Förslag till föredragningslista Direktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag till föredragningslista Direktion"

Transkript

1 Handläggare Carin Lilliehöök Föredragningslista Sammanträdesdatum Sida 1(6) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista Direktion 1. Upprop 2. Val av protokollsjusterare 3. Föredragningslistans fastställande Beslutsärenden 4. Remissvar på regeringens utredning Res lätt med biljett OFB HJ AU RD 2015/20 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att lämna föreliggande skrivelse som remissvar på regeringens utredning Res lätt med biljett (Ds 2015:11). Ärende bifogas. 5. Förslag om fortsatt allmän trafikplikt för tillköpt tågtrafik OFB HJ RD 2015/18 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen som regional kollektivtrafikmyndighet att besluta om allmän trafikplikt för tillköpt tågtrafik under år 2016 enligt följande: Tåg från Falun C vid cirka klockan 03:15 helgfri måndag till fredag, som via stopp i Borlänge, Säter, Hedemora, Avesta och Sala angör Uppsala. Tåget vänder i Uppsala cirka klockan 06:00 och gör motsvarande stopp på vägen tillbaka, för att vara i Falun runt klockan 08:00. Tåg från Stockholm C cirka klockan 22.00, med stopp i Arlanda, Uppsala, Sala, Avesta, Hedemora, Säter, Borlänge och ankomst till Falun cirka klockan 01:00. Den allmänna trafikplikten enligt detta beslut gäller fr.o.m till nytt beslut om allmän trafikplikt fattas och under förutsättning att parterna kommer överrens om finansiering. Ärende bifogas.

2 2(6) 6. Beslut om allmän trafikplikt för två nya linjer OFB AS i kollektivtrafiken AU /19 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta om allmän trafikplikt för två nya linjer 1. Linje 201 Falun-Rättvik 2. Flextrafik i Avesta 430, 431, 432, 433, 434, 435, 436, 437,438 Ärende bifogas. 7. Färdtjänsten ur ett kundperspektiv Serviceresor AS RD 2015/83. Ärende bifogas. 8. Region Dalarnas råd mandatperioden OFB Ordf AU RD 2014/194. Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Region Dalarnas råd under mandatperioden är 1. Rådet för Kommunikationer och infrastruktur 2. Kollektivtrafikrådet 3. Rådet för Välfärdsutveckling 4. Rådet för Innovation och företagande 5. Rådet för Kompetensförsörjning och arbetsmarknad 6. Rådet för Demokrati, hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet Ärende bifogas

3 3(6) 9. Valärende ledamöter till RDs råd OFB CL AU RD 2014/194 Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Förslagen till ledamöter i Region Dalarnas råd under mandatperioden antas med tillägg av på sammanträdet ytterligare nominerade ledamöter. Ärende bifogas, se underlaget för Region Dalarnas råd mandatperioden Valärenden mandatperioden OFB CL RD 2014/194. AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Nominera ledamöter/ ersättare för respektive organisation; 1. Landstinget Dalarnas pensionärsråd: Val av ordinarie ledamot Liv Lunde (s). Val av ersättare (xx) 2. Landstinget Dalarna länshandikappråd: Val av Lilian Palm (s) (ordinarie ledamot) Val av Kerstin Lundh (mp) (ersättare) Val av Kajsa Fredholm (v) Val av (xx) 3. Stiftelsen Dalahem : Val av ersättare (xx) Nomineringar dukas vid sammanträdet. 11. Reglemente med delegationsordning OFB MH RD 2015/65 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: 1. Direktionen beslutar anta förslag till Reglemente med delegationsordning för Region Dalarna , samt 2. Direktionen beslutar förklara beslutet omedelbart justerat. Ärende bifogas

4 4(6) 12. Förslag till samarbetsavtal avseende särskild OFB MH kollektivtrafik respektive Uppdragsavtal om AU samordning av särskild kollektivtrafik RD 2015/40 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta att: 1. Förslagen till avtal i de delar Region Dalarna berörs godkänns 2. Avtalsförslagen sänds till de berörda medlemmarna för godkännande i respektive ansvarigt organ. Ärende bifogas. 13. Tillägg till Reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap MH för färdtjänst och riksfärdtjänst RD 2013/36 Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta 1. Direktionen beslutar att förslaget till tillägg till reviderat avtal om överlåtelse av huvudmannaskap för färdtjänst och riksfärdtjänst godkänns för Region Dalarnas del, samt 2. Direktionen beslutar att avtalsförslaget i dess nya lydelse sänds till de berörda medlemmarna för behandling i respektive ansvarigt organ. 3. Direktionen beslutar att förklara ovan fattade beslut omedelbart justerade. Ärende bifogas. 14. Dialog med statliga myndigheter om regionalt OFB GC tillväxtarbete och arbete gentemot regering och AU riksdag om myndigheters närvaro och jobbtillväxt RD 2015/75 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta 1. Region Dalarna tar initiativ till och bjuder in statliga myndigheter till dialoger om Dalastrategin och Dalarnas utveckling och tillväxt samt myndigheternas bidrag till detta 2. Direktionen ger AU i uppdrag att återkomma med förslag kring hur ett fortsatt arbete gentemot regering och riksdag om statlig verksamhet och närvaro i Dalarna ska utformas Ärende bifogas

5 5(6) 15. Utvecklingen av vuxenutbildningen i Dalarna (DalaWux) AU JB RD 2013/22 Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta 1. Rådet för kompetensförsörjning och arbetsmarknad får i uppdrag att ta fram en plan för att samordna länets vuxenutbildningsaktörer. 2. Ge Regionchefen i uppdrag att undersöka om det krävs ytterligare resurser för arbetet med utveckling av Dalarnas vuxenutbildning. Ärende bifogas 16. Rambudget 2016 för Region Dalarna OFB EB RD 2015/72 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta Förslaget till Rambudget 2016 för Region Dalarna antas. Ärende bifogas. 17. Vägen in OFB RD 2015/78 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår direktionen besluta Tillstyrka det nya förslaget till Regionalt program för introduktion och etablering av nyanlända. Ärende bifogas. Muntlig föredragning av Inger Eriksson och Åsa Granat

6 6(6) Överläggningsärenden 18. Utvärdering kommunalisering av hemsjukvården OFB CW RD 2011/23 AU Förslag till beslut: Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta: Utvärdering kommunalisering av hemsjukvården läggs till handlingarna. Ärendet bifogas. Muntlig föredragning av Åsa Bergman Brun. 19. Regionchefens rapport GC Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Rapporten läggs till handlingarna Ärendet dukas vid sammanträdet 20. Delegationsbeslut och anmälningar GC Förslag till beslut: Direktionen föreslås besluta: Informationen läggs till handlingarna Underlag cirkulerar under sammanträdet. 21. Övriga ärenden

7

8

9

10

11 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Amelie Sahlin Datum Direktionen Diarienummer 2015/19 Beslut om allmän trafikplikt för två nya linjer i kollektivtrafiken Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Om allmän trafikplikt för två nya linjer Linje 201 Falun-Rättvik Flextrafik i Avesta 430, 431, 432, 433, 434, 435, 436, 437,438 Sammanfattning av ärendet Förändringarna i och med ett gemensamt trafiksystem och en effektivare stråktrafik mellan Mora-Falun har det uppstått ett behov av mellankommunal trafik mellan Rättvik och Falun. Flextrafiken i Avesta är ett komplement till kollektivtrafik till och från byar på landsbygden i Avesta kommun där det är få resenärer.

12 RAPPORT Färdtjänstresor ur ett kundperspektiv SERVICERESOR På uppdrag av Region Dalarnas direktion Rapporten sammanställd av: Carina Terneborg Region Dalarna April 2015

13 2

14 Bakgrund HSO Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Dalarna, har vid en demonstration i december 2014 utanför Region Dalarnas hus i Falun, påtalat att deras färdtjänstresor inte fungerar tillfredsställande. Därför tillsattes en utredning på uppdrag av Region Dalarna om Färdtjänsten ur ett kundperspektiv. Syftet med utredningen är att ta reda på hur kunderna upplever och vad de anser om färdtjänsten. I det nya gemensamma trafiksystemet som trädde i kraft samutnyttjas resurser/fordon med hänsyn till regelverk och legitimeringar (kundernas färdtjänsttillstånd). Detta för att uppnå största möjliga flexibilitet, kostnadseffektivitet samt begränsa den negativa miljöpåverkan som all trafik medför. Resbehoven samordnas så långt det är möjligt med hänsyn till regelverk och legitimeringar för varje enskild kund. Resultatet grundar sig på halvstrukturerade intervjuer som genomförts med följdfrågor med 44 enskilda kunder födda från år 1920 till och med Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med HSO Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Dalarna, där SRF Synskadades Riksförbund i Dalarna, Aspergers förening, Hjärt- och lungsjukas förening och FUB För Utvecklingsstörda Barn, ungdomar och vuxna är representerade. Uppdragsgivaren AB Dalatrafik, utföraren av beställningscentralen Samres AB och två transportörföretag är också representerade. 3

15 Innehållsförteckning Bakgrund 3 Inledning 5 Syfte och frågeställning 5 Tillvägagångssätt 6 Vad är färdtjänst? 7 Resultat 12 Chaufförernas upplevelser av beställningscentralen 16 Nöjdhet/icke nöjdhet 17 AB Dalatrafik 17 Samres AB 20 Sammanfattande diskussion 21 Referenser 26 4

16 Inledning Färdtjänst är samhällsbetalda resor för personer med varaktig funktionsnedsättning i minst 3 månader och som inte betalas av annan till exempel. försäkringsbolag och regleras i Lag om färdtjänst SFS 1997: Den särskilda kollektivtrafiken är inte öppen för alla utan kräver ett färdtjänsttillstånd. En person som efter ansökan hos Färdtjänsten Dalarna bedömts berättigad till färdtjänst tillsvidare eller under begränsad tid erhåller ett skriftligt färdtjänsttillstånd. Med ett färdtjänsttillstånd har personen rätt att resa med färdtjänst i Dalarnas län. Resor i färdtjänsten samplaneras och resorna kan komma att ske tillsammans med andra resenärer. Detta kan innebära en del omvägar och ändrade restider. Sedan är servicetrafiken integrerad i ett gemensamt kollektivtrafiksystem. Kollektivtrafiken i länet förändras löpande, innebärande ökad samordning och integration av linje- och servicetrafik, vilket kan påverka färdtjänstens utformning. Rapporten grundar sig på intervjuer från enskilda kunder och från organisationer med företrädare för grupper med funktionsnedsättningar. Utredningen ska ge en samlad bild av färdtjänstens funktion utifrån ett kundperspektiv, som kan leda fram till konkreta åtgärdsförslag. Syfte och frågeställning Syftet med utredningen är att ta reda på hur kunderna upplever sina resor med färdtjänsten i Dalarna. Hur upplever de möjligheten att beställa sina färdtjänstresor via beställningscentralen och hur upplever de bemötandet hos beställningscentralen och trafikbolagen? 1 om-fardtjanst_sfs /

17 Tillvägagångssätt KVALITATIV STUDIE/FENOMENOGRAFISK ANSATS Den kvalitativa studien som är vald för denna rapport, är att arbeta utifrån halvstrukturerade intervjuer med enskilda personer, föreningar, uppdragsgivare, utföraren samt transportörföretag. Genom halvstrukturerade intervjuer blir frågorna en kombination av öppna och slutna frågeställningar. I intervjuguiden finns på förhand bestämda frågeområden med uppföljningsfrågor. Tack vare att halvstrukturerade intervjuer användes som metod gavs intervjuaren möjlighet att förstå de ämnen som det frågades om utifrån den enskildes upplevelser. Men även från uppdragsgivarens, utförarens, beställningscentralens samt transportörens synvinkel och erfarenheter. Valet att intervjua är, i den mån det är möjligt, ett försök att ta del av intervjupersonernas upplevelser/erfarenheter. Den erhållna kunskapen från intervjupersonen är oundvikligt subjektiv, dvs. den är personligt färgad av den intervjuades synsätt. I intervjustudien har fenomenografi som är en forskning om uppfattningar, använts. I den fenomenografiska ansatsen är intervjuer basen. 2 Det är intervjupersonernas upplevelser och uppfattningar som är huvudfrågan i rapporten. Hur upplever de att färdtjänsten fungerar för dem? Här finns inget rätt eller fel, för det är personens uppfattning och upplevelse som är sanning för just den personen. URVAL Enskilda kunder Organisationer som företräder kundgrupper Trafikbolagens chaufförer Personer i AB Dalatrafiks tillgänglighetsråd för funktionsnedsatta Personal i Samres AB inklusive beställningscentral Samres AB AB Dalatrafik Av Dalarnas läns cirka färdtjänsttillstånd, har ett slumpmässigt urval av enskilda personer/kunder gjorts. 19 personer vardera från länets 15 kommuner valdes slumpmässigt ut. Dessa personer/kunder är födda mellan Till gruppen enskilda personer/kunder skickades totalt 285 missivbrev 3 på dessa svarade 44 personer att de var intresserade att delta i en intervjustudie, vilket motsvarar 15 procent. Av dessa 44 personer är 28 kvinnor och 16 män. Missivbrev har även skickats till Region Dalarna, AB Dalatrafik, Samres AB, transportörsföretag i Dalarna, FUB Dalarna, HSO Dalarna, Länshandikapprådet, Länspensionärsrådet, medlemmar i SRF (Synskadades Riksförbund). Intervjuerna har genomförts från 14 januari 2015 och till 10 mars Intervjutiden har varierat mellan 20 minuter till 2 timmar. 2 Larsson, Stefan, (1986), Kvalitativ analys-exemplet fenomenografi, sid Se bilaga 2 6

18 Innan intervjun startades så upplystes respondenten om syftet med studien. Respondenten kunde när som helst under intervjuns gång avbryta intervjun. En intervjuguide användes vilken utgjorde ramen för intervjun, enligt Kvale. 4 För att uppnå validitet så menar Martin Denscombe (2000) att man kan kontrollera om forskningssyftet är uppnått. Genom att resultatet och slutsatserna överensstämmer med existerande kunskaper inom området. 5 Vad är färdtjänst? Färdtjänsten är till för dem som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att resa med allmänna kommunikationsmedel. Färdtjänst är en transportfråga och inte en social fråga. Omkring personer har tillstånd att åka färdtjänst och de gör tillsammans cirka 12 miljoner resor per år i Sverige. 6 I Dalarna har 8000 personer färdtjänsttillstånd, och de gjorde resor under Antalet resor och färdtjänsttillstånd i Dalarna har varierat sedan antal färdtjänsttillstånd och resor antal färdtjänsttillstånd och resor antal färdtjänsttillstånd och resor antal färdtjänsttillstånd och resor antal färdtjänsttillstånd och resor % 52% 62% 60% 71% 75% 69% 81% 69% 77% % Summa Tillstånd - män Tillstånd - kvinnor Nyttjat - män Nyttjat - kvinnor Tillstånd Nyttjat Diagrammet visar hur många resor som genomfördes under år Det var stycken resor med färdtjänst av tillstånd. 4 Kvale, Steinar, (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, sid Denscombe, Martin, (2000), Forskningshandboken, sid html

19 Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Tillstånd Nyttjat Diagrammet visar antal tillstånd och som har nyttjats under år 2014 per kommun. Avesta Borlänge Falun Gagnef Hedemora Leksand Ludvika Malung-Sälen Mora Orsa Rättvik Smedjebacken Säter Vansbro Älvdalen Tillstånd - män Tillstånd - kvinnor Nyttjat - män Nyttjat - kvinnor Diagrammet visar antal tillstånd för män och kvinnor samt hur många som har nyttjat tillstånden under år REGION DALARNA Region Dalarna, är sedan kollektivtrafikmyndighet och är ansvarig för kollektivtrafiken i länet. Region Dalarna äger AB Dalatrafik som upphandlar kollektivtrafiken. Samordningen av kollektivtrafiken utgår från det gemensamma målet att länets kommuner tillsammans med landstinget ska samverka för att få till stånd en effektiv samordning och en trafik där resenären upplever god kvalitet och god service. Samordningsfrekvensen ligger på 46,82% i genomsnitt på resorna för år AB Dalatrafik

20 På uppdrag av Dalarnas kommuner ansvarar Region Dalarna för myndighetsutövningen gällande färdtjänst och riksfärdtjänst i länet. Utredning och prövning av tillstånd för färdtjänst och riksfärdtjänst organiseras genom Färdtjänsten Dalarna, som är en enhet inom Region Dalarna. AB DALATRAFIK AB Dalatrafik är upphandlande enhet för Färdtjänsten som utförs av upphandlade transportörer enligt LOU. 8 Servicetrafiken inklusive färdtjänst utgör tillsammans med allmän linjetrafik det nya kollektivtrafiksystemet som trädde i kraft I det nya gemensamma trafiksystemet samutnyttjas resurser/fordon och resbehoven samordnas där så är möjligt allt för att uppnå största möjliga flexibilitet, kostnadseffektivitet och begränsa den negativa miljöpåverkan som all trafik medför. Genom en fullständig samordning av alla resbehov kan också resenärerna ta del av ett större trafikutbud och få fler möjligheter att resa kollektivt än vad som annars vore möjligt. Servicetrafiken omfattar sjukresor där Landstinget Dalarna är beställare samt färdtjänst, omsorgsresor, särskilda skolskjutsar, särskoleskjutsar och flextrafik (allmän anropsstyrd trafik) m.m. där respektive kommun är beställare. Linjetrafiken består av direktbussar, landsbygdsbussar, stadsbussar och skoltrafik. Landstinget och kommunerna är där beställare. Servicetrafiken omhändertar de enskilda resenärernas speciella resbehov medan linjetrafiken omhändertar det allmänna resbehovet. SAMBUS/TAXI DALARNA AB SamBus är en sammanslutning av 16 mindre transportföretag som är etablerade i Dalarna. De har sitt säte i Västerås och använder sig av Taxi Dalarna som underentreprenör. 9 SamBus affärsidé är att genom en stabil organisation ge kontrakterade parter ett nära och effektivt arbete som svarar upp mot marknadens krav på kvalité. 10 SAMRES AB Samres är ett privatägt företag, bildat Företaget har verksamhet över stora delar av landet och bedriver beställningscentral för särskild kollektivtrafik, det vill säga färdtjänst, sjukresor och skolresor. Samres AB:s uppdrag är att ta emot beställningar och samordna resor så effektivt som möjligt, med resenärernas önskemål om trygghet och service i centrum. AB Dalatrafik bestämmer vilka regler och kvalitetskrav som gäller för bokning och samordning för resor. 11 Samres AB är utförare av beställningscentral för Dalarnas län sedan Samordningen av särskild kollektivtrafik sker via beställningscentralerna i Ludvika, Dalarna, Skövde, Västergötland, Chisinau, Moldavien Och i viss mån Tartu, Estland. Samres har inga egna avtal om fordonen, alla avtal är i AB Dalatrafiks regi. Antalet avtalade fordon i servicetrafiken är: Fasta fordon: 49 stycken K 1-21 (upp till 21 platser) och 124 stycken K 1-8 (upp till 8 platser). Avropsfordon: 82 stycken K 1-4 (personbilar) och K 1-8 (upp till 8 platser) Totalt 255 fordon fördelat på samtliga kommuner i Dalarna, varav 86 stycken i Falun/Borlänge. 8 Lagen om Offentlig Upphandling

21 De 49 K 1-21:orna körs i första hand skolresor men finns också tillgängliga för andra uppdrag på annan tid. Schemat läggs av Samres AB i samförstånd med AB Dalatrafik och transportörerna. Schemat ligger fast framåt och ändras efter behov (ledigheter, helger, sommar osv.). Man utgår från hur många som har fasta resor, det vill säga arbetsresor och omsorgsresor. Kundtjänst Beroende på hur ett kundtjänstärende inkommer så hänvisas kunden i första hand till Samres AB:s kundtjänst för uppgiftslämnande. I vissa fall vidarebefordras till exempel inkomna e-postbrev som kommer till Ludvika, till kundtjänst. Kundtjänst reder ut vad som skett så långt det går. Det kan ske genom att kundtjänst kontaktar transportörer, lyssnar av samtal, frågar andra i verksamheten etc. för att bilda sig en uppfattning och skapa sig ett bra underlag angående ärendet. Kunden får alltid återkoppling om så önskas, en del synpunkter är av karaktären att de besvaras direkt vid uppgiftslämnande och registreras. Alla synpunkter som inkommer till Samres AB kundtjänst registreras i synpunktsprogrammet i Sam3001 som även AB Dalatrafik har tillgång till. BESTÄLLNINGSCENTRALER En av Samres AB:s beställningscentraler för Dalarna är placerad i Chisinau i Republiken Moldavien. Här tar operatörerna emot kundernas beställningar på resor. På beställningscentralen arbetar 118 personer som operatörer på uppdrag av Samres AB 12 och flera andra uppdragsgivare. I Ludvika finns en beställningscentral som handhar fasta resor, det vill säga arbetsresor och omsorgsresor. Kunderna skickar in sina arbetsscheman och BC Ludvika lägger in deras fasta tider för samplanering med andra resenärer med fasta tider. Här finns trafikövervakning och trafikledning som sköter samordningen av olika fordon. Ludvika BC sköter statistikunderlagen och administration. Beställningscentral finns också i Skövde och Tartu i Estland, som tar emot beställningar på resor från kunderna i Dalarna. Beställningscentralen i Chisinau, Moldavien tar emot mellan samtal om färdtjänst, arbetsresor och sjukresor varje dag, fredagarna har minst antal samtal. Det går inte att särskilja samtalen från färdtjänst och sjukresor. Under februari 2015 besvarades 85 % i Chisinau, Moldavien, 10 % i Ludvika och Skövde och 5 % i Tartu, Estland. 12 Driftschef beställningscentral Moldavien

22 Nedanstående tabell är ett exempel från måndagen den 2 mars Det kan vara skillnader från dag till dag, men generellt sett är fördelningen ganska stabil över tid. Mellan klockan är det flest beställningar. Andel samtal 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 9,5% 9,4% 11,7% Klockslag Ca 1300 samtal per dag Under februari 2015 gjordes det beställningar av resor med färdtjänsten och sjukresor. BOKNINGSSYSTEMET - SAM3001 Sam3001 är AB Dalatrafiks systemstöd för Servicetrafiken och opereras av Samres AB i beställningscentralen. Sam3001 är ett planerings- och samordningsverktyg som klarar att samordna stora volymer resor. Systemet tar emot beställningar av resor och transporter, samt planerar och samordnar dessa med redan fastställda parametrar i systemet. Kostnad för resan beräknas och uppdraget skickas till transportör. Samtidigt genereras underlag för betalning och bokföring liksom utförlig statistik. 13 Sam3001 är dessutom ett trafikledningssystem som upprätthåller kommunikation mellan systemet och fordonen. Systemet övervakar anropsstyrd kollektivtrafik så som färdtjänst, allmän kollektivtrafik, anpassade linjer, sjukresor, tjänsteresor med mera. Ett avancerat behörighetssystem säkerställer att varje användare får tillgång till just de funktioner som hen behöver. 14 Som exempel har antal tillgängliga fordon som kommer på förslag för varje enskilt resbehov i servicetrafiken sin grund i hur många fordon det finns och hur dessa är schemalagda över dygnets timmar samt vilka lediga fordon som finns kvar de önskade restiderna (det vill säga med hänsyn till vad som redan är bokat). Alla fordon som registreras i Sam3001 överensstämmer med vad AB Dalatrafik har avtal med trafikföretagen om. Vid en beställning prioriterar systemet val av fordon efter avtalat pris och den framkörningssträcka som tillkommer samt utifrån vilka fordon som för stunden är tillgängliga. Det sker alltid utifrån den tid då resan ska ske, i de fall då systemet inte finner något tillgängligt fordon hanteras beställningen av trafikledningen. Samres AB ska sedan fortlöpande korrigera scheman för fordonen efter dialog med trafikföretagen så att de effektivt möter upp de förändrade resbehov som finns. Större korrigeringar och/eller behov av fler fordon ska rapporteras till AB Dalatrafik för åtgärd

23 Resultat ENSKILDA PERSONER De enskilda personer/kunder som har intervjuats är kvinnor och män födda från år 1920 till och med år De har delat med sig av sina upplevelser av sina resor med färdtjänsten och bemötande från beställningscentralen, chaufförer samt kundtjänst. De har alla någon form av funktionsnedsättning som påverkar deras möjlighet till resande. Hur upplevs det att boka sina resor hos beställningscentralen? 20 av de 28 intervjuade kvinnorna tycker att det fungerar bra. Dessa upplever inte att det är några större problem att beställa sina resor. Dottern till en kvinna som är färdtjänstberättigad uppger att det är inga problem att boka resorna. Bilarna kommer på den tid man har beställt. Har inget att klaga på alls när det gäller färdtjänsten. 8 av 28 kvinnor upplever att de har problem att beställa sina resor, En kund säger; Jag upprepar adressen jag ska till, men de förstår ju inte i alla fall. De säger att adressen inte finns. Fastän jag har åkt till den adressen i flera år. 13 av de 16 intervjuade männen tycker att det fungerar på ett bra sätt. De uppger att det är lätt att beställa sina resor och att de får ett vänligt bemötande av operatörerna. En man säger; Jag är noga med att tala tydligt och inte stressa när jag gör mina beställningar. Männen uppger att bilarna kommer på utsatt tid, till och med upp till 10 minuter före utsatt tid. 3 av 16 män tycker inte att de har problem att beställa sina resor. De upplever att operatörerna har svårt att förstå och prata svenska. Två kunder säger; Varför måste de sitta i Moldavien, det är svårt att kommunicera med dem. Tre kvinnliga kunder och en manlig kund av totalt 44 intervjuade upplever att de blir ifrågasatta av operatörerna. Till exempel om vad de ska göra på adressen de uppger att de vill åka till och varför. En del kunder känner sig kränkta av att deras syfte med resan och resmålet ifrågasätts. En kund uppger Jag inte vill tala om vad jag ska göra, det är min sak om vad jag ska göra på resmålet. En annan kund uppger; Varför frågar de vad jag ska göra? En kund säger; Jag upplever att de inte förstår vad jag säger och de är inte hjälpsamma på BC i Moldavien. Det spelar ingen roll vad jag säger. Medan en annan kund säger; Det är inga problem med att förstå dem. De pratar så bra svenska och jag har aldrig några problem att beställa mina resor. Hur upplevs bemötandet hos beställningscentralen och chaufförerna? Majoriteten, det vill säga 20 av 28 kvinnor och 15 av 16 män upplever att man får ett bra bemötande hos beställningscentralen. De uppger att det inte är några stora språkförbristningar, om man inte uppfattar vad operatörerna säger så frågar man igen. Och så gör även operatörerna när de inte förstår/uppfattar vad kunderna säger. 8 av 28 kvinnor upplever att de inte får ett trevligt bemötande av operatörerna. De upplever att de inte förstår svenska ordentligt och inte är serviceinriktade. Det är svårt att få en bil på den tid man önskar och att de ofta bemöts med att; Det finns inga bilar lediga. Bemötande från chaufförer upplevs gott från alla 44 intervjuade kvinnor och män. De upplever alla att chaufförerna är vänliga och hjälpsamma. Det som upplevdes som negativt var när chauffören pratade i sin mobiltelefon under färden och det kan vara både privata och arbetssamtal och i ett fall har chauffören upplevts trött. En annan kund säger; Bra bemötande från chaufförerna, tycker jag. Både kvinnor och män uppger att de är nöjda med chaufförernas bemötande.. En kund uppger: Chaufförerna hjälper mig så bra in och ut ur bilen. Jag känner mig trygg i bilen när de kör. 12

24 Hur upplevs resorna? Själva resan upplevs okej av de 44 intervjuade, men 5 kvinnor och 5 män tycker inte att deras arbetsresor är okej på grund av de kommer för sent till sina arbeten. Detta trots att de är berättigade till fasta resor, resa som avser resa till och från betalt lönearbete. Deras arbetsgivare tycker inte att det är okej att deras anställda kommer för sent till arbetet flera gånger i veckan, uppger de. Kunden har lämnat ett schema till fasta resor på Samres AB just för att det är fasta resor och att de har ett arbete de måste komma fram till i tid. De yrkesarbetande kunderna uppger att de inte vill behöva känna oro för om de kommer i tid. Vi har samma rättigheter att komma i tid till sina arbeten som vem som helst, uppger några kunder. Det har till och med hänt att beställningscentralen har ringt och sagt att det inte finns någon bil att hämta mig när jag slutar mitt arbete, utan först om 2 timmar. Det är inte acceptabelt!, säger en annan kund. Något som har väckt 3 kunders ilska är frågan om servicehund/ledarhund i färdtjänsten. En kund som är legitimerad för ledar-, service- och assistanshund legitimeras i bokningssystemet Sam3001 för ensamåkning och liten bil. Men om ledar-, service- och assistanshund ej är med, bokas kunden tillsammans med andra resenärer och stor bil. De händer att de får, trots legitimering för ensamåkning och liten bil, en stor bil och icke ensamåkning när de har sin ledar-, service- och assistanshund med sig. En kund säger; Det spelar ingen roll när jag ringer och beställer en resa och då ska ha en liten bil, jag får ändå till svar att det finns inga små fordon. En annan kund känner rädsla för att åka i specialfordon med sin permobil på grund av att. permobilen är dåligt fastspänd i fordonet. Kunden säger; Jag är livrädd när jag åker med specialfordon och sitter i min permobil. Chauffören spänner inte fast permobilen ordentligt trots att jag påpekar det. Chauffören säger att det räcker med två fastsättningar fast det finns fyra som ska spännas. Jag tycker att det är jättejobbigt att inte chaufförerna lyssnar på mig och att de nonchalerar min rädsla. Tänk om det sker en olycka. Tiden för hämtning och lämning - överrensstämmelse Att bilar inte kommer i tid är ett irritationsmoment hos kunderna. Av 44 intervjuade uppger 18 kvinnor att bilarna kommer i tid och 10 kvinnor att bilarna inte kommer i tid. De får ringa och fråga vart bilen är och när den tänker komma. 13 män uppger att bilarna kommer i tid och 3 män uppger att bilarna inte kommer i tid. En kund säger; Jag orkar inte stå och vänta lång stund på grund av min funktionsnedsättning. Det är inte alltid det finns någonstans att sitta och vänta på bilen. Eller som en synskadad kund uppger; Jag ser ju inte vart jag är, och är det dessutom på ett nytt ställe så är det ännu svårare att vänta länge på bilen. Har man varit på ett möte så slutar mötet en viss tid och lokalen stängs därefter. Så vart ska jag ta vägen i väntan på en bil? En annan kund uppger; När ingen bil kommer så ringer jag till beställningscentralen som säger att jag inte har beställt någon bil, fast jag har beställt. Jag ringer alltid och dubbelkollar så att bil är beställd. Har oro över att behöva kolla att de verkligen bokat mina fasta resor. Blir så frustrerad över detta! Vissa kunder uppger att beställningscentralen säger att de ska ringa upp kunden när de vet var chauffören befinner sig, i de fall chauffören är långt ifrån kundens hämtadress. Men problemet är att beställningscentralen inte alltid ringer tillbaka igen och meddelar kunden om var chauffören är och när bilen väntas komma. Detta upplevs som nonchalant och irriterande av kunderna. De kunder som upplever att bilen kommer i tid uppger också att det gör inget om bilen är lite försenad (upp till 15 minuter). De kunder som är nöjda upplever att de får bilar på de tider som de önskar och att chaufförerna hittar till adresserna. 13

25 De kunder som uppger att de är nöjda med sina resor är verkligen nöjda. En kund sa Jag kommer ju dit jag vill, att jag sedan kan få åka runt lite extra det gör mig ingenting. Jag får ju se lite mer av Dalarna bara. Under VM i Falun uppger en kvinna och en man att resorna i Falun har fungerat bra och att de är mycket nöjda med hur det har fungerat. Samåkning Samtliga 44 intervjuade kunder upplever att det sällan sker samåkning. Men när det sker så uppger hälften av dem att det är omvägar åt fel håll mot dit de ska. De kan få åka runt i upp till 2 timmar på en resa som vanligtvis tar 20 minuter utan samåkning. En kund säger; Är det verkligen meningen att jag ska sitta och åka runt åt alla olika håll innan jag kommer hem? Min tid är också viktig. Samtliga kunder uppger att de inte har något emot att samåka men att samåkningen måste vara realistisk och logistisk. En del kunder tycker att samåkningen inte fungerar i praktiken. Det är konstiga omvägar, säger en kund som reser varje vecka med färdtjänsten. Kundtjänst Sex kvinnor och fyra män av totalt 44 kunder har inte en positiv upplevelse av Kundtjänst. Kunderna uppger att de får ett otrevligt bemötande av personal i kundtjänsten. De upplever att de får bortförklaringar på sina kundtjänstärenden. Att de inte tas på allvar och ofta får de inga svar alls på sina kundtjänstärenden. De kan få till svar direkt när de ringer till kundtjänsten att; Det är den mänskliga faktorn som har orsakat t.ex. en försening, en utebliven bil etc. En kund uppger; Mina klagomål/synpunkter når aldrig högre upp än hos personen i kundtjänst, och där händer det ingenting mer. Varför utreder Samres klagomålen/synpunkterna själva, borde inte Dalatrafik utreda dem? Resa med allmänna kommunikationer Frågan om de åker med allmänna kommunikationer ställdes till de intervjuade. På den frågan svarade tre kvinnor och sex män att de åker/har åkt någon gång med buss/tåg. Övriga 35 svarade inte på frågan. De som någon gång har åkt med buss/tåg uppger att det är svårare att åka med buss sedan omläggningen av kollektivtrafiken Det är krångligare att läsa/tyda busstidtabellerna och det är svårare att ta sig på/av bussarna nu. Det fungerar inte längre att åka med buss/tåg på grund av deras funktionsnedsättningar. De upplever inte att bussarna är tillräckligt handikappanpassade. Två personer hade använt sig av stationsledsagning vid tågresa. 14

26 FÖRENINGAR HSO Borlänge och Malung Upplevelser/synpunkter från personal på fyra olika gruppboenden; Dåligt datasystem, svårt att boka samma taxi till dom som ska till samma ställe. Dålig samordning, kan komma fyra bilar och det skulle räcka med en. Det vore bättre om chaufförerna kunde få bestämma lite mer över turerna. Vi vill inte vara med och betala för dessa onödiga turer. Får aldrig veta tiderna när de ska hämtas. Ofta försenade. Man kan inte åka ibland för det finns bara ditresa och ingen återresa som passar. Tar väldigt lång tid att boka på grund av att man inte förstår varandra i telefon och det är många procedurer. Svårt att få tider för hämtning och lämning som stämmer med tiderna på den aktivitet man ska på. På flera gruppboenden har bilen uteblivit, inte kommit på utsatt tid, boende har kommit i olika bilar från samma ställe. Vid ett tillfälle lämnades en boende av på fel adress och var borta i två timmar innan en av gruppbostadens anställda fann den boende i en port en bit bort från gruppboendet. Det har även varit krångel med betalning, ibland är det faktura som gäller och ibland inte. För det mesta fungerar det bra. Det händer att gruppboendet missar att avbeställa bil eller att bilen kommer för sent, men i det stora hela fungerar det bra, tack vare förstående chaufförer och tålmodiga boenden. Det som vi ser som negativt är att det är en del krångel med beställningen och att man måste vara tydlig med uttal, annars kan missförstånd uppstå. Det har hänt att personal vid beställningscentralen vid något tillfälle varit snorkiga men för det mesta är de tillmötesgående och vänliga. Tiderna som finns att tillgå är begränsade, de boende får åka hem tidigare än deras aktivitet slutar. En eloge till trevliga chaufförer som får höra mycket gnäll. HSO:s medlemmar som här är representerade upplever att beställningscentralen och kundtjänsten inte tar deras klagomål/synpunkter på allvar. De upplever att det är beställningscentralen som vet bäst om vart olika adresser ligger och hur långt det är emellan dem. Fastän kunderna säger att det inte ligger där beställningscentralen säger att det ligger så envisas beställningscentralen att det är så som de säger, för det kan de se på datorn. En kund uppger; Det vore bra om det fanns någon kundpsykologi hos operatörerna på beställningscentralen och hos kundtjänst. Länshandikapprådet och Länspensionärsrådet Vid intervju med företrädare för Länshandikapprådet och Länspensionärsrådet så uppger de att färdtjänsten fungerar bra i Dalarna. De personer som företrädarna pratar med uppger att resorna fungerar bra. TRANSPORTÖRER De transportörer som har intervjuats upplever att de har för tajta körscheman. De hinner inte med alla köruppdrag i tid och de kommer försent till kunderna, vilket är stressande för chaufförerna. En chaufför säger; Körningarna har ingen planerad tid för vinter/sommarkörningar. Det behövs mer tid när det är vinter på grund av vinterväglaget. En annan chaufför säger; Bokningarna vi får stämmer så dåligt överens med verkligheten. Tiderna är för korta, vi kan få att vi ska hämta två kunder på två olika adresser men på samma tid. Det går ju inte. När man ringer till Ludvika får man alltid hjälp, där kan de i stort sett alltid ordna till de felaktigheter som blivit.. 15

27 Chaufförernas upplevelser av beställningscentralen Chaufförerna uppger att beställningscentralen uppger till kunderna att det inte finns några bilar lediga. Men då kan flera chaufförer ha suttit och väntat på körordrar i 1-2 timmar och skulle ha kunnat köra flera kunder under den tiden. En chaufför säger; Samres verkar ha ett system som inte fungerar, annars skulle de väl se att flera av oss sitter och väntar på att få köra? Ser de inte var bilarna är? En annan chaufför säger; Ska man förlita sig mer på systemet än på verkligheten? Vi chaufförer lever och arbetar i verkligheten varje dag. Kontakten med operatörerna upplevs en chaufför som att Vi blir ifrågasatta hela tiden. Som om vi inte skulle kunna våra jobb och inte veta hur lång tid det tar mellan de olika ställena som vi får körningar till. Många av chaufförerna har arbetat länge inom transportbranschen och de upplever att det inte blivit bättre i och med att Samres AB kom med i bilden, säger de. Deras upplevelser är att det inte finns mycket logik i körningarna, de kan få köra kors och tvärs med både färdtjänstkunder och sjukresekunder. Vi vet ju inte egentligen när kunden vill åka, vi får bara körordern. En chaufför säger; Systemet verkar inte ta hänsyn till att när vi har rullstolsburna kunder så tar det lite extra tid att lasta och lossa kunden.. Därmed blir ju tiden knapp för att hämta nästa kund. Chaufförerna är samstämmiga om att Ludvika är den enhet som klarar av sitt uppdrag bäst och vet hur Dalarna ser ut geografiskt. Ludvika är guld värda, säger de. De övriga beställningsenheterna har inte den kollen, datorn säger si och så. En chaufför säger; Vi chaufförer ska bara gilla läget men vi känner oss bakbundna och kunderna tröttnar och klagar. Det är många gånger vi som får ta emot klagomålen och det händer faktiskt att vi även blir utskällda när vi kommer sent för att hämta kunden. Många av chaufförerna säger att det värsta är att kunderna blir lidande. De kan exempelvis få stå utomhus och vänta i en timme ibland flera timmar för att det inte finns någon tillgänglig bil när kunden beställde resa i god tid. Och det händer att vi blir riktigt ordentligt utskällda av kunden vid hämtningen. Vi är ju de som möter kunden i verkligheten och som de tar ut sin frustration på. När det gäller fordonen så uppger chaufförerna att det är ju nya fordon nu men de är många gånger för stora. Fordonen är längre och bredare än de gamla fordonen, vilket påverkar att det är trängre på många ställen att komma fram med fordonet. De nya fordonen har en sämre svängradie vilket innebär problem på många ställen. Det är höga insteg i fordonen vilket försämrar för en del kunder att stiga in i fordonet. Det finns ingen nigningsfunktion på fordonen. Fastspänningar av rullstolar och permobiler ska göras av varje chaufför. Vi spänner fast dem ordentligt men ibland vill inte kunderna att vi ska spänna fast fram på rullstolen eller permobilen. Antagligen för att de inte vill att vi är runt benen på dem. Men vi måste spänna fast och gör det också. Säkerheten går före, för tänk om det händer en olycka. Något som chaufförerna önskar skulle förbättras är bättre planerade resor så att kunderna slipper åka runt mer än nödvändigt. Blir vi försenade till en hämtning så följer den förseningen med resten av dagen. Chaufförerna skulle vilja särskilja på färdtjänst och sjukresor, uppger de. De upplever att patienter som har varit på sjukhus och inte mår bra faktiskt behöver få åka hem så fort som möjligt. 16

28 På frågan om de kan se någon skillnad på samåkningsfrekvensen beroende på vilken tid på dygnet det är svarar de; Ja, mellan och är det högtryck på bussarna/fordonen. Då är det skolskjutsar, dagvårdsresor och sjukresor och det är de som samordnas mest. Hur upplever chaufförerna att kunderna ser på samåkning? En del resenärer tycker att det är kul med en extra sväng då de får se sig omkring lite. En del blir sura och tycker att de ska få åka från sin destination och direkt till den destination de har beställt till utan omvägar. Nöjdhet/icke nöjdhet Kunden talar om när den är missnöjd och många gånger också när det fungerar bra. Chaufförerna upplever att färdtjänsten har blivit sämre sedan halvårsskiftet Inte alls bra, det är mycket sämre nu än tidigare. De resor som fungerar bra är bra, när det väl fungerar. På frågan om det är någon samordning med ordinarie linjebussar så svarar de nej. AB Dalatrafik Personal vid AB Dalatrafik som har intervjuats uppger att trafiken måste samordnas, så att resurserna nyttjas mer och skapa resmöjligheter med de resurser de har idag, genom att öppna upp resor för allmänheten så att de kan samordnas med färdtjänsten. AB Dalatrafik har ställer krav på allt det som Samres AB gör. Avtalet är mycket omfattande och reglerar förhållandet mellan parterna och vitesklausuler för tillämpliga områden med fastställda belopp finns i avtalet. Samres AB har naturligtvis rätten att organisera arbetet själva så länge de levererar det som vi förväntar oss av i avtalet. AB Dalatrafik tillhandahåller systemet till Samres AB och AB Dalatrafik har ett avtal med Malmator av vilka de hyr det här systemet sedan En personal säger: När det gäller systemet Sam3001 så kan det inte sägas att det är omodernt, utan systemet har utvecklats under många år. Sam3001 fungerar bra för oss, vi har haft det i många år. De som säger att systemet är uråldrigt vet inte vad de pratar om. För det handlar om att lägga en ny resa för varje beställning och systemet uppdateras kontinuerligt. Tidigare fungerade det bra med att vi fick statistikpaket varje månad från Samres AB där vi kunde se vad det var för klagomål/synpunkter men det har mer eller mindre upphört sedan mars Vi kunde se vad det var för kategori, om det var en missad körning, försening etc. Att vi inte längre får rapporterna kan bero på att personal som gjorde dessa statistikpaket har slutat och inte har blivit ersatta med någon annan personal som gör detta istället. Rutiner som inte har ersatts. Det har bytts mycket personal vid beställningscentralen i Ludvika det senaste halvåret och det har givetvis påverkat kvaliteten. De har tappat kompetens som inte har kunnat återanställas. Vi har betonat för Samres AB:s vd hur vi ser på det här, att vi inte är nöjda med deras leverans. Vi har skrivit en mild varning till Samres AB för vissa saker. Ett av deras viktigaste uppdrag är att försöka föra över resenärer till den linjelagda (allmänna kollektivtrafiken) trafiken vilket de inte aktivt har jobbat för. Vi har fått ytterligare larmsignaler om att de inte lagt in de turer som dom skulle, så att folk har missat avgångstider med tåg. Samres AB har en komplex verksamhet där verksamheten är igång dygnet runt, åter om. 17

29 AB Dalatrafik har genom åren fått återkommande kritik för beställningscentralen, vare sig den är lokaliserad i Ludvika, Skövde eller i Moldavien. AB Dalatrafik kan inte ställa krav på vart beställningscentralen ska vara lokaliserad. Utifrån lagstiftningen får det inte vara konkurrensbegränsat. Sedan 2007 finns ett strikt regelverk för färdtjänst- och sjukresor som Samres AB tillämpar. AB Dalatrafik har tillgång till Samres AB: s kundtjänst. Där kan vi titta på klagomålen/synpunkterna. Vi har en controller på AB Dalatrafik som följer upp Samres AB. Varför AB Dalatrafik inte själva har kundtjänst för färdtjänst och sjukresenärer är helt enkelt att det ansågs att AB Dalatrafiks egen kundtjänst inte hade kunskaperna om Sam3001. Tiden har varit för knapp vid upphandlingen och vid fordonsbeställningar. Tiden för uppstarten av det nya gemensamma trafiksystemet är något som har varit underskattat, det har funnits chaufförer men fattats fordon, säger de intervjuade personerna. Bristen på tid har medfört att tiden för att förbereda sig för uppdraget saknats.. Planeringen skulle ha varit gjord mycket tidigare då hade konsekvenserna minskats. Det är ett komplext trafiksystem som behöver kvalitetssäkras och vår ambition var att ge uppdragstagarna 12 månader för att förbereda trafikstarten. I och med olika juridiska processer blev vi tilldelade ett tillgivningsbeslut 3-4 månader före trafikstarten vilket medförde svårigheter. AB Dalatrafik använder sig av kundbarometern ANBARO (BAROmetern för ANropsstyrd trafik) för att kvalitetssäkra resandet. Svensk kollektivtrafik tillhandahåller undersökningen genom ett oberoende företag, Ipsos Sweden AB. ANBARO är en modell för mätning av den anropstyrda trafiken såsom färdtjänst och sjukresor. Genom barometern ställs frågor till en slumpvis utvald grupp resenärer bl.a. om hur de upplevt beställning av resan, det bemötande de fått och intrycket av resan. Undersökningen pågår löpande och intervjuas per telefon dagligen efter genomförd resa. En resenär kan inte svara flera dagar i rad utan sätts i karantän någon månad. Det har varit bra siffror genom alla år vi har använt oss av ANBARO. 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 20% Ja 80% Nej Ja Nej Diagrammet visar andelen kunder som anser sig kunna åka med den allmänna kollektivtrafiken och de som inte anser sig kunna åka med den allmänna kollektivtrafiken. Källa: ANBARO

30 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 89% 5% Nöjd Missnöjd Nöjd Missnöjd Diagrammet visar vilket betyg kunden vill ge bemötande och samtalsmottagare, det vill säga Beställningscentralen. Källa: ANBARO % 90% 89% 80% 70% 60% 50% Nöjd 40% 30% Missnöjd 20% 10% 3% 0% Nöjd Missnöjd Diagrammet visar andelen kunder som känner sig trygga respektive inte trygga med sin färdtjänstresa. Källa: ANBARO % 90% 89% 80% 70% 60% 50% Nöjd 40% Missnöjd 30% 20% 10% 3% 0% Nöjd Missnöjd Diagrammet visar andelen nöjda respektive missnöjda kunder med hela deras resa och beställning vid deras senaste resetillfälle. Källa: ANBARO

31 Samres AB Samres AB tittar på inkomna synpunkter, det är det verktyg de har för utvärdering och förbättring. Därför är det jätteviktigt om en kund inte är nöjd med en tjänst att de inkommer med klagomålet/synpunkten till kundtjänst. På vår kundtjänst gör vi utredningar på enskild händelse som kund har inkommit med. Vad det beror på att en bil har varit försenad, uteblivit eller att kunden fått ett dåligt bemötande etc. Antalet synpunkter/klagomål ligger på samma nivå, och är inget som drastiskt har ökat det senaste halvåret. Det har inte procentuellt blivit mer synpunkter men givetvis kan det vara så att det finns ett mörkertal, att kunder inte har anmält sina synpunkter/klagomål. För att kunna bedriva ett förbättringsarbete är det jätteviktigt att synpunkterna kommer fram. Enligt vår uppfattning fungerar färdtjänsten tillfredsställande. Det har inte blivit sämre men det finns alltid förbättringspotential. Det som är svårt att veta är tillgången på fordon och när kunderna vill resa. Det är inte alltid det finns fordon när kunden vill resa. Man har en dimensioneringsdiskussion hela tiden, när ska vi ha fordon? Vi tittar på när kunderna reser mest, vilken kategori av kunder (färdtjänst, sjukresor, arbetsresor med flera). Vad gäller samåkningsfrekvensen så är det ingen förändring sedan tidigare. Det är samåkning i mångt och mycket och det är ju det som är tanken med färdtjänst. Det är en servicetrafik vi tillhandahåller, ingen taxiverksamhet. Det blandar kunder många gånger ihop. Servicetrafik innebär per definition att vi samåker med flera för att spara miljö och ekonomi. Klarar kunden att resa i den typ av trafik så är det den som gäller. Det är de regler som gäller annars måste kunden ha en legitimering för ensamåkning. Att ha beställningscentral utomlands är billigare, det har vi aldrig hymlat om. Utifrån vårt perspektiv, som företagare, finns det två sätt att se det. Det ena är att det är lönsamt för oss som företag, och att vi kan ha konkurrenskraftiga priser. Det andra är att kan vi lösa uppgiften och leverera det med avtalad kvalitét som vi har förbundit oss att göra så kan vi ha en beställningscentral utomlands. I systemet Sam3001 finns det generellt inga inställningar för de fyra olika årstiderna, som tar hänsyn till om det är snö, eller för att hämta och lämna en kund som är rullstolsburen etc. Förseningar är det som kunderna har flest synpunkter/klagomål om. Det är svårt att ta på, vad förseningen beror på. 20

32 Sammanfattande diskussion Uppdraget har varit att undersöka hur kunderna upplever och uppfattar färdtjänsten i Dalarna. Det insamlade materialet baseras på respondenternas upplevelser och uppfattningar av färdtjänsten i Dalarna om färdtjänsten efter att det nya trafiksystemet startade den KUNDNÖJDHET Resultatet av intervjuerna visar att kunderna är ganska samstämmiga om att resorna inom färdtjänsten i Dalarna till stora delar fungerar bra men med vissa undantag. Vilket också kundundersökningarna hos ANBARO visar vilket är det verktyg som Dalatrafik använder idag. De flesta kunder uppger att de har positiva upplevelser av sin färdtjänstresa och de upplever att bemötandet från både chaufförerna och beställningscentralen är bra. Hos de kunder som utför mer av arbetsrelaterade resor är nöjdheten något mindre då de berättar om förseningar till och från sina arbetsplatser. Att viss försening förekommer är nog oundvikligt med alla samhällsbetalda resor men timslånga förseningar till och från sitt arbete är inte acceptabelt och upplevs som mycket frustrerande. Det fasta resorna borde kunna planeras bättre av Samres AB så att det inte uppstår längre förseningar på fasta resor. De kunder som är beviljade arbetsresor enligt färdtjänstlagen är också de kunder som mera uppger att de känner sig begränsade i sitt vardagliga resande och uppger att det är svårt att göra mer spontana resor. Föreningarna vittnar om att en del av deras medlemmar har slutat att åka till föreningsmöten på grund av att de inte vet när färdtjänsten kommer eller att de får en sen hämttid ibland flera timmar efter avslutat möte. Detta går att härleda till att det under kvällstid är mindre tillgång på fordon i bokningssystemet så när resor infaller samtidigt blir det problem att få den önskade tiden. En möjlig lösning skulle kanske vara att i större utsträckning inför större möten förbereda Samres AB genom att beställa gruppresa. BEMÖTANDE HOS KUNDTJÄNST, BESTÄLLNINGSCENTRAL OCH CHAUFFÖRER Av 44 intervjuade enskilda personer (kunder); 77 % upplever att Samres AB: s kundtjänst inte fungerar. Man får sällan eller aldrig återkoppling på sina klagomål/synpunkter. Många kunder upplever att Samres AB: s kundtjänst inte tar deras klagomål och synpunkter på allvar. Kunderna upplever heller inte någon förändring eller förbättring av de klagomål och synpunkter de tidigare uppgett samt att återkoppling är i det närmaste obefintlig. Några kunder uppger också att de på grund av detta inte längre anmäler upplevda brister till kundtjänst vilket är olyckligt om Samres vill förbättra och utveckla sin verksamhet. AB Dalatrafiks kundservice har idag inte tillräcklig kunskap om färdtjänstresor och bokningssystemet Sam3001. Men om problemen med Samres kundtjänst kvarstår är en tänkbar lösning att AB Dalatrafik vidareutbildar sin kundtjänst inom färdtjänst och övertar ansvaret. Det är tankar som funnits med under en längre tid hos AB Dalatrafik men de har av olika skäl valt att senarelägga det. En sådan lösning skulle ge en ökad insikt hur trafiksystemet fungerar och på sikt kanske även utveckla samordningen i det gemensamma trafiksystemet ännu mer. Oavsett var kundtjänsten är placerad måste kunderna ha förtroende för den de vänder sig till och deras synpunkter tas på allvar. Annars är risken att anmälningar uteblir liksom möjligheten till att åtgärda de fel och brister som uppstår vilket kan förhindra eventuella förbättringar inom färdtjänstresor. 21

33 Av 44 intervjuade enskilda personer (kunder); 79 % är nöjda med bemötandet hos beställningscentralen. 21 % är inte nöjda med bemötandet hos beställningscentralen. 75 % upplever att det fungerar bra med att boka sina resor hos beställningscentralen. 25 % upplever att det inte fungerar bra med att boka sina resor hos beställningscentralen. Av de 44 personer som har intervjuats så är de flesta nöjda medan en femtedel upplever att de har problem med att beställa sina resor och alla anger språkliga brister som skäl till det. De föreningar som intervjuats tycker också att de har problem med att beställa på grund av språkförbistringar. Det är svårt att säga vad det kan bero på att man upplever det så olika och det i sig kräver nästan en helt egen mer lingvistisk utredning. Kanske är det så att beställningscentralen behöver utveckla sina språkliga kunskaper ännu mer. Men även kunderna har här ett ansvar hur de framför sina beställningar. Om kunderna får information om vilka frågor som denne förväntas svara på innan de ringer till beställningscentralen och på så vis är mera förberedd så kanske några av de upplevda missförstånden kan minskas. Av 44 intervjuade enskilda personer (kunder); 100 % är nöjda med chaufförernas bemötande. Bemötande från chaufförer upplevs gott från alla 44 intervjuade kvinnor och män. De upplever alla att chaufförerna är vänliga och hjälpsamma. Det som någon upplevt som negativt eller störande är när chauffören pratar privata samtal i sin mobiltelefon under färd. Det är inte är tillåtet att prata under färd utan headset och det är entreprenörernas ansvar att informera om det och se till att det efterlevs. FÄRDTJÄNSTRESOR I DET NYA GEMENSAMMA TRAFIKSYSTEMET AB Dalatrafik och Samres AB uppger båda att de problem som uppstod för kunderna i färdtjänsten var bristen på fordon inledningsvis och inte det nya trafiksystemet i sig. De nya rutinerna som följde med det nya trafiksystemet var heller inte förankrade och inarbetade hos de nya entreprenörerna varken gällande den allmänna eller särskilda kollektivtrafiken dit färdtjänsten tillhör. Detta kan förklaras med det korta trafikavtalet som tvingades fram på grund av överklagning och de efterföljande rättsprocesserna och därför blev det en väldigt snabb process inför trafikstarten. SAM3001 är det system som AB Dalatrafik tillhandahåller Samres AB för planering av färdtjänstresorna utifrån tillgängliga fordon. Något som de enskilda operatörerna som tar emot beställningarna inte kan påverka vilket visat sig varit ett vanligt missförstånd hos kunderna. Systemet SAM3001 i sig har inte förändrat förutsättningarna för planeringen av resor så det går inte att dra någon slutsats att det är någon försämring av systemet som planerar färdtjänstresorna i det nya trafiksystemet sedan

34 Bilaga 1 INTERVJUFRÅGOR SAMRES AB/ AB DALATRAFIK 1. Vad har AB Dalatrafik för uppdrag när det gäller färdtjänst? 1.1 Vilka bolag har huvuduppdraget från AB Dalatrafik att utföra uppdraget? 1.2 Vilka krav har AB Dalatrafik på BC? 1.3 Lever BC upp till kraven? 1.4 Kan man ställa krav i avtalet VART BC skall lokaliseras? 2. Hur upplever ni att färdtjänsten fungerar idag? 2.1 Vad fungerar? 2.2 Vad fungerar inte? 3. Hur upplever ni att beställningscentralerna fungerar? 3.1 Ludvika 3.2 Moldavien 3.3 Vad är skillnaderna med de olika beställningscentralerna? Om ni upplever att det finns några skillnader? 4. En del kunder har klagat på att beställningscentral finns i Moldavien och Tartu. 4.1 Vad tror ni är anledningen till att kunderna tycker så? 4.2 Många kunder vill ha en beställningscentral i Sverige, och som har lokalkännedom och som förstår svenska och olika dialekter av dalmål. Är det något ni har funderat över? 4.3 Många kunder säger att de upplever att det är språkförbristningar och dålig lokalkännedom. Hur ser ni på det? 5. Hur ser ni på fordonen? 5.1 Är de anpassade efter kundernas olika funktionsnedsättningar? 5.2 Räcker fordonsparken till för alla körningar? 5.3 Hur många fordon finns det i fordonsparken? 5.4 Är det ofta man får säga nej till en beställning för att det saknas fordon? 5.5 Om det saknas fordon, vad beror det på? 5.6 Hur stor är samåkningsfrekvensen? Statistik från 2014 visar att det är mycket bra samordning. 6. Ordinarie linjebussar 6.1 Samordnas resor med ordinarie linjebussar? 7. Upplever ni att det finns något som bör förbättras/ändras? 7.1 Om ja, vad? 23

35 Bilaga 2 INTERVJUFRÅGOR KUND 1. Hur ofta reser du med färdtjänst? 1.1 Dagligen 1.2 Någon/några gånger per vecka 1.3 Någon/några gånger per månad 1.4 Mer sällan 1.5 Aldrig 1.6 Vet ej 2. Beställer du själv din resa eller gör någon annan det åt dig? 2.1 Om någon annan beställer åt dig, vem? 3. När du reser, är det inom din kommun eller utanför din kommun? 3.1 Arbetsresor eller fritidsresor? Eller både och? 4. Hur upplever du att väntetiden är att få beställa din resa? 5. När du beställer din resa, hur är bemötandet från beställningscentralen? 6. När du beställer din resa, hur är språkförståelsen? Upplever du några svårigheter? 7. Hur väl överensstämmer hämningstid och lämningstid på din resa/resor? 7.1 Upplever du att bilen är där på utsatt tid? 7.2 Har det hänt att du behövt ringa och fråga efter bilen? 7.3 Hur bemöts du om du behöver ringa och fråga efter bilen? 7.4 Om du kom fram försent till din beställda adress, fick du veta orsaken till förseningen? 8. Upplevelse av transportör 8.1 Får du den hjälp du är legitimerad för? T.ex. hämtning vid port/dörr, i och urstigning mm. 8.2 Hur upplever du förarens förmåga att hitta till den adress du skall åka till? 8.3 Känner du dig säker i fordonet? 8.4 Känner du dig trygg med föraren? 9. Om du har ledarhund/servicehund 9.1 Hur upplever du att tillgången till kombibil är när du har ledarhund/servicehund med dig? 9.2 Är det du eller föraren som ser till att ledarhunden/servicehunden kommer in och ut ur bilen? 10. Allmänna kommunikationer Åker du med allmänna kommunikationer någon gång? 10.2 Om du åker, är det med linjetrafik, tåg, båt, flyg? 10.3 Om inte, vad beror det på? 10.4 Skulle du kunna tänka dig att åka med allmänna kommunikationer om den anpassades till din funktionsnedsättning? 24

36 Bilaga 3 INTERVJUFRÅGOR TRANSPORTÖR 1. Hur upplever ni Samres, Beställningscentralen i Ludvika? 1.1 Kontakten med operatörerna i beställningscentralen? 1.2 Kontakten med ledande personer i företaget, såsom trafikledning, chefer? 1.3 Får ni gehör för era synpunkter? 2. Hur upplever ni beställningscentralen i Moldavien och Tartu? 2.1 Hur upplever ni kontakten med operatörerna i beställningscentralen? 2.2 Fungerar beställningarna? 3. Samåkning 3.1 Hur upplever ni att samåkningsfrekvensen är för kunderna? 4. Fordon 4.1 Hur ser ni på antalet fordon i förhållande till körningar? 4.2 Fungerar fordonen för syftet med färdtjänst? 4.3 Hur upplever ni att kunderna ser på fordonen? 5. Kundupplevelse ur förarens perspektiv 5.1 Upplever ni att kunden är nöjd med sin resa? 5.2 Hur märker ni att kunden är nöjd/ej är nöjd med sin resa? 5.3 Påverkar upplevelsen från kund er egen upplevelse av resan? 5.4 Vad tror ni att det är som påverkar er upplevelse av resan? 6. Logistiken 6.1 Hur upplever ni att logistiken är med körningarna? De geografiska kunskaperna 6.2 Har ni några konkreta förslag på vad som behöver förändras och varför? 7. Hur upplever ni att färdtjänsten fungerar efter halvårsskiftet 2014? 8. Vad är det som faktiskt fungerar bra idag? 9. Linjebuss 9.1 Är det någon samordning med ordinarie linjebussar? 9.2 Om ja, hur upplever ni att det fungerar? 9.3 Om ja, hur upplever ni att kunderna tycker om det? 25

37 Referenser Intervjuer med enskilda personer, föreningar, uppdragsgivaren, utföraren, beställningscentralen i Moldavien samt transportörsbolag. Under tidsperioden Litteratur Denscombe, Martin, (2000), Forskningshandboken, (2000), Studentlitteratur, Lund Kvale, Steinar, (1997), Den kvalitativa forskningsintervjun, (1997), Studentlitteratur, Lund Larsson, Stefan, (1986), Kvalitativ analys-exemplet fenomenografi, Studentlitteratur, Lund Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, (1997), Studentlitteratur, Lund Utredningar Slutrapport , Handlingsalternativ för avtal om drift av BC Dalarna samt transportörsavtal kopplade till länets särskilda kollektivtrafik Internet Landstinget Dalarna Landstinget Dalarna, Hälso- och sjukvård Malmator Riksdagen, Dokument-Lagar , /#K om-fardtjanst_sfs / Sambus Samres AB Socialstyrelsen onsneds%c3%a4ttning&fsubject= SKL, Sveriges Kommuner och Landsting rter/fardtjanst.3203.html Taxi Dalarna Winberg, Fredrik, Halvstrukturerade intervjuer,

38 1 Region Dalarnas ra d mandatperioden Rådet för Kommunikationer och infrastruktur: Ulrika Liljeberg, C, ordförande Peter Egardt, S Susanne Norberg, S Leif Pettersson, S M Kollektivtrafikrådet: Abbe Ronsten, S, ordförande Lars Isacsson, S Lena Olsson, V Nils Gossas, MP Mikael Thalin, C Anna Hed, C Torsten Larsson, KD Rådet för Välfärdsutveckling: Gunnar Barke, S, ordförande Irene Homman, S Marie Olsson, S Lena Reyier, C M Rådet för Innovation och företagande: Sofia Jarl, C, ordförande Jan Bohman, S Kurt Podgorski, S Fredrik Rönning, S Per-Anders Westhed, C Rådet för Kompetensförsörjning och arbetsmarknad: Bengt Lindström, S, ordförande Ulf Hansson, S Elin Norén, S Annette Riesbeck, C Bo Brännström, FP Rådet för Demokrati, hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet: Mursal Isa, MP, ordförande Johnny Gahnshag, S Kristina Svensson, S Kajsa Fredholm, V Mats Dahlström, C M Lisbeth Mörk-Amnelius, DSP

39 2 Rådet för Kommunikationer och infrastruktur (ersätter Infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen) 5 ledamöter: UPPDRAG MÅLBILD: DALARNA lever i ett aktivt utbyte med omvärlden ett utbyte som underlättas av ständigt förbättrade kommunikationer. o o o o Stöd utvecklingen mot förnybara drivmedel, energieffektiva fordon och ändrade vägvanor Möt näringslivets behov av ökad transportkapacitet Skapa förutsättningar för effektiv datakommunikation och främja användningen av tjänster inom informations- och kommunikationsteknik Utveckla arbetet utifrån vad som anmodas i det landsbygdspolitiska programmet Önskemål från verksamhetsdagarna: Inkludera de partnerskap som finns i Dalarna (Dalabanan, Bergslagsbanan, Västerdalsbanan, E16 )

40 3 Kollektivtrafikrådet (ersätter Infrastruktur- och kollektivtrafikberedningen) 7 ledamöter: UPPDRAG MÅLBILD: DALARNA lever i ett aktivt utbyte med omvärlden ett utbyte som underlättas av ständigt förbättrade kommunikationer. o o o Öka människors rörlighet med kollektivtrafiken som bas Stöd utvecklingen mot förnybara drivmedel, energieffektiva fordon och ändrade vägvanor Utveckla arbetet utifrån vad som anmodas i det landsbygdspolitiska programmet

41 4 Rådet för Välfärdsutveckling (ersätter Välfärdsberedningen) 5 ledamöter: UPPDRAG MÅLBILD: DALARNA präglas av goda levnadsvillkor på lika villkor för alla MÅLBILD: DALARNA är en innovativ region som finner nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden o o Utveckling, hälsa, välfärd Utveckla arbetet utifrån vad som anmodas i det landsbygdspolitiska programmet Önskemål från verksamhetsdagarna: Utgöra arena för diskussioner om mellankommunal verksamhet, bättre samverkan och lärande inom sina respektive ordinarie verksamheter.

42 5 Rådet för Innovation och företagande (ersätter Rådet för ett attraktivt Dalarna) 5 ledamöter: UPPDRAG MÅLBILD: DALARNA är en region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap MÅLBILD: DALARNA är en lärande region som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens MÅLBILD: DALARNA är en region som genom kulturens kraft driver fram ny utveckling för samhälle och näringsliv MÅLBILD: DALARNA har ett näringsliv som står starkt i nationell och internationell konkurrens MÅLBILD: DALARNA är välkänt och respekterat för sitt miljöarbete och sitt sätt att omvandla energi- och klimatproblematiken till utveckling och tillväxt MÅLBILD: DALARNA tar vara på landsbygdens attraktionsvärden och tillväxtpotential och ser sina unika natur- och kulturmiljöer som en tillgång för både lokal och regional utveckling o o o o o o o Utveckla öppna kluster och kunskapsmiljöer Stärk befintliga tillväxtområden och utveckla nya Vidareutveckla tillväxtinsatser för nya och växande företag Stärk forskning kopplad till Dalarnas styrkeområden Stimulera nyföretagande och ett långsiktigt entreprenörskap Utveckla arbetet utifrån vad som anmodas i det landsbygdspolitiska programmet Ansvara för genomförandet av Region Dalarnas jämställdhetsstrategiarbete

43 6 Rådet för Kompetensförsörjning och arbetsmarknad (ersätter Rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning) 5 ledamöter: UPPDRAG MÅLBILD: DALARNA är en region där jämställdhet och mångfald är drivkrafter för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap MÅLBILD: DALARNA är en lärande region som möter människornas, näringslivets och samhällets behov av kunskap och kompetens MÅLBILD: DALARNA är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet MÅLBILD: DALARNA kännetecknas av ett tydligt regionalt ledarskap och av en förmåga att samla alla krafter för en positiv utveckling av regionen o o o o o o Fokus på höjd utbildningsnivå och livslångt lärande Stärk samverkan mellan arbetsgivare och utbildningsanordnare Öka deltagandet i arbetslivet Bredda och fördjupa arbetet med kompetensförsörjning utifrån länets strategiska behov av arbetskraft (besöksnäring, handel, energiindustri mm) Uppmärksamma betydelsen av attraktiva arbetsplatser Utveckla arbetet utifrån vad som anmodas i det landsbygdspolitiska programmet Önskemål från verksamhetsdagarna: Erbjuda en arena för att utveckla samverkan kring vuxenutbildningen i länet, ansvaret i sig åvilar fortsatt kommunerna.

44 7 Rådet för Demokrati och hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet (ersätter Demokratirådet och Rådet för miljö bygga bo) 7 ledamöter: UPPDRAG MÅLBILD: DALARNA präglas av goda levnadsvillkor på lika villkor för alla MÅLBILD: DALARNA är en välkomnande och öppen region som står för mångfald och tolerans MÅLBILD: DALARNA är landets bästa region för unga där ungas drivkraft tas tillvara med en tydlig plats i tillväxtarbetet MÅLBILD: DALARNA är en innovativ region som finner nya eller bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan i vardagen och omvärlden MÅLBILD: DALARNA kännetecknas av ett tydligt regionalt ledarskap och av en förmåga att samla alla krafter för en positiv utveckling av regionen o o o o o o o o o Förstärk folkhälsoperspektivet för tillväxtarbetet Skapa utrymme för delaktighet och inflytande samt stimulera utvecklingsinitiativ Ta tillvara mångfald som tillväxtfaktor Ta vara på kulturen som utvecklingsresurs Vårda och utveckla natur- och kulturmiljöerna Utveckla en god och fungerande service i hela länet Öka bostadsbyggandet Utveckla arbetet utifrån vad som anmodas i det landsbygdspolitiska programmet Ansvara för arbetet med genomförandet av strategiarbetet Landets bästa ungdomsregion Önskemål från verksamhetsdagarna: Hur kan vi samarbeta bättre för att underlätta en snabbare och bättre integration av människor som kommer till Dalarna som flyktingar eller invandrare?

45 8 Allmänt om rådens uppdrag: Råden påverkar inte Region Dalarnas ordinarie beslutsfunktion. De utövar inte personalledning eller kan ge omfattande uppdrag till personalen. Beslut som binder Region Dalarna fattas i arbetsutskott eller direktion eller i enlighet med reglemente och delegationsordning. I och med att råden inte har att fatta beslut finns heller inget formellt krav på protokoll i kommunallagens mening utan kan nöja sig med minnesanteckningar som ska anmälas i AU och direktion. Rådens uppgift är att: Vara de centrala förberedande organen för politisk diskussion inför kommande vägval, politiska initiativ och förslagsställningar. De tillsätts av direktionen och avrapporterar sitt arbete dit eller till organ bestämda av direktionen. Konkretisera mål och arbeta med de områden som pekas ut i Dalastrategin, verksamhetsplan mm inom sitt respektive område. Samordna och knyta till sig de samarbetspartners som behövs inom respektive område för att på bästa sätt kunna uppfylla målsättningarna (tex högskola, länsstyrelse, andra statliga myndigheter, kommunala tjänstemän, näringslivets organisationer, utbildningsanordnare, mm, mm). Ansvara för information och dialog med medlemmarna och invånarna inom sitt respektive område. Genom särskilda beslut i direktionen kan beredningarna och råden också ges uppgiften som styrgrupp för enskilda projekt.

46 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Handläggare Magnus Höög Datum Arbetsutskottet Direktionen Diarienummer RD 2015/65 Reglemente med delegationsordning för Region Dalarna ( ) Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Direktionen beslutar anta förslag till Reglemente med delegationsordning för Region Dalarna , samt Direktionen beslutar förklara beslutet omedelbart justerat. Ärendet Med den nya mandatperioden sker förändringar i Region Dalarnas politiska organisation; systemet med beredningar och råd under förra mandatperioden ändras nu till att enbart arbeta med råd. I och med detta måste justeringar ske i Region Dalarnas reglemente med delegationsordning, under punkten Region Dalarnas organisation. I övrigt föreslås inga ändringar i den i dag gällande texten. Göran Carlsson Regionchef Magnus Höög

47 REGLEMENTE och DELEGA- TIONSORDNING Sida 1(5) Handläggare Magnus Höög Datum Diarienummer RD 2015/65 Antaget av Region Dalarnas Direktion , xx Reglemente och delegationsordning för Region Dalarna ( ) Utöver vad som anges i kommunallagen om kommunalförbund med Direktion och förbundsordningen för Region Dalarna gäller detta reglemente med delegationsordning. Direktionens arbetsuppgifter Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län, för att tillvarata länets möjligheter och främja dess utveckling. Kommunalförbundet handhar uppgifter av regional karaktär enligt lagen om regionala samverkansorgan (SFS 2002:34). Direktionen är förbundets högsta beslutande organ och ansvarar för den regionala utvecklingen. Direktionen ansvarar för i förbundsordningen fastställda verksamhetsområden samt leder arbetet med samordning, planering, genomförande, ekonomi och uppföljning kring Region Dalarnas verksamheter. Region Dalarnas organisation Direktionen Förbundsdirektionen består av 27 ledamöter och 27 ersättare. Kommunerna utser vardera 1 ledamot och 1 ersättare. Landstinget utser 10 ledamöter och 10 ersättare. Utöver de ovan angivna 25 ledamöterna och ersättarna från kommunerna och landstinget ska medlemmarna komma överens om vilken/vilka medlemmar som ska utse ytterligare två ledamöter och ersättare, med hänsyn till varifrån ordförande och 1:e vice ordförande hämtas. Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande och två vice ordförande. Arbetsutskottet Inom direktionen väljs ett arbetsutskott. Arbetsutskottet består av fem ledamöter och fem ersättare. För Region Dalarna ekonomiskt bindande beslut och åtgärder inom ramen för den löpande förvaltningen samt fastställda verksamhetsplaner och budget som binder Region Dalarna för en tid längre än tre år fattas av arbetsutskottet. Myntgatan 2 SE Falun +46 (0) pg org nr

48 2(5) Ordförandeberedning Ordförande, förste vice ordförande och andre vice ordförande samordnar och förbereder arbetsutskottets och direktionens sammanträden. Råd Direktionen kan tillsätta och avsluta råd för olika uppgifter. Råd består av fem till sju ledamöter, som kan hämtas även utanför Direktionen. Råden bestämmer själva över sina sammanträdesplaner. Sammanträden ska hållas i länet. Råden föreslår och arbetsutskottet beslutar beträffande ekonomi och inriktning på verksamheten. Minnesanteckningar skall föras vid varje sammanträde med råden. Dessa skall anmälas till direktionen. Råden är inte nämnder eller utskott i kommunallagens mening. Region Dalarna har under mandatperioden följande sex råd: Kommunikation och infrastruktur, Kollektivtrafik, Välfärdsutveckling, Innovation och företagande, Kompetensförsörjning och arbetsmarknad, Hållbar utveckling, attraktiva miljöer och livskvalitet. Rapportörer Direktionen kan utse rapportörer i enskilda frågor. Projektgrupper Av arbetsutskottet utsedda projektgrupper beslutar inom ramen för upprättad och av arbetsutskottet godkänd projektbudget. Revision Landstinget väljer minst tre ledamöter av revisionen. Revisorerna granskar direktionens verksamhet och skall lämna en revisionsberättelse till varje medlems fullmäktige. Varje fullmäktige har att inhämta förklaringar och besluta om ansvarsfrihet skall beviljas eller inte för direktionen i dess helhet. Delegations- och beslutsordning Direktionen har följande uppgifter i enlighet med förbundsordningen 2. Beslut om: Målsättning och inriktning Verksamhetsplaner och årsbudget Åtgärder utanför den löpande förvaltningen samt fastställda verksamhetsplaner och budget Investeringar över tre basbelopp som ej fastställts i budget Försäljning av Region Dalarnas tillhörigheter överstigande tre basbelopp Avtal utanför den löpande förvaltningen Upptagande av lån och ställande av säkerhet i enlighet med vad som anges i förbundsordningen 12 Förändringar i fastställd personalplan Beslut om anställning och anställningsvillkor för regionchefen Firmatecknare Projektmedel överstigande 1 miljon kronor Medelsplacering

49 3(5) Arbetsutskottet beslutar om: Förslag till målsättning och inriktning Förslag till verksamhetsplaner och budget Avtal inom den löpande förvaltningen som binder Region Dalarna för längre tid än tre år Förslag till anställning och anställningsvillkor för regionchefen Attestordning för Region Dalarna Projektmedel överstigande kronor upp till 1 miljon kronor Ordförande beslutar om: Ärenden av så brådskande natur att direktionens beslut inte kan avvaktas (enligt Kommunallagen 6 kap 36) Befullmäktigande av ombud att föra Region Dalarnas talan inför domstol Delegater att företräda Region Dalarna vid kongresser och dylikt till vilka direktionen har inbjudits att delta Beviljande av samtliga övriga förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser och dylikt Region Dalarnas representation och uppvaktningar. Härvidlag får direktionens konto för detta ändamål utnyttjas upp till ett halvt basbelopp Semester och annan ledighet upp till tre månader för regionchefen. Ordförande förhandlar om lön och anställningsvillkor för regionchefen Godkännande av reseräkning och betalkortsfakturor för samtliga övriga förtroendevalda och regionchefen Remisser av inkomna ärenden Tjänsteresor utanför Europa Förste vice ordförande beslutar om: Godkännande av ordförandes reseräkningar och betalkortsfakturor Regionchefen beslutar om: Åtgärder inom och förenliga med fastställda verksamhetsplaner och budget Projektmedel upp till kronor Avvikelser från direktionens och arbetsutskottets beslut om projektstöd avseende förändrad och/eller omfördelad kostnadsbudget och finansieringsbudget samt därmed även eventuella förändringar av projektets aktiviteter och genomförande, inklusive förändrad projekttid med högst 12 månader. Sådant beslut kan avse förändringar i samband med start av projektet och under projektets hela löptid. Delegationen gäller dock inte förändring avseende direktionens eller arbetsutskottets beslut om storleken på beviljat belopp från Region Dalarna. Investeringar inom godkänd investeringsbudget Försäljning av Region Dalarnas tillhörigheter understigande tre basbelopp Avtal inom den löpande förvaltningen som binder Region Dalarna för kortare tid än tre år Ansökningar om anslag från myndigheter Övriga frågor inom den löpande förvaltningen Samtliga personalärenden Samtliga IT- och organisationsfrågor Vägran att lämna ut handlingar som förvaras vid Region Dalarnas kansli. Vid förfall för regionchefen inträder den person som regionchefen utser Vid ordförandens frånvaro befullmäktigande av ombud att föra Region Dalarnas talan inför domstol Avskrivningar av fordran upp till ett halvt basbelopp Tjänsteresor inom Europa

50 4(5) Vidaredelegation av egen beslutanderätt Anmälan av delegationsbeslut Beslut fattade med stöd av delegation skall anmälas till direktionen vid dess därpå kommande sammanträde. Vidaredelegering Enligt Kommunallagen kap 6 37 har förvaltningschef (regionchefen) rätt att vidaredelegera till annan anställd i förbundet. Beslut om vidaredelegation skall upprättas skriftligen och anmälas till direktionen. Omvandlat efter sakområden innebär ovanstående följande. Verksamhetsplan och budget Beslut om verksamhetsplan och budget samt beslut om målsättning och inriktning fattas av direktionen. Förslag till beslut om verksamhetsplan och budget samt förslag till beslut om målsättning och inriktning lämnas av arbetsutskottet. Regionchefen beslutar om åtgärder inom eller som är förenliga med fastställd budget och verksamhetsplan. Åtgärder utanför och inom löpande förvaltning Beslut om åtgärder utanför den löpande förvaltningen och fastställda verksamhetsplaner och budget fattas av direktionen. Direktionen beslutar om avtal utanför den löpande förvaltningen. Direktionen beslutar om firmateckning. Arbetsutskottet beslutar om avtal inom den löpande förvaltningen som binder Region Dalarna för längre tid än tre år. Regionchefen beslutar om avtal inom den löpande förvaltningen som binder Region Dalarna för en kortare tid än tre år. Arbetsutskottet beslutar om attestordning för Region Dalarna. Ordföranden beslutar i ärenden som är av så brådskande natur att direktionens beslut inte kan avvaktas (enligt kommunallagen 6 kap 36 ). Ordföranden beslutar om befullmäktigande av ombud att föra Region Dalarnas talan inför domstol. Vid ordförandens frånvaro beslutar regionchefen om befullmäktigande av ombud att föra Region Dalarnas talan inför domstol. Ordföranden beslutar om remisser av inkomna ärenden. Regionchefen fattar beslut i samtliga IT- och organisationsfrågor. Regionchefen fattar beslut om att vägra lämna ut handlingar som förvaras vid Region Dalarnas kansli. Vid förfall för regionchefen inträder den person som regionchefen beslutar. Regionchefen fattar övriga beslut inom den löpande förvaltningen. Regionchefen äger rätt att vidaredelegera egen beslutanderätt. Ekonomiska frågor Beslut om investeringar över tre basbelopp, som inte fastställts i budget, fattas av direktionen. Samma gäller för beslut om försäljning av Region Dalarnas tillhörigheter överstigande tre basbelopp. Direktionen beslutar om upptagande av lån eller ställande av säkerhet, i enlighet med vad som anges i förbundsordningen 12. Direktionen beslutar om medelsplacering. Regionchefen beslutar om investeringar inom godkänd investeringsbudget. Regionchefen beslutar om försäljning av Region Dalarnas tillhörigheter understigande tre basbelopp. Regionchefen beslutar om ansökningar om anslag från myndigheter. Regionchefen fattar beslut om avskrivning av fordran upp till ett halvt basbelopp.

51 5(5) Personalfrågor Direktionen beslutar om förändringar i fastställd personalplan. Direktionen beslutar om anställning och anställningsvillkor för regionchefen. Arbetsutskottet lämnar förslag till anställning och anställningsvillkor för regionchefen. Ordföranden förhandlar om lön och anställningsvillkor för regionchefen. Ordföranden beslutar om semester och annan ledighet upp till tre månader för regionchefen. I övrigt fattar regionchefen beslut i samtliga personalärenden. Projektmedel Direktionen beslutar om projektmedel överstigande 1 miljon kronor. Arbetsutskottet beslutar om projektmedel överstigande kronor upp till 1 miljon kronor. För belopp upp till kronor beslutar regionchefen. Regionchefen kan besluta om avvikelser från direktionens och arbetsutskottets beslut om projektstöd avseende förändrad och/eller omfördelad kostnadsbudget och finansieringsbudget samt därmed även eventuella förändringar av projektets aktiviteter och genomförande, inklusive förändrad projekttid med högst 12 månader. Sådant beslut kan avse förändringar i samband med start av projektet och under projektets hela löptid. Delegationen gäller dock inte förändring avseende direktionens eller arbetsutskottets beslut om storleken på beviljat belopp från Region Dalarna Resor, deltagande i konferenser m m Ordföranden utser delegater att företräda Region Dalarna vid kongresser och dylikt till vilka direktionen har inbjudits att delta. Ordföranden beviljar förtroendevaldas deltagande i kurser, konferenser och dylikt. Om inbjudan till konferens m m går till ledamot av Direktionen både i dennes egenskap av sitt kommunala eller landstingsuppdrag och i egenskap av ledamot av Direktionen sker eventuellt deltagande inte i Region Dalarnas namn. Om inbjudan riktas till ledamot enbart som ledamot i Region Dalarnas Direktion avgörs deltagande efter överenskommelse med ordföranden. Ordföranden godkänner reseräkningar och betalkortsfakturor för samtliga övriga förtroendevalda och regionchefen. 1:e vice ordföranden godkänner ordförandens reseräkningar och betalkortsfakturor. Ordföranden beslutar om tjänstemännens resor utanför Europa. Regionchefen fattar beslut om tjänstemännens resor inom Europa. Representation Ordföranden beslutar om Region Dalarnas representation och uppvaktningar. Härvid får direktionens konto för detta ändamål nyttjas upp till ett halvt basbelopp. Firmatecknare Firmatecknare utses tillsvidare av Direktionen. Aktuellt beslut skall förvaras hos den ekonomiansvariga tjänstemannen. Attestordning För attesträtten gäller särskilt upprättad attestordning.

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(3) Handläggare Göran Carlsson Datum Arbetsutskottet/Direktionen Diarienummer Dialog med statliga myndigheter om regionalt tillväxtarbete och arbete gentemot regering och riksdag om myndigheters närvaro och jobbtillväxt Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Region Dalarna tar initiativ till och bjuder in statliga myndigheter till dialoger om Dalastrategin och Dalarnas utveckling och tillväxt samt myndigheternas bidrag till detta Direktionen ger AU i uppdrag att återkomma med förslag kring hur ett fortsatt arbete gentemot regering och riksdag om statlig verksamhet och närvaro i Dalarna ska utformas Sammanfattning av ärendet Region Dalarna är av regering och riksdag utsedd till ansvarig för det regionala tillväxtarbetet i Dalarna. Det förutsätter ett regionalt ledarskap som bland annat innebär ömsesidig dialog och överenskommelser med andra som bidrar till utvecklingen av Dalarna. En viktig grupp är statliga myndigheter med verksamhet och sektorsansvar i Dalarna som föreslås bjudas in till information och dialog med Dalarnas utveckling i fokus. Samtidigt föreslås att AU ska återkomma med förslag till hur Region Dalarna ska jobba gentemot regering och riksdag vad avser statliga myndigheters närvaro och jobbtillväxt i Dalarna. Beslutsunderlag Förordningen om regionalt tillväxtarbete (SFS 2007:713), 14-17

69 2(3) Ärendet Region Dalarna har av regering och riksdag getts ansvar för det regionala tillväxtarbetet tidigare benämnt ansvar för regionalt utvecklingsarbete i Dalarna. En viktig beståndsdel är då ett regionalt ledarskap som erkänns och upplevs av andra viktiga aktörer i länet för utan det är det svårt att fullt ut klara tillväxtansvar och tvärtom. I de utvärderingar som genomförs externt av Region Dalarna i slutet av mandatperioderna är det regionala ledaskapet en mycket viktig beståndsdel. Dessa utvärderingar har främst riktats till andra offentliga aktörer i länet; kommuner, landsting, länsstyrelsen högskolan m.fl. På utvärderingens fråga om det finns ett regionalt ledarskap i Dalarna så har svaret i de två senaste utvärderingarna varit entydigt ja och på följdfrågan om vem som då har och tar den rollen var det samstämmiga och eniga svaret att det gör Region Dalarna. De allra flesta av Region Dalarnas utvecklingsområden är av mycket stor betydelse för Dalarnas möjligheter att fortsatt utvecklas. I ett regionalt ledarskap ingår då ömsesidiga dialoger och överenskommelser med andra viktiga aktörer om vad som ska drivas och uträttas. Här har saknats sådana med många statliga myndigheter med verksamhet och sektorsansvar inom Dalarna. Här skulle en dialog bland annat kunna ta sin utgångspunkt i vad som föreskrivs om statliga myndigheters ansvar i förordningen om regionalt tillväxtarbete men också med beaktande av planer och den senaste tidens förändringar av myndigheters verksamhet med effekter på Dalarnas utveckling. I förordningen kan man se att myndigheterna - I sin verksamhetsplanering ska beakta insatser som bidrar till målen i Dalastrategin och till det övriga regionala tillväxtarbetet. Denna medverkan ska då ske i samverkan med Region Dalarna - Ska beakta möjligheter till decentralisering av sina verksamheter - Ska i god tid samråda med Region Dalarna om kommande beslut som är av väsentlig betydelse för Dalarnas tillväxt - Ska informera Region Dalarna om pågående eller planerad verksamhet som har betydelse för Dalarnas tillväxt - Ska informera sig om Dalastrategins mål för Dalarnas utveckling och redovisa till Region Dalarna hur myndigheterna i sina verksamhetsplaner avser att bidra till målen i denna Allt detta och kommande samverkan inom det regionala tillväxtarbetet ger att Region Dalarna inom ramen för sitt regionala ledarskap bör ta initiativ till information, dialog och samråd med relevanta statliga myndigheter. Direktionen föreslås därför besluta att bjuda in statliga myndigheter till information och dialog mellan dem och Region Dalarna i dessa frågor med Dalarnas utveckling och tillväxtarbete i fokus.

70 3(3) På samma gång som Region Dalarna behöver initiera och driva en förbättrad information och dialog med statliga myndigheter kring deras åtaganden för Dalarnas tillväxt måste också ett hårdare tryck sättas på regering och riksdag kring utvecklingen av statliga myndigheters närvaro och deras lokalisering av verksamheter och jobb. Närvaron och antalet jobb minskar i bland annat Dalarna och inte minst på landsbygden samtidigt som antalet statliga jobb under ett många år ökat högst markant i Stockholm och i andra storstadsområden. Detta är en orimlig utveckling för samhällsbalansen i sig som dessutom underminerar statens möjligheter och trovärdighet i att sätta tryck på lokaliseringen av annan service och verksamhet i såväl Dalarna som helhet och på landsbygden. Förutom initiativ till dialog med statliga myndigheter föreslås därför direktionen ge AU i uppdrag att återkomma med förslag till hur ett fortsatt arbete ska utformas gentemot regering och riksdag kring utvecklingen av statlig verksamhet och dess närvaro i Dalarna. Särskilda initiativ bör därmed tas för att söka samla kommuner men också andra regioner i ett gemensamt arbete med frågor som dessa. Göran Carlsson Beslutet ska skickas till Region Dalarnas medlemmar och Länsstyrelsen Dalarna

71 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Conny Danielsson Datum Diarienummer RD 2013/22 Arbetsutskottet Utvecklingen av vuxenutbildningen i Dalarna (DalaWux) RD2013/22 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Rådet för kompetensförsörjning och arbetsmarknad får i uppdrag att ta fram en plan för att samordna länets vuxenutbildningsaktörer. Rådet ska genom olika initiativ verka för att vuxenutbildningen i Dalarna i större utsträckning ska erbjuda ett utbildningsutbud som efterfrågas av arbetsmarknaden. Rådet föreslås konstituera grupper och samla nyckelpersoner från vuxenutbildningen för att tillsammans med politiker, tjänstemän och sakkunniga på området, skapa en arena för att utveckla samverkan kring vuxenutbildningen i länet. Genom att utvidga samverkan mellan kommuner och utbildningsformer bedöms vuxenutbildningen kunna effektivisera och bredda utbildningsutbudet och ge ökade förutsättningar för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden Arbetet ska bygga på kunskapsunderlag som vilar på prognoser och analyser av Dalarnas framtida arbetsmarknad. Ge Regionchefen i uppdrag att undersöka om det krävs ytterligare resurser för arbetet med utveckling av Dalarnas vuxenutbildning. Sammanfattning av ärendet På uppdrag av Direktionen har Jan Bohman tillsammans med Christina Haggren, Bengt Lindström och Conny Danielsson arbetat med att ta fram ett förslag på hur kommunerna ska samlas politiskt kring DalaWux och vuxenutbildningens framtida utveckling. Föreliggande förslag är framtaget utifrån de diskussioner som förts i arbetsgruppen och det förslag som tidigare förankrats i Region Dalarnas direktion. Beslutsunderlag Tidigare tjänsteskrivelser i ärendet Sammanträdesprotokoll Direktion Verksamhetsplan DalaWux Sammanställning av pågående arbete

72 2(2) Ärendet I Bakgrunden finns en tidigare föredragning i direktionen från DalaWux om kommunernas ansvar och roll för vuxenutbildning samt en direkt förfrågan från DalaWux om Rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning kan/ska vara en grupp som står för den politiska styrningen av DalaWux. Efter det togs ärendet upp i Direktionen där Rådet för forskning, utbildning och kompetensförsörjning uppmanade direktionens ledamöter att diskutera frågan om den kommunala vuxenutbildningens utveckling. Jan Bohman fick därefter ett uppdrag att ta fram ett förslag för hur kommunerna ska samlas politiskt kring Dalarnas vuxenutbildning. Jan Bohman tillsammans med Christina Haggren, Bengt Lindström och Conny Danielsson tog fram ett förslag med tre alternativ som förankrades i direktionen. Ordförande för DalaWux Karin Ek Lissbol har deltagit i diskussionerna under arbetet. Förslagen: 1 Ta över DalaWux politiskt och förvaltningsmässigt. 2 Fortsatt organisering av DalaWux som i dagsläget med en utökad styrning och politisk ledning där ett av de politiska råden på Region Dalarna fungerar som styrgrupp. 3 Inrättande av en samverkansform liknade GYSAM för den kommunala vuxenutbildningen med alla femton kommuners deltagande. På Direktionsmötet beslutade direktionen att ge arbetsgruppen ett fortsatt uppdrag att ta fram ett förslag till beslut och föreliggande förslag är resultatet av det uppdraget. Conny Danielsson Strateg Kompetensförsörjning Region Dalarna Beslutet ska skickas till Kommunstyrelserna i Dalarna DalaWux styrelse

73

74

75 TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(2) Handläggare Conny Danielsson Datum Diarienummer RD 2015/78 Direktionen Remissutlåtande Vägen In -Regionala Programmet för introduktion och etablering av nyanlända. Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår Direktionen besluta Tillstyrka det nya förslaget till Regionalt program för introduktion och etablering av nyanlända. Sammanfattning av ärendet Vägen In är ett Regionalt program för introduktion och etablering av nyanlända. Programmet är i sig en överenskommelse mellan Länsstyrelsen, Region Dalarna, Högskolan Dalarna, Landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och ALMI. Ett arbete inom ramen för Vägen In har pågått under åren och verkat för en ökad samverkan mellan länsaktörerna. I arbetet med att ta fram ett nytt program har Region Dalarna, Länsstyrelsen i Dalarna, Landstinget Dalarna, Arbetsförmedlingen samt representanter från fyra kommuner gemensamt tagit fram ett förslag till ett nytt Regionalt program för introduktion och etablering av nyanlända. Beslutsunderlag Förslag till nytt program Ärendet Syftet med Vägen in har varit att beskriva, förtydliga och beskriva myndigheters- och organisationers ansvar och arbete med integration. Genom Vägen In har det tydliggjorts vilket arbete och vilka områden respektive organisation och myndighet förväntas att ansvara för. Beskrivningen klargör för de involverade organisationerna och myndigheterna vem som gör vad och förenklar för de som berörs av integrationsfrågorna, för att de ska veta vart de ska vända sig i olika integrationsfrågor. Det tidigare programmet pågick mellan och med erfarenheter från det tidigare programmet samt ett fortsatt behov av samordning mellan organisationer och myndigheter avseende integration har föreliggande förslag till nytt program tagits fram.

76 2(2) Conny Danielsson Strateg Kompetensförsörjning Region Dalarna Beslutet ska skickas till Länsstyrelsen Dalarna Kommunstyrelserna i Dalarna

77 REMISS 1 (2) Enligt sändlista Förslag till reviderad regional överenskommelse för etablering av nyanlända, Vägen in Regionalt program/överenskommelse om samverkan för introduktion och etablering av nyanlända, Vägen in har träffats mellan åtta myndigheter och organisationer och omfattar åren En revidering har gjorts och ett nytt förslag till reviderad överenskommelse för åren har tagits fram i samverkan mellan de åtta samverkansparterna och samtliga länets femton kommuner. Förhoppningen är att Vägen in ska komma att undertecknas av minst 23 samverkansparter. Målet med överenskommelsen är att genom utvecklad samverkan och samarbete uppnå visionen om ett Dalarna som är Välkomnande och öppen region som står för mångfald och tolerans. Länsstyrelsen har haft dialog med samtliga undertecknande parter samt ett antal företrädare för den civila sektorn och genomfört två workshops för att inhämta yterliggare förslag på gemensamma utvecklingsområden och insatser. Parallellt har länets kommunchefer, länsrådet och regiondirektören haft ett uppdrag att analysera kommunernas behov av ökad samverkan med sikte på att den regionala överenskommelsen Vägen in ska tecknas både av regionala aktörer och av länets kommuner. En arbetsgrupp med företrädare för kommuncheferna, Region Dalarna, arbetsförmedlingen, Landstinget Dalarna och Länsstyrelsen har varit beredande och deltagit revideringsprocessen. Den regionala överenskommelsen Vägen In består av en avsiktsförklaring om samverkan, principer och utgångspunkter för arbetet och fem utpekade samverkansområden som ska undertecknas av parterna den 3 juni De fem viktiga områden för samverkan som har identifierats är: vägen till arbete, vägen till språket och utbildning, vägen till en god och jämlik hälsa, vägen till bostad och vägen till social sammanhållning och delaktighet. I varje samverkansområde tydliggörs de viktigaste frågor vi behöver samverka kring och vilka aktörer berörs. I det fortsatta arbetet kommer en handlingsplan för genomförande och uppföljning att tas fram av parterna under I planen presenteras konkreta pågående eller planerade samverkansprojekt under Tanken är att planen kommer att finnas tillgänglig på nätet och ajourhållas under hela genomförandeperioden. Länsstyrelsen Dalarna Telefon Web Plusgiro Postadress FALUN E-post Bankgiro Besöksadress Åsgatan 38 Org nr

78 REMISS 2 (2) För genomförandet skissas på en arena för samverkan i forma av olika mötesplatser/arbetsgrupper/rådslag samt ett gemensamt kansli för Vägen in. Härmed översänds bifogat förslag på remiss. Era synpunkter vill vi ha senast den 10 maj till Rusmira Dervisic Telefon: Med vänliga hälsningar Inger Eriksson Rusmira Dervisic

79 1 Vägen in Samverkan för ett bärkraftigt, gränslöst och attraktivt Dalarna Regional överenskommelse för etablering av nyanlända

80 2 Avsiktsförklaring Dalastrategin utgår från att vårt län ska vara En välkomnande och öppen region som står för mångfald och tolerans. Vårt mottagande ska ske utifrån respekt för de mänskliga rättigheterna och de demokratiska värdena. Ett framgångsrikt Dalarna är ett län där alla medborgare har lika rättigheter och möjligheter. I Dalastrategin beskrivs också möjligheter och förutsättningar för att trygga morgondagens kompetensförsörjning och välfärden i vårt län. I strategin framhålls att "Mångfald är en viktig drivkraft för tillväxt, sysselsättning och entreprenörskap". Den inflyttning som pågår till vårt län är en möjlighet och en förutsättning för att trygga morgondagens kompetensförsörjning och välfärd. Mottagandet av flyktingar innebär också utmaningar där flera aktörer behöver hjälpas åt. Det handlar om utmaningar som kräver att statliga, kommunala, lokala och privata aktörer drar åt samma håll och samverkar. Det handlar också om insatser av det civila samhället och de frivilliga organisationerna, som har en mycket viktig roll att spela i etableringsarbetet och i välkomnandet av nyanlända till vårt län. Det är i mötet mellan människor som kontakten med och förankringen till vårt samhälle bäst kan ske. Social sammanhållning skapas i en ömsesidig process mellan människor. En grundförutsättning för ett bra mottagande och introduktion är en helhetssyn och en fungerande samverkan och en samordning av samhällets insatser. Det krävs ett stabilt och flexibelt system som tillvaratar och utgår från den enskilda individens resurser och kompetenser. Det krävs ett ökat kvalitetsarbete t ex när det gäller språkundervisning, bättre utbildningsmöjligheterna för vuxna, samt en likvärdig utbildningskvalitet för alla barn i skolan oavsett etnisk bakgrund. Och det krävs att mottagandet i alla delar sker med beaktande av jämställdhet och ett barnperspektiv. Vår samverkan bygger på följande principer Regional samverkan, samordning och ansvarstagande Lösningsfokuserat arbetssätt I det gemensamma arbetet väga in varje kommuns faktiska mottagande och reella förutsättningar Att aktivt söka samarbete mellan myndigheter och med näringsliv, föreningsliv och idéburna organisationer Vägen In lyfter fem viktiga områden där vi vill samverka Vägen till arbete, Vägen till språket och utbildning, Vägen till en god och jämlik hälsa, Vägen till bostad och Vägen till social sammanhållning och delaktighet

81 Underskrifter 3

82 4 Samverkansområden vägen till arbete Ett arbete ger arbetskamrater, gemenskap, språkkunskaper och en känsla av att vara behövd och att kunna bidra. Ett arbete ger självförtroende och självständighet genom egen inkomst som kommer hela familjen till del. Ett arbete är en av de viktigaste vägarna in i det svenska samhället. Därför ska de samlade resurserna kraftigt fokusera på att skapa bästa möjliga förutsättningar för att nyanlända ska komma in på Dalarnas arbetsmarknad. Genom ett aktivt stöd för att förbättra nyanlända män och kvinnors möjligheter till självförsörjning och genom att ta tillvara på nyanländas kompetens ökas också Dalarnas möjligheter att möta framtidens utmaningar. Länet behöver den mångfald av erfarenhet, kunskap och kompetens som finns tillgänglig, inte minst för att klara framtida generationsskifte och kompetensförsörjningsbehov på arbetsmarknaden. Med ökad samverkan och samordning vill vi: Korta vägen till anställning och arbetsmarknad Genom att synliggöra, validera och ta tillvara nyanländas kompetens och öka möjligheterna till arbete och studier. Vi behöver också skapa fler mötesplatser och kanaler (yrkes- och jobbmässor, praktikplatser) mellan arbetsgivare och arbetssökande/arbetsförmedlingen för att åstadkomma en effektivare matchning och snabbare kontakt med arbetsgivare. En särskild insats är ett samarbete för en kompetensförsörjning till landstingets verksamheter Samverkansparter: Arbetsförmedling i samarbete med näringslivet och offentliga arbetsgivare, kommunerna, Landstinget Dalarna, Region Dalarna, Högskolan Dalarna Korta vägen till företagande Med en Agenda för integration och tillväxt för att få tillstånd ett samarbete och nätverksbyggande, omvärldsbevakning, kompetensuppbyggnad kring integration, mångfald och tillväxt, mellan de aktörer som ansvarar för företagsfrämjande och arbetsmarknadsutvecklande aktiviteter. Att stödja företag eller blivande företagare genom att kunna erbjuda information och rådgivning om förutsättningar och finansiering till nyanlända utifrån deras behov. Samverkansparter: Företagarna, kommunerna, Länsstyrelsen, Region Dalarna, Almi Företagspartner, Arbetsförmedlingen

83 5 Vägen till språket och utbildning Språket är nyckeln för att kunna bli delaktig i livet i ett nytt land. För att kunna tillgodose de vitt skiftande behov som finns, från akademiker till de som helt saknar utbildning, behövs ett utvecklat samarbete. Samtidigt som SFI utvecklas för att bli mer individanpassad och yrkesinriktad måste också andra vägar till språk och arbete utvecklas. Det finns också behov av regional samordning gällande yrkesutbildningar och valideringsinsatser. Liksom att anpassa utbildningar till olika förutsättningar och korta vägen både till akademiska studier och till ordinarie utbildningar. Av de som kommer hit är procent barn eller ungdomar. Det är en mycket viktig framtidsfråga för Dalarna att vi kan tillgodose nyanlända barn och ungdomars behov av skolintroduktion och det stöd som de behöver för att klara skolan. Vi behöver samverka för en utbildning på lika villkor. Vi behöver samordna våra insatser och samverka kring: Vuxenutbildning och kunskaper i svenska För att kunna tillgodose behovet av en flexibel och yrkesinriktad SFI i Dalarna. För att utveckla andra och kompletterande metoder för språkinlärning och vägar till arbete För att kunna erbjuda en Akademi för integration - utbildningar riktade till utländska akademiker för att underlätta etablering på arbetsmarknaden. Till exempel uppdragsutbildningen Korta Vägen eller nätbaserad nybörjarsvenska för akademiker. Samverkansparter: kommunerna, Arbetsförmedlingen, utbildningsanordnare, Högskolan Dalarna, Dala Wux, näringslivet och ideella sektorn Utbildning på lika villkor för barn och ungdom Genom fokus på erfarenhetsutbyte och lärande för att utveckla verksamhet och organisation så att nyanlända barn och ungdomar kan ges en utbildning på lika villkor. En regional samverkan mellan olika utbildningsanordnare och ett gemensamt ansvar för att nyanlända och studieovana tonåringar, inom rimlig tid och med bibehållet självförtroende ska kunna nå gymnasiekompetens Genom utbildning för lärare och de som arbetar på boenden för ensamkommande barn. Genom läxhjälp och annat personligt stöd Samverkansparter: Kommunerna i samverkan, Högskolan Dalarna, folkhögskolor, Dala Wux, Landstinget Dalarna, Länsstyrelsen, ideella sektorn, Rädda Barnen

84 6 Vägen till en god och jämlik hälsa God och jämlik hälsa för ett hållbart Dalarna är en målsättning för hela regionen att samlas kring. Landstinget Dalarnas folkhälsostrategi finns som en grund för Landstingets arbete. Alla samhällsaktörer är viktiga och nödvändiga för att minska skillnader i hälsa. I detta arbete behöver skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället uppmärksammas för att orsakerna ska kunna angripas på ett resurseffektivt sätt. När det gäller nyanländas behov behöver vi samverka kring: Tidiga och förebyggande insatser Genom att erbjuda snar hälsoundersökning i syfte att tidigt upptäcka och möjliggöra tidiga insatser mot fysisk och psykisk ohälsa. Genom att samarbeta med andra aktörer i frågor om hälso- och sjukvård och tandvård, med fokus på förebyggande insatser samt genom att medverka till att information om hälso- och sjukvård och tandvård ska finnas tillgänglig för nyanlända. Samverkansparter: Landstinget Dalarna, kommunerna, Migrationsverket Att samordna rehabiliteringsaktörerna I syfte att förebygga eller förkorta sjukfrånvaro vill vi verka för att samordna rehabiliteringsaktörerna, framförallt på strukturell nivå. Detta för att skapa förutsättningar för en effektiv samverkan mellan flera aktörer på individnivå. Samverkansparter: Försäkringskassan tillsammans med Arbetsförmedlingen, kommunen och arbetsgivarna

85 7 Vägen till bostad Bristen på bostäder är ett reellt och växande problem i flera av länets kommuner. Det finns en obalans vad gäller tillgång på bostäder, arbete och tillgång till lämpliga och flexibla transportmöjligheter. Att få en bostad och att kunna skapa sig ett hem är ett första avgörande steg på vägen in. När det gäller tillgången på bostäder för nyanlända är den beroende av bostadsmarknaden i stort men också till stor del av möjligheterna att skapa rimliga planeringsförutsättningar för kommunerna i deras mottagande. En möjlighet ligger i att genom en tidig dialog mellan berörda myndigheter finna former för en strategisk placering av asylboenden. Detta förutsätter ett tidigt integrationsperspektiv och att myndigheterna i samverkan skapa fungerande flöden från asylboenden till en permanent bostad. En samverkan behövs för att: Skapa goda planeringsförutsättningar Genom tidiga kontakter och långsiktiga hyresavtal och samverkansavtal mellan Migrationsverket och Kommunerna och i samverkan utveckla mottagandet i asylboenden och verka för tidiga insatser för integration och arbetsplatspraktik. Samt genom utvecklade av transport/ kollektivtrafiklösningar mellan bostad och arbete/praktik/skola. För att stärka beredskapen vad gäller bostadsbehovet ska detta kartläggas och uppmärksammas i dialog med kommunerna. Vi behöver aktuella och lokala analyser för bostadsmarknad, arbetsmarknad och demografi. Samverkansparter: Migrationsverket, kommunerna, Arbetsförmedlingen, Region Dalarna, Länsstyrelsen, näringslivet. Byggdialog Dalarna och den ideella sektorn

86 8 Vägen till social sammanhållning och delaktighet Dalarna har i alla tider påverkats av mångfald och kulturella influenser från omvärlden. Det har lett till utveckling och förändring i vår region. Att ta del av varandras kulturer är berikande och i Dalarnas kulturplan har vi skrivit in att vi ska främja kulturmöten mellan nyanlända och svenskar. Vi har ett gemensamt ansvar för att Dalarna ska vara, som det står i Dalastrategin, en välkomnande och öppen region som står för mångfald och tolerans. Vi har ett gemensamt ansvar och vill samverkan för: Ett inkluderande kultur- och föreningsliv Genom att i samarbete med den ideella sektorn ta initiativ för en aktiv och meningsfull fritid och för naturliga och gemensamma mötesplatser mellan svenskar och nyanlända. Genom att se kultur som ett kitt som svetsar samman människor med olika bakgrund, och som utvecklar språk och identitet och genom att gå nya publikgrupper tillmötes. Genom att skapa fler och olika mötesplatser för ett socialt och kulturellt utbyte för svenskar och nyanlända. Samverkansparter: Samtliga kommuner, ideella sektorn, idrottsrörelsen, Svenska Röda Korset, Rädda barnen, Svenska kyrkan, Studieförbunden, Dalarnas Landsting genom länskulturverksamheten, Länsstyrelsen, Högskolan Dalarna m.fl. En inkluderande folkbildning Genom att studieförbund och folkhögskolor erbjuder kurser och utbildningar i språk, kultur, samhälle och arbetsliv som öppnar en väg till delaktighet och inflytande i samhället. Genom en utökad samverkan mellan kommuner, arbetsförmedling, försäkringskassa, studieförbund, folkhögskolor och vuxenutbildning kan individuella och anpassade insatser erbjudas. Samverkansparter: samtliga kommuner, studieförbund, folkhögskolor, arbetsförmedlingen och försäkringskassan Förebygga och motverka diskriminering och främlingsfientlighet Genom att - i det offentliga rummet, på arbetsplatser och i skolor bedriva ett strukturerat och kontinuerligt arbete för att förebygga och motverka rasism, främlingsfientlighet och intolerans. Genom samverkan kring kunskaps- och erfarenhetsutbyte främja respekten för mänskliga rättigheter och demokrati och påverka attityder hos både svenskar och nyanlända för att skapa ett öppet och fördomsfritt Dalarna. Samverkansparter: Samtliga kommuner, Privata och offentliga arbetsgivare, ideella sektorn, Rädda Barnen

87 9 Bilaga 1 Genomförandeorganisation I Dalarna verkar en rad myndigheter och organisationer inom integrationsarbetet. Vikten läggs därför i att bejaka pågående initiativ och i att stärka de resurserna som verkar inom dessa organisationer. Ett fortsatt framgångsrikt integrationsarbete bygger på samverkan, samordning och på utbyte av goda erfarenheter. Integrationsarbete gynnas av att samverkan också sker på rätt nivå, mellan institutioner och organisationer där integrationsinsatser har liknande målsättningar. Samverkan och samordning behövs och den behöver utvecklas för ett hållbart flyktingmottagande. För att överbrygga obalansen i länet vad gäller tillgång till bostäder, arbete, utbildning och kommunikationer och få tillstånd ett jämnare och hållbart flyktingmottagande krävs både samverkan och ett gemensamt ansvarstagande. Den regionala överenskommelsen Vägen In består av en avsiktsförklaring om samverkan, principer och utgångspunkter för arbetet och fem utpekade samverkansområden som undertecknats av.., den 3 juni en handlingsplan för genomförande och uppföljning, som tas fram av parterna under I planen presenteras konkreta pågående eller planerade samverkansprojekt under Planen uppdateras varje år. För genomförandet behövs En eller flera mötesplatser där initiativ till samverkan och samarbete kan tas mellan alla eller flera av samverkande parter. Målsättningen är i största möjliga utsträckning och i första hand använda befintliga fora och ordinarie mötesstrukturer. Rådslag Landshövdingen bjuder in samtliga undertecknande parter till ett samverkansmöte minst två gånger per år. Kommuncheferna I samverkan mellan kommunerna bör kommuncheferna, som grupp, ha en drivande roll. Vid behov utser kommuncheferna sinsemellan mindre grupperingar för att till exempel tillsammans med andra organisationer eller myndigheter bereda vissa frågor. Arbetsutskott och styrgrupper För olika samverkansinitiativ eller projekt kan det behövas särskilda grupper för att bereda, driva, styra och följa arbetet. Berörda parter tar ställning till detta i arbetet med att ta fram handlingsplanen. Nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte Det finns idag flera nätverk av regionala och kommunala aktörer med olika roller i genomförandet av Vägen In.

88 10 Kansli för vägen In Den regionala överenskommelsen bygger på samverkan och det är dess styrka. För att samverkan ska bli effektiv och göra skillnad föreslås att ett kansli för Vägen In inrättas. Kansliet ska arbeta tematiskt och ta fram underlag utifrån de fem utpekade samverkansområdena. Kansliets uppgift kan vara att stödja samverkansparterna i genomförandet genom att t. ex; att göra behovsanalyser, att analysera läget i länet, att följa arbetet med Vägen In och andra insatser i länet, att medverka till att möten kommer tillstånd svara för information, anordna eller samordna utbildningsinsatser och träffar för kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Inför inrättandet av ett kansli bör det göras en förstudie om uppgift, finansiering, bemanning och representation. Länsstyrelsen, kan inom ramen för sitt uppdrag åta sig att vara projektägare och kommer att ta initiativ till en förstudie under hösten 2015.

89 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Slutrapport Åsa Bergman Bruhn och Lena Olai, mars 2015

90 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Uppdraget... 3 Organisation... 3 Resurser... 4 Etiskt ställningstagande... 4 Avgränsningar... 4 Nätverk Hemsjukvård... 4 Insamling av information... 5 Statistik... 5 Fokusgruppsintervjuer med personal... 5 Intervjuer med patienter, anhöriga och vårdpersonal... 6 Enkät... 7 Studentuppsats... 8 Resultat... 9 Definitioner och ansvarsgränser... 9 Hembesök Läkarmedverkan och läkemedel Patienters och anhörigas upplevelser Medarbetarnas upplevelser Bemötande, kunskap och kompetens Patienters och anhörigas upplevelser Medarbetarnas upplevelser Trygghet och delaktighet Patienters och anhörigas upplevelser Medarbetarnas upplevelser Tillgänglighet och kontinuitet Patienters och anhörigas upplevelser Medarbetarnas upplevelser Samverkan och informationsöverföring Patienters och anhörigas upplevelser Medarbetarnas upplevelser Sammanfattning Bergman Bruhn & Olai, 2015 Sida 1

91 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Framgångsfaktorer för en god och säker hemsjukvård Kartläggning av hemsjukvården i Dalarna Områden i behov av förändring/förbättring Förslag på indikatorer för att mäta hemsjukvård Källförteckning Bilaga Bilaga 1. Värdegrundsområde och kvalitetsindikatorer Bilaga 2. Underlag för insamling av verksamhetsnära statistik Bilaga 3. Frågeguide till de individuella intervjuerna Bilaga 4. Frågeunderlag för intervjuer med hemtjänstpersonal respektive webbenkät till HSL-personal Bilaga 5. Redovisning av statistik på kommunnivå (vecka 13/vecka 39) Bergman Bruhn & Olai, 2015 Sida 2

92 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Inledning Bakgrund På senare år har det skett en utveckling mot att alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i hemmet. Det är en konsekvens av politiska beslut men även av vårdtagares och anhörigas egna önskemål. Socialstyrelsen definierar hemsjukvård som hälso- och sjukvård när den ges i hemmet och där ansvaret för de medicinska åtgärderna ska vara sammanhängande över tid (2008). Ansvaret för hemsjukvård åligger landstinget men kan genom avtal överföras till kommuner. Hemsjukvård omfattar alla åldrar, men äldre personer (främst kvinnor) med komplexa vårdbehov dominerar. I Dalarna överfördes ansvaret för hemsjukvård, hembesök, rehabilitering och habilitering i ordinärt boende från landstinget till kommunerna i januari Överföringen reglerades i det avtal som ingicks 2012 mellan länets samtliga kommuner och landstinget Dalarna. Ansvaret för hemsjukvården omfattar all planerad hälso- och sjukvård på primärvårdsnivå som, med bibehållen patientsäkerhet, kan ges i den enskildes hem. Ansvaret omfattar hela dygnet och alla åldrar och gäller upp till och med sjuksköterskenivå. De åtgärder och insatser som ges i den enskildes hem ska ha föregåtts av vårdplanering och en vårdplan ska finnas för alla patienter. Enligt avtalet ska tröskelprincipen tillämpas vilket innebär att patienten i första hand ska ta sig till vårdcentralen för vård. Kommunen ansvarar för den hälso- och sjukvård som ges i det egna hemmet till personer som på grund av sjukdom och/eller funktionsnedsättning inte på egen hand, eller inte heller med stöd, kan ta sig till vårdcentral eller mottagning. Av avtalet framgår att uppföljning och utvärdering av avtalet skall genomföras under 2014 och att parterna ska verka för en enhetlig uppföljningsmodell i länet. Under 2014, parallellt med kartläggningen, har en arbetsgrupp med representanter från några av länets kommuner samt från landstinget Dalarna arbetat med olika tolknings- och tvistefrågor inom hemsjukvården på uppdrag av Chefsnätverket och Styrgrupp Äldre vid Region Dalarna. Uppdraget Högskolan Dalarna fick i slutet av 2013 uppdraget att genomföra en uppföljning av kommunaliseringen av hemsjukvården i länet. Eftersom ingen baslinjemätning genomförts innan kommunaliseringen genomfördes i januari 2013 kan inga säkra jämförelser göras med situationen före kommunaliseringen. I samråd med uppdragsgivaren och styrgruppen förtydligades uppdraget till att utgå från ett patient- och anhörigperspektiv samt från ett medarbetar- och organisationsperspektiv. Uppdraget innebar också en kartläggning och beskrivning av hur hemsjukvården i Dalarna fungerar, identifiera områden i behov av förbättring samt ge förslag till indikatorer för framtida uppföljningar. Organisation Projektets uppdragsgivare var Region Dalarnas chefsnätverk, Styrgrupp Äldre vid Region Dalarna var styrgrupp och MAS-/MAR (medicinskt ansvarig sjuksköterska / medicinskt ansvarig för rehabilitering) -nätverket var referensgrupp. Projektledare var Åsa Bergman Bruhn vid Högskolan Dalarna och kvalitetssäkrare var Lena Olai, Högskolan Dalarna. Bergman Bruhn & Olai, 2015 Sida 3

93 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Resurser Projektet finansierades inom ramen för de avtal om samverkan, inom det Sociala välfärdsområdet, som Högskolan Dalarna tecknat med länets kommuner och landstinget Dalarna. Etiskt ställningstagande Då studien bedömdes vara en verksamhetsuppföljning gjordes ingen etisk prövning. Besvarande av frågeformulär och/eller muntligt godkännande till att delta i en intervju ansågs som inhämtat samtycke. Avgränsningar Det finns olika sätt att studera hemsjukvård och olika perspektiv att belysa. Kunskap om konsekvenserna av huvudmannaskapsförändringen samt hur man på bästa sätt kan följa upp hemsjukvården och dess utfall är begränsade. Socialstyrelsen (2008) har gett förslag på några värdegrundsområden som kan bidra till redovisning, värdering och jämförelse av hemsjukvårdens processer och resultat (utan inbördes rangordning): tillgänglighet (både för patient och för personal), patientsäkerhet, kontinuitet, delaktighet, samverkan (mellan huvudmän respektive professioner) samt ledarskap. Ernsth Bravell med flera (2013) har utifrån ovanstående värdegrundsområden föreslagit följande operativa kvalitetsindikatorer för uppföljning av hemsjukvården (utan inbördes rangordning): hemsjukvårdsbesök (inklusive uppgifter och innehåll), kompetens, informationsöverföring (inklusive team och delegeringar), läkemedel, sjukhusinläggning, preventivt arbete, palliativ vård, rehabilitering och delaktighet. En schematisk bild över hur värdegrundsområdena hänger samman med kvalitetsindikatorerna samt vilka metoder som kan användas för att samla in information framgår av Bilaga 1. Utifrån ovan nämnda värdegrundsområden och kvalitetsindikatorer samt vad som framkommit i dialog med uppdragsgivaren och referensgrupp har följande områden identifierats som viktiga för kartläggningen: definitioner och ansvarsgränser, hembesök, läkarmedverkan och läkemedel, bemötande, kunskap och kompetens, trygghet och delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet samt samverkan och informationsöverföring. I uppdraget ingick inte kartläggning/utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna. Nätverk Hemsjukvård Under projekttiden har projektledaren deltagit i ett informellt nationellt nätverk kring uppföljning av hemsjukvården. Deltagarna har kommit från Gävleborg, Jönköping, Stockholm och Västmanland. På senare tid har även deltagare från Blekinge, Norrbotten, Sörmland, Västernorrland och Örebro tillkommit. Syftet med nätverket har varit att finna gemensamma (helst nationella) indikationer för att "mäta" hemsjukvård. Nätverket har träffats två gånger per år, med en första träff i Gävle hösten Både Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Socialstyrelsen har informerats om nätverkets aktiviteter samt fått ta del av minnesanteckningar och slutrapporter. Bergman Bruhn & Olai, 2015 Sida 4

94 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Insamling av information Under 2014 har data och information för att kartlägga hur hemsjukvården fungerar samlats in med flera metoder: statistik, enkät, fokusgruppsintervjuer och individuella intervjuer samt en studentuppsats (examensarbete på C-nivå). En tidslinje över när respektive informationsinsamling genomfördes redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Tidslinje för datainsamlingen (2014). Statistik Fokusgrupp Intervjuer Enkät Studentuppsats Statistik Under två veckor, vecka 13 och 39, samlades verksamhetsnära statistik in från länets samtliga kommuner. Länets MAS-/MAR-nätverk tog fram ett underlag för insamling av statistik utifrån de önskemål och behov som fanns i verksamheterna. Varje kommuns MAS alternativt enhetschef för HSL-personalen ansvarade för insamlingen av statistiken. I flera kommuner samlades uppgifter in för hand då det inte gick att få ut aktuell statistik ur verksamhetssystemen. Statistik samlades in gällande antal hemsjukvårds- respektive hembesökspatienter, hembesök samt vårdbegäran och delegeringar, se Bilaga 2. Fokusgruppsintervjuer med personal Tio fokusgruppsintervjuer, bestående av chefer, läkare, sjuksköterskor, samordningssjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter/sjukgymnaster, MAS, MAR och biståndshandläggare, har genomförts. Till sex av fokusgruppsintervjuerna har landstinget Dalarnas fem områdessamordnare varit behjälpliga med ett strategiskt urval av deltagare och vidarebefordran av den skriftliga inbjudan. Urvalet till övriga fokusgruppsintervjuer har MAS, MAR och enhetscheferna för länets biståndshandläggarna hjälpt till med. Utskick av information och inbjudan till deltagarna har projektledaren ansvarat för. Sammanlagt har närmare 60 personer deltagit, från både kommuner och landstinget. Varje intervju tog cirka en timme och utgick från följande frågeställningar: Vilka styrkor/fördelar har hemsjukvården i sin nuvarande form jämfört med tidigare? Vilka svagheter/nackdelar har hemsjukvården i sin nuvarande form jämfört med tidigare? Vilka möjligheter ser du med hemsjukvården i sin nuvarande form jämfört med tidigare? Vilka hot ser du med hemsjukvården i sin nuvarande form jämfört med tidigare? Hur har organisationsförändringen påverkat den övriga verksamheten? Samtliga fokusgruppsintervjuer spelades in på band, skrevs ut och analyserades utifrån kvalitetsindikatorerna: definitioner och ansvarsgränser, hembesök, läkarmedverkan och läke- Bergman Bruhn & Olai, 2015 Sida 5

95 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 medel, bemötande, kunskap och kompetens, trygghet och delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet samt samverkan och informationsöverföring. Intervjuer med patienter, anhöriga och vårdpersonal Kommunens MAS, eller enhetschef för HSL-personalen, ansvarade tillsammans med enhetschefen för hemtjänstpersonalen för det strategiska urvalet av deltagarna. De tog fram kontaktuppgifter samt gjorde en muntlig förfrågan om deltagande i studien. Projektledaren kontaktade patienterna för att bekräfta deltagande samt för att boka tid och plats för en intervju. Patienter, anhöriga och hemtjänstpersonal representerade sex av länets 15 kommuner (Avesta, Falun, Hedemora, Orsa, Vansbro och Älvdalen). Åtta intervjuer med patienter inskriva i hemsjukvården genomfördes under september och oktober Sex av de intervjuade patienterna var kvinnor och två var män. Patienterna var mellan 58 och 95 år (medelålder 79 år), sju hade insatser från hemtjänst och hälften hade erfarenhet av hemsjukvård från tiden före kommunaliseringen. Insatserna som patienterna fick från hemsjukvården varierade, från en person som hade såromläggning två gånger/dag och vid behov till en person som var inskriven för Waranprovtagning var tredje till var femte vecka. Alla patienter var inskrivna på grund av fysiska hälsoproblem. Tre av patienterna var sammanboende och övriga var ensamstående. Patienterna fick själva välja var intervjun skulle genomföras och samtliga intervjuer genomfördes i patientens hem. Intervjuerna tog mellan 20 och 60 minuter, utgick från en frågeguide (Bilaga 3) och spelades in på band. Totalt tillfrågades 11 patienter om deltagande i studien. Två patienter avböjde deltagande (en kvinna och en man) och en manlig patient svarade inte när projektledaren ringde och skulle boka in intervjun. Intervjuer genomfördes också med åtta anhöriga. Tre av de anhöriga var make/maka och fem anhöriga var barn (fyra döttrar och en son). Tre av intervjuerna genomfördes per telefon och övriga genomfördes i anslutning till patientintervjuerna, det vill säga i den inskrivna patientens hem. Intervjuerna tog mellan 15 och 45 minuter och utgick från patienternas frågeguide (Bilaga 3). Samtliga intervjuer, utom de som genomfördes via telefon, spelades in på band, skrevs ut och analyserades utifrån kvalitetsindikatorerna: definitioner och ansvarsgränser, hembesök, läkarmedverkan och läkemedel, bemötande, kunskap och kompetens, trygghet och delaktighet, tillgänglighet och kontinuitet samt samverkan och informationsöverföring. Intervjuer (Bilaga 4) genomfördes med 11 hemtjänstpersonal. Samtliga var kvinnor, tio var undersköterskor och en var vårdbiträde. Personalens ålder varierade mellan 31 och 53 år (medelålder 46 år). Personalen hade mellan 12 och 30 års yrkeserfarenhet av arbete inom kommunal äldreomsorg (medeltal 22 år). Intervjuerna utgick från samma frågor som låg till grund för den webbenkät som skickades ut till hälso- och sjukvårdspersonalen (Bilaga 4). Bergman Bruhn & Olai, 2015 Sida 6

96 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Enkät En webbaserad enkät (Bilaga 4), konstruerad för kartläggningen, i nära samverkan med andra län, skickades i september 2014 ut till de kommunanställda sjuksköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster som arbetade med hemsjukvård i länet. Respektive kommuns MAS eller enhetschef för HSL-personalen ansvarade för att sammanställa en aktuell förteckning över de anställdas e-postadresser. Webbenkäten skickades till 210 hälso- och sjukvårdspersonal och besvarades, efter två påminnelser, av 119 personer (svarsfrekvens 57%). Representation fanns från samtliga kommuner (Tabell 2). Tabell 2. Svarsfrekvens från respektive kommun. Majoriteten, 94%, var kvinnor. Nio personer var mellan år, 57 personer mellan år och 54 personer var 50 år eller äldre (Tabell 3). De flesta, 72 personer, var sjuksköterskor, 23 var arbetsterapeuter, 22 sjukgymnaster/fysioterapeuter och två var undersköterskor (Tabell 4). Tabell 3. Åldersfördelning bland de svarande. Tabell 4. Yrkesprofession bland de svarande. 86 personer av de 119 svarande (73%) hade mer än sex års yrkeserfarenhet och 33 personer (28%) hade fem års yrkeserfarenhet eller kortare (Tabell 5). 39 personer (33%) hade arbetat sex år eller längre på sin nuvarande arbetsplats medan 80 personer (68%) hade arbetat där i fem år eller kortare (Tabell 6). Bergman Bruhn & Olai, 2015 Sida 7

97 Utvärdering av Hemsjukvården i Dalarna 2014 Tabell 5. Antal yrkesverksamma år. Tabell 6. Antal yrkesverksamma år på nuvarande arbetsplats. Nästan hälften av de som svarade på enkäten arbetade med hemsjukvård i ordinärt boende före kommunaliseringen av hemsjukvården. Enkäten var omfattade och innehöll förutom ett antal bakgrundsfrågor om kön, ålder, yrkesprofession och arbetsförhållanden, specifika frågor om hur hemsjukvården fungerar utifrån de identifierade värdegrundsområdena och indikatorerna. Dessutom innehöll enkäten frågor som mäter den psykosociala arbetsmiljön. De frågor och svarsalternativ som redovisas och diskuteras återfinns i Bilaga 4. Studentuppsats Under 2014 har två av länets MASar skrivit ett examensarbete på C-nivå med namnet Patientens upplevelse och värdering av kvalitet i kommunal hemsjukvård, en jämförelse före och efter kommunaliseringen (Brodén, Sandgren. 2015). Arbetet, en enkätundersökning där metoden KUPP (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) användes, var en replikering av en magisteruppsats som genomfördes 2012 (Melkiċ Larsson, Spante. 2012) det vill säga före kommunaliseringen av hemsjukvården. KUPP är ett mätinstrument som mäter patienters uppfattning om vårdkvalitet. Vårdkvalitet består av fyra inbördes beroende dimensioner som tillsammans bildar en helhet. De fyra dimensionerna är medicinsk-teknisk kompetens, identitetsorienterat förhållningssätt, sociokulturell atmosfär och fysiskt-tekniska förutsättningar. Varje dimension tar upp ett antal olika faktorer som i sin tur genererar frågor till mätinstrumentet (Wilde-Larsson. 2001). Totalt deltog 162 patienter vilket motsvarande en svarsfrekvens på 39%. Av de svarande var 93 kvinnor (57%), åldern varierade mellan 22 och 103 år (medelålder 79 år) och 64 personer (40%) var sammanboende. Urvalet representerar samtliga kommuner i Dalarnas län. Bergman Bruhn & Olai, 2015 Sida 8

Färdtjänstresor ur ett kundperspektiv SERVICERESOR

Färdtjänstresor ur ett kundperspektiv SERVICERESOR RAPPORT Färdtjänstresor ur ett kundperspektiv SERVICERESOR På uppdrag av Region Dalarnas direktion 2014-12-17 Rapporten sammanställd av: Carina Terneborg Region Dalarna April 2015 2 Bakgrund HSO Handikappföreningarnas

Läs mer

Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-04-24 Sida 1(5) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare

Läs mer

Förslag till föredragningslista Direktion

Förslag till föredragningslista Direktion Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-03-27 Sida 1(6) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista

Läs mer

Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Uppdaterad Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-03-11 Sida 1(5) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter

Läs mer

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare:

Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00. Deltagare: Pressinfo - presskonferens 2015-02-09 kl. 11.00 Deltagare: Leif Nilsson, ordf. Region Dalarna Claes Annerstedt, VD Dalatrafik Bengt Benjaminsson, Trafikchef Dalatrafik Bakgrund: Idag den 9 februari presenterar

Läs mer

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST

FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST Informationsblad om: 2013-12-17 1(6) FÄRDTJÄNST OCH RIKSFÄRDTJÄNST för dig som är bosatt (folkbokförd) i Berg, Bräcke, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre kommun. VAD ÄR FÄRDTJÄNST? Färdtjänst

Läs mer

Riktlinjer för färdtjänst. Enköpings kommun

Riktlinjer för färdtjänst. Enköpings kommun Riktlinjer för färdtjänst Enköpings kommun LAGEN OM FÄRDTJÄNST De grundläggande förutsättningarna för tillstånd anges i Lag om färdtjänst (SFS 1997:736). Färdtjänst är till för dem som på grund av funktionshinder

Läs mer

Jönköpings Länstrafik

Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik Jönköpings Länstrafik AB bildades 1980. 1 januari 2012 - en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län - Jönköpings Länstrafik. Landstinget är den nya kollektivtrafikmyndigheten.

Läs mer

Förslag till föredragningslista Direktion

Förslag till föredragningslista Direktion Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Föredragningslista Sammanträdesdatum 2015-09-23 Sida 1(7) Till Direktionens ledamöter Ersättare för kännedom Förslag till föredragningslista

Läs mer

Jönköpings Länstrafik - JLT

Jönköpings Länstrafik - JLT Jönköpings Länstrafik - JLT JLT är en förvaltning i Landstinget i Jönköpings län Landstinget är kollektivtrafikmyndighet skatteväxlat kollektivtrafiken 2012 (34öre) skatteväxlat färdtjänsthandläggning,

Läs mer

FÄRDTJÄNST. den särskilda kollektivtrafiken

FÄRDTJÄNST. den särskilda kollektivtrafiken FÄRDTJÄNST den särskilda kollektivtrafiken Färdtjänst Färdtjänst är en form av kollektivtrafik och inte en vanlig taxiresa. All färdtjänst bygger på samåkning. Färdtjänst kan beviljas för personer med

Läs mer

Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet

Förslag till föredragningslista Arbetsutskottet Handläggare Carin Lilliehöök 023-77 70 81 carin.lilliehook@regiondalarna.se Föredragningslista Sammanträdesdatum 2014-12-10 Sida 1(5) Till Arbetsutskottets ledamöter Direktionens övriga ledamöter och ersättare

Läs mer

Information om färdtjänst

Information om färdtjänst Information om färdtjänst Färdtjänst är en särskild kollektivtrafik och ett komplement till den allmänna kollektivtrafiken. Färdtjänsten är till för personer med ett varaktigt funktionshinder och som har

Läs mer

Färdtjänst. - den särskilda kollektivtrafiken. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00

Färdtjänst. - den särskilda kollektivtrafiken. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Färdtjänsthandläggare 0410-73 34 59, 0734-42 29 49 Telefontid: Måndag - fredag mellan 8.30-9.30 E-post:

Läs mer

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst

Ulla Sahlström 2013. Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Ulla Sahlström 2013 Hofors kommun Trafikförsörjningsprogram färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Begrepp och avgränsningar 1 Den regionala kollektivtrafikmyndigheten 1 Den allmänna kollektivtrafiken

Läs mer

Färdtjänst. Ale kommun

Färdtjänst. Ale kommun Färdtjänst Ale kommun Januari 2015 Innehåll Om färdtjänst... 3 Att vara berättigad till färdtjänst?... 3 Så ansöker du... 3 Utredning och beslut... 3 Omprövning av färdtjänsttillstånd... 4 Då behovet förändras

Läs mer

Information till dig som har fått Färdtjänsttillstånd

Information till dig som har fått Färdtjänsttillstånd Information till dig som har fått Färdtjänsttillstånd Innehållsförteckning Vad står i beslutet? 3 Var och när får jag åka, vad gäller vid resa? 3 Medresenär, ledsagare 4 Beställning av resa 5 Resegaranti

Läs mer

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län

Utredning av skoltrafik i Uppsala län. Skoltrafik i andra län Utredning av skoltrafik i Uppsala län Slutrapport Bilaga 18 Skoltrafik i andra län KTN2013-0050 Kollektivtrafikförvaltningen UL December 2013 1 Innehåll 1 Inledning... 3 2 Dalarnas län... 3 2.1 Skolskjuts...

Läs mer

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer:

Bestämmelser Tillstånd för färdtjänst beskrivs i Lag om färdtjänst (1997:736) enligt följande paragrafer: 1(7) Förvaltningsnamn Avsändare Regelverk för färdtjänst Färdtjänst Allmänt Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform till de allmänna kommunikationerna. Val av fordon eller transportform

Läs mer

REGLER FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I HALMSTADS KOMMUN - RIKSFÄRDTJÄNST

REGLER FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I HALMSTADS KOMMUN - RIKSFÄRDTJÄNST REGLER FÖR SÄRSKILD KOLLEKTIVTRAFIK I HALMSTADS KOMMUN - RIKSFÄRDTJÄNST Antaget av kommunfullmäktige den 28 augusti 2007, 276 samt reviderat den 27 mars 2012, 35 1 Allmänna förutsättningar 1.1 Definitioner

Läs mer

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd.

6 Tillstånd för färdtjänst prövas av kommunen där sökande är folkbokförd. GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN För den som är färdtjänstberättigad i Jönköpings län finns det möjlighet att ansöka om färdtjänst. Färdtjänst kan efter behov erbjudas i olika former.

Läs mer

Uppföljning av färdtjänstavtalet

Uppföljning av färdtjänstavtalet Karin Jacobsen Åsa Enrot MINNESANTECKNINGAR Uppföljning av färdtjänstavtalet Tid Fredag den 20 april 2012 kl 9.00-10.30 Plats Närvarande SL, Färdtjänsten Karin Jacobsen, KSL Åsa Enrot, Färdtjänstavdelningen

Läs mer

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151

Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 2012-05-30 1(6 Regler och riktlinjer för färdtjänst i Finspångs kommun Fastställt av Kommunfullmäktige 2012-05-30 151 Färdtjänst Inledning Färdtjänst är ett komplement till och en del av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen!

17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! 17 augusti kommer trafikrevolutionen till Älvdalen! Så här blir det Det var över 30 år sedan sist. Nu är det äntligen dags för en ny busstrafik i hela Dalarna, anpassad efter hur resbehovet ser ut idag.

Läs mer

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län

Kalmar Länstrafik. Serviceresor. Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst. En del av Landstinget i Kalmar län Kalmar Länstrafik Serviceresor Om sjukresor, färdtjänst och riksfärdtjänst En del av Landstinget i Kalmar län Inledning Sjukresor Färdtjänst Riksfärdtjänst Så här betalar du Hur du ansöker Kontaktuppgifter

Läs mer

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare

FÄRDTJÄNST SKARABORG. 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST SKARABORG 30 8 JAN SEP 2012 och tills vidare FÄRDTJÄNST Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken som beviljas efter individuell prövning, enligt Lag om färdtjänst (LAG 1997:736). Du kan beviljas

Läs mer

Färdtjänstreglemente för Vara kommun

Färdtjänstreglemente för Vara kommun Färdtjänstreglemente för Vara kommun Gemensamt färdtjänstreglemente i Skaraborg Antaget av Kommunfullmäktige 2010-05-31 38 att gälla fr.o.m. 2010-06-01 Innehållsförteckning Antaget av Kommunfullmäktige

Läs mer

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST?

LÄNGD PÅ FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? FÄRDTJÄNSTOMRÅDE NÄR KAN JAG ÅKA FÄRDTJÄNST? Färdtjänst VAD ÄR FÄRDTJÄNST OCH VEM HAR RÄTT TILL FÄRDTJÄNST? Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, som efter behovsprövning är tillgänglig för personer som på grund av funktionshinder

Läs mer

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE

RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE RIKSFÄRDTJÄNSTEN I ÖSTRA SKÅNE REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER Beställarrådet för färdtjänsten i östra Skåne har vid sammanträde 2009-06-12 beslutat rekommendera de samverkande kommunerna i östra Skåne

Läs mer

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2015-02-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar, på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor. Dalatrafik handlägger

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Länshandikapprådet Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-09-19 21-28 1 (10)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Länshandikapprådet Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-09-19 21-28 1 (10) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-09-19 21-28 1 (10) Plats och tid Landstingshuset, Falun, kl 13.30 16.10 Ordinarie ledamöter Sören Bertilsson, ordf, landstinget Kjell Persson

Läs mer

Boxholms kommun Omsorgsverksamheten. Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst

Boxholms kommun Omsorgsverksamheten. Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst Boxholm kommuns riktlinjer för färdtjänst INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. ALLMÄNT OM FÄRDTJÄNST... 2. ANSÖKNING OCH HANDLÄGGNING AV FÄRDTJÄNST... Riktlinjer:... 3. FÄRDTJÄNSTTILLSTÅND... Riktlinjer:... 3.1 TILLSTÅNDSNIVÅER...

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Casper Jul Nielsen Systemansvarig

Casper Jul Nielsen Systemansvarig TÖF 2015-10-01 Casper Jul Nielsen Systemansvarig Oversigt - Hvem er Samres - Hvad sker der udenfor Danmark - Sammenhängende trafik, et eksempel fra Dalarna - Opläg til diskussion Vår affärsidé Att leverera

Läs mer

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19

GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19 GRÄSTORPS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING UTSÄNDNING NR 5 AVSNITT NR 7.3 Datum Sid 1 (1-6) 2007-09-19 REGLER FÖR FÄRDTJÄNST Antaget av kommunfullmäktige 2006-11-23, 71 att gälla fr o m 2007-01-01. INLEDNING

Läs mer

Reglemente för FÄRD- OCH RIKSFÄRDTJÄNST. i Dalarnas län. Beslutad av Region Dalarnas direktion 2014-12-17

Reglemente för FÄRD- OCH RIKSFÄRDTJÄNST. i Dalarnas län. Beslutad av Region Dalarnas direktion 2014-12-17 Reglemente för FÄRD- OCH RIKSFÄRDTJÄNST i Dalarnas län Beslutad av Region Dalarnas direktion 2014-12-17 2 Innehållsförteckning Reglemente för färd- och riksfärdtjänst i Dalarnas län. 4 2. Färdtjänst 5

Läs mer

GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN

GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN GEMENSAMT REGELVERK FÖR FÄRDTJÄNST I JÖNKÖPINGS LÄN För den som är färdtjänstberättigad i Jönköpings län finns det möjlighet att ansöka om färdtjänst. Färdtjänst kan efter behov erbjudas i olika former:

Läs mer

Kommunal färdtjänst. Samhällsbyggnad

Kommunal färdtjänst. Samhällsbyggnad Kommunal färdtjänst 2015 Samhällsbyggnad Vad är färdtjänst? FÄRDTJÄNST är en form av kollektivtrafik för människor med väsentliga funktionsnedsättningar. Många människor med rörelsehinder eller annan funktionsnedsättning

Läs mer

Regler för färdtjänst och riksfärdtjänst i Ulricehamns kommun. Ulricehamn 2014-03-19. Gunnar Scorénius Utredare

Regler för färdtjänst och riksfärdtjänst i Ulricehamns kommun. Ulricehamn 2014-03-19. Gunnar Scorénius Utredare Regler för färdtjänst och riksfärdtjänst i Ulricehamns kommun Ulricehamn 2014-03-19 Gunnar Scorénius Utredare Regler för färdtjänst 1 Inledning 1.1 Allmänt om färdtjänst Tillstånd till färdtjänst skall

Läs mer

HÖÖRS KOMMUN. Färdtjänst I HÖÖRS KOMMUN. Gällande från och med

HÖÖRS KOMMUN. Färdtjänst I HÖÖRS KOMMUN. Gällande från och med HÖÖRS KOMMUN Färdtjänst I HÖÖRS KOMMUN Gällande från och med 1 juli 2008 Vad är färdtjänst? Färdtjänst är kollektivtrafik Särskild kollektivtrafik som kan erbjudas den som på grund av varaktig funktionsnedsättning

Läs mer

Färdtjänst. En del av kollektivtrafiken. Information om regler och avgifter för färdtjänst i Nordanstigs kommun

Färdtjänst. En del av kollektivtrafiken. Information om regler och avgifter för färdtjänst i Nordanstigs kommun Färdtjänst En del av kollektivtrafiken Information om regler och avgifter för färdtjänst i Nordanstigs kommun 2 Vad är färdtjänst? Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken. Färdtjänstresan är en resa

Läs mer

reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt

reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt reviderad 2013-01-01 Sjukresor i Dalarna Ta bussen till doktorn Gratis Enkelt Bekvämt AB Dalatrafik ansvarar på uppdrag av Landstinget Dalarna, för frågor om regler för sjukresor, handlägger ansökningar

Läs mer

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län

Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd. Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län Utmaningar och möjligheter i lands- och glesbygd Anna-Karin Malm Jönköpings Länstrafik Landstinget i Jönköpings län JLT Serviceresor - kort bakgrund 2002 - start för samordning av färdtjänst- och sjukresor

Läs mer

Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson, ers

Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg Andersson, ers SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2013-02-19 1 Plats och tid Tibro kommun, sammanträdesrum Bonaren kl 14:00-15:15 Beslutande Claes Jägevall, ordf Rolf Eriksson Kjell Sjölund Peter Lindroth Catrin Hulmarker Marie Lindberg

Läs mer

Utredning av färdtjänsten

Utredning av färdtjänsten 13-3-1 1 (16) Utredning av färdtjänsten Bakgrund Socialnämnden beslutade 12-11-, 122 att ge förvaltningen i uppdrag att utföra en utredning av färdtjänsten. Utredningen skulle innehålla en prisjämförelse

Läs mer

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar

Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar s1(7) Regler för riksfärdtjänst med tillämpningsanvisningar Inledning Region Skåne ansvarar för att utreda och pröva tillstånd till riksfärdtjänst för invånare som är folkbokförda i de kommuner som överlåtit

Läs mer

FAQ UPPHANDLINGEN, MEDBORGAREN OCH RESENÄREN. Tilldelningsbesked upphandling Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Sida 1 av 9

FAQ UPPHANDLINGEN, MEDBORGAREN OCH RESENÄREN. Tilldelningsbesked upphandling Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Sida 1 av 9 Serviceresor och annan anropsstyrd trafik Sida 1 av 9 UPPHANDLINGEN, MEDBORGAREN OCH RESENÄREN 1. Vad gäller upphandlingen för typ av trafik? Serviceresor och annan anropsstyrd trafik: färdtjänst, omsorgsresor,

Läs mer

Gäller från 1 juli 2015 Färdtjänst Beställning av resa telefon 046-616 16

Gäller från 1 juli 2015 Färdtjänst Beställning av resa telefon 046-616 16 Gäller från 1 juli 2015 Färdtjänst Beställning av resa telefon 046-616 16 2 Innehåll Beviljad färdtjänst... 3 servicenivåer... 3 arbetsresor... 4 flytta från kommunen... 4 förlorat eller skadat färdtjänstkort...

Läs mer

Information om Transporttjänster för patienter inom SLL

Information om Transporttjänster för patienter inom SLL Till Vårdgivare Information om Transporttjänster för patienter inom SLL Förtydligande av gällande regler för olika transportmöjligheter för patienter inom Stockholms läns landsting. Innehåll Förtydligandet

Läs mer

Till dig som kör taxi

Till dig som kör taxi Till dig som kör taxi December 2010 Innehåll Till dig som kör taxix... Bemötandex... Extra service i samband med resax... Före resanx... Olika typer av resorx... Vart får man resax... Reservrutin tekniska

Läs mer

Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur

Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur Information till Dig som åker sjukresa i Västernorrland med Din Tur Här kan Du läsa om olika färdmedel, kostnader och ersättningar samt om hur Du beställer Din resa och Din Turs resegaranti. Att resa med

Läs mer

Hur är särskilda persontransporter organiserade? En sammanställning av intervjuer i Jönköping, Uppsala och Dalarna

Hur är särskilda persontransporter organiserade? En sammanställning av intervjuer i Jönköping, Uppsala och Dalarna Hur är särskilda persontransporter organiserade? En sammanställning av intervjuer i Jönköping, Uppsala och Dalarna April 2014 Innehållsförteckning 1 Inledning... 2 Bakgrund 2 Syfte och mål... 2 Metod och

Läs mer

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010 Rapport upprättad av Nathalie Randeniye, Manpower student, januari 2011 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Falun, september 2008. Ann Christin Jonell Region Dalarna Myntgatan 2, 791 51 Falun www.regiondalarna.se

Falun, september 2008. Ann Christin Jonell Region Dalarna Myntgatan 2, 791 51 Falun www.regiondalarna.se Resultat av enkät om miljönämnder och miljö- och byggnadsnämnder i Dalarna 28 Utformning av enkäter, bearbetning av resultatet samt sammanställning av rapporten har gjorts av Region Dalarna. Landstinget

Läs mer

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11

Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Trelleborg3000, v 1.0, 2010-02-11 Bilaga. 39 Socialnämnden 2013-05-22 Reservation ärende 5: Riktlinjer för bedömning av insatser enligt SOL. Vi socialdemokrater tycker det är positivt att man

Läs mer

Handlingsalternativ för drift av BC Dalarna

Handlingsalternativ för drift av BC Dalarna 2012 Handlingsalternativ för drift av BC Dalarna Anna-Lena Elmquist TFgruppen i Borlänge AB 2012-06-21 Innehåll 1. Introduktion... 4 1.1 Uppdragets syfte... 4 1.2 Genomförande... 4 2. Beställningscentraler

Läs mer

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar:

Tillstånd att anlita riksfärdtjänst ges under följande förutsättningar: REGLER FÖR RIKSFÄRDTJÄNST I BLEKINGE Fastställda 2011-11-14 av Kollektivtrafikmyndigheten i Blekinge Reviderad 2012-10-18: Ledsagare sista stycket tillagt 1. Allmänna förutsättningar Riksfärdtjänst kan

Läs mer

Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer

Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer Malmö stad Vård- och omsorgsberedningen 1 (1) Datum 2014-06-02 Diarienummer STK-2014-308 Kommunstyrelsen Motion av Ewa Bertz (FP) angående Jojo-kort som ett komplement till alla färdtjänstresenärer STK-2014-308

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (7) REGELVERK OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR FÄRDTJÄNSTEN I HÖGANÄS

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (7) REGELVERK OCH TILLÄMPNINGSANVISNINGAR FÖR FÄRDTJÄNSTEN I HÖGANÄS KOMMUNAL FÖRFATTNINGSAMLING 1 (7) Ersätter KFS 2013:26 2014:08 REGELVERK OCH TILLÄMPNINGS FÖR FÄRDTJÄNSTEN I HÖGANÄS DEFINITIONER Särskild kollektivtrafik är transporter som avser färdtjänst, omsorgsresor,

Läs mer

Så fungerar FLEXLINJEN. i Göteborg

Så fungerar FLEXLINJEN. i Göteborg Så fungerar FLEXLINJEN i Göteborg Välkommen till Flexlinjen Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och alla är välkomna att åka med. Flexlinjen kör i begränsade områden och kan komma närmare

Läs mer

Motion färdtjänstkort som kan laddas med pengar

Motion färdtjänstkort som kan laddas med pengar 1(6) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Björn Johansson Avd.chef kollektivtrafik Regional samhällsplanering Bjorn.k.johansson@regionhalland.se Datum Diarienummer 2012-09-28 RS120174 Regionstyrelsen Motion

Läs mer

Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun

Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 4.6.4 Antagen av kommunfullmäktige 22/94 Regler för Riksfärdtjänst i Staffanstorps kommun 1 Allmänna förutsättningar för resor med riksfärdtjänst Riksfärdtjänst ges till personer som till följd

Läs mer

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Dörröppnare - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in Syfte med W18-24 Att stärka och förbereda arbetslösa ungdomar för ett kommande inträde på arbetsmarknaden eller fortsatta

Läs mer

Gemensamt regelverk för färdtjänst i Skåne.

Gemensamt regelverk för färdtjänst i Skåne. Datum 2005-01-17 Beteckning Kenneth Gravin Tfn 046-71 99 45 Gemensamt regelverk för färdtjänst i Skåne. Inledning och syfte Skånetrafiken har ett samlat ansvar för handikappanpassning av den allmänna kollektivtrafiken.

Läs mer

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag:

Kundundersökning mars 2013. Trafikslag: Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia AB Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid 6-8 Sammanfattning

Läs mer

Samhällsbyggnad Gävle. Färdtjänst

Samhällsbyggnad Gävle. Färdtjänst Samhällsbyggnad Gävle Färdtjänst Färdtjänst är en del av kollektivtrafiken. Det är ett alternativ till vanliga bussar, men med fordon som är avsedda för personer med funktionshinder. När du åker färdtjänst

Läs mer

Riktlinjer vid myndighetsutövning riksfärdtjänst

Riktlinjer vid myndighetsutövning riksfärdtjänst 008/525-TN Dnr 2008/525-TN-364 Riktlinjer vid myndighetsutövning riksfärdtjänst Antagna av Tekniska nämnden 2008-04-15 program policy handlingsplan riktlinje Riktlinjer för riksfärdtjänst program policy

Läs mer

Till Dig som behöver veta mer om RIKSFÄRDTJÄNST

Till Dig som behöver veta mer om RIKSFÄRDTJÄNST Till Dig som behöver veta mer om RIKSFÄRDTJÄNST 2 Till Dig som behöver veta mer om riksfärdtjänst Riksfärdtjänsten är ett kommunalt ansvar. Det innebär att Du som är folkbokförd i Danderyds kommun ska

Läs mer

Information till dig som vårdnadshavare

Information till dig som vårdnadshavare Dnr 5.3.1-587/2015 Ekonomi och styrning, Sida 1 (5) Planeringsenheten 2015-03-09 Information Information till dig som vårdnadshavare Frågor & svar gällande skolskjuts för fristående skola eller för kommunal

Läs mer

Färdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet

Färdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet Färdtjänstresan blir kontantlös från och med 1 oktober 2013 Enklare att betala resan, mindre väntande, bättre service och kvalitet Färdtjänsten genomför kvalitetsförbättringar för att minska förseningar

Läs mer

Riksfärdtjänst. Ale kommun

Riksfärdtjänst. Ale kommun Riksfärdtjänst Ale kommun Broschyren är en sammanfattning av bestämmelserna i lag om riksfärdtjänst (SFS 1997:735) och Ale kommuns riktlinjer för riksfärdtjänst (antagna av Kommunfullmäktige 2006-03-27)

Läs mer

Sjukresor. Det här gäller för alla sjukresor. Skäl som inte medger rätt till sjukresa

Sjukresor. Det här gäller för alla sjukresor. Skäl som inte medger rätt till sjukresa Sjukresor Information till vårdgivare Maj 2008 www.sjukresor.sll.se www.uppdragsguiden.sll.se Den här broschyren vänder sig till dig som möter patienter med behov av sjukresa. Du får veta vad en sjukresa

Läs mer

Kallelse till möte med direktionen för kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län

Kallelse till möte med direktionen för kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Sid 1 av 6 Datum 2013-02-12 Diarienr Marika Bystedt 072-521 07 61 Kallelse till möte med direktionen för kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län Härmed kallas du till möte med direktionen Tid:

Läs mer

Kulturbussbokning Manual för bokning via Dalatrafiks hemsida

Kulturbussbokning Manual för bokning via Dalatrafiks hemsida Kulturbussbokning Manual för bokning via Dalatrafiks hemsida Bokningssystem för kulturbuss Den här manualen beskriver hur du ska göra för att boka din kulturbussbiljett. Om din skola inte redan har inloggningsuppgifter

Läs mer

Riktlinjer vid riksfärdtjänst

Riktlinjer vid riksfärdtjänst 1 Individ- och myndighetsnämnden Riktlinjer vid riksfärdtjänst Individ- och myndighetsavdelningen 2011-09-06 2 1. GRUNDER FÖR RIKSFÄRDTJÄNSTTILLSTÅND...3 2. PRÖVNING AV TILLSTÅND TILL RIKSFÄRDTJÄNST...4

Läs mer

Riktlinjer för handläggning och bedömning av tillstånd för kommunal färdtjänst och riksfärdtjänst i Lysekils kommun

Riktlinjer för handläggning och bedömning av tillstånd för kommunal färdtjänst och riksfärdtjänst i Lysekils kommun 071101 Riktlinjer för handläggning och bedömning av tillstånd för kommunal färdtjänst och riksfärdtjänst i Lysekils kommun Kommunal färdtjänst Färdtjänst är en kompletterande kollektiv transportform, som

Läs mer

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna

Dnr RD 2005/176. Förbundsordning för Region Dalarna Dnr RD 2005/176 Förbundsordning för Region Dalarna 1 Förbundets ändamål Kommunalförbundets ändamål är att vara ett samverkansorgan för kommunerna och landstinget i Dalarnas län för att tillvarata länets

Läs mer

Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors

Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors 17,6,2014 Anvisningar för synskadade Helsingforsbor, som har lämnat Resetjänsten i Helsingfors Ändringar i Helsingforsbornas färdtjänst Helsingfors social- och hälsovårdsverk kommer under de närmaste månaderna

Läs mer

Skånetrafiken. Handlingsplan för Serviceresor 2014-2020

Skånetrafiken. Handlingsplan för Serviceresor 2014-2020 Skånetrafiken Handlingsplan för Serviceresor 2014-2020 Innehåll Handlingsplan 2014-2020... 2 Huvuduppdraget 2014... 3 Verksamhet... 4 Huvuduppdraget 2015-2017... 6 Kommunikation och information... 6 Kombinationsresor...

Läs mer

REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar)

REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar) Ersätter Utbytt den Sign 1:11 REGLER OCH TILLÄMPNINGSFÖRESKRIFTER FÖR FÄRD- TJÄNST (ersätter nuvarande regelverk i tillämpliga delar) (Regler anges inom markerad ram och kommentarer anges i direkt samband

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer

INFORMATION SJUKRESOR

INFORMATION SJUKRESOR Sid 1(6) INFORMATION SJUKRESOR Sid 2(6) SJUKRESOR Alla som bor i Jämtlands län har rätt att få bidrag från landstinget för resa i samband med läkarvård, sjukvårdande behandling och tandvård. Resan kan

Läs mer

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län

Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling av kollektivtrafik i Dalarnas län Upphandling 2014 - Bemanningsplan Uppdragsgivare: Region Dalarna Styrgrupp: Projektledare: Projektsekreterare: Dalatrafiks ledningsgrupp Peter Holmberg Lena

Läs mer

Riktlinje för handläggning av särskild kollektivtrafik. Riktlinjen gäller från och med 12 mars 2015 och ersätter tidigare antagen riktlinje.

Riktlinje för handläggning av särskild kollektivtrafik. Riktlinjen gäller från och med 12 mars 2015 och ersätter tidigare antagen riktlinje. Riktlinje 2015-03-12 Riktlinje för handläggning av särskild kollektivtrafik TN 2015/0124-4 Antagen av tekniska nämnden 12 mars 2015 31 Riktlinjen gäller från och med 12 mars 2015 och ersätter tidigare

Läs mer

Riktlinjer för färdtjänsten i Stockholms län

Riktlinjer för färdtjänsten i Stockholms län Riktlinjer för färdtjänsten i Stockholms län Ikraftträdande: 2009-01-01 Senast ändrad: 2013-12-05 Sida 2 av 15 Innehåll Ur Stockholms läns landstings handikapprogram 2011-2015... 4 Inledning till riktlinjerna...

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-11-06 30-37 1 (9)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Landstingets Pensionärsråd Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-11-06 30-37 1 (9) SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Paragrafer Sida 2012-11-06 30-37 1 (9) Plats och tid Landstingshuset, Futurum, kl 13.30 16.00 Ordinarie ledamöter Tjänstgörande ersättare Närvarande ersättare Övriga

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Kommunalt regelverk för riksfärdtjänst för kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Från den 1 januari 2013

Kommunalt regelverk för riksfärdtjänst för kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Från den 1 januari 2013 Kommunalt regelverk för riksfärdtjänst för kommunerna Alvesta, Lessebo, Ljungby, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö Från den 1 januari 2013 Fastställt av - Regionfullmäktige 2012-10-12, 46 - Kommunstyrelsen

Läs mer

Lördagsflexlinjen. Mölndal. Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och till för alla.

Lördagsflexlinjen. Mölndal. Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och till för alla. Lördagsflexlinjen Mölndal Flexlinjen är en del av den allmänna kollektivtrafiken och till för alla. Så fungerar flexlinjen För att åka med flexlinjen måste man ringa och boka sin resa. Bussen stannar bara

Läs mer

Kommunförbundet Lund 23 januari 2015

Kommunförbundet Lund 23 januari 2015 Kommunförbundet Lund 23 januari 2015 Lars Hellström Affärsområdeschef Serviceresor Katrin Nilsson Platschef Färdtjänst Hässleholm Per Tranström Affärsutvecklare Serviceresor Uppstartsmöte med kommunerna

Läs mer

Minnesanteckningar 12 februari 2014

Minnesanteckningar 12 februari 2014 1 (5) KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET Anteckningarna anmäles i kommunstyrelsens ledningsutskott. Minnesanteckningar 12 februari 2014 Närvarande: Ulrika Spårebo Lars Alderfors Kristina Eriksson Annika Magnusson

Läs mer

Internavtal 2015 med Styrelsen Uppsala vård och omsorg avseende transporter till och från daglig verksamhet

Internavtal 2015 med Styrelsen Uppsala vård och omsorg avseende transporter till och från daglig verksamhet .3 Uppsala OMSORGSFÖRVALTNINGEN ON 2M5 --- Handläggare Datum Diarienummer Monica Petersson 2015-06-30 OSN-2015-0287 Rev 2015-08-11 Omsorgsnämnden Internavtal 2015 med Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Läs mer

Sida 1 av 6. Antagna av socialnämnden 2006-12-05 SN 2006/0188 2015-04-13 SN 2015/0026

Sida 1 av 6. Antagna av socialnämnden 2006-12-05 SN 2006/0188 2015-04-13 SN 2015/0026 Sida 1 av 6 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV RIKSFÄRDTJÄNST I DANDERYDS KOMMUN Antagna av socialnämnden 2006-12-05 SN 2006/0188 2015-04-13 SN 2015/0026 Sida 2 av 6 Riktlinjer för handläggning av riksfärdtjänst

Läs mer

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare

När du som konsument köper en bil från en bilhandlare När du som konsument köper en bil från en bilhandlare Denna information innehåller de viktigaste regler som gäller för dig som konsument när du köper en bil från en bilhandlare. Den lag som reglerar köpet

Läs mer

Serviceresor Malmö stad

Serviceresor Malmö stad Serviceresor Malmö stad Information om färdtjänst och riksfärdtjänst Innehållsförteckning Färdtjänsten i Malmö stad... 4 Ansöka om färdtjänsttillstånd... 5 Färdtjänst för barn och ungdomar... 6 Tidsbegränsade

Läs mer

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007.

Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. Pressrelease 2008-01-14 Bilaga 1. Samtliga frågor, tabeller och nationell överblick Kollektivtrafikbarometern 2007. (både resenärer och icke resenärer) respektive resenärer/kunder (reser minst en gång

Läs mer

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007

SKOLSKJUTSENS A-Ö. Kollektivtrafiknämnden, april 2007 SKOLSKJUTSANSVARIG Varje skola har en skolskjutsansvarig som handlägger skolans skolskjutsfrågor. SKOLSKJUTSFORMER Skolskjuts bedrivs SKOLTAXI Vid skoltaxi skall särskilt beaktas: Skolbarn skall till och

Läs mer

Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. MINNESANTECKNINGAR Sida 1(5) Handläggare Maria Ekelöf 023-777058 maria.ekelof@regiondalarna.se Datum 2014-05-27 Möte verksamhetschefer LSS inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning.

Läs mer

Pendlarråd april 2014

Pendlarråd april 2014 Pendlarråd april Tack till dig som deltog här följer frågor och svar Flexibiliteten försvinner med platsbokning. Vad gör man som pendlare om man missar sitt tåg för att jobbet krävde några extra minuter?

Läs mer