Skillnader mellan nuvarande FSCstandard. standardförslag

Transkript

1 Skillnader mellan nuvarande FSCstandard och nytt standardförslag Underlag till första konsultationen 22 september - 21 november 2016

2 Inledning Denna rapport beskriver skillnaderna mellan nuvarande FSC-standard och det nya förslag till FSC-standard som är ute på konsultation 22 september 21 november Rapporten ger en översikt på vad som har ändrats och är ett komplement till standardförslaget. För att förstå hur det nya standardförslaget är uppbyggt hänvisas till Bakgrund och instruktioner för konsultation som inleder det nya standardförslaget. FSC:S Principer och kriterier Principer och kriterier är det övergripande regelverket för att ansvarsfullt skogsbruk inom FSC. Alla världens skogsbruksstandarder för FSC måste leva upp till dessa krav. Eftersom de ska fungera över hela världen är de skrivna på ett mer övergripande sätt. I den nationella standarden utvecklar man därför indikatorer anpassade till landets förutsättningar. Det är indikatorerna som den certifikatsinnhavaren ska följa och som de blir reviderade mot. Genom att indikatorerna följs, uppfylls kriterierna och därmed även principerna. I mars 2012 röstade FSC:s internationella medlemskap för nya Principer och kriterier. Här följer en beskrivning av skillnader i nya Principer och kriterier i förhållande till den tidigare versionen. Nya Principer och kriterier har en förändrad struktur. Det är fortfarande 10 principer, men vissa principer har bakats ihop, andra principer har delats upp. Allt som gäller allmän lagstiftning har samlats under princip 1. Princip 2 handlar om rättigheter och arbetsvillkor för den som utför arbetet. Detta låg tidigare under princip 4. Nya delar under princip 2 handlar om jämställdhet (kriterium 2.2), lönevillkor (kriterium 2.4) och kompensation för arbetsskador eller materiella förluster (kriterium 2.6). Utbildning och kompetens har även samlats under princip 2. Princip 3 handlar om urfolks rättigheter. Här har begreppet fritt på förhand upplyst samtycke (Free, prior and informed consent, FPIC) införts för att stärka urfolkens möjlighet till självbestämmande avseende deras lagliga rättigheter och sedvanerätt. Princip 4 har renodlats till att handla om relationer till lokalsamhället. Här finns också tydligare krav på samverkan med lokalsamhället. Princip 5 handlar om utbyte från skogen, omfattar nu mer skogens andra nyttigheter, så som ekosystemtjänster och andra produkter från skogen. Princip 6 handlar om miljövärden och miljöpåverkan. Kriterierna har strukturerats om och vissa krav tydliggjorts, såsom hänsyn till vatten (kriterium 6.7) och avsättning av skog för naturvård (kriterium 6.5). En tydligare länk har gjorts mellan princip 7 som handlar om planering och princip 8 som handlar om uppföljning och utvärdering, där planer och brukande ska anpassas utifrån resultatet från uppföljning och utvärdering. Princip 7 fungerar också som en sammanfattning med hänvisningar till andra kriterier avseende dokumentation, planering och samverkan. I princip 9 om höga bevarandevärden har fokus ändrats till att inte bara handla om skog utan även andra ekosystem. Princip 10 är helt ny. Här samlas det som handlar om skogsbruk; plantering, markberedning, främmande trädslag, skötsel, markberedning mm. Tidigare princip 10 handlade om skogsplantager. 2 av 9

3 Nytt är också begreppet skala, intensitet och risk (SIR). Det innebär att större insatser i form av planering eller kompensation krävs där brukandet sker i större skala, med högre intensitet och/eller innebär högre risk och därmed kan leda större negativa konsekvenser för miljö och människor. Det omvända gäller också, med lägre krav på planering eller kompensation avseende småskaligt brukande, lågintensivt brukande och/eller brukande med låg risk. Internationella standarden - IGI För att hjälpa till med att anpassa de nationella skogsbruksstandarderna till nya Principer och kriterier har internationella FSC utvecklat en internationell skogsbruksstandard (International Generic Indicators IGI) utifrån Principer och kriterier. Den internationella standarden innehåller förslag på indikatorer samt riktlinjer som anger vad som krävs för att nå upp till kraven i respektive indikator. I revisionen av en nationell standard måste vi förhålla oss till dessa indikatorer och riktlinjer. Arbetet med förslaget till ny skogsbruksstandard I arbetet ned den nya svenska skogsbruksstandarden har vi utgått utifrån tre olika förändringsnivåer: 1. Att göra en bättre standard innebär att vi har ambitionen att standarden ska ha ett språk som är enkelt att läsa och att det ska vara klart och tydligt vad som krävs, så att kraven kan kontrolleras. Det handlar också om att göra en mer resultatorienterad standard. Här kommer erfarenheter från tillämpningen av nuvarande standard in. Detta är de första stegen för att anpassa standarden till FSC:s nya globala strategi som strävar efter förtydligande och förenkling av alla regeldokument. 2. Anpassningen till nya Principer och kriterier gör att standarden behöver struktureras om, att gamla indikatorer behöver anpassas eller strykas och att nya indikatorer behöver formuleras. Indikatorerna under varje kriterium ska leda till att kriteriet uppfylls. Till stöd finns den internationella standarden, IGI. 3. Synpunkter från intressenter tas in löpande eftersom det är svenska FSC:s medlemmar som utvecklar standarden genom sina medlemmar i standardkommittén. Parallellt med arbetet med detta standardförslag har Skogsstyrelsen tagit fram Målbilder för miljöhänsyn. Dessa målbilder har legat med som en bas i standardarbetet och ibland finns det uttryckliga hänvisningar till målbilderna. Det nya förslaget på FSC-standard innehåller 269 indikatorer. Många indikatorer i nuvarande standard som handlar om att ha planer och rutiner har ersatts av mer resultatorienterade indikatorer. Det som i nuvarande standard finns som bilagor ligger nu i riktlinjer, och många nya riktlinjer har tillkommit. Den nya förslaget på standard innehåller också vägledningar, vilket inte finns i nuvarande standard. Vem riktar sig skogsbruksstandarden till? Den FSC-standard som tillämpas idag är skriven till markägaren som kallas skogsbrukare. Nya principer och kriterier är skriven för organisationen som definieras som den som innehar certifikatet. Vi har valt att översätta det engelska organization till certifikatsinnehavare eller certifikatsinnehavare och markägare i kriterierna för att tydliggör var ansvaret ligger. 3 av 9

4 I nuvarande standard finns tre olika storlekskategorier: mindre skogsbrukare < 1000 ha (SLIMF, Small and Low Intensity Managed Forests), mellanstora skogsbrukare ha och större skogsbrukare på 5000 ha. I det nya standardförslaget finns ingen anpassning till mindre markägare som i nuvarande standard där vi har indikatorer för SLIMF (Small and Low Intensity Managed Forests). I det nya standardförslaget gäller vissa indikatorer endast för större markägare (> 5000 ha). Nästa standardförslag, som också ska gå ut på konsultation, kommer att innehålla förslag på anpassning till mindre markägare Laglighet och internationella konventioner Var: Princip 1 Övergripande indikatorer för laglighet finns under princip 1, men konkreta hänvisningar till lagar och internationella konventioner finns i hela standarden. Vi har försökt att bryta ner kraven i lagar och internationella konventioner så att det blir mer tydligt vad som förväntas av den som är certifierad. Fokus har också lagts på områden där det finns indikationer på att lagar, internationella konventioner inte alltid efterlevs, då kan specifika lagkrav ha lett till enskilda indikatorer. Rättigheter och villkor för den som utför arbetet Var: Princip 2 Indikatorer avseende rättigheter och villkor för den som utför arbetet finns framför allt under princip 2. Reglerna gäller gentemot den som utför arbetet; det innebär att anställda (både i skogen och tjänstemän) och konsult- eller entreprenörsverksamt behandlas på samma sätt om inget annat anges. Nytt är regler för jämställdhet och mot olika former av diskriminering (kriterium 2.2). En ökad tydlighet finns i kraven på god arbetsmiljö och säkerhet finns under kriterium 2.3. Där finns en tydlig hänvisning till arbetsmiljöverkets föreskrift avseende systematiskt arbetsmiljöarbete, krav på säkerhetsutrustning och rutiner samt krav på tillgång till personalutrymme. Nytt är också regler för ersättning och kompensation vid missförhållanden och arbetsskador (kriterium 2.6). Ett tydliggörande finns även kring löneutbetalningar och krav på information om lönevillkor för den som utför arbetet (kriterium 2.4). Ökad tydlighet finns kring att de som utför arbetet ska även ha tillgång till personalutrymme i anslutning till arbetsplatsen, även vid arbete i fält. Urfolks rättigheter Var: Princip 3 samt kriterium 6.9 samt 7.6 Samplaneringsprocessen (kriterium 3.2) är en utveckling av det samråd mellan företrädare för skogsbruket och samebyarna som krävs i den nuvarande standarden. Samplaneringsprocessen är ett sätt att förbättra förutsättningar för samexistens mellan de två näringarna samt stärka den samiska renskötselns villkor. Nytt är att möten kan mynna ut i att en planerad skogsbruksåtgärd stoppas, om åtgärden av den samiska renskötselns företrädare anses omöjliggöra fortsatt renskötsel i området. Det finns också tre andra utfall på en planerad åtgärd: att åtgärden godkänns, att åtgärden anpassas eller att parterna behöver ge sig ut i fält och se platserna tillsammans. Möjligheten att påkalla medlingsfunktionen kvarstår. För bästa möjliga förutsättningar för en gemensam lösning krävs att kartmaterial kring planerade skogsbruksåtgärder respektive renbruksplan delats i tid och att bägge parter har mandat att förhandla. Samverkan med lokalsamhällen Var: Princip 4, kriterium 6.9 samt av 9

5 Inför skogsbruksåtgärder är det viktigt att få in synpunkter från lokalsamhället för att kunna anpassa skogsbruket och inte skada viktiga platser. Samråd finns kvar som tidigare men nytt för denna standard är att formerna för samverkan med lokalsamhället ska anpassas efter situationen, vilket ger ett bredare spektrum av samverkansformer (kriterium 4.5). Skogsbruket ska ta hänsyn till lokal näringsverksamhet för att stärka den lokala ekonomin har tydliggjorts och utvecklats (kriterium 4.3 och 4.4). Vid vindkraftsetablering ska långsiktig social och ekonomisk välfärd för lokalsamhällena stödjas i proportion till den påverkan vindkraftsutbyggnaden kan få på lokalsamhället (kriterium 6.9). Ekologisk landskapsplanering Var: Princip 6: kriterium 6.1, 6.2, 6.3 & 6.8 Kraven på ett ekologiskt landskapsperspektiv har tydliggjorts avseende analys och stärkande av ekologiska brister i det aktuella landskapet. Det ska finnas en tydligare koppling mellan ekologisk landskapsplan och naturvärdesbedömning samt kraven på vad som ska vara offentligt. Större markägare (> 5000 ha) ska beakta åtgärdsprogram för hotade arter och miljöer i sin landskapsplan. Flexibiliteten i hur den ekologiska landskapsplaneringen ska göras och se ut har bibehållits. Naturvärdesbedömning Var: Princip 6: kriterium 6.2 Nytt är en större tydlighet avseende utbildning och kalibrering för de som ska utföra naturvärdesbedömningen, speciellt avseende identifiering av nyckelbiotoper. Att naturvärdesbedömning även krävs inför vägutbyggnad och grövre gallring. Nytt är också en starkare koppling till den ekologiska landskapsplanen. Rödlistade arter och artskyddsförordningen Var: Princip 6: kriterium 6.4 Nytt är att åtgärder vid för rödlistade arter ska stå i proportion till arternas hotkategori och att större skogsbrukare (>5000 ha) även ska beakta åtgärdsprogram för hotade arter och miljöer i sin landskapsplan samt utforma strategier för att bidra till att uppnå gynnsam bevarande status för hotade arter och naturtyper. En annan nyhet är en indikator om hänsyn till skogsanknutna arter enligt Artförordningen. Hänsyn till fåglar Var: Princip 6 och 10: kriterium 6.4 och 10.5 All underväxt ska lämnas som inte är till hinder för skötselåtgärden, vilket bidrar till skydd för fåglar. Hänsyn till lövträd och lövträdsandel gynnar också fågellivet. Särskild hänsyn tas till viktiga häckningsbiotoper under häckningstid. Skogsbruk undviks helt i närheten av örn- och fiskgjusebon under häckningstid samt tjäderspelplatser under speltid. Speciella hänsyn tas till fåglar med liten populationsstorlek. Anpassat brukande Var: Princip 6: kriterium 6.5 Utöver de 5 % produktiv skogsmark om ska avsättas ska ytterligare 5 % avsättas eller ha ett anpassat brukande. Anpassat brukande kan innebära förstärkt hänsyn, någon specifik naturvårdsåtgärd, kontinuitetsskogsbruk eller social hänsyn. Social hänsyn innefattar både hänsyn till renskötseln och till lokalsamhället. Ökad hänsyn på stora hyggen 5 av 9

6 Var: Princip 6: kriterium 6.6 På större hyggen ställs högre krav i form av fler lämnade träd. För att minska hyggesintrycket regleras avståndet mellan träd och trädgrupper på hygget. Lövträd och lövträdsandel Var: Princip 6, kriterium 6.6 & 6.8 Det finns flera indikatorer som handlar värnade av lövträd. Nytt är att den 10 procentiga lövträdsandelen som man ska sträva efter i bestånden beräknas på stamantalet och att andelen är densamma i hela landet. Kravet på 5 % lövrika bestånd på frisk och fuktig mark finns kvar, nytt är att man speciellt ska främja biologisk mångfald knutna till lövträd bestånd som ska bli är eller ska bli lövdominerade på sikt. Vid skapande av högstubbar och ringbarkade träd ska lövträd väljas i större omfattning. Körskador och hänsyn till vatten Var: Princip 6 och 10: kriterium 6.7 och Reglerna för att förhindra körskador fokuserar mer på att förbygga körskador. Definitionen av allvarliga körskador har breddats till att utöver påverkan på vatten även inbegripa effekter på stigar, friluftsliv och kulturlämningar. Detta är i enlighet den branschgemensamma körskadepolicyn. Körskador får inte förkomma i kantzoner mot vatten. Nytt är att slamtransport till vattendrag och värdefulla våtmarker vid vägbyggnad ska förhindras. Underhåll av befintliga diken måste vara väl motiverad. Markomvandling Var: Princip 6: kriterium 6.9 Nytt är att markomvandling med liten negativ påverkan på naturvärden eller sociala värden godtas. Om naturvärden eller sociala värden hotas så ska kompensation ske för de förlorade värdena. Vissa typer av markomvandling som omvandling av naturlig skog till plantageskog (kriterium 6.10 och 10.3) eller för utbyggnad av vindkraft (indikator 6.9.2) har egna regler. Om markomvandlingen är av permanent karaktär inte är möjligt att uppfylla standarden så tas området bort från certifikatet. Riktlinjer för att ta bort området finns under Dessa är tänkta att ersätta det internationella regelverk som finns. Plantering av främmande trädslag Var: Princip 6 och 10: kriterium 6.10 & 10.3 Bestånd dominerade av främmande trädslag i hela landet och granbestånd inom Nemoral zon definieras nu som plantage, inte bara skog planterad på jordbruksmark. Det finns en begränsning i hur mycket skog som får planteras med främmande trädslag (omföras till plantage). Begränsningen innebär att certifikatsinnehavaren maximalt kan ha 5 % skog som omförts till plantage från naturlig skog efter 1994, räknat på hela markinnehavet. Nytt är också att hjälpplantering med främmande trädslag endast får ske i bestånd som är dominerade av främmande trädslag. En begränsning finns också för att etablera bestånd i närheten av reservat. Kraven för att hantera självspridning har tydliggjorts. Hänsyn under hela omloppstiden Var: Princip 6 och 10 Nytt är ett större fokus på att värna och skapa naturvärden under hela skogens omloppstid. Exempel på detta är att befintliga träd och buskarter värnas vid röjning 6 av 9

7 för att bibehålla skiktning och beteskänsliga träd sparas, hänsynsytor och kantzoner bevaras eller nyskapas vid röjning och lövträd friställs vid gallring för att ge förutsättningar till framtida naturvärdesträd. Planering, uppföljning och utvärdering Var: Princip 7 och 8 Ett FSC-skogsbruk ska bygga på god planering, uppföljning samt anpassning av planering och åtgärder utifrån resultatet från den uppföljning som gjorts för att bli bättre. I princip 7 och 8 anges vad som ska dokumenteras, vilken dokumentation som ska vara offentlig, när samverkan krävs samt vad som ska följas upp och utvärderas. Skogsskötsel Var: Princip 10: kriterium 10.1, 10.6 och Skogsskötseln ska vara ståndortsanpassad. Föryngringsåtgärder ska genomföras för att skapa förutsättningar för beståndet att utveckla en naturlig trädslagsblandning och struktur. För markberedning gäller att skador på forn- och kulturlämningar, lämnad naturvårdshänsyn och vattenmiljön förhindras. När skador sket ska de repareras där det är möjligt. Kraven kring gödsling har tydliggjorts. Grot och stubbar Var: Princip 10: kriterium Grot får tas ut i barrdominerade bestånd om det inte påverkar markens långsiktiga produktionsförmåga. Grotuttag av vissa lövträd undviks och uttag i lövdominerade bestånd begränsas. Vid flisning och lagring ska hänsyn tas till vedlevande skalbaggar. Diskussioner kring stubbrytning pågår fortfarande inom Svenska FSC så det finns inga nya regler för stubbrytning i detta standardförslag. Översikt av ny standard vs nuvarande standard I tabellen finns en översikt av vilka indikatorer i nuvarande standard som är nya och där motsvarande indikatorer finns i nuvarande standard. När en indikator från nuvarande standard anges som motsvarar en indikator i det nya standardförslaget betyder det inte att de är oförändrade. Ofta har indikatorer från nuvarande standard skrivits om. Ibland har en indikator från nuvarande standard delats upp i flera i nya, ibland har flera indikatorer från nuvarande standard komprimerats till en indikator i nya standardförslaget. I tabellen kan man utläsa vilket ursprung de nya indikatorförslagen har. Det går också att se var en indikator från nuvarande standard finns i det nya standardförslaget. Finns indikatorn inte med i tabellen så har den strukits. 7 av 9

8 Tabell: Översikt av ny standard vs nuvarande standard Ny vs nuvarande std Ny vs nuvarande std Ny vs nuvarande std Ny vs nuvarande std Ny vs nuvarande std Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator a-b Ny indikator a-b , a-b Ny indikator c-f, h , Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator d Ny indikator Ny indikator Ny indikator c Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator , Ny indikator Ny indikator , Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator , , 5.5.2, Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator Ny indikator , Ny indikator , , 7.3.1, 6.6.5, , , , Ny indikator Ny indikator , 5.6.2, Ny indikator Ny indikator , Ny indikator , Ny indikator av 9

9 9 av 9