BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET"

Transkript

1 Bilaga 3 BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET av Basim Saifi och Lars Drake Bakgrund Pågående förhandlingar mellan EU:s medlemsstater om en ny förordning om växtskyddsmedel samt ett ramdirektiv för en hållbar användning av bekämpningsmedel med en sammanhörande tematisk strategi för växtskyddsmedel kommer att leda till nya gemensamma regler för hela EU eller zoner inom EU. Dessa regler kommer att vara avgörande för hur långt Sverige kan gå i riktning mot riskfri användning av bekämpningsmedel 1. Kemikalieinspektionen bistår regeringen med underlag för förslag som kan leda till striktare regler och större frihet för nationella handlingsprogram som syftar att minska riskerna, användningen och beroendet av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel används för att minska ekonomiska förluster orsakade av skadegörare. Bekämpningsmedel används också av hygieniska skäl och för att hejda sjukdomsspridning och minska obehag som kan orsakas av levande organismer. De negativa effekter som uppkommer i samband med användning av kemiska bekämpningsmedel kan vara risker med bekämpningsmedelsrester i livsmedel, hälsorisker vid användning och risker för den yttre miljön. Ett problem som kan påverka medlens långsiktiga effekter är uppkomst av resistens. Livsmedelsverkets stickprovkontroll om rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel under 2005 visar att mindre än 1 % hade resthalter över gränsvärdet. I importerade produkter från andra EU-länder och från länder utanför EU hade 5 % respektive 8 % resthalter över gränsvärdet (Andersson et al. 2005). Bedömningen av risk för kroniska effekter för konsumenter av sådana nivåer kan vara låg men en del ämnen kan ge upphov till akuta effekter, speciellt för barn och andra känsliga grupper. Ökad utbildning, förbättrade redskap och striktare regler har medfört en minskning av hälsorisker vid användning av bekämpningsmedel i Sverige. Genom Arbetsmiljöverket och Jordbruksverket samt lantbrukarnas organisationer har omfattande information och utbildning om användning av bekämpningsmedel spridits till användarna. Spridning av bekämpningsmedel till vattendrag och landmiljö är ett problem som kräver ökade motåtgärder. Resultat från provtagning visar att rester av bekämpningsmedel påträffas i såväl vattendrag och sjöar som i grundvatten. Rester av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige påträffas ibland i sådana undersökningar. Det svenska arbetet med problematiken med bekämpningsmedel har medverkat till riskminskning. Räknat i mängd verksamt ämne per hektar är användning och risker av bekämpningsmedel lägre än de flesta EU-länder. Men tillståndet är långt ifrån en riskfri användning av bekämpningsmedel, vilket kräver omfattande och långsiktigt arbete inom olika områden. Skillnaderna mellan olika bekämpningsmedel är stora när det gäller giftighet, nedbrytbarhet och rörlighet i miljön. Deras användningsområden och möjligheten till minskad användning 1 Begreppet riskfri antyder låg eller obefintlig negativ påverkan användning av bekämpningsmedel på hälsa och miljö.

2 och substitution varierar också mycket. Det generella målet för bekämpningsmedelspolitiken är att hälso- och miljöriskerna av bekämpningsmedel skall minska fortlöpande genom övergång till bekämpningsmedel med mindre risk och minskad användning av bekämpningsmedel. Detta kräver kunskap och bidrag från toxikologer, ekonomer m.fl. för att kunna göra bättre prioritering och införa effektivare styrmedel (Opschoor and Pearce 1991). Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för godkännande av bekämpningsmedel i Sverige. Detta sker enligt reglerna inom EU och i Sverige samt i samråd med bl.a. Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Den största delen av de bekämpningsmedel som används i Sverige kräver utbildning och individuella tillstånd. En mindre mängd medel förutsätter utbildning av yrkesutövare och mindre än 10 procent får användas utan sådana krav. Bekämpningsmedlen delas juridiskt in i växtskyddsmedel och biocidprodukter. Växtskyddsmedel består främst av ogräsmedel, svampmedel, betningsmedel, insektmedel samt tillväxtregulatorer, som huvudsakligen används inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk för att skydda växter och växtprodukter från skadliga levande organismer. Som framgår av tabell 1 är ogräsmedel den största i gruppen inom växtskyddsmedel. Biocidprodukter består främst av impregneringsmedel, slembekämpningsmedel, antifoulingmedel och saneringsmedel, som huvudsakligen används inom industrin och hushållen för att avlägsna skadliga levande organismer. Impregneringsmedel är den största i gruppen vad avser försålda mängder. De biocider som sätts ut på marknaden utan krav på godkännande ingår inte i tabell 1. Vid slutet av 2005 fanns det 287 verksamma ämnen/organismer i 781 godkända bekämpningsprodukter, varav ca 70 var s.k. biologiska bekämpningsmedel (KemI 2006). I växtskyddsmedel fanns 187 verksamma ämnen/organismer och i biocidprodukter fanns 122 verksamma ämnen/organismer. Det innebär att 22 verksamma ämnen/organismer används som både växtskyddsmedel och biocider. Tabell 1 visar en översiktlig bild av bekämpningsmedelsanvändningen i Sverige. Ca 560 ton verksamt ämne, mest ogräsmedel, såldes 2005 för hushållsanvändning (KemI 2006). Statistik över försäljningsvärde av olika bekämpningsmedel, som är viktigt för ekonomiska analyser är tyvärr knapphändiga. Till jordbruket såldes ca 1670 ton och till industrin ca 9300 ton. Försäljning av bekämpningsmedel under ett visst år speglar i stor utsträckning användningen om ingen effekt av hamstring förekommer. Hamstringseffekten bedöms ha varit liten år Statistiken bör ändå tolkas försiktigt. Generellt är användning av bekämpningsmedel större än redovisade uppgifter eftersom statistiken bara omfattar godkända medel. Användning av bekämpningsmedel omfattar också medel utan krav på godkännande och medel som importeras och används utan att registreras. 2

3 Tabell 1 Försålda bekämpningsmedel 2005 Typ av medel Verksamma ämnen, antal Verksamt ämne, ton Förändring i mängd sedan , % Förändring i mängd sedan , % Försäljnings- värde, m.kr. * Betningsmedel 21 41, Svampmedel , Ogräsmedel , Tillväxtregulatorer 10 19, Insektmedel ** 59 36, Myggmedel Slembekämpningsmedel , Saneringsmedel 4 48, Avskräckningsmedel 20 8, Medel mot gnagare 7 0, Impregneringsmedel , Övriga träskyddsmedel 16 46,4-75 Antifoulingmedel 8 114,3 +79 Övriga medel 5 5,4 Totalt Källa: KemI 2006 och Jordbruksstatistisk årsbok 2006 *Uppskattat på basis av försäljningsvärde och mängd av bekämpningsmedel till jordbruket år 2000 och 4.6% ökning av producentprisindex mellan 2000 och **Inkluderar inte myggmedel. Användning av växtskyddsmedel mätt i ton aktivt ämne har minskat betydligt, framför allt under andra hälften av 1980-talet. Antalet hektardoser har dock i stort sett varit oförändrat. En del av minskningen beror på övergång till effektivare medel som används i mindre mängd per hektar. Vid mitten av 1980-talet infördes ett antal åtgärder för att minska riskerna med användning av växtskyddsmedel. Godkännanden tidsbegränsades, krav på ny prövning av redan godkända produkter ställdes och striktare krav ställdes vid omprövning. Skatt på verksamt ämne i växtskyddsmedel infördes och ett mål på halvering av användningen formulerades i form av ett nationellt program som bl.a. omfattade förbättrad teknik för användning och spridning samt en satsning på information till lantbrukarna. Målet nåddes Den direkta effekten av skatten på användningen var liten eftersom skattesatsen var och är låg, 30 kr per kg verksamt ämne, och elasticiteten är relativt låg. De indirekta effekterna, framför allt genom finansiering av viktiga åtgärder, har bedömts vara större (SOU 1990, Vail et al. 1994). 3

4 Ogräsmedelsanvändning har ökat under de senaste 10 åren. Detta skedde trots att den totala åkerarealen minskade med ca 3 % och ekologisk odling, som inte använder växtskyddsmedel, har ökat till över 10 % av Sveriges åkerareal. Värt att notera är också den ökade användningen av slembekämpningsmedel inom industrin och av antifoulingmedel, samt myggmedel som används av hushållen. Räknat i mängd verksamt ämne har jordbruket lyckats genomföra kraftigare minskning i användning av bekämpningsmedel än industrin. Trots att användning av biocider är ca 4 gångar större än användning av växtskyddsmedel är det användning av bekämpningsmedel i jordbruket som uppmärksammas och hanteras mest. Förklaringen är att växtskyddsmedel huvudsakligen används i öppna system. Möjliga förklaringar till ökad användning av bekämpningsmedel de senaste tio åren, som förmodligen kommer att fortsätta om inga ytterligare åtgärder vidtas, kan vara; varmare klimat, företagsekonomiska förhållanden, kravet på godkännande utökades successivt till att omfatta fler typer av produkter och användningsområden, ökad produktion av grödor som kräver mer bekämpningsmedel, krav på ökad cirkulation av processvatten vid pappersindustrin, ökad andel åkermark som läggs i träda och som bryts med hjälp av ogräsmedel, resistansutveckling hos skadegörare och användning av mindre effektiva ämnen. Dessa faktorer, som bör undersökas när man utarbetar en övergripande handlingsprogram för bekämpning med låg risk, visar på behovet av en mer holistisk syn i strävan efter en riskfri användning av bekämpningsmedel. Vid Kemikalieinspektionens tillkomst 1986 var 681 kemiska produkter godkända. I slutet av 1990 minskade de till 343 produkter för att öka igen till 781 produkter vid slutet av 2005 (KemI 2006). Samtidigt har striktare krav för godkännande införts. Det krävs idag mycket mer kunskap om verksamma ämnen och produkter i prövningsprocesser. Detta innebär ökat arbete och ökade kostnader för godkännande av bekämpningsmedel, framför allt för företagen eftersom kraven på klassificering och märkning av produkter samt för framtagande av dokumentation har skärpts. Mellan 1986 och 1995 avslog Kemikalieinspektionen 93 ansökningar om godkännande av försäljning av bekämpningsmedel i Sverige (KemI 2006). Det totala antalet avregistrerade produkter under perioden var 593. Antalet avslagna ansökningar under var 51 medan det totala antalet avregistrerade var 352. De mest farliga ämnena har tagits bort från gruppen godkända bekämpningsmedel. I samband med harmonisering av lagstiftning inom EU finns det risk att ämnen och produkter som redan förbjudits i Sverige åter kan användas. Sammanfattningsvis kan sägas att bekämpningsmedel fortfarande ger upphov till en påtaglig risk trots det omfattande riskminskningsarbete som utförts de senaste decennierna. Behovet av ytterligare åtgärder är uppenbart. Nationellt handlingsprogram Kemikalieinspektionen ska tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket till regeringen ge förslag till nationellt handlingsprogram, med stöd av den tematiska strategin för växtskyddsmedel, för att bl.a. med produktvalsprincipen motverka att växtskyddsmedelsprodukter som innehåller särskilt farliga ämnen används i Sverige samt för att minska kemikalieberoendet. Det svenska arbetet med bekämpningsmedel har medverkat till riskminskning för miljö och hälsa, framför allt i jordbruket. Sedan andra hälften av 1980-talet har fyra femåriga nationella handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket genomförts. Det sista 4

5 handlingsprogrammet, som har tagits fram av Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen i samråd med Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket, omfattade flera viktiga aktiviteter för riskreducering såsom utökad satsning på informationsspridning och utbildning, stöd till forskning och utveckling och ökade insatser i arbetet med godkännande och kontroll (Jordbruksverket 2002). Handlingsprogrammet planerades för perioden men har förlängts till Den årliga kostnaden för genomförande av föreslagna åtgärder har skattats till ca 65 mkr. Det finns goda skäl att ett nytt sådant program vidgas till att omfatta också användning av bekämpningsmedel inom industrin och hushållen. Omfattningen behöver då bli större. Företagsekonomiska och klimatiska förhållanden kommer förmodligen att verka för en ökning av användning och risker av bekämpningsmedel i Sverige. För att motverka en sådan utveckling krävs det mer omfattande och systematiskt arbete inom olika områden. Regelsystemet som håller på att utformas inom EU kommer att ha långsiktiga effekter på Sveriges arbete med riskreducering av bekämpningsmedel. Det finns behov av förändringar av kunskap, värdering och teknisk utveckling, vilket kräver åtgärder med långsiktiga effekter och som ömsesidigt understöder varandra. Arbetet med att utforma ett effektivt handlingsprogram bör vara förutsättningslöst med avseende på val av styrmedel och åtgärder. Såväl tvingande regler, prövningsförfarande och ekonomiska styrmedel, som information och frivilliga åtaganden bör analyseras. För att utarbeta ett sådant handlingsprogram på ett adekvat sätt krävs det ett omfattande utredningsarbete som täcker och integrerar ett antal viktiga och relevanta frågor kring användning av bekämpningsmedel. Handlingsprogrammet för perioden , med möjlighet till förlängning, kan innebära en årlig samhällsekonomisk kostnad på ca 100 mkr som, helt eller delvis, kan finansieras genom att reformera avgifts- och skattesystem inom kemikalieområdet. Framtagande av ett genomtänkt och övergripande handlingsprogram kan kosta 8-10 mkr, vilket är ungefär två procent av den totala uppskattade kostnaden för programmet. Effekterna av förslagen i handlingsprogrammet sträcker sig över många områden på kort och lång sikt och kan inte konsekvensanalyseras i nuläget eftersom de ännu inte tagits fram. Hur många företag och hur mycket samt effekterna för små företag beror på vilka konkreta åtgärder som faktiskt kommer att ingå i handlingsprogrammet. Det förekommer nästan ingen tillverkning av bekämpningsmedel i Sverige varför förväntade effekter avser företag och hushåll som använder aktuella medel. Betalningsviljan utöver marknadspriset, som indikerar välfärdsvärde, är i flera fall hög. Den låga elasticiteten är ett tecken på det. Enkla kalkyler baserade på företagens utgifter är därför otillräckliga. 5

6 Utrymme för nationella beslut Förslag nr 7, delmål 4 Regeringen bör arbeta för att medlemsstaterna ges tillräckliga möjligheter i den nya växtskyddsmedelsförordningen att införa nya eller behålla gamla handlingsplaner som syftar till att minska risker med och beroende av bekämpningsmedel utan att dessa begränsas av godkännanderegler för enskilda växtskyddsmedel. Sveriges policy för godkännande av bekämpningsmedel har varit central i arbetet med att reducera riskerna av bekämpningsmedel. Produktgodkännande är baserat på en helhetsbedömning av produkternas risker som inkluderar ett antal andra faktorer än bara farligheten och verkningsgraden av det verksamma ämnet som ingår i produkten. Genom olika handlingsprogram som omfattar bl.a. teknikutveckling och utbildning har Sverige lyckats förhindra eller minska användning av ett antal växtskyddsmedel, t.ex. svampbekämpningsmedel som används för behandling av frukt och andra produkter, som potatis, vid lagring. Förslaget innebär ett försvar av status quo och förväntas därför inte innebära några väsentliga förändringar i Sverige. Det finns ingen grund för att tro att det skulle kunna bli stora effekter för företag i Sverige om förslaget genomförs. Om förslaget inte genomförs finns det risk att vissa ämnen, som genom det samlade svenska riskhanteringsarbetet mer eller mindre helt upphört att användas, återigen kan komma att användas i Sverige. De ekonomiska effekter som kan förväntas om förslaget genomförs i jämförelse med att det inte genomförs avser i första hand kortsiktiga ekonomiska förluster för ett relativt litet antal företag, som skulle följa av något mer omfattande restriktioner på den svenska marknaden. Administrativa kostnader för myndigheter och branschorganisationer behöver inte vara omfattande och företagen förväntas få mycket låga administrationskostnader. Skyddsnivån i EU kan öka något jämfört med dagens nivå som en följd av förslaget. Effekterna blir då i huvudsak av samma karaktär som för Sverige i jämförelsen ovan mellan förslaget och att inget görs I Kommissionen förslag till ny förordning har Sveriges möjlighet att inte tillåta användning av vissa farliga eller, för svenska förhållanden, onödiga växtskyddsmedel tagits bort genom kravet på ömsesidig acceptans av godkännande inom EU eller zoner inom EU. I stället innehåller förslaget införande av en lista över kandidatämnen för substitution. Att införa och utveckla en sådan lista ger signaler till tillverkare och användare om vilka ämnen som kan bli aktuella för förbud eller andra åtgärder. Sverige kan inom sin marknad stoppa försäljning av växtskyddsmedel som innehåller sådana ämnen. Därför är det viktigt för Sverige att särskilt farliga ämnen klassificeras som kandidatämne för substitution. Tematisk strategi för biocider Förslag 8, delmål 4 Regeringen bör agera för framtagande av en temastrategi för användning av biocidprodukter i syfte att reducera riskerna vid användning samt beroendet av biocidprodukter. Det är inte möjligt att genomföra en normal konsekvensanalys av detta förslag eftersom det inte innehåller konkreta förslag till åtgärder. Effekterna beror på hur den aktuella strategin 6

7 utformas och tillämpas, vilket inte kan förutses i dagsläget. Fördelarna bedöms dock ha goda förutsättningar att överstiga kostnaderna. Det finns goda skäl att bedriva arbetet med en tematisk strategi för biocider parallellt med den tematiska strategin för växtskyddsmedel. Likheterna är stora. Båda grupperna av medel används för att påverka populationer av organismer. En del av de verksamma ämnena i bekämpningsmedel används både som växtskyddsmedel och biocid. I Sverige 2005 gällde det 22 ämnen. Den direkta kostnaden av förslaget består av arbete med underlagsmaterial, förhandlingar och direkt utformning av strategin. Arbetet ska genomföras inom EU varför kostnaden för Sverige inte behöver bli särskilt stor. Nyttan består av en allmän skärpning av åtgärder inom biocidområdet och av att olika åtgärder kan koordineras och därmed riskminskningsarbetet förstärkas. Koordinationen med strategin inom växtskyddsområdet innebär i sig en viss kostnadsbesparing. Utveckling och marknadsetablering av miljövänligare bekämpningsmedel Förslag 14, delmål 4 Regeringen bör se över de ekonomiska förutsättningarna för små och medelstora företag (SME) vid prövningsförfarandet av biologiska bekämpningsmedel och andra ur miljö- och hälsosynpunkt fördelaktiga alternativ (avskräckande medel, feromoner mm) samt utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd för marknadsintroduktion av dessa Nuvarande regelsystem om godkännande och registrering ställer omfattande krav på tillverkare/importörer att redovisa miljö och hälsoeffekter av deras bekämpningsmedel. Dessutom betalar de kostnaden av det granskningsarbete som Kemikalieinspektionen utför i samband med godkännandeprocessen, 4 mkr för godkännande av ett nytt kemiskt ämne och 2 mkr för godkännande av ett nytt biologisk ämne/medel. Att industrin bär aktuella kostnader för undersökning och granskning är i princip rätt, men det motverkar utveckling och marknadsetablering av miljövänliga kemiska och biologiska bekämpningsmedel som kan ersätta medel som bedöms ha högre risk. Utveckling av kemiska bekämpningsämnen mot lägre grad av farlighet och risk som förväntas att säljas i relativt små mängder motverkas av de höga granskningskostnaderna. Utveckling av biologiska bekämpningsmedel och organismer som kan användas i bekämpning av skadegörare motverkas också av höga granskningskostnader. Dessa problem ger motiv till att utreda en förändring av avgiftssystemet så att det underlättar, eller åtminstone inte motverkar, utveckling och marknadsföring av nya miljövänliga bekämpningsmedel. Ekonomistyrningsverket (2005) har analyserat problemet och föreslagit ett årligt stöd till sådana produkter med 8 mkr. Andra möjligheter är att sänka granskningsavgifterna överlag eller riktat mot biologiska bekämpningsmedel. Sådana förändringar av granskningsavgifterna förutsätter en viss ökning den årliga försäljningsavgiften. De direkta kostnaderna av förslaget består av utredningsarbete omfattande ca 2 miljoner kronor. 7

8 Införande av ett nytt avgiftssystem kan i sig skapa vissa mindre övergångskostnader. Kostnader för handläggning inom Kemikalieinspektionen kommer att öka men inte i någon större utsträckning. Förändringen vid ett eventuellt införande kan betraktas som förskjutning av kostnaden från företag som avser att sätta biologiska bekämpningsmedel på marknaden till övriga företag som producerar eller saluför bekämpningsmedel. Det innebär också att produkter som säljs i stora mängder får betala en något större andel än idag. Samhällsekonomisk nettokostnad kan därmed bli mycket låg eller obefintlig. Kostnaderna kan beräknas först när ett konkret förslag har utformats. Kostnaden av direkta utvecklingsstöd utgörs av beslutat anslag. Nyttan av diskuterade system kan vara omfattande i form av snabbare substitution av högriskprodukter och därmed följande minskad hälso- och miljöpåverkan. Forskning och utveckling av miljövänliga bekämpningsmetoder Förslag 15, delmål 4 Regeringen bör utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd till forskning om biotekniska organismer som används i bekämpande syfte. (mikroorganismer, virus, nematoder, insekter och spindeldjur). (Se konsekvensanalys i bilaga 3) Det vore önskvärt att utveckla alternativa bekämpningsmetoder som är helt eller delvis fria från användning av kemiska bekämpningsmedel, nämligen ekologisk, biologisk eller integrerad bekämpningsteknik. Det är viktigt att ge stöd till forskning för att kunna bekämpa skadegörare effektivare, behovsanpassa den kemiska bekämpningen samt förbättra hantering av bekämpningsmedel avseende den yttre miljön och arbetsmiljö. Men utveckling av resistens hos skadegörare och ökade kostnader av bekämpningsmedelsanvändning för samhället gör det särskilt viktigt att fokusera på framtagande av kunskap som gör det möjligt att effektivt bekämpa skadegörare utan, eller med marginell användning av kemiska bekämpningsmedel. En årlig insats på 5-10 mkr under 5 år för forskning om biotekniska organismer bör ge förutsättningar för märkbara framsteg. Detta kan betraktas som en del av ovanstående förslag om övergripande handlingsprogram. Genomförande av förslaget innebär en fast kostnad som betalas med skattemedel.. Nyttan av förslaget kan vara omfattande i relation till de satsade pengarna. Resultaten av aktuell forskning kan bidra till att andra åtgärder får en förutsättning att faktiskt bli framgångsrika. Forskningsresultat kan dock inte i detalj förutses och därför kan heller inte dess ekonomiska effekter uppskattas. Litteratur Andersson, A., A. Jansson and A. Hellström (2006). The Swedish Monitoring of Pesticide Residue in Food of Plant Origin: Rapport nr. 13:2006, Livsmedelsverket, Uppsala. Bergkvist, P. (2004). Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm level, A Swedish approach. PM nr. 6/04, Kemikalieinspektionen, Stockholm. Ekonomistyrningsverket (2003). Avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel. ESV 2003:11, Ekonomistyrningsverket, Stockholm. Ekonomistyrningsverket (2005). Stöd för bekämpningsmedel med låg risk. ESV 2005:12, Ekonomistyrningsverket, Stockholm. 8

9 Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen (2002). Förslag till handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år Rapport 2002:7, Jordbruksverket, Jönköping. Kemikalieinspektionen (2006). Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel Kemikalieinspektionen, Stockholm. Miljömålsrådet (2004). Miljömålen, Allas vårt ansvar. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål, Naturvårdsverkat, Stockholm. Opschoor, H. and D. Pearce (red) (1991). Persistent Pollutants, Economic and Policy. Kluwer Academic Publication, Dordrecht and London. SOU (1990). Sätt värde på miljön, Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. SOU 1990:59, Miljödepartementet, Stockholm. SOU (2003). Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?, Betänkande av HOBSutredningen. SOU 2003:9, Jordbruksdepartementet, Stockholm. Vail, D., K. P. Hasund och L. Drake (1994) The Greening of Agricultural Policy in Industrial Societies, Swedish reform in Comparative perspective. Cornell University Press, Ithaca and London. 9

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m.

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. Diarienummer 6.4.16 5851/13 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. A Allmänt Beskrivning av problemet

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket

Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket. Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket Prognos & Varning - och annan IPM-rådgivning från Växtskyddscentralerna och Jordbruksverket Sara Ragnarsson, Växtskyddscentralen, Jordbruksverket 2014-11-12 Integrerat växtskydd beskrivs i Artikel 14 Krav

Läs mer

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK

Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Prevent Arbetsmiljö i samverkan Svenskt Näringsliv, LO & PTK Regler och nytt Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket Naturvårdsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens folkhälsoinstitutet

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden

Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Tillstånd och upplysning Agneta Westerberg Avdelningschef -. Handlingsplan för att hantera prövningsärenden Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern (JK) har våren 2015 riktat allvarlig kritik mot Kemikalieinspektionen

Läs mer

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt

Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning av regeringsuppdrag om enskilda avlopp - styrmedel för att nå en hållbar åtgärdstakt Dnr KS-2014-57 Dpl 25 sid 1 (5) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Tjänsteyttrande 2014-03-26 Elin Mlakar, 054-540 10 35 elin.mlakar@karlstad.se Remiss - Havs- och vattenmyndighetens redovisning

Läs mer

S W ED I S H ENV I R O N M E N T A L P R O T E C T I O N A G E N CY

S W ED I S H ENV I R O N M E N T A L P R O T E C T I O N A G E N CY 1(18) Konsekvensutredning av förslag till föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel samt föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter 1 Beskrivning av vad Naturvårdsverket

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Ankomststämpel Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2) Sökande; den som avser utföra spridningen eller, efter skriftlig

Läs mer

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu

Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu Presentation 4: Hur kan jag veta om nanomaterial finns på min arbetsplats? www.nanodiode.eu EU-lagstiftning om hälsa och säkerhet (1) Huvudsaklig europeisk lagstiftning som stödjer arbetstagarskydd mot

Läs mer

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel Reviderade av styrelsen för Svenskt Växtskydd den 30 november 2011 1. Dessa riktlinjer

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Strategi för att bidra till Giftfri miljö

Strategi för att bidra till Giftfri miljö Strategi för att bidra till Giftfri miljö Länsstyrelsens regleringsbrev: åtgärdsprogram i bred förankring i länet för att nå miljömålen Giftfri miljö prioriterat mål av Miljömålsrådet Syfte: Identifiera

Läs mer

Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering

Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Kursplan för kurs i behandling av enskilda plantor i skogsplantering Huvudman Skogsstyrelsen i respektive region är huvudman för kursen. Huvudmannen har ansvar för att det erbjuds kurser efter behov, att

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun

Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun Revisionsrapport Granskning av internkontroll beträffande tillsynsplan och fakturering i Marks kommun 2010-08-25 Erland Gustafsson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid.

Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. www.hushallninsgssallskapet.se Hushållningssällskapet står för; Kunskap för landets framtid Vi utvecklar och förmedlar kunskap för företagens, människornas och hela landets framtid. Värderingsövningar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Riskvärdering av växtskadegörare

Riskvärdering av växtskadegörare Riskvärdering av växtskadegörare Skogsstyrelsens workshop i Visby den 7 maj 2014 Regeringsuppdrag till Jordbruksverket och SLU Utdrag: Jordbruksverket ska, tillsammans med SLU i relevanta delar, utreda

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa

Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa Kemiska bekämpningsmedel i svenskt jordbruk användning och risker för miljö och hälsa Maria Wivstad Centrum för uthålligt lantbruk Utgivare: Centrum för uthålligt lantbruk (CUL), SLU, Box 7047, 750 07

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling

Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling Fördjupning bekämpning inom ekologisk och oekologisk odling Även i ekologisk odling måste man hålla undan ogräs, insekter och svampangrepp, som till exempel skorv. Ogräs bekämpas mekaniskt, insekter tar

Läs mer

Läkemedelsrester i vatten

Läkemedelsrester i vatten Läkemedelsrester i vatten 2015-01-20 Seminarium Ann-Marie Camper Koordinator Marinbiolog o. EMBA Vad är Skånes Hav o Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne i samarbete med Simrishamns kommun Koordinator

Läs mer

(EGT L 123, 24.4.1998, s. 1) nr sida datum M1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29 L 284 1 31.10.

(EGT L 123, 24.4.1998, s. 1) nr sida datum M1 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1882/2003 av den 29 L 284 1 31.10. 1998L0008 SV 17.12.2012 024.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 98/8/EG av den 16

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Förteckning över Kemikalieinspektionens föreskrifter den 24 februari 2015 Föreskrifter 1. Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2005:7) om

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7)

Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag till upphävande av allmänna råd om Kvicksilver och amalgam inom tandvården (AFS 1989:7) 2014-12-18 RK 2014/113796 1 (7) Enheten för kemiska, mikrobiologiska och fysikaliska faktorer Christer Malmberg, 010-730 96 08 arbetsmiljoverket@av.se Konsekvensutredning av Arbetsmiljöverkets förslag

Läs mer

Översyn av Kemikalieinspektionens verksamhet 2004:1

Översyn av Kemikalieinspektionens verksamhet 2004:1 Översyn av Kemikalieinspektionens verksamhet 2004:1 MISSIV DATUM DIARIENR 2004-01-12 2003/145-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2003-03-13 M2003/85/Kn Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag att

Läs mer

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter

Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Guide för hälso- och miljöbedömning vid nyinköp/anskaffning av kemiska produkter Inledning Inom landstingen/regionerna upphandlas centralt kemikalier och kemiska produkter som används i stora volymer.

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003

Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN. Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003 PM Nr 1/04 KEM KEMIKALIEINSPEKTIONEN Ett regionalt inspektionsprojekt i Stockholm 2003 Best.nr. 510 775 Sundbyberg i april 2004 Utgivare: Kemikalieinspektionen Beställningsadress: Närservice, Margretedalsvägen

Läs mer

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad

Nya regler för enklare företagande. Information till företagare som hanterar livsmedel. Registrerad Nya regler för enklare företagande Information till företagare som hanterar livsmedel Registrerad Livsmedelsverket dec 2009 Box 622, 751 26 UPPSALA Grafisk form: Maj Olausson Illustration: Olle Engqvist

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

Svensk miljöklassificering av läkemedel

Svensk miljöklassificering av läkemedel Svensk miljöklassificering av läkemedel Innehållsförteckning Bakgrund 3 Hur kommer läkemedelssubstanser ut i miljön? 4 Miljörisk och miljöfara 4 Hur bedöms miljörisken? 5 Hur bedöms miljöfaran? 6 Nedbrytning

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Käppalaförbundets reklamkampanj Städa naturligt!

Käppalaförbundets reklamkampanj Städa naturligt! 2015-05-11 Öppet brev till Käppalaförbundet, Box 3095, 181 03 Lidingö cc: samtliga kommuner anslutna till Käppalaverket Svenskt Vatten Käppalaförbundets reklamkampanj Städa naturligt! Käppalaförbundet,

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat

MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat MER SVENSK MAT RÄDDAR MILJÖN! 21 åtgärder för miljösmart mat Rapport 7 augusti 2010 21 åtgärder för miljösmart mat Satsning på ekologisk mat Ta fram en ny aktionsplan för ekologisk konsumtion och produktion.

Läs mer

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn

Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Uppföljning av revisionsrapport gällande intern kontroll för livsmedelstillsyn Vänersborgs kommun Revisionsrapport Juli 2012 Henrik Bergh Uppdrag och genomförande... 3 Sammanfattning... 3 Förslag till

Läs mer

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009 Hållbar produktion hållbart företagande Planet People Profit (3P) Miljö Planet Sociala förhållanden

Läs mer

Ekodesign vad kommer det konkret att betyda?

Ekodesign vad kommer det konkret att betyda? Ekodesign vad kommer det konkret att betyda? Carlos Lopes, Energimyndigheten carlos.lopes@energimyndigheten.se Stockholm 2010-02-18 2010-02-18 1 Innehåll Generellt om ekodesigndirektivet Ekodesignprocessen:

Läs mer

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1

Hållbar konsumtion. Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Hållbar konsumtion Hans Wrådhe Naturvårdsverket 17 september 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-09-17 1 Växthusgaser utsläpp av svensk konsumtion 1993-2010 Naturvårdsverket

Läs mer

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå 1(6) Carina Larsson KONSEKVENSANALYS Generaldirektörens stab 2011-06-01 Dnr 11EV1250 0550-851 22 carina.larsson@elsakerhetsverket.se KONSEKVENSANALYS AVSEENDE ELSTÄNGSELAPPARATER OCH ELSTÄNGSEL 1. Beskrivning

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312

Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser - för lärande i staten (SOU 2015:36) Fi2015/2312 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2015-08-27 Ärendenr: NV-04097-15 Finansdepartementet 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet Systematiska jämförelser

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden

Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden Handledning till projekt Kemikaliehantering inom vattenskyddsområden SYFTE Projektet behandlar kemikaliehantering inom vattenskyddsområden. Projektet är uppbyggt i flera delprojekt så att de deltagande

Läs mer

Bekämpningsmedel INFORMATION. UMEÅ UNIVERSITET Miljö- och säkerhetsgruppen 2003-05-09 1 (7)

Bekämpningsmedel INFORMATION. UMEÅ UNIVERSITET Miljö- och säkerhetsgruppen 2003-05-09 1 (7) 1 (7) Bekämpningsmedel Denna information är riktad till er som använder bekämpningsmedel inom er verksamhet. Notera särskilt den förteckning över ämnen med användningsförbud som finns sist i denna skrivelse.

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn

Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn 1(8) Taxebilaga 1 Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN AVGIFT över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Nominering - Årets Leader Med checklista

Nominering - Årets Leader Med checklista Nominering - Årets Leader Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: Kvalitetshöjning inom potatisproduktion Journalnummer: 2010-1976 Namn på LAG grupp som nominerar:

Läs mer

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun

SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun 1(6) SKYDDSFÖRESKRIFTER inom vattenskyddsområdet för grundvattentäkter i Simonstorp, Norrköpings kommun Skyddsföreskrifterna gäller inom det område som angivits på upprättad skyddszonskarta. Vattenskyddsområdet

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Nationellt nätverk för dricksvatten:

Nationellt nätverk för dricksvatten: Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition

Läs mer

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll

Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll IP SIGILL Bas Flik 10 1 Källsorterade avloppsfraktioner från enskilda hushåll Enligt riksdagens miljömål ska minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark senast år 2015.

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen

Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Åtgärdsprogram - ett verktyg för att undvika överskridanden av luftkvalitetsnormerna? Lena Gipperth Juridiska institutionen Dagens presentation Tidigare utvärdering av den rättsliga konstruktionen Presentation

Läs mer

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:...

Sprutjournal. År:... Företag:... Odlare:... Sprutjournal År:... Företag:... Odlare:... Syfte Att föra sprutjournal är ett verktyg för egenkontroll genom att medvetenheten i och omkring bekämpningsarbetet ökar i och med att mått och steg antecknas.

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

MILJÖ. Ta vara på framtiden

MILJÖ. Ta vara på framtiden MILJÖ Ta vara på framtiden 2 Miljöarbete angår det mig? Svaret på den frågan är Ja! Det handlar om luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter och naturen vi vistas i. För oss som lever nu och för

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljö- och arbetsmiljösäkrad kemikaliehantering

Miljö- och arbetsmiljösäkrad kemikaliehantering Miljö- och arbetsmiljösäkrad kemikaliehantering Gemensam rutin Märkningspliktiga kemiska produkter ska granskas Märkningspliktiga kemiska produkter som ska användas i Banverkets och Vägverkets verksamhet

Läs mer

Vad kan en EU-revision kosta?

Vad kan en EU-revision kosta? Vad kan en EU-revision kosta? Anders Elfström, enhetschef Regelutvecklingsenheten Stödavdelningen Jordbruksverket Regelutvecklingsenheten, ca 75 personer Regelarbete Förvaltning av Multikuben Ajourhållning

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller?

Tillsyn över energihushållning. Vad är det som gäller? Tillsyn över energihushållning Vad är det som gäller? Energitillsyn spelar roll! Sveriges nationella miljömål syftar till att lösa de större miljöproblemen i landet till år 2020. Miljö balken är en viktig

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014 Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten 1986 2014 Sammanställning av resultat och trender i Sverige under tre decennier, samt internationella utblickar Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:15 CKB rapport

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel

Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel National Food Administration, Sweden Livsmedelsverket Förslag till Forskningsområden Utlysningen Säkra Livsmedel Formas, 2012-10-19 Heidi Pekar Hur stor del av sjukdomsbördan beror på dricksvattnet? Dricksvattnets

Läs mer

MiljösamverkanVärmland

MiljösamverkanVärmland MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2012 Fastställt av styrgruppen den 13 oktober 2011 1(7) Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012 Innehåll presentation: - Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - Farliga ämnen

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer