Jädraås Vindkraftpark

Transkript

1 Håkan Hansson Datum Dnr Er beteckning Dnr Dossnr Länsstyrelsen i Gävleborg Att Ulrika Nilsson Box GÄVLE Jädraås Vindkraft AB Jädraås Vindkraftpark Komplettering ansökan Avseende att uppföra och driva en vindkraftpark bestående av högst 116 vindkraftverk i Ockelbo och Falu kommun, Jädraås 1:104(1), Svärdsjö Besparingsskog S:1(1).m.fl. Håkan Hansson Projektledare Jädraås Vindkraft Visby den 18 juni 2009 Torbjörn Larsson Jädraås Vindkraft AB Jonas Dahlström Jädraås Vindkraft AB

2 Innehåll Komplettering ansökan Jädraås Vindkraftpark KOMPLETTERING ANSÖKAN JÄDRAÅS VINDKRAFTPARK KOMPLETTERANDE YRKANDE VERKSAMHET Elanslutning Möte med boende i Ulvtorp Möte Ockelbo kommun Möte med Lumsheden och Falu kommun Lokalt ägande Investering lokala entreprenörer 7 3 KOMPLETTERING ENLIGT FÖRELÄGGANDE Från Länsstyrelsen i Gävleborgs län Från Länsstyrelsen i Dalarnas län Från Falu kommun Från Ockelbo kommun 21 BILAGOR Bilaga 1. Karta 116 verk med motstående intressen, 4 kartor 23 Bilaga 2. Koordinater på vindkraftverken 23 Bilaga 3. Minnesanteckningar Ulvtorp/Ockelbo kommun 23 Bilaga 4. Skogsstyrelsens rapporter Gävleborg/Dalarna 23 Bilaga 5. Saknad karta från Länsmuseet Gävleborg Kulturinvetering 23 Bilaga 6. Ljudkarta 23 2

3 Jädraås Vindkraft AB KOMPLETTERING ANSÖKAN JÄDRAÅS VINDKRAFTPARK Jädraås Vindkraft AB ( ) kompletterar ansökan om tillstånd enligt kap. 9 Miljöbalken för en vindkraftpark om högst 116 vindkraftverk SV om Jädraås (Dnr ) Ansökan och en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inlämnades till Länsstyrelsen i Gävleborgs län den 2 januari Verksamhetsutövare: Jädraås Vindkraft AB ( ) Adress: Box 3043, VISBY Telefon: Kontaktperson: E-post: Håkan Hansson, Ownpower Projects AB hakan.hansson@ownpower.se 1 KOMPLETTERANDE YRKANDE Jädraås gör följande ändring av yrkanden om tillstånd enligt 9 kap. Miljöbalken för Jädraås vindkraftpark i Ockelbo och Falu kommun. 1. Uppföra och driva en vindkraftpark i bestående av högst 116 vindkraftverk i Ockelbo och Falu kommun, Jädraås 1:104(1), Svärdsjö Besparingsskog S:1(1) m.fl. 2 VERKSAMHET Jädraås Vindkraft AB (JVAB) är ett bolag som ägs av Bergvik Skog AB och Ownpower Projects AB. Jädraås Vindkraft AB avser att etablera upp till 116 (tidigare 121) vindkraftverk SV Jädraås, på gränsen mellan Ockelbo och Falu kommun. Jädraås Vindkraftpark är planerad med vindkraftverk inom projektområdet enligt figur 1. De tänkta platserna är bergig skogsmark, i viss utsträckning med kalhyggen av varierande ålder. Den samlade vindkraftparken består av fyra delparker, tre parker i SV delen av Ockelbo kommun, Hällåsen, Björnbackberget och Åsen och en park i den östligaste delen av Falu kommun, Sneåsen. Avstånden är relativt små mellan delparkerna, maximalt någon kilometer, varför de kan betraktas som en helhet i ett landskapsperspektiv. En uppdelning i tre kartor har gjorts för att förtydliga kartmaterialet, se bilaga1. Efter möte med de boende i Ulvtorp och med Ockelbo kommun har vi kommit överens om ett borttagande av 5 verk närmast Ulvtorp, det gulmarkerade området undantas placering av vindkraftverk, se figur 1 och bilaga 1. Omgivningspåverkan minskar något med borttagande av de 5 närmaste verken vid Ulvtorp och vi klarar sedan tidigare de riktlinjer som finns för ljud och skugga. 3

4 Figur 1. Projektområde Jädraås vindkraftpark, gulmarkerat område undantas placering av vindkraftverk. Närmaste samlade bebyggelse Gammelboning och Ulvtorp som finns inom 1-2 km avstånd. Inom Jädraås vindkraftpark finns också några jaktstugor och skogskojor som är i Bergviks och Besparingsskogens ägo. I projektområdet finns tre mindre byggnader som är att betrakta som skogskojor på egna fastigheter vid Björnbackberget, och vid Hällåsen. Dessa fastigheter är kontaktade och en överenskommelse om kompensation åtar sig bolaget slutföra. Utanför området ligger ett fritidshus vid Kolkilampi där en inledande diskussion om kompensation p.g.a. en ökad ljudutbredning som utbyggnaden av vindkraftparken medför. Denna kompensation möjliggör en byggnation av ytterligare verk och att innehålla en ljudnivå på 45 db(a). Inga bostäder eller planlagd fritidsbebyggelse finns i området inom gränsvärdena 40 db(a), undantaget fastigheten Kolkilampi som behandlas i särskild ordning. Inga byggnader kommer heller att utsättas för skuggor eller reflexer från turbinbladen eller vindkraftverken över de riktvärden som gäller. Till verken behöver tillfartsvägar anläggas med en beräknad längd av ca 40 km en minskning med 4 km jämfört med det som redovisats tidigare i miljökonsekvensbeskrivningen. Verksamheten kommer även att medföra anläggande av vägar fram till vindkraftverken samt eventuellt förstärkning och breddning av vissa befintliga vägar. Vindkraftparken kommer att vara sammankopplad med ett internt markförlagt ledningsnät som ansluts till en transformatorstation. Med anledning av att området är kuperat och skogsbeklätt har den styrande faktorn för vindkraftverkens placering varit områdets topografi. Placeringsexemplet har även anpassats efter områdets yta för att optimera elproduktionen utifrån områdets förutsättningar tillsammans med hänsynstagandet för påverkan på naturvärden och fornlämningar. Den slutliga placeringen av vindkraftverken och tillfartsvägarna kommer att bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. 4

5 2.1 ELA NSLU TNING En inmatning i Hofors 130 kv station är numera huvudalternativet för elanslutningen för Jädraås vindkraft. Ledningen har en mottagningskapacitet som i stort överensstämmer med Jädraås Vindkrafts behov och det finns idag en fördelaktig ledningsdragning i redan befintlig ledningsgata ner till Hofors. I tidigare skede då projektet studerades var en anslutning till Svenska Kraftnäts 220 kv ledning som passerar öster om etableringsområdet aktuell. Om denna anslutning genomförs betyder det dock att denna ledning till fullo är utnyttjad, vilket i sin tur omöjliggör inmatning på till denna ledning anslutna underliggande nät på spänningsnivåerna 130-, 70- och 50 kv. Sammanfattning för Jädraås elnätsanslutning: Vattenfall medger principiellt inmatning till sin 130 kv station i Hofors. Vattenfall vill äga och driva den 130 kv ledning som måste byggas mellan Hofors och Jädraås. Ett utkast på övergripande layout av uppsamlingsnätet är framtagen. Utgångsläget är att vi bygger en 130/36 kv stationer på Falu sidan. Den första byggetappen skall klara att betala den fyra mil långa 130 kv ledningen till Hofors, se kap 3 pkt 4 (Strategi för utbyggnad av Jädraås Vindkraftpark). Den föreslagna lösningen bygger på att en transformatorstation byggs, men att denna byggs i steg, anpassad till respektive etapp. Den första byggetappen (se punkt 4) görs så stor som krävs för att klara 130 kv ledningen, sannolikt behöver den vara 100 MW eller något mer. Uppsamlingsnätet byggs för 33 kv för att reducera förluster, och troligen i form av ett stjärnnät, där noderna är ringmatade för ökad redundans, se kap 3 pkt 4 (Strategi för utbyggnad av Jädraås Vindkraftpark). 2.2 MÖTE MED BOENDE I ULVTORP Jädraås Vindkraft AB har fört en dialog med de närmast boende i Ulvtorp sedan samrådet i oktober 2008 och sammankallade ett möte med boende i Ulvtorp den 14 april 2009, se bilaga 3. En viktig synpunkt som har framhållits av de boende i Ulvtorp var att ta bort de närmaste verken till Ulvtorp. En annan fråga var att genomföra en guidad tur för Ulvtorpborna till en vindkraftsanläggning, för att få kunskap om hur ett vindkraftverk upplevs och en sådan tur genomfördes den 17 maj Vid mötet framfördes flera negativa synpunkter som också diskuterades. Det framfördes bl.a. synpunkter om hur det blir att vistas i parken, hur det blir med nedisning och att man inte vill ha verk nära husen och inte så många verk. En åsikt som framfördes var att det kommer förstöra naturupplevelsen. JVAB har hörsammat och tagit emot flera av synpunkterna och flera behandlas nedan. Andra frågor rörde bl.a. hindermarkering och JVAB kommer att följa föreskrifterna 5

6 för hindermarkering. Sedan den 1 oktober 2008 gäller nya regler för hindermarkering av bland annat vindkraftverk. Vindkraftverk som är meter ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som överstiger 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus. Vindkraftsparken kommer med all sannolikhet att övervakas genom en fast bredbandsanslutning. Bredband kan därmed komma att bli möjligt för Ulvtorp/Gammelboning och eventuellt för Jädraås. En guidad busstur till Stena Renewables park i Saxberget/Fjällberget genomfördes den 17 maj för de boende i Ulvtorp. Saxberget/Fjällberget består av 17 verk inkl fem på Fjällberget. Storleken på verken är jämförbara med dem som planeras i Jädraås med en totalhöjd på 150 meter (105 m torn och 90 m rotordiameter). De fem verken på Fjällberget har en totalhöjd på 125 meter (80 m torn, rotordiameter 90 m). Upplevelsen kan motsvara de verk som kommer byggas på Åsen i närheten av Ulvtorp. Det var ca 15 pers som deltog och deltagarna var genomgående nöjda med besöket. Vi stannade på ca 1 km avstånd för att sedan ta oss fram till verken. De flesta hade föreställt sig verken som mer störande och framförde synpunkter att det faktiskt går att vistas i närheten av verken. Trots upplevelsen ansåg flera att det inte skulle byggas så många verk i Jädraås men var nöjda med att få uppleva vindkraftverk på nära håll. 2.3 MÖTE O CKE LBO KOMMU N Vid ett möte med Ockelbo kommun den 15 april 2009 träffade JVAB ett flertal representanter från kommunen. Sune Lang (s), bygg- och miljönämndens ordförande, Håkan Alkberg (s), vice ordförande bygg- och miljönämnden, Per-Olof Uhrus (c) ledamot bygg- och miljönämnden, Thorsten Åstrand (c), 1:e vice ordförande kommunfullmäktige, Lars Sjödin, kommunchef och t.f. bygg- och miljöchef, Ragnar Darle, kommunarkitekt och Maria Ruthström, byggnadsinspektör. Det fastställdes en rad åtagande och en del frågetecken klarades ut gentemot Ockelbo kommun. En viktig fråga var förhållandet till vindkraftverken på Åsen och avstånd till de boende i Ulvtorp. Det bestämdes att JVAB tar fram en ny parkdesign där de 5 närmaste verken från Ulvtorp tas bort. Närmaste avstånd till bostadshus blir nu som minst ca meter och enligt nuvarande projektering ca meter. Det innebär att det gulmarkerade området undantas placering av vindkraftverk, se figur 1 och bilaga 1. Vid mötet bestämdes att Ragnar Darle kontaktar Länsstyrelsen angående Ockelbos tidigare yttrande och framhåller Ockelbo kommuns nya hållning till området Åsen. se bilaga MÖTE MED LUMSHEDEN OCH FA LU KOMMUN JVAB träffade representanter för Lumsheden och Falu kommun i Lumshedens skola och i bygdegården den 18 maj På initiativ från Lumsheden ordnades ett möte med kommunstyrelsens vice ordförande Dan Westerberg, näringslivschefen Lars Hont, näringslivsutvecklare Emma Jonsson och Karin Perérs. Från Lumsheden deltog 4 personer där sammankallande var Ulf Danielsson. Mötet var mycket informativt och positivt där Lumsheden ser möjligheter med en kommande vindkraftsetablering för bygden. De boende i Lumsheden vill utröna möjligheterna att skolan kan användas som 6

7 platskontor när byggarbetena pågår. Byggfasen för ett projekt av denna storlek är mellan 3-5 år beroende på huruvida etapperna projekteras. Diskussioner fördes också om vilka framtida möjligheter om arbetstillfällen det finns och eventuella lokala entreprenader som kan bli aktuella. Under byggfasen kommer ett tal arbetare vara sysselsatta i varierande omfattning och en serviceorganisation kommer därefter att omfatta 5-10 personer under drifttiden. Det framfördes inga negativa uppfattningar kring vindkraftetableringen. 2.5 LOKA LT Ä GA NDE JVAB och dess ägare arbetar gärna med ett lokalt ägande och kommer att arbeta för att kooperativt ägda vindkraftsverk genomförs om intresse finns. JVAB kommer också att verka för att ett regionalt bolag bildas som kan erbjuda företag och privatpersoner möjlighet att investera i vindkraft. Frågan om bygdepeng har diskuterats och JVAB är positivt inställd till detta. Dock måste principen för hur bygdepengen ska förvaltas och utbetalas utredas i nära samarbete med kommunen och lokala intressen. Svärdsjö Svartnäs Besparingsskog (SSB) är den största markägaren i projektområdet i Falu kommun. SSB är intresserade av att erbjuda sina delägare en möjlighet att äga och driva vindkraftverk och SSB har option att köpa vindkraftverk i delområde Sneåsen. 2.6 INVESTE RING LOKA LA EN TRE PRENÖRE R En vindkraftsetablering av denna storleksordning skapar arbete genom de resurser som tillförs en etablering. Genom att engagera de lokala resurserna i form av entreprenörer och ägande så långt som möjligt. I projekt Jädraås kan det innebära lokala upphandlingar för allt mellan MSEK under minst 3 år. Det kommer att involvera entreprenader inom markarbeten, vägarbeten, geoteknik, betongarbeten, elarbeten, etc och förutom byggandet av själva vindkraftsparken med vägsystem tillkommer också ett kraftledningsbygge från en gemensam anslutningspunkt direkt väster om Sneåsen ner i befintlig, ej använd kraftledningsgata till Vattenfalls ställverk i Hofors. Den totala investeringen ligger på runt 3000 MSEK och den stora merparten är kostnaden för själva vindkraftverken. Till det tillkommer lokala och regionala intäkter som vindkraften levererar i form av servicearbeten och markavtal m.m. om minst 50 MSEK/år. 3 KOMPLETTERING ENLIGT FÖRELÄGGANDE Svar på frågorna enligt föreläggande om komplettering. 3.1 FRÅ N LÄ NSSTYRE LSEN I GÄVLE BORGS LÄN 1. Verkställighet begärs. Jädraås Vindkraft AB (JVAB) motiverar verkställighet av beslut genom att vi önskar möjlighet att påbörja byggnation av vägar om ett beslut om tillstånd skulle överklagas. Ett eventuellt igångsättande av vägbyggnation bör kunna ske vid ett eventuellt överklagande då sökanden får bedöma risken och anledningen är att byggande av vägkroppar helst bör ske ett år i förväg innan slutlig väg etableras. Att etablera vind- 7

8 kraftverken utan att tillståndet vunnit laga kraft är ej aktuellt. 2. Avsättning av medel för demontering. Avsättning av medel kommer att ske i samband med finansieringen av vindkraftverken. En summa beräknad på demonteringskostnad avsätts på ett spärrmedelssatt och räntebärande konto där ränteintäkten ackumuleras för att på detta sätt inflationssäkra avsättningen. Ekonomisk säkerhet JVAB avsätter kr per vindkraftverk inom ett år från driftstart för nedmonteringskostnader och återställande av markytor m.m. genom insättning på spärrmedelskonto. Beräkning av demontering: Nedmontering av verk Transporter Återställning av mark Intäkter vid försäljning/skrotning Summa kr kr (en köpare bekostar transport) KR kr kr avsättning per verk JVAB kan hänvisa till Länsstyrelsen i Gotlands län där projektet G2s (generationsskifte på Näsudden) avsättning för moderna vindkraftverk är kr som ställts i säkerhet per vindkraftverk. Vid demontering av de tidigare maskinerna i projekt G2 var maskinerna attraktiva på marknaden som skrotobjekt, reservdelsmaskiner eller för att plocka ner, renovera och sätt upp igen. Vi kan också nämna att erfarenhet från tidigare generationsskiften visar att andrahandsvärdet överstiger demonteringskostnaderna. Avveckling Vid avvecklingen av anläggningen kan samtliga anläggningsdelar bortföras. Vägar kommer att bestå i den omfattning de kommer att behövas för skogsbruket. Vid återställning av fundament är det brukligt att den övre delen tas bort och att man därefter fyller i med material som liknar materialet i den omgivande terrängen. Det anses ofta som mer miljöstörande att spränga bort fundament för att transportera och deponera materialet på annat ställe. Vindkraftparkens sista fas efter dess tekniska och ekonomiska livstid är att anläggningen avvecklas. En avveckling kommer att innefatta följande: Torn, turbiner och rotorblad demonteras och fraktas iväg Kvarlämnade håligheter i marken fylls igen med lämpligt material Internt elnät och ledningsnät upp till parkens anslutningspunkt demonteras och återvinns. Byggnader rivs och vägar återställs i den mån det behövs. Demontering och transporter av vindkraftverkens olika komponenter sker enligt gällande lagar och normer. 8

9 3. Hindermarkering Hindermarkering följer föreskrifterna för hindermarkering. Sedan den 1 oktober 2008 gäller nya regler för hindermarkering av bland annat vindkraftverk. Vindkraftverk som är meter ska markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som överstiger 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus. Denna utformning av parken är endast aktuell om LVF inte beslutar om ytterligare markering enligt 14 nedan. Notera att vit färg avser tornfärg i föreskriften. LFS 2008:47 Markering av vindkraftverk 13 Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av m över underliggande mark- eller vattenyta ska markeras med vit färg enligt 19 under dager samt med blinkande medelintensivt ljus under skymning, gryning och mörker. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd av 150 m eller högre ska markeras med vit färg enligt 19 samt med blinkande högintensivt ljus. Bestämmelser om utformning, placering och tekniska specifikationer om ljus samt reducering av ljusintensiteter finns i Särskilda bestämmelser för vindkraftverksparker 14 I en vindkraftverkspark ska samtliga vindkraftverk som utgör parkens yttre gräns markeras enligt 13. De vindkraftverk som ingår i en vindkraftverkspark och som inte utgör parkens yttre gräns ska markeras med vit färg samt förses med minst lågintensiva ljus såvida inte Luftfartsstyrelsen beslutar om ytterligare markering i samband med meddelandet enligt Strategi för utbyggnad av Jädraås Vindkraftpark Sökanden har gjort en beräkning av tidplaneringen: Tillståndsgivning - Q Byggprojektering Q3-Q Upphandling vindkraftverk Q Vägbyggande Q3-Q Byggstart Q ETABLERINGSFAS Där vindkraftverken skall placeras kommer det att utföras en geoteknisk undersökning av marken som redovisar platsens grundvattennivå och de geofysiska förhållandena. Utifrån denna undersökning bestäms det vilket fundament som skall användas och hur fundamenten skall utformas. Vår strategi är en utbyggnad av parken i två etapper, se tabell 1. Etapp 1 kommer troligen att innebära att ca 60 vindkraftverk byggs. 30 vindkraftverk i Ockelbo kommun och 30 vindkraftverk i Falu kommun. De första verken som kommer att byggas 9

10 blir huvudsakligen de verk som ger mest enligt produktionsberäkningarna och att ca 50 vindkraftverk krävs för att klara kostnaderna för elanslutningen. Etapp 2 innebär att övriga vindkraftverk färdigställs och man är också mycket säkrare på huruvida de verk som ger minst är lönsamma att etablera. Etapp Yta km 2 Antal planerade verk Totalt Vägsträcka ny väg, km Ockelbo Falun I II Totalt Tabell 1. Etappindelning En inmatning i Hofors 130 kv station är numera huvudalternativet för elanslutningen för Jädraås vindkraft. Elanslutningen är fortfarande under utredning men planerna är en transformatorstation centralt placerad med ett antal kopplingsstationer för att ansluta delparkerna i projektområdet. Från transformatorstationen ansluts parken via ny ledning parallellt med befintlig ledningsanslutning i Hofors. 5. Byggnader i projektområdet Vi planerar en central upplagsplats med uppställning av manskapsbod och containerförråd under byggtiden. För närvarande finns inte något behov av servicebyggnader men om det kommer att krävas söks bygglov för dessa separat. Upplagsplatsen behöver en yta av ca m 2 för vingar och torndelar. Den föreslagna lösningen med anslutning till Hofors bygger på att en transformatorstation byggs, men att denna byggs i steg, anpassad till respektive etapp och en placering av denna planeras En placering av transformatorstation enligt kartan är i nuläget det troligaste, den kräver cirka 2500 m 2. Figur 2. Placering av transformatorstation, alternativa placeringar. 10

11 6. Rörligt friluftsliv Friluftsliv Gästrikeleden är en vandringsled runt landskapet Gästrikland, sammanlagt 35 mil. I Ockelbo kommun är den 9,5 mil. Leden markeras med orangefärgade ringar runt träd eller på stolpar. Det var friluftsfrämjandet som på 1970-talet väckte tanken på denna vandringsled. Efter leden finns vindskydd och grillplatser. Gästrikeleden går från Kungsberg över Åsen till Jädraås där den passerar genom projektområdet, se bilaga 1. Ockelbo kommun arrenderar den del som löper i N-S riktning ca 1,5 km genom projektområdet på Bergviks mark. Det finns även en 12 km lång skyltad vandringsled är iordningställd längs den gamla Malmvägen från Kolkilampi till Jädraås. Här fraktades malmen före järnvägens tid. Efter samtal med Ockelbo kommun har en muntlig överenskommelse att Jädraås Vindkraft ser till att en besöksplats ordnas vid ett vindkraftverk där information om parken och vindkraftverken kan erhållas. Vid etableringen av vindkraftsverken kan det komma behövas göra eventuella justeringar och nydragningar av vandringsleden och JVAB åtar sig utföra dessa i projektområdet i samråd med kommunen. Övrigt friluftsliv Konsekvenserna for övrigt friluftsliv bedöms bli måttliga. Vindkraftverken i sig kommer att påverka naturupplevelserna i vissa områden. De värdefulla områdena ur natursynpunkt kommer inte att påverkas direkt. Känslan av att vistas i orörd natur, vilken är en viktig del av jakt-, fiske- och friluftslivets dragningskraft kommer att påverkas. Idag är emellertid naturen starkt påverkad av ett aktivt skogsbruk vilket spelar roll vid en bedömning av konsekvenserna. Platser som är populära utflyktsmål eller rastplatser kan komma att få förändrade landskapsvyer. Nära verken kan dessutom ljudet påverka upplevelserna negativt. Tillgängligheten till delar av området, i synnerhet vintertid, kommer att öka i takt med att det nya vägnätet tas i bruk och vägarna plogas. Skoterleder Karta 1. Skoterleder i Jädraås, Ockelbos skoterklubb. 11

12 Det finns fina och miltals långa skoterleder, sammanlänkade med Hälsinglands och Dalarnas leder. Ockelbos skoterklubbs skoterledskarta finns att köpa bl.a. hos Kjellas Mack i Jädraås. Vid etableringen av vindkraftsverken kan det komma behövas göra eventuella justeringar och nydragningar av skoterleder. JVAB åtar sig i så fall att utföra dessa i projektområdet i samråd med Ockelbo skoterklubb. Jakt och fiske Den jakt som bedrivs av jaktlag och andra under hösten och vintern bedöms inte påverkas i någon större utsträckning av en utbyggnad. Konsekvenserna bedöms bli små. Några betydande negativa effekter på jaktbara däggdjur och fåglar i området förväntas inte på lång sikt även om buller och aktiviteter under bygg- och driftsskedet lokalt kan störa viltet. Om djurens habitat på olika satt minskar eller försämras av ingreppen i naturmiljöerna kan det påverka möjligheterna till jakt och fiske negativt. Exempel ar ifall t.ex. tjäderspelplatser försvinner eller grumling av vattendrag skadar fiskbestånden. Utbyggnadens fokus på höjdlägen med hårt brukade skogar, kombinerat med normal naturvårdshänsyn, gör dock att denna risk bedöms som liten. Mycket lokalt bedöms att ljudet från verken kan påverka jakten genom försämrade möjligheter att höra en skallande hund vid t.ex. älgjakt eller harjakt i omedelbar närhet till vindkraftverken. Den snabba tekniska utvecklingen inom jakten med hundpejling (t.ex. GPS-pejling) talar dock for att betydelsen av sådana problem reduceras framöver. Möjligen kan skuggzoner uppstå i närheten av vindkraftverken som stör GPS-pejling men ytan är enligt nedanstående tabell 2 förhållandevis liten ca 0,5 km 2. Andel jaktbar mark som vindkraftverken upptar kan som mest bli ca 28,5% om ingen jakt sker mellan verken. Troligen är området avsevärt mindre och med antagandet att man inte jagar inom 50 meters runt verken blir andel förvunnen jaktyta endast 1%, se tabell 2 nedan. Vindkraftverk vs Jaktytor radie runt verk km 2 /verk antal verk km 2 totala projektomr. km , , ,5% 50 0, ,5 40 1,1% Tabell 2. Påverkad jaktyta andel försvunnen jaktyta i proj. omr. Jägarens skyldigheter och förpliktelser innebär att inga förlupna kulor får förekomma och därmed kan även jakt komma att kunna bedrivas fortsättningsvis om denna praxis efterlevs. Detaljplaner kan också i praktiken försvåra och omöjliggöra jakt då det krävs tillstånd för varje jägare att utöva jakt. I våra kontakter med Ockelbo och Falu kommun har det inte framförts något krav på detaljplaneläggning av området enligt PBL. 12

13 7. Naturinventering En analys av inventeringsunderlaget som Stora Enso och Svärdsjö-Svartnäs Besparingsskog har gjorts av Skogsstyrelsen i södra Gävleborg och södra Dalarnas distrikt. Sammanfattning Jädraås fr Södra Gävleborgs distrikt Det planerade området för vindkraftspark är naturvärdesinventerat av Skogsstyrelsen på uppdrag av Ownpower Projects AB under några dagar i maj Det inventerade området är starkt påverkat av skogsbruk, vilket avspeglar sig i de få noterade naturvärdena och den nästan totala avsaknaden av skog äldre än 100 år. De högsta naturvärdena i området är knutna till våtmarksområdena Syvama och Vonasomuren. Överlag bedöms varken vindkraftverken eller de planerade vägarna påverka vare sig skogliga naturvärden eller våtmarkernas naturvärden. Vindkraftverksparken bedöms dock kunna påverka de estetiska och sociala värden och då främst kopplade till vindkraftverk 4 och 13 (se bilaga 4). Verk 4. Verkets är planerat ut på en sedan tidigare avverkad udde som sträcker sig ut i myren Syvama. Rödlistade arten varglav funnen vid myrkanten. Verket bedöms inte påverka naturvärdet i myren. Vägen till verket bör läggas så att en funktionell kantzon mot myren ska kunna lämnas. De estetiska/sociala värdena påverkas kan dock komma att påverkas. Genom att lämna en skyddande zon med träd mellan myr och vindkraftverk minskar man denna påverkan. Verk 13. Verkets placering ligger nära Gästrikeleden. Verket bör flyttas något pga hänsyn till det sociala värdet som leden medför. Genom att lämna en skyddszon mellan led och vindkraftverk så kan upplevelsen av påverkan minskas. Verket bedöms i övrigt inte påverka några högre naturvärden. Sammanfattning Sneåsen fr Södra Dalarnas distrikt Huvuddelen av vindkraftparken på Dalasidan ligger på Svärdsjö Besparingsskogs markinnehav med undantag av 3 vindkraftverk som berör Toftbyns samfällighet. Totalt för hela området handlar det om 45 vindkraftverk med tillhörande nya vägar. Inom det berörda området genomfördes en nyckelbiotopinventering 1997 och skogsbruksplanen för Svärdsjö Besparingsskog är upprättad 1998 och reviderad Allmänt Ett aktivt skogsbruk har under lång tid bedrivits på Svärdsjö Besparingsskog. Skogen är välskött i den betydelsen att föryngringsytorna är återbeskogade, ungskogarna röjda och de medelålders bestånden genomgallrade. Även de slutavverkningsmogna bestånden är genomgallrade. De områden som har höga naturvärden är väl identifierade i första hand genom nyckelbiotopsinventeringen och den gröna skogsbruksplanen. Dessa områden har medvetet undantagits från ett aktivt skogsbruk. Många av de planerade vindkraftverken kommer att vara placerade på nyligen avverkade hyggen, i ungskogar eller i medelålders gallringsbestånd. Ett mindre antal kommer att placeras i äldre slutavverkningsmogen skog. Såväl gallringsbestånden som de slutavverkningsmogna bestånden är väl genomgallrade och de utgör inga värdekärnor. Skogsstyrelsens bedömning är att inget av vindkraftverkens placering, såsom de är redovisade i projektplanen, kommer att ha någon negativ påverkan av betydelse på de värdekärnor eller andra områden med höga naturvärden som har identifierats. 13

14 I samband med utbyggnaden av vindkraftparken kommer det att anläggas ett stort antal nya vägar. Inte heller vägarna kommer att ha någon påtaglig negativ påverkan på värdekärnor eller andra värdefulla naturområden. Vindkraftsutbyggnaden har heller ingen negativ påverkan på de i VMI - inventeringen utpekade våtmarksområdena. Specifika kommentarer för några delområden Område 2 Sneåsen Det vindkraftverk som är planerat att placeras alldeles öster om nyckelbiotopen förefaller att ligga alltför nära gränsen till värdekärnan. Verket och vägen bör därför flyttas ca m längre österut upp på kanten av Sneåsen. Då elimineras den negativa påverkan på naturmiljön i nyckelbiotopen som verket eventuellt kan ha. Område 3 Norr om Sneås fäbodar Vägen mellan de båda vindkraftverken kommer att gå genom det beskrivna NOområdet. För att eliminera påverkan på NO-området bör vägen flyttas ca m längre österut ut i ungskogen. Område 7 Väster om Kojmyran Vägen till vindkraftverket bör flyttas norrut ca 50 m för att inte påverka miljön inom NO-området. Område 8 Norr om Kitteln Den planerade vägen mellan de båda vindkraftverken kommer att gå genom ett blött och fuktigt område med bl.a. klibbal. Vägen kommer inte bara att påverka naturvärdena negativt, utan den föreslagna sträckningen är även tekniskt sett en mindre bra lösning. Det är både dyrt och besvärligt att bygga väg över fuktiga våtmarker. För att undvika skador på NO-området bör vägen antingen slopas helt eller så bör vägen läggas längre västerut, så att den i sin helhet går på fastmarken. Slutomdöme Vindkraftparkens negativa påverkan på värdekärnor och andra områden med höga naturvärden är mycket begränsad. Om man vidtar de mindre justeringar som beskrivs under avsnittet Specifika kommentarer för några delområden så bedömer Skogsstyrelsen att vindkraftparken inte får några negativa konsekvenser av betydelse för naturmiljön inom det aktuella området. Jädraås vindkraft AB anser sig kunna utföra de åtgärder som Skogstyrelsens inventering har belyst med ett undantag och det rör område 2 Sneåsen där en flytt av det planerade verket påverkar ett väldigt stort antal verk. JVAB gör bedömningen att vi kan ställa verket nära nyckelbiotopen utan att inkräkta i nyckelbiotopen. En flytt av aktuell verk får stora konsekvenser och upp till verk måste flyttas. 14

15 8. Sammanfattande beskrivning (landskapsbild, boende, natur, kultur, friluftsliv och hydrologi) Nedan visas en sammanfattning av de miljöeffekter som bedöms uppkomma vid etablering av vindkraft Jädraås. En bedömning av miljöeffekterna för olika faktorer ges enligt följande: + Positiv effekt - Negativ effekt 0 Ingen förändring ( ) Kortvarig effekt Rubrik Miljöeffekt Konsekvenser Relevans Klimateffekter + Positiva konsekvenser. Förnybar energikälla, inga utsläpp vid elproduktion. Ersätter användning av fossilt bränsle. Projektet kommer bidra väsentligt till nationella åtaganden då vindkraft är en förnyelsebar energikälla som kan ersätta energikällor som genererar CO 2. Hög Miljömål + Landskapsbild - Positiva konsekvenser. Totalt sett bidrar etableringen till att uppfylla flera av de nationella miljömålen. Stora konsekvenser. Vindkraftanläggningen kommer att dominera ett stort område men kommer att ses av få beroende på skogsterrängen och relativt gles befolkat område. Upplevelsen av vindkraftverk subjektiv. Hinderbelysning - Små-stora konsekvenser, beroende på hur hinderljusfrågan löses tekniskt. Medel Hög Hög Naturresurser 0 Naturmiljöer 0 Vansattamuren 0 Mark 0 (-) Flora Fauna 0 (-) Fåglar 0 Övrig fauna 0 Friluftsliv inkl. jakt och fiske Fasta fornlämningar och kulturlämningar - 0 Obetydliga konsekvenser. Skogsbruk kan bedrivas som tidigare. Undersökningstillstånd vad avser mineralfyndigheter bedöms inte påverkas. Inget jordbruk berörs. Små konsekvenser påverkan lokal. Våtmarker undviks vid lokaliseringen. Vid utformningen tas så långt möjligt hänsyn till nyckelbiotoper och andra värdefulla naturmiljöer. De höga naturvärdena i området är till stor del knutet till våtmarkerna och till några få nyckelbiotoper som ej påverkas. Små konsekvenser. Våtmarksområdena undviks vid lokaliseringen. Hänsyn tas till vattendrag vid vägdragningar och verksplaceringar. Markskador vid anläggning, begränsad till verkens placering och vägdragning. Hydrologin påverkas ej. Påverkas endast lokalt. De höga naturvärdena i området är till stor del knutet till våtmarkerna och till några få nyckelbiotoper som ej påverkas. Små konsekvenser. Få rödlistade och utpekade arter har viktiga förekomster i området. Fågelrika våtmarker undviks. Måttliga konsekvenser. Få rödlistade och utpekade arter förekommer och de som finns bedöms inte påverkas i nämnvärd grad av en utbyggnad. Jaktbart vilt kan påverkas under byggtiden Måttliga konsekvenser. Direkt påverkan på det mest omfattande friluftslivet (skoteråkning, bärplockning, jakt och fiske) förväntas till viss grad och upplevelsevärdena påverkas negativt. Möjlighet till friluftsliv i orörd natur är till stora delar redan idag påverkat av aktivt skogsbruk. Obetydliga -små konsekvenser. Vägdragning och verkplacering anpassas så att historiska lämningar inte påverkas direkt. Kulturmiljöerna bibehålles. Låg Medel Medel Medel Medel Hög Medel Medel Medel Ljud - Små -måttliga konsekvenser. Boende beräknas ej bli störda över riktvärden, inom parken blir det en förhöjd ljudnivå Infra- och ultraljud 0 Små -obetydliga konsekvenser. Riktvärden kommer att klaras för alla ljudkänsliga miljöer. Låg Skuggor 0 Små konsekvenser. Boende beräknas ej bli störda över riktvärden. Låg Medel Risker - Obetydliga -små konsekvenser. Obetydliga risker för allmänhet med föreslagna skyddsåtgärder. Risker i samband med byggnation, underhåll och service regleras av säkerhetsföreskrifter. Medel Isbildning - Skyltar sätts upp i omgivande terräng för att varna för risk för falland is. Låg Påverkan genom elektromagnetiska fält 0 Obetydliga konsekvenser. Magnetfälten i området hamnar långt under riktvärdena, samtidigt som få människor befinner sig i området. Försvaret 0 Ingen bedömning av konsekvenser. Hög Samhällsnyttor + Positiva konsekvenser. Förbättrad sysselsättning i området med förbättrade förutsättningar att bibehålla och utveckla serviceutbudet i området. Stora regionala effekter. Transporter 0 (-) Under byggtiden ökar transporterna markant, därefter underhåll och drift. Hög Hälsa + Långsiktig förbättring med förnybar energi. Etablering av vindkraft skapar arbetstillfällen. Hög Tabell 3. Visar sammanfattningsvis att vindkraftetableringen i Jädraås har en måttlig påverkan ur miljösynpunkt. Osäkerheter Säkerheten i bedömningen får som helhet anses rimlig. En etablering medför positi- Låg Hög 15

16 va effekter avseende klimat, miljömål, skogsbruk samt den samhällsnytta som avses och i dessa avseende bedöms osäkerheten som liten. Osäkerheten bedöms vara störst när det gäller jakt och fiske, och friluftslivets känslighet för en påverkad landskapsbild. Samlad bedömning Ur tabell 3 kan en samlad bedömning visa att etableringen i Jädraås ger en måttlig påverkan ur miljösynpunkt. Användande av vindkraft som är en förnyelsebar, inhemsk och ren energikälla ger inte några utsläpp av luftföroreningar. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den regionala och globala miljön, genom att el från vindkraft ersätter el producerad i fossileldade anläggningar och kärnkraftverk. En användning av alternativa energikällor bidrar även till att uppfylla regionala och nationella miljökvalitetsmål. Tabellen visar sammanfattningsvis att vindkraftetableringen främst påverkar närmiljön och då framförallt visuellt samt friluftslivet. Bedömningen är att konsekvenserna för friluftslivet blir måttliga. Möjligheterna att faktiskt utöva aktiviteterna kommer inte att påverkas nämnvärt men upplevelserna förändras. För jägare, fiskare och skoteråkare kommer upplevelsen av ostörd vildmark att minska. Förutom ett allmänt hänsynstagande till alla kulturlämningar inom området, vilket innebär att man vid anläggandet av vindkraftverk och vägar i görligaste mån undviker eller minimerar ingreppen i lämningarna, är 4 lokaler lagskyddade fasta fornlämningar. Riktlinjer för buller och skuggor kommer att följas vid alla platser där fastboende förekommer och miljökonsekvenserna bedöms därför att bli begränsade i dessa avseenden. Markvegetation kommer att avtäckas vid varje vindkraftverk men ytor som endast används för att bereda plats för själva uppförandet av vindkraftverket kommer att återplanteras efter att anläggningen tagits i drift. Av de 116 aktuella vindkraftverken planeras sex vindkraftverk i anslutning till naturområden som klassats som värdefulla i Skogstyrelsens naturvärdesinventering. Vägarna till dessa vindkraftverk planeras utanför de värdefulla områdena. Gemensamt för de särskilt värdefulla miljöer som utvärderats är att de inte berörs direkt av de planerade vindkraftverken. Den planerade vindkraftsanläggningen bedöms inte orsaka någon nämnvärd negativ påverkan på fåglar eller andra djur i området. Vindkraftparkens negativa påverkan på värdekärnor och andra områden med höga naturvärden är mycket begränsad. Om man vidtar de mindre justeringar som beskrivs under avsnittet Specifika kommentarer för några delområden så bedömer Skogsstyrelsen att vindkraftparken inte får några negativa konsekvenser av betydelse för naturmiljön inom det aktuella området. Det allmänna intrycket av vindkraftparken är att barriärer i form av skogar och berg gör att man inte ser vindkraftverken från flera av kulturmiljöerna och att även utblickarna begränsas. Synbarhetsberäkningen med verktypen visar att påverkan blir från obetydlig till måttlig från kulturmiljöer med öppen omgivning. Sammantaget bedöms att vindkraftverken kommer att utgöra visuellt tydliga ele- 16

17 ment som påverkar landskapsupplevelsen i närområdet. Om detta är positivt, neutralt eller negativt beror på betraktarens känslomässiga inställning till vindkraft och till det område som berörs. Många kommer säkert att uppleva vindkraftverken som ett positivt inslag eftersom de också kan betraktas som representanter för "ren" och lokalt producerad energi samt för ny teknologi, framtidstro och arbetstillfällen. I samband med att vindkraftsanläggningen byggs kan människor som vistas i området samt vilt störas, främst av buller från byggverksamheten. Konsekvenserna bedöms bli stora under en begränsad tid. De negativa konsekvenserna för friluftslivet och turismen bedöms över lag bli små i relation till de positiva effekter vindkraftanläggningen bedöms ge för miljön Delområde Hällåsen Området är starkt påverkat av skogsbruk, vilket avspeglar sig i de få noterade naturvärdena och den nästan totala avsaknaden av skog äldre än 100 år. De högsta naturvärdena i området är knutna till våtmarksområdena Syvama och Vonasomuren. Överlag bedöms varken vindkraftverken eller de planerade vägarna påverka vare sig skogliga naturvärden eller våtmarkernas naturvärden. Vindkraftverksparken bedöms dock kunna påverka de estetiska och sociala värden och då främst kopplade till vindkraftverk 4 och 13 (se bilaga 4). Utanför området ligger ett fritidshus vid Kolkilampi där en inledande diskussion om kompensation p.g.a. en ökad ljudutbredning som utbyggnaden av vindkraftparken medför. Denna kompensation möjliggör en byggnation av ytterligare verk och innehålla en ljudnivå på 45 db(a). Inga bostäder eller planlagd fritidsbebyggelse finns i området inom gränsvärdena 40 db(a), undantaget fastigheten Kolkilampi som behandlas i särskild ordning. Inga byggnader kommer heller att utsättas för skuggor eller reflexer från turbinbladen eller vindkraftverken. Delområde Åsen Området är starkt påverkat av skogsbruk, vilket avspeglar sig i de få noterade naturvärdena och den nästan totala avsaknaden av skog äldre än 100 år. Inga bostäder eller planlagd fritidsbebyggelse finns i området inom gränsvärdena 40 db(a). Efter möte med de boende i Ulvtorp och med Ockelbo kommun har vi kommit överens om ett borttagande av 5 verk närmast Ulvtorp, det gulmarkerade området undantas projektering, se figur 1 och bilaga 1. Omgivningspåverkan minskar något med borttagande av de 5 närmaste verken vid Ulvtorp och vi klarar sedan tidigare de riktlinjer som finns för ljud och skugga. Gästrikeleden är en vandringsled runt landskapet Gästrikland, sammanlagt 35 mil. I Ockelbo kommun är den 9,5 mil. Leden markeras med orangefärgade ringar runt träd eller på stolpar. Det var friluftsfrämjandet som på 1970-talet väckte tanken på denna vandringsled. Efter leden finns vindskydd och grillplatser. Gästrikeleden går från Kungsberg över Åsen till Jädraås där den passerar genom projektområdet, se bilaga 1. Ockelbo kommun arrenderar den del som löper i N-S riktning ca 1,5 km genom projektområdet på Bergviks mark. Efter samtal med Ockelbo kommun har en muntlig överenskommelse att Jädraås Vindkraft ser till att en besöksplats ordnas vid ett vindkraftverk där information om 17

18 parken och vindkraftverken kan erhållas. Vid etableringen av vindkraftsverken kan det komma behövas göra eventuella justeringar och nydragningar av vandringsleden och JVAB åtar sig utföra dessa i projektområdet i samråd med kommunen. Delområde Sneåsen Inga bostäder eller planlagd fritidsbebyggelse finns i området inom gränsvärdena 40 db(a ). Ett aktivt skogsbruk har under lång tid bedrivits på Svärdsjö Besparingsskog. De områden som har höga naturvärden är väl identifierade i första hand genom nyckelbiotopsinventeringen och den gröna skogsbruksplanen. Dessa områden har medvetet undantagits från ett aktivt skogsbruk. Skogsstyrelsens bedömning är att inget av vindkraftverkens placering, såsom de är redovisade i projektplanen, kommer att ha någon negativ påverkan av betydelse på de värdekärnor eller andra områden med höga naturvärden som har identifierats. I samband med utbyggnaden av vindkraftparken kommer det att anläggas ett stort antal nya vägar. Inte heller vägarna kommer att ha någon påtaglig negativ påverkan på värdekärnor eller andra värdefulla naturområden. Vindkraftsutbyggnaden har heller ingen negativ påverkan på de i VMI - inventeringen utpekade våtmarksområdena. 9. Tydligare kartmaterial Kartor bifogas kompletteringarna. Kartorna har delats i tre delar och bifogas i A3 format i skala 1: : och innehåller motstående intressen. En översiktkarta med indelning och nya placeringar med vägdragningar bifogas, se bilaga 1. Ljudkartan har inte ritas om med 116 verk då redan tidigare beräkning (121 verk) klarar riktlinjerna på 40dB(A). 10. Vindkraftverkens positioner Se bifogad tabell och excelfil med exemplet vindkraftverkens möjliga positioner inom projektområdet, bilaga FRÅ N LÄ NSSTYRE LSEN I DALARNAS LÄN Frågor som delvis överlappar varandra hänvisas till 3.1 ovan. 1. Lst Dalarna Vägdragningar Ny vägdragning redovisas i bifogad karta (bilaga1) i övrigt hänvisas till ovan och i kap 5.3 i MKB. Sprängning kommer ske där det är nödvändigt men vår bedömning är att det kommer ske i begränsad omfattning. 2. Lst Dalarna Nyckelbiotoper Redovisas i bifogade kartor och redovisas i inventeringen utförd av Skogsstyrelsen som bifogas kompletteringarna, se bilaga 4. 18

19 3. Lst Dalarna Markering jaktstugor Jaktstugor på Svärdsjö-Svartnäs Besparingsskogs (SSB) mark i Falu kommun A. Strandbaden Stuga som ägs och disponeras av SSB (utanför projektområdet). B. Jaktkoja vid Stentjärnsviken, ägs av SSB och disponeras genom arrende av Stentjärns jaktlag (utanför projektområdet). C. Jaktkoja vid Stentjärn, ägs av SSB och disponeras av genom arrende av Stentjärns Jaktlag (utanför projektområdet). D. Luskojan, Eldpallkoja. Ägs av SSB. Renoverad och öppen för allmänheten. Sparsamt nyttjad. Inga avtal eller förbindelser reglerar öppethållandet. E. Päls-Kalles Koja, skogskoja. Ägs av SSB, arrenderas ut till Alf Persson. Sparsamt nyttjad. F. Brosvessmyren stuga; skogskoja/jaktstuga. Ägs av Stig Eriksson Toftbyn 8:1 (utanför området) Jaktstugor på Bergvik skogs m.fl. mark i Ockelbo kommun G. Kolkilampi Fritidshus ägs av Bergkvist, förhandling har inletts (utanför projektområdet) H. Bäckdalen 1:11 skogskoja ägs av Edström (utanför projektområdet). I. Backgården 1:6 skogskoja ägs av Heningsson. J. Björnbackberget skogskoja ägs av Tysklind, markavtal tecknas. K. Gammelboning 2:15 skogskoja ägs av Murhagen, markavtal tecknas. L. Jaktkoja ägs av Bergvik skog. M. Jaktkoja ägs av Bergvik skog. N. Jädraås skogs/jaktkoja, ägs av Bo Eklund (utanför området) O. Åsen okänd skogs/jaktkoja (utanför området) Se även ljudkarta, bilaga 6. De mest utsatta jaktstugorna tangerar 50dB(A) och 55 db(a) inträffar endast intill verken. 4. Lst Dalarna Etapper för byggfasen Se fråga 4. Strategi för utbyggnad av Jädraås Vindkraftpark, ovan 3.3 FRÅ N FALU KOMMU N Frågor som delvis överlappar varandra hänvisas till 3.1 ovan. 1. Falu kn Päls-Kalles stuga Päls-Kalles Koja, skogskoja. Ägs av SSB, arrenderas ut till Alf Persson. Sparsamt nyttjad. Päls-Kalles ligger t ex strax under 50dB enligt beräkningen, se bilaga 6. SSB stugor löper under 1-åriga arrendeavtal. 2. Falu kn Täkter Utbyggnaden av vägnätet liksom etablering av betongfundament kräver ca m 3 grus, sten och sand. Det tämligen stora behov avses i första hand att tillgodoses genom ökat uttag i inom området befintliga grus- och bergtäkter. I andra hand får 19

20 uttag i längre bort belägna täkter nyttjas. Länsstyrelsen I Gävleborgs län (miljöprövningsdelegationen) har den 5 juni 2009 lämnat tillstånd enligt miljöbalken till Bergvik Skog Väst AB att bedriva berg- och moräntäkt på fastigheten Jädraås 1:104 i Ockelbo kommun, se karta 2. Karta 2. Täktkarta med placering av tillståndsgiven täkt. 3. Falu kn Frekvensomfång Infraljudnivån från moderna vindkraftverk med rotorn placerad uppströms är så låga att de ligger under känseltröskeln, även för människor som är extra känsliga och även i området nära verken (Elforsk 06-02) Moderna, stora vindkraftverk är baserade på ett teknikkoncept som innebär att rotorn roterar med ett variabelt varvtal. Detta innebär att rotorns varvtal, och därmed vindkraftverkets ljudemission, är låg vid svaga vindar, dvs. vid tillfällen då bakgrundsnivån från naturligt vindbrus är lågt. Direkta ljudmätningar är generellt olämpliga att utföra kring bostäder eftersom det är svårt att särskilja vindkraftverkets ljud från det naturliga vindbruset. Därför används vanligen en metod där ljudnivån räknas fram när ljud från vindkraftverk ska kontrolleras. För att kunna göra sådana ljudberäkningar behövs en matematisk modell som beskriver hur ljudet utbreder sig. Från Ljud från vindkraftverk, Naturvårdsverket rapport 6241, 2001 För att ett ljud skall vara hörbart på normalt sätt med hörseln krävs att energiinnehållet ligger inom frekvensintervallet ca 20 - ca Hz. Gränserna är något diffu- 20

21 sa och varierar med ljudets styrka och inte minst från person till person. Infraljud definieras som ljud där energiinnehållet ligger vid 20 Hz eller lägre frekvens. Ultraljud definieras analogt som ljud där frekvensen är Hz eller högre. Infraljud Det är väl känt att vindkraftverk, på vilka rotorn är placerad i lä om tornet kan ge ett kraftigt lågfrekvent dunkande ljud. Aggregat med läplacerad rotor är därför mycket sällsynta numera. Gjorda studier har visat att även vissa aggregat med lovartplacerad rotor kan ge likartade störningar [K.P. Shepherd och H. H. Hubbard]. Denna effekt kan naturligtvis också tänkas uppträda vid andra, d.v.s. i praktiken högre, vindhastigheter än 8 m/s, d.v.s. den vindhastighet då ljudet mäts. Maskintillverkare är medvetna om detta och därför är detta fenomen sällsynt. Mätningar av infraljudsnivåerna från normala typer av vindkraftaggregat har visat på så låga nivåer att de är helt utan betydelse ur störningssynpunkt för människor [H. Remmers och K. Betke]. JVAB har ingen annan uppfattning än de studier som är gjorda angående infraljud och anser inte att det är något bekymmer vid användandet av moderna vindkraftverk. 4. Falu kn Blixtljus Se fråga 3. Hindermarkering, ovan. 5. Falu kn Nyckelbiotoper Se fråga 7. Naturinventering, ovan. 6. Falu kn Kulturinventering karta En karta fattades i kulturinventeringen från Länsmuseet Gävleborg och bilägges denna komplettering, se bilaga FRÅ N OCKE LBO KOMMU N Frågor som delvis överlappar varandra hänvisas till 3.1 ovan. 1. Ockelbo kn Angående Ulvtorp Efter möte med de boende i Ulvtorp och med Ockelbo kommun har vi kommit överens om ett borttagande av 5 verk närmast Ulvtorp, det gulmarkerade området undantas projektering av vindkraftverk, se figur 1 och bilaga 1. Omgivningspåverkan minskar något med borttagande av de 5 närmaste verken vid Ulvtorp och vi klarar sedan tidigare de riktlinjer som finns för ljud och skugga. JVAB har en ny parkdesign där de 5 närmaste verken från Ulvtorp är bortagna. När- 21

22 maste avstånd till bostadshus blir nu som minst ca meter och enligt nuvarande projektering ca meter, se karta 1 och bilaga Ockelbo kn Storlek på verk i beräkningar Se MKB kap 9. S 57. Som modell har tekniska data använts från tillverkaren Vestas. Vindkraftverket är trebladigt och har en generatoreffekt på 2-3 MW, rotordiametern 90 m och 105 m navhöjd. I det följande presenteras resultaten av genomförda studier, beräkningar och analyser av den planerade verksamhetens miljöeffekter 3. Ockelbo kn Hinderljus Se fråga 3. Hindermarkering, ovan. 4. Ockelbo kn Restriktioner jakt Jakt och fiske samt friluftsliv kommer att vara möjligt även vid etablering av vindkraft. Känslan av att vistas orörd natur, vilken är en viktig del av jakt-, fiske- och friluftslivets dragningskraft kommer att påverkas. Av hänsyn till säkerheten för de som arbetar vid vindkraftverken kan restriktioner för jakt i vindkraftparken behövas. Vid servicearbeten av verken kan det bli nödvändigt att ha vissa restriktioner angående delar av området under en begränsad tid. 5. Ockelbo kn Isbildning Skyltar sätts upp i omgivande terräng för att varna för risk för falland is. En viss risk för isras och iskast från rotorbladen föreligger. Det är en risk som alltid förekommer i närheten av master och högre byggnader. Att vistas i området kommer att ske på egen risk. Alternativt kommer en varningslampa för iskast tändas då risk föreligger som är placerade vid informationsskyltar i anslutning till infarterna i området. 6. Ockelbo kn Återställning av platsen Se fråga 2. Avsättning av medel för demontering, ovan. 22