Kommunaktuellt. KOMMUNFÖRBUNDETS PUBLIKATIONSSERIE nr 1/2014. Arvoden och ersättningar till kommunernas förtroendevalda 2013

Transkript

1 Kommunaktuellt KOMMUNFÖRBUNDETS PUBLIKATIONSSERIE nr 1/2014 Arvoden och ersättningar till kommunernas förtroendevalda 2013 Sirkka-Liisa Piipponen HUVUDRESULTAT I början av mandatperioden är mötesarvodet till en fullmäktigeledamot och en styrelseledamot i medeltal 70 euro, till en fullmäktigeordförande i medeltal 101 euro och till en styrelseordförande 100 euro. De förtroendevalda får i allmänhet fortfarande mötesarvoden för sitt uppdrag, men i synnerhet ordförandena för organen får allt oftare årsarvode. Årsarvodet för fullmäktigeordförande är i medeltal euro, för styrelseordförande euro och för ordförande för sektornämnder 864 euro. Ju fler invånare kommunen har, desto högre brukar de förtroendevaldas arvoden vara. I kommuner med färre än invånare är fullmäktigeledamotens mötesarvode i snitt 43 euro och i kommuner med fler än invånare 197 euro. I en del kommuner har man beslutat att mötes- och årsarvodena ska vara mycket låga, och de har inte heller höjts på tiotals år. Vehmaa har de lägsta arvodena i Fastlandsfinland. Där får ledamöterna i fullmäktige och styrelsen 15,15 euro per möte. Motsvarande arvode i Miehikkälä, som är en lika stor kommun, är 90 euro. Arvodena har stigit med ungefär en femtedel sedan mandatperioden Månads- och årsarvodena har stigit något mer än mötesarvodena. Nästan alla kommunala organ betalar arvoden för sina möten. Arvoden för viss tid (månads- och årsarvoden) betalas vanligen till ordförandena för organen och inte till ledamöterna. Dessutom får de förtroendevalda ofta särskilda arvoden bland annat för syner och seminarier. I allt fler kommuner erbjuds de förtroendevalda telefonförmån eller informationsteknik för skötseln av förtroendeuppdraget. Kommunförbundet följer sedan 2001 systematiskt upp hur allmänna och hur stora de förtroendevaldas arvoden är. Under uppföljningsperioden har både fullmäktigeledamöter och fullmäktigeordförande fått mötesarvoden. Förtroendevalda har också rätt att få ersättning för inkomstbortfall och kostnader som föranleds av förtroendeuppdraget, bland annat för vikarier och för ordnande av vård för barn. Alla arvoden och ersättningar för inkomstbortfall är beskattningsbar inkomst för de förtroendevalda. Dessutom tar partierna i allmänhet ut en frivillig avgift på arvoden för förtroendeuppdrag, en s.k. partiskatt. Därför är de fötroendevaldas nettoarvoden mindre än de arvoden som nämns i denna publikation. Arvodena utgör cirka 0,5 procent av löne- och arvodesutgifterna i kommunens driftsekonomi. Rätten till arvoden grundar sig på lag (Kommunallagen, 365/1995, 42 ). Kommunfullmäktige beslutar om den egna kommunens arvodesnivå. De totala arvodeskostnaderna påverkas dessutom av antalet förtroendevalda och organ samt möten. Men variationerna mellan kommunerna kan vara stora. I denna rapport granskas arvodena i regel som medeltal. De kommunspecifika talen finns i tabellbilagorna i slutet av rapporten. Arvodena till kommunala förtroendevalda justeras i allmänhet en gång per mandatperiod. Oftast träder justeringarna i kraft vid ingången av en ny mandatperiod. En del kommuner inför engångshöjningar och en del årliga indexjusteringar. I denna publikation behandlas de förtroendevaldas mötesarvoden och arvoden för viss tid och granskas hur arvodena utvecklats under 2000-talet. Arvodena granskas per organ: fullmäktige, s. 2 styrelsen, s. 4 Finlands Kommunförbund Andra linjen 14, Helsingfors Ansvarig utgivare: Enheten för Kommunutveckling, demokrati och ledarskap Kontaktinformation: demokrati@kommunforbundet.fi ISSN (pdf) Helsingfors 2014

2 övriga organ, s. 5 Dessutom granskas ersättning för inkomstbortfall, s. 7 arvoden till förtroendevalda på heltid och deltid, s. 7 särskilda ersättningar, s. 8 övriga ersättningar såsom telefoner och datorer, s. 8 avgifter som tas ut på mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag, s.k. partiskatt, s. 8 Tabellbilagorna i slutet av publikationen innehåller kommunspecifika uppgifter om fullmäktiges och styrelsens mötesarvoden och årsarvoden, s. 10 nämndernas och kommittéernas mötesarvoden och årsarvoden, s. 15 partiskatteprocenter, s. 20 Utvecklingen av arvodena under 2000-talet Månads- och årsarvodena har stigit jämfört med föregående mandatperiod. Arvodena till fullmäktigeordförande har i genomsnitt stigit 22 procent och arvodena till styrelseordförandena 19 procent. Utvecklingen har påverkats av en svag förskjutning från mötesarvoden till månads- och årsarvoden. De förtroendevaldas arvoden steg inför mandatperioden med i medeltal en femtedel jämfört med början av perioden Trenden med högre mötesarvoden har varit densamma i fråga om fullmäktige, styrelsen och nämnder, kommittéer och direktioner. Nivån på arvodena har stigit mer än lönerna inom den kommunala sektorn i snitt. Lönenivån inom kommunsektorn steg från år 2009 till år 2013* med 12,3 procent enligt förtjänstnivåindexet (indexet 2005 = 100). Jämfört med föregående mandatperiod har arvodeshöjningen nu varit återhållsam. Mötesarvodena för fullmäktiges och styrelsens ordförande och ledamöter steg från början av mandatperioden till början av perioden med i medeltal cirka 28 procent. Lönenivån inom kommunsektorn har enligt inkomstnivåindexet (2005 = 100) under samma tid stigit med 17,4 procent. Orsaken till att den genomsnittliga arvodesnivån stigit är de många kommunsammanslagningar som trädde i kraft den 1 januari När antalet små kommuner och med dem små arvoden minskade, steg det genomsnittliga arvodet. Arvoden och ersättningar till fullmäktigeordförande och fullmäktigeledamöter Nedan granskas fullmäktigeordförandenas och fullmäktigeledamöternas arvoden i Fastlandsfinland år Fokus ligger på hur allmänna och stora mötesarvodena och månads- och årsarvodena är. De kommunspecifika uppgifterna presenteras i tabellbilagorna 1 och 2 på sidan Mötesarvoden i fullmäktige I början av mandatperioden var fullmäktigeledamöternas arvoden per möte i genomsnitt 70 euro. Fullmäktigeordförandenas mötesarvode (101 euro) är ungefär en tredjedel större än ledamöternas. Ju fler invånare kommunen har, desto högre brukar mötesarvodena vara. I kommuner med färre än invånare är fullmäktigeledamotens mötesarvode 43 euro och i kommuner med fler än invånare 197 euro. I kommuner med färre än invånare är fullmäktigeordförandens mötesarvode 60 euro och i kommuner med fler än invånare 287 euro. Tabell 1. Genomsnittligt mötes- och årsarvode för fullmäktigeordförande samt mötesarvodet för ledamöter efter kommunstorlek i fastlandskommunerna år 2013, (N=304). Kommun- Fullmäktige Fullmäktige storlek ordförande ledamot /sammanträde /år /sammanträde under inv inv inv inv inv inv över inv Fastlandskommunerna Skillnaderna mellan kommunerna är stora. Mötesarvodena kan variera en hel del mellan kommuner med lika stort invånarantal. Årsarvodets storlek kan påverka storleken på mötesarvodet. Om ordförande får ett årsarvode kan det egentliga mötesarvodet vara mindre eller lika stort som ledamöternas arvode eller så får ordföranden inte något mötesarvode. Allmän praxis är att ordförandena får ett lika stort mötesarvode som ledamöterna. Detta är fallet åtminstone i Asikkala, Kontiolahti, Gustavs och Pudasjärvi. I Sibbo är mötesarvodena små eftersom fullmäktige- och styrelseordförandena får årsarvoden och ledamöterna månadsarvoden. I Birkala är ordförandenas årsarvoden i vissa organ så höga att de anses omfatta också sammanträden. Därför får fullmäktigeordföranden inte separata mötesarvoden. Vehmaa har de lägsta arvodena i Fastlandsfinland. De höjdes senast år I Vehmaa får fullmäktigeledamöterna ett mötesarvode på 15,15 euro, medan arvodet i de lika stora kommunerna Miehikkälä och Vironlahti som mest är 90 euro. I Vehmaa får fullmäktigeordföranden ett mötesarvode på 22,72 euro. I kommuner av samma storleksklass är det maximalt 135 euro (Miehikkälä och Vironlahti). Liksom under föregående mandatperiod betalar Helsingfors de högsta mötesarvodena. Där får fullmäktiges ordförande 470 euro och fullmäktigeledamöterna 355 euro per sammanträde. I kommuner med över invånare har Lahtis de lägsta mötesarvodena; fullmäktiges ordförande får 203 euro och fullmäktigeledamöterna 135 euro. 2

3 euro/ år Fullmäktigeordförande Fullmäktigeledamot Figur 1. Genomsnittligt mötesarvode för fullmäktigeordförande och ledamöter i fastlandskommunerna år 2001, 2005, 2009 och 2013 euro/möte. Förhöjda mötesarvoden Förhöjt mötesarvode betalas vanligen då sammanträdet varar mer än tre timmar. Så är fallet i 83 procent av kommunerna enligt Kommunförbundets enkät om arvoden. Förhöjningen utgör i regel 50 procent av mötesarvodet. I Kitee, Rääkkylä och Pälkäne betalas förhöjt arvode först efter fyra timmar. I Lojo betalas förhöjt arvode redan efter två timmar. I vissa kommuner är förhöjningen graderad. Så är det exempelvis i Janakkala och Jämijärvi där arvodet höjs efter tre, fyra och fem timmar. Det är också möjligt med en bakre gräns för förhöjningarna, exempelvis höjs arvodet inte efter sex timmar eller så är den maximala förhöjningen dubbelt så stor som mötesarvodet. Förhöjda mötesarvoden betalas ändå rätt sällan. Kommunförbundets undersökning visar att kommunfullmäktiges sammanträden i regel är högst tre timmar långa. Längre sammanträden hölls bara i fyra procent av kommunerna år Månads- och årsarvoden i fullmäktige Utöver mötesarvoden kan de förtroendevalda få arvoden för viss tid. I regel är det fråga om månads- eller årsarvoden. Arvoden för viss tid är ersättningar för allt arbete som utförs utanför mötena, exempelvis den tid som åtgår till att förbereda och sätta sig in i ett ärende. Det är allmän praxis med arvoden för viss tid till fullmäktigeordförandena. År 2013 fick fullmäktigeordförande månads- eller årsarvoden i alla fastlandskommuner utom Enare och Nastola. Fullmäktigeordförandenas årsarvode var i medeltal euro i början av pågående mandatperiod. Skillnaderna mellan kommunerna är stora, också mellan lika stora kommuner. Det minsta årsarvodet betalas i Vehmaa (302,74 euro) och det största i Birkala ( euro). I Birkala förnyades de kommunala arvodesgrunderna i början av pågående mandatperiod och då flyttades tyngdpunkten från mötesarvoden till årsarvoden för ordförande i fullmäktige euro/ år Fullmäktigeordförande Fullmäktiges 1. vice ordf. Figur 2. Genomsnittligt mötesarvode för fullmäktigeordförande och vice ordförande i fastlandskommunerna år 2001, 2005, 2009 och 2013 euro/möte 1 Pekola-Sjöblom 3

4 och nämnder. I Birkala avviker årsarvodenas storlek betydligt från övriga kommuner. Årsarvodet täcker alla kostnader, också mötesarvoden och särskilda arvoden. De förtroendevaldas arbete har förnyats i många kommuner. Bland annat i Sibbo som övergått till utskottsmodellen beaktas förändringarna i arbetet i arvodesgrunderna. I Sibbo får fullmäktigeledamöterna utöver ett litet mötesarvode också ett månadsarvode. Månadsarvodet är 200 euro. I Mänttä-Vilppula får fullmäktigeledamöterna ett årsarvode på 100 euro. Det är sällsynt med mindre årsarvoden än 500 euro (7 kommuner). Vanligen är fullmäktigeordförandenas årsarvode euro (45 procent av kommunerna). I dessa kommuner finns det vanligen 21 eller 27 fullmäktigeledamöter och högst invånare. Ett undantag utgör Hyvinge och Nurmijärvi som båda har över invånare. Drygt hälften av kommunerna (54 procent) betalar årsarvode till fullmäktiges vice ordförande. Arvodet är euro. I regel är vice ordförandens arvode hälften av ordförandens arvode. Arvoden till kommunstyrelsens ordförande och styrelseledamöterna Nedan granskas styrelseordförandenas och styrelseledamöternas arvoden. Granskningen fokuserar på hur allmänna och stora mötesarvodena, månads- och årsarvodena är. De kommunspecifika uppgifterna presenteras i tabellbilagorna 1 och 2 på sidan Mötesarvoden till styrelsen Det genomsnittliga mötesarvodet för en styrelseledamot var i början av pågående mandatperiod det samma som för en fullmäktigeledamot, dvs. 70 euro. I regel är får ledamöterna ett arvode som är en tredjedel mindre än vad organets ordförande får. Styrelseordförandenas mötesarvode är i snitt 100 euro. Det är lika stort som arvodet till fullmäktigeordförandena. De minsta arvodena till styrelseledamöter och styrelseordförande betalas i Vehmaa. Där får styrelseledamöterna 15,15 euro och styrelseordföranden 22,72 euro per sammanträde. Det högsta mötesarvodet till en styrelseledamot, 300 euro, betalas i Esbo medan det högsta mötesarvodet till en styrelseordförande, 385 euro, betalas i Helsingfors. Precis som i fullmäktige får också styrelseledamöterna och ordförandena i regel högre arvoden ju större kommun det är fråga om. Omfattningen av uppgifterna avspeglas i arvodenas storlek. I kommuner med färre än invånare är styrelseledamöternas mötesarvode i snitt 43 euro och i kommuner med fler än invånare 197 euro. I kommuner med invånare och invånare är arvodet till styrelseordförandena mycket lika, i snitt euro. Tabell 2. Mötesarvode för styrelseordförande och ledamöter efter kommunstorlek i fastlandskommunerna år 2013, (N=304). Kommunens Styrelse- Styrelseledamot storlek ordförande /möte /år /möte /år under inv inv inv inv inv inv över inv Fastlandskommunerna Skillnaderna mellan kommuner av samma storlek är ändå mycket stora. I kommuner med invånare är skillnaden sexfaldig mellan det minsta och största arvodet till styrelseledamöter. I Vehmaa är arvodet 15,15 euro och i Miehikkälä och Vironlahti är arvodet 90 euro, liksom också i Sibbo och Kurikka med invånare. I Sibbo är mötesarvodet lågt eftersom styrelseledamöterna får månadsarvode. euro/ år Styrelseordförande Styrelseledamot Figur 3. Genomsnittligt mötesarvode för styrelseordförande och ledamöter i fastlandskommunerna år 2001, 2005, 2009 och 2013 euro/möte. 4

5 euro/ år Styrelseordförande Styrelsens 1 vice ordförande Styrelseledamot Figur 4. Genomsnittligt årsarvode för styrelseordförande och ledamöter i fastlandskommunerna år 2001, 2005, 2009 och 2013 euro/möte Månads- och årsarvoden till styrelsen Framför allt styrelseledamöterna använder mer tid än tidigare till att sköta sina förtroendeuppdrag. År 1999 tog det i genomsnitt nio timmar per vecka att sköta uppdraget medan antalet uppgick till 13 veckotimmar år Allt fler styrelseledamöter får någon form av arvoden för viss tid. I allmänhet är arvodet ett engångsbelopp som fastställs en gång om året, ett årsarvode. I vissa kommuner såsom Joensuu, Valkeakoski och Sibbo betalar man månadsarvode i stället för årsarvode. År 2013 betalade 62 kommuner årsarvoden till kommunens styrelseledamöter. Under föregående mandatperiod betalades årsarvoden i 50 kommuner. Det genomsnittliga årsarvodet under pågående mandatperiod är euro. Årsarvoden till styrelseledamöter är mer allmänt i kommuner med fler invånare. I alla kommuner med över invånare får styrelseledamöterna i snitt årsarvoden på euro per år. Årsarvoden betalas inte till styrelseledamöterna i en enda kommun med under invånare. Det minsta årsarvodet på 150 euro betalas i Kärsämäki med invånare. Det största årsarvodet på euro betalas i Helsingfors. I början av mandatperioden fick styrelseordförandena arvoden för viss tid i alla kommuner i Fastlandsfinland med undantag för Enare och Nastola. Styrelseordförandena får ett högre årsarvode än fullmäktigeordförandena. Skillnaden är ungefär 500 euro. Styrelseordförandenas årsarvode är i snitt euro. Årsarvodet varierar enligt kommun från 500 euro (Bötom, Rautavaara) till euro (Helsingfors). Det är lika vanligt att styrelsens och fullmäktiges vice ordförande får årsarvode. Sammanlagt 163 kommuner betalar årsarvode till styrelseordföranden. Årsarvodet till styrelsens vice ordförande är i snitt euro. Arvoden till övriga organs ledamöter och ordförande I det följande granskas hur allmänna och hur stora mötes- och årsarvodena är. Kommunspecifika uppgifter om ordförande och ledamöter i revisionsnämnden och kommittéerna finns i tabellbilaga 2, sidan 15. Till ledamöter och ordförande i kommunens övriga organ betalas i regel endast mötesarvoden. Det har blivit något vanligare att utöver mötesarvoden betala årsarvoden till ordförande. Det finns nämnder och direktioner i nästan alla kommuner utom Pukkila och Sibbo. Också i Birkala finns det nämnder, men där får endast nämndledamöterna mötesarvoden, inte ordförandena. Kommunförbundets enkät om kommunernas organ 3 visar att cirka 64 procent av kommunerna har tillsatt organ och 42 procent har tillsatt sektioner som är underställda styrelsen. Mötesarvoden i övriga organ I början av mandatperioden är mötesarvodena i nämnder 4 och direktioner jämfört med arvodena i fullmäktige och styrelsen ungefär 20 euro lägre för ordförandena och ungefär 15 euro lägre för ledamöterna. I utskotten är skillnaden något större. 2 Sandberg 3 läget innehåller inte central-, val- och revisionsnämnderna 5

6 Tabell 3. Genomsnittligt mötesarvode för sektornämndernas*, direktionernas och utskottens ordförande och ledamöter efter kommunstorlek i fastlandskommunerna år 2013, euro/möte Kommunens storlek Sektorn- Revisions nämnder nämnden Direktioner Utskott ordf. ledamot ordf. ledamot ordf. ledamot ordf. ledamot under inv inv inv inv inv inv över inv Fastlandskommunerna *centralval-, val- och revisionsnämnden ingår inte Skillnaderna mellan enskilda kommuner är stora i fråga om nämndernas, direktionernas, utskottens och sektionernas arvoden och det samma gäller styrelsen och fullmäktige. Också inom kommunen kan det finnas skillnader beroende på dels organets uppgiftsområde, dels om organet tillsatts av kommunstyrelsen eller av något annat organ. Exempelvis är arvodena för en elevmedlem i skoldirektionen lägre än för en medlem i affärsverkets direktion. I utskott tillsatta av kommunstyrelsen har arvodet varit högre än i andra utskott. Nämnd- och direktionsordförandenas arvode är i snitt cirka 80 euro per möte medan ledamöterna får i snitt 54 euro. I regel har kommunerna fastställt ett lika stort arvode per möte för ledamöterna i samtliga sektornämnder. En del kommuner vill att omfattningen av nämndens uppgiftsområde ska avspeglas i mötesarvodenas storlek. Exempelvis i Lapinlahti och Virdois är arvodet i grundtrygghetsnämnden omkring 20 euro högre än i kommunens övriga nämnder. I centralvalnämnden har ordföranden och ledamöterna i allmänhet lika stora mötesarvoden som i övriga kommunala nämnder. I revisionsnämnden är arvodesnivån något högre än i sektornämnderna. Arvodet för revisionsnämndens ordförande är i snitt 91 euro per möte och för ledamöterna i snitt 64 euro. Storleken på direktionernas mötesarvoden kan variera beroende på direktionens verksamhetsområde. I allmänhet är arvodena högre i affärsverkens direktioner än i övriga direktioner. I skoldirektionerna är arvodena vanligtvis procent lägre än i affärsverkens direktioner. Detta är fallet bland annat i Haapavesi, Kittilä och Seinäjoki. Det lägsta arvode som betalas till ledamöter i en direktion är 17,70 euro per möte (Vehmaa) och det högsta är 225 euro (Esbo serviceaffärsverks direktion). Till ordförandena för utskott betalas ett arvode på i snitt 73 euro per möte och till ledamöterna ett arvode på i snitt 49 euro. I kommunernas arvodesstadga fastställs ofta också utskottens mötesarvode, även om det inte finns ett enda sådant organ i kommunen. I regel har kommunerna fastställt ett lika stort mötesarvode för ledamöterna i samtliga utskott. Det kan finnas skillnader mellan mötesarvodena beroende på vilket organ som tillsatt utskottet. Exempelvis har olika mötesarvoden fastställts för de utskott som tillsatts av styrelsen och för de som tillsatts av nämnder. I bland annat Kuopio är mötesarvodet i utskott tillsatta av kommunstyrelsen en fjärdedel högre än i utskott tillsatta av nämnder. I sektionerna är mötesarvodet i allmänhet lika stort som i det organ som tillsatt sektionen. Därför varierar storleken på mötesarvodena i de kommunala sektionerna. I allmänhet är mötesarvodena högre i styrelsens än i nämndernas sektioner. Månads- och årsarvoden i övriga organ Arvoden för viss tid, antingen månads- eller årsarvode eller rentav båda, betalas till ordförande och ledamöter i allt flera organ. Förutom för nämndernas ordförande har arvoden fastställts för fullmäktigegruppernas och olika arbetsgruppers ordförande. Till ordförandena för sektornämnderna 5 betalas i allmänhet årsarvode. Årsarvodet uppgår i snitt till 864 euro. I kommuner med färre än invånare är det 430 euro. I Utsjoki är årsarvodet för alla sektornämnders ordförande 100 euro. I kommuner med över invånare uppgår nämndordförandenas arvode till i snitt euro. Arvodet för revisionsnämndens ordförande ligger på det stora hela på samma nivå som arvodet för sektornämndernas ordförande. Tidigare var skillnaden större. Årsarvodet för revisionsnämndens ordförande är i snitt 868 euro. För sektionsordförandena har det blivit vanligare med arvoden som betalas för viss tid. Av enkätsvaren framgår det att sektionsordförandena i 34 kommuner får årsarvode. Årsarvode betalas till ordförandena för sektioner inom styrelsen och nämnderna och i en del fall också till vice ordförandena. Arvodet varierar från 200 till euro beroende på 5 andra än centralval-, val- och revisionsnämnden 6

7 kommunens storlek och sektionens verksamhetsområde. Till fullmäktigegruppernas ordförande betalas arvode i en del kommuner. Fullmäktigegrupperna är inte kommunala organ, men av enkätsvaren framgår det att 15 kommuner betalar någon form av årsarvode till fullmäktigegruppernas ordförande. I allmänhet varierar arvodet från några tior till 150 euro per fullmäktigeledamot. Arvodet kan också vara ett fast belopp. Åtminstone i Pieksämäki betalas ett fast årsarvode (250 euro). I Träskända har ordförande för fullmäktigegruppernas delegation ett årsarvode på 750 euro. I Vanda betalas både fast årsarvode och ett årsarvode efter antalet fullmäktigeledamöter (800 euro euro per ledamot i fullmäktigegruppen). Arvoden till förtroendevalda på heltid och deltid I början av pågående mandatperiod har förtroendevalda haft förtroendeuppdrag på heltid i Lahtis, Uleåborg och Åbo medan Birkala och Tammerfors har haft en borgmästare på heltid. Årsarvodet för stadsstyrelsens ordförande i Lahtis uppgår till euro, av vilket 1/12 (5 000 euro) betalas månatligen. Arvodet för stadsstyrelsens ordförande i Uleåborg är hälften mindre än stadsdirektörens uppgiftsrelaterade månadslön (6 021,33 euro) den 1 januari I Åbo uppgår årsarvodet till euro, av vilket 1/12 (5 500 euro) betalas månatligen. I årsarvodet ingår en ersättning för inkomstbortfall. Borgmästaren i Birkala hade år 2013 en månadslön på 8 446,55 euro och borgmästaren i Tammerfors en månadslön på ,49 euro. Tammerfors har dessutom fyra biträdande borgmästare en månadslön på 6 460,66 euro. År 2014 sköter förtroendevalda uppdrag på deltid i Tavastehus, Esbo, Uleåborg och Rovaniemi. I Tavastehus sköter styrelse- och fullmäktigeordföranden sitt förtroendeuppdrag på deltid. Till styrelseordförande kan betalas en ersättning för inkomstbortfall motsvarande en arbetsinsats på tre veckoarbetsdagar, till fullmäktigeordförande motsvarande två veckoarbetsdagar och till ledamöterna i centrala nämnder och styrelsen en ersättning motsvarande en arbetsinsats på en veckoarbetsdag. Utöver fullmäktige- och styrelseordförande har också revisionsnämndens ordförande och en del styrelseledamöter utnyttjat denna möjlighet. I Rovaniemi sköter stadsstyrelseordföranden förtroendeuppdraget på deltid, ungefär tre dagar i veckan. Enligt stadens stadga innehåller arbetsgivaren inte lön om den förtroendevalda arbetar hos staden. Månadsarvodet för Esbo stads styrelseordförande, som sköter förtroendeuppdraget på deltid, är euro och för vice ordföranden euro. I Uleåborg utgör arvodet för samhälls-, välfärds- och bildnings- och kulturnämndernas ordförande på deltid 25 procent av stadsdirektörens uppgiftsrelaterade månadslön (3 010,66 euro) den 1 januari Ersättning för inkomstbortfall och andra kostnader Till förtroendevalda betalas ersättning för inkomstbortfall under skötseln av förtroendeuppdrag. Timersättningen är i snitt 23 euro och varierar från 8 euro till 64 euro beroende på kommun. I en del kommuner är timersättningens övre gräns högre om personen kan visa upp ett intyg av arbetsgivaren, i annat fall är gränsen betydligt lägre. I till exempel Tammerfors är den maximala ersättningen 25 euro per timme om den förtroendevalda visar upp ett intyg om inkomstbortfall av arbetsgivaren och i annat fall är den 14 euro per timme. I Kommunförbundets arvodesenkät uppgick antalet kommuner som besvarade delen om inkomstbortfall till 207. I en del kommuner är de övre gränserna för ersättning av inkomstbortfall de samma som vid ersättning av kostnaderna för anställning av vikarie eller för ordnande av vård för barn. I allmänhet införs det begränsningar för ersättningen av inkomstbortfall. I regel betalas ersättning för inkomstbortfall för högst åtta timmar per dygn. Av kommunerna har 85 procent en övre gräns för ersättning av inkomstbortfall. Största delen tillämpar en övre gräns som baserar sig på timersättning, i allmänhet åtta timmar per dygn. Förtroendevaldas resekostnader ersätts till exempel om personen arbetar eller studerar utanför hemkommunen. Vanligast är att kommunerna betalar ersättning enligt AKTA. Omkring tio procent av de kommuner som besvarat enkäten har en annan praxis. Praxis har utformats för situationer där en förtroendevald arbetar eller studerar i en annan kommun än i den där förtroendeuppdraget sköts. I allmänhet betalas ersättning för resor bara inom den egna kommunen och kostnaderna ersätts då i enlighet med användningen av allmänna färdmedel. Om kommunen har ordnat samtransport betalas ersättning inte för användning av egen bil. Kommuner har infört begränsningar för resor till sammanträden, bland annat i Ristijärvi ersätts inte resor fram och tillbaka som är kortare än fem kilometer. I Jyväskylä betalas kilometerersättning för användning av egen bil, om resan från hemmet till platsen för sammanträdet är tio kilometer eller längre. För företagare som arbetar som förtroendevalda varierar praxis i kommunen beroende på vad som betraktas som förvärvsinkomst. Till förvärvsinkomst för företagare räknas i Kuopio förvärvsinkomster som har fastställts vid beskattningen och utdelningsinkomster från företag i vilka den som ansöker om ersättning för inkomstbortfall äger över 50 procent. I Pudasjärvi fastställs företagarens förvärvsinkomst i första hand enligt den inkomst som ligger till grund för pensionen, och över vilken en skriftlig utredning ska ges. 7

8 Särskilda arvoden, telefoner och datorer Under pågående mandatperiod betalar över hälften av kommunerna till förtroendevalda s.k. särskilda arvoden för förhandlingar om kommunsammanslagningar, syner och andra åtaganden där den förtroendevalda representerar kommunen. Kommunen betalar en del av telefonkostnaderna för ungefär en fjärdedel av fullmäktige- och styrelseordförandena. Likaså har en fjärdedel av dessa organs ordförande tillgång till utrustning som kommunen köpt. Kommunen har skaffat telefoner också till nämndernas och fullmäktigegruppernas ordförande och till styrelseledamöterna samt betalat en del av deras telefonkostnader. Ersättningspraxisen varierar i hög grad, allt från ersättning enligt faktura till en avtalad månatlig summa. Den månatliga telefonförmånen varierar från 15 till 75 euro. Ibland har man också kommit överens om att en viss del av årsarvodet är telefonförmån. Närmare en femtedel av kommunerna betalar en del av de förtroendevaldas datakommunikationsförbindelser eller har skaffat bärbar dator eller motsvarande utrustning till en eller flera förtroendevalda. I allmänhet har datorer skaffats till fullmäktige- och styrelseordförandena och till styrelseledamöterna. Det har blivit vanligare med elektroniska mötesarrangemang i kommunerna och därför har också fullmäktigeledamöterna allt oftare fått tillgång till internetförbindelse. I till exempel Joensuu har internetförbindelse betalats för alla förtroendevalda som valts för mandatperioden Detta förutsätter att det finns en extranetförbindelse och att föredragningslistan inte behöver skickas till de förtroendevalda i pappersversion. Avgift som tas ut på mötesarvoden för förtroendeuppdrag, s.k. partiskatt Alla arvoden och ersättningar för inkomstbortfall är beskattningsbar inkomst för de förtroendevalda. Dessutom tas det rätt ofta ut en avgift på arvodet för kommunala förtroendeuppdrag, en s.k. partiskatt. Tabellbilaga 3 innehåller uppgifter om partiskatteprocenten i enskilda kommuner och partier. Partierna tar i allmänhet ut partiskatt med stöd av fullmakt som getts av den förtroendevalda. Skatten kan tas ut på alla arvoden eller till exempel bara på mötesarvoden. Partiets kommunorganisation bestämmer partiskattens storlek, vilket innebär att skillnaderna mellan och inom partierna är stora i enskilda kommuner. Partiskatten är i allmänhet 10 procent. Av enkätsvaren framgår det att i början av mandatperioden är partiskatten som lägst fem procent och som högst 80 procent av arvodet. Vanligtvis tas partiskatt ut på bruttoinkomster, men då procenten är mycket hög har man varit tvungen att ta ut partiskatt på nettoarvodet (arvode efter förskottsinnehållning). Ibland har ett tak satts för skatteuttaget, till exempel euro per år. En del av partiernas kommunorganisationer har fastställt ett maxbelopp för partiavgiften. I Vörå till exempel är SFP:s partiskatt 10 procent, men 50 euro tas ut maximalt. I Masku tar Centern ut 15 procent i partiskatt, men maximalt 100 euro. Partiernas olika kommunorganisationer tar ut olika stor partiskatt. Den högsta genomsnittliga partiskatten tar de Gröna ut i början av mandatperioden , ungefär 19 procent och den lägsta tar SFP ut, dvs. ungefär 12 procent. Partiskatten är i allmänhet högre i större kommuner. SDP:s partiskatt till exempel i kommuner med färre än invånare är ungefär 12 procent, medan den i kommuner med över invånare är 21 procent. Tabell 4. De avgifter som kommunerna tar ut på mötesarvoden för kommunala förtroendeuppdrag, dvs. s.k. partiskatt efter kommunstorlek och parti i fastlandskommunerna år 2013 och ändring jämfört med början av mandatperioden (% i snitt) Kommunens storlek C SDP Saml VF Gröna KD SFP Sannf N=239 N=192 N=213 N=146 N=113 N=125 N=29 N=178 under inv. 11,7 11,9 12,4 12,1 16,1 9,7 8,0 11, inv. 12,2 13,9 12,5 14,4 17,4 10,6 8,1 11, inv. 13,1 13,2 14,0 14,8 21,0 11,7 8,3 10, inv. 14,2 17,2 15,5 18,8 18,7 12,8 13,1 11,4 över inv. 16,5 20,8 17,6 21,3 19,4 14,7 18,8 12,5 Min-Max Fastlandskommunerna 12,7 14,4 13,6 15,7 18,7 11,8 11,7 11,5 Ändring %-enh. +0,9 +1,1 +1,2 +1,2 +1,9 +0,1 +1,1 +0,6 8

9 LAGFAKTA Kommunens förtroendevalda har rätt att få ett arvode för skötseln av sitt uppdrag och ersättning för kostnader som uppkommit. Enligt 42 i kommunallagen (365/1995) betalas till förtroendevalda sammanträdesarvode; ersättning för inkomstbortfall och för kostnader, som på grund av förtroendeuppdraget föranleds av anställning av vikarie, ordnande av barnvård eller motsvarande; samt ersättning för resekostnader och dagtraktamente. Enligt lagen kan till förtroendevalda betalas också arvode för viss tid samt andra särskilda arvoden. Enligt 13 2 mom. 8 punkten i kommunallagen ska fullmäktige fatta beslut om grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner. Kommunfullmäktige bestämmer nivån på arvodena. I allmänhet har en arvodesstadga antagits i kommunerna. Arvode kan betalas för sammanträden i kommunala organ. Med kommunala förtroendevalda avses här ledamöter eller ersättare i kommunernas organ enligt 32 i kommunallagen (365/1995). Då betalas bland annat inte arvoden för fullmäktigegruppernas sammanträden eftersom en sådan grupp inte är ett kommunalt organ. Statistik, utredningar och forskning om ämnet samt Kommunförbundets cirkulär Tjänsten Kuntien toimielinrakenne (på finska) Läget Antti Kuopila (2009): Luottamushenkilötyöstä maksettava korvaus. I rapporten Kuntademokratian ja johtamisen tila valtuustokaudella (Den kommunala demokratin och ledningens tillstånd under fullmäktiges mandatperiod ). Acta nr 215. Markus Pauni och Kaija Majoinen (2012): De förtroendevaldas arvoden, ersättningar och verksamhetsbetingelser. Cirkulär 16/80/2012. Finlands Kommunförbund. cirkular-utlatanden/cirkular/2012/sidor/c defortroendevaldas-arvoden.aspx Marianne Pekola-Sjöblom (2013): Kunnanvaltuustojen ja -hallitusten kokoukset ja kokouksia täydentävät erilaiset toiminta- ja työskentelytavat. I rapporten Kuntademokratian ja johtamisen tila valtuustokaudella (Den kommunala demokratin och ledningens tillstånd under fullmäktiges mandatperiod ). Acta nr 252. Sirkka-Liisa Piipponen (2013). Luottamushenkilöiden palkkiot ja korvaukset. I rapporten Kuntademokratian ja johtamisen tila valtuustokaudella (Den kommunala demokratin och ledningens tillstånd under fullmäktiges mandatperiod ). Acta nr 252. Siv Sandberg (2012): Paras-uudistus kuntapäättäjän silmin. Undersökning nr 20 inom programmet för utvärdering av strukturreformen (ARTTU). Acta nr 235. Publikationerna kan laddas ned på: 9

10 Bilaga 1. Mötes- och årsarvoden för ordförandena och ledamöterna i fullmäktige och i styrelser år 2013 Källa: Förfrågan om arvoden till förtroendevalda, Finlands Kommunförbund; kommunernas arvodesstadgor. = arvode betalas inte eller det finns inte ett sådant organ i kommunen. Tabell 1. Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Akaa Alajärvi Alavieska Alavus Asikkala Askola Aura Birkala Björneborg Borgnäs Borgå Brahestad Bötom Enare Enonkoski Enontekis Esbo Etseri Eura Euraåminne Evijärvi Forssa Fredrikshamn Grankulla Gustavs Haapajärvi Haapavesi Halsua Hangö Hankasalmi Harjavalta Hartola Hattula Hausjärvi Heinola Heinävesi Helsingfors Hirvensalmi Hollola Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi Hyvinge Hämeenkoski Högfors Idensalmi Ii Iitti Ikalis Ilmajoki Ilomants Imatra Ingå Jakobstad Jalasjärvi Janakkala Jockis Joensuu Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva

11 Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Jyväskylä Jämijärvi Jämsä Kaavi Kajana Kalajoki Kangasala Kangasniemi Kankaanpää Kannonkoski Kannus Karleby Karlö Karstula Karvia Kaskö Kauhajoki Kauhava Kaustby Keitele Kemi Kemijärvi Keminmaa Kempele Kervo Keuruu Kihniö Kimitoön Kinnula Kitee Kittilä Kiuruvesi Kivijärvi Kjulo Kolari Konnevesi Kontiolahti Korsholm Korsnäs Koski Tl Kotka Kouvola Kristinestad Kronoby Kuhmo Kuhmoinen Kumo Kuopio Kuortane Kurikka Kuusamo Kyrkslätt Kyyjärvi Kärkölä Kärsämäki Lahtis Laihela Laitila Lapinlahti Lappajärvi Lappo Lappträsk Larsmo Laukaa Lavia Lemi Lempäälä Leppävirta Lestijärvi Lieksa

12 Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Limingo Liperi Loimaa Lojo Loppi Lovisa Luhanka Lumijoki Lundo Luumäki Luvia Maaninka Malax Marttila Masku Merijärvi Miehikkälä Muhos Multia Muonio Muurame Mynämäki Mäntsälä Mänttä-Vilppula Mäntyharju Mörskom Nakkila Nastola Nivala Nokia Nousis Nurmes Nurmijärvi Nykarleby Nyslott Nystad Nådendal Närpes Orimattila Oripää Orivesi Oulainen Outokumpu Padasjoki Paltamo Pargas Parikkala Parkano Pedersöre Pelkosenniemi Pello Pemar Perho Pertunmaa Petäjävesi Pieksämäki Pielavesi Pihtipudas Polvijärvi Posio Pudasjärvi Pukkila Punkalaidun Puolanka Puumala Pyhäjoki Pyhäjärvi Pyhäntä Pyhäranta Pyttis

13 Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Påmark Pälkäne Pöytyä Rantasalmi Ranua Raseborg Raumo Rautalampi Rautavaara Rautjärvi Reisjärvi Reso Riihimäki Ristijärvi Rovaniemi Ruokolahti Ruovesi Rusko Rääkkylä S:t Karins S:t Michel Saarijärvi Sagu Salla Salo Sastamala Sastmola Savitaipale Savukoski Seinäjoki Sibbo Sievi Siikainen Siikajoki Siikalatva Siilinjärvi Simo Sjundeå Sodankylä Soini Somero Sonkajärvi Sotkamo Storkyro Storå Sulkava Suomussalmi Suonenjoki Sysmä Säkylä Taipalsaari Taivalkoski Tammela Tammerfors Tarvasjoki Tavastehus Tavastkyro Tervo Tervola Tohmajärvi Toholampi Toivakka Torneå Träskända Tusby Tuusniemi Tyrnävä Tövsala Uleåborg Ulvsby

14 Kommun 2013 Fullmäktigeordförande Fullmäktige- Styrelseordförande Styrelseledamot ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /år Urjala Utajärvi Utsjoki Uurainen Vaala Valkeakoski Valtimo Vanda Varkaus Vasa Vehmaa Vesanto Vesilahti Vetil Vichtis Vieremä Viitasaari Villmanstrand Vimpeli Virdois Virolahti Vörå Ylivieska Ylöjärvi Ypäjä Åbo Äänekoski Östermark Övertorneå Min Max Fastlandsfinland Tabell 2. Kommunstorlek, under inv inv inv inv inv inv över inv Fastlandsfinland = arvode betalas inte eller det finns inte ett sådant organ i kommunen. Enare och Nastola betalar inte något årsarvode till fullmäktige- och styrelseordförandena. Inte heller borgmästarkommunerna Birkala och Tammerfors betalar något årsarvode till styrelseordföranden. Detsamma gäller Lahtis, Uleåborg och Åbo som har en heltidsanställd styrelseordförande. I Sibbo och Pukkila finns det inga sektornämnder utöver de lagstadgade. En del kommuner räknar ut visstidsarvode per månad, här anges månadsarvodet multiplicerat med 12. Sievis uppgifter om arvodena är från Arvodena kan variera mellan nämnderna och kommittéerna i kommunerna. Här är den angivna variationsbredden. Arvodena kan ha angetts med en cents noggrannhet, men här har arvodena avrundats till närmaste euro. 14

15 Bilaga 2. Mötes- och årsarvoden för ordförandena och ledamöterna i nämnder och i kommittéer år 2013 Källa: Förfrågan om arvoden till förtroendevalda, Finlands Kommunförbund; kommunernas arvodesstadgor. = arvode betalas inte eller det finns inte ett sådant organ i kommunen eller arvode betalas utifrån faktura (revisionsnämnden). Tabell 1. Kommun 2013 Sektornnämnder (centralval-, valoch revisionsnämnden ingår inte) R revisionsnämnder revisionsnämnder Kommittéer ordförande ledamot ordförande ledamot ordförande ledamot /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år /sammanträde /sammanträde /år Akaa Alajärvi Alavieska Alavus Asikkala Askola Aura Birkala Björneborg Borgnäs Borgå Brahestad Bötom Enare Enonkoski Enontekis Esbo Etseri Eura Euraåminne Evijärvi Forssa Fredrikshamn Grankulla Gustavs Haapajärvi Haapavesi Halsua Hangö Hankasalmi Harjavalta Hartola Hattula Hausjärvi Heinola Heinävesi Helsingfors Hirvensalmi Hollola Honkajoki Huittinen Humppila Hyrynsalmi Hyvinge Hämeenkoski Högfors Idensalmi Ii Iitti Ikalis Ilmajoki Ilomants Imatra Ingå Jakobstad Jalasjärvi Janakkala Jockis Joensuu Jorois Joutsa Juankoski Juuka Juupajoki Juva