BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET

Transkript

1 Bilaga 3 BEDÖMNINGAR AV EKONOMISKA KONSEKVENSER AV NÅGRA FÖRSLAG INOM BEKÄMPNINGSMEDELSOMRÅDET av Basim Saifi och Lars Drake Bakgrund Pågående förhandlingar mellan EU:s medlemsstater om en ny förordning om växtskyddsmedel samt ett ramdirektiv för en hållbar användning av bekämpningsmedel med en sammanhörande tematisk strategi för växtskyddsmedel kommer att leda till nya gemensamma regler för hela EU eller zoner inom EU. Dessa regler kommer att vara avgörande för hur långt Sverige kan gå i riktning mot riskfri användning av bekämpningsmedel 1. Kemikalieinspektionen bistår regeringen med underlag för förslag som kan leda till striktare regler och större frihet för nationella handlingsprogram som syftar att minska riskerna, användningen och beroendet av bekämpningsmedel. Bekämpningsmedel används för att minska ekonomiska förluster orsakade av skadegörare. Bekämpningsmedel används också av hygieniska skäl och för att hejda sjukdomsspridning och minska obehag som kan orsakas av levande organismer. De negativa effekter som uppkommer i samband med användning av kemiska bekämpningsmedel kan vara risker med bekämpningsmedelsrester i livsmedel, hälsorisker vid användning och risker för den yttre miljön. Ett problem som kan påverka medlens långsiktiga effekter är uppkomst av resistens. Livsmedelsverkets stickprovkontroll om rester av bekämpningsmedel i vegetabiliska livsmedel under 2005 visar att mindre än 1 % hade resthalter över gränsvärdet. I importerade produkter från andra EU-länder och från länder utanför EU hade 5 % respektive 8 % resthalter över gränsvärdet (Andersson et al. 2005). Bedömningen av risk för kroniska effekter för konsumenter av sådana nivåer kan vara låg men en del ämnen kan ge upphov till akuta effekter, speciellt för barn och andra känsliga grupper. Ökad utbildning, förbättrade redskap och striktare regler har medfört en minskning av hälsorisker vid användning av bekämpningsmedel i Sverige. Genom Arbetsmiljöverket och Jordbruksverket samt lantbrukarnas organisationer har omfattande information och utbildning om användning av bekämpningsmedel spridits till användarna. Spridning av bekämpningsmedel till vattendrag och landmiljö är ett problem som kräver ökade motåtgärder. Resultat från provtagning visar att rester av bekämpningsmedel påträffas i såväl vattendrag och sjöar som i grundvatten. Rester av bekämpningsmedel som är förbjudna i Sverige påträffas ibland i sådana undersökningar. Det svenska arbetet med problematiken med bekämpningsmedel har medverkat till riskminskning. Räknat i mängd verksamt ämne per hektar är användning och risker av bekämpningsmedel lägre än de flesta EU-länder. Men tillståndet är långt ifrån en riskfri användning av bekämpningsmedel, vilket kräver omfattande och långsiktigt arbete inom olika områden. Skillnaderna mellan olika bekämpningsmedel är stora när det gäller giftighet, nedbrytbarhet och rörlighet i miljön. Deras användningsområden och möjligheten till minskad användning 1 Begreppet riskfri antyder låg eller obefintlig negativ påverkan användning av bekämpningsmedel på hälsa och miljö.

2 och substitution varierar också mycket. Det generella målet för bekämpningsmedelspolitiken är att hälso- och miljöriskerna av bekämpningsmedel skall minska fortlöpande genom övergång till bekämpningsmedel med mindre risk och minskad användning av bekämpningsmedel. Detta kräver kunskap och bidrag från toxikologer, ekonomer m.fl. för att kunna göra bättre prioritering och införa effektivare styrmedel (Opschoor and Pearce 1991). Kemikalieinspektionen är ansvarig myndighet för godkännande av bekämpningsmedel i Sverige. Detta sker enligt reglerna inom EU och i Sverige samt i samråd med bl.a. Jordbruksverket, Arbetsmiljöverket, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Den största delen av de bekämpningsmedel som används i Sverige kräver utbildning och individuella tillstånd. En mindre mängd medel förutsätter utbildning av yrkesutövare och mindre än 10 procent får användas utan sådana krav. Bekämpningsmedlen delas juridiskt in i växtskyddsmedel och biocidprodukter. Växtskyddsmedel består främst av ogräsmedel, svampmedel, betningsmedel, insektmedel samt tillväxtregulatorer, som huvudsakligen används inom jord-, skogs- och trädgårdsbruk för att skydda växter och växtprodukter från skadliga levande organismer. Som framgår av tabell 1 är ogräsmedel den största i gruppen inom växtskyddsmedel. Biocidprodukter består främst av impregneringsmedel, slembekämpningsmedel, antifoulingmedel och saneringsmedel, som huvudsakligen används inom industrin och hushållen för att avlägsna skadliga levande organismer. Impregneringsmedel är den största i gruppen vad avser försålda mängder. De biocider som sätts ut på marknaden utan krav på godkännande ingår inte i tabell 1. Vid slutet av 2005 fanns det 287 verksamma ämnen/organismer i 781 godkända bekämpningsprodukter, varav ca 70 var s.k. biologiska bekämpningsmedel (KemI 2006). I växtskyddsmedel fanns 187 verksamma ämnen/organismer och i biocidprodukter fanns 122 verksamma ämnen/organismer. Det innebär att 22 verksamma ämnen/organismer används som både växtskyddsmedel och biocider. Tabell 1 visar en översiktlig bild av bekämpningsmedelsanvändningen i Sverige. Ca 560 ton verksamt ämne, mest ogräsmedel, såldes 2005 för hushållsanvändning (KemI 2006). Statistik över försäljningsvärde av olika bekämpningsmedel, som är viktigt för ekonomiska analyser är tyvärr knapphändiga. Till jordbruket såldes ca 1670 ton och till industrin ca 9300 ton. Försäljning av bekämpningsmedel under ett visst år speglar i stor utsträckning användningen om ingen effekt av hamstring förekommer. Hamstringseffekten bedöms ha varit liten år Statistiken bör ändå tolkas försiktigt. Generellt är användning av bekämpningsmedel större än redovisade uppgifter eftersom statistiken bara omfattar godkända medel. Användning av bekämpningsmedel omfattar också medel utan krav på godkännande och medel som importeras och används utan att registreras. 2

3 Tabell 1 Försålda bekämpningsmedel 2005 Typ av medel Verksamma ämnen, antal Verksamt ämne, ton Förändring i mängd sedan , % Förändring i mängd sedan , % Försäljnings- värde, m.kr. * Betningsmedel 21 41, Svampmedel , Ogräsmedel , Tillväxtregulatorer 10 19, Insektmedel ** 59 36, Myggmedel Slembekämpningsmedel , Saneringsmedel 4 48, Avskräckningsmedel 20 8, Medel mot gnagare 7 0, Impregneringsmedel , Övriga träskyddsmedel 16 46,4-75 Antifoulingmedel 8 114,3 +79 Övriga medel 5 5,4 Totalt Källa: KemI 2006 och Jordbruksstatistisk årsbok 2006 *Uppskattat på basis av försäljningsvärde och mängd av bekämpningsmedel till jordbruket år 2000 och 4.6% ökning av producentprisindex mellan 2000 och **Inkluderar inte myggmedel. Användning av växtskyddsmedel mätt i ton aktivt ämne har minskat betydligt, framför allt under andra hälften av 1980-talet. Antalet hektardoser har dock i stort sett varit oförändrat. En del av minskningen beror på övergång till effektivare medel som används i mindre mängd per hektar. Vid mitten av 1980-talet infördes ett antal åtgärder för att minska riskerna med användning av växtskyddsmedel. Godkännanden tidsbegränsades, krav på ny prövning av redan godkända produkter ställdes och striktare krav ställdes vid omprövning. Skatt på verksamt ämne i växtskyddsmedel infördes och ett mål på halvering av användningen formulerades i form av ett nationellt program som bl.a. omfattade förbättrad teknik för användning och spridning samt en satsning på information till lantbrukarna. Målet nåddes Den direkta effekten av skatten på användningen var liten eftersom skattesatsen var och är låg, 30 kr per kg verksamt ämne, och elasticiteten är relativt låg. De indirekta effekterna, framför allt genom finansiering av viktiga åtgärder, har bedömts vara större (SOU 1990, Vail et al. 1994). 3

4 Ogräsmedelsanvändning har ökat under de senaste 10 åren. Detta skedde trots att den totala åkerarealen minskade med ca 3 % och ekologisk odling, som inte använder växtskyddsmedel, har ökat till över 10 % av Sveriges åkerareal. Värt att notera är också den ökade användningen av slembekämpningsmedel inom industrin och av antifoulingmedel, samt myggmedel som används av hushållen. Räknat i mängd verksamt ämne har jordbruket lyckats genomföra kraftigare minskning i användning av bekämpningsmedel än industrin. Trots att användning av biocider är ca 4 gångar större än användning av växtskyddsmedel är det användning av bekämpningsmedel i jordbruket som uppmärksammas och hanteras mest. Förklaringen är att växtskyddsmedel huvudsakligen används i öppna system. Möjliga förklaringar till ökad användning av bekämpningsmedel de senaste tio åren, som förmodligen kommer att fortsätta om inga ytterligare åtgärder vidtas, kan vara; varmare klimat, företagsekonomiska förhållanden, kravet på godkännande utökades successivt till att omfatta fler typer av produkter och användningsområden, ökad produktion av grödor som kräver mer bekämpningsmedel, krav på ökad cirkulation av processvatten vid pappersindustrin, ökad andel åkermark som läggs i träda och som bryts med hjälp av ogräsmedel, resistansutveckling hos skadegörare och användning av mindre effektiva ämnen. Dessa faktorer, som bör undersökas när man utarbetar en övergripande handlingsprogram för bekämpning med låg risk, visar på behovet av en mer holistisk syn i strävan efter en riskfri användning av bekämpningsmedel. Vid Kemikalieinspektionens tillkomst 1986 var 681 kemiska produkter godkända. I slutet av 1990 minskade de till 343 produkter för att öka igen till 781 produkter vid slutet av 2005 (KemI 2006). Samtidigt har striktare krav för godkännande införts. Det krävs idag mycket mer kunskap om verksamma ämnen och produkter i prövningsprocesser. Detta innebär ökat arbete och ökade kostnader för godkännande av bekämpningsmedel, framför allt för företagen eftersom kraven på klassificering och märkning av produkter samt för framtagande av dokumentation har skärpts. Mellan 1986 och 1995 avslog Kemikalieinspektionen 93 ansökningar om godkännande av försäljning av bekämpningsmedel i Sverige (KemI 2006). Det totala antalet avregistrerade produkter under perioden var 593. Antalet avslagna ansökningar under var 51 medan det totala antalet avregistrerade var 352. De mest farliga ämnena har tagits bort från gruppen godkända bekämpningsmedel. I samband med harmonisering av lagstiftning inom EU finns det risk att ämnen och produkter som redan förbjudits i Sverige åter kan användas. Sammanfattningsvis kan sägas att bekämpningsmedel fortfarande ger upphov till en påtaglig risk trots det omfattande riskminskningsarbete som utförts de senaste decennierna. Behovet av ytterligare åtgärder är uppenbart. Nationellt handlingsprogram Kemikalieinspektionen ska tillsammans med Naturvårdsverket och Jordbruksverket till regeringen ge förslag till nationellt handlingsprogram, med stöd av den tematiska strategin för växtskyddsmedel, för att bl.a. med produktvalsprincipen motverka att växtskyddsmedelsprodukter som innehåller särskilt farliga ämnen används i Sverige samt för att minska kemikalieberoendet. Det svenska arbetet med bekämpningsmedel har medverkat till riskminskning för miljö och hälsa, framför allt i jordbruket. Sedan andra hälften av 1980-talet har fyra femåriga nationella handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket genomförts. Det sista 4

5 handlingsprogrammet, som har tagits fram av Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen i samråd med Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket, omfattade flera viktiga aktiviteter för riskreducering såsom utökad satsning på informationsspridning och utbildning, stöd till forskning och utveckling och ökade insatser i arbetet med godkännande och kontroll (Jordbruksverket 2002). Handlingsprogrammet planerades för perioden men har förlängts till Den årliga kostnaden för genomförande av föreslagna åtgärder har skattats till ca 65 mkr. Det finns goda skäl att ett nytt sådant program vidgas till att omfatta också användning av bekämpningsmedel inom industrin och hushållen. Omfattningen behöver då bli större. Företagsekonomiska och klimatiska förhållanden kommer förmodligen att verka för en ökning av användning och risker av bekämpningsmedel i Sverige. För att motverka en sådan utveckling krävs det mer omfattande och systematiskt arbete inom olika områden. Regelsystemet som håller på att utformas inom EU kommer att ha långsiktiga effekter på Sveriges arbete med riskreducering av bekämpningsmedel. Det finns behov av förändringar av kunskap, värdering och teknisk utveckling, vilket kräver åtgärder med långsiktiga effekter och som ömsesidigt understöder varandra. Arbetet med att utforma ett effektivt handlingsprogram bör vara förutsättningslöst med avseende på val av styrmedel och åtgärder. Såväl tvingande regler, prövningsförfarande och ekonomiska styrmedel, som information och frivilliga åtaganden bör analyseras. För att utarbeta ett sådant handlingsprogram på ett adekvat sätt krävs det ett omfattande utredningsarbete som täcker och integrerar ett antal viktiga och relevanta frågor kring användning av bekämpningsmedel. Handlingsprogrammet för perioden , med möjlighet till förlängning, kan innebära en årlig samhällsekonomisk kostnad på ca 100 mkr som, helt eller delvis, kan finansieras genom att reformera avgifts- och skattesystem inom kemikalieområdet. Framtagande av ett genomtänkt och övergripande handlingsprogram kan kosta 8-10 mkr, vilket är ungefär två procent av den totala uppskattade kostnaden för programmet. Effekterna av förslagen i handlingsprogrammet sträcker sig över många områden på kort och lång sikt och kan inte konsekvensanalyseras i nuläget eftersom de ännu inte tagits fram. Hur många företag och hur mycket samt effekterna för små företag beror på vilka konkreta åtgärder som faktiskt kommer att ingå i handlingsprogrammet. Det förekommer nästan ingen tillverkning av bekämpningsmedel i Sverige varför förväntade effekter avser företag och hushåll som använder aktuella medel. Betalningsviljan utöver marknadspriset, som indikerar välfärdsvärde, är i flera fall hög. Den låga elasticiteten är ett tecken på det. Enkla kalkyler baserade på företagens utgifter är därför otillräckliga. 5

6 Utrymme för nationella beslut Förslag nr 7, delmål 4 Regeringen bör arbeta för att medlemsstaterna ges tillräckliga möjligheter i den nya växtskyddsmedelsförordningen att införa nya eller behålla gamla handlingsplaner som syftar till att minska risker med och beroende av bekämpningsmedel utan att dessa begränsas av godkännanderegler för enskilda växtskyddsmedel. Sveriges policy för godkännande av bekämpningsmedel har varit central i arbetet med att reducera riskerna av bekämpningsmedel. Produktgodkännande är baserat på en helhetsbedömning av produkternas risker som inkluderar ett antal andra faktorer än bara farligheten och verkningsgraden av det verksamma ämnet som ingår i produkten. Genom olika handlingsprogram som omfattar bl.a. teknikutveckling och utbildning har Sverige lyckats förhindra eller minska användning av ett antal växtskyddsmedel, t.ex. svampbekämpningsmedel som används för behandling av frukt och andra produkter, som potatis, vid lagring. Förslaget innebär ett försvar av status quo och förväntas därför inte innebära några väsentliga förändringar i Sverige. Det finns ingen grund för att tro att det skulle kunna bli stora effekter för företag i Sverige om förslaget genomförs. Om förslaget inte genomförs finns det risk att vissa ämnen, som genom det samlade svenska riskhanteringsarbetet mer eller mindre helt upphört att användas, återigen kan komma att användas i Sverige. De ekonomiska effekter som kan förväntas om förslaget genomförs i jämförelse med att det inte genomförs avser i första hand kortsiktiga ekonomiska förluster för ett relativt litet antal företag, som skulle följa av något mer omfattande restriktioner på den svenska marknaden. Administrativa kostnader för myndigheter och branschorganisationer behöver inte vara omfattande och företagen förväntas få mycket låga administrationskostnader. Skyddsnivån i EU kan öka något jämfört med dagens nivå som en följd av förslaget. Effekterna blir då i huvudsak av samma karaktär som för Sverige i jämförelsen ovan mellan förslaget och att inget görs I Kommissionen förslag till ny förordning har Sveriges möjlighet att inte tillåta användning av vissa farliga eller, för svenska förhållanden, onödiga växtskyddsmedel tagits bort genom kravet på ömsesidig acceptans av godkännande inom EU eller zoner inom EU. I stället innehåller förslaget införande av en lista över kandidatämnen för substitution. Att införa och utveckla en sådan lista ger signaler till tillverkare och användare om vilka ämnen som kan bli aktuella för förbud eller andra åtgärder. Sverige kan inom sin marknad stoppa försäljning av växtskyddsmedel som innehåller sådana ämnen. Därför är det viktigt för Sverige att särskilt farliga ämnen klassificeras som kandidatämne för substitution. Tematisk strategi för biocider Förslag 8, delmål 4 Regeringen bör agera för framtagande av en temastrategi för användning av biocidprodukter i syfte att reducera riskerna vid användning samt beroendet av biocidprodukter. Det är inte möjligt att genomföra en normal konsekvensanalys av detta förslag eftersom det inte innehåller konkreta förslag till åtgärder. Effekterna beror på hur den aktuella strategin 6

7 utformas och tillämpas, vilket inte kan förutses i dagsläget. Fördelarna bedöms dock ha goda förutsättningar att överstiga kostnaderna. Det finns goda skäl att bedriva arbetet med en tematisk strategi för biocider parallellt med den tematiska strategin för växtskyddsmedel. Likheterna är stora. Båda grupperna av medel används för att påverka populationer av organismer. En del av de verksamma ämnena i bekämpningsmedel används både som växtskyddsmedel och biocid. I Sverige 2005 gällde det 22 ämnen. Den direkta kostnaden av förslaget består av arbete med underlagsmaterial, förhandlingar och direkt utformning av strategin. Arbetet ska genomföras inom EU varför kostnaden för Sverige inte behöver bli särskilt stor. Nyttan består av en allmän skärpning av åtgärder inom biocidområdet och av att olika åtgärder kan koordineras och därmed riskminskningsarbetet förstärkas. Koordinationen med strategin inom växtskyddsområdet innebär i sig en viss kostnadsbesparing. Utveckling och marknadsetablering av miljövänligare bekämpningsmedel Förslag 14, delmål 4 Regeringen bör se över de ekonomiska förutsättningarna för små och medelstora företag (SME) vid prövningsförfarandet av biologiska bekämpningsmedel och andra ur miljö- och hälsosynpunkt fördelaktiga alternativ (avskräckande medel, feromoner mm) samt utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd för marknadsintroduktion av dessa Nuvarande regelsystem om godkännande och registrering ställer omfattande krav på tillverkare/importörer att redovisa miljö och hälsoeffekter av deras bekämpningsmedel. Dessutom betalar de kostnaden av det granskningsarbete som Kemikalieinspektionen utför i samband med godkännandeprocessen, 4 mkr för godkännande av ett nytt kemiskt ämne och 2 mkr för godkännande av ett nytt biologisk ämne/medel. Att industrin bär aktuella kostnader för undersökning och granskning är i princip rätt, men det motverkar utveckling och marknadsetablering av miljövänliga kemiska och biologiska bekämpningsmedel som kan ersätta medel som bedöms ha högre risk. Utveckling av kemiska bekämpningsämnen mot lägre grad av farlighet och risk som förväntas att säljas i relativt små mängder motverkas av de höga granskningskostnaderna. Utveckling av biologiska bekämpningsmedel och organismer som kan användas i bekämpning av skadegörare motverkas också av höga granskningskostnader. Dessa problem ger motiv till att utreda en förändring av avgiftssystemet så att det underlättar, eller åtminstone inte motverkar, utveckling och marknadsföring av nya miljövänliga bekämpningsmedel. Ekonomistyrningsverket (2005) har analyserat problemet och föreslagit ett årligt stöd till sådana produkter med 8 mkr. Andra möjligheter är att sänka granskningsavgifterna överlag eller riktat mot biologiska bekämpningsmedel. Sådana förändringar av granskningsavgifterna förutsätter en viss ökning den årliga försäljningsavgiften. De direkta kostnaderna av förslaget består av utredningsarbete omfattande ca 2 miljoner kronor. 7

8 Införande av ett nytt avgiftssystem kan i sig skapa vissa mindre övergångskostnader. Kostnader för handläggning inom Kemikalieinspektionen kommer att öka men inte i någon större utsträckning. Förändringen vid ett eventuellt införande kan betraktas som förskjutning av kostnaden från företag som avser att sätta biologiska bekämpningsmedel på marknaden till övriga företag som producerar eller saluför bekämpningsmedel. Det innebär också att produkter som säljs i stora mängder får betala en något större andel än idag. Samhällsekonomisk nettokostnad kan därmed bli mycket låg eller obefintlig. Kostnaderna kan beräknas först när ett konkret förslag har utformats. Kostnaden av direkta utvecklingsstöd utgörs av beslutat anslag. Nyttan av diskuterade system kan vara omfattande i form av snabbare substitution av högriskprodukter och därmed följande minskad hälso- och miljöpåverkan. Forskning och utveckling av miljövänliga bekämpningsmetoder Förslag 15, delmål 4 Regeringen bör utreda möjligheten att ge ekonomiskt stöd till forskning om biotekniska organismer som används i bekämpande syfte. (mikroorganismer, virus, nematoder, insekter och spindeldjur). (Se konsekvensanalys i bilaga 3) Det vore önskvärt att utveckla alternativa bekämpningsmetoder som är helt eller delvis fria från användning av kemiska bekämpningsmedel, nämligen ekologisk, biologisk eller integrerad bekämpningsteknik. Det är viktigt att ge stöd till forskning för att kunna bekämpa skadegörare effektivare, behovsanpassa den kemiska bekämpningen samt förbättra hantering av bekämpningsmedel avseende den yttre miljön och arbetsmiljö. Men utveckling av resistens hos skadegörare och ökade kostnader av bekämpningsmedelsanvändning för samhället gör det särskilt viktigt att fokusera på framtagande av kunskap som gör det möjligt att effektivt bekämpa skadegörare utan, eller med marginell användning av kemiska bekämpningsmedel. En årlig insats på 5-10 mkr under 5 år för forskning om biotekniska organismer bör ge förutsättningar för märkbara framsteg. Detta kan betraktas som en del av ovanstående förslag om övergripande handlingsprogram. Genomförande av förslaget innebär en fast kostnad som betalas med skattemedel.. Nyttan av förslaget kan vara omfattande i relation till de satsade pengarna. Resultaten av aktuell forskning kan bidra till att andra åtgärder får en förutsättning att faktiskt bli framgångsrika. Forskningsresultat kan dock inte i detalj förutses och därför kan heller inte dess ekonomiska effekter uppskattas. Litteratur Andersson, A., A. Jansson and A. Hellström (2006). The Swedish Monitoring of Pesticide Residue in Food of Plant Origin: Rapport nr. 13:2006, Livsmedelsverket, Uppsala. Bergkvist, P. (2004). Pesticide Risk Indicators at National Level and Farm level, A Swedish approach. PM nr. 6/04, Kemikalieinspektionen, Stockholm. Ekonomistyrningsverket (2003). Avgiftssystem för prövning och tillsyn av bekämpningsmedel. ESV 2003:11, Ekonomistyrningsverket, Stockholm. Ekonomistyrningsverket (2005). Stöd för bekämpningsmedel med låg risk. ESV 2005:12, Ekonomistyrningsverket, Stockholm. 8

9 Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen (2002). Förslag till handlingsprogram för användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen till år Rapport 2002:7, Jordbruksverket, Jönköping. Kemikalieinspektionen (2006). Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel Kemikalieinspektionen, Stockholm. Miljömålsrådet (2004). Miljömålen, Allas vårt ansvar. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges 15 miljömål, Naturvårdsverkat, Stockholm. Opschoor, H. and D. Pearce (red) (1991). Persistent Pollutants, Economic and Policy. Kluwer Academic Publication, Dordrecht and London. SOU (1990). Sätt värde på miljön, Miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel. SOU 1990:59, Miljödepartementet, Stockholm. SOU (2003). Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel?, Betänkande av HOBSutredningen. SOU 2003:9, Jordbruksdepartementet, Stockholm. Vail, D., K. P. Hasund och L. Drake (1994) The Greening of Agricultural Policy in Industrial Societies, Swedish reform in Comparative perspective. Cornell University Press, Ithaca and London. 9