BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET"

Transkript

1 Bilaga 3 BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET av Basim Saifi och Lars Drake Bakgrund Pågående förhandlingar mellan EU:s medlemsstater om en ny förordning om växtskyddsmedel samt ett ramdirektiv för en hållbar användning av bekämpningsmedel med en sammanhörande tematisk strategi för växtskyddsmedel kommer att leda till nya gemensamma regler för hela EU eller zoner inom EU. Dessa regler kommer att vara avgörande för hur långt Sverige kan gå i riktning mot riskfri användning av bekämpningsmedel 1. Kemikalieinspektionen bistår regeringen med underlag för förslag som kan leda till striktare regler och större frihet för nationella handlingsprogram som syftar att minska riskerna, användningen och beroendet av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel används för att minska ekonomiska förluster orsakade av skadegörare. Bekämpningsmedel används också av hygieniska skäl och för att hejda sjukdomsspridning och minska obehag som kan orsakas av levande organismer. De negativa effekter som uppkommer i samband med användning av kemiska bekämpningsmedel kan vara risker med bekämpningsmedelsrester i livsmedel, hälsorisker vid användning och risker för den yttre miljön. Ett problem som kan påverka medlens långsiktiga effekter är uppkomst av resistens. Livsmedelsverkets stickprovkontroll om rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel under 2005 visar att mindre än 1 % hade resthalter över gränsvärdet. I importerade produkter från andra EU-länder och från länder utanför EU hade 5 % respektive 8 % resthalter över gränsvärdet (Andersson et al. 2005). Bedömningen av risk för kroniska effekter för konsumenter av sådana nivåer kan vara låg men en del ämnen kan ge upphov till akuta effekter, speciellt för barn och andra känsliga grupper. Ökad utbildning, förbättrade redskap och striktare regler har medfört en minskning av hälsorisker vid användning av bekämpningsmedel i Sverige. Genom Arbetsmiljöverket och Jordbruksverket samt lantbrukarnas organisationer har omfattande information och utbildning om användning av bekämpningsmedel spridits till användarna. Spridning av bekämpningsmedel till vattendrag och landmiljö är ett problem som kräver ökade motåtgärder. Resultat från provtagning visar att rester av bekämpningsmedel påträffas i såväl vattendrag och sjöar som i grundvatten. Rester av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige påträffas ibland i sådana undersökningar. Det svenska arbetet med problematiken med bekämpningsmedel har medverkat till riskminskning. Räknat i mängd verksamt ämne per hektar är användning och risker av bekämpningsmedel lägre än de flesta EU-länder. Men tillståndet är långt ifrån en riskfri användning av bekämpningsmedel, vilket kräver omfattande och långsiktigt arbete inom olika områden. Skillnaderna mellan olika bekämpningsmedel är stora när det gäller giftighet, nedbrytbarhet och rörlighet i miljön. Deras användningsområden och möjligheten till minskad användning 1 Begreppet riskfri antyder låg eller obefintlig negativ påverkan användning av bekämpningsmedel på hälsa och miljö.

2 och substitution varierar också mycket. Det generella målet för bekämpningsmedelspolitiken är att hälso- och miljöriskerna av bekämpningsmedel skall minska fortlöpande genom övergång till bekämpningsmedel med mindre risk och minskad användning av bekämpningsmedel. Detta kräver kunskap och bidrag från toxikologer, ekonomer m.fl. för att kunna göra bättre prioritering och införa effektivare styrmedel (Opschoor and Pearce 1991). Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för godkännande av bekämpningsmedel i Sverige. Detta sker enligt reglerna inom EU och i Sverige samt i samråd med bl.a. Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Den största delen av de bekämpningsmedel som används i Sverige kräver utbildning och individuella tillstånd. En mindre mängd medel förutsätter utbildning av yrkesutövare och mindre än 10 procent får användas utan sådana krav. Bekämpningsmedlen delas juridiskt in i växtskyddsmedel och biocidprodukter. Växtskyddsmedel består främst av ogräsmedel, svampmedel, betningsmedel, insektmedel samt tillväxtregulatorer, som huvudsakligen används inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk för att skydda växter och växtprodukter från skadliga levande organismer. Som framgår av tabell 1 är ogräsmedel den största i gruppen inom växtskyddsmedel. Biocidprodukter består främst av impregneringsmedel, slembekämpningsmedel, antifoulingmedel och saneringsmedel, som huvudsakligen används inom industrin och hushållen för att avlägsna skadliga levande organismer. Impregneringsmedel är den största i gruppen vad avser försålda mängder. De biocider som sätts ut på marknaden utan krav på godkännande ingår inte i tabell 1. Vid slutet av 2005 fanns det 287 verksamma ämnen/organismer i 781 godkända bekämpningsprodukter, varav ca 70 var s.k. biologiska bekämpningsmedel (KemI 2006). I växtskyddsmedel fanns 187 verksamma ämnen/organismer och i biocidprodukter fanns 122 verksamma ämnen/organismer. Det innebär att 22 verksamma ämnen/organismer används som både växtskyddsmedel och biocider. Tabell 1 visar en översiktlig bild av bekämpningsmedelsanvändningen i Sverige. Ca 560 ton verksamt ämne, mest ogräsmedel, såldes 2005 för hushållsanvändning (KemI 2006). Statistik över försäljningsvärde av olika bekämpningsmedel, som är viktigt för ekonomiska analyser är tyvärr knapphändiga. Till jordbruket såldes ca 1670 ton och till industrin ca 9300 ton. Försäljning av bekämpningsmedel under ett visst år speglar i stor utsträckning användningen om ingen effekt av hamstring förekommer. Hamstringseffekten bedöms ha varit liten år Statistiken bör ändå tolkas försiktigt. Generellt är användning av bekämpningsmedel större än redovisade uppgifter eftersom statistiken bara omfattar godkända medel. Användning av bekämpningsmedel omfattar också medel utan krav på godkännande och medel som importeras och används utan att registreras. 2

3 Tabell 1 Försålda bekämpningsmedel 2005 Typ av medel Verksamma ämnen, antal Verksamt ämne, ton Förändring i mängd sedan , % Förändring i mängd sedan , % Försäljnings- värde, m.kr. * Betningsmedel 21 41, Svampmedel , Ogräsmedel , Tillväxtregulatorer 10 19, Insektmedel ** 59 36, Myggmedel Slembekämpningsmedel , Saneringsmedel 4 48, Avskräckningsmedel 20 8, Medel mot gnagare 7 0, Impregneringsmedel , Övriga träskyddsmedel 16 46,4-75 Antifoulingmedel 8 114,3 +79 Övriga medel 5 5,4 Totalt Källa: KemI 2006 och Jordbruksstatistisk årsbok 2006 *Uppskattat på basis av försäljningsvärde och mängd av bekämpningsmedel till jordbruket år 2000 och 4.6% ökning av producentprisindex mellan 2000 och **Inkluderar inte myggmedel. Användning av växtskyddsmedel mätt i ton aktivt ämne har minskat betydligt, framför allt under andra hälften av 1980-talet. Antalet hektardoser har dock i stort sett varit oförändrat. En del av minskningen beror på övergång till effektivare medel som används i mindre mängd per hektar. Vid mitten av 1980-talet infördes ett antal åtgärder för att minska riskerna med användning av växtskyddsmedel. Godkännanden tidsbegränsades, krav på ny prövning av redan godkända produkter ställdes och striktare krav ställdes vid omprövning. Skatt på verksamt ämne i växtskyddsmedel infördes och ett mål på halvering av användningen formulerades i form av ett nationellt program som bl.a. omfattade förbättrad teknik för användning och spridning samt en satsning på information till lantbrukarna. Målet nåddes Den direkta effekten av skatten på användningen var liten eftersom skattesatsen var och är låg, 30 kr per kg verksamt ämne, och elasticiteten är relativt låg. De indirekta effekterna, framför allt genom finansiering av viktiga åtgärder, har bedömts vara större (SOU 1990, Vail et al. 1994). 3

4 Ogräsmedelsanvändning har ökat under de senaste 10 åren. Detta skedde trots att den totala åkerarealen minskade med ca 3 % och ekologisk odling, som inte använder växtskyddsmedel, har ökat till över 10 % av Sveriges åkerareal. Värt att notera är också den ökade användningen av slembekämpningsmedel inom industrin och av antifoulingmedel, samt myggmedel som används av hushållen. Räknat i mängd verksamt ämne har jordbruket lyckats genomföra kraftigare minskning i användning av bekämpningsmedel än industrin. Trots att användning av biocider är ca 4 gångar större än användning av växtskyddsmedel är det användning av bekämpningsmedel i jordbruket som uppmärksammas och hanteras mest. Förklaringen är att växtskyddsmedel huvudsakligen används i öppna system. Möjliga förklaringar till ökad användning av bekämpningsmedel de senaste tio åren, som förmodligen kommer att fortsätta om inga ytterligare åtgärder vidtas, kan vara; varmare klimat, företagsekonomiska förhållanden, kravet på godkännande utökades successivt till att omfatta fler typer av produkter och användningsområden, ökad produktion av grödor som kräver mer bekämpningsmedel, krav på ökad cirkulation av processvatten vid pappersindustrin, ökad andel åkermark som läggs i träda och som bryts med hjälp av ogräsmedel, resistansutveckling hos skadegörare och användning av mindre effektiva ämnen. Dessa faktorer, som bör undersökas när man utarbetar en övergripande handlingsprogram för bekämpning med låg risk, visar på behovet av en mer holistisk syn i strävan efter en riskfri användning av bekämpningsmedel. Vid Kemikalieinspektionens tillkomst 1986 var 681 kemiska produkter godkända. I slutet av 1990 minskade de till 343 produkter för att öka igen till 781 produkter vid slutet av 2005 (KemI 2006). Samtidigt har striktare krav för godkännande införts. Det krävs idag mycket mer kunskap om verksamma ämnen och produkter i prövningsprocesser. Detta innebär ökat arbete och ökade kostnader för godkännande av bekämpningsmedel, framför allt för företagen eftersom kraven på klassificering och märkning av produkter samt för framtagande av dokumentation har skärpts. Mellan 1986 och 1995 avslog Kemikalieinspektionen 93 ansökningar om godkännande av försäljning av bekämpningsmedel i Sverige (KemI 2006). Det totala antalet avregistrerade produkter under perioden var 593. Antalet avslagna ansökningar under var 51 medan det totala antalet avregistrerade var 352. De mest farliga ämnena har tagits bort från gruppen godkända bekämpningsmedel. I samband med harmonisering av lagstiftning inom EU finns det risk att ämnen och produkter som redan förbjudits i Sverige åter kan användas. Sammanfattningsvis kan sägas att bekämpningsmedel fortfarande ger upphov till en påtaglig risk trots det omfattande riskminskningsarbete som utförts de senaste decennierna. Behovet av ytterligare åtgärder är uppenbart. Nationellt handlingsprogram Kemikalieinspektionen ska tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket till regeringen ge förslag till nationellt handlingsprogram, med stöd av den tematiska strategin för växtskyddsmedel, för att bl.a. med produktvalsprincipen motverka att växtskyddsmedelsprodukter som innehåller särskilt farliga ämnen används i Sverige samt för att minska kemikalieberoendet. Det svenska arbetet med bekämpningsmedel har medverkat till riskminskning för miljö och hälsa, framför allt i jordbruket. Sedan andra hälften av 1980-talet har fyra femåriga nationella handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket genomförts. Det sista 4

5 handlingsprogrammet, som har tagits fram av Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen i samråd med Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket, omfattade flera viktiga aktiviteter för riskreducering såsom utökad satsning på informationsspridning och utbildning, stöd till forskning och utveckling och ökade insatser i arbetet med godkännande och kontroll (Jordbruksverket 2002). Handlingsprogrammet planerades för perioden men har förlängts till Den årliga kostnaden för genomförande av föreslagna åtgärder har skattats till ca 65 mkr. Det finns goda skäl att ett nytt sådant program vidgas till att omfatta också användning av bekämpningsmedel inom industrin och hushållen. Omfattningen behöver då bli större. Företagsekonomiska och klimatiska förhållanden kommer förmodligen att verka för en ökning av användning och risker av bekämpningsmedel i Sverige. För att motverka en sådan utveckling krävs det mer omfattande och systematiskt arbete inom olika områden. Regelsystemet som håller på att utformas inom EU kommer att ha långsiktiga effekter på Sveriges arbete med riskreducering av bekämpningsmedel. Det finns behov av förändringar av kunskap, värdering och teknisk utveckling, vilket kräver åtgärder med långsiktiga effekter och som ömsesidigt understöder varandra. Arbetet med att utforma ett effektivt handlingsprogram bör vara förutsättningslöst med avseende på val av styrmedel och åtgärder. Såväl tvingande regler, prövningsförfarande och ekonomiska styrmedel, som information och frivilliga åtaganden bör analyseras. För att utarbeta ett sådant handlingsprogram på ett adekvat sätt krävs det ett omfattande utredningsarbete som täcker och integrerar ett antal viktiga och relevanta frågor kring användning av bekämpningsmedel. Handlingsprogrammet för perioden , med möjlighet till förlängning, kan innebära en årlig samhällsekonomisk kostnad på ca 100 mkr som, helt eller delvis, kan finansieras genom att reformera avgifts- och skattesystem inom kemikalieområdet. Framtagande av ett genomtänkt och övergripande handlingsprogram kan kosta 8-10 mkr, vilket är ungefär två procent av den totala uppskattade kostnaden för programmet. Effekterna av förslagen i handlingsprogrammet sträcker sig över många områden på kort och lång sikt och kan inte konsekvensanalyseras i nuläget eftersom de ännu inte tagits fram. Hur många företag och hur mycket samt effekterna för små företag beror på vilka konkreta åtgärder som faktiskt kommer att ingå i handlingsprogrammet. Det förekommer nästan ingen tillverkning av bekämpningsmedel i Sverige varför förväntade effekter avser företag och hushåll som använder aktuella medel. Betalningsviljan utöver marknadspriset, som indikerar välfärdsvärde, är i flera fall hög. Den låga elasticiteten är ett tecken på det. Enkla kalkyler baserade på företagens utgifter är därför otillräckliga. 5

6 Utrymme för nationella beslut Förslag nr 7, delmål 4 Regeringen bör arbeta för att medlemsstaterna ges tillräckliga möjligheter i den nya växtskyddsmedelsförordningen att införa nya eller behålla gamla handlingsplaner som syftar till att minska risker med och beroende av bekämpningsmedel utan att dessa begränsas av godkännanderegler för enskilda växtskyddsmedel. Sveriges policy för godkännande av bekämpningsmedel har varit central i arbetet med att reducera riskerna av bekämpningsmedel. Produktgodkännande är baserat på en helhetsbedömning av produkternas risker som inkluderar ett antal andra faktorer än bara farligheten och verkningsgraden av det verksamma ämnet som ingår i produkten. Genom olika handlingsprogram som omfattar bl.a. teknikutveckling och utbildning har Sverige lyckats förhindra eller minska användning av ett antal växtskyddsmedel, t.ex. svampbekämpningsmedel som används för behandling av frukt och andra produkter, som potatis, vid lagring. Förslaget innebär ett försvar av status quo och förväntas därför inte innebära några väsentliga förändringar i Sverige. Det finns ingen grund för att tro att det skulle kunna bli stora effekter för företag i Sverige om förslaget genomförs. Om förslaget inte genomförs finns det risk att vissa ämnen, som genom det samlade svenska riskhanteringsarbetet mer eller mindre helt upphört att användas, återigen kan komma att användas i Sverige. De ekonomiska effekter som kan förväntas om förslaget genomförs i jämförelse med att det inte genomförs avser i första hand kortsiktiga ekonomiska förluster för ett relativt litet antal företag, som skulle följa av något mer omfattande restriktioner på den svenska marknaden. Administrativa kostnader för myndigheter och branschorganisationer behöver inte vara omfattande och företagen förväntas få mycket låga administrationskostnader. Skyddsnivån i EU kan öka något jämfört med dagens nivå som en följd av förslaget. Effekterna blir då i huvudsak av samma karaktär som för Sverige i jämförelsen ovan mellan förslaget och att inget görs I Kommissionen förslag till ny förordning har Sveriges möjlighet att inte tillåta användning av vissa farliga eller, för svenska förhållanden, onödiga växtskyddsmedel tagits bort genom kravet på ömsesidig acceptans av godkännande inom EU eller zoner inom EU. I stället innehåller förslaget införande av en lista över kandidatämnen för substitution. Att införa och utveckla en sådan lista ger signaler till tillverkare och användare om vilka ämnen som kan bli aktuella för förbud eller andra åtgärder. Sverige kan inom sin marknad stoppa försäljning av växtskyddsmedel som innehåller sådana ämnen. Därför är det viktigt för Sverige att särskilt farliga ämnen klassificeras som kandidatämne för substitution. Tematisk strategi för biocider Förslag 8, delmål 4 Regeringen bör agera för framtagande av en temastrategi för användning av biocidprodukter i syfte att reducera riskerna vid användning samt beroendet av biocidprodukter. Det är inte möjligt att genomföra en normal konsekvensanalys av detta förslag eftersom det inte innehåller konkreta förslag till åtgärder. Effekterna beror på hur den aktuella strategin 6

7 utformas och tillämpas, vilket inte kan förutses i dagsläget. Fördelarna bedöms dock ha goda förutsättningar att överstiga kostnaderna. Det finns goda skäl att bedriva arbetet med en tematisk strategi för biocider parallellt med den tematiska strategin för växtskyddsmedel. Likheterna är stora. Båda grupperna av medel används för att påverka populationer av organismer. En del av de verksamma ämnena i bekämpningsmedel används både som växtskyddsmedel och biocid. I Sverige 2005 gällde det 22 ämnen. Den direkta kostnaden av förslaget består av arbete med underlagsmaterial, förhandlingar och direkt utformning av strategin. Arbetet ska genomföras inom EU varför kostnaden för Sverige inte behöver bli särskilt stor. Nyttan består av en allmän skärpning av åtgärder inom biocidområdet och av att olika åtgärder kan koordineras och därmed riskminskningsarbetet förstärkas. Koordinationen med strategin inom växtskyddsområdet innebär i sig en viss kostnadsbesparing. Utveckling och marknadsetablering av miljövänligare bekämpningsmedel Förslag 14, delmål 4 Regeringen bör se över de ekonomiska förutsättningarna för små och medelstora företag (SME) vid prövningsförfarandet av biologiska bekämpningsmedel och andra ur miljö- och hälsosynpunkt fördelaktiga alternativ (avskräckande medel, feromoner mm) samt utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd för marknadsintroduktion av dessa Nuvarande regelsystem om godkännande och registrering ställer omfattande krav på tillverkare/importörer att redovisa miljö och hälsoeffekter av deras bekämpningsmedel. Dessutom betalar de kostnaden av det granskningsarbete som Kemikalieinspektionen utför i samband med godkännandeprocessen, 4 mkr för godkännande av ett nytt kemiskt ämne och 2 mkr för godkännande av ett nytt biologisk ämne/medel. Att industrin bär aktuella kostnader för undersökning och granskning är i princip rätt, men det motverkar utveckling och marknadsetablering av miljövänliga kemiska och biologiska bekämpningsmedel som kan ersätta medel som bedöms ha högre risk. Utveckling av kemiska bekämpningsämnen mot lägre grad av farlighet och risk som förväntas att säljas i relativt små mängder motverkas av de höga granskningskostnaderna. Utveckling av biologiska bekämpningsmedel och organismer som kan användas i bekämpning av skadegörare motverkas också av höga granskningskostnader. Dessa problem ger motiv till att utreda en förändring av avgiftssystemet så att det underlättar, eller åtminstone inte motverkar, utveckling och marknadsföring av nya miljövänliga bekämpningsmedel. Ekonomistyrningsverket (2005) har analyserat problemet och föreslagit ett årligt stöd till sådana produkter med 8 mkr. Andra möjligheter är att sänka granskningsavgifterna överlag eller riktat mot biologiska bekämpningsmedel. Sådana förändringar av granskningsavgifterna förutsätter en viss ökning den årliga försäljningsavgiften. De direkta kostnaderna av förslaget består av utredningsarbete omfattande ca 2 miljoner kronor. 7

8 Införande av ett nytt avgiftssystem kan i sig skapa vissa mindre övergångskostnader. Kostnader för handläggning inom Kemikalieinspektionen kommer att öka men inte i någon större utsträckning. Förändringen vid ett eventuellt införande kan betraktas som förskjutning av kostnaden från företag som avser att sätta biologiska bekämpningsmedel på marknaden till övriga företag som producerar eller saluför bekämpningsmedel. Det innebär också att produkter som säljs i stora mängder får betala en något större andel än idag. Samhällsekonomisk nettokostnad kan därmed bli mycket låg eller obefintlig. Kostnaderna kan beräknas först när ett konkret förslag har utformats. Kostnaden av direkta utvecklingsstöd utgörs av beslutat anslag. Nyttan av diskuterade system kan vara omfattande i form av snabbare substitution av högriskprodukter och därmed följande minskad hälso- och miljöpåverkan. Forskning och utveckling av miljövänliga bekämpningsmetoder Förslag 15, delmål 4 Regeringen bör utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd till forskning om biotekniska organismer som används i bekämpande syfte. (mikroorganismer, virus, nematoder, insekter och spindeldjur). (Se konsekvensanalys i bilaga 3) Det vore önskvärt att utveckla alternativa bekämpningsmetoder som är helt eller delvis fria från användning av kemiska bekämpningsmedel, nämligen ekologisk, biologisk eller integrerad bekämpningsteknik. Det är viktigt att ge stöd till forskning för att kunna bekämpa skadegörare effektivare, behovsanpassa den kemiska bekämpningen samt förbättra hantering av bekämpningsmedel avseende den yttre miljön och arbetsmiljö. Men utveckling av resistens hos skadegörare och ökade kostnader av bekämpningsmedelsanvändning för samhället gör det särskilt viktigt att fokusera på framtagande av kunskap som gör det möjligt att effektivt bekämpa skadegörare utan, eller med marginell användning av kemiska bekämpningsmedel. En årlig insats på 5-10 mkr under 5 år för forskning om biotekniska organismer bör ge förutsättningar för märkbara framsteg. Detta kan betraktas som en del av ovanstående förslag om övergripande handlingsprogram. Genomförande av förslaget innebär en fast kostnad som betalas med skattemedel.. Nyttan av förslaget kan vara omfattande i relation till de satsade pengarna. Resultaten av aktuell forskning kan bidra till att andra åtgärder får en förutsättning att faktiskt bli framgångsrika. Forskningsresultat kan dock inte i detalj förutses och därför kan heller inte dess ekonomiska effekter uppskattas. Litteratur Andersson, A., A. Jansson and A. Hellström (2006). The Swedish Monitoring of Pesticide Residue in Food of Plant Origin: Rapport nr. 13:2006, Livsmedelsverket, Uppsala. Bergkvist, P. (2004). Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm level, A Swedish approach. PM nr. 6/04, Kemikalieinspektionen, Stockholm. Ekonomistyrningsverket (2003). Avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel. ESV 2003:11, Ekonomistyrningsverket, Stockholm. Ekonomistyrningsverket (2005). Stöd för bekämpningsmedel med låg risk. ESV 2005:12, Ekonomistyrningsverket, Stockholm. 8

9 Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen (2002). Förslag till handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år Rapport 2002:7, Jordbruksverket, Jönköping. Kemikalieinspektionen (2006). Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel Kemikalieinspektionen, Stockholm. Miljömålsrådet (2004). Miljömålen, Allas vårt ansvar. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål, Naturvårdsverkat, Stockholm. Opschoor, H. and D. Pearce (red) (1991). Persistent Pollutants, Economic and Policy. Kluwer Academic Publication, Dordrecht and London. SOU (1990). Sätt värde på miljön, Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. SOU 1990:59, Miljödepartementet, Stockholm. SOU (2003). Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?, Betänkande av HOBSutredningen. SOU 2003:9, Jordbruksdepartementet, Stockholm. Vail, D., K. P. Hasund och L. Drake (1994) The Greening of Agricultural Policy in Industrial Societies, Swedish reform in Comparative perspective. Cornell University Press, Ithaca and London. 9

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2013:63) om bekämpningsmedelsavgifter; SFS 2016:834 Utkom från trycket den 12 juli 2016 utfärdad den 30 juni 2016. Regeringen föreskriver

Läs mer

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad:

Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1. Förordning (2014:425) om bekämpningsmedel Uppdaterad: Import och exportföreskrifter/kemiska produkter m.m. 1 1 kap. Gemensamma bestämmelser 1 [4301] Denna förordning innehåller bestämmelser om godkännande och hantering av bekämpningsmedel i form av växtskyddsmedel

Läs mer

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel

2015-10-05. Tillsyn av bekämpningsmedel. Innehåll. Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Tillsyn av bekämpningsmedel Jenny Karlsson & Susanna Karlsson Innehåll Vad är bekämpningsmedel? Biocidprodukter Växtskyddsmedel Inspektion av bekämpningsmedel Bekämpningsmedel = Produkter vars syfte är

Läs mer

Ansökningsavgifter för växtskyddsmedel, gäller fr.o.m. 2013-03-26

Ansökningsavgifter för växtskyddsmedel, gäller fr.o.m. 2013-03-26 nsökningsavgifter för växtskyddsmedel, gäller fr.o.m. 2013-03-26 nsökningsblanketter (i Word-format) finns för nedladdning på www.kemi.se TLL 1. Växtskyddsmedel: Kemiska kvivalensbedömning (nytt eller

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om bekämpningsmedel; SFS 1998:947 Utkom från trycket den 14 juli 1998 utfärdad den 25 juni 1998. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I fråga

Läs mer

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ Eva Sandberg Internationella enheten Avdelningen för Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Kemikalieinspektionen Det handlar om. Lagstiftning

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 26 augusti 2013. KIFS 2013:3 Utkom

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 4 juli 2011. KIFS 2011:4 Utkom från

Läs mer

Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen

Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen Kemikalieskatt på konsumentvaror Jenny von Bahr, samhällsekonom Enheten för Strategier och Uppdrag, Kemikalieinspektionen www.kemi.se Kemikalieinspektionens utredningar: - När kan ekonomiska styrmedel

Läs mer

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Kemikalier i varor Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs) Inledning vid slutkonferensen den 9 september 2013 Mona Blomdin Persson Kemikalieinspektionen

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Nytt europeiskt regelverk för växtskydd Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Som man sår får man skörda Rotdödare Men det är inte hela sanningen Stråknäckare Ogräs Det behövs också växtskydd

Läs mer

Ny lagstiftning på växtskyddsområdet. Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser. Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden

Ny lagstiftning på växtskyddsområdet. Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser. Utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Ny lagstiftning på växtskyddsområdet Det nya växtskyddsdirektivet införande och konsekvenser Förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden Direktiv om hållbar användning av Magnus Franzén,

Läs mer

Kommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir.

Kommittédirektiv. Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten. Dir. Kommittédirektiv Skatt på tungmetaller och andra hälso- och miljöfarliga ämnen samt översyn av bekämpningsmedelsskatten Dir. 2016:53 Beslut vid regeringssammanträde den 16 juni 2016 Sammanfattning Miljöskatter

Läs mer

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION

UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2016/2903(RSP) 21.10.2016 UTKAST TILL FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågan för muntligt besvarande B8-0000/2016

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; KIFS 2015:XX Utkom från trycket den beslutade

Läs mer

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m.

Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. Diarienummer 6.4.16 5851/13 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets förslag till ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:13) om växtskyddsavgifter m.m. A Allmänt Beskrivning av problemet

Läs mer

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag:

Sammanfattning av Svenskt Växtskydds synpunkter och förslag: Stockholm 2014-09-01 Remissyttrande Ert Dnr: M2013/2065/Ke Vårt Dnr: SV/2/14 Miljödepartementet Kemikalieenheten 103 33 Stockholm Förslag till ny nationell reglering om avgifter för ansökningar som rör

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

Kemikalieinspektionens författningssamling

Kemikalieinspektionens författningssamling Kemikalieinspektionens författningssamling ISSN 0283-1937 Föreskrifter om ändring i Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 2008:3) om bekämpningsmedel; beslutade den 3 december 2014. KIFS 2014:6 Utkom

Läs mer

Din expertguide till EU:s kemikalielagstiftning

Din expertguide till EU:s kemikalielagstiftning Din expertguide till EU:s kemikalielagstiftning Många konsultföretag erbjuder allmän vägledning i frågor som rör lagstiftning, men få ger service med hög kvalitet och i rätt tid på samma sätt som JSC.

Läs mer

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand

Vad jag behöver känna till för att använda PRIO. Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand Vad jag behöver känna till för att använda PRIO Erik Gravenfors PRIO-utbildning 2008-04-09 Farliga ämnen i min bransch? Att tänka efter före ofta lönsammare än sanera i efterhand 1 Miljöbalken kapitel

Läs mer

2008-08-29 Öppen konsultation angående Livsmedelsverkets miljööversyn av kostråden

2008-08-29 Öppen konsultation angående Livsmedelsverkets miljööversyn av kostråden Sveriges Konsumenter i Samverkan Remisser 2008 Besvarade remisser 2008 2008 2008-08-29 Öppen konsultation angående Livsmedelsverkets miljööversyn av kostråden Inkomna remisser 2008 Nr Från Remissens namn

Läs mer

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt

PM 3/03. Båtbottenfärger till fritidsbåtar. Ett inspektionsprojekt PM 3/03 Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Båtbottenfärger till fritidsbåtar Ett inspektionsprojekt Sundbyberg i juni 2005 Utgivare: Kemikalieinspektionen E-post: kemi@cm.se www.kemi.se

Läs mer

Ansökningsavgifter för biocidprodukter. Gäller fr.o.m

Ansökningsavgifter för biocidprodukter. Gäller fr.o.m äller från och med 2013-09-01 nsökningsavgifter biocidprodukter. äller fr.o.m. 2013-09-01 nsökningsblanketter (i Word-format) finns nedladdning på www.kemi.se TLL 1. iocidprodukter: Kemiska eller biologiska

Läs mer

Promemoria - förslag till nationella begränsningar av viss användning av kemiska växtskyddsmedel

Promemoria - förslag till nationella begränsningar av viss användning av kemiska växtskyddsmedel Promemoria 2016-03-07 Miljö- och energidepartementet Kemikalieenheten Rättsekretariatet Promemoria - förslag till nationella begränsningar av viss användning av kemiska växtskyddsmedel 1. Inledning Miljökvalitetsmålet

Läs mer

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Ny lagstiftning. på plats och på gång Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt

Läs mer

Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster

Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster Lagstiftning, nyheter 22 november, Vreta kluster Magnus Sandström Miljöregelenheten, Jordbruksverket magnus.sandstrom@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket

Läs mer

Ny EU-förordning om växtskyddsmedel

Ny EU-förordning om växtskyddsmedel Ny EU-förordning om växtskyddsmedel Peter Bergkvist Innehåll 1. Zoner 2. Substitution 3. Stupstockar Två huvudsyften i förordningen 1. Begränsa miljö- och hälsorisker. Reglerna syftar till att nå en hög

Läs mer

Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet

Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet Magnus Sandström Jordbruksverket, Miljöregelenheten vaxtskydd@jordbruksverket.se 036-15 89 34 Naturvårdsverket Kemikalieinspektionen Arbetsmiljöverket

Läs mer

Avgifter för bekämpningsmedel

Avgifter för bekämpningsmedel Rapport Nr 5/13 En rapport från Kemikalieinspektionen www.kemi.se Avgifter för bekämpningsmedel Redovisning av ett regeringsuppdrag KEMIKALIEINSPEKTIONEN Avgifter för bekämpningsmedel Redovisning av ett

Läs mer

Hur ser KemI på dagens situation?

Hur ser KemI på dagens situation? Hur ser KemI på dagens situation? Workshop Hållbar svensk växtodling 9 februari 2011 Peter Bergkvist Innehåll Grundläggande principer för prövningen av växtskyddsmedel i EU. Varför beslutar länderna olika?

Läs mer

Grunden och gränserna för godkännandeprocessen. Seminarium om Kvalitet, hälsa och ekologisk mat November 2012 Lina Wendt-Rasch

Grunden och gränserna för godkännandeprocessen. Seminarium om Kvalitet, hälsa och ekologisk mat November 2012 Lina Wendt-Rasch Grunden och gränserna för godkännandeprocessen Seminarium om Kvalitet, hälsa och ekologisk mat November 2012 Lina Wendt-Rasch Disposition Reglering av växtskyddsmedel Dokumentationskrav Beslutsprinciper

Läs mer

Ekokvitto för Destination Sigtuna

Ekokvitto för Destination Sigtuna Ekokvitto för Destination Sigtuna Övergång från konventionellt till ekologiskt kaffe, mjölk och bananer De medverkande anläggningarna i Destinationen Sigtuna 2015 är: 1909 Sigtuna Stads Hotell, 32 Rum

Läs mer

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen.

Tillsyn 4/12. Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG. www.kemikalieinspektionen. Tillsyn 4/12 Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet med artikel 17 i direktiv 91/414/EEG www.kemikalieinspektionen.se Sveriges rapport om kontroll av växtskyddsmedel 2010 i enlighet

Läs mer

Ansökningsavgifter fr o m 2011-08-01 Växtskyddsmedel

Ansökningsavgifter fr o m 2011-08-01 Växtskyddsmedel Ansökningsavgifter fr o m 2011-08-01 Rubriken i varje avsnitt nedan inleds med en kod som motsvarar id-numret på motsvarande ansökningsblankett. Alla ansökningsblanketter (i Microsoft Word-format) finns

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2010:742 Utkom från trycket den 6 juli 2010 utfärdad den 23 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 14 kap. 2, 3, 10, 17 och 20,

Läs mer

Kemiföretagens syn på dagens situation

Kemiföretagens syn på dagens situation Hållbar svensk växtodling konkurrens på lika villkor Kemiföretagens syn på dagens situation Mats Andersson Svenskt Växtskydd Svensk odling har ett produktionsansvar EU importerar mer och mer livsmedel

Läs mer

Växtodlingsrådet 2015-01-21

Växtodlingsrådet 2015-01-21 Växtodlingsrådet 2015-01-21 Kemiska växtskyddsmedel i hållbart jordbruk Sverige har ett bra utgångsläge: Välskötta jordar Tillgång till vatten Kanske ett något varmare klimat är på G Kvalificerade rådgivare

Läs mer

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll

Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Ett sätt att arbeta för en Giftfri miljö - vägledning för intern kemikaliekontroll Miljöförvaltningen Karl Johansgatan 23-25 414 59 Göteborg 031-61 26 10 www.miljo.goteborg.se Förord Denna vägledning vänder

Läs mer

Slopad skatt på gödselmedel

Slopad skatt på gödselmedel Promemoria Slopad skatt på gödselmedel 2009-09-16 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att beskattningen av gödselmedel slopas fr.o.m. den 1 januari 2010. Lagen (1984:409) om skatt

Läs mer

Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare

Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare Promemoria 2013-06-27 Miljödepartementet Konsekvensbedömning av ett nationellt krav på tillstånd att till Sverige föra in, använda m.m. starka laserpekare 1. Problem och målsättning Under de senaste åren

Läs mer

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.

Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten. Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv. Hur mycket tål vi? Halter och gränsvärden i maten Anneli Widenfalk, Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV anneli.widenfalk@slv.se Skillnad på fara och risk! Många bekämpningsmedel kan ge hälsoeffekter

Läs mer

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket

Läs mer

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik

Giftfri trädgård. Information 2010. Miljö & Teknik Giftfri trädgård Information 2010 Kävlinge kommun, Miljö & Teknik Kullagatan 2, 244 80 Kävlinge Telefon 046-73 90 00, Fax 046-73 91 35 kommunen@kavlinge.se www.kavlinge.se Februari 2010 Miljö & Teknik

Läs mer

Viktiga definitioner enligt 14 kap MB och Reach

Viktiga definitioner enligt 14 kap MB och Reach 2011-05-16 Bilaga 5 Viktiga definitioner enligt 14 kap MB och Reach De benämningar som har en egen definition i Reach (artikel 3) har här markerats med asterisk (*) Se även lista på KemI:s hemsida: http://www.kemi.se/templates/page

Läs mer

Kemikalieveckan 2015

Kemikalieveckan 2015 Miljökontoret Rapport 2015-09-29 Kemikalieveckan 2015 - fokus på barns hälsa och säkerhet Rapporten upprättad av: Linn Andersen Kristin Svee 2 (9) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund

Läs mer

Får vi ta en kvart av din tid?

Får vi ta en kvart av din tid? Får vi ta en kvart av din tid? Vad är det? REACH är en kemikalielagstiftning (1907/2006/EG) som började gälla från och med 2007 06 01 och omfattar alla 27 länder inom Europa. Förkortningen REACH står Registration,

Läs mer

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2008 Final statistics

Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2008 Final statistics MI 31 SM 0901 Växtskyddsmedel i jordbruket 2008 Beräknat antal hektardoser Slutlig statistik Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2008 Final statistics I korta drag

Läs mer

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn

Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Integrerat Växtskydd Regelverk och tillsyn Alf Djurberg, Rådgivningsenheten, Linköping Regelverk Rådgivning Skilj på Regelverk Grundkrav som alla måste uppnå Rådgivning ex Greppa modul - Möjlighet att

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2009-0141 Januari 2010 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2009 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

Kemikalieinspektionen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Nliljödepanclnentet) senast den 31 januari 2012.

Kemikalieinspektionen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Nliljödepanclnentet) senast den 31 januari 2012. Regeringsbeslut 1:8 REGERINGEN 2011-06-22, M201112367/Ke M i Ijödepartementet Kemikalieinspektionen Box 2 172 13 SUNDBYBERG Kemikalie inspektionen' Handl. Ink. 2011-07- C 4 ; ". Säl< nr löp nr. 6YZ -1{-1(~{f/)8

Läs mer

Fysikaliskt verkande medel och produkter i gråzonen Kemikalieinspektionens tolkning

Fysikaliskt verkande medel och produkter i gråzonen Kemikalieinspektionens tolkning VÄGLEDNING Datum 2012-03-16 Bekämpningsmedel och biotekniska produkter e-post: kemi@kemi.se Fysikaliskt verkande medel och produkter i gråzonen Kemikalieinspektionens tolkning I detta dokument ger Kemikalieinspektionen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE 2016-06-13 Dnr 2016/7495 Er ref Dnr M2016/00677/R Ert datum 2016-03-07 Miljö- och energidepartementet Rättssekretariatet Remissyttrande Förslag till nationella

Läs mer

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069

3 juni 2003. Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm. Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel Ert Dnr Fi2003/1069 PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 3 juni 2003 Till Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel

Läs mer

1 Beslut Kemikalieinspektionen (KemI) bifaller ansökan om godkännande av nedanstående produkt.

1 Beslut Kemikalieinspektionen (KemI) bifaller ansökan om godkännande av nedanstående produkt. Tillstånd och upplysning Er referens Delgivningskvitto Bayer AB Kronoslätts Företagspark Västanvägen 245 42 Staffanstorp Beslut angående ansökan om godkännande för biocidprodukt Racumin Foam 1 Beslut Kemikalieinspektionen

Läs mer

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion

Giftfri miljö. Motion till riksdagen 2016/17:2559. Förslag till riksdagsbeslut. KD133 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2559 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) Giftfri miljö Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs en

Läs mer

Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49)

Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:49) 2016-05-04 Dnr 4.4.16-1619/16 Miljöregelenheten Magnus Sandström Tfn: 036-15 89 34 E-post: magnus.sandstrom@jordbruksverket.se Konsekvensutredning till föreskrifter om ändring av Statens jordbruksverks

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

BESLUT. Swedish Che^ic^sAgerfcy B Regnr Tillstånd och upplysning F

BESLUT. Swedish Che^ic^sAgerfcy B Regnr Tillstånd och upplysning F KEMI BESLUT Datum Swedish Che^ic^sAgerfcy 2016-05-09 5.1.1-B16-00059 Regnr Tillstånd och upplysning F-2321 4778 Delgivningskvitto Lantbrukarnas Ekonomi AB (LRF) 105 33 Stockholm Beslut angående ansökan

Läs mer

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen

SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - administrativa bördor för företagen SÄRSKILD KONSEKVENSANALYS - bördor för företagen I tabellen ska anges de nya eller ändrade paragrafer i föreskriften/allmänna rådet som innehåller bördor för företaget och en bedömning ska göras av den

Läs mer

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande.

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande. PM 2015: RV (Dnr 135-367/2015) Naturvårdsverkets förslag till nya föreskrifter inom bekämpningsmedelsområdet, föreskrifter om spridning av växtskyddsmedel samt föreskrifter om spridning av biocidprodukter

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson

Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Avloppsslam på åkermark Motstridiga mål och regler - vad gäller?(?) 22 november 2011 Annika Nilsson Regler om föroreningar i avloppsslam SNFS 1994:2 Föreskrifter om avloppsslam i jordbruket 8 Kadmiumhalt

Läs mer

Kemiska produkter i butiker

Kemiska produkter i butiker 2:a reviderade upplagan Kemiska produkter i butiker märkning och ansvar KEMIKALIEINSPEKTIONEN Till dig som säljer kemiska produkter Farliga kemiska produkter ska vara rätt märkta när de säljs Företagen,

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/ Hantering Magnus Sandström Välkomna! 13 A Växtskydd/Hantering Vilka är vi?: Magnus Sandström, kursansvarig, Jordbruksverket Thomas Wildt-Persson, rådgivningsexpert, Hushållningssällskapet

Läs mer

på andra områden än lantbruksmark

på andra områden än lantbruksmark Anmälan eller ansökan om Yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på andra områden än lantbruksmark Vi vill ansöka om tillstånd för spridning på: vägområde (inte invasiva arter) mycket genomsläppliga

Läs mer

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet

Sammanfattning Hygienbubblan. Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Sammanfattning Hygienbubblan Om hur lagstiftningen smörjer in dig i falsk trygghet Inledning Vi omger oss dagligen av en massa olika produkter som kan innehålla farliga kemikalier. Allt ifrån elektronik,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM111. Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska Regeringskansliet Faktapromemoria Grönbok om en möjlig utvidgning av EU:s skydd av geografiska ursprungsbeteckningar till andra produkter än jordbruksprodukter Justitiedepartementet 2014-09-01 Dokumentbeteckning

Läs mer

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar

Vattenövervakning i Sverige. Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Vattenövervakning i Sverige Bakgrund, nuläge och förslag till framtida förändringar Innehållsförteckning Inledning...... 3 Definitioner... 4 Vattenövervakning i Sverige ur ett historiskt perspektiv...

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Ny livsmedelslagstiftning från årsskiftet

Ny livsmedelslagstiftning från årsskiftet Cirkulärnr: 2006:3 Diarienr: 2006/0016 Nyckelord: Livsmedelslagstiftning Handläggare: Linda Fidjeland Avdelning: Avd för tillväxt och samhällsbyggnad Sektion/Enhet: Sektionen för planering och hållbar

Läs mer

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV)

Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV) Lagstiftning och praktiskt arbete Hur jobbar Läkemedelsverket med miljöfrågor? Anna-Karin Johansson Miljösamordnare Läkemedelsverket (LV) Läkemedelsverkets uppgifter Godkännande av kliniska prövningar

Läs mer

Integrerat Växtskydd i praktiken

Integrerat Växtskydd i praktiken Integrerat Växtskydd i praktiken Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Växjö växtskyddskonferens 20141203 Regelverket nu kommer det! Jordbruksverket har tagit fram: Föreskrifter det

Läs mer

Kartläggning av farliga kemikalier

Kartläggning av farliga kemikalier Miljökontoret Dnr 2008-0268 December 2008 Dpl 4251 Kartläggning av farliga kemikalier Ett samarbetsprojekt i Dalarnas län 2008 Redovisning av resultatet för Borlänge kommun Delprojektet i Borlänge utfört

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Think Global Act Local Low carbon conference Xi an, 27 sep 2013 Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker Upphandling24, 19 nov 2013 2 Ärtbältet

Läs mer

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem

INNEHÅLL. Lagkrav och myndigheter. Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt. Hantering av specifika problem PRESENTATION INNEHÅLL Lagkrav och myndigheter Strategi för att skapa och strukturera ett arbetssätt Hantering av specifika problem LAGKRAV OCH MYNDIGHETER LAGSTIFTNING Svensk lagstiftning Lag Förordning

Läs mer

Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel.

Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel. Säkra livsmedel Växtskydd. Det är odlaren som säkerställer grunden för sunda livsmedel. Sunda livsmedel utan sjukdomsframkallande ämnen och utan skadliga rester är viktiga för att en god hälsa. Viktiga

Läs mer

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi.

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013. Karin Thorán Kemikalieinspektionen. www.kemi. Kemikalier i varor Karin Thorán Kemikalieinspektionen Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari 2013 Användningen av kemikalier ökar Produktionen av kemikalier har ökat från

Läs mer

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg

Handla ekologiskt? Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Ekologiskt kvitto om alla i Örebro enbart åt ekologiska ägg Om alla 130 000 invånare i Örebro under ett år äter 20 000 000 st ekologiska ägg istället för konventionella skulle det bidra till: Minskad användning

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk

Miljölagstiftning. s 59-67 i handboken. 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Miljölagstiftning s 59-67 i handboken 2013-10-10 Föreläsare Per Nordenfalk Varför en balk? Naturvårdslagen Miljöskyddslagen Lagen om förbud mot dumpning av avfall i vatten Lagen om svavelhaltigt bränsle

Läs mer

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel

12 Tillverkning av produktionshjälpmedel 12 Tillverkning av produktionshjälpmedel KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel för växtodling (inklusive trädgårdsodling) som kan KRAV-märkas och vilka kriterier

Läs mer

Pesticides in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in Lägsta antalet hektardoser sedan 1997

Pesticides in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in Lägsta antalet hektardoser sedan 1997 MI 31 SM 0301 Bekämpningsmedel i jordbruket 2002 Beräknat antal hektardoser Pesticides in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2002 I korta drag Lägsta antalet hektardoser sedan 1997 Det beräknade

Läs mer

Kemikaliehantering. Marianne Wallgren

Kemikaliehantering. Marianne Wallgren Kemikaliehantering Marianne Wallgren 2016-10-13 1 Definition & lagstiftning Hälsorisker Beskrivning av GHS-CLP, SDB & MSDS L U N C H Kemikalieregister, substitutionsarbete Riskbedömningsövning K A F F

Läs mer

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30

Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel 2011-11-30 Etiska riktlinjer för marknadsföring av växtskyddsmedel Reviderade av styrelsen för Svenskt Växtskydd den 30 november 2011 1. Dessa riktlinjer

Läs mer

Farliga ämnen i avfallet

Farliga ämnen i avfallet Farliga ämnen i avfallet - Hur förebygger vi kemikalierisker i avfallet? - Strategier för minskade risker med kemikalier i varor Mona Blomdin Persson Sekretariatet Strategier och styrmedel www.kemi.se

Läs mer

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV Växtskyddsstrategier, Modul 13B Nässjö 22 okt. 2007 Örjan Folkesson, SJV Säkert Växtskydd Växtskydd i Greppa Näringen Vi använder numera begreppet Växtskyddsmedel eftersom Bekämpningsmedel innefattar både

Läs mer

Vägledning i arbetet med egenkontroll

Vägledning i arbetet med egenkontroll Vägledning i arbetet med egenkontroll Här presenteras ett antal frågor som är anpassade till vad du som fastighetsägare bör tänka på och som kan vara en hjälp på vägen för införande av en egenkontroll.

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om ekologisk produktion i storhushåll

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om ekologisk produktion i storhushåll Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Lena Björklund-Stoehr Telefon: 08-508 28 187 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-09-20 p. 12 Yttrande över

Läs mer

Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in Peter Bergkvist, KEMI, tfn ,

Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in Peter Bergkvist, KEMI, tfn , MI 31 SM 0601 Växtskyddsmedel i jordbruket 2005 Beräknat antal hektardoser Plant protection products in Swedish agriculture. Number of hectare-doses in 2005 I korta drag Ökad försäljning 2005 Det beräknade

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten resultat och trender under tre decennier Jenny Kreuger, Mikaela Gönczi, Gustaf Boström & Martin K Larsson CKB, SLU Möte med Växtskyddsrådet Naturvårdsverket,

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

19 november Till Jordbruksdepartementet Stockholm. Förslag till handlingsprogram växtskyddsmedel Ert dnr Jo2008/2278/ELT

19 november Till Jordbruksdepartementet Stockholm. Förslag till handlingsprogram växtskyddsmedel Ert dnr Jo2008/2278/ELT PETER EINARSSON Telefon 0477 79 90 13 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 19 november 2008 Till Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till handlingsprogram växtskyddsmedel Ert dnr Jo2008/2278/ELT

Läs mer