Risker i upphandling av produkter och tjänster inom kravpaket giftfri förskola

Transkript

1 Risker i upphandling av produkter och tjänster inom kravpaket giftfri förskola

2 KRAVPAKET GIFTFRI FÖRSKOLA Risker i upphandling av produkter och tjänster inom kravpaket giftfri förskola: Huvudsakliga risker för kränkningar av ILO:s kärnkonventioner i produktionen av leksaker och köks- och serveringsutrustning rör rätten till skälig lön, rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, förbud mot diskriminering och rätten att organisera sig samt förbud mot tvångsarbete. Risker i leverantörskedjan hittas främst i produktionen av leksaker, plast, köksutrustning innehållande aluminium, järn, glas och keramik, samt möbler och textilier. Typiska problem i produktionen av ovannämnda varor är låga löner, långa arbetsdagar särskilt under högsäsong, bristande hälso- och säkerhetsmiljö, påtvingad övertid samt diskriminering av migrantarbetare. Arbetarna är oftast korttidsanställda och vissa av dem saknar anställningsavtal. En stor del av arbetskraften består av migranter som erhåller låga löner, utsätts för tvångsarbete, får sina pass beslagtagna och lever under svåra boendeförhållanden samt utsätts för övergrepp. HÖG RISK Branschinitiativ och riktlinjer: o o o International Council of Toy Industries (ICTI) är en global branschorganisation vars mål är att förbättra arbetsvillkoren inom leksakstillverkning. Organisationen har tagit fram en rad olika standarder. GOTS - The Global Organic Textile Standard är en internationell märkning för kläder och textil av naturfiber. Märkningen omfattar miljömässiga, och även vissa sociala krav, för hela produktionskedjan. ILO:s åtta kärnkonventioner ingår som kriterier. Better Cotton Initiative är ett industri- och organisationssamarbete som till exempel tagit fram en klassificering för hållbar bomull vad gäller bland annat miljöpåverkan och socialt ansvar.

3 Följande länder står för den huvudsakliga produktionen av relevanta varor (högriskländer i kursivt) Leksaker Glas Köksutrustning Aluminium Stål Järnmalm Keramik/Kaolin Kina Indonesien Kina Brasilien Kina Kina Kina Taiwan Malaysia Bangladesh Guinea Indien Brasilien Sydkorea Brasilien Thailand Indien Kina Ryssland Indien Indien Brasilien Thailand Indonesien Indonesien Mexiko Turkiet Vietnam Australien Thailand Indonesien Indien Malaysia Vietnam 2

4 Om risker i branschen för kravpaket giftfri förskola Branschen bedöms vara av hög risk. I produktionsledet för leksaker och köks- och serveringsutrustning finns hög risk för kränkningar av rätten till skälig lön, rätten till en tillfredsställande levnadsstandard, rätten till rättvisa och gynnsamma arbetsvillkor, förbud mot diskriminering och rätten att organisera sig. Förhållandena på fabriker där köksutrustning tillverkas pekar på hög risk för att kränkningar av förbudet mot tvångsarbete sker.. En stor del av arbetskraften i produktionsleden utgörs av migranter som är en särskilt utsatt grupp, då de blir föremål för diskriminering. Risker i leverantörskedjorna LEKSAKER Den kinesiska leksaksindustrin står för procent av världens leksaksproduktion. Industrin präglas av låga löner, långa arbetsdagar, särskilt under högsäsong, bristande hälso- och säkerhetsmiljö, påtvingad övertid samt diskriminering av migrantarbetare. Under högsäsong kan arbetsdagarna uppgå till 14 timmar. Övertidsarbete är nödvändigt för att artbetarna ska kunna täcka sina basala behov. Arbetarna är oftast korttidsanställda och vissa av dem saknar anställningsavtal. I tillverkningen av leksakerna används målerifärger som är hälsoskadliga och kan förorsaka bland annat hudskador och andningssvårigheter för arbetarna. Boendeförhållandena är bristfälliga, då arbetarna bor på fabrikerna där de delar rum med flertal andra arbetare, med begränsad tillgång till sanitet. i PLAST Produktionskedjan för plast inbegriper följande steg: råoljeutvinning, raffinering, råmaterialtillverkning och formgjutning. Vid råoljeutvinning och raffinering förekommer hög risk för förorening av vattendrag och odlingsbar mark, vilket fråntar lokalbefolkningen försörjningsmöjligheter. Vid tillverkningen, som till stor del sker i Kina, förekommer risker såsom långa arbetsdagar, ingen eller obetald ledighet, avsaknad av fackliga rättigheter, löner som understiger levnadslön, samt höga hälso- och säkerhetsrisker då kemikalier används och processer utförs i höga temperaturer utan adekvat skyddsutrustning. ii KÖKS- OCH SERVERINGS KÖKSUTRUSTNING Dessa produkter består vanligtvis av aluminium, teflon, rostfritt stål, gjutjärn m.m. Denna typ av produkter tillverkas delvis i Europa men en stor del av produktionen är förlagd i Asien, framförallt i Kina men även i Bangladesh, Indien, Thailand och Vietnam. iii Ackordslöner är vanligt förekommande inom industrin. Industrin utmärks av kränkningar av rätten till anställningskontrakt, påtvingad övertid, ingen övertidsersättning, löner som inte betalas ut, arbetare som åläggs straffavgifter, bristande hälso- och säkerhetsrutiner, fråntagande av ID-handlingar, bristfälliga sanitetsanläggningar, brist på fungerande fackföreningar, samt och avsaknad av socialskydd för arbetarna. Arbetarna utsätts för metalldamm och skadliga kemikalier dagligen, utan adekvat skyddsutrustning. iv ALUMINIUM utvinns framförallt ur mineralet bauxit, som bryts på många platser runt om i världen. v Gruvverksamheten är förknippad med hälsofarliga arbetsmiljöer, låga löner, bristande fackliga rättigheter och förekomst av barnarbete. Verksamheten innebär även risker för negativ inverkan på lokalbefolkning och ursprungsfolk, då försörjningsmöjligheter fråntas när odlingsbar mark fråntas och vattenkällor förorenas. vi Vid anläggningen av gruvor har lokalbefolkningen och ursprungsbefolkningen blivit föremål för tvångsförflyttningar. vii 3

5 JÄRNMALM Vid utvinningen av järnmalm, som sker i gruvor i Brasilien och Indien, råder undermåliga arbetsförhållanden. Bristfälliga miljö- och säkerhetsrutiner, låga löner, stort antal tidsbegränsat anställda, samt begränsade fackliga rättigheter har rapporterats. Även barnarbete förekommer. viii STÅL Sverige tillverkar och exporterar stålprodukter. Största delen av insatsvarorna är svenska, exempelvis järnmalm, skrot och kalk. 90 procent av Sveriges import av handelsfärdigt stål ix kommer från övriga Europa. x Kina är världens största exportör av stålprodukter, varpå Indien och Ryssland hamnar på fjärde respektive sjätte plats i listan över världens stålproduktexportörer. xi Den kinesiska stålproduktindustrin präglas av löner som inte går att leva på och obetalda löner. I februari 2015 rapporterades arbetare inom stålindustrin i Kina gå ut i strejk med anledning av de låga lönerna. xii GLAS Det glas som används i Sverige har producerats i Europa. Det finns dock risker vid brytningen och bearbetningen av de råvaror som glas består av, exempelvis kvartssand. Kvartssandbrytningen och bearbetningen i Indien och Chile präglas av grova brister i hälsooch säkerhetsrutiner, vilket kan förorsaka arbetare bland annat sjukdomen silikos (stendammslunga). xiii Gruvdriften har dessutom negativ påverkan på lokalbefolkningens och ursprungsfolkens rätt till försörjning, genom att ha en negativ inverkan på den biologiska mångfalden och vattenkvaliteten. xiv KERAMIK består av bland annat kaolin. Kaolin bryts i USA och England men även i Kina, Sydkorea, Indien, Indonesien och Thailand. xv Se text om Aluminium för risker i gruvverksamheten. MÖBLER, TEXTIL OCH LÄDER Se avsnitt om kontor och textil. 4

6 i China Labour Watch, The Other Side of Fairy Tales - An investigation of labor conditions at five Chinese toy factories, publicerad November 2015, ii Swedwatch, Rapport om fyra varugrupper för projektet Hållbar upphandling 2010, 2010, iii International Journal of Engineering and Applied Sciences, Volume 5, Number 3, Study and analysis of work postures of workers working i ceramic industry through rapid upper limb assessment, publicerad juli 2014, The Hindu, No shine for workers of stainless steel utensil manufacturing units, publicerad januari 2011, iv China Labor Watch, Dirty Frying Pans An investigation of labor abuses in five Chinese cookware factories, publicerad februari 2016, v Svenskt aluminium, Från bauxit till aluminium, vi Swedwatch, Riskanalys av material och leverantörsled i Kungsbrohuset, publicerad mars 2011, The Guardian, Apple under fire again for working conditions at chinese factories, publicerad December 2014, Business & Human Rights Resource Center, Business and Human Rights in Guinea, vii Environmental Justice Atlas, Bauxite mining in Juruti, Para, Brazil, hämtad december 2012, The Guardian, India's rejection of Vedanta's bauxite mine is a victory for tribal rights, hämtad mars 2016, Asian Correspondent, China s demand for aluminium is poisoning Southeast Asia, publicerad September 2015, ; Naturskyddsföreningen, Sveriges Natur - Dammarna dränker regnskogen, publicerad november 2013, The Wilderness Society, Bauxite mining threatens Wild Rivers, publicerad juli 2015, viii Aljazeera America, Mining Misery in Brazil, publicerad September 2015, Stop Child Labour, India Committee of the Netherlands, Rock Bottom Modern Slavery and Child Labour in South Indian Granite Quarries, maj 2015, ix Det produkter som stålindustrin producerar går gemensamt under benämningen handelsfärdigt stål. Det är stål som är färdigt för handel, dvs som fått en form som är ändamålsenlig för stålindustrins kunder, t ex verkstads- och byggnadsindustrin. Hämtad maj 2015, x Jernkontoret, Leveranser och stålkonsumtion, hämtad december 2015, xi Worldsteel Association, World Steel in Figures 2015, publicerad maj 2015, Figures-2015-is-available-online.html xii Radio Free Asia, Thousands of Steelworkers Strike For Higher Pay in Central China, publicerad September 2015, 5

7 xiii Swedwatch, Riskanalys av material och leverantörsled i Kungsbrohuset, publicerad mars 2011, xiv Stop Child Labour, India Committee of the Netherlands, Rock Bottom Modern Slavery and Child Labour in South Indian Granite Quarries, maj 2015, ; Swedwatch, SOMO, IHLO, Improving Working Conditions at Chinese Natural Stone Companies, januari 2008, xv AZO materials, Kaolin Production and consumption in Asia, publicerad november 2001, 6