Din skog syns bättre om den märks

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Din skog syns bättre om den märks"

Transkript

1 Din skog syns bättre om den märks FSC -certifiering av mindre skogsbruk ett starkt konkurrensmedel

2 Alltfler konsumenter frågar efter FSC -märkta produkter. FSC-märket berättar att en vara innehåller virkesråvara från skogar som brukas och avverkas ansvarsfullt. FSC:s spårbarhetsregler och skogsbruksstandarder liksom kontrollen av att bestämmelserna efterlevs gör FSC-märket både värdefullt och trovärdigt. Hittills har främst stora skogsägare valt FSC-certifiering. Tack vare nya, förenklade regler blir det nu lättare för mindre skogsbruk att bli FSCcertifierade. De nya reglerna kallas för SLIMF Small and Low Intensity Managed Forests och innebär enklare och färre regler för skogsfastigheter med mindre än ha produktiv skogsmark. Tanken är att FSC-standardens krav ska vara rimliga i förhållande till omfattningen på skogsbruket. Runt hälften av den svenska skogsarealen är idag FSC-certifierad. Det skickar en signal till marknaden och omvärlden att svensk skogsnäring bedriver ett aktivt och ansvarsfullt skogsbruk. Om även du kommer med hjälper du till att ytterligare öka förtroendet för svenskt skogsbruk. Därmed bidrar din insats till att öka det långsiktiga värdet på både dina och hela Sveriges skogstillgångar. En lönsam investering, med andra ord!

3 FSC -certifiering bygger på vanligt sunt förnuft När du följer FSC-reglerna får du ett ekonomiskt bärkraftigt skogbruk, eftersom du använder en väsentlig del av produktionsförmågan. Samtidigt skapar du utrymme för skogens andra nyttigheter och värden. Planera skogsbruket med hänsyn till markinnehavets förutsättningar. Som FSC-certifierad skogsägare måste du röja, gallra och föryngra på ett sådant sätt att du får snabb och säker återbeskogning och produktiva bestånd. Du tar till vara virkesvärdet, men känner också till och tar hänsyn till andra tillgångar och värden i skogen. Alla behöver en skogsbruksplan Certifieringen innebär att du behöver kunna redovisa viktiga uppgifter om din skog, vad du har gjort och vad du planerar att göra. Då är skogsbruksplanen den naturliga faktabanken, där du sammanställer nödvändig information. Ett ansvarsfullt skogsbruk i samklang med miljön Som FSC-certifierad skogsägare slår du vakt om skogens biologiska mångfald. Du är också rädd om vattentillgångarna och själva marken. Det är viktigt att upprätthålla skogens ekologiska funktioner, eftersom den långsiktiga ambitionen är att bevara skogens uthålliga produktionsförmåga och de olika naturtyper som finns. Var rädd om fornlämningar och kulturvärden Visst känner du till vilka fornlämningar, fornlämningsområden och andra värdefulla kulturmiljöer som finns på din skogsfastighet? Se till så att de inte förstörs när du brukar din skog. Dialog och samråd skapar ett bra klimat Var öppen för synpunkter från närboende och lokala intressenter i samband med skogsskötseln. Vet du vilka nyttigheter och tillgångar som finns i din skog, exempelvis för lokal näringsverksamhet, friluftsliv, jakt och fiske, då får du också lättare att förstå varför andra kan ha synpunkter på brukandet. Din skog är mer uppskattad än du kanske tror När du genomför skogsbruksåtgärder måste du även tänka på andra människors möjligheter att röra sig i skogen. Se till så att framkomligheten bevaras på stigar som används av många. Samarbeta med samebyar I norra Sverige gäller särskilda regler för relationerna mellan skogsbrukare och renskötande samer. Utöver skogsvårdslagens samrådskrav krävs samråd när avverkning och andra åtgärder berör platser som är särskilt viktiga för renskötseln. Du som markägare är skyldig att ta reda på var dessa platser finns genom att ta kontakt med berörda samebyar. Ofta har samebyarna sammanställt den här typen av uppgifter i renbruksplaner eller markanvändningsredovisningar. Vid samråd ska protokoll upprättas och resultatet följas upp. 3

4

5 Du som ansvarsfull skogsägare Grunden för ett FSC-skogsbruk är att det ska vara långsiktigt uthålligt med hänsyn till ekonomi, miljö- och kulturvärden, rekreationsintressen och sociala värden. Ett FSC-certifierat skogsbruk vilar på fyra ben: Ett aktivt brukande, där skogsskötsel och virkesproduktion skapar ekonomisk avkastning. Miljöhänsyn till skydd för biologisk mångfald, andra miljövärden och kulturminnen. Social hänsyn till anställda i skogsbruket, rekreationsvärden och relationer till allmänheten och samer. Du själv som förverkligar villkoren i certifieringen och gör ditt innehav till ett långsiktigt uthålligt och attraktivt skogsbruk. Lönsamhet är en bra drivkraft Ett ekonomiskt uthålligt skogsbruk bygger på långsiktighet i synen på lönsamhet. Den viktiga principen i FSCsystemet är att kortsiktiga vinstkrav inte får äventyra skogens produktionsförmåga, eller hänsynen till sociala och ekologiska förhållanden. En ansvarsfull och planerad skötsel förenar lönsamhet med miljöhänsyn och hänsyn till levnadsvillkoren för de människor som bor eller verkar i skogen. Spelreglerna har tagits fram i samverkan mellan miljöorganisationer, sociala organisationer och skogsägarrepresentanter. Lagen lägger grunden Svensk lagstiftning är själva fundamentet för ett ansvarsfullt skogsbruk. Du måste naturligtvis följa lagar och förordningar om skogsbruk, företagande och markinnehav. Respekten för allemansrätten är självskriven. Det får inte finnas outredda konflikter om ägarskap eller sedvanerätt, till exempel renbete, på din fastighet. Är ni flera ägare måste alla vara överens om att fastigheten ska FSC-certifieras. FSC-kraven kompletterar För stora skogsägare är reglerna fler än för små. Du som är skogsägare med mindre än ha produktiv skogsmark, behöver bara följa de förenklade reglerna. Har du anställda blir reglerna fler. Familjemedlemmar eller bekanta som arbetar åt dig, exempelvis genom arbetsbyte, räknas inte som anställda. Det gör FSC-systemet unikt. 5

6 Skogsbruksplanen ger stadga i tillvaron En rätt använd skogsbruksplan är guld värd. Den kommer att betala sig många gånger om, eftersom du får bättre kunskaper om ditt skogsbestånd och därmed i förlängningen ökade virkesintäkter. FSC kräver att den som vill bli certifierad upprättar en skogsbruksplan. Har du redan en sådan behöver du bara FSC-anpassa den. Har du ännu inte en skogsbruksplan? Då kommer du att upptäcka hur mycket enklare tillvaron blir framöver när du väl har fått allt samlat på ett och samma ställe. Vi rekommenderar dig att kontakta din skogliga rådgivare för att få hjälp med att upprätta skogsbruksplanen. Trygghet, överblick och kontroll Skogsbruksplanen ger dig en detaljerad beskrivning av hur skogen ser ut. Beskrivningen omfattar såväl hela fastigheten som varje bestånd för sig. En skogsbruksplan gör det lättare för dig eller den som hjälper dig med skogsbruket att fatta rätt beslut vid rätt tillfälle. Det här är minimikraven på innehållet i en FSC-anpassad skogsbruksplan, (för skogsinnehav under 20 ha gäller ytterligare förenklingar): Mål för skogsskötseln Karta över fastigheten med fastighets- och ägoslagsgränser Redovisning av ägoslag med arealuppgifter Fastighetsgränser mellan produktiv skogsmark, impediment (lågproduktiv mark), jordbruksmark, vägar och bebyggelse. Registrerade nyckelbiotoper och andra naturvårdsavsatta skogsarealer, beskrivna med mål och eventuell skötsel. Denna information är offentlig och ska kunna visas upp för vem som helst. Områden som är lövdominerade. Bestånd som domineras av främmande trädslag, till exempel Contorta, Sitka och Douglas. Registrerade fornminnen och värdefulla kulturlämningar. Områden av särskild betydelse för renskötseln. Gällande servitut, naturvårdsavtal och bildade naturreservat. Planerade och utförda åtgärder för skogs- och naturvård, till exempel virkesuttag och skötsel. Andra större förändringar på den certifierade marken. 6

7 Håll din skogsbruksplan aktuell Det händer hela tiden saker i din skog du gallrar, röjer och avverkar. Och ibland både stormar och brinner det. Därför bör du se till att skogsbruksplanen uppdateras fortlöpande. Annars blir den inte lika användbar som den var från början. Målkoder ger god överblick Ett enkelt sätt att få överblick och redovisa motiv för olika skogsskötselåtgärder är att i skogsbruksplanen skapa en numrerad förteckning över de olika bestånden, med uppgifter om areal, ålder, trädslagsblandning, stående volym samt en målkod för skogsskötselåtgärder. Förslag till målkoder för att beskriva långsiktiga skötselmål: PG: Produktion med generell naturhänsyn röjning, gallring, slutavverkning etc. PF: Produktion med förstärkt naturhänsyn oftast vattennära skogar, skogar dominerade av mindre vanliga trädslag och beståndsdelar med naturvärden. NO: Naturvård, orört ofta äldre skogar som bäst lämnas för fri utveckling och som tillför stor naturvårdsnytta i lanskapet. NS: Naturvård med skötsel för att höja eller förstärka biologiska värden. Skötseln är endast naturvårdsmotiverad. Exempel på lämpliga NS-skogar är betade hagskogar samt äldre tall- och lövskogar, där en aktiv skötsel ska motverka förgraning och gynna delvis öppna förhållanden. 7

8 Hänsyn skapar mervärde FSC-certifieringens hänsynsregler hjälper dig att göra ett gott arbete i skogen. Grunden lägger du genom att identifiera känsliga arter, viktiga miljöer och skyddsvärda områden du sedan tar hänsyn till. Slutresultatet blir en mångfacetterad och värdefull skog, som ger dig god tillväxt och bra avkastning. Som FSC-certifierad skogsägare har du kunskap om de många värden som finns i din skog: i form av virke men också i form av naturvärden, kulturvärden och rekreationsvärden. När du vet vilka värden som finns, blir det lätt att göra naturvårdsavsättningar och peka ut hänsynsområden vid olika skogsskötselåtgärder. Det bästa är att låta naturvärdesbedömningarna ingå i din FSC-anpassade skogsbruksplan. Annars måste dokumenterade bedömningar göras på beståndsnivå inför varje större skötselinsats. Bedömningarna ska vara välunderbyggda, du kan behöva hjälp av någon sakkunnig. Vänd dig till din skogliga rådgivare eller, om du ingår i ett gruppcertifikat, till den som är din kontaktperson, för att få mer information. Reservera areal för naturvård En grundregel är att minst 5 % av den produktiva skogsmarksarealen ska avsättas för naturvårdsändamål. Har du mindre än 20 ha behöver du bara sätta av bestånd som har, eller kan utveckla, höga naturvärden. Så här går du till väga: Välj ut bestånd som har störst betydelse för den biologiska mångfalden urvalet grundar du på naturvärdesbedömningen. Urvalet får inte styras av ekonomiska argument. Urvalet ska i första hand göras i mogen skog. Bestånden du sätter av ska spegla representativa boniteter. Nyckelbiotoper måste du alltid spara. Likaså utpräglat olikåldrig och skiktad naturskog, där det finns många gamla och grova träd och gott om grov, död ved i olika nedbrytningsstadier. Andra exempel på naturtyper med stor betydelse för den biologiska mångfalden är ädellövskogar, alskogar, sumpskogar och äldre skog som har betats tidigare. Beteshagar med minst 25 % krontäckning kan tas med, även om de inte är registrerade som skogsmark. Tänk på att värdefulla områden även kan finnas listade hos kommun eller länsstyrelse, exempelvis i regionala aktionsplaner. Du kan inte räkna in följande i dina avsättningar: Hänsynsytor och smala kantzoner mot bäckar, sjöar, myrar eller öppen mark som normalt sparas vid avverkning. Områden som ingår i reservat där du fått ekonomisk ersättning. När skogen inte vill Saknar din skog miljöer som är betydelsefulla för den biologiska mångfalden får du själv arbeta med att skapa sådana förhållanden på längre sikt. Spara naturvärdesträd Naturvärdesträd och död ved ska som regel lämnas kvar vid alla slags skogsbruksåtgärder. Träd som varit döda längre än ett år får du bara ta bort om de utgör en säkerhetsrisk eller kan bli grogrund för massförökning av skadeinsekter. Färsk död ved från träd som lämnats som naturhänsyn ska lämnas kvar i skogen. 8

9 Det här är naturvärdesträd Avvikande, särskilt grova och/eller gamla träd. Grova träd med påtagligt vid och grovgrenig och/eller platt krona. Grova, tidigare frivuxna, s.k. hagmarksgranar. Grova aspar och alar där sådana inte förekommer rikligt, i barrdominerade bestånd. Trädformig sälg, rönn, oxel, lönn, lind, hägg och fågelbär, samt grov hassel i barrdominerade bestånd. Grova enar. Träd med påtagliga, öppna brandlyror. Hålträd och träd med risbon. Träd med tydliga äldre kulturspår. Enstaka eller mindre grupper av ädla lövträd i det boreala (nordliga) skogslandskapet. För dig som har skog i norr Särskilda regler och hänsyn gäller för skogsbruk i fjällnära skogar ovanför den så kallade naturvårdsgränsen. Gränsen har tagits fram av Svenska Naturskyddsföreningen. Lavrika marker och träd med hänglavar är särskilt viktiga för rennäringen, och kräver särskild hänsyn i renbetes- områden. I renbetesområden får du inte gödsla på marker med stort inslag av marklavar. Markberedning ska genomföras så att skadan på lavarna minimeras. Låt lövträden leva Lövträd skapar variation och betyder mycket för mångfalden. Den allmänna målsättningen i FSC-standarden är att minst 5 % av arealen på frisk och fuktig skogsmark ska bestå av lövrika bestånd. Lövträd ska också prioriteras som naturhänsyn på lämpliga marker vid röjning, gallring och slutavverkning. Spruta giftfritt I skogen och på plantor får du inte använda bekämpningsmedel med beteckningen mycket giftig, giftig, frätande, hälsoskadlig samt miljöfarlig om inte undantag medgetts av FSC. Grundprincipen är att endast biologiska bekämpningsmedel godkända av kemikalieinspektionen är tillåtna. Kemikalier, drivmedel, oljor och icke-kemiskt avfall ska hanteras miljövänligt och lagenligt. 9 3

10

11 Så här jobbar du med en FSC-skog Slutavverkning för de allra flesta ligger den långt, långt fram. Du har gott om tid att bestämma dig för vad du ska göra innan dess. Men tiden går fortare än du tror! Skjuter du till exempel upp röjningen för länge börjar du förlora pengar redan efter 5-6 år. Skogsbruk på en höft är aldrig lönsamt, varken för dig eller naturen. Som skogsbrukare har du mer att ta ställning till än när det är dags för gallring, slutavverkning och vilket trädslag som ska planteras. Skogsbruk handlar om att planera för en god avkastning både idag och i framtiden. Som FSCcertifierad skogsägare bidrar du också till att andra värden i skogen bevaras eller skapas för framtiden. Har du inte skogen som huvudsyssla kan det vara svårt att hinna med. Ibland uppstår det också osäkerhet om vad som egentligen bör göras. Oftast är det en lönsam investering att anlita andra för sådant som man själv inte är så duktig på. Det finns ju en hel del att tänka på: Välj lämpliga trädslag Val av trädslag och föryngringssätt ska vara ändamålsenligt med tanke på marktypen och dina mål med skogsskötseln. Om möjligt ska du använda dig av naturlig föryngring. En FSC-skogsbrukare ska i första hand använda sig av inhemska trädslag. I Sydsverige, söder om gränsen för granens naturliga utbredning, får skogsmark som domineras av gran och främmande trädslag på sikt motsvara högst 50 %. Föryngra med hänsyn Markbered bara där det krävs för att uppnå en god föryngring. Använd för ståndorten väl anpassade markberedningsmetoder och ta hänsyn till naturvärdena. På fuktiga marker och marker med risk för erosion ska markberedning utföras fläckvis. Kantzoner och bryn ska inte markberedas alls, utan lämnas intakta. Plantera ingenting i kantzoner. Tänk på att inte heller plantera för nära kantzonen den ska ha tillräcklig bredd även i det uppvuxna beståndet. Det behövs också frizoner runt lämnade träd. Öppna eller igenväxande kulturmarker mindre än 0,5 ha ska inte planteras alls. Här får återväxten ske spontant, eller också kan områdena skötas som öppen mark. Det är inte heller tillåtet att plantera på gammal kulturmark där det finns tydliga natur- eller kulturvärden. Skapa bra förutsättningar med röjning Genom att röja, formar du den nya skogen till en produktions- och naturvårdsresurs. Tänk på att alltid gynna naturvärdesträd. Saknar du sådana bör du redan vid röjningen fundera på vilka träd som ska ges extra utrymme så att de på sikt kan utvecklas till naturvärdesträd. På frisk och fuktig mark ska åtgärderna anpassas så att beståndet, inklusive närområdet vid slutavverkningen, innehåller omkring 10 % lövträd i södra Sverige och 5 % i norra Sverige. Främmande trädslag kan endast vara aktuella: Om de ger betydande fördelar framför inhemska trädslag. Om de är ekologiskt anpassade till de ståndorter där de används. Om de inte ger stora negativa effekter på vare sig andra ekosystem eller biologisk mångfald. Främmande trädslag får återplanteras på marker som har haft sådana till och med Nyetableringar som görs från och med 2009 får högst motsvara 5 % av den produktiva skogsmarksarealen (eller 2,5 ha för skogsinnehav mindre än 50 ha). Men då krävs att du förstärker naturhänsynen i något annat avseende, till exempel att du lämnar mer än 10 evighetsträd/ha på hyggena eller gör större avsättning än de stipulerade 5 % för naturvårdsändamål. Detta uppnår du genom att ha en större andel löv i de yngre stadierna. Lövträden kan gärna samlas till fuktigare partier, de behöver inte vara jämnt fördelade. För att behålla en varierad och lövrik vegetation i kantzonerna kan du behöva röja bort uppväxande barrträd. Upptäcker du att främmande trädslag är på rymmen genom självspridning är det också röjsågen som gäller. 11 u

12 Gallring ger bättre slutavverkning Gallringen är till för att skapa en bra beståndsstruktur och se till att de bästa träden får lagom utrymme. Tänk på vilka träd du ska ta bort. Ibland kan det vara bättre att lämna redan undertryckta träd att självdö. Naturvärdesträd ska gynnas. Om du inte har några, eller om det bara finns enstaka exemplar, ska du friställa några träd per hektar. Det ska helst vara sådana som redan har stor krona eller representerar ovanliga trädarter. Glöm inte lövträd och högstubbar Även när du gallrar ska du planera för att mark som lämpar sig för lövträd ska innehålla cirka 10 % löv (södra Sverige) respektive 5 % löv (norra Sverige) vid slutavverkningen. Under förstagallringen behöver du inte skapa så kallade högstubbar. Men vid kommande gallringar ska du skapa omkring 3 högstubbar/ha av levande träd. Valet av träd ska motsvara dimensioner och trädslag i beståndet. Tänk på vattnet när du dikar Anlägg diken så att de inte mynnar direkt i sjöar, vattendrag och värdefulla våtmarker. Samla först vattnet för sedimentering. Ta hänsyn till naturvärden nedströms. Som FSC-certifierad skogsbrukare får du inte nydika tidigare odikad mark utom då översvämning hotar. Tänk på att nydikning kräver tillstånd av länsstyrelsen. Diken får inte underhållas på lågproduktiva marker sämre än så kallad fräkentyp. Du får utföra dikesunderhåll på annan mark, men inte djupare än dikets ursprungliga djup. Skyddsdikning är tillåten bara om det är nödvändigt för att klara föryngringen av beståndet. Slutavverkning din lön för mödan Beståndets åldersfördelning är viktig för din långsiktiga ekonomi. Försök därför få till en balanserad åldersfördelning på hela ditt skogsinnehav. För att rätta till en obalans kan du välja att skjuta på avverkningen eller tidigarelägga den. Om du avverkar själv kan ringbarkning ersätta högstubbekapning. I grova bok- och ekskogar, som gallras många gånger, kan antalet minskas till 2 högstubbar/ha. I och vid andra småbiotoper, till exempel fuktsvackor, lodytor, små hällmarkspartier och brynzoner anpassas gallringen så att särarten behålls. Spara naturvärdesträd och grov död ved av olika ålder. Lämna hänsynsytor, främst efter vattendrag och i andra avvikande småpartier. Nyckelbiotoper får inte avverkas. I renskötselområden ska hänglavsrika trädsamlingar sparas och hänglavsrika kantzoner lämnas längs vattendrag och myrar. Förröj bara där maskinerna kommer att arbeta. Inte i kantzoner och hänsynsytor. 12

13 Allt FSC-virke måste märkas vid avlägg med uppgift om avverkningstrakt och skogsägare. Transportdokument med motsvarande uppgifter ska medfölja transporten. Håll koll på entreprenörerna När du anlitar entreprenör eller annan uppdragstagare ska du upprätta avtal som klargör att entreprenören måste följa reglerna i FSC:s skogsbruksstandard, både vad gäller skötselåtgärder men också reglerna för anställda och kraven på laglydighet. Så här ska slutresultatet se ut Efter avverkningen måste det i genomsnitt finnas kvar minst 10 större, stormfasta träd per hektar av olika trädslag även efter att eventuella fröträd avvecklats. Här ingår naturvärdesträden samt större träd i kantzoner och andra hänsynsytor. De behöver inte vara jämnt spridda, men större, trädlösa ytor ska undvikas. Högstubbar skapas av olika trädslag minst 3 per hektar (i bok- och ekskogar räcker det med 2 per hektar). Äldre död ved lämnas kvar och all tidigare skapad hänsyn ska vara intakt. Lämna alltid färsk död ved om den kommer från naturvärdesträd. Likaså om veden finns i avsatta naturvärdesobjekt eller hänsynsytor. Om nya vindfällen tas ut ska du lämna minst 2 per hektar utöver det som blir kvar enligt ovan. För biobränsle gäller Skogsstyrelsens rekommendationer. Exempel på sådant som sparas Trädformig rönn. Hasselbuskage med grov stam. Grov gammal en. Naturvärdesträd, gammal tall. Hänsynskrävande biotop, signalarter. Högstubbe. Kantzon, hänsynskrävande biotop mot bergkant. Lövträdsgrupp, naturvärdesträd grova aspar. Död ved, torrträd. Trädgrupp. Död ved, vindfälle. Naturvärdesträd, grov gammal gran. Låt inte vägarna gå åt skogen Som FSC-skogsägare är du skyldig att göra vad du kan för att undvika körskador. Det är speciellt viktigt när transporter korsar vattendrag. Om körskador med stor omfattning uppkommer måste du åtgärda dem. När du planerar nya vägdragningar ska du göra det på barmark, så att natur med naturvärden inte berörs. Trummor för permanenta vattendrag får inte anläggas så att de blir vandringshinder. Har du sådana trummor på befintliga vägar, ska du åtgärda dem i samband med nästa vägupprustning. 13

14

15 Vad passar dig bäst? Det finns två vägar att välja när du vill bli FSC-certifierad. Antingen skaffar du ett eget skogsbrukscertifikat eller också blir du medlem i ett gruppcertifikat. På Svenska FSC:s hemsida, hittar du uppgifter om certifieringsföretag och organisationer som erbjuder sådan gruppcertifiering. För att bli FSC-certifierad måste du ta med all skog du äger, även om det handlar om flera olika fastigheter. Du behöver även ha papper på att du äger skogen och ska vara beredd att visa upp din bokföring. Finns det flera ägare ska alla vara överens och godkänna certifieringen skriftligen. Du är skyldig att känna till och följa såväl svenska lagar som internationella konventioner, både när det gäller ditt skogsbruk och exempelvis din ekonomiska redovisning. Oavsett om du har ett eget certifikat eller är medlem i ett gruppcertifikat är du som markägare alltid ansvarig för att standarden följs. Att skaffa ett eget certifikat Vill du ha ett eget certifikat innebär det att du själv, eller tillsammans med en skogsvårdskonsult, ser till att allt är på plats inför certifieringen. Den som utfärdar certifikatet ska vara oberoende och får inte hjälpa dig att förbereda certifieringen. Du hittar en förteckning över godkända certifieringsföretag på Ta kontakt med ett eller flera företag och be om ett kostnadsförslag. Efter att ha bestämt vem du vill anlita tecknar du ett kontrakt om certifiering. När du är redo för certifiering kommer en certifierare ut och kontrollerar att du kan leva upp till FSCstandarden. Blir du godkänd gäller certifikatet i fem år. Normalt genomförs en revision per år tills det är dags att förnya certifikatet. Ytterligare kontroller kan förekomma. Kontrollerna vid certifiering och förnyelse är något mer omfattande än kontrollerna vid mellanliggande revisioner. Sköter du inte skogen själv måste du med hjälp av avtal se till att de entreprenörer du anlitar följer standarden. Entreprenören måste även följa standardens villkor för anställda. Att bli medlem i ett gruppcertifikat Som medlem i ett gruppcertifikat kan du få råd och hjälp att förbereda certifieringen. Du hittar en förteckning över organisationer med gruppcertifiering på Kostnader och villkor kan variera, så ta gärna kontakt med några och fråga vad som gäller. När du bestämt vilket gruppcertifikat du vill tillhöra tecknar ni ett avtal. Paraplyorganisationen hjälper dig att komma igång med skogsbruk enligt FSC och gör uppföljande kontroller. Paraplyorganisationens representanter sköter alla kontakter med FSC och kontrollerar själva medlemmarna i certifikatet. Som gruppmedlem kan du ändå få besök av en certifierare i en stickprovskontroll. 15

16 Foto: Sid 6, 9 Stora Enso Sid 12, Bengt Alm, Sveaskog Sid 4, Thinkstock Övriga bilder Svenska FSC Det här är FSC FSC, Forest Stewardship Council, är en oberoende internationell medlemsorganisation, som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av världens skogar. FSC:s skogsbruksstandarder innehåller regler för hur skogsbruket ska bedrivas. Den som vill följa reglerna kan certifiera sig. Det finns nationellt och regionalt anpassade standarder, men samma grundprinciper gäller för alla certifieringar i hela världen. Systemet är frivilligt, globalt och marknadsdrivet. Över 170 miljoner ha skogsmark i mer än 80 länder är redan FSC-certifierade. I Sverige handlar det om nästan halva skogsarealen. Utöver nationella skogsbruksstandarder har FSC internationella regler för spårbarhet och för hur certifiering ska gå till. Svenska FSC Box Uppsala Tel e-post

Certifierad skog enligt FSC och PEFC

Certifierad skog enligt FSC och PEFC Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Hänsyn vid avverkningar

Hänsyn vid avverkningar Hänsyn vid avverkningar Kontraktsbilaga för avverkningsuppdrag och leveransvirke inom Södra Certifiering Texten i broschyren bygger på standardkraven inom FSC och PEFC. PEFC/05-22-11 Främjande av uthålligt

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Södras skogscertifiering

Södras skogscertifiering Södras skogscertifiering 2 SÖDRA SKOGSCERTIFIERING 2015 Innehåll 5 Certifiering för ett ansvarsfullt skogbruk 7 Gemensamma baskrav för FSC och PEFCTM 9 Skogsbruksstandard 13 Miljöstandard 24 Social standard

Läs mer

PEFC Skogscertifiering

PEFC Skogscertifiering PEFC Skogscertifiering Foto: Bo Göran Backström/SKOGENbild Arbetar för ett hållbart skogsbruk Skogen förser oss med mycket. Förnybart material att bygga hus eller göra papper av till exempel. Och förnybart

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material

Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Vad är FSC? Hållbart skogsbruk Kontrollerad skog Återvunnet material Tar hänsyn till flera aspekter: Ekologi biologisk mångfald Social respekt befolkningen i skogens närhet Ekonomisk tillväxt långsiktigt

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK

FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK FAKTA OM CERTIFIERING AV SKOGSBRUK 2010-04-15 PEFC och FSC - standarder för ett uthålligt och ansvarsfullt skogsbruk Denna skrift syftar till att belysa likheter och skillnader mellan PEFC (Programme for

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014 1 1 (10) Dokumentet upprättat Beteckning 150109 Extern slutrapport Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 150120 Grönt bokslut efter slutavverkningar och

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap

viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

CERTIFIERING FSC och PEFC

CERTIFIERING FSC och PEFC CERTIFIERING FSC och PEFC - Var en del av lösningen 1 Bureau Veritas Certicication är FSC Ackrediterat under registreringskod FSC-ACC-020-1996 Forest Stewardship Council A.C. 2 Bureau Veritas Certicication

Läs mer

Svensk PEFC Skogsstandard

Svensk PEFC Skogsstandard Svenska PEFC ek för Svensk PEFC Skogsstandard PEFC SWE 002:3 Innehåll Svensk PEFC skogsstandard... 4 1 Introduktion... 4 2 Skogsskötselstandard... 5 2.1 Aktivt, ekonomiskt skogsbruk... 5 2.2 Skogsbränsle...

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd

Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Policy för skötsel av Borlänge kommuns skogar och träd Kommunens markinnehav är en grundsten i utvecklingen av det hållbara Borlänge 2 Skogen en del av vår framtid Borlänges väg mot visionen det hållbara

Läs mer

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK

Styrande dokument beslutat av GD. Förvaltning av skogsfastigheter STATENS FASTIGHETSVERK Styrande dokument beslutat av GD skogsfastigheter skogsfastigheter (1) Styrande dokument förvaltning av skogsfastigheter innehåller: Policy Skogsbrukspolicy Skogsbrukspolicy Policy 3(1) Skogsbrukspolicy

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav

Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831. Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav Antagen av kommunfullmäktige den 8 december 2010, 214 Dnr: 318/10-831 Strategi för Båstads kommuns skogsinnehav 2 (9) Innehållsförteckning sid Bakgrund 3 Skogens rekreationsvärde 4 Viltvård 4 Övergripande

Läs mer

Forest Stewardship Council Svenska FSC

Forest Stewardship Council Svenska FSC Forest Stewardship Council Svenska FSC BRA FÖR SKOG OCH MÄNNISKOR Svensk skogsbruksstandard enligt FSC med SLIMF-indikatorer FSC-STD-SWE-02-02-2010 SW 1 Svensk skogsbruksstandard enligt FSC med SLIMF-indikatorer

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Björk efterfrågat sortiment? sid 2 Valmöjligheterna när du står i en butik är oändliga. Varje förpackning är inriktad på att locka konsumenten till köp. Det gäller att ha en

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten

Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Inledning Modellen är framtagen av Skogsriket Norrbottens arbetsgrupp för Dialog och Konflikthantering bestående av medlemmar

Läs mer

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha

Skala 1:100000. 0 500 2500 5000 7500 10000 m. = 25 ha 9 8 1 4 5 12 6 7 10 11 i 3 2 N Skala 1:100000 0 500 2500 5000 7500 10000 m = 25 ha Sammantällning över fatigheten Arealer hektar % Produktiv kogmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 14,2 3,0 0,0

Läs mer

Krav vid Gruppcertifiering

Krav vid Gruppcertifiering Svenska PEFC ek för Krav vid Gruppcertifiering PEFC SWE 004:3 Innehåll 1. Introduktion... 3 2 Omfattning... 4 3 Skogsbrukscertifiering i grupp... 4 3.1 Paraplyorganisation för skogsbrukscertifiering i

Läs mer

PEFC:s standardrevision TD IV Forum 2015-03-25 Protokoll

PEFC:s standardrevision TD IV Forum 2015-03-25 Protokoll Datum: 2015-03-25 Tid: 10:00-15:30 Plats: IHM, Warfinges väg 39 Stockholm Deltagare: Jan Fryk Maud Petri Rådström Anders Karlsson Conny Matsson Karin Ewelönn Åke Mattsson Knut Johansson Bernt Söderberg

Läs mer

Skogsskifte i Teurajärvi

Skogsskifte i Teurajärvi Skogsskifte i Teurajärvi Ett skogsskifte från fastigheten Teurajärvi 11:15 utbjudes till försäljning genom anbud. Försäljningsobjektet består av ett skogsskifte med skog i olika åldersklasser. Jakträtt

Läs mer

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning

UMEÅ KOMMUN Granskning av skogsförvaltning Kommunrevisorerna granskar Januari 2013 Innehållsförteckning Inledning... 3 1.1 Syfte, avgränsning och metod... 3 1.2 Revisionskriterier... 4 2 Uppdrag och organisation... 5 2.1 Reglemente, mål och uppdrag...

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Försäljningsunderlag. Piteå Trundavan 2:15

Försäljningsunderlag. Piteå Trundavan 2:15 Försäljningsunderlag Piteå Trundavan 2:15 Strandlinje Fantastiskt fint belägen skogsfastighet på Trundön med sandsstrand och naturlig stenpir. Strandlinje både i norr och söder. Skogen ligger främst på

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

FSC-certifieringen en revolution i skogen

FSC-certifieringen en revolution i skogen ANNONS HELA DENNA TIDNING ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN FOREST STEWARDSHIP COUNCIL FSC ANNONS SKOGENEn tidning från Svenska FSC FSC mitt i 217 miljoner IKEA-kataloger trycks på FSC-certifierat papper sid 6 Så

Läs mer

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011

SCA Skog i korthet. Nyckeltal 2012 2011 SCA Skog SCA Skog i korthet Förvaltar 2,6 miljoner hektar skog, varav 2 miljoner brukas. Försörjer SCAs svenska industrier med virke. Fem skogsförvaltningar, två plantskolor, en virkesanskaffningsenhet,

Läs mer

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar

PEFC. Spårbarhetscertifiering. För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar PEFC Spårbarhetscertifiering För att sälja träprodukter från hållbart brukade skogar Marknaden för certifierade produkter växer. Allt fler konsumenter vill veta att de varor de köper är tillverkade på

Läs mer

Fastighetskontorets skogar

Fastighetskontorets skogar Fastighetskontoret Fastighetskontorets skogar Sammanställning och analys från skogsbruksplanen www.goteborg.se Förord Denna sammanfattande rapport har författats för att presentera en sammanställning över

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Ett renskötselanpassat skogsbruk. Foto: Inger Hellman

Ett renskötselanpassat skogsbruk. Foto: Inger Hellman Ett renskötselanpassat skogsbruk Foto: Inger Hellman Ett renskötselanpassat skogsbruk Följande åtgärder, som utvecklas i denna policy, är viktiga för att utveckla förhållandet mellan rennäring och skogsbruk:

Läs mer

Ansökan om stöd Nokås 1(12)

Ansökan om stöd Nokås 1(12) Ansökan om stöd Nokås 1(12) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Stöd Box 7 351 03 Växjö På den här blanketten ansöker du om stöd för natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås)

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. med natur och rekreationsanpassning för Botk y r ka kommuns skogsinnehav

SKOGSBRUKSPLAN. med natur och rekreationsanpassning för Botk y r ka kommuns skogsinnehav SKOGSBRUKSPLAN med natur och rekreationsanpassning för Botk y r ka kommuns skogsinnehav p r o j e k t s a m o r d n a r e Karin Jansson, Tekniska förvaltningen, Botkyrka kommun r e f e r e n s g r u p

Läs mer

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen

Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen LokalEko 2 2014 Mora, Orsa, Älvdalen och Malung-Sälens kommuner Norra Dalarnas distrikt Ledaren Vi vill att vårt arbete ger effekt i skogen Skogsstyrelsen har tillsammans med skogsnäringen tagit fram målbilder

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen? Tänkbara vägar att klara antagna naturvårdsmål ett försök 101020/mn

Fungerande naturvård i skogen? Tänkbara vägar att klara antagna naturvårdsmål ett försök 101020/mn Fungerande naturvård i skogen? Tänkbara vägar att klara antagna naturvårdsmål ett försök 101020/mn MÅLSÄTTNING Klara riksdagens mål om biologisk mångfald i skogen till så låg samhällsekonomisk kostnad

Läs mer

Lilla skogspraktikan. För lönsam, stabil och vacker skog

Lilla skogspraktikan. För lönsam, stabil och vacker skog Lilla skogspraktikan För lönsam, stabil och vacker skog Innehåll Inledning 3 Kort historik 4 Naturnära skogsbrukshistoria 6 Naturhänsyn och avsatt areal 8 Stubbrytning och GROT 11 Lübeckmodellen 12 Om

Läs mer

Skogsfastighet i Kukkola

Skogsfastighet i Kukkola Skogfatighet i Kukkola Fin kogfatighet belägen 19 kilometer norr om Haparanda. Fatigheten utbjud till föräljning i två alternativ. Jakträtt i Kukkola och Toa jaktlag medföljer. Areal och koguppgifter 91

Läs mer

Rädda Svartedalens Vildmark Ordförande Kåre Ström Tvetgatan 277 442 33 Kungälv. Till Rättsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Rädda Svartedalens Vildmark Ordförande Kåre Ström Tvetgatan 277 442 33 Kungälv. Till Rättsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Rädda Svartedalens Vildmark Ordförande Kåre Ström Tvetgatan 277 442 33 Kungälv Till Rättsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län Ang. Stiftelsen Skogssällskapets verksamhet i förhållande till vad

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Gällande regler 1 januari 2012. Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012

Gällande regler 1 januari 2012. Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 lagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 Skogsvårdslagstiftningen Gällande regler 1 januari 2012 Skogsvårds Skogsstyrelsen 2012 Foton Michael Ekstrand sid 11, 25, 45, 55, 65, 67 Mattias Sparf sid

Läs mer

Skogsskifte i Sörbyn

Skogsskifte i Sörbyn Skogkifte i Sörbyn Del från fatigheten Sörbyn 1:1 älje, 35 km från Boden. Skogmarken betår till tor del av tallungkogar i olika åldrar. Objektet kan endat köpa av kogfatighetägare inom Sörbyn kiftelag

Läs mer

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek

Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Denna rapport inklusive allt innehåll är konfidentiellt och tillhör Intertek Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer# 1427631, 1701103 Glommen Skog SA Postboks 1329 Vestad Revisionskriterium

Läs mer

Bureau Veritas Certification

Bureau Veritas Certification Bureau Veritas Certification Svenskt PEFC certifieringssystem för uthålligt skogsbruk Revisionsrapport PanCert AB Senaste uppdatering: 28 augusti 2014 Typ av revision: Surveillance audit no 8 Revisionsrapport

Läs mer

Piteå Trundavan 4:17

Piteå Trundavan 4:17 Försäljningsunderlag Piteå Trundavan 4:17 Strandzon i avd 14 Trevlig och lättillgänglig skogsfastighet med strand mot havet på Trundöns södra del. Skogen består av ett skifte på ca 42 hektar främst av

Läs mer

skogsskötsel gallring i barrskog

skogsskötsel gallring i barrskog skogsskötsel gallring i barrskog Gallring ökar lönsamheten i skogsbruket. Genom att ta bort de mindre värdefulla träden och låta de bästa växa kvar ökar värdetillväxten i skogen. En nettointäkt fås tidigt

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar

Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar Skogspolicy för Sandvikens kommuns skogar Sammanfattning...3 Beskrivning av kommunens skogsmarksinnehav...4 Övergripande mål med skogen...4 Olika kategorier skog...5 Bebyggelsenära skog...5 Rekreationsskog...6

Läs mer

Svenskt PEFC certifieringssystem för uthålligt skogsbruk

Svenskt PEFC certifieringssystem för uthålligt skogsbruk Svenska PEFC ek för Svenskt PEFC certifieringssystem för uthålligt skogsbruk PEFC SWE 001:3 Dokumentnamn: Svenskt PEFC certifieringssystem för uthålligt skogsbruk Dokumenttitel: PEFC SWE 001:3 Godkänt

Läs mer

SKOGSFASTIGHET JOKKMOKK- OVANSJÖ - ANBUD

SKOGSFASTIGHET JOKKMOKK- OVANSJÖ - ANBUD SKOGSFASTIGHET JOKKMOKK- OVANSJÖ - ANBUD Jokkmokk Ovansjö 1:1 Obebyggd skogsfastighet om totalt 208 ha varav ca 137 ha produktiv skogsmark. Belägen ca tre mil söder om Jokkmokk. Virkesförråd ca 8000 m

Läs mer

Prislista Södras plantor 2015

Prislista Södras plantor 2015 Prislista Södras plantor 2015 2 PRISLISTA PLANTOR Södras plantprislista 2015 Inom Södra har vi 50 års erfarenhet av plantproduktion och vi satsar stora resurser på forskning och utveckling för att kunna

Läs mer

Ekoparksplan. Naakajärvi

Ekoparksplan. Naakajärvi Ekoparksplan Naakajärvi Förord Sveaskog har i sin miljöpolicy bestämt att 20 procent av den produktiva skogsmarken ska användas till naturhänsyn och naturskydd. Nivån bygger på den bedömning av behov som

Läs mer

Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden

Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden Om skogsindustrins arbete för att bevara den biologiska mångfalden Innehåll Så bevarar vi artrikedomen i skogen - 2 Utmaningen - 4 Det svenska skogsbruket - 8 De politiska målen - 14 Miljömålen - 16 SKOGSINDUSTRINS

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Skogsbrukets frivilliga avsättningar

Skogsbrukets frivilliga avsättningar RAPPORT 5 2012 Skogsbrukets frivilliga avsättningar Pär-Olof Stål, Linn Christiansen, Magnus Wadstein, Anders Grönvall, Patrik Olsson Skogsstyrelsen juni 2012 Författare Pär-Olof Stål Linn Christiansen

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer

Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer Generell hänsyn och naturvärdesindikatorer funktionella metoder för att bevara och bedöma biologisk mångfald i skogslandskapet? Världsnaturfonden WWF GENERELL HÄNSYN OCH NATURVÄRDESINDIKATORER 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt

Lokaleko. Det är tio år sedan Gudrun. Jag har reflekterat en hel del kring. Kronobergs distrikt Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 2 I 2015 Kronobergs distrikt Ledare. Jerker Bergdahl, Stf. DISTRIKTSCHEf Det är tio år sedan Gudrun De mest lyckade föryngringarna efter stormen Gudrun är

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11

Innehåll. Inledning...3 Plantvård...4. Plantera rätt...7. Uppföljning...11 Planteringsstandard Innehåll Inledning...3 Plantvård...4 Traktavgränsning...4 Kontrollera plantornas kvalitet och kondition...4 Skydda plantorna mot uttorkning...4 Barrots- och pluggplantor...5 Beskär

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Information om skogsskötsel i brandområdet

Information om skogsskötsel i brandområdet Information om skogsskötsel i brandområdet Stora risker med att beträda brandhärjade områden Miljöhänsyn vid avverkning Kulturmiljöhänsyn Stöd för prioriteringar bland avsättningar Plantering Sådd Skadeinsekter

Läs mer

Glommen Skog AS. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1

Glommen Skog AS. Revisionsrapport. Uppföljande revision 1 Glommen Skog AS Revisionsrapport Uppföljande revision 1 Grundläggande revisionsdata Kundadress Certifikatsnummer# 1427641, 46411 Glommen Skog AS Postboks 1329 Vestad 2405 Elverum NORWAY Revisionskriterium

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet

Sveaskog i korthet. kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveaskog i korthet kundfokus innovation enkelhet öppenhet Sveriges ledande skogsföretag Sveaskog är Sveriges största skogsägare och säljer timmer, massaved och biobränsle till cirka 170 kunder inom främst

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

DEN FANTASTISKA SKOGEN

DEN FANTASTISKA SKOGEN DEN FANTASTISKA SKOGEN Massor av skog Som ett grönt täcke bäddar skogen in oss. Bortsett från kalfjällen och de större jordbruksbygderna så finns det skog överallt i vårt land. Skogen är till nytta på

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA SCA FOREST PRODUCTS SCA är världsledande inom FSC-certifierade produkter Kunder och konsumenter har försökt finna en trovärdig strategi för att välja goda produkter

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län.

Kulturmiljöanalys. Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Kulturmiljöanalys Inför planerad torvtäktsetablering vid Brattfors, Nordmalings kommun i Västerbottens län. Västerbottens museum/ Uppdragsverksamheten Ellinor Johansson 2011 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Aktionsplan för biologisk mångfald

Aktionsplan för biologisk mångfald Aktionsplan för biologisk mångfald Uppföljning 1997-2007 Projektansvarig: Magnus Bergström och Monica Pettersson Författare: Jessica Eisenring Omslag: Bertil Kumlien Tryck: Affärstryckeriet 2008 Ledningskontoret

Läs mer

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307

Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-07-06 1(8) Kostnader och intäkter i det storskaliga skogsbruket 2014 JO0307 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Hållbarhetsredovisning 2012

Hållbarhetsredovisning 2012 Hållbarhetsredovisning 2012 Bergvik Skog hållbarhetsredovisning 2012 1 Bergvik Skog hållbarhetsredovisning 2012 Årsredovisning 2012 Hållbarhetsredovisning 2012 2012 1 Innehåll VD har ordet 4 Om Bergvik

Läs mer

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning

JORD & SKOG 8. 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning JORD & SKOG 8 8.1 Åker 8.2 Skog 8.3 Övergödning 8.4 Försurning 8.1 ÅKER Näring av nationell betydelse Såväl jord- som skogsbruk är enligt miljöbalken av nationell betydelse, även om åker- och skogsmark

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Södermanlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Södermanlands län ISSN 1400-0792 Nr 2006:7 Strategi för formellt skydd av skog i Södermanlands län Titel Kontaktperson Beställningsadress Strategi för formellt skydd av skog i Södermanlands län Cecilia Nygren, Länsstyrelsen

Läs mer