VaR MED och ta FrAM EtT politiskt program

Transkript

1 VAR MED OCH TA FRAM ETT politiskt program

2 info från förbundsstyrelsen Bakgrund På riksårsmötet (RÅM) 2015 beslutade Grön Ungdoms medlemmar att förbundet ska ta fram ett eget politiskt program. Genom en mer aktiv idéutveckling ska Grön Ungdom bli en tydlig motor för förbättring av Miljöpartiets politik. I vårt politiska program ska vi beskriva hur Miljöpartiets politik kan utvecklas, presentera ny grön politik, men också våga visa när vi inte håller med partiets nuvarande linje. Programmet är ett internt verktyg för att påverka vårt moderparti. Det politiska programmet ska mana oss att ta ställning inom fler politiska områden. Därmed får språkrören, förbundsstyrelsen och kongressombuden någonting att luta sig mot när de ska representera Grön Ungdom gentemot Miljöpartiet. Våra motioner talar om vilken politiska förändringar vi vill göra idag. Programmet visar istället vår långsiktiga ambition vart våra steg egentligen bär. Det politiska programmet ska väcka tankar om sambandet mellan ideologi och policy. Därför kombinerar det både ideologiska visioner med konkreta förslag till handling. Vilka förslag är rimliga för att röra oss i den ideologiska riktning vi identifierar som önskvärd? Vilken ideologi är våra konkreta förslag ett uttryck för? Målet är en livlig debatt kring vilken vår utopi egentligen är och vilka medel som krävs för att nå den. Genomförande Det politiska programmet delas in i elva områden. Lika många arbetsgrupper bereds av valberedningen och tillsätts av förbundsstyrelsen för att skriva ett utkast till kommande riksårsmöte (RÅM). Syftet är att utkastet ska ge bränsle till debatt inte att alla medlemmar redan från början ska vara överens. Varje arbetsgrupp består av 2-4 personer inklusive en representant från styrelsen. Ambitionen är att förbundsstyrelseledamoten inte ska vara sammankallande i sin grupp. Under verksamhetsåret sker en remissrunda där förbundsstyrelsen har möjlighet att kommentera abstraktionsnivå och överlappningar mellan arbetsgrupper. I övrigt arbetar skribenterna självständigt. Arbetsgrupperna är också fria att inhämta input från andra medlemmar på det sätt de önskar. Mot slutet av verksamhetsåret sammanställer förbundsstyrelsen arbetsgruppernas texter och skriver en inledning till programmet. Vilka är arbetsgrupperna? De elva arbetsgrupperna är: Arbete, Ekonomi, Välfärd, Utbildning, Miljö & klimat, Staden, Landsbygden, Feminism, Lika möjligheter, Demokrati och Världen. Målet är att oavsett vilket politiskt förslag en medlem kommer på ska det kunna platsa under någon av dessa rubriker. Det är förstås möjligt att tänka sig ännu fler politiska indelningar. Förbundsstyrelsens förslag är en avvägning mellan att å ena sidan skapa bredd och att å andra sidan ha ett program som är litet nog att kunna hanteras på ett enskilt riksårsmöte.

3 Hur är grupperna avgränsade? De flesta politiska områden har någon form av inverkan på varandra; samhället är en sammanlänkad organism. Det är därför ofrånkomligt att viss överlappning uppstår. När arbetsgrupperna skickar sina texter på remiss till förbundsstyrelsen kommer allt för stora överlappningar att påtalas. Det kan t.ex. handla om att två texter behandlar exakt samma sakfråga. För att ge en bild av den sfär i vilken arbetsgrupperna ska röra sig följer här en uppräckning av exempel, som kan stimulera till tankar. Stickorden ska inte ses som exakta uppdrag till arbetsgrupperna, utan snarare som en knuff i rätt riktning. Arbete Arbetstid, jobbskapande, tillgång på arbete, maskinisering, ungdomslöner, avdrag eller stöd till sektorer, bemanningsföretag, anställningsformer, arbetsrätt, rörlighet på arbetsmarknaden. Ekonomi Ekonomiskt system, tillväxt, näringsliv, företagande, innovation, skatteformer, skattesubjekt. Välfärd Hälsa, sjukvård, äldrevård, kulturliv, trygghetssystem, sociala klyftor, utförare, finansiering, marknadsmekanismer, demografiska utmaningar. Utbildning Utförare, lärarroll, pedagogik, bedömning, elevperspektiv, universitet, forskning, arbetsnärhet, frivillighet. Miljö & klimat Kemikalier, övergödning, energi, ekosystem, skatter, subventioner, entreprenörskap. Staden Urbanisering, stadsplanering, kollektivtrafik, infrastruktur, bostadsmarknad, föroreningar, naturmiljöer. Landsbygden Jordbruk, matproduktion, sysselsättning, transport, livskvalitet. Feminism Jämställdhet på olika arenor, lagstiftarens roll, kroppsliga rättigheter, intersektioner, radikalfeminism, queerfeminism, poststrukturalism. Lika möjligheter Rasifiering, funktionalitet, ekonomisk ojämlikhet, klassbegreppet, sexualitetspolitik, identitetspolitik. Demokrati Inflytandeformer, maktnivåer, decentralisering, subsidiaritet, överstatlighet, civil olydnad, rättssäkerhet, kriminalitet, övervakning, integritet, medborgarskap. Världen Internationell handel, investeringar, bistånd, migration, samarbetsorgan, federalism, global governance, avtal, konflikter. Vad exakt ska arbetsgrupperna producera? Varje politiskt område har två rubriker: Ideologisk vision och Förslag till handling. Under den första rubriken skriver arbetsgruppen en ideologiskt präglad löpande text om vilket samhälle vi vill se på lång sikt. Vart vill vi vara om 100 år? Texten får omfatta högst 250 ord. Under den andra rubriken preciseras max 5 konkreta

4 förslag till handling, d.v.s. realpolitik som skulle gå att genomföra idag om viljan fanns. Vilken politik skulle vi vilja att Miljöpartiet gick till val på, om vi kunde öns ka helt fritt? Utkastet är kraftigt begränsat i omfång, och det finns en tanke med det. Den som tvingas hålla sig kort måste fundera på vad som egentligen är kärnan i politiken. Om vi kokar ner vår ideologi till en kort text, vad får vi då? Vad finns kvar när vi skalar bort alla lager av luddig retorik? Ett kortfattat utkast ger också större utrymme för riksårsmötet att tillfoga fler idéer. Måste jag hålla med Miljöpartiet om allt? Nej! Det är ju det som är själva vitsen med programmet; Grön Ungdom får utrymme att tycka fritt, tänka nytt, göra eget. Det finns ingen poäng med att skriva in saker i programmet som Miljöpartiet redan driver rakt av. Det som är intressant är att hitta områden där vi vill mer, där vi vill nytt, eller där vi vill helt annorlunda. Det betyder att du som kandiderar bör ha en lust att inte enbart följa de upptrampade stigarna, utan lägga fram förslag som engagerar, provocerar och skapar reaktion. Det är fullt möjligt att arbetsgruppens förslag inte röstas igenom på riksårsmötet. Men även ett förslag som avslås kan få svallvågor i form av motförslag och ändringsförslag, och som tändvätska för en ny debatt. Finns det mer att göra? Ja! Förbundsstyrelsen uppmanar verkligen arbetsgrupperna att inte bara skriva i enskildhet. Ta chansen att läsa på om ideologi, träffa organisationer med anknytning till ert ämne eller politiker som arbetat med era frågor. Fundera också på om det finns möjlighet att dra större nytta av allt ni lär er i processen. Kanske kan ni skriva en debattartikel om ert ämne? Kanske kan ni komponera en utbildning i ämnet? Om alla arbetsgrupper försöker göra någonting för att bidra till organisationens lärande har vi gjort en stor vinst. Får jag sitta i två arbetsgrupper? Utgångspunkten är att arbetsgrupperna ska bestå av många olika människor. Det kan emellertid finnas ämnen som skulle tjäna på att vissa individer sitter i två grupper. Om en kandidat på ett synnerligen bra sätt kan motivera varför hen ska sitta i mer än en arbetsgrupp är förbundsstyrelsen öppen för en sådan lösning. Ska jag kandidera? Ja! Ju fler kandidater desto bättre. Det enda som krävs är ett intresse av att fördjupa sig i ett ämne på ett ideologiskt och sakpolitiskt sätt, och en vilja att göra detta tillsammans med andra. Kom igen, kör! Hur kandiderar jag? Processen för kandidatur leds av valberedningen. Deras instruktioner finns på nästa sida. Lycka till! Frågor om programmet Eventuella frågor kring ovanstående text hänvisas till Mårten Roslund i förbundsstyrelsen: marten.roslund@mp.se.

5 info från valberedningen Kravprofil Valberedningen använder sig av en kravprofil när de ska komma fram till vilka de vill föreslå till arbetsgrupperna. Denna kravprofil som du kan se nedan är en beskrivning av vad för erfarenheter och kompetenser valberedningen letar efter i sin beredning av arbetsgrupperna. För att undersöka om kandidaterna passar in på kravprofilen eller ej samlar valberedningen in information om kandidaterna, tex genom skriftliga och muntliga intervjuer samt ibland intervjuer med referenser. Kravprofilerna skapas i en strävan efter att bedöma kandidaterna på ett likvärdigt sätt och för att ta fram de bästa grupp-konstalationerna. För att skapa ett givande samtalsklimat inom arbetsgruppen och för att det är viktigt att släppa in alla medlemmar kommer valberedningen sträva efter en variation av erfarenhet från organisationen i det färdiga förslaget. Alla kandidater måste dock stämma in med kravprofilens övre stycke, men för att skapa en möjlighet till variation kommer inte alla kandidater behöva uppfylla det nedre stycket av kravprofilen. Ska alla kandidater uppfylla: - Viss erfarenhet av styrelser eller arbetsgrupper - Intresserad och insatt i området - God samarbetsförmåga - God förmåga att uttrycka sig i skrift Är positivt om kandidaterna uppfyller: - Aktivt engagerade lokalt eller regionalt inom organisationen - Politisk sakkunnig på området - Vana av arbete på distans - Erfarenhet/ intresse av att arbeta med inkludering i processer - Insikt i hur den politiska idéeutvecklingen inom organisationen sett ut Hur du gör för att kandidera: För att kandidera fyller du formuläret som du hittar i länken nedan: Sista dag att kandidera är 27 mars. Efter sista dag att kandidera kommer du få ett par skriftliga frågor att svara på från valberedningen. Dessa frågor är en första skriftlig intervju och kommer ligga som grund för valberedningens bedömning. Alla kandidater kommer ha fram till 7 april att svara skriftligen på dessa frågor, därefter kommer valberedningen kontakta vissa kandidater muntligen för att få mer information om kandidaten. Den 10 maj har valberedningen möte och bestämmer sig för vilka som ska föreslås. Därefter är det upp till förbundsstyrelsen att välja vilka av kandidaterna som ska få sitta i arbetsgrupperna.

6 Frågor om kandidatur Funderingar om valberedningens process hänvisas till valberedningens sammankallande Katrin Lundgren: Tidsplan för kandidatur 16 mars Valberedningen börjar ta emot kandidaturer. 27 mars Kandidaturstopp. 7 april Deadline för svar på skriftliga kandidatfrågor. 10 maj Valberedningen bestämmer vilka de vill föreslå. Tidsplan för arbetsgrupper 25 maj Förbundsstyrelsen presenterar arbetsgrupperna. 1 aug Arbetsgrupperna skickar sitt första utkast till förbundsstyrelsen. 15 aug Förbundsstyrelsen lämnar kommentarer. 15 okt Arbetsgruppernas färdiga utkast skickas till förbundsstyrelsen. 9 nov Ett slutgiltigt utkast till politiskt program skickas till medlemmarna, som kan skriva tilläggs- och ändringsyrkanden. RÅM 2016 Texter och förslag med 2/3 stöd klubbas in i programmet.