BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET"

Transkript

1 Bilaga 3 BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET av Basim Saifi och Lars Drake Bakgrund Pågående förhandlingar mellan EU:s medlemsstater om en ny förordning om växtskyddsmedel samt ett ramdirektiv för en hållbar användning av bekämpningsmedel med en sammanhörande tematisk strategi för växtskyddsmedel kommer att leda till nya gemensamma regler för hela EU eller zoner inom EU. Dessa regler kommer att vara avgörande för hur långt Sverige kan gå i riktning mot riskfri användning av bekämpningsmedel 1. Kemikalieinspektionen bistår regeringen med underlag för förslag som kan leda till striktare regler och större frihet för nationella handlingsprogram som syftar att minska riskerna, användningen och beroendet av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel används för att minska ekonomiska förluster orsakade av skadegörare. Bekämpningsmedel används också av hygieniska skäl och för att hejda sjukdomsspridning och minska obehag som kan orsakas av levande organismer. De negativa effekter som uppkommer i samband med användning av kemiska bekämpningsmedel kan vara risker med bekämpningsmedelsrester i livsmedel, hälsorisker vid användning och risker för den yttre miljön. Ett problem som kan påverka medlens långsiktiga effekter är uppkomst av resistens. Livsmedelsverkets stickprovkontroll om rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel under 2005 visar att mindre än 1 % hade resthalter över gränsvärdet. I importerade produkter från andra EU-länder och från länder utanför EU hade 5 % respektive 8 % resthalter över gränsvärdet (Andersson et al. 2005). Bedömningen av risk för kroniska effekter för konsumenter av sådana nivåer kan vara låg men en del ämnen kan ge upphov till akuta effekter, speciellt för barn och andra känsliga grupper. Ökad utbildning, förbättrade redskap och striktare regler har medfört en minskning av hälsorisker vid användning av bekämpningsmedel i Sverige. Genom Arbetsmiljöverket och Jordbruksverket samt lantbrukarnas organisationer har omfattande information och utbildning om användning av bekämpningsmedel spridits till användarna. Spridning av bekämpningsmedel till vattendrag och landmiljö är ett problem som kräver ökade motåtgärder. Resultat från provtagning visar att rester av bekämpningsmedel påträffas i såväl vattendrag och sjöar som i grundvatten. Rester av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige påträffas ibland i sådana undersökningar. Det svenska arbetet med problematiken med bekämpningsmedel har medverkat till riskminskning. Räknat i mängd verksamt ämne per hektar är användning och risker av bekämpningsmedel lägre än de flesta EU-länder. Men tillståndet är långt ifrån en riskfri användning av bekämpningsmedel, vilket kräver omfattande och långsiktigt arbete inom olika områden. Skillnaderna mellan olika bekämpningsmedel är stora när det gäller giftighet, nedbrytbarhet och rörlighet i miljön. Deras användningsområden och möjligheten till minskad användning 1 Begreppet riskfri antyder låg eller obefintlig negativ påverkan användning av bekämpningsmedel på hälsa och miljö.

2 och substitution varierar också mycket. Det generella målet för bekämpningsmedelspolitiken är att hälso- och miljöriskerna av bekämpningsmedel skall minska fortlöpande genom övergång till bekämpningsmedel med mindre risk och minskad användning av bekämpningsmedel. Detta kräver kunskap och bidrag från toxikologer, ekonomer m.fl. för att kunna göra bättre prioritering och införa effektivare styrmedel (Opschoor and Pearce 1991). Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för godkännande av bekämpningsmedel i Sverige. Detta sker enligt reglerna inom EU och i Sverige samt i samråd med bl.a. Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Den största delen av de bekämpningsmedel som används i Sverige kräver utbildning och individuella tillstånd. En mindre mängd medel förutsätter utbildning av yrkesutövare och mindre än 10 procent får användas utan sådana krav. Bekämpningsmedlen delas juridiskt in i växtskyddsmedel och biocidprodukter. Växtskyddsmedel består främst av ogräsmedel, svampmedel, betningsmedel, insektmedel samt tillväxtregulatorer, som huvudsakligen används inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk för att skydda växter och växtprodukter från skadliga levande organismer. Som framgår av tabell 1 är ogräsmedel den största i gruppen inom växtskyddsmedel. Biocidprodukter består främst av impregneringsmedel, slembekämpningsmedel, antifoulingmedel och saneringsmedel, som huvudsakligen används inom industrin och hushållen för att avlägsna skadliga levande organismer. Impregneringsmedel är den största i gruppen vad avser försålda mängder. De biocider som sätts ut på marknaden utan krav på godkännande ingår inte i tabell 1. Vid slutet av 2005 fanns det 287 verksamma ämnen/organismer i 781 godkända bekämpningsprodukter, varav ca 70 var s.k. biologiska bekämpningsmedel (KemI 2006). I växtskyddsmedel fanns 187 verksamma ämnen/organismer och i biocidprodukter fanns 122 verksamma ämnen/organismer. Det innebär att 22 verksamma ämnen/organismer används som både växtskyddsmedel och biocider. Tabell 1 visar en översiktlig bild av bekämpningsmedelsanvändningen i Sverige. Ca 560 ton verksamt ämne, mest ogräsmedel, såldes 2005 för hushållsanvändning (KemI 2006). Statistik över försäljningsvärde av olika bekämpningsmedel, som är viktigt för ekonomiska analyser är tyvärr knapphändiga. Till jordbruket såldes ca 1670 ton och till industrin ca 9300 ton. Försäljning av bekämpningsmedel under ett visst år speglar i stor utsträckning användningen om ingen effekt av hamstring förekommer. Hamstringseffekten bedöms ha varit liten år Statistiken bör ändå tolkas försiktigt. Generellt är användning av bekämpningsmedel större än redovisade uppgifter eftersom statistiken bara omfattar godkända medel. Användning av bekämpningsmedel omfattar också medel utan krav på godkännande och medel som importeras och används utan att registreras. 2

3 Tabell 1 Försålda bekämpningsmedel 2005 Typ av medel Verksamma ämnen, antal Verksamt ämne, ton Förändring i mängd sedan , % Förändring i mängd sedan , % Försäljnings- värde, m.kr. * Betningsmedel 21 41, Svampmedel , Ogräsmedel , Tillväxtregulatorer 10 19, Insektmedel ** 59 36, Myggmedel Slembekämpningsmedel , Saneringsmedel 4 48, Avskräckningsmedel 20 8, Medel mot gnagare 7 0, Impregneringsmedel , Övriga träskyddsmedel 16 46,4-75 Antifoulingmedel 8 114,3 +79 Övriga medel 5 5,4 Totalt Källa: KemI 2006 och Jordbruksstatistisk årsbok 2006 *Uppskattat på basis av försäljningsvärde och mängd av bekämpningsmedel till jordbruket år 2000 och 4.6% ökning av producentprisindex mellan 2000 och **Inkluderar inte myggmedel. Användning av växtskyddsmedel mätt i ton aktivt ämne har minskat betydligt, framför allt under andra hälften av 1980-talet. Antalet hektardoser har dock i stort sett varit oförändrat. En del av minskningen beror på övergång till effektivare medel som används i mindre mängd per hektar. Vid mitten av 1980-talet infördes ett antal åtgärder för att minska riskerna med användning av växtskyddsmedel. Godkännanden tidsbegränsades, krav på ny prövning av redan godkända produkter ställdes och striktare krav ställdes vid omprövning. Skatt på verksamt ämne i växtskyddsmedel infördes och ett mål på halvering av användningen formulerades i form av ett nationellt program som bl.a. omfattade förbättrad teknik för användning och spridning samt en satsning på information till lantbrukarna. Målet nåddes Den direkta effekten av skatten på användningen var liten eftersom skattesatsen var och är låg, 30 kr per kg verksamt ämne, och elasticiteten är relativt låg. De indirekta effekterna, framför allt genom finansiering av viktiga åtgärder, har bedömts vara större (SOU 1990, Vail et al. 1994). 3

4 Ogräsmedelsanvändning har ökat under de senaste 10 åren. Detta skedde trots att den totala åkerarealen minskade med ca 3 % och ekologisk odling, som inte använder växtskyddsmedel, har ökat till över 10 % av Sveriges åkerareal. Värt att notera är också den ökade användningen av slembekämpningsmedel inom industrin och av antifoulingmedel, samt myggmedel som används av hushållen. Räknat i mängd verksamt ämne har jordbruket lyckats genomföra kraftigare minskning i användning av bekämpningsmedel än industrin. Trots att användning av biocider är ca 4 gångar större än användning av växtskyddsmedel är det användning av bekämpningsmedel i jordbruket som uppmärksammas och hanteras mest. Förklaringen är att växtskyddsmedel huvudsakligen används i öppna system. Möjliga förklaringar till ökad användning av bekämpningsmedel de senaste tio åren, som förmodligen kommer att fortsätta om inga ytterligare åtgärder vidtas, kan vara; varmare klimat, företagsekonomiska förhållanden, kravet på godkännande utökades successivt till att omfatta fler typer av produkter och användningsområden, ökad produktion av grödor som kräver mer bekämpningsmedel, krav på ökad cirkulation av processvatten vid pappersindustrin, ökad andel åkermark som läggs i träda och som bryts med hjälp av ogräsmedel, resistansutveckling hos skadegörare och användning av mindre effektiva ämnen. Dessa faktorer, som bör undersökas när man utarbetar en övergripande handlingsprogram för bekämpning med låg risk, visar på behovet av en mer holistisk syn i strävan efter en riskfri användning av bekämpningsmedel. Vid Kemikalieinspektionens tillkomst 1986 var 681 kemiska produkter godkända. I slutet av 1990 minskade de till 343 produkter för att öka igen till 781 produkter vid slutet av 2005 (KemI 2006). Samtidigt har striktare krav för godkännande införts. Det krävs idag mycket mer kunskap om verksamma ämnen och produkter i prövningsprocesser. Detta innebär ökat arbete och ökade kostnader för godkännande av bekämpningsmedel, framför allt för företagen eftersom kraven på klassificering och märkning av produkter samt för framtagande av dokumentation har skärpts. Mellan 1986 och 1995 avslog Kemikalieinspektionen 93 ansökningar om godkännande av försäljning av bekämpningsmedel i Sverige (KemI 2006). Det totala antalet avregistrerade produkter under perioden var 593. Antalet avslagna ansökningar under var 51 medan det totala antalet avregistrerade var 352. De mest farliga ämnena har tagits bort från gruppen godkända bekämpningsmedel. I samband med harmonisering av lagstiftning inom EU finns det risk att ämnen och produkter som redan förbjudits i Sverige åter kan användas. Sammanfattningsvis kan sägas att bekämpningsmedel fortfarande ger upphov till en påtaglig risk trots det omfattande riskminskningsarbete som utförts de senaste decennierna. Behovet av ytterligare åtgärder är uppenbart. Nationellt handlingsprogram Kemikalieinspektionen ska tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket till regeringen ge förslag till nationellt handlingsprogram, med stöd av den tematiska strategin för växtskyddsmedel, för att bl.a. med produktvalsprincipen motverka att växtskyddsmedelsprodukter som innehåller särskilt farliga ämnen används i Sverige samt för att minska kemikalieberoendet. Det svenska arbetet med bekämpningsmedel har medverkat till riskminskning för miljö och hälsa, framför allt i jordbruket. Sedan andra hälften av 1980-talet har fyra femåriga nationella handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket genomförts. Det sista 4

5 handlingsprogrammet, som har tagits fram av Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen i samråd med Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket, omfattade flera viktiga aktiviteter för riskreducering såsom utökad satsning på informationsspridning och utbildning, stöd till forskning och utveckling och ökade insatser i arbetet med godkännande och kontroll (Jordbruksverket 2002). Handlingsprogrammet planerades för perioden men har förlängts till Den årliga kostnaden för genomförande av föreslagna åtgärder har skattats till ca 65 mkr. Det finns goda skäl att ett nytt sådant program vidgas till att omfatta också användning av bekämpningsmedel inom industrin och hushållen. Omfattningen behöver då bli större. Företagsekonomiska och klimatiska förhållanden kommer förmodligen att verka för en ökning av användning och risker av bekämpningsmedel i Sverige. För att motverka en sådan utveckling krävs det mer omfattande och systematiskt arbete inom olika områden. Regelsystemet som håller på att utformas inom EU kommer att ha långsiktiga effekter på Sveriges arbete med riskreducering av bekämpningsmedel. Det finns behov av förändringar av kunskap, värdering och teknisk utveckling, vilket kräver åtgärder med långsiktiga effekter och som ömsesidigt understöder varandra. Arbetet med att utforma ett effektivt handlingsprogram bör vara förutsättningslöst med avseende på val av styrmedel och åtgärder. Såväl tvingande regler, prövningsförfarande och ekonomiska styrmedel, som information och frivilliga åtaganden bör analyseras. För att utarbeta ett sådant handlingsprogram på ett adekvat sätt krävs det ett omfattande utredningsarbete som täcker och integrerar ett antal viktiga och relevanta frågor kring användning av bekämpningsmedel. Handlingsprogrammet för perioden , med möjlighet till förlängning, kan innebära en årlig samhällsekonomisk kostnad på ca 100 mkr som, helt eller delvis, kan finansieras genom att reformera avgifts- och skattesystem inom kemikalieområdet. Framtagande av ett genomtänkt och övergripande handlingsprogram kan kosta 8-10 mkr, vilket är ungefär två procent av den totala uppskattade kostnaden för programmet. Effekterna av förslagen i handlingsprogrammet sträcker sig över många områden på kort och lång sikt och kan inte konsekvensanalyseras i nuläget eftersom de ännu inte tagits fram. Hur många företag och hur mycket samt effekterna för små företag beror på vilka konkreta åtgärder som faktiskt kommer att ingå i handlingsprogrammet. Det förekommer nästan ingen tillverkning av bekämpningsmedel i Sverige varför förväntade effekter avser företag och hushåll som använder aktuella medel. Betalningsviljan utöver marknadspriset, som indikerar välfärdsvärde, är i flera fall hög. Den låga elasticiteten är ett tecken på det. Enkla kalkyler baserade på företagens utgifter är därför otillräckliga. 5

6 Utrymme för nationella beslut Förslag nr 7, delmål 4 Regeringen bör arbeta för att medlemsstaterna ges tillräckliga möjligheter i den nya växtskyddsmedelsförordningen att införa nya eller behålla gamla handlingsplaner som syftar till att minska risker med och beroende av bekämpningsmedel utan att dessa begränsas av godkännanderegler för enskilda växtskyddsmedel. Sveriges policy för godkännande av bekämpningsmedel har varit central i arbetet med att reducera riskerna av bekämpningsmedel. Produktgodkännande är baserat på en helhetsbedömning av produkternas risker som inkluderar ett antal andra faktorer än bara farligheten och verkningsgraden av det verksamma ämnet som ingår i produkten. Genom olika handlingsprogram som omfattar bl.a. teknikutveckling och utbildning har Sverige lyckats förhindra eller minska användning av ett antal växtskyddsmedel, t.ex. svampbekämpningsmedel som används för behandling av frukt och andra produkter, som potatis, vid lagring. Förslaget innebär ett försvar av status quo och förväntas därför inte innebära några väsentliga förändringar i Sverige. Det finns ingen grund för att tro att det skulle kunna bli stora effekter för företag i Sverige om förslaget genomförs. Om förslaget inte genomförs finns det risk att vissa ämnen, som genom det samlade svenska riskhanteringsarbetet mer eller mindre helt upphört att användas, återigen kan komma att användas i Sverige. De ekonomiska effekter som kan förväntas om förslaget genomförs i jämförelse med att det inte genomförs avser i första hand kortsiktiga ekonomiska förluster för ett relativt litet antal företag, som skulle följa av något mer omfattande restriktioner på den svenska marknaden. Administrativa kostnader för myndigheter och branschorganisationer behöver inte vara omfattande och företagen förväntas få mycket låga administrationskostnader. Skyddsnivån i EU kan öka något jämfört med dagens nivå som en följd av förslaget. Effekterna blir då i huvudsak av samma karaktär som för Sverige i jämförelsen ovan mellan förslaget och att inget görs I Kommissionen förslag till ny förordning har Sveriges möjlighet att inte tillåta användning av vissa farliga eller, för svenska förhållanden, onödiga växtskyddsmedel tagits bort genom kravet på ömsesidig acceptans av godkännande inom EU eller zoner inom EU. I stället innehåller förslaget införande av en lista över kandidatämnen för substitution. Att införa och utveckla en sådan lista ger signaler till tillverkare och användare om vilka ämnen som kan bli aktuella för förbud eller andra åtgärder. Sverige kan inom sin marknad stoppa försäljning av växtskyddsmedel som innehåller sådana ämnen. Därför är det viktigt för Sverige att särskilt farliga ämnen klassificeras som kandidatämne för substitution. Tematisk strategi för biocider Förslag 8, delmål 4 Regeringen bör agera för framtagande av en temastrategi för användning av biocidprodukter i syfte att reducera riskerna vid användning samt beroendet av biocidprodukter. Det är inte möjligt att genomföra en normal konsekvensanalys av detta förslag eftersom det inte innehåller konkreta förslag till åtgärder. Effekterna beror på hur den aktuella strategin 6

7 utformas och tillämpas, vilket inte kan förutses i dagsläget. Fördelarna bedöms dock ha goda förutsättningar att överstiga kostnaderna. Det finns goda skäl att bedriva arbetet med en tematisk strategi för biocider parallellt med den tematiska strategin för växtskyddsmedel. Likheterna är stora. Båda grupperna av medel används för att påverka populationer av organismer. En del av de verksamma ämnena i bekämpningsmedel används både som växtskyddsmedel och biocid. I Sverige 2005 gällde det 22 ämnen. Den direkta kostnaden av förslaget består av arbete med underlagsmaterial, förhandlingar och direkt utformning av strategin. Arbetet ska genomföras inom EU varför kostnaden för Sverige inte behöver bli särskilt stor. Nyttan består av en allmän skärpning av åtgärder inom biocidområdet och av att olika åtgärder kan koordineras och därmed riskminskningsarbetet förstärkas. Koordinationen med strategin inom växtskyddsområdet innebär i sig en viss kostnadsbesparing. Utveckling och marknadsetablering av miljövänligare bekämpningsmedel Förslag 14, delmål 4 Regeringen bör se över de ekonomiska förutsättningarna för små och medelstora företag (SME) vid prövningsförfarandet av biologiska bekämpningsmedel och andra ur miljö- och hälsosynpunkt fördelaktiga alternativ (avskräckande medel, feromoner mm) samt utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd för marknadsintroduktion av dessa Nuvarande regelsystem om godkännande och registrering ställer omfattande krav på tillverkare/importörer att redovisa miljö och hälsoeffekter av deras bekämpningsmedel. Dessutom betalar de kostnaden av det granskningsarbete som Kemikalieinspektionen utför i samband med godkännandeprocessen, 4 mkr för godkännande av ett nytt kemiskt ämne och 2 mkr för godkännande av ett nytt biologisk ämne/medel. Att industrin bär aktuella kostnader för undersökning och granskning är i princip rätt, men det motverkar utveckling och marknadsetablering av miljövänliga kemiska och biologiska bekämpningsmedel som kan ersätta medel som bedöms ha högre risk. Utveckling av kemiska bekämpningsämnen mot lägre grad av farlighet och risk som förväntas att säljas i relativt små mängder motverkas av de höga granskningskostnaderna. Utveckling av biologiska bekämpningsmedel och organismer som kan användas i bekämpning av skadegörare motverkas också av höga granskningskostnader. Dessa problem ger motiv till att utreda en förändring av avgiftssystemet så att det underlättar, eller åtminstone inte motverkar, utveckling och marknadsföring av nya miljövänliga bekämpningsmedel. Ekonomistyrningsverket (2005) har analyserat problemet och föreslagit ett årligt stöd till sådana produkter med 8 mkr. Andra möjligheter är att sänka granskningsavgifterna överlag eller riktat mot biologiska bekämpningsmedel. Sådana förändringar av granskningsavgifterna förutsätter en viss ökning den årliga försäljningsavgiften. De direkta kostnaderna av förslaget består av utredningsarbete omfattande ca 2 miljoner kronor. 7

8 Införande av ett nytt avgiftssystem kan i sig skapa vissa mindre övergångskostnader. Kostnader för handläggning inom Kemikalieinspektionen kommer att öka men inte i någon större utsträckning. Förändringen vid ett eventuellt införande kan betraktas som förskjutning av kostnaden från företag som avser att sätta biologiska bekämpningsmedel på marknaden till övriga företag som producerar eller saluför bekämpningsmedel. Det innebär också att produkter som säljs i stora mängder får betala en något större andel än idag. Samhällsekonomisk nettokostnad kan därmed bli mycket låg eller obefintlig. Kostnaderna kan beräknas först när ett konkret förslag har utformats. Kostnaden av direkta utvecklingsstöd utgörs av beslutat anslag. Nyttan av diskuterade system kan vara omfattande i form av snabbare substitution av högriskprodukter och därmed följande minskad hälso- och miljöpåverkan. Forskning och utveckling av miljövänliga bekämpningsmetoder Förslag 15, delmål 4 Regeringen bör utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd till forskning om biotekniska organismer som används i bekämpande syfte. (mikroorganismer, virus, nematoder, insekter och spindeldjur). (Se konsekvensanalys i bilaga 3) Det vore önskvärt att utveckla alternativa bekämpningsmetoder som är helt eller delvis fria från användning av kemiska bekämpningsmedel, nämligen ekologisk, biologisk eller integrerad bekämpningsteknik. Det är viktigt att ge stöd till forskning för att kunna bekämpa skadegörare effektivare, behovsanpassa den kemiska bekämpningen samt förbättra hantering av bekämpningsmedel avseende den yttre miljön och arbetsmiljö. Men utveckling av resistens hos skadegörare och ökade kostnader av bekämpningsmedelsanvändning för samhället gör det särskilt viktigt att fokusera på framtagande av kunskap som gör det möjligt att effektivt bekämpa skadegörare utan, eller med marginell användning av kemiska bekämpningsmedel. En årlig insats på 5-10 mkr under 5 år för forskning om biotekniska organismer bör ge förutsättningar för märkbara framsteg. Detta kan betraktas som en del av ovanstående förslag om övergripande handlingsprogram. Genomförande av förslaget innebär en fast kostnad som betalas med skattemedel.. Nyttan av förslaget kan vara omfattande i relation till de satsade pengarna. Resultaten av aktuell forskning kan bidra till att andra åtgärder får en förutsättning att faktiskt bli framgångsrika. Forskningsresultat kan dock inte i detalj förutses och därför kan heller inte dess ekonomiska effekter uppskattas. Litteratur Andersson, A., A. Jansson and A. Hellström (2006). The Swedish Monitoring of Pesticide Residue in Food of Plant Origin: Rapport nr. 13:2006, Livsmedelsverket, Uppsala. Bergkvist, P. (2004). Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm level, A Swedish approach. PM nr. 6/04, Kemikalieinspektionen, Stockholm. Ekonomistyrningsverket (2003). Avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel. ESV 2003:11, Ekonomistyrningsverket, Stockholm. Ekonomistyrningsverket (2005). Stöd för bekämpningsmedel med låg risk. ESV 2005:12, Ekonomistyrningsverket, Stockholm. 8

9 Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen (2002). Förslag till handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år Rapport 2002:7, Jordbruksverket, Jönköping. Kemikalieinspektionen (2006). Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel Kemikalieinspektionen, Stockholm. Miljömålsrådet (2004). Miljömålen, Allas vårt ansvar. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål, Naturvårdsverkat, Stockholm. Opschoor, H. and D. Pearce (red) (1991). Persistent Pollutants, Economic and Policy. Kluwer Academic Publication, Dordrecht and London. SOU (1990). Sätt värde på miljön, Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. SOU 1990:59, Miljödepartementet, Stockholm. SOU (2003). Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?, Betänkande av HOBSutredningen. SOU 2003:9, Jordbruksdepartementet, Stockholm. Vail, D., K. P. Hasund och L. Drake (1994) The Greening of Agricultural Policy in Industrial Societies, Swedish reform in Comparative perspective. Cornell University Press, Ithaca and London. 9

Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen

Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen www.kemi.se Kemikalieinspektionens utredningar: - När kan ekonomiska styrmedel

Läs mer

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Nytt europeiskt regelverk för växtskydd Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Som man sår får man skörda Rotdödare Men det är inte hela sanningen Stråknäckare Ogräs Det behövs också växtskydd

Läs mer

Din expertguide till EU:s kemikalielagstiftning

Din expertguide till EU:s kemikalielagstiftning Din expertguide till EU:s kemikalielagstiftning Många konsultföretag erbjuder allmän vägledning i frågor som rör lagstiftning, men få ger service med hög kvalitet och i rätt tid på samma sätt som JSC.

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt PM 3/03 Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Sundbyberg i juni 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen E-post: kemi@cm.se www.kemi.se

Läs mer

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m.

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. Diarienummer 6.4.16 5851/13 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. A Allmänt Beskrivning av problemet

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

Växtodlingsrådet 2015-01-21

Växtodlingsrådet 2015-01-21 Växtodlingsrådet 2015-01-21 Kemiska växtskyddsmedel i hållbart jordbruk Sverige har ett bra utgångsläge: Välskötta jordar Tillgång till vatten Kanske ett något varmare klimat är på G Kvalificerade rådgivare

Läs mer

Avgifter för bekämpningsmedel

Avgifter för bekämpningsmedel Rapport Nr 5/13 En rapport från Kemikalieinspektionen www.kemi.se Avgifter för bekämpningsmedel Redovisning av ett regeringsuppdrag KEMIKALIEINSPEKTIONEN Avgifter för bekämpningsmedel Redovisning av ett

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

Kemikalieinspektionen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Nliljödepanclnentet) senast den 31 januari 2012.

Kemikalieinspektionen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Nliljödepanclnentet) senast den 31 januari 2012. Regeringsbeslut 1:8 REGERINGEN 2011-06-22, M201112367/Ke M i Ijödepartementet Kemikalieinspektionen Box 2 172 13 SUNDBYBERG Kemikalie inspektionen' Handl. Ink. 2011-07- C 4 ; ". Säl< nr löp nr. 6YZ -1{-1(~{f/)8

Läs mer

Får vi ta en kvart av din tid?

Får vi ta en kvart av din tid? Får vi ta en kvart av din tid? Vad är det? REACH är en kemikalielagstiftning (1907/2006/EG) som började gälla från och med 2007 06 01 och omfattar alla 27 länder inom Europa. Förkortningen REACH står Registration,

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Kemiska produkter i butiker

Kemiska produkter i butiker 2:a reviderade upplagan Kemiska produkter i butiker märkning och ansvar KEMIKALIEINSPEKTIONEN Till dig som säljer kemiska produkter Farliga kemiska produkter ska vara rätt märkta när de säljs Företagen,

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Regler och nytt Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens folkhälsoinstitutet

Läs mer

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Tillstånd och upplysning Agneta Westerberg Avdelningschef -. Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern (JK) har våren 2015 riktat allvarlig kritik mot Kemikalieinspektionen

Läs mer

Kemikalieveckan 2015

Kemikalieveckan 2015 Miljökontoret Rapport 2015-09-29 Kemikalieveckan 2015 - fokus på barns hälsa och säkerhet Rapporten upprättad av: Linn Andersen Kristin Svee 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund

Läs mer

S W ED I S H ENV I R O N M E N T A L P R O T E C T I O N A G E N CY

S W ED I S H ENV I R O N M E N T A L P R O T E C T I O N A G E N CY 1(18) Konsekvensutredning av förslag till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel samt föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter 1 Beskrivning av vad Naturvårdsverket

Läs mer

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län

Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Rapport om kemikalietillsynen i nio kommuner i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län, maj 2003 Text: Susanne Ortmanns Naturskyddsföreningen i Stockholms län Projektet har finansierats av

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

EN SKRÄMMANDE FRAMTID FÖR VÅRA BARN I EN GIFTFYLLD MILJÖ frågor till de politiska partierna om miljömålet - en giftfri miljö

EN SKRÄMMANDE FRAMTID FÖR VÅRA BARN I EN GIFTFYLLD MILJÖ frågor till de politiska partierna om miljömålet - en giftfri miljö EN SKRÄMMANDE FRAMTID FÖR VÅRA BARN I EN GIFTFYLLD MILJÖ frågor till de politiska partierna om miljömålet - en giftfri miljö Vi, www.giftfritt.se, ställde till de politiska partierna ett antal frågor kring

Läs mer

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun Revisionsrapport Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun 2010-08-25 Erland Gustafsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel Reviderade av styrelsen för Svenskt Växtskydd den 30 november 2011 1. Dessa riktlinjer

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Neonikotinoider i miljön

Neonikotinoider i miljön Neonikotinoider i miljön Jenny Kreuger & Ove Jonsson Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Uppsala Biodlarnas riksseminarium 2013 Allt om bin! Örebro 2013-04- 13 A poli>cal ba@le over pes>cides The Scien>st

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar

Kemiska produkter i butiker. Märkning och ansvar Kemiska produkter i butiker Märkning och ansvar ISBN: 91-7932-057-0 Fler exemplar av broschyren kan beställas från: CM-gruppen, Box 11063, 116 11 Bromma Tel: 08-50 59 33 35, fax 08-50 59 33 99 E-post:

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Du ansvarar för dina kosttillskott

Du ansvarar för dina kosttillskott Du ansvarar för dina kosttillskott Till dig som tillverkar eller säljer kosttillskott I detta informationsblad kan du som livsmedelsföretagare läsa om kosttillskott. Informationen ger en överblick över

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering

Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Huvudman Skogsstyrelsen i respektive region är huvudman för kursen. Huvudmannen har ansvar för att det erbjuds kurser efter behov, att

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Miljögifter i odlingslandskapet

Miljögifter i odlingslandskapet Miljögifter i odlingslandskapet Miljöövervakning av växtskyddsmedel Jenny Kreuger, Bodil Lindström, Therese Nanos, Martin K. Larsson & Ove Jonsson SLU Miljöövervakningsdagarna 2013 Tällberg 2013-10-02

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Riskvärdering av växtskadegörare

Riskvärdering av växtskadegörare Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare

Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare 2011-05-16 Bilaga 2 Kommentarer till frågorna i Checklista Reach för nedströmsanvändare Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Reach trädde i kraft 1 juni 2007 och är än så länge under infasning. Delar av Reach gäller

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling

Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling Även i ekologisk odling måste man hålla undan ogräs, insekter och svampangrepp, som till exempel skorv. Ogräs bekämpas mekaniskt, insekter tar

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa

Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa Maria Wivstad Centrum för uthålligt lantbruk Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, Box 7047, 750 07

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

(EGT L 123, 24.4.1998, s. 1) nr sida datum M1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29 L 284 1 31.10.

(EGT L 123, 24.4.1998, s. 1) nr sida datum M1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29 L 284 1 31.10. 1998L0008 SV 17.12.2012 024.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/8/EG av den 16

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Rapport Kemiska bekämpningsmedel. Sveriges miljökrav i jämförelse med några andra EU-länder

Rapport Kemiska bekämpningsmedel. Sveriges miljökrav i jämförelse med några andra EU-länder Rapport Kemiska bekämpningsmedel i jordbruket Sveriges miljökrav i jämförelse med några andra EU-länder Författare: Linda Landin Layout: Ingela Espmark, Espmark & Espmark Omslagsfoto: istockphoto 2 Förord

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Förteckning över Kemikalieinspektionens föreskrifter den 24 februari 2015 Föreskrifter 1. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om

Läs mer

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Vänersborgs kommun Revisionsrapport Juli 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 Förslag till

Läs mer

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) 24.11.2009 Europeiska unionens officiella tidning L 309/1 I (Rättsakter som antagits i enlighet med EG- och Euratomfördragen och som ska offentliggöras) FÖRORDNINGAR EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Läs mer

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Hållbar råvaruproduktion från jord till bord Claes Johansson, Chef Hållbar Utveckling Tillsammans tar vi ansvar från jord till bord Maskiner Inköp Växtodling Insatsvaror Lantbrukare Spannmål Vidareförädling

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)?

Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? Hur skall vi angripa problemet (med att läkemedelsrester når naturen)? 10 april 2014 Ann-Marie Camper Koordinator Skånes Hav och Vatten Så här möter vi ofta frågan om läkemedel och miljö 6 4 2 0 Serie

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker

MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker MILJÖEKONOMI 8 april 2015 Jordbrukspolitiken kan bli mer träffsäker Björn Carlén Konjunkturinstitutet 2014 års rapport fokuserar på jordbruksstödens träffsäkerhet 1. Redogör för rapporten Miljö, ekonomi

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Översyn av Kemikalieinspektionens verksamhet 2004:1

Översyn av Kemikalieinspektionens verksamhet 2004:1 Översyn av Kemikalieinspektionens verksamhet 2004:1 MISSIV DATUM DIARIENR 2004-01-12 2003/145-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2003-03-13 M2003/85/Kn Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att

Läs mer

4/05 Kemikalieinspektionen Sjöfartsverket Vinnova

4/05 Kemikalieinspektionen Sjöfartsverket Vinnova PM 4/05 Hur riskerna med båtbottenfärger för fritidsbåtar kan minska Återrapportering av mål i 2004 års regleringsbrev Kemikalieinspektionen Sjöfartsverket Vinnova Hur riskerna med båtbottenfärger för

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../..

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr../.. SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.4.2010 SEK(2010) 414 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier: Vän eller fiende? Kemikalier: Vän eller fiende? Anna Beronius Christina Rudén, Magnus Breitholtz, Linda Molander, Marlene Ågerstrand Institutionen för tillämpad miljövetenskap (ITM) Stockholms universitet UVtålig Sur Mjuk

Läs mer

Nya regler om hygien för säkerhets skull

Nya regler om hygien för säkerhets skull Nya regler om hygien för säkerhets skull Information till företagare som hanterar livsmedel Ny lag Ingredienser: Ansvar, spårbarhet (öppenhet), egenkontroll (grundförutsättningar, HACCP), flexibilitet

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Yttrande över anmälan om Kemikalieinspektionens handläggningstider för vissa ansökningar om produktgodkännande

Yttrande över anmälan om Kemikalieinspektionens handläggningstider för vissa ansökningar om produktgodkännande Justitiekanslern Box 2308 103 17 STOCKHOLM Yttrande över anmälan om Kemikalieinspektionens handläggningstider för vissa ansökningar om produktgodkännande Sammanfattning Den komplexa EU-lagstiftning som

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

REACH och kemikalier i varor

REACH och kemikalier i varor REACH och kemikalier i varor En praktisk guide för dig som är tillverkare/importör, återförsäljare eller inköpare Lagstiftningen kring kemiska produkter och kemikalier i varor är omfattande och upplevs

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Förslag till ny nationell reglering av nematoder, insekter och spindeldjur (NIS)

Förslag till ny nationell reglering av nematoder, insekter och spindeldjur (NIS) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-09-05 Ärendenr: NV-00333-13 Förslag till ny nationell reglering av nematoder, insekter och spindeldjur (NIS) Redovisning av

Läs mer

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007

Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 Undersökning av förekomsten av otillåtet genetiskt modifierat ris från Kina GMO-projekt 2007 1. Sammanfattning Under hösten 2007 genomförde Livsmedelsverket ett projekt vars syfte var att undersöka om

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003 PM Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003 Best.nr. 510 775 Sundbyberg i april 2004 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: Närservice, Margretedalsvägen

Läs mer