Gud blev människa så att människan skulle kunna bli gud.

Transkript

1 ÖREBRO MISSIONSSKOLA SALT Malmö Gud blev människa så att människan skulle kunna bli gud. Kan östlig teologi berika västlig teologi inom soteriologins område, och i så fall hur? Billy Hellmark HS2552 Uppsats Vårterminen 2010 Handledare: Roland Spjuth

2 !"#$%&'$( After living several years in countries with an orthodox Christian tradition my interest to find out more of what they really believe has grown. In this essay I am focusing on the doctrine of salvation, soteriology. My starting point is a book with several contributing authors, Three Views on Eastern Orthodoxy and Evangelicalism. In the book the orthodox theologian Bradley Nassif claims that orthodox and evangelical theology are largely compatible and that the orthodox faith includes the fundamental evangelical doctrines, but that orthodox faith also consists of many doctrines that a traditional evangelical faith does not embrace. I am testing this thesis by reading two orthodox theologians and one protestant theologian in the light of a general protestant, evangelical understanding of salvation. I m trying to determine if they are compatible and if there are areas where orthodox faith can enrich the evangelical faith. Much of the reading indicates that the different theologies are a result of the different cultural environments that the churches have found themselves in. This has resulted in different diagnosis of the human condition in east and west. My conclusion from the reading of the three authors is that Nassifs position is valid. There is compatibility in spite of some differences. In my opinion few of them are critical to the point where they would be clearly contradicting. My final conclusion is that there is great support for the view that evangelicals would be enriched by orthodox theology in the area of soteriology.! "!

3 )**+,-..#/0%$+'1*2*3(!"#$%&'$((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((()! *++,-.//#01%$,'2+3+4((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((5! )6*+/,7+3+4(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((8! )()6*+/,7+3+4((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 8! )(569&24%:+7 (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 8! )(;6<=0$,6>'-6-=?>$,# ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 8! ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( A! 569&24%:+7(6BC&+4,/32&/6$,>/>43(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((D! 5()6E&76F%6,C&+4,/32&/3#G(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( D! 5(56BC&+4,/32&/6#>$,%3>/>43 (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( H! #$#$"!%&'(!)*+!,-./( $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$0! #$#$#!1234'(35'6!78'!78(!,9779!63.'(:3;69 $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$"<! ;6I%$>7>J6$,>/>43(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( )5! ;()6K3#$>%3#26"&24%:+7((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((()5! =$"$"!>'!?&3-9$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$"#! $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$"=! =$"$=!A3,9-83!B5//!9BB!C,B!D!E4,B!6/5(83!5,43$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$"F! ;(56L,>/>43+60.%6>/32&6",$>+3+4&%(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((()A! $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$"H! =$#$#!%-)/9,B5-!)*+!7&,B5-!I!BG;!B8)/)65,-9!,-)/)3 $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$"J! =$#$=!K38!G5-B569!B8)/)683!5!G4,B$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$"L! =$#$F!A3B)()M!B8)/)65!N;!"0<<OB9/8B $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$"P! ;(;6M.4%&6',+$%&/&6/F%>%636>%$>7>J6$,>/>43(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((()H! =$=$"!Q.(,!G4,8'!)*+!8'836583$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#<! =$=$#!K388'56+8B8'$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#<! =$=$F!S3*+8T $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#"! 86I%$>7>J6<>$,%3>/>43(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 55! 8()6!//GF+6>%$>7>J6#>$,%3>/>43 ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((55! F$"$"!U8/9B5)'!8//83!V.35(5- $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$##! F$"$#!W4',-/56+8B8',!7;/$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#=! F$"$=!K+8),5,$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#F! F$"$F!X8/9'(8B!9G!'9B.3!)*+!G5/Y9$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#F! F$"$H!X.3!G5!:;3!(8/!9G!:34/,'5'68'$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#F! 8(56N&/3#$>#6O&%,#6#>$,%3>/>43((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((5A! F$#$"!ZNN,B;'(8/,8'$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#J! F$#$#!Q.()7/566238/,8'$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#J! ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((5D! F$=$#!S3G,,&'(8'!I!74',-/56+8B8',!,Y.-()7 $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#P! F$=$F![35,B.,!E5*B)3 $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#P! F$=$H!S'(8',!G83- $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$#0! 8(86P&G,#6Q&=$>+#6%,7>41%,/#,601%6>%$>7>J6#>$,%3>/>43 ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((;R! F$F$"!134/,'5'68'!8'!7;'6:9*8BB839(!V.G8/ $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$=<! F$F$#!V.35(5,-B!N3)R/87!8//83!:;'68',-9N $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$=<! F$F$=!1&39!(8/93!5!:34/,'5'68' $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$=<!! #!

4 F$F$F!134/,'5'68',!B5//47N'5'6$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$="! F$F$H!\!?35,B.,$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$=#! F$F$J!123-/935'6,R8368B!I!V8,.!6.()7/566Y)3(9!74',-/56+8B$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$==! F$F$L!]2:B8B!)7!G9(!,)7!,-9!-)779 $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$==! $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$=F! F$F$0!\!6878',-9N $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$=F! F$F$"<!%&'8365 $$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$=H! A6!+&/=#6>'-6&C#/:$&+7,673#2:##3>+ (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( ;S! A()6T>%G&+7,6&C6$,>/>43636>/32&62:/$:%G3/U1,%((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((;S! A(56V,+60&//+&6GF++3#2&+ ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((;D! A(;6P,#:#6W6>00,%6,//,%6#,4%&%, ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((;X! A(86L%>6,//,%64F%+3+4&%((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((;H! A(A6I%7>6<&/:$3#6,//,%636N%3#$:#6Y6C.%64:7>G/3441%,/#,(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((8R! A(S6B+6-,/-,$##=+6?.6P,#:64F%+3+4(((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((8)! A(D6Q.+=$$017,/#,+6Y6,+67U:?&%,673G,+#3>+ ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((85! A(X6V,+6#3#$,6!7&G6Y6,+6+=6#2&?,/#, ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((85! A(H6Z:7>G/3441%,/#,+ (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((8;! H$0$#!Q.()7/566238/,8!)*+!Q.(,!8'836583!5!+5,B)35,-B!N83,N8-B5G$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$$FF! A()R6E&76",-1C,%6GF++3#2&+601%60%F/# &4[ ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((8S! A())6L3//"&2&6$3//6'3%2,/+ (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((8S! S6</:$#&$# ((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 8X! Litteratur: (((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((((( 8H!! =!

5 4()*.+5*2*3(!"!#$%&'(%)%*# De flesta protestanter som skulle beskriva sig själva som evangelikala skulle förmodligen hålla med mig om att läran om frälsningen, soteriologin, är väldigt central för deras kristna tro. Själva grunden för vår protestantiska evangelikala identitet ligger i vårt mottagande av den fria gåvan av frälsning i Jesus Kristus. Ofta i dessa sammanhang ställs frågan; Är du frälst? Vad menar vi då med detta? Det kan vara intressant att tänka på hur man skulle beskriva evangeliet, de goda nyheterna på ett enkelt sätt. Svaret på den frågan är inte enkelt och skulle säkert låta ganska olika, men sannolikheten att det skulle ha med förlåtelse av synder att göra är stor. Vår syn på frälsningen hänger väldigt nära samman med vad vi tror vi måste bli frälsta eller räddade från. Svaret på den frågan kommer naturligtvis att påverka hur vi ser på frälsningen.!"+#,-.*/0%(# Jag har blivit mer och mer medveten om att den frälsningssyn som vi i svenska frikyrkliga sammanhang ofta presenterat inte är den enda självklara. Något som jag också funderat på är hur relevant det vi oftast pratar om egentligen är för de flesta sekulariserade svenskar idag. För att använda ett kanske slitet uttryck så svarar vi ibland på en fråga som få eller ingen längre ställer. Ett intresse för att undersöka en del tankar jag stött på inom den ortodoxa teologin har vuxit hos mig och jag hoppas kunna finna ett svar på frågan om vi har något att ta till oss från ortodox teologi och om det kan finnas bättre svar på de frågor som människor idag ställer. Har vi kanske av historiska skäl fått en alltför begränsad uppfattning av frälsningen. Kanske finns det rikedomar i den gamla östkyrkliga traditionen som vi i det västliga sättet att forma teologi har förlorat och kan återupptäcka.!"1#2345'#678#83965':# Syftet med uppsatsen är att undersöka om västlig och östlig teologi kan anses vara kompatibla och om det är möjligt för västlig teologi att hämta inspiration från östliga teman inom soteriologins område. Jag använder mig av ett litteraturstudium inom ämnet systematisk teologi. Hypotesen bygger på något som den ortodoxe teologen Bradley Nassif säger. Nassif som genom evangelikala vänner kommit fram till en personlig tro, påstår i boken Three Views on Eastern Orthodoxy and Evangelicalism att ortodox teologi och protestantisk evangelikal teologi i stort är kompatibla. 1 Han använder en analogi för att beskriva hur han uppfattar att de olika kyrkotraditionernas lära förhåller sig till varandra. Om man enligt Nassif ser deras grundläggande lära som två olika cirklar så befinner sig i så fall den mindre evangelikala cirkeln inom och omsluten av den större ortodoxa cirkeln. Med det menar han att den mindre inre cirkeln innehåller doktriner som båda grupperna anser vara centrala, medan den större yttre cirkeln står för läror som de ortodoxa anser vara centrala men de evangelikala i allmänhet inte gör. 2 Jag vill undersöka detta påstående för att se om det är ett realistiskt sätt att beskriva förhållandet mellan kyrkotraditionernas läror med fokus på soteriologin. Om påståendet om "!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$!P=$! #!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$!P=OPF$!! F!

6 kompatibilitet är realistiskt och om Nassifs cirkelanalogi kan tillämpas på det soteriologiska området vill jag gå vidare med att undersöka om det finns områden inom soteriologin där den evangelikala cirkeln skulle berikas av att öppnas upp mot den ortodoxa omslutande cirkeln. En viktig fråga i diskussionen är vad det är vi upplever att vi behöver bli frälsta ifrån. Kan det vara så att den ortodoxa soteriologin har något att säga dagens svensk?!";#<'56(# Jag kommer pröva min hypotes om Nassifs påstående genom ett litteraturstudium av ett par av vår tids viktigaste ortodoxa teologer som fått betyda mycket för att öka förståelsen för ortodoxin i väst, John Meyendorf och Kalistos Ware. Jag läser även en evangelikal teolog, James R. Payton Jr, som bekriver ortodox teologi för en evangelikal läskrets. Han arbetar i sin bok utifrån ett liknande perspektiv som min uppsats då han har en positiv syn på ortodox teologi och dess möjlighet att berika den evangelikala traditionen. Jag vill se om det stämmer att det finns viktiga ortodoxa lärosatser som för evangelikala inte är centrala men inte heller står i konflikt med evangelikal lära. Skulle då dessa kunna vara berikande? Den här frågan är speciellt intressant då vårt samhälle i mångt och mycket lämnar en epok som formats av västerländsk kristendom. Kan i en tid som denna en annan tolkning ha något att erbjuda människor som ställer sig andra frågor än man gjort i många århundraden? Som en del i undersökningen kommer jag även att använda mig av en del av de olika argumenten för och emot en kompatibilitet de fem författarna i boken Three Views on Eastern Orthodoxy and Evangelicalism använder. I bedömningen av deras argument kommer jag att stödja mig på Wares, Mayendorfs och Paytons presentationer av Ortodox lära. De fem teologerna som bidragit till boken är Bradley Nassif, Ph.D. Fordham University, en ortodox teolog som jag redan nämnt. Han svarar ja på frågan om kyrkorna är kompatibla med varandra. Den andra teologen är Michael Horton, Ph.D. Wycliffe Hall, Oxford och University of Coventy. Han är reformert och är negativ till en kompatibilitet. Den tredje bidragande teologen är Vladimir Berzonsky, D. Min., Ashland Theological Seminary. Han är ortodox och även han negativ till en kompabilitet. Den fjärde teologen är George Hancock-Stefan, Ph.D., Trinity International University. Hancock-Stefan är baptist och är tveksam till en kompatibilitet. Den femte och sista teologen är Edward Rommen D. theol., University of Munich; D.Miss., Trinity Evangelical Divinity School. Han är nu ortodox präst men var tidigare en evangelikal missionär och församlingsplanterare. Även han är tveksam till en kompatibilitet. Teologerna James J. Stamoolis och Stanley N. Gundry fungerar som redaktörer för boken. Jag tänker i jämförelsen huvudsakligen fokusera på soteriologin, och endast andra teologiska frågor om de är relevanta för att bättre förstå och tolka huvudområdet. I studiet av den Ortodoxa Soteriologin har jag som jag tidigare nämnde valt tre huvudförfattare. John Meyendorf verksam i Frankrike och USA på 1900-talet med ett starkt engagemang för ekumenik, men som också påverkats av bland annat Lossky i sin betoning av skillnaderna mellan öst och väst. Den andra författaren är Kalistos Ware som tjänat som ortodox biskop i Storbritannien. Han har under 1900-talet varit verksam i Oxford och medverkat till att göra ortodox teologi tillgänglig i den västliga världen. James R. Payton Jr. har en reformert bakgrund och är verksam vid Redeemer University College i Canada. Han har ägnat mycket tid åt dialogen med den ortodoxa traditionen. När det gäller en protestantisk evangelikal teologi är det svårt för att inte säga omöjligt att få en gemensam bild av soteriologin, det finns många olika sätt att tolka och se på frälsningen.! H!

7 Därför har jag varit tvungen att förenkla och generalisera när det gäller den evangelikala soteriologin. Jag använder mig huvudsakligen av de allmänna definitioner för en evangelikal teologi som Stamoolis och Nassif använder. 3 Fokus ligger på studiet av den ortodoxa soteriologin då den är mindre känd för oss i väst och syftet är att se om den kan ha något att bidra med. =!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$!"JO"0_!="O=J$!! J!

8 6(7&13%8*59(:;&*3+.21&.($+<.<32( ( +"!#=-(#>/#'?-%*'&).-&):@# Det är svårt att definiera ordet evangelikal, och oavsett hur man gör det så skulle det säkert bli kritiserat. Nu är inte huvudsyftet med min uppsats att studera den evangelikala tron då det är den tradition både jag och de flesta av mina läsare befinner oss i och den tradition vi bäst känner till. Men det är naturligtvis av vikt att förstå vad jag menar när jag använder begreppet evangelikal. Det har på senare tid vuxit fram grupper med sina rötter i den evangelikala traditionen som inte längre känner sig bekväma med etiketten evangelikal, men jag tror ändå att de flesta av dem har en soteriologi som i stora drag har präglats av samma frågor och problemställningar och därför också liknande lösningar på människans problem. I den anglosaxiska världen används begreppet evangelical medan man i Sverige tidigare framförallt använt begreppet evangeliskt kristen. Det är ett begrepp som uppstod i samband med reformationen på 1500-talet och som visade på att man tillhörde dem som tog avstånd från den romerskt katolska kyrkan. En av huvudfrågorna rörde just frälsningsfrågan. Oxford American Dictionaries beskriver evangelical som a tradition within protestant Christianity emphasizing the authority of the bible, personal conversion, and the doctrine of salvation by faith in the atonement. Det behövs ett sätt att beskriva den tro som många i den frikyrkliga traditionen i Sverige har formats av. Därför använder jag mig kanske något slarvigt av en försvenskning av det engelska evangelical som då blir evangelikal. James J. Stamoolis menar att termen evangelikal har minst 4 distinkta betydelser. Den vanligaste och den som oftast syftas på av de olika författarna i Three Views on Eastern Orthodoxy and Evangelicalism är att man avser kyrkor och organisationer som är en del av den evangelikala (eng: evangelical) rörelsen under 1900-talet. 4 Han menar då den rörelse som genom personer som B.B. Warfield, James Orr och J. Gresham Machen försvarade historisk kristendom mot den teologiska liberalism som vuxit fram. 5 Dessa män publicerade en serie pamfletter under beteckningen the Fundamentals och de avsåg att försvara centrala teologiska sanningar. Det gällde bl.a. Bibelns auktoritet, jungfrufödseln, ställföreträdande försoning, kroppens uppståndelse och Jesu gudom. Dessa teologer kom att kallas fundamentalister. Stamoolis menar att den evangelikala rörelsen sedan växte fram ur denna rörelse efter andra världskriget. Den evangelikala rörelsen hade samma teologiska övertygelser men med ett större socialt ansvarstagande. Han lyfter också fram att fundamentalismen på senare tid fått ett nytt uppsving genom den så kallade moral Majority. 6 Det är stora skillnader i framtoning i samhälle och i vilken typ av frågor man engagerar sig i mellan de här grupperna, men i och med att fokus för min uppsats är soteriologin fördjupar jag mig inte mer i den skillnaden. Stamoolis menar att när det gäller de grundläggande lärosatserna så har man dem gemensamt. Därmed utgår jag från att han även inkluderar soteriologin. Jag väljer något förenklat att i min uppsats kalla den här riktningen evangelikal. F!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$"J$! H!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$"J$! J!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$!"JO"L!! L!

9 Den andra definitionen av evangelikal som Stamoolis ger är att det kan syfta på de väckelserörelser som växte fram på 1700-talet. Något som utmärkte dem var att de betonade omvändelse och en personlig tro. 7 Dessa rörelser kallas ibland nyevangeliska på svenska. Den tredje definitionen som Stamoolis lyfter fram är att det kan syfta på de kyrkor som växte fram efter reformationen i Europa. Han menar att den betydelsen används en hel del i Europa och de kallas ofta för evangeliska. Det sista av de fyra sätten att definiera evangelikal som Stamoolis nämner är helt enkelt att alla kristna som lyfter fram de goda nyheterna, evangeliet, skulle kunna kallas evangelikala. Han inser dock att det skulle innebära en omdefiniering av rörelser från kyrkohistoriens olika skeden. 8 Även om Stamoolis anser att alla fyra de här definitionerna kan anses som legitima så är det den första och andra definitionen, den samtida evangelikala kyrkan och de väckelserörelser som växt fram även i Sverige som jag kommer att ha som utgångspunkt vid jämförande med en ortodox soteriologi. Det är de traditioner som många delar av nutida svensk frikyrklighet har mest gemensamt med. Jag väljer för enkelhetens skull att kalla dem för evangelikala i resten av min uppsats, även om jag är medveten om att det lätt blir stora generaliseringar. Bradley Nassif menar i inledningen av sitt resonemang att om man ska kunna avgöra om ortodox och evangelikal teologi kan anses vara kompatibla så är det nödvändigt att en tydlig definition görs. 9 Han citerar Mark Noll som säger att den evangelikala rörelsen är ett mer komplicerat fenomen än vad både dess anhängare och dess motståndare vill erkänna. Noll menar att rörelsen har varit varierande, flexibel, anpassningsbar och har tagit sig uttryck i många olika former. 10 Han hänvisar till en undersökning som Angus Reid Gruppen i Toronto genomförde i 33 olika länder runt om i världen. I den undersökningen använder man sig av en fyrfaldig definition av evangelikala trosföreställningar som presenterats av David Bebbington. De fyra områden som de menar definierar en evangelikal tro är korsets centrala plats crucicentrism, Bibelns centrala plats biblicism, omvändelsens centrala plats conversionism och evangelisationens centrala plats activism. 11 Noll menar vidare att sedan 1970-talet har en ny form av evangelikal tradition formats som är mycket mer pluralistisk. Han hävdar att det nu finns väldigt få generaliseringar som stämmer in på alla evangelikaler. Noll anser att de här fyra områdena fortfarande är viktiga, men att det finns många olika sätt att applicera dem. Slutsatsen blir att dagens evangelikalism inte är densamma som gårdagens. Men finns det ändå tillräckligt som förenar för att det ska vara möjligt att avgöra om en ortodox soteriologi skulle kunna omsluta de trossatser som de flesta evangelikaler skulle skriva under på? McGrath resonerar i sin Historical Theology kring begreppet evangelical. Han menar att det härstammar från 1500-talet då katoliker som ville återvända till mer bibliska praktiker och trosuppfattningar kom att kallas så. 12 Begreppet användes flitigast i samband med den tidiga reformationen på 1520-talet. Han menar vidare att nu används det för en trend som sträcker L!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!!,$"P$! P!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!!,$"P$! 0!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!!,$=$! "<!^)//_!#<<"_!,$"#$! ""!^)//_!#<<"_!,$"=_!="$! "#!W*Q39B+_!"00P_!,$!#F0$!! P!

10 sig över alla olika samfund. Det som förenar är fyra grundläggande antaganden. Skriftens auktoritet och betydelse, frälsning endast genom Jesu död på korset, behovet av en personlig omvändelse och vikten av evangelisation. McGrath menar vidare att alla andra frågor har varit av underordnad vikt för de som identifierar sig med denna rörelse. Speciellt har det synts inom ecklesiologin där man trots att frågan är viktig och ett engagemang är av högsta prioritet ändå kan se att det finns utrymme för många olika tolkningar och församlingsmodeller inom den evangelikala rörelsen. Det innebär att rörelsen berör de flesta existerande samfunden. McGrath går även in på att försöka utreda vad som skiljer de evangelikala och fundamentalistiska rörelserna åt. Fundamentalismen växte fram som en motrörelse mot den sekulära kulturen i Amerika på 1800-talet. Bokstavstroende och tron på Jesu återkomst innan tusenårsriket var läror som enligt McGrath höll ihop rörelsen. Den blev starkt förknippad med den så kallade dispensationalism som stod i motsats till den inom liberal kristendom vanliga tanken på att Guds Rike skulle komma på jorden genom sociala insatser. 13 En reaktion mot fundamentalismen växte sedan fram under 1940 och 50-talen. Något som ibland har kallats neo-evangelikalism började ta form. Det som framförallt skilde de evangelikala från fundamentalisterna var en inte lika bokstavsbunden bibeltolkning, en inte lika tydlig gränsdragning när det gäller trosartiklar och att evangelikalismen inte ville vara en motrörelse, med allt vad det innebär av snäva gränsdragningar. 14 Den evangelikala rörelsen har varit mer intellektuellt engagerad med röster inom både religionsfilosofi och apologetik. Dessa röster finns med på arenan och är en del av en större diskussion där röster från många olika grupperingar från både mer konservativt och liberalt kristet håll bryts mot varandra, allt enligt McGrath. 15 McGraths resonemang innebär att det idag är svårare än för några årtionden sedan att hitta en entydig evangelikal identitet. Dels är det många olika samfund och teologiska traditioner som ryms inom rörelsen och dels suddas gränserna ut mot andra kristna traditioner. Det pågår ett omfattande omprövande av teologiska ställningstaganden och många gamla gränser suddas ut och nya dras. Även om många idag inte skulle ställa upp på den här beskrivningen av en evangelikal identitet så har man i alla fall blivit formad av dess värderingar och världsbild. Jag tror att en hel del av denna påverkan finns kvar även om många omprövar klassiska ställningstaganden. Jag kommer att återkomma till kulturmiljöns inverkan på vilka frågor det är man fokuserar på i sitt teologibyggande inte minst inom soteriologins område. +"+#A?-%*'&).-&#:65'/)6&6*)# Av tidigare angivna skäl så är min beskrivning av en protestantisk evangelikal soteriologi mycket svepande och kanske är det en omöjlighet att överhuvudtaget formulera en sådan på det här generaliserande sättet. Jag vill ändå försöka att finna några gemensamma drag som skulle kunna bli en utgångspunkt för att finna punkter där en ortodox soteriologi skulle kunna berika oss evangelikaler (=>*5(<',(#18.5( När en evangelikal ska berätta vad frälsningen är så är ord som syndare, skuld, försoning, förlåtelse, ställföreträdande död och användandet av en bild av en domstol vanliga. Det vi fokuserar på är människans synd och skuld inför Gud och Guds räddningsplan. Att sända "=!W*Q39B+_!"00P_!,$!#H<O#H"$! "F!W*Q39B+_!"00P_!,$!#H"$! "H!W*Q39B+_!"00P_!,$!#H#$!! 0!

11 Jesus att dö på korset för att sona våra synder är ett centralt tema. Om vi tror på honom, vänder oss bort från synden, blir vi frälsta och får evigt liv genom Hans död på korset. Bradley Nassif berättar om hur Noll analyserat the Angus Reid Groups undersökning, som han bedömer vara den mest auktoritativa som finns tillgänglig från vår tid. Han menar att evangelikalismen går tvärs igenom alla kända samfund idag och därför är det väldigt svårt att finna en enhetlig soteriologi. De evangelikala inom de olika samfunden är färgade av sin samfundstillhörighet i de olika frågor som rör en formulering av frälsningen. 16 Noll menar dock att Kristi död på korset är central för alla evangelikaler även om försoningen får mycket mindre utrymme idag än för 30, 60 eller 100 år sedan. Han menar vidare att genom pingströrelsen och den karismatiska rörelsen har helgelsen fått en mer framträdande roll. Idag talar vi mer i tröstande ordalag om frälsningen än en teologisk utläggning om dess natur. Nassif menar att man kan se den här förändringen i en annan betoning på rättfärdiggörelse genom tro där den juridiska betoningen tidigare var väldigt tydlig. Jag tror dock att det finns stöd för att den fortfarande finns med som en underliggande bärande princip som påverkar vårt sätt att hålla ihop frälsningsläran. Frälsningsvissheten är ett annat område där en förskjutning har skett. Man kan idag se den som plötslig eller gradvis beroende på teologisk skola och även synen på dopets roll i frälsningen är inte lika självklar som tidigare. Läran om Jesu ställföreträdande död är inte heller lika framskjuten som tidigare. 17 Denna lära har sina rötter i reformationens betoning på den bibliska läran om rättfärdiggörelse genom tro och den tidigare formuleringen av försoning som utvecklades av Anselm av Canterbury i slutet av 1000-talet i hans Cur Deus Homo (Varför Gud blev människa). Betoning i denna lära låg på synd, skuld och gudomlig gottgörelse. Guds nåd och rättvisa behövde bli tillfredställd i hänseende till människans synd och skuld. Nassif slår vidare fast att sättet som det skedde på enligt denna lära var genom Jesu död. Genom Jesu mänsklighet tillfredställdes Guds rättvisa och genom hans gudomlighet blev den universellt applicerbar. Kristus dog i stället för oss för våra synder. 18 Reformatorerna tog upp detta tema och kompletterade det med Paulus lära om rättfärdiggörelse genom tro. Rättfärdiggörelse genom tro betydde att syndare kunde få en rätt ställning inför Gud endast genom vad Kristi död åstadkom, genom tro och inte gärningar. Termen rättfärdiggörelse togs från den juridiska sfären och innebar att syndaren hade blivit förklarad rättfärdig inför Gud. Bilden är från en brottsling som står anklagad i en domstol men förklaras oskyldig av domaren. Skulden blev borttagen och Kristi rättfärdighet blev tillskriven den omvände syndaren. 19 De här lärosatserna har levt kvar bland senare evangelikaler och då speciellt bland Calvinister. Förutom de bibeltexter som ligger till grund för denna lära har det ibland hävdats att läran utgör själva kärnan i evangeliet. Nassif menar att den här läran inte lyfts fram lika tydligt bland evangelikaler idag som det gjorde tidigare men att den ändå är central. Han citerar Noll som menar att de terapeutiska aspekterna av frälsningen betonas mer än de transaktionella "J!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$=HO=J$! "L!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$=H$! "P!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$=LO=P$! "0!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$=P$!! "<!

12 aspekterna idag. Man erkänner att det finns mer än bara den juridiska sidan av rättfärdiggörelsen. Här menar många evangelikala kritiker av den Ortodoxa läran att man inte betonar rättfärdiggörelsen tillräckligt på grund av för stort fokus på gudomliggörelsen. Nassif erkänner att en del Ortodoxa teologer har avfärdat läran utifrån att man enbart sett den som en juridisk term. Jag kommer att återkomma till en del av den ortodoxa kritiken mot den. Men tillskriven rättfärdighet genom Kristi gudomliggjorda mänsklighet är annars en accepterad ortodox lära. 20 John Stott, som är en av vår tids mest kända evangelikala teologer, behandlar läran om Jesu ställföreträdande död i sin bok The Cross of Christ. Han argumenterar där för att det är det mest framträdande, om än inte det enda, temat av olika förklaringar till varför Jesu död var nödvändig. Det var enligt Stott det enda sätt som Guds helighet och kärlek kunde upprätthållas. 21 Stott har också reagerat mycket starkt mot Steve Chalke som i sin bok The Lost Message of Jesus kritiserat den traditionella läran om Jesu ställföreträdande död och i stället lyft fram andra teman. Samtidigt som den juridiska tanken om frälsningen är stark så finns det inte minst i vår svenska frikyrkotradition en stark betoning av frälsningsupplevelsen. En oftast mycket subjektivt beskriven upplevelse. Den är i många traditioner mycket starkt förankrad, men är i de flesta fall inte så teologiskt utvecklad. Arne Rasmusson uttrycker det på ett sätt som säkert speglar en vanlig uppfattning inom svensk frikyrka: Om man frågar vad kristendomen handlar om, så har det traditionella svaret inom frikyrkligheten varit försoning med Gud och därmed syndaförlåtelse. Problemet är synden och skulden som kommit mellan individen och Gud och lösningen är därför Guds förlåtelse som möjliggjorts genom att Kristus tog straffet för människans synd på sig. Anselms försoningslära har i detta sammanhang nästan totalt monopol. En modern populär framställning av detta är broillustrationen. Det mer teologiska sättet är att tala om rättfärdiggörelse av tro allena, inte genom gärningar. 22 Jag är medveten om att det är en mycket begränsad beskrivning av en protestantisk evangelikal soteriologi, men jag tror ändå att de punkter jag tagit upp berör något utav kärnpunkten i hur många evangelikala skulle förklara frälsningen. I moderna evangelikala kretsar så har vi också tenderat till att göra frälsningen till något väldigt individualistiskt. Det är jag och Gud. # #! #<!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$=0$! #"!%B)BB$!#<<J_!,$"#PO"="$! ##!\'B83'8B`!U9,7.,,)'_!#<<L$!! ""!

13 B(C%$<5<D($+<.<32( Om det var svårt att definiera begreppet evangelikal så är det lättare med det ortodoxa. Det finns flera kyrkor som kallas ortodoxa, men jag kommer att koncentrera mig på den familj av kyrkor som erkänner patriarken av Konstantinopel och som i sin tur också erkänns av patriarken som tillhörande familjen av öst-ortodoxa kyrkor. Det ömsesidiga erkännandet bygger på att man håller sig till den ortodoxa tron och praktiken. De här kyrkorna har gemen samma teologiska, liturgiska och kanoniska normer. Ordet ortodox betyder i sin rot rätt tillbedjan. Det speglar också något av kyrkans inställning till lärofrågorna. Teologin är viktig för en ortodox, men kanske ordets grundform säger något om en skillnad i inställning mot oss i väst. I väst fokuserar vi mycket på vårt förnuft, att ha en rätt lära och förståelse av den. I öst anser man att det viktigaste är att tillbe Gud på rätt sätt, tron och tillbedjan hör nära samman. Detta är naturligtvis ett väldigt förenklat påstående. Stamoolis beskriver hur man i ortodox tradition fokuserar mer på Gud än på individen. Tidlösa sanningar och praktiker blir redskapet för gemenskap med Gud. 23 För att vi västliga kristna bättre ska förstå ortodoxin och skillnaderna i vårt sätt att tänka så är det nödvändigt att gå tillbaka lite i historien. 1"!#B):56/):.#C-.*/0%(# B9494(:*(E>%1&( Under de första århundradena efter Kristus så var det ingen tydlig delning i den kristna kyrkan mellan öst och väst. Många schismer seglade upp och man försökte reda ut vad som var den sanna tron och också hålla sig till en gemensam lära. Flera kyrkomöten ägde rum och de var med och formade den lära som huvudfåran inom kristenheten höll sig till. Under den här perioden avskildes en del heretiska riktningar av den kristna tron som sen inte har levt vidare som kristen kyrka. Under 400 till 500- talen skedde en splittring då de kyrkor som vi kallar de orientaliska ortodoxa kyrkorna gick sin egen väg. Detta skedde bland annat efter mötet i Kalcedon år 451 då flera av de orientaliska kyrkorna valde en annan väg. De har levt vidare och kallats de icke-chalcedonensiska kyrkorna. Där finns bl.a. den Koptiska kyrkan i Egypten och den Syrisk-ortodoxa kyrkan i Turkiet, Syrien och Libanon samt den Armeniska kyrkan. Den andra huvudgruppen som fortfarande lever kvar efter avskiljandet brukar kallas Österns kyrka. Den består huvudsakligen av den assyriska eller kaldeiska kyrkan. Ware menar att koncilierna under de första århundradena av kyrkans historia tjänade ett dubbelt syfte. För det första utredde de kyrkans organisation som ledde till att de fem viktiga biskopssätena eller patriarkaten fastställdes. För det andra och viktigare var att läran om den kristna trons grundläggande lärosatser definierades, nämligen framförallt treenigheten och inkarnationen. 24 Båda är mycket viktiga i ortodox teologi och också i soteriologin. Ware uttrycker det som att biskoparna tillsammans satte upp skyddsmurar kring mysterierna som dessa läror ansågs vara. Avsikten med dessa ibland ganska abstrakta diskussioner var att beskriva och förstå grunden för människans frälsning. #=!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!!,$!"H$! #F!a938_!#<<<_!,$!#H$!! "#!

14 Ware slår här fast några soteriologiska sanningar som en evangelikal känner igen väl. Han säger att människan är skild från Gud genom synden och inte kan bryta ned muren som skiljer i egen kraft. Gud har därför tagit initiativet och blev människa, korsfästes, uppstod från de döda och befriade på så sätt mänskligheten från syndens slaveri och döden. Detta var det budskap som koncilierna ville säkra. Koncilierna fick som en oerhört viktig uppgift att avgränsa mot läror som avvek från den sanna tron. Det var ibland stormiga möten och man var oerhört engagerade i de här frågorna. Efter att kyrkans rätta, ortodoxa, lära slagits fast så hade kyrkan både i öst och väst i grunden samma och tro och lära. Kyrkan och tron var en. Ware menar att det på 300-talet bara fanns en kristen civilisation i Europa. 25 I den tidiga kyrkan nämns först och främst Rom, Alexandria och Antiokia som de viktigaste biskopssätena. Allteftersom Konstantinopels betydelse växte som kejserlig huvudstad blev det också naturligt att betydelsen även av det biskopssätet växte. Snart blev konkurrensen mellan Rom och Konstantinopel märkbar. Efter delningen kom biskopen i Konstantinopel att kallas den ekumeniske patriarken. Han har dock aldrig haft en liknande position som påven haft i väst. B9496(F+.*2*3+*( Allteftersom århundradena gick så växte klyftan mellan öst och väst och till slut skedde en officiell brytning år 1054 då påven exkommunicerade Konstantinopels patriark som i sin tur svarade med samma mynt. Splittringen mellan öst och väst var inget som bara plötsligt hände utan var kulmen på en process där man sakta glidit ifrån varandra. Ware menar att det var något som pågick under nio århundraden. 26 Meyendorff utrycker liknande tankar, och menar att det var ett gradvist framväxande främlingskap i tanke och praktik. 27 Vad var det då för frågor som fick öst och väst att glida isär? Med Konstantin går kyrkan på 300-talet in i en ny era. Martyrerna och den förföljda kyrkan byttes ut mot en kyrka som blev kejsarens kyrka. Tre händelser som Ware pekar på blir i denna nya tid avgörande för kyrkans utveckling. 28 För det första så utfärdades det så kallade ediktet i Milano då den kristna tron förklarades tillåten. För det andra beslutade Konstantin att flytta det romerska rikets huvudstad österut från Italien till Byzantion utmed Bosporens strand, nuvarande Istanbul i västra Turkiet. Där byggde han upp en ny huvudstad som kallades Konstantinoupolis. Det skulle bli ett nytt politiskt centrum men också ett centrum för det kristna rike han hade i tankarna. För det tredje så sammankallade Konstantin den kristna kyrkans första allmänna eller ekumeniska kyrkomöte i Nicaea år 325. Om romarriket skulle bli ett kristet rike så ville Konstantin se till att det blev fast grundat på den enda sanna ortodoxa tron. Mötet i Nicaea skulle utforma den tron. Nicaea blev bara det första av sju allmänna kyrkomöten. Dessa liksom själva huvudstaden har en central plats i ortodoxins historia. #H!a938_!#<<<_!,$!H"$! #J!a938_!#<<<_!,$!P$! #L!W8&8'()3::_!"0LF_!,$0"$! #P!a938_!#<<<_!,$!#F$!! "=!

15 Vad var det då som fick kyrkan i öst och väst att glida isär? Ware menar att det fanns kulturella, politiska och ekonomiska faktorer med i spelet. Men trots det så var ändå grundorsaken teologisk. Det var enligt Ware två huvudfrågor man tvistade om. Den ena var de påvliga anspråken och den andra var filioque frågan. 29 Men utan de andra faktorerna hade med all säkerhet dessa frågor inte lett till en delning. Det växte successivt fram ett främlingskap som hela tiden ökade. Vad berodde det på? När Paulus och de andra apostlarna reste runt i medelhavsområdet var det en fast sammanhållen politisk och kulturell enhet, det romerska kejsardömet. Inom området fanns många olika folkgrupper och språk. Men det fanns något som höll dem samman. De styrdes av en och samme kejsare och de var del av en vidsträckt grekisk-romersk civilisation där alla bildade människor var medborgare. Ofta talade man både latin och grekiska. Det här var ju naturligtvis faktorer som utbredandet av kristendomen på ett tidigt stadium hade nytta av. Men under de kommande århundradena upplöstes gradvis områdets enhetlighet. Först var det den politiska enheten som gav vika. I slutet av 200-talet hade man olika kejsare i öst och väst. Konstantin cementerade enligt Ware denna delning genom att grunda en andra kejserlig huvudstad i öst. 30 Sedan kom barbarernas invasioner i väst som splittrade upp väst mellan olika härskare. På 500-talet och 600-talet isolerades man ännu mer genom ytterligare invasioner bland annat av slaverna på Balkan. Illyricym blev nu i stället för att vara en bro mellan öst och väst, en barriär mellan Bysans och den latinska världen. Lite senare kom Islam in på scenen. Mare nostrum eller vårt hav som romarna hade kallat medelhavet var nu mer och mer under arabisk kontroll. Och kontakterna mellan öst och väst blev allt svårare och mindre frekventa. Bildstriden var också en bidragande faktor till att avståndet växte då påvarna och den ikonoklastiske kejsaren och patriarken i Bysans var på olika sidor i frågan. Påven vänder sig under 700-talet till frankerna i stället för som tidigare mot den bysantinska världen. En kulmen på den politiska splittringen är när på 800-talet Karl den Store kröns till kejsare. Kulturellt hade man samma bakgrund, man hade tagit över den klassiska traditionen och gjort den till sin. Men allteftersom tiden går börjar man tolka den olika. Man var inte längre tvåspråkiga, utan skulle man läsa varandras texter måste de nu översättas, och vanligtvis brydde man sig inte om det. Eftersom man nu hade olika litteratur gled man också mer och mer isär. Ware menar att det i Karl den Stores regering blir uppenbart hur schismen har vuxit. I Karls hov är man mycket antigrekisk. 31 De politiska och kulturella faktorerna påverkar naturligtvis kyrkan. Karl den Store anklagar Bysans för heresi och vägrar att erkänna det sjunde konciliets beslut. Karl hade endast lärt känna dessa genom bristfälliga översättningar. De här skillnaderna börjar märkas även i kyrkans yttre former och dess sätt att fungera. I öst värnade man om biskoparnas likvärdighet och kyrkans kollegiala och konciliära natur. I öst erkände man påven som den främste bland jämlikar, medan man i väst såg Rom som det enda apostoliska biskopssätet. I väst accepterade man konciliernas beslut, men man spelade inte alls en lika aktiv roll i dem. I väst fick påven på grund av invasionerna och den splittring som följde en politiskt allt mer betydande roll. #0!a938_!#<<<_!,$F0$! =<!a938_!#<<<_!,$f0$!! ="!a938_!#<<<_!,$h"$!! "F!

16 Ware menar att kyrkan i väst blev en monarki medan den i öst var ett kollegiat. 32 En annan skillnad var att i öst fanns det många lekmannateologer medan teologin i väst var prästernas domän. 1"+#D'6&6*)%#4E/#6&).-#C'56%)%*-/# Jag har haft föreställningen att den stora skiljelinjen i den kristna kyrkan har gått mellan å ena sidan den katolska och den ortodoxa kyrkan och å andra sidan den protestantiska. I den litteratur jag läst är det flera av författarna som samstämmigt menar att de stora skiljelinjerna faktiskt istället går mellan öst och väst. Och då inte minst när det kommer till frälsningssynen och de närliggande teologiska områdena. Den ryske teologen Aleksej Chomjakov beskrev det enligt Ware på följande sätt till en engelsk vän. För att använda algebrans koncisa språk utgår hela Västerlandet från bara ett enda givet a; vare sig det föregås av det positiva tecknet +, som hos de romerska-katolikerna, eller det negativa -, som hos protestanterna, förblir a detsamma. Men att övergå till ortodoxin förefaller verkligen som ett avfall från det förflutna, från dess vetenskap, tro, och liv. Det är att kasta sig in i en ny och okänd värld. 33 Chomjakov kallade alla protestanter för krypto-papister. Det är förmodligen en beskrivning som känns främmande för oss. Samme ryske teolog menar att både katolicismen och protestantismen utgår från samma antaganden; protestantismen kläcktes ur det ägg som Rom hade lagt ut. 34 Den allt större spänningen mellan öst och väst märks även allt eftersom tiden går inom både filosofi och teologi. Den latinska teologin och tanken var praktisk och kom att påverkas av juridiken genom den romerska rättens begrepp. I öst så var man mer spekulativ och gav ett större utrymme för mysteriet. I öst fanns också teologin naturligt inom gudstjänstens ram och inom liturgin. Ware pekar på skillnader i betoning som inte är motsägande men skulle ha varit kompletterande om man hade kunnat förstå och lyssna till varandra. När det gäller treenigheten pekade latinarna på Gudomens enhet medan man i öst utgick från de tre personerna i Gudomen. När det gällde korsfästelsen såg latinarna offret medan man i öst såg segraren. Latinarna pratade om återlösning medan man i öst lyfte fram gudomliggörelse. Det här är exempel på hur traditionerna har olika betoningar som skulle kunna vara berikande men på grund av bristande förståelse och kommunikation blir det frågor som till slut istället orsakar splittring. Det här är frågor som också på ett tydligt sätt ger upphov till våra olika betoningar inom soteriologin. Det här sättet att dra skiljelinjen mellan öst och väst kan naturligtvis diskuteras och anses förenklat, men jag tycker det är intressant att se hur flera av de ortodoxa författarna resonerar och ser skillnader. Att de också beklagar delningens konsekvenser som medfört en viss ensidighet är intressant. B9694(F+($;-(/%-3<%*&( Som tidigare nämnts så är det två huvudfrågor som driver isär kyrkorna. Påvens anspråk och filioque. Påvens ställning i väst har vi redan berört. När det gäller filioque frågan så handlar den om ett tillägg till den ursprungliga ordalydelsen i den nicenokonstantinopolitanska trosbekännelsen. I väst lade man till och av sonen när det talas om =#!a938_!#<<<_!,$h=$! ==!a938_!#<<<_!,$!l$! =F!a938_!#<<<_!,$!P$!! "H!

17 att den Helige Ande utgår från Fadern. Den nya formuleringen uppstod förmodligen i Spanien som en avgränsning mot arianismen. Det var både den teologiska innebörden men också sättet som tillägget kom till som upprörde bysantinarna. Skulle man ändra i trosbekännelsen så måste hela kyrkan göra det i ett ekumeniskt möte. Detta var med andra ord en synd mot kyrkans enhet i deras ögon. Sedan fanns det också en teologisk invändning mot tillägget. Genom att säga att den Helige Ande utgår från både Fadern och Sonen så blandar man ihop rollerna hos personerna i treenigheten och visar att man inte har förstått deras inbördes funktioner. Photius utryckte det så här enligt Meyendorff; it destroys the monarchy of the Father relativizes the reality of personal, or hypostatic existance, in the Trinity. 35 Maximus Bekännaren menade att Sonen inte är ursprunget till Anden utan Fadern ensam är ursprunget till Sonen och Anden. Men han för fram läran om att Anden utgår genom Sonen och därigenom utrycker en enhet i natur. Vid sidan av dessa huvudfrågor fanns även andra mindre viktiga skillnader i tradition som till exempel att prästerna i öst fick lov att vara gifta. Ware beskriver att även efter 1054 så var ofta relationerna vänliga mellan öst- och västkristna. Många var ganska ovetande om vad som hänt. Det var egentligen inte förrän under korstågen som brottet blev slutgiltigt. Hat och bitterhet kommer då med i bilden på ett sätt som det inte gjort tidigare. När väst började tillsätta latinska patriarker i Antiokia och till slut även plundrade Konstantinopel 1204 var splittringen total. B9696(=1<.&#$21(<',(A>#$21(J($;-($+<.<32#1&(#1<.<%( Jag går vidare för att undersöka närmare hur man arbetade med teologin under den här perioden. Bysans fortsatte att vara påverkade av kyrkofäderna och använde fortfarande samma språk och tankar. I väst ersattes de gamla traditionerna så småningom med skolastiken. Den är enligt Ware en syntes av filosofi och teologi som utarbetas under och 1200-talen. 36 I väst börjar man att använda nya tankekategorier, nya teologiska metoder och en ny teologisk terminologi. Det som skedde inom teologin i väst berörde inte öst och man går i en annan riktning. I öst skedde under samma period en utveckling som till stor grad berodde på något som kallas den hesychastiska striden. Den gällde läran om Guds natur och hörde samman med de bönemetoder som användes i öst. För att förstå den måste man komma ihåg österns mystiska teologi. Den spåras ända tillbaka till Klemens av Alexandria, Origenes av Alexandria på 200-talet och de kappadokiska fäderna på 300-talet. Denna mystiska tradition hänger nära samman med den så kallade apofatiska teologin. Med det menar man att eftersom Gud är större än vi med vårt förstånd kan klara av eller vårt språk kan uttrycka så är det mindre missledande att använda negationer om Gud än att utrycka hans egenskaper i klartext. Vi kan helt enkelt inte uttrycka ordentligt vad Gud är däremot kan vi uttrycka vad han inte är. Gregorius av Nyssa sa så här: Den sanna kunskapen om Gud och åsynen av honom består i detta att se att han är osynlig, ty vad vi söker ligger bortom all kunskap, och är helt skilt från oss genom ofattbarhetens mörker. 37 =H!W8&8'()3::_!"0LF_!,$!0#$! =J!a938_!#<<<_!,$JL$! =L!a938_!#<<<_!,$JP$!! "J!

18 Den negativa teologin finns uttryckt i de så kallade dionysiska skrifterna som med största sannolikhet härstammar från Syrien och 400-talet. Maximos Bekännaren kommenterade dessa på 600-talet. Guds transcendens betonades och Gud sades stå över allt som existerade. Hur skulle då människan kunna ha någon erfarenhet av Gud? Genom bönen sökte man sig till Gud i tystnad, hesychia betyder inre stillhet. Makarios i sina homilior tänker på människan som en helhet där hela människan kommer inför Gud för att helt omslutas av mysteriet. Genom hjärtats bön, där hjärtat symboliserar hela varelsen, söker man sig fram till en upplevelse där man kan få skåda det gudomliga och oskapade ljuset. Simeon den nye teologen skriver om sina erfarenheter av det gudomliga ljuset. En bön som växte fram i den här traditionen är den s.k. Jesusbönen. Där bad man ofta bönen: Herre Jesus Kristus Guds Son, förbarma Dig över mig. En bön som bads om och om igen med hela varelsen delaktig i bönen. Så man drar åt två olika håll i öst och väst. Mystik och förnuft. Det finns naturligtvis många undantag från den här generaliseringen, men den sammanfattar på ett enkelt sätt det som sker. B969B(K%+(;21$23&($+<.<3+%(2(;@#$( Stamoolis pekar ut tre viktiga västliga teologer som inte haft så stort inflytande i öst men som genom sin påverkan i väst bidragit till de skillnader som vi idag kan se mellan öst och väst när det gäller teologisk inriktning. De har påverkat hela västkyrkan, både den katolska och den protestantiska genom att reformationen ändå var en förnyelse och bearbetning av den västliga läran. Den första teologen är Augustinus. Stamoolis menar att Augustinus syn på människan har medfört att vi har olika antropologier i öst och väst. 38 Det syns bland annat i att man i öst ser annorlunda på arvssynden. Augustinus syn ger västkyrkorna en mer pessimistisk bild av människans situation. I öst har man också betonat synergismen mer, frälsningen är en samverkan mellan Gud och människa. Det har inte varit lika framträdande i väst. Den andra teologen han nämner är Anselm. I öst har man inte samma legala språk som Anselm var med om att utveckla. Det har medfört att soteriologierna skiljer sig åt, menar Stamoolis. 39 Den tredje teologen är Thomas av Aquino som medverkat till att olika metoder för att forma teologi utvecklats. 40 Skolastiken är ett västligt sätt att bedriva teologi som skiljer sig mycket från det som i öst anses vara det främsta, det apofatiska. Här kan vi se hur detta bidragit till att man tagit sig an frågorna inte bara med olika utgångspunkt utan också på helt olika sätt. Det är med den här skillnaden i bakhuvudet ganska naturligt att vi i väst har låtit systematik, logik och ett större förlitande på förnuftet forma vår teologi på både gott och ont. Detta är naturligtvis en oerhört förenklad förklaring men kanske de här tre västliga teologerna kan stå som symboler för en del av skillnaderna mellan östlig och västlig teologi, som även till stor del varit med och format soteriologierna. Både synen på människans ställning och lösningen på hennes problem har ju en väldigt stor påverkan av vilken typ av soteriologi som formas. =P!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$!#"$! =0!^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$#"$! F<6^9,,5:_!7$:/_!#<<F_!,$#"$6! "L!

19 B969L(C%$<5<D($+<.<32(M-(4NOOP$&.+$( De ortodoxa författare jag använder mig av i min uppsats är alla 1900-tals teologer. Rowan Williams analyserar i ett kapitel i David F. Fords bok The Modern Theologians vad som har påverkat moderna ortodoxa teologer. Han börjar med att konstatera att Ryssland så är helt tongivande inom ortodox teologi under och 1900-talet. 41 Under den här perioden var det intellektuella livet i Ryssland, och efter år 1917 i synnerhet bland ryssar i exil, mycket vitalt. Det var där bland dem som den traditionella östliga teologin första gången mötte upplysningstidens tankar. Willams uttrycker det som att tre århundradens utveckling i västkristen tanke nu kom att bearbetas på några få årtionden i Ryssland. Williams nämner särskilt Hegel med sitt intresse för den sena nyplatonismen som viktig i formandet av den ryska tanken. Den stämde enligt Williams väl överens med de tankar som fanns i Pseudo- Dionysius skrifter. 42 Under 1800-talet drar det åt många olika håll i Ryssland när det gäller varifrån man ska hämta influenser som ska komma att forma landet. Willams påstår att då den ortodoxa kyrkan, till skillnad mot den katolska inte styrs av externa legala strukturer, och inte heller som den protestantiska definieras av individualism, på ett unikt sätt kvalificerar sig som bärare av den gudomliga mänskligheten. För det ortodoxa samhället bör målet vara en fri teokrati som sedan kommer att dra in andra nationer i en universell kristen gemenskap som berör både kyrka och stat. 43 Williams lyfter fram Sofia myten som ett tema som återkommer hos några av de ryska teologerna. Sofia som den gudomliga visheten, som det gudomliga livet självt. Ett gammalt tema sobornost som betyder katolsk, allmän eller gemensam är viktig i rysk teologi och finns särskilt hos Sergei Nikolaevich Bulgakov. Bulgakov är till och med kritisk mot vissa typer av kristocentrism som han menar kan bana väg för ett individuellt sökande i stället för det gemensamma livet i Anden som kännetecknar kyrkan. 44 En viktig rysk 1900-tals teolog som Willams nämner är Vladimir Nikolaevich Lossky. Lossky hade en stark vilja att befria den ryska teologin från rysk filosofi och återvända till den äkta teologin som vilar på kyrkofäderna. Hans bok Östkyrkans mystiska teologi hör till den moderna historiens mest inflytelserika ortodoxa verk. För Lossky var den så kallade negativa teologin viktig inte bara som ren teknik utan som ett uttryck för en längtan efter något bortom agnosticism å ena sidan och intellektualism å andra sidan, mötet med det som inte kan begripas. 45 Lossky menar att treenigheten är den negativa teologins centrum. Här kastas allt vi känner om individualitet omkull. Lossky är också djupt kritisk till den västliga skolastiken. Han menar att den traditionen skiljer på den gudomliga naturen och gudomens personer. Den abstrakta gudomligheten blir upphöjd på bekostnad av den Levande Guden. Han är å andra sidan enligt Williams också lika kritisk till den protestantiska reaktionen mot den katolska skolastiken där den gudomliga personen framhålls på bekostnad av den gudomliga naturen. Här balanserar då ortodoxin mellan den katolska essentialismen och den protestantiska existentialismen. 46 Lossky är intresserad av, och lyckas enligt Williams, att skapa ett stort intresse för Gregorius Palamas och hans lära om skillnaden mellan Guds natur och energier. Williams beskriver här hur den här förklaringsmodellen blir nödvändig för Lossky för att F"!1)3(_!#<<H_!,$!HL#$! F#!1)3(_!#<<H_!,$!HL#$! F=!1)3(_!#<<H_!,$!HLF$! FF!1)3(_!#<<H_!,$!HLJOHLL$! FH!1)3(_!#<<H_!,$!HLPOHL0$! FJ!1)3(_!#<<H_!,$!HL0OHP<$!! "P!

20 kunna förstå hur Gud är omöjlig att förstå men samtidigt uppenbarad och möjlig att uppleva genom sina energier. Det är enligt Williams tack vare Lossky som Palamas och hans lära har fått ett så stort utrymme i modern ortodox teologi. 47 Efter Lossky tar Williams också upp Georgii Vasilievich Florovsky som fortsatte i Losskys spår. Han sökte sig bakåt bort från det urtypiskt ryska och en för stark västlig influens till en idealbild av Kristen Hellenism med rötter hos kyrkofäderna och i Bysans. Williams berättar att Florovsky plockar upp den gamla patristiska läran att Jesus, som i sin mänskliga natur var utan synd inte behövde dö utan det var ett fritt val som han gjorde i sin mänsklighet. Genom detta planteras det oförgängliga livet in i mänskligheten. Hans förhärligade mänsklighet blir vår genom delaktigheten i eukaristin. Williams utvecklar Florovskys tankar vidare då han förklarar att det inte bara är en gemenskap med varandra vi bjuds in i, utan en gemenskap med himlen och hela Kosmos. Här blir kyrkan en bild av den Treenige. 48 Christos Yannaras nämns också av Williams som en av de mest kreativa ortodoxa rösterna av idag. Han har med hjälp av Lossky och Heidegger omarbetat läran om skillnaden mellan natur och energier i Guds väsen. Han talar i sin bok Elements of Faith om ousia och parousia, väsen och närvaro, men beskriver också hur man lär känna en person genom dess energier eller verksamhet. Yannaras beskriver utifrån en mänsklig verklighet hur vi kan lära känna en person genom dess ord, brev eller målningar för att ta några exempel. På samma sätt kan vi möta den levande Guden genom Hans verk. 49 Williams avslutar sin analys av modern ortodox teologi med att konstatera att intresset i väst för ortodox teologi har ökat under de senaste 50 åren. Många västliga teologer har påverkats och han ser en intressant möjlighet av att en fruktbar interaktion mellan östlig teologi och olika försök i väst till ett postmodernt eller postliberalt projekt. Men för att det ska kunna ske ett reellt utbyte måste, menar Williams, östkyrkan övervinna sin misstänksamhet, ja ibland rent av förakt för, västlig filosofi. 50 Med den här korta redogörelsen hoppas jag att jag kunnat ge en liten bakgrund till var de ortodoxa författarna jag citerar har hämtat inspiration och vad som påverkat dem när de har format sin teologi. 1"1#FE*/-#7'%5/-&-#&>/6/#)#6/56(6G#5'6&6*)# Jag vill här lyfta fram några av den ortodoxa teologins mest centrala sanningar som också har implikationer för soteriologin. De är inte nödvändigtvis avvikande från västlig teologi, men har ofta en annan tyngd och betoning. Ware menar att den ortodoxa läran är densamma som hos den överväldigande majoriteten som kallar sig kristna. Dock är det två områden där man skiljer sig åt. Kristna från andra traditioner än den ortodoxa har ofta svårt att acceptera betonandet av den apofatiska teologin och distinktionen mellan väsen och energier. 51 Jag har redan berört den apofatiska teologin och kommer senare att kortfattat nämna läran om Guds väsen och energier. Ware menar dock att det är mer som förenar än som skiljer, alla tillber på samma sätt en Gud i tre personer och bekänner Kristus som Guds inkarnerade Son. 52 FL!1)3(_!#<<H_!,$!HP<$! FP!1)3(_!#<<H_!,$!HP#$! F0!Internet Yannaras, 1991.! H<!1)3(_!#<<H_!,$!HPJOHPL$! H"!a938_!#<<<_!,$#"F$!! H#!a938_!#<<<_!,$#"F$!!! "0!