fisken försvinner. I ansökan har beskrivits att Kyndelsbäcken inte kommer att rensas eller fördjupas söder om utsläppspunkten från det västra produktionsområdet (Omr 1) d v s ca 1800 m norr om Lövpusstärnan. Nivån i Lövpusstärnan bestäms av nivån för den vägtrumma som ligger nedströms tjärnen samt nivån och avbördningskapaciteten i Kyndelsbäcken. Torvproduktionen leder till en avsänkning av grundvattenytan i torven men denna är mycket lokal eftersom torven har låg genomsläpplighet. Denna avsänkning kommer därför inte att påverka nivån i Lövpusstärnan. Vi har mätt vattennivån i trumman och kommer att föra in mätningar som en kontrollpunkt i egenkontrollprogrammet. Risken för påverkan i de enskilda dricksvattenbrunnar som finns vid Sörby 8:35 och 8:16 bedöms vara mycket liten. För att verifiera detta kommer vattenprovtagning och mätningar av grundvattenytan i brunnarna att ske. Länsstyrelsens motivering Området berörs inte av detaljplan eller områdesbestämmelser men i översiktsplanen för Sandvikens kommuns ligger Vännmuren inom ett område där skogsbruksintresset och friluftslivet bör prioriteras. I översiktsplanen står att större exploateringsföretag, t.ex. stora grus eller torvtäkter bör ej tillåtas i dessa skogsbruksområden. Ingen av remissinstanserna har dock yttrat sig emot lokaliseringen av den anledningen. Länsstyrelsen gör bedömningen att med de av bolaget föreslagna skyddsåtgärderna för friluftslivet som t.ex. 40 m skyddszon och förändring av motionsspår blir inte påverkan på friluftslivet så stor att ansökan bör avslås. Vännmuren ligger längs med Enköpingsåsen som används som grundvattentäkt för Årsunda. Torvproduktionen kommer dock inte bedrivas på åsen utan vid sidan av. Ett visst utsläckage av grundvatten kommer troligen att ske vid torvproduktion men är av mindre betydelse. I länsstyrelsens våtmarksinventering är Vännmuren klassat i klass 4, låga naturvärden och enligt SVS satellitbildstolkning för sumpskop klass 4, där inga speciella restriktioner för skogsbruk förutom den vanliga hänsynen föreligger. Vännmuren finns inte upptaget i Naturvårdsprogrammet för Gävleborgs län. Området hyser inte några högre naturvärden. Det har i miljökonsekvensbeskrivningen inte framkommit några uppgifter som tyder på försämrade livsbetingelser för någon djur- eller växtart som är hotad, sällsynt eller i övrigt hänsynskrävande. Länsstyrelsen anser att verksamheten går att förena med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna.

16 Länsstyrelsen anser att föreslagen plats kan godtas med hänsyn till de försiktighetsmått och skyddsåtgärder som är möjliga att vidta och bedömer att verksamheten inte kommer att medföra olägenhet av väsentlig betydelse. Länsstyrelsen anser med hänsyn till föreskrivna villkor att det inte finns hinder enligt de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap miljöbalken. 16(18) Torvslaget, humifieringsgraden och det effektiva värmevärdet visar att torven är lämplig för förbränning. Halten svavel och aska är något lägre än genomsnittet. Blyhalten i 0 1 m lagret är högre än genomsnittet för torvmarker, men värdet för 1-2 m är normalt. Länsstyrelsen anser inte att den förhöjda blyhalten bör föranleda några restriktioner för användningen. Halten Cesium-137 i askan är jämförbar med halten i askan från andra torvproduktions-områden söder om Sandviken. Statens strålskyddsinstitut (SSI) har utkommit med nya föreskrifter angående kontaminerad trädbränsleaska, de börjar gälla den 1 jan Med kontaminerad aska menas trädbränsleaska som innehåller mer än 0,5 kbq/kg TS 137 Cs. Aska som innehåller mer än 10 kbq/kg TS 137 Cs ska deponeras obligatoriskt. Om endast torv från Vännmuren förbränns så överskrider halten 10 kbq/kg TS 137 Cs i askan. Dock brukar torv samförbrännas med andra trädbränslen och då minskar cesiumhalten. Länsstyrelsen anser att frågan om hur torvaskan ska hanteras bör hanteras vid förbränningsanläggningen, och inte regleras i detta tillstånd. Den av sökanden föreslagna ordningsföljden vid iordningställande av täktområdet, bör vara tillräcklig för att recipienten avlastas onödig belastning i beredningsfasen. Arbetet bör därför följa detta åtagande. Någon särskild reglering av dikningsfasen i villkor bedöms inte erforderlig. Länsstyrelsen har övervägt om det för det utgående vattnet från täkten bör föreskrivas villkor om vattnets kvalitet. Innehållet av föroreningar som suspenderat material och näringsämnen etc. är i hög grad flödesbetingat samt beroende på torvmaterialets egenskaper. Sättet att bedriva verksamheten påverkar föroreningsinnehållet i mera begränsad omfattning. Länsstyrelsen bedömer att den av sökande föreslagna modellen med en högsta tillåten ytbelastning på dammarna samt en luftning av produktionsvattnet parat med ett väl fungerande underhåll av anläggningen är de åtgärder som nu skäligen kan krävas för denna typ av verksamhet. Det finns relativt många forn- och kulturlämningar i området kring myren. För att säkerställa att verksamheten inte förstör dessa ska en arkeologisk sakkunnig person utreda dessa och skyddszoner ska markeras tydligt i terrängen. Skyddszoner för fornminnen ska dessutom markeras på en reviderad täkt- och produktionsplan för området som ska godkännas av länsstyrelsen innan arbeten med iordningställande av området får påbörjas. Skyddsridån som bolaget föreslår i form av en 40 m bred skogszon närmast produktionsområden i de södra- sydöstra och nordligaste är viktig av flera orsaker. Den ger ett insynsskydd mot torvtäkten för både enskilda och friluftslivet i området och den ger ett visst skydd mot olägenheter i form av buller och damning.

17 17(18) Skulle störande olägenheter i form av damm och lukt ändå uppkomma ska åtgärder omedelbart vidtas för att avhjälpa problemen. T.ex. kan det behövas ytterligare inskränkningar i driften vid nordliga vindar för att inte de närboende på fastigheterna Sörby 8:35, 8:16 och 8:34 ska drabbas av nedsmutsning. Det är viktigt att de som arbetar med torvproduktionen på Vännmuren är väl informerade om att stor försiktighet måste vidtas för att inte riskera att förstöra grundvattnet i åsen. Rutiner för detta bör upprättas innan arbetet med iordningställande kan börjas. Bolaget ska upprätta ett kontrollprogram i samråd med tillsynsmyndigheten i god tid före beredningsfasen påbörjas. I kontrollprogrammet bör bl.a. rutiner för provtagning och kontroll av de enskilda brunnarna finnas med liksom mätning av nivån i Lövpusstärnan och kontroll av vattnet i recipienten. Länsstyrelsen gör bedömningen att risken för påverkan av grundvattenkvaliteten och kvantiteten i de enskilda brunnarna är liten, men bolaget bör stå för provtagning av de närboendes dricksvatten enligt ett kontrollprogram. Länsstyrelsen anser att det kan föreligga risk för förorening vid hantering och förvaring av avfall och kemiska produkter. Ett villkor bör därför föreskrivas som förtydligar verksamhetsutövarens ansvar att se till att risken för utsläpp är så liten som möjligt. Villkoren innebär att verksamhetsutövaren aktivt skall identifiera, förebygga och begränsa riskerna vid förvaring, lastning, lossning, interntransport och annan hantering. Med sekundärt skydd menas t.ex. invallning. Som ett komplement till förebyggande åtgärder skall skyddsåtgärder vidtas som minskar konsekvenserna av ett utsläppstillbud. Det finns många olika tekniska eller administrativa sätt att konkret uppfylla villkoret. Exempel på åtgärder för att förebygga tillbud är att det finns kontrollrutiner vid kritiska hanteringsmoment, att förvaringsbehållare, invallningar och eventuella ledningar skyddas mot påkörning samt att överfyllningsskydd finns vid påfyllning av tankar. Exempel på åtgärder för att minska konsekvenserna är att saneringsmedel finns tillgängligt och att närliggande avlopp och dagvattenbrunnar skyddas. Val av skyddsåtgärder ska utformas i samråd med tillsynsmyndigheten. Länsstyrelsen bedömer att bullret bör begränsas så att det vid bostäder motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för nyetablering av verksamhet. Under beredningsfasen kommer delvis andra maskiner och det kan under den perioden bli problem att klara riktlinjerna för nyetablering. Länsstyrelsen bedömer att ett något högre buller kan accepteras under denna begränsade tid. Naturvårdsverkets riktlinjer för befintlig industri bör gälla under beredningsfasen. Länsstyrelsen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna. Bearbetningskoncession ska därför lämnas till verksamheten. Kunskapskravet och produktvalsprincipen Bolaget har genom sin ansökan och MKB visat att man har förutsättningar att upprätthålla den kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning för att kunna bedöma och förstå, samt därigenom förebygga, hindra

18 och motverka, de skador och olägenheter som verksamheten kan orsaka på människors hälsa och miljön. Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att uppfylla en miljökonsekvensbeskrivnings syfte i den utsträckning som behövs med hänsyn till verksamhetens art och omfattning. Länsstyrelsen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas till Regeringen. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. 18(18) Ann Gudéhn Maria Nordström Bilagor: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar Översiktskarta Kopia till: Bygg- och Miljönämnden i Sandvikens Kommun SGU, Sveriges Geologiskt Undersökning, Box 670, Uppsala Bergmästaren, Bergsstaten, Varvsgatan 41, Luleå Statens Energimyndighet, Box 310, Eskilstuna Naturvårdsverket Sandvikens Energi, Vatten, Gävlevägen 96, Sandviken Lantmäterimyndigheten i Gävle kommun, Gävle Vägverket Region Mitt, Box 902, Gävle Aktförvararen Elvy Irene Lindberg, Lövpussv. 3, Årsunda Leif Torsten Lindberg, Färnebov. 119, Årsunda Lars Mikael Lindberg, Färnebov. 117, Årsunda Lennart Lindberg, Hyttmarksvägen 40, Årsunda Peter Svensson, Areal, Högbovägen 45, Sandviken