Kolbs tolkning av Dewey, Lewin och Piaget
|
|
- Ulla-Britt Martinsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 4 Hur lär sig vuxna - ett miljöpedagogiskt perspektiv ~ Kolb (1984) är den förste som översatt Lewins tankar om det erfarenhetsbaserade lärandet till en bild:,i :1 ~ Konkret Prövande av innebörd erfarenhet och konsekvenser av ) b'9"pp; \,;tu,tloo" Bildande av abstrakta Observationer begrepp och allmänna och reflektion slutsatser ~ Figur 4.3 Kolbs modej/- efter Lewin - för det erfarenhetsbaserade lärandet (Kolb 7984, s. 27). Reviderad av Granberg (2003, s. 256). Se kommentar nedan. Kolbs tolkning av Dewey, Lewin och Piaget David Kolb 6 kan ses som Deweys, Lewins och Piagets arvtagare när det gäller frågan om individers erfarenhetsbaserade lärande. Kolbs stora bidrag är att han i sina skrifter (1984, 1993) också har integrerat viktiga delar av företrädare för pragmatismen och annan teoribildning, framför allt Chris Argyris, Jerome Bruner, John Dewey, Paolo Freire, Jean Piaget och Donald $chön. Erfarenhet är inte det som händer dig, utan det du gör av det som händer dig. Aldus Huxley Kommentar till figuren ovan: Oftast ritas det erfarenhetsbaserade lärandets process - därför att Kolb gjorde det - som en sluten cirkel. Det är inte så bra eftersom Kolb säger om Lewin att dennes lärprocess kan förstås som en "four. stage cycle" (ett kretslopp med fyra steg). Där visas dock den slutna cirkeln. Tre olika begrepp rör till det, tror jag: Circle (cirkel), Cycle (kretslopp) och Loop (loping, "gå i bukter"). Jag tror att ett problem är att man menar ett kretslopp (cycle), borde redovisa en loping (loop) men ritar en cirkel (circle). Jag tror att det är Viktigt att visa att förloppet i det erfarenhetsbaserade lärandet inte är cirkulärt, utan ett kretslopp som har formen av ständiga loopar. Ungefär så här '. 5 Mediering: Process som förmedlar mellan yttre handling och påverkan, mellan stimulus och respons (Egidius, 1994). 6 Född Figur 4.4 Lärandet kan schematiskt ses som ett loopingförlopp. Lärande är en process, kunskap är aj/tid på gång. 76 Författaren och Studentlitteratur Författaren och Studentlitteratur 77
2 'f nur lar sig vuxna - ett mj//opedagogiskt perspektiv Lärandet är alltså en process baserad på konkreta upplevelser. Kunskap utvecklas genom att erfarenhet omvandlas när individen i handling ändrar sitt sätt att tänka. Omvandling innebär en aktiv bearbetning av intryck. Detta kan ske genom yttre handling eller internt riktad handling, vilket här förstås som reflexion. Lärande ses alltså här som utveckling av kunskap öch förmåga att handla. 4 Hur lär sig vuxna - ett miljöpedagogiskt perspektiv s.-r-t-p - RS- Man kan inte lära gamla hundar sitta. Gamla hundar måste lära sig det själva eller stå tills de stupar. Själv måste man lära sig. Att bli lärd går inte. Var och en kan bara lära sig själv. Genom ombud går det inte. Hund eller människa, man måste göra det själv. Malmsten 2003, s. 33. Kolb diskuterar och visar en figur där han dels har med de fyra stegen i lärcirkeln ovan, dels för in två dimensioner: En gripa-tag-idimension som går vertikalt i modellen, respektive en omvandlingsdimension som går horisontellt. Han får på så sätt också fyra olika lärstilar: En för varje kvadrant i lärcirkeln (Kolb 1984, s. 42). Enligt min mening blir det en tämligen svårförståelig modell. J ag har i stället valt att presentera den figur som Wilhelms on & Döös (2002) visar, se figur 4.5. De menar att mim inte bör överbetona det cykliska förloppet i Kolbs!Lewins modell: Konkret erfarenhet reflekterande observation abstrakt begreppsbildning aktivt prövande. Det kan skymma de två dimensionerna gripa-tag-i respektive omvandla. Lärprocessen i det erfarenhetsbaserade lärandet uppvisar olika kvalitet, menar Wilhelmson & DÖös. Sociokulturell teori Sociokulturell teori betonar att människors lärande och kunskapsutveckling bör förstås från ett kommunikativt och sociohistoriskt p.erspektiv. Kunskap lever först i samspel mellan människor och blir sedan en del av den enskilde individen och hans 'eller hennes tänkande/handlande (Säljö 2000, s. 9). Det sociokulturella perspektivet betonar att om man ska studera lärande så måste man uppmärksamma tre olika men samverkande saker: 1 Utveckling och användning av intellektuella (eller psykologiska! språkliga) redskap. 2 Utveckling och användning av fysiska redskap (eller verktyg). '. 78 Författaren och Studentlitteratur 7 Albert Bandura, född 1925 i Canada.
3 4 Hur lär sig vuxna - ett miijöpedagogiskt perspektiv 3 Kommunikation och de olika sätt på vilket människor har utvecklat former för samarbete i olika kollektiva verksamheter. (Säljö 2000, s. 22.) Med detta synsätt kan r~lationen mellan individen och kontexten ses på följande sätt: Individen blir inte påverkad av kontexten; individens förståelse och handlingar är delar av kontexten. Det finns inte först en kontext ocj;:t sedan en handling, utan individernas handlingar ingår i, skapar och återskapar kontexter. Delar och helheter definierar varandra och kontexten kan ses som det som väver samman en social praktik eller verksamhet och gör den till en identifierbar helhet.(cole 1996). Den kulturhistoriska skolan Till det sociokulturella perspektivet kan man också räkna den kulturhistoriska skolan. Ursprunget var den ryske psykologen Alexander Luria ( ), som brukar räknas som en av grundarna till neuropsykologin. Han hade också ett särskilt intresse för språket. Luria utvecklade en teori som visade att barn med funktionshinder i form av hjärnskada kunde tränas att kontrollera sina rörelser genom att samtidigt tränas att benämna dem. Luria bjöd 1924 in Lev Vygotskij ( ) och Aleksej Leontiev ( ) till Moskva. Tillsammans startade de den kulturhistoriska skolan. En viktig utgångspunkt för denna var att individens psykologiska funktioner påverkas och förändras av de verktyg som kulturen erbjuder. Människans psykes skapas genom att individen i sig införlivar kulturella verktyg, t.ex. språket. VygotskiJ hävdade att det finns en nära och ömsesidig relation mellan tal och tänkande, genom att tänkandet uttryckts och kommuniceras med hjälp av språket. Hans ideer kan sammanfattas som tre grundläggande teman. För det första var Vygotskij noga med att använda utvecklingsinriktad (generativ) analys som metod. För det andra hävdade han att de högre mentala processerna hos individen 4 Hur lär sig vuxna - ett miijöpedagogiskt perspektiv grundas i social aktivitet. Till högre mentala processer räknade han kulturella och kognitiva redskap som språk, skrivande och räknande respektive perception, minne och begreppsbildning. Social aktivitet uppstår på två plan, dels i samverkan med andra (intermental nivå), dels genom att processerna sedan "flyttar in" i individen (intramental nivå). För det tredje framhöll han att mänsklig handling på det individuella och det sociala planet medieras 9 med hjälp av kulturella symboler och redskap (Wertsch, 1991). Allt i barnets kulturella utveckling förekommer två gånger: Först på en soda I nivå, sedan på en individuell nivå;"först mellan människor (interpsykologiskt) och sedan i barnet (intrapsykologiskt). Kroksmark (2003, s. 452, som citerar Vygotskij, 1978). Leontiev och Vygotskij var förgrundspersoner i den marxistiska psykologin som på 1970-talet hade stort inflytande i Västeuropa. Från demgår en tråd till generativt lärande och verksamhetsteori, t.ex. till Yrjö Engeström (t.ex.1987, 1996) och till den kritiska psykologin. 8 Psyke: Själ, själsliv, sinne (i betydelsen medvetande). Med psyket avses den sidan av personligheten som är bärare av tankar, känslor, sinnesreaktioner, motiv, drifter och behov, även de som för tillfället inte är medvetna (Egidius, 1994). 84 Författaren och Studentlitteratur
4 9 Lärandets verktyg: Reflektion & Dialog ~ - )85 - Jag vet att du anser att du förstår vad du tror att jag sa, men jag är inte säker på att du inser att vad du hörde inte är vad jag menade. I detta kapitel diskuteras reflektionen och dialogen - lärandets viktigaste verktyg. Reflektion "on-line" respektive "off-line" lyfts fram som två skilda slag av reflektion. Single loop- och double loop-iärande diskuteras. Typer av muntlig kommunikation redovisas och deras inbördes skillnader. Vad som särskilt utmärker dialogen samt styrke(århållanden och makt behandlas. "Dialogkompetens" är ett nyckelbegrepp: Att ha närhet och distans både till sig själv och övriga samtalare. Mot slutet varnas (år roller och rolltänkande. Vad är reflektion Med reflektion l brukar man mer allmänt mena att återspegla, tänka efter eller begrunda. Ofta innebär det att man mentalt behöver distansera sig. Döös (1997) använder ett träffande uttryck: Reflektionsutrymme. Reflektionen: lärandets moder Tidigare (kapitel 4) visades Kolbs lärloop, som han inspirerats av genom John Dewey, Kurt Lewin och Jean Piaget: 1 Reflektera: v. -de återkasta, återspegla; tänka, eftersinna; r. på ngt överväga att ta ngt i anspråk el. att köpa ngt o.d., tänka på något; r. över ngt ägna tankar åt ngt. SAO ry
5 9 Lärandets verktyg: Reflektion & Dialog 9 Lärandets verktyg: Reflektion & Dialog Konkret Prövande av innebörd erfarenhet och konsekvenser av ) b",repp i \",",","~ Bildande av abstrakta Observationer begrepp och allmänna och reflektion slutsatser ~ Figur 9.1 Lewins modell för erfarenhetsbaserat lärande (ritad som en loop). Lärandet är ett förlopp i fyra huvudprocesser: Jag får en konkret erfarenhet, jag reflekterar över det jag varit med om, jag bildar abstrakta begrepp, jag prövar om mina nya "teorier" gäller också för andra erfarenheter, t.ex. andra situationer. I denna lärprocess är reflektionen själva verktyget för begreppsbildandet och teoretiserandet. Reflection-in-action och reflection-on-action Schön (1983, 1987) tillhörde den humanistiska riktningen inom amerikansk beteendevetenskap, liksom Chris Argyris, Jerome Bruner, John Dewey, David Kolb och Kurt Lewin. De menade att den tekniska rationaliteten i verkligheten inte äger giltighet, dvs. att man logiskt och matematiskt i förväg skulle kunna bestämma om ingrepp av olika slag i verksamheter. Schön menade. att det var en myt att tro att man kan lösa samhällsproblem genom att strikt tilllämpa forskningsresultat. Man måste istället använda' omdöme, inlevelse och intuition, som i sin tur grundar sig också på erfarenheter. Vidare måste man använda sig av både teorier och erfarenheter. Den professionelle yrkesutövaren (Schön studerade bla. arkitekter) löser inte problem genom att enbart tillämpa teorier: Problem löser man genom kreativ reflektion i konkreta situationer.. Detta sätt att hantera uppgifter - både nya och relativt väl bekanta - kallar Schön för reflection-in-action, alltså ett pågående växelspel mellan konkret handlande och slutsatser om vad som sker. Dessa slutsatser är inte alltid medvetna, utan sker ofta helt integrerade i själva handlandet. Handlandet föder frågor som kräver eftertanke, samtidigt som eftertanken föder frågor som ibland kan besvaras utifrån tidigare konkreta erfarenheter. Ett viktigt kännetecken på reflection-in-action är att reflektion kan påverka handling och tvärtom. Schön diskuterar också en annan slags reflektion, reflection-onaction (reflektion-över-handling). Denna typ av reflektion kan ses som uppföljning och utvärdering i efterhand. Den kan bli mer omfattande, men kan ju inte påverka det som skedde. Egidius (1999) framhåller att man måste "reflektera sig fram" och dra mer eller mindre omedvetna slutsatser av vad som händer i den enskilda, ofta unika situationen. Reflekterandet är på så sätt integrerat i handlandet och kan inte delas upp på kunskap för sig och handling för sig. Det är därför Schön har bindestreck i t.ex. reflection-in-action. Säkert känner du igen dig: Du deltar i en föreläsning, ett sammanträde etc. Plötsligt märker du att du varit "mentalt borta" från sammanhanget en kort stund. Förmodligen har du då reflekterat-ihandling; detta medför att du därefter kan påverkas av vad reflektionen lett fram till. Sådana korta "försvinnanden" för reflektion är vanliga och ofta så korta att du inte hinner registrera dem. Argyris & Schön (t.ex. 1978) betonade det de kallade metakognition, vilket betyder den sorts eftertänksamhet som innebär att vi tänker efter varför vi tänker som vi gör. Enligt min mening kan reflection-on-action också vara någonting som sker innan handling. Man vet att man Lex. i ett sammanträde kommer att möta vissa frågeställningar eller problem. Dessa kan då bearbetas i förväg. 10.4
6 9 Lärandets verktyg: Reflektion & Dialog Metaforiskt brukar reflektion-i-handling ibland kallas on-line och reflektion-över-handling off-line. 5!0f ;t{, - 14 l Reflekterandets bakåtriktade betydelse Molander (1993) betonar det distanserade funderandet över handlingen. En äkta reflektionsprocess kännetecknas av att individen (eller i~dividerna) växlar mellan inlevelse och distans, del och helhet. Processen måste få äga rum utan krav på omedelbar handling, vilket ställer krav på att tid avsätts. Lauvås & Handal (2001) menar att reflektionsprocessen rymmer tre olika faser: 1 Att ta fram och undersöka det som hände 2 Att återuppliva de känslor som händelsen gav upphov till 3 Att bedöma det inträffade på nytt Också Molander (1993) understryker reflekterandets bakåtriktade betydelse: Vad är då reflektion? Reflektion innebär, som jag ser det, att ta ett steg tillbaka, för att se och tänka över sig själv och vad man gör, för att få perspektiv på en situation. Det man gör och den situation man befinner sig i ska "speglas" eller "reflekteras" för en själv. Man får då inte vara helt upptagen av handlingen. Till reflektionens fortgång hör att påminna sig eller på annat sätt göra aktuellt vad man gjort, vem man är, vad som har skett. Det reflekterade ska träda fram i den reflekterandes medvetande. Reflektionen förutsätter en överblick, ett relativt lugn utan omedelbar handlingspress - det ska finnas ett 'avstånd' till det som härnäst ska göras (Molander 1993, s. lsi). Reflekterande grupper Arbetslivet idag rymmer en paradox: Förändringstakten är så hög att man inte hinner stanna upp och tänka efter, samtidigt som detta är nödvändigt för att man ska kunna hantera förändringar. Ju snabbare omvärlden förändras, desto mer kunskap måste organisationen utveckla för att kunna anpassa sig omvärlden. Och omvänt: Ju mer kunskap som organisationen utvecklar, desto mer kan den påverka omvärlden. "Erfarenhet i sig ger inga kunskaper", säger Argyris (1965, s. B IS) "man måste skilja mellan enbart erfarenhet respektive lära genom erfarenhet. Vi lär inte av våra erfarenheter, vi lär av de slutsatser-vi drar av våra erfarenheter." Ett sätt att ge organisationens medlemmar möjlighet att stanna upp och tänka efter - och därmed dra slutsatser och kunna utveckla kunskaper utifrån gjorda erfarenheter - är att arbeta med reflekterande grupper. Iden är enkel: På schemalagd tid, t.ex. två timmar varannan eller var tredje vecka träffas reflektionsgruppen. En sådan kan bestå av ett team eller vara en blandad grupp. För- och nackdelar finns med båda. I dialogens form "tänker man högt tillsammans" kring aktuella frågeställningar. Det kan gälla svåra eller särskilt viktiga uppgifter, målfrågor, relationen till omvärlden, gemensamma frågor om resurser, kompetens, kommunikation, ledning etc. Det kan också handla om frågor framåt som kan komma att bli aktuella och betydelsefulla. Samtalet handlar inte om att presentera lösningar, övertyga varandra eller framstå som bäst. Den grundläggande iden med dialogen är att "lägga allt på bordet", dvs. göra allas tankar (kompetens) kring en fråga tillgängliga för alla. Att belysa saker och ting från olika perspektiv. Att möjliggöra för varandra att se saker på nytt och annorlunda sätt. Men: Inte vinna, inte övertyga, utan gemensamt undersöka och lyfta fram. Att stanna upp och tänka efter. Att få hjälp att se saker med distans och från annat håll. '. 1QQ
7 9 Lärandets verktyg: Reflektion & Dialog Inför start aven reflekterande grupp behöver den få en inledande utbildning i dialogens innebörd 2 och väsen och vilka regler som gruppen bör arbeta efter. Varje grupp bör sluta kontrakt på att träffas t.ex. sex gånger. Därefter kan gruppen upphöra, förändras eller träffa kontrakt om fortsättning. Kontraktet, som också innebär förpliktelse om närvaro, är viktigt. Lätt faller man annars i det vanliga beteendet när man är pressad i arbetet: Man prioriterar bort. Till förfång för sin egen kunskapsutveckling, men också andras. Dialogen som verktyg har visat sig vara effektiv när det gäller gruppers förmåga att identifiera och tolka sina mål och även förmågan att fatta bra beslut. Dialogen Individen interagerar - samspelar - med kontexten genom olika former av kommunikation. Den viktigaste formen är den språkliga kommunikationen, där den muntliga som regel är mest betydelsefull:'muntlig kommunikation kan i sin tur delas in i undergrupper, var och en med sina kännetecken. En vanlig indelning är debatt, diskussion och dialog. När det gäller lärande är dialogen särskilt viktig. Konstruktiv kommunikation... förutsätter att varje samtalare lo avstår från att dominera och "ta tolkningsföreträde" lo är nyfiken på hur det är att vara någon annan lo delar med sig av sina egna erfarenheter Figur 9.6 Den konstruktiva kommunikationen (Wifhelmson & Döös, 2002). Debatt, diskussion och dialog 9 Lärandets verktyg: Reflektion & Dialog Debatt har ursprungsbetydelsen "slå ned", av latinets battere. När någon nämner ordet debatt tänker vi nog ofta på paneldebatter i TV; t.ex. partiledardebatter inför val till riksdag, landsting och kommun. Debatter är ofta ganska tråkiga, bl.a. därför att de är så förutsägbara. Vi vet vad respektive partiledare kommer att säga, ingen vill seriöst ta åt sig motståndarnas sakskäl, tryter argumenten så repeterar man de tidigare, eventuellt med högre röst eller större emfas. Och anfaller på nytt. Bakom detta sätt att agera ligger insikten om att debatten dels kan stärka moralen hos redan trogna eller frälsta, dels att man inte får någon att byta sida. De man är ute efter i debatten är dem som ännu inte bestämt sig. Diskussion kommer ursprungligen från latinets dis = isär och quatere = skaka. Att diskutera innebär att jag med mina argument skakar eller skär sönder dina argument, så att du inser att jag har rätt. Diskussionen syftar ofta till underlag för beslut. Dialog kommer från grekiskans dia = genom och lagas = ord med mening, ord som meningsbärare. Dialogen är en process med syfte att skapa mening. "Man löser inte problem i dialogen, man upplöser dem! Vi ska inte bara komma överens, vi ska skapa ett sammanhang där många nya överenskommelser kan uppstå" (Isaacs 2000, s. 40). Av de tre formerna av muntlig kommunikation är det lättast att ställa debatten mot dialogen: Dialogen Debatten... är samarbetsvilja: Två eller flera sidor strä-... är oppositionell: Motsätter sig varandra var tillsammans mot gemensam förståelse och försöker visa att den andra har fel... utvidgar och kanske till och med ändrar... befäster deltagarens egen åsikt deltagarens åsikt... förutsätter att vi granskar även våra egna påståenden... leder till kritik av de andras påståenden... lyssnar för att förstå och finna mening... lyssnar för att finna fel och brister och för att kunna angripa argumenten 2 Dialog är idag ett av våra vanligaste förstärkningsord ("Vi ska ha budgetdialog"). Dialog är lättare att säga än att skapa. (forts.) 1 Qf) ta Pf\Tf:::.tt::lTPn nrh ~tllrlpnt1ittpt;:!;h1r f?\ 1:';.; _ C'... ~..l... l~....
Ledning och förståelse
Ledning och förståelse Utgångspunkt Hur anställda förstår sitt arbete menar Targama och Sandberg styr arbetets utförande, vilken kompetens som används och utvecklas Att utveckla ny kompetens förutsätter
Läs merLärandet är som bäst när det utgår från uttalade behov i verksamheten och medarbetarens förutsättningar.
Inledning Medarbetarna är Försäkringskassans viktigaste tillgång. Kundernas upplevelse av Försäkringskassan avgörs när de möter våra medarbetare. Det är medarbetarnas kompetens som avgör i vilken utsträckning
Läs merAktivt lärande Senast uppdaterad :03
Här presenteras David A. Kolbs teori om lärande och inlärningsstilar och hur man rent praktiskt arbetar på detta sätt med hjälp av simuleringar. Kolb menar att lärande baserat på upplevelser och erfarenheter
Läs mer7 Vad är lärande? Sammanfattning 3 Vad är lärande? 4. Lärstilar 6. Lärmiljö 8. Cirkelledare i abf grund
Cirkelledare i abf grund 7 Vad är lärande? Sammanfattning 3 Vad är lärande? 4 Hur lär vi oss nya saker? 4 Kunskapssnurren 5 Lärandet steg för steg 5 Lärstilar 6 Lärstilar enligt Kolb 6 Tillgodose flera
Läs merSpecialpedagogik 1, 100 poäng
Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande
Läs merSTUDIEGUIDE. Socionomprogrammet B-nivå REFELEKTIONSGRUPPER. Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete
Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete Socionomprogrammet B-nivå STUDIEGUIDE REFELEKTIONSGRUPPER Inriktning SP,MK,SO,VU terminerna 4,5,6. Martina Campart Tina Eriksson-Sjöö Innehåll
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merOm dialog för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan
Om dialog för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Lena Wilhelmson Stockholms universitet lena.wilhelmson@edu.su.se Om att leda lärande samtal Varva föreläsning gruppsamtal egen reflektion Med
Läs merÄmne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik
Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs mersvenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75
Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet, uttrycka
Läs merCentralt innehåll årskurs 7-9
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merReflektion, Loggbok och Portfolio. Maria Larsson, PhD, Klinisk lektor
Reflektion, Loggbok och Portfolio 1 Lärprocessen Du formar din egen förståelse och ditt eget kunnande Genom att Du prövar och reflekterar över gammal kunskap och de nya situationer som Du möter 2 Att lära
Läs merUndervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.
Pedagogisk planering i svenska. Ur Lgr 11 Kursplan i svenska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker sina känslor
Läs merDet sitter inte i väggarna!
Det sitter inte i väggarna! Att leda och organisera för ökad medvetenhet om jämställdhet och jämlikhet Eva Amundsdotter Lektor i pedagogik, inriktning organisation & ledarskap Det sitter i väggarna Prat
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs X
kursplan svenska x.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs X Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merIntuition som ledarskapsverktyg För att kunna använda intuition som färdighet inom ledarskap bör vi tänka på tre saker:
Intuition kommer från latin och definieras av Nationalencyklopedin som "förmåga till omedelbar uppfattning eller bedömning utan (medveten) tillgång till alla fakta; ofta i motsats till logiskt resonerande
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merBedömning för lärande
Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med att förtydliga mål och kriterier Att skapa situationer som gör lärandet synligt Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt
Läs merSPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte
SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor
Läs merFörmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs merUTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan
UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens
Läs merKomplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!
Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare
Läs merSKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merLäsåret 2011/2012. Utvärderingsdatum Maj 2012
Läsåret 2011/2012 Arbetsplan Förskola/skola och hem - visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolan personal och barnens familjer - föra fortlöpande
Läs merTerminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan
På arbetar vi med läromedlet Svenska Direkt i årskurs 7. Vi läser även ett par skönlitterära böcker. Eftersom vi delar material kan planeringen variera mellan klasserna. Kursplanen i svenska delas in i
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merStudiestrategier för dig som är visuell
Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och
Läs merHuman Dynamics. - förstå och ta vara på våra olikheter som individer
Human Dynamics - förstå och ta vara på våra olikheter som individer Malin Skreding Hallgren, Qulturum Licensierad handledare i Human Dynamics malin.skreding.hallgren@lj.se 036-32 12 54 Human Dynamics Visar
Läs merPlugga smart! Björn Liljeqvist
Plugga smart! Björn Liljeqvist 0730-39 4199 bjorn@braingain.se www.braingain.se BrainGain http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/html/?uri=legissum:c11090 EUs nyckelkompetenser för livslångt lärande
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merUndervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merKommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning
Kommunikation Samtal-Professionella samtal-pedagogiska professionella samtal - Handledning Samtal - bottnar i social förmåga Varje samtal föregås av ett möte. Vårt bemötande av andra grundar sig i: Våra
Läs merAlla dessa viktiga frågor ställer Amos Oz sina läsare i boken "Kära fanatiker".
En lärarguide från Inledning. Vad skapar fanatism i vår tid? Hur kan fanatism bemötas och bekämpas? Vilka möjligheter till kompromisser finns det? Vilket är kollektivets ansvar och vad är individens eget
Läs merSpråkets roll i alla ämnen. Några förutsättningar
Språkets roll i alla ämnen Några förutsättningar Literacy modeller autonom Betonar tekniska sidan: Vad innebär det att läsa och skriva? ideologisk Betonar helheten: Vilka sociala, kulturella, ekonomiska,
Läs merHÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Läs merSammanfattning av modulen modeller och representationer Hur går jag vidare?
Naturvetenskap - gymnasieskolan Modul: Modeller och representationer Del 8: Representationskompetens Sammanfattning av modulen modeller och representationer Hur Konrad Schönborn, Linköpings universitet
Läs merFör prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid första tillfället:
prövning grundläggande svenska Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Svenska Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: 1000 För prövning i Grundläggande Svenska gäller följande vid
Läs merKommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merSystemiskt möte en introduktion
Systemiskt möte en introduktion Gun-Britt Hagenö & Lars Högblom 2015-07-27 Innehåll Introduktion 2 Systemiskt möte 3 Rollerna i ett systemiskt möte 4 Samtalsledare 4 Bisittare 5 Berättare 5 Systemaktörer
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematiskt utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merINTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden
INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska
Läs merKriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt
Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt Låg nivå röd Mellannivå gul Hög nivå grön Matematisk utforskande Arbetslaget arbetar med olika matematiska aktiviteter där barnen får använda matematik.
Läs merINTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer.
INTRODUKTION TILL HANDLEDNING forskning och dess praktiska implikationer. Anna-Lova Rosell Lektor i pedagogik, Örebro universitet 201809120 2018-09-21 1 STRUKTUR o Handledningstraditioner implikationer?
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2
kusplan svenska grnsve2.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs GRNSVE2 Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom
Läs merKollegialt lärande genom samtal
Kollegialt lärande genom samtal 2 Presentation Förskollärare, fil dr i pedagogik; arbetat lokalt, regionalt och nationellt med utbildningsfrågor Avhandling Pedagogiska handledning i tanke och handling
Läs merKriterier för mätområde Språkutveckling
Kriterier för mätområde Språkutveckling Låg nivå röd Mellannivå orange Mellanhög nivå gul Hög nivå grön Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling Språkutveckling ses i första hand utifrån språkproduktionsperspektiv;
Läs merEtt skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.
PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares
Läs merHANDLEDARUTBILDNING LÄSLYFTET KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL
KOLLEGAHANDLEDNING I GRUPP LÄRANDE SAMTAL TVÅ SÄTT ATT FÖRA PROFESSIONELLA SAMTAL Former för samtal en fråga om struktur KOLLEGAHANDLEDNING REKTORSPROGRAMMET Praktisk yrkesteori Lärare utvecklar kontinuerligt
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merOm jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard
Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där Sören Kirkegaard Hur handleder man? Handledandet måste bygga på en uppfattning
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merÅterhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
Läs merKONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
Läs merCENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK
CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för
Läs merKompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun
Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta
Läs merESTETISK KOMMUNIKATION
ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap
Läs merSjälvskattningsfrågor till kunskapsvalidering
Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar
Läs merUndervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merPlaneringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
Läs merMODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Läs merTeknik. Betyg E. Tillfälle att undersöka, reflektera och ifrågasätta produkter och tekniska system.
Teknik : I kursplanen för teknik får eleven: Identifiera och utveckla tekniska lösningar utifrån ändamålsenlighet och funktion. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik och utarbeta förslag
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merKursplan i svenska grundläggande kurs Y
kursplan svenska y.doc Malmö stad Komvux Malmö Södervärn Kursplan i svenska grundläggande kurs Y Språk är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket
Läs merFunktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed
Läs merVisa vägen genom bedömning
Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad
Läs merKapitel 6. Att ge respons. Therése Granwald
Kapitel 6 Att ge respons Therése Granwald Inledning Detta kapitel handlar om vad respons är, hur den kan ges och hur lärare kan arbeta med respons på studenters texter. Det tar även upp hur lärare kan
Läs merÄmne - Engelska. Ämnets syfte
Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merRamkursplan i teckenspråk som modersmål för hörande barn till döva och hörselskadade föräldrar (CODA)
Ramkursplan 2013-06-24 ALL 2013/742 Fastställd av generaldirektör Greger Bååth den 24 juni 2013 Framtagen av Carin Lindgren, Malin Johansson och Helena Foss Ahldén Ramkursplan i teckenspråk som modersmål
Läs merLikhetstecknets innebörd
Likhetstecknets innebörd Följande av Görel Sterner översatta och bearbetade text bygger på boken: arithmetic & algebra in elementary school. Portsmouth: Heinemann Elever i åk 1 6 fick följande uppgift:
Läs merLokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Läs merStudieteknik för studievägledare
Studieteknik för studievägledare Björn Liljeqvist 0730-39 4199 bjorn@braingain.se www.braingain.se BrainGain http://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/txt/html/?uri=legissum:c11090 EUs nyckelkompetenser
Läs merFörsta upplagan Kopieringsförbud. Undantag. Liber AB, Stockholm
Första upplagan 2016 Kopieringsförbud Undantag Liber AB, 113 98 Stockholm Innehållsförteckning Specialpedagogik 1 och 2 lärarhandledning... 1 Lärarhandledning till läromedlen Specialpedagogik 1 och 2...
Läs merConstanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping
Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merKOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER
TIDNINGSVECKAN 2019 ALLA ÅRSKURSER KOPPLING TILL KURS- OCH ÄMNESPLANER ÅRSKURS 1 3 analys Informativa bilder, till exempel läroboksbilder och hur de är utformade och fungerar. Historiska och samtida bilder
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merPedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet. Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016
Pedagogisk dokumentation ett förhållningssätt till och verktyg för barns Delaktighet Birgitta Kennedy Förskolan Trollet, Kalmar 131016 Pedagogiska dokumentation som en mötesplats för ETIK och DEMOKRATI
Läs merVERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015
VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga
Läs merFörord. Författarna och Studentlitteratur
I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som
Läs merCentralt innehåll. Tala och samtala. Lyssna och läsa. Skriva. Kultur och samhälle. Tala och samtala. Lyssna och läsa.
ENGELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse
Läs merCentralt innehåll. I årskurs 1.3
3.5 Matematik Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
Läs merKORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN
KORT FÖR ATT LEDA DISKUSSIONEN INNEHÅLL 1 Så här använder du diskussionskorten 2 Vad är dialog? 3 Förbättra din förmåga att lyssna 4 Förberedelser inför att föra en diskussion 5 Exempel ur manuset för
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merMentorskap för personlig och professionell utveckling
Mentorskap för personlig och professionell utveckling 25 april 2010 Soroptimisternas Unionsmöte i Båstad Mona Odhnoff Sundström Thunell, Odhnoff Sundström & Partners Moderna mentorskapet Tidigare kunskapsöverföring
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs mer