REKORD- INVESTERINGAR SKÄRPER KRAVEN PÅ EFFEKTIV VIRKESMÄTNING GODA RÅD GER BRA RESULTAT SMIDIG REGISTRERING MED MAPP ETT ÅR MED NYA VML

Transkript

1 LEIF OLOFSSON OCH ANDERS RIXON OM SDCs BESLUTSSTRUKTUR FÖLJ FREDRIKA JORDEN RUNT GODA RÅD GER BRA RESULTAT SMIDIG REGISTRERING MED MAPP ETT ÅR MED NYA VML REKORD- INVESTERINGAR SKÄRPER KRAVEN PÅ EFFEKTIV VIRKESMÄTNING 1 EN TIDNING FRÅN SDC 2/2016

2 LEIF OLOFSSON OCH ANDERS RIXON OM SDCs BESLUTSSTRUKTUR EN TIDNING FRÅN SDC 2/2016 FÖLJ FREDRIKA JORDEN RUNT 1 Ledare GODA RÅD GER BRA RESULTAT SMIDIG REGISTRERING MED MAPP ETT ÅR MED NYA VML REKORD- INVESTERINGAR SKÄRPER KRAVEN PÅ EFFEKTIV VIRKESMÄTNING Innehåll 2/2016: s.4 Kundenkäten Vårt bästa totalindex någonsin s.6 Vägen till beslut Så här fungerar rådsarbetet s.11 Ett år med nya VML Hur har det gått? Vad säger kunderna? s.14 Branschen rekordinvesterar SCA Östrand, Södra Cell Värö och Vida s.18 Hallå där Fredrika! Nu väntar Sydamerika s.19 Förnyelsen Holmen Skog om integrationer Tidningen trycks på Tom&Otto Silk 150 g. Papperet är FSC-certifierat. Alla tycker om skogen DEN SVENSKA SKOGEN är hetare än någonsin. Många olika intressen ska jämkas samman produktion, naturvård, rekreation. Debattens vågor går stundtals höga. Många gånger styrs vi av våra känslor, vilket är helt naturligt. Och alla dessa känslor som kommer till uttryck i debattens hetta har sin upprinnelse i fakta, eller tolkningen av fakta. Skogen är något som de flesta av oss har en åsikt om. Därför är det lite märkligt att SDC, med tanke på den viktiga funktion företaget har för den svenska skogsnäringen, spelar en så pass osynlig roll som man ändå gör. Alla uppgifter och fakta som samlas in och görs tillgängliga av SDC utgör grunden för de otaliga beslut och affärer som varje dag, i stort och smått, påverkar alla som på något sätt har med skogen att göra. Därför är det också viktigt att SDC med sin organisation kan borga för ett kvalitativt bra arbete. GENOM ATT BYGGA upp tre rådgivande beredningsorgan för logistik, IT och mätning och redovisning, så kallade råd, för beredning av frågor angelägna för verksamheten finns hela tiden tentakler ute i verkligheten. Rådens medlemmar tar med sig en mix av kompetens och erfarenhet från sina specifika områden vilket sedan ligger till grund för utvecklingen av SDC i rätt riktning. Utifrån den information som samlas och dokumenteras genom rådens arbete, och sedan bearbetas och skickas vidare för beslut i styrelsen, byggs ett naturligt fundament för framtiden. Ett önskemål vore dock att råden fick en större mångfald, tänker alla lika blixtrar det aldrig till. Här har SDC en stor utmaning. Att viktig och korrekt information når längre på både bredden och djupet är en förutsättning för SDCs framtida uppgifter. Och där har även processen med integrationsförnyelse och VIOL 3 en viktig funktion att fylla. Det är nytt och det ligger i tiden; att exponera standardiserad data till en uppsjö av olika ändamål, från att stötta de dagliga affärsprocesserna till att presentera nya kunskaper om skogen på ett tillgängligt sätt. SDC ÄR VIKTIGARE ÄN NÅGONSIN. Fakta om skog och miljö efterfrågas allt mer i takt med att debatten fortgår, och här kan SDC, med god hjälp av VIOL 3 och de nationella beredningsorganen, råden, bistå med överskådlig och korrekt information på de sätt som passar bäst, till företag, organisationer och enskilda individer. JANNE BJÖRKMAN, NORRSKOG, STYRELSEMEDLEM SDC. Ansvarig utgivare: Redaktion: Anders Rixon Magnus Hedin, Fredrik Swahn, Margita Sahlberg, Lena Sjödin (redaktör), Mats Wigardt och Anders Thorén. Layout och original: P Matsson/Kalabrador Sweden Tryck: Åtta.45 Tryckeri, Sundsvall Upplaga: Omslagsfoto: Bosse Lind 2

3 MAPP är tänkt att främst användas för energived och biobränsle. Smidig registrering med MAPP Allt fler företag använder sig av MAPP för att registrera inmätta volymer där det inte finns ett mätplatssystem. Lösningen är webbaserad och har tagits fram för att eliminera felkällor och snabba upp processen vid manuell inmatning. Arbetet blir smidigare, konstaterar Roland Josefsson på Mellanskog. ROLAND JOSEFSSON har tidigare arbetat som logistiker på Mellanskog. Sedan den nya virkesmätningslagen infördes och Mellanskog låtit ansluta allt fler transportörer till MAPP, har han varit projektledare. Idag har vi 186 transportörer som använder MAPP, berättar han. Det är främst när det inte finns något mätplatssystem tillgängligt som MAPP är aktuellt. Som till exempel registrering av bränsleved och skogsflis eller hos mindre kunder utan mätplats. Eller efter stora stormar med tillfälliga mätplatser. IDAG FINNS elva företag som använder systemet, däribland stora aktörer som Mellanskog, Södra och Stora Enso vilket är samma företag som deltagit i pilotprojektet under utvecklingsarbetet av MAPP. Mycket översiktligt kan MAPP beskrivas som en app för mobiltelefon, läsplatta eller PC. I appen kan man enkelt registrera de mätningar som tidigare gjordes på papper och i efterhand registrerades manuellt i RTVonline eller något mätplatssystem. Det tar bort onödiga arbetsmoment och eliminerar felkällor, förklarar Marie Söder på SDC. Eftersom MAPP är webbaserad behöver den inte installeras utan finns tillgänglig via en webbläsare. Den kan sedan användas även utan uppkoppling. Det mätande företaget registrerar sig hos SDC och får inloggningsuppgifter. Mätaren, eller mätombudet, skapar sedan ett konto och kan därefter ansluta sig till en eller flera uppdragsgivare. MAPP är tänkt att främst användas för energived och biobränsle, säger FAKTA Marie Söder. Den är inte anpassad för sortiment som kräver trädslagsfördelning som till exempel massaved och timmer. HOS MELLANSKOG har man haft utbildning och lärt ut hur appen installeras och används för de som kör flis och bränsleved. Virkesordern hämtas ner innan lastning, mätning och registrering görs innan lossning. Vi upplever att flertalet användare är nöjda, säger Roland Josefsson. Det fungerar bra, med bara några små frågetecken. MATS WIGARDT MAPP SDC har idag ett flertal lösningar för att rapportera in mätningar, från mätplatssystemet DORIS till RTV-online och insändning från externa system. Det har dock efter frågats en lösning för att rapportera från en mobil enhet t.ex. en surfplatta eller en smartphone. Där kommer MAPP in. MAPP är en webbapplikation som ska överbrygga det glapp som idag finns mellan mätplatssystemet DORIS och RTV-online. Den är framförallt tänkt att användas för att rapportera de mätningar som idag noteras på papper och registreras i efterhand i RTV-online eller andra system och alltså inget alternativ som ska kunna ersätta ett komplett mätplatssystem. Behovet bedöms vara störst för energisortiment som levereras till de terminaler och mindre värmeverk där utrustning för att rapportera mätdata idag saknas. 3

4 SDCs KUNDENKÄT Viktigt verktyg för Varje år genomför SDC en kundenkät som syftar till att mäta upplevelsen av bland annat tjänster, leveranser och bemötande. En sammanställning av årets synpunkter visar på en fortsatt uppåtgående trend i Nöjdkundindex, NKI. ATT SYNPUNKTER på mötet mellan en tjänsteleverantör och dess kunder kan variera är naturligt. Alla kunder är inte stöpta i samma form, och har inte samma behov eller förutsättningar. För SDC är detta särskilt tydligt. Här finns skilda kundgrupper som stora skogskoncerner, lokala energibolag och mindre transportföretag, alla med sina specifika önskemål på utbud av service och tjänster. För att i god tid slå fast vad kunden gillar och inte gillar och därmed få en chans att åtgärda det som inte anses fungera, är det vanligt att ställa frågan till kunden: hur är din syn på vår verksamhet, och på vårt varumärke? Kundens feedback är ovärderlig, konstaterar SDCs marknadschef Mattias Thafvelin. En kundenkät är ett bra verktyg att få insikter om vad vi kan göra bättre. SEDAN 2006 fram till nu har SDC därför årligen med ett kort uppehåll efter 2011 mätt hur kunderna upplever utbudet av produkter och tjänster och om de känner att de fått valuta för pengarna. Därmed har man regelbundet fått fram ett underlag för vilka åtgärder som behöver vidtas för att ytterligare öka kundtillfredsställelsen och hur detta kan genomföras. Man kan väl säga att andelen kunder som tidigare var uttalat missnöjda varit ganska hög, medger Mattias Thafvelin. Men också att det idag ser betydligt bättre ut. KUNDENKÄTEN VÄNDER sig till samtliga SDCs kundgrupper: massabruk, skogsföretag, sågverk, energibolag och transportörer. Alla med sina specifika behov av tjänster. Varje person som tillfrågas, från virkesredovisare till beslutsfattare, väljs ut med stor omsorg. I år blev det 185 personer som ombads besvara enkäten. 139 svarade, motsvarande 75 procent, vilket anses som en hög svarsfrekvens. Vi kontaktar alla innan vi genomför enkäten och påtalar viktena av att vara med, berättar Mattias Thafvelin. Det är viktigt med ett tillräckligt stort underlag för att kunna dra några slutsatser. Frågeställningarna är indelade i tre områden. Dessa är synen på SDCs varumärke, på tjänster och leveranser och på bemötande av kundtjänst och övriga kontaktpersoner. Samtliga svar är anonyma, de sammanställs, analyseras och vägs sedan samman till ett Nöjdkundindex. Resultatet för 2016 var vårt bästa totalindex någonsin, berättar en synbart nöjd Mattias Thafvelin. Över hela linjen var trenden i årets enkät att kundens betyg på SDC blivit betydligt bättre jämfört med tidigare år. Bäst hittills faktiskt. PÅ FRÅGOR som om SDC utvecklats åt rätt håll, om SDC kan anses förstå kundens verk- 4

5 fortsatt utveckling samhet och om SDC kan betraktas som ett skogsnäringens informationsnav blev svaret ett tydligt Ja. På samma sätt blev omdömet om kundservice, leveranstider och kvalitet märkbart bättre än tidigare år. Men, som Mattias Thafvelin konstaterar, ett bra betyg förpliktigar. Det finns inte tid att slå sig för bröstet, säger han. Nu när vi befinner oss mitt inne i ett stort och omfattande förnyelsearbete är det ännu viktigare att vara fortsatt lyhörda och snabba att agera. MATS WIGARDT Resultatet för 2016 var vårt bästa totalindex någonsin. ANN-GIT RAMMUS, virkesadministratör, Vida Skog: Jag har arbetat med virkesadministration sedan VIOL är ju vårt facit och det händer med jämna mellanrum att vi måste ta hjälp av SDCs kundtjänst. De har alltid varit väldigt proffsiga och gör ett bra arbete, får vi inte tag i dem ringer de snabbt tillbaka. Och VIOL 3 är vi väldigt nyfikna på. Förväntningarna är höga. Vi har fått det presenterat och det ser ut att bli mer användarvänligt än dagens system. Nu ligger vi i startgroparna och väntar bara på att få testa det. Fortsatt uppåtgående trend i i SDCs nöjdkundindex JOHANNA SNELL, Chef virkesadministration, Sveaskog: Vi har daglig kontakt med SDC. VIOL utgör ju navet för all information om våra affärer, både vad gäller köp och försäljning. Det är stora volymer och värden som hanteras. Jag tycker det har skett en märkbar förändring och förbättring i mötet mellan SDC och oss kunder. SDC tänker nu mer ur ett kundperspektiv. Man tar större hänsyn till nya informationsflöden och att våra behov förändras. VIOL 3 innebär ett lyft för hela branschen, och en jätteutmaning att ro projektet i land. Kundröster i enkäten JOHAN HOLMLUND, bränslestrateg, Skellefteå Kraft: Vi har valt SDC, VIOL och DORIS och tycker generellt sett att dialogen är bra, att förståelsen för våra affärer varit acceptabel och att leveranserna av data fungerar. Inte minst har Doris on-linefunktion inneburit en förbättring mot tidigare. Men vi har också haft ett bra stöd i nuvarande VIOL. Och vår kundansvarig har alltid varit rimligt tillgänglig. Nu är det mycket aktivitet kring förnyelsen och VIOL 3, men jag upplever att SDC varit duktiga på att samordna projektet och driva det framåt. Jag har stor förståelse för att svårigheter kan uppstå på vägen. Om de bara ansvarar för att göra information in och ut tillgängligt för våra stödsystem blir det säkert bra. Däremot vet vi inte i vilken utsträckning önskemål från energibranschen får genomslag i förnyelsearbetet. 5

6 SDCs BESLUTSSTRUKTURER VÄGEN TILL BESLUT SDC ÄR EN EKONOMISK FÖRENING med medlemmarnas bästa för ögonen. Men vem bestämmer vad SDC ska göra? Hur säkerställer man största möjliga effektivitet och branschnytta? Svaret är en väl utarbetad beslutsstruktur som bygger på engagemang från företrädare för medlemsföretag och organisationer. Allt handlar om att komma sams om hur virkesaffärer ska göras och information hanteras. Och därmed bidra till förtroende, stabilitet och kostnadseffektivitet för Sveriges viktigaste näring genomförde parterna på virkesmarknaden en utredning om framtida styrningsmodeller för virkesmätning, virkesredovisning samt de transport- och produktionsprocesser där branschen valt att arbeta på ett samlat sätt kring datainsamling och systemutveckling. Utredningen identifierade behovet att skapa tre nationella beredningsorgan till SDC med inriktning mot logistikfrågor (Logistikrådet), virkesmätning och redovisning (RMR - Rådet för Mätning och Redovisning) samt IT-infrastrukturen (ITrådet). De tre råden rapporterar direkt till SDCs styrelse. Utifrån rådens förslag kan styrelsen i sin tur fatta beslut kring viktiga vägval och vad branschen vill prioritera. HÄR ÄR RÅDEN SOM GER RÅD VARJE RÅD BESTÅR av ett 15-tal personer från olika företag i den svenska skogsnäringen. De är fördelade geografiskt från de tre virkesmätningsföreningarnas områden. I råden företräder rådsmedlemmarna sin egen bransch. Varje medlem har ett kommunikationsansvar att lyssna in aktuella frågor och föra in dem på rådens dagordning. Råden träffas regelbundet fyra gånger per år. Vid ett av dessa tillfällen träffas alla råd tillsammans för att överbrygga frågeställningar och beslut. Alla frågor hänger ihop och det är viktigt att rådsmedlemmarna får insikt i och förståelse för varandras arbete. Nyckelord för rådens arbete: Beredning Samordning Standardisering Harmonisering 6

7 RMR Rådet för Mätning och Redovisning LOGISTIKRÅDET IT-RÅDET Frågor som rör mätning och redovisning av de råvaror och produkter som marknadens parter bedriver handel med. ordförande: Patrick Bäckström, Sveaskog. sekreterare: Lars Persson, SDC Frågor som rör skogbrukets transporter och produktionsprocesser. ordförande: Jan Gustafsson, Stora Enso sekreterare: Magnus Ulin, SDC Frågor som rör kommunikation, systemintegration och IT-infrastruktur. ordförande: Roland Persson, Sydved sekreterare: Jakob Björklund, SDC Teknik och metodik för framtiden I RMR HANDLAR det mycket om ordning och reda. Virkesmätningen och virkesredovisningen ska vara rättvis, noggrann, likformig, stabil och framför allt ändamålsenlig i hela Sverige. Det finns strikta regler för hur man gör en affär, förklarar Lars Persson, affärsutvecklare på SDC och sekreterare i RMR. Vi tittar till exempel mycket på hur nya mätutrustningar och ny teknik lever upp till regelverket. Även VIOL-förnyelsen är en stående punkt på RMR:s dagordning. Vi ska stärka och förenkla VIOL 3 och samtidigt se till att det blir rätt och riktigt. INFÖR ATT DEN NYA virkesmätningslagen skulle träda i kraft (mars 2015) hade RMR en hel del att göra. Även frågor kring skördarmätning och Certikonto har varit på dagordningen ett antal gånger. Det är viktigt att vi behandlar teknik och metodik för virkesmätning och redovisning på ett nationellt plan och försöker komma bort från lokala avvikelser, fortsätter Lars. När nya metoder får ett godkännande i RMR betyder det ofta ett stort utvecklingskliv framåt. Som experthjälp till RMR finns Massavedskommittén, Sågtimmerkommittén och Biobränslekommittén. Där sitter kunnigt folk från branschens företag och virkesmätningsföreningarna för att stötta med specialkompetens. Tillsammans formar vi största möjliga branschnytta, konstaterar Lars. Det är ett effektivt sätt att arbeta på. Fokus på den digitala kedjan LOGISTIKRÅDET ÄR ett verksamhetsorienterat råd. Här diskuterar man lösningar för att knyta ihop den digitala kedjan ute i verkligheten. - Det handlar om hur vi på olika sätt kan få logistikvinster, förklarar Magnus Ulin, affärsutvecklare på SDC och sekreterare i Logistikrådet. Att vi kan tillgängliggöra information tidigare i kedjan skapar bättre planering. Några exempel på frågor för Logistikrådet är utvecklingen av fjärrmätning, leveransavisering, sensoravläsning och SMART märkning av råvara. - Tack vare input från Logistikrådets medlemmar kan SDC göra det som branschen vill ha, inte det som vi tror att de vill ha, fortsätter Magnus Ulin. Men alla de tre rådens arbete hänger ihop. Förslag från Logistikrådet behöver vara förankrade i RMR och IT-rådet. - IT-rådets frågor kan ibland vara en trigger för oss, ibland en möjliggörare. INOM LOGISTIKRÅDET finns också KV-nämnden - en expertgrupp som diskuterar frågor specifikt för tjänsten Krönt Vägval. För produktionsfrågor sker ett tätt samarbete med Skogforsk och Brukargrupp Virkesvärde som hanterar viktiga frågor kring StanForDstandarden och virkestillredning. - Arbetssättet med råd och olika typer av experter är ett bra sätt för branschen att ge rätt impulser till SDC, säger Magnus Ulin. Just nu handlar 90% om förnyelsen ETT ANTAL IT-CHEFER från branschen samt medarbetare från SDC utgör IT-rådet. Jakob Björklund, ledare för systemleverans på SDC, är sekreterare. - Alla våra frågor kretsar kring SDCs utveckling av IT-stöd för branschen. Självklart är det just nu mycket fokus på förnyelsen och den integrationsförnyelse som var och en av våra medlemsföretag behöver göra. IT-rådet har styrelsens uppdrag att följa progress inom förnyelsen. FÖR ATT en fråga ska lyftas i IT-rådet behöver den ha en viss komplexitet och vara avgörande för det fortsatta utvecklingsarbetet. Helt enkelt när SDC behöver branschens stöd kring kritiska val. - Det handlar om strategiska vägval som påverkar hela branschen, fortsätter Jakob Björklund. Förutom frågor som rör förnyelsen är ett exempel arbetet med meddelandestandarden papinet. Vissa frågor kan behöva mer utredning eller fördjupade kunskaper. Då tillsätter IT-rådet en utredningsgrupp.. - När det gäller integrationsförnyelsen har vi en arkitekturkommitté som stöttar med kompetens. Det har varit väldigt värdefullt och nödvändigt eftersom det inte bara är IT-lösningen utan även verksamhetsnytta och ekonomi i balans för våra medlemsföretag som är styrande. 7

8 SDCs BESLUTSSTRUKTURER Goda råd ger I SDC finns en samverkansstruktur för skogsbranschen som sträcker sig tillbaka till 1960-talet. Att hitta gemensamma lösningar och standarder har genom åren varit en drivkraft för bättre affärer. Beslut kring prioriteringar har sett olika ut, säger Anders Rixon, vd på SDC. Med de nationella råden har vi hittat en form som fungerar. TEXT: LENA SJÖDIN FOTO: PER HELANDER 8

9 bra resultat ATT HITTA RÄTT är många gånger en sök- och lärprocess. När det gäller beslut kring hur SDCs resurser ska prioriteras har upplägget sett olika ut genom åren. Från skogsdatagrupper och tekniska kommittéer till de tre nationella råd som finns idag. Vi har fått en stegvis förändring till det bättre, säger Leif Olofsson, ordförande i SDC. Det nuvarande upplägget med tre nationella råd blev verklighet efter en omfattande utredning under Fem år senare gjordes en utvärdering av både arbetssätt och organisation. - Nu tycker vi att det fungerar som det ska, konstaterar Anders Rixon, vd på SDC. Det går så klart att vässa en beslutsprocess, men hos oss måste medlemmarna alltid kunna påverka. Självklart är det SDCs styrelse som fattar beslut kring de cirka 180 miljoner som SDC omsätter. Tack vare rekommendationerna från råden är det enklare att prioritera. Råden arbetar förankringsinriktat och lägger mycket tid på att hitta konsensuslösningar, fortsätter Anders. När vi till exempel tog beslutet att satsa på SDCs systemförnyelse var frågan väl förankrad på alla nivåer. ETT NYCKELORD för rådens arbete är medlemsnytta. Det gäller att se till helhet istället för till delar och att sätta partsintressen åt sidan. Om du ska få en stordriftseffekt är det till exempel en förutsättning med gemensamma standarder, säger Leif. Det handlar också om att motverka spretighet genom att inte utgå från regioner. Den nationella vinkeln är viktig, säger Anders. När alla vet beslutsgången får vi större acceptans för de beslut som fattas. Leif Olofsson, ordförande SDC. Ju färre varianter vi har att hålla oss till, desto effektivare arbete för hela branschen. Ett annat värde av rådens arbete är att den tydliga beslutsstrukturen blir en trygghet, speciellt för den lilla medlemmen. När alla vet beslutsgången får vi större acceptans för de beslut som fattas, konstaterar Leif. DE TRE RÅDEN är bemannade med människor från olika delar av branschen. De nomineras regionalt via Virkesmätningsföreningarnas styrelser och sammansättningen bekräftas sedan av SDCs styrelse som även utser ordförande i varje råd. Det är lätt att få engagemang, säger Anders. Jag upplever att det finns ett sug efter att vara med och påverka. - Om råden är pigga och initiativrika får medlemsföretagen ut mer av SDC, säger Leif. Även om det fungerar bra nu är inte SDC dimensionerat en gång för alla. Det måste finnas en skalbarhet utifrån vad branschen vill ha. Och även här har råden mycket att komma med. Framåt 2020 tror jag vi har hittat en basorganisation, säger Leif. Sedan kan man bygga på utifrån de behov som finns. Jag upplever att det finns ett sug efter att vara med och påverka. Anders Rixon, vd SDC FAKTA FRÅN IDÉ TILL VERKLIGHET. SÅ HÄR KAN DU PÅVERKA SDCs ARBETE: Har du en idé till hur SDC kan förbättra sina tjänster? Ta kontakt med ditt företags marknadsansvarig hos SDC eller SDCs kundtjänst och beskriv dina idéer. Är ditt ärende komplext och rör ett större sammanhang rekommenderar vi att ta kontakt med någon eller några rådsmedlemmar för att föra en dialog kring frågan. Kom ihåg att förslag till förändringar måste ligga i linje med SDCs uppdrag, dvs gemensam branschnytta. Kontaktuppgifter till SDCs marknadsansvariga och beskrivning av råd och förteckning på rådsmedlemmar hittar du på 9

10 Noterat Hårt som ek FORSKARE SKA GÖRA gran och tall lika hårda som ek vilket passar utmärkt för svensk träindustri. En unik träsvets, den första i Sverige som sammanfogar trä utan lim eller andra tillsatser, har köpts in av Luleå tekniska universitet. Träsvetsning är en process som sammanfogar trä utan användning av lim eller andra tillsatser. Friktionsvärme skapas genom att låta träytorna som ska sammanfogas vibrera snabbt mot varandra under tryck. Det resulterar i att träets celler deformeras och det sker kemiska förändringar. Mellan träytorna uppstår ett bindningsmaterial som fungerar som ett lim. Just sammanfogning och ythårdgörning av gran och tall förväntas ha stor potential för industriella tillämpningar. Bränd skog blir ekopark I VÄSTMANLAND sommaren 2014, stod närmare 140 kvadratkilometer skog i lågor och stora skador uppstod. Branden var en katastrof för oss människor, men inte för naturen. I ekoparken sjuder nu de döda trädstammarna av liv. Svampar och insekter livnär sig på den förmultnade veden och skapar förutsättningar och föda för många rödlistade och hotade arter. Sveaskog har därför tecknat ett ekoparksavtal med Skogsstyrelsen gällande Ekopark Öjesjöbrännan. Avtalet ger ekoparken skydd under 50 år och målet för skötseln är fri utveckling av den brända skogen. Tillsammans med de nybildade naturreservaten i området innebär det att omkring hektar skog skyddas. Man förundras över naturens trolleri. Hur en tallskog förvandlats till en kolsvart död skog som nu återigen spirar av unga lövplantor, säger Stefan Bleckert, naturvårdschef på Sveaskog. Bygga högt i trä är stort NU VÄXER ANTALET höga hus i trä. Världens hittills högsta trähus finns i norska Bergen och är 14 våningar högt, men nu planeras flera hus i trä som är betydligt högre. I Skellefteå ska stadens nya kulturhus byggas helt i trä. Det blir 19 våningar högt och därmed högst i Skandinavien, med utrymme för teater, litteratur och konst. Dessutom med plats för ett nytt hotell. Vackert och miljövänligt. Nu finns även planer i London på en 300 meter hög skyskrapa i trä. Det skulle i så fall med god marginal bli världens högsta trähus, och Londons näst högsta byggnad, alla kategorier. Skogen gör oss friskare REHABILITERING I SKOGEN kan hjälpa människor med olika typer av ohälsa att närma sig arbetsmarknaden. Den slutsatsen drar Skogsstyrelsen när ett projekt i Borlänge utvärderats. Verksamheten i projektet har riktat sig till människor som av olika skäl befunnit sig långt borta från arbetsmarknaden. Deltagarna har erbjudits aktiviteter i skoglig miljö med olika teman som natur- och kulturkunskap, personlig utveckling, jord- och skogsbruk med mera. Poppeln ökar SNABBVÄXANDE POPPEL är på väg att bli trendigt bland möbelskapare. Det snabbväxande trädslaget är lätt att böja och forma, det är lätt och billigt, har en jämn kvalitet och saknar kvistar. Man kan använda både kärnvirke och ytfanér. IKEA har tagit fram en möbelserie för vardagsrummet av poppel som importeras från främst Kina. Under 2015 var IKEAs förbrukning av poppel kubikmeter, vilket var 1,2 procent av företagets totala träförbrukning. Men, försäkrar råvaruchef Ulf Johansson, trenden är ökande. 10

11 VIRKESMÄTNINGSLAGEN NYA VML ett år senare Erfarenheterna av den nya Virkesmätningslagen visar att branschen är på god väg. Mätningen av energisortimenten har blivit mer enhetlig. Samtidigt finns det mycket kvar att göra. Att kvalitetssäkra och effektivisera mätningen är utmaningar som vi hela tiden måste jobba vidare med, säger Håkan Jonsson, marknadsansvarig på SDC. DEN NYA VIRKESMÄTNINGSLAGEN, som även omfattar trädbränslen som grot, träddelar och bränsleved infördes i mars Ett av lagens huvudsyften är att göra affärerna tryggare för skogsägare och mer transparanta. Inte minst vill man underlätta för enskilda skogsägare att jämföra de handelsmått och priser som erbjuds av olika köpare. Skogsnäringen gjorde tidigt klart för politikerna att man ville ha en sådan bredare lagstiftning. Biobränslen är en ju en växande produktgrupp, som i framtiden kommer att få ännu större betydelse för företagen. UNDER ARBETET MED LAGFÖRSLAGET spelade SDC en viktig roll, bland annat som samordnare av branschens referensgrupper, för teknik, struktur och redovisning. Där togs faktaunderlag fram och branschens representanter lämnade synpunkter på de förslag till föreskrifter som Skogsstyrelsen presenterade. Av branschen fick SDC och VMF uppdraget att utveckla mätteknik och anpassa virkesredovisningen till den kommande lagens krav. Olika typer av tekniskt informationsmaterial producerades, t ex SDC-rapporten Mätning av trädbränslen, som är en redovisning av aktuella mätmetoder och mättekniker samt den forskning och utveckling som pågår. SDC FICK ÄVEN UPPDRAG att tillsammans med VMF informera berörda företag om den nya lagen. En särskild hemsida lanserades och ett stort antal företagsbesök genomfördes. I Gävle-Dalarna och i Skaraborgs län bildades samverkansgrupper för värmeverken med deltagande från SDC och VMF. Den stora utmaningen för oss har förstås varit att utveckla och anpassa våra tjänster för de särskilda behov som finns inom bioenergisektorn. Enligt den respons vi fått har det arbetet lyckats mycket väl. Idag används SDCs mätplatssystem DORIS och informationssystemet VIS på 87 värmeverk runt om i landet, konstaterar Håkan Jonsson. ANDERS THORÉN 11

12 VIRKESMÄTNINGSLAGEN HUR HAR DET GÅTT MED FREDRIK HANSSON VMF QBERA ATT BIOBRÄNS- LESORTIMENTEN omfattas av den nya lagen är positivt eftersom biobränslet på så sätt höjs i status. Det visas också av de senaste årens stora investeringar inom denna sektor, säger Fredrik Hansson, Utvecklingsledare Bränsle på VMF Qbera En följd av den nya lagen är att ett stort antal aktörer, till exempel värmeverk, då fick rollen som mätande företag. Därmed har VMF fått viss konkurrens, men det tycker vi är positivt. Många företag har visat stort intresse för våra utbildningar inom mätning. Vi har även fått flera uppdrag där vi hjälper de nya mätande företagen med deras kontrollverksamhet. Positivt är också att flera nya teknikleverantörer dykt upp. Lagen har varit en katalysator för nya tekniker och metoder för att bestämma biobränslenas torrhalt och energiinnehåll. VMF Qberas erfarenheter är alltså övervägande positiva, men naturligtvis har man stött på en del problem. Till exempel har det dykt upp vissa svårigheter då det gäller hur vi ska kontrollera själva energiinnehållet, dvs MWh i biobränslena. Den frågan diskuteras fortfarande och där ser vi gärna en nationell lösning som innebär att det ska räcka med en kontroll av TTV (ton torrvikt) tillsammans med att energiberäkningen styrs via avtalade parametrar, säger Fredrik Hansson. En utredning kring detta har gjorts och finns på JAHN JOHANSSON GÄVLE ENERGI ÄVEN JAHN JOHANS- SON, bränslestrateg på Gävle Energi, lyfter fram de positiva erfarenheterna av de gemensamma instruktioner som tagits fram inom Gävle-Dala Biobränsleförbrukare utifrån den nya VML. På våra värmeverk är det lastbilschaufförerna som tar proverna och då är det viktigt att det kan ske på ett så lika sätt som möjligt på alla anläggningar. De enhetliga rutinerna effektiviserar arbetet och bidrar till högre mätkvalitet. Bra är också att förfarandet vid kontroll av mätningsutrustning tydliggjorts. Den negativa erfarenheten av nya VML är de från tillsynsmyndigheten ökade kraven på dokumentation vilka upplevs som svåra att leva upp till. Skogsstyrelsen ställer krav på att varje leverans ska dokumenteras med information om vem som utfört de olika arbetsmomenten; in- och uttransport, provuttag samt in- och utvägning vid torkning. Det känns orimligt att ner på personnivå behöva registrera och arkivera allt detta. För att ändå klara lagens krav rörande skogsbränsle har Gävle Energi sedan en tid tillbaka, genom BillerudKorsnäs Skog, överlåtit mätansvaret till Stora Enso Skog. Då grot för vår del utgör mindre än tio procent av den totala fastbränslevolymen känns detta som den mest rationella lösningen. Att bygga upp en omfattande administration för den relativt lilla volym som faller under VML kändes aldrig som ett bra alternativ, säger Jahn Johansson. FREDRIK ENGSTRÖM FALU ENERGI & VATTEN INOM VÅR samverkansgrupp, Gävle-Dala Biobränsleförbrukare, togs det tidigt fram gemensamma instruktioner för hur mätningen ska genomföras. Det har verkligen underlättat arbetet, konstaterar Fredrik Engström, råvaruchef på Falu Energi & Vatten. Som helhet är erfarenheterna av den nya lagen goda men på en punkt är Fredrik Engström kritisk. Skogsstyrelsen har vid tillsynsbesök på företagen i vissa fall fokuserat alltför mycket på detaljer. Till exempel har det varit svårt för oss att leva upp till kravet på att dokumentera vem som varit förrättningsman vid varje enskild mätning, eftersom flera personer vanligen är involverade. Även andra detaljfrågor har varit tidkrävande att svara på. Dessa problem diskuterades vid ett av gruppens möten där en representant för Skogsstyrelsen var närvarande. Om myndigheternas krav upplevs som onödigt komplicerade finns risk att vissa företag avstår från att köpa skogsbränslen. Det finns ju alternativ som inte omfattas av dessa regler. Alla företag som utför virkesmätning är skyldiga att systematiskt utföra kontroller av den egna mätningen, för detta har SDC och VMF tagit fram instruktioner. En förhoppning är att vi dessutom ska få fram ett gemensamt uppföljningssystem. Då blir det lättare att sätta in rätt åtgärder om någon mätplats har för stora avvikelser, säger Fredrik Engström. 12

13 Anna Marntell, kontrollant hos Skogsstyrelsen. NYA VML? MAGNUS LARSSON STORA ENSO BIOENERGI EN FÖLJD AV NYA VML är att de mätande företagen måste se över sina rutiner och ha regelbunden tillsyn av mätutrustningen. Det har skapat bättre ordning och reda. Tillsammans med kraven på systematisk egenkontroll av mätnoggrannhet kan det leda till betydande förbättringar, säger Magnus Larsson marknads-och försäljningschef på Stora Enso Bioenergi. Stora Enso Bioenergi är Sveriges största leverantör av trädbränslen. Företaget har ca 100 kunder och är mätande företag på ca 80 mätplatser runt om i landet. Att denna mätning, trots skilda förutsättningar, ska vara likformig har alltid varit ett grundläggande mål. I samband med att nya VML trädde i kraft införde vi ett nytt kontrollprogram. Det ger oss nu ett bättre faktaunderlag att utgå ifrån vid jämförelsen av olika mätplatser. Underlaget kommer att successivt växa vilket gör att jämförelserna kan förfinas. Som en negativ konsekvens av lagkraven pekar Magnus Larsson på det omfattade administrativa arbete som krävs. Vi hade inte förutsett att det skulle vara så komplext och resurskrävande. I vårt fall är det väldigt många mätplatser, transportörer och individer inblandade. Att registrera allt detta i våra IT-system är komplicerat, men jag hoppas och tror att SDC har lösningar på gång som ska underlätta det hela, säger Magnus Larsson. Obs! FOTO: OLLE MELKERHED SKOGSSTYRELSEN: Alla mätande företag ska varje år lämna in en anmälan Skogsstyrelsen är tillsynsmyndighet för Virkesmätningslagen, vilket bland annat innebär tillsynsbesök hos företag som mäter virke och bioenergisortiment i första led. Anmälan för detta ska göras till Skogsstyrelsen. IDAG HAR KNAPPT 100 företag gjort sådan anmälan, men vi tror att det verkliga antalet som mäter är större. De som inte har anmält ska alltså snarast göra det, säger Anna Marntell kontrollant hos Skogsstyrelsen. Anmälan ska göras årligen, vilket en del företag missat. Vi behöver hjälp från branschorganisationerna med att påminna om detta. Småskalig verksamhet, dvs. mindre än m 3 f eller mindre än MWh, är undantagen. Under 2016 har Skogsstyrelsen gjort 15 tillsynsbesök på 15 företag, såväl hos skogsföretag, skogsbränsleleverantörer, värmeverk som virkesmätningsföreningar. Kontrollen har främst inriktats på mätmetoder, mätutrustning, samt företagens egenkontroll och dokumentation. Totalt, inklusive kontakter och administration, är en kontroll ganska tidskrävande. Efter besöket fortsätter kommunikationen med företaget. Hittills har bara fyra företagskontroller slutrapporterats, så det är för tidigt att göra någon generell utvärdering. Vi kan dock konstatera att kontrollen lett till att samtliga företag gjort kompletteringar eller justeringar i sina rutiner. Det visar att den här tillsynen verkligen behövs. DE PÅPEKANDEN som Skogsstyrelsen gjort har gällt allt från enkla frågor som att det saknats uppdateringar av styrdokument till att det behövs kompletteringar av instruktioner och rutiner för mätmetoderna och egenkontrollen. Ett relativ vanligt påpekande är att det saknats dokumentation av namnet på den som genomfört mätningen, till exempel på mätplatser där provtagningen görs av lastbilschaufförerna. Det är ett lagkrav och om företagen upplever det som krångligt att registrera sådana uppgifter måste man hitta en fungerande lösning. Kanske kan man, till exempel genom SDC, ta fram en branschgemensam teknik för detta, säger Anna Marntell. TEXT: ANDERS THORÉN Anmälan till Skogsstyrelsen ska göras senast 1 mars varje år. Blankett finns på 13

14 PÅ GÅNG I BRANSCHEN REKORD- INVESTERINGAR skärper kraven på effektiv virkesmätning FOTO: MICHAEL ENGMAN Svensk skogsindustri är på offensiven. Under 2015 och 2016 har branschen investerat för 18 miljarder kronor. Särskilt stor är optimismen inom massaindustri, där Södras och SCA:s miljardprojekt i Värö och Östrand visar vägen. INVESTERINGSBOOMEN FORTSÄTTER, för 2017 och 2018 har företagen aviserat ytterligare satsningar för 12 miljarder. Till exempel har Billerud Korsnäs annonserat stora investeringar i Skärblacka och Stora Enso har tagit beslut om satsningar i Skutskär. Efterfrågan på svenska trävaror förväntas stiga vilket sannolikt leder till betydande investeringar i sågverken och träindustrin. Följden blir ett starkt sug efter råvara, och kraftigt ökade virkesflöden i hela landet. Industrins strukturomvandling förstärker den trenden. Större men färre fabriker betyder att råvaran ska hämtas på längre avstånd. Skogsnäringens utmaning blir att transportera och mäta in virket på effektivast möjliga sätt. VIRKESMÄTNINGEN ÄR EN DEL AV LOGISTIKEN. Därmed sätts den under samma press på kostnadseffektivitet som övriga länkar i kedjan. På plussidan står det faktum att radikalt ny teknik för mätning och redovisning finns framme och ännu mer ligger i pipeline. Många i branschen talar om ett paradigmskifte, där mätningskvaliteten ökar och kostnaderna hålls i schack. Login har pratat med representanter för tre av företagen, SCA Skog, Södra Skog och VIDA, om deras tekniksatsningar, planer och förhoppningar. ANDERS THORÉN KÄLLOR: SCB OCH SKOGSINDUSTRIERNA. 14

15 SCA ÖSTRAND: Ökade avstånd kräver rationell logistik och mätning På Östrand genomför SCA just nu sin största investering någonsin, en satsning på 7,8 miljarder kronor. Massabrukets produktionskapacitet mer än fördubblas. Även virkesbehovet dubbleras. Vid fulldrift kommer fabriken att förbruka 4,7 miljoner m 3 f per år. UTBYGGNADEN INNEBÄR att värdet på skogen säkras under lång tid framåt. Det gäller inte bara SCA:s innehav utan hela det norrländska skogsbruket, säger Jörgen Bendz, virkeschef på SCA Skog. VIRKET FINNS i tillräckliga volymer, men fångstområdet måste utvidgas och utmaningen blir att få fram råvaran till fabrikerna på ett kostnadseffektivt sätt. Effektiv virkesmätning blir då en viktig pusselbit i logistikkedjan, till exempel genom de positiva effekter den kan ha på utnyttjandet av lastbilsflottan och på hanteringen vid järnvägsterminalerna. Sedan några år tillbaka genomför SCA en konsekvent satsning på bildmätning med Fotoweb-tekniken. Målet är att SCA:s samtliga nio terminaler ska vara utrustade med bildmätningsanläggningar. Pappersbruket i Obbola har redan en sådan anläggning och övriga industrier med travmätning står på tur. Bedömningen är att fjärrmätningen har stor utvecklingspotential. Samtidigt följer SCA den teknik som tas fram av Cind AB och bygger på ett bildbehandlingskoncept från Saab. JÖRGEN BENDZ MENAR att den svenska skogsnäringen står inför en radikal förändring av de metoder som används för virkesmätning. Han tvekar inte att tala om ett paradigmskifte. Inom några år får vi ny avancerad teknik för både mätning och redovisning med kraftigt förbättrad kvalitet som följd. Den omvandlingen drivs av företagens krav på kostnadseffektivisering, vilka i sin tur är en följd av den internationella konkurrensen. Man ska inte isolera den här frågan till själva mätningskostnaderna, utan framförallt handlar det om effekter på logistiksystemet som helhet, till exempel längre öppethållande och kortare stopp- tider på mätplatserna. Det är där vi ser att de stora vinsterna kan göras, tillägger han. ÄVEN VIRKESMÄTNINGENS STRUKTUR kommer att förändras som en följd av skogsindustrins omstrukturering mot färre men större fabriker. När virket ska transporteras över längre avstånd måste mätningen blir mer nationell för att leva upp till kravet på likformighet. Då bör vi ha en enda organisation som sköter virkesmätning och virkesredovisning i hela landet. En sådan central funktion kommer att ha väsentligt färre anställda än dagens organisationer. Den nya rollen för en virkesmätare behöver i framtiden inte enbart vara mätare utan kan, med hjälp av nya besluts- och mätningsstöd, även vara processoperatör eller processövervakare. Hur snabbt den här utvecklingen kommer att gå kan ingen säkert veta, men jag övertygad om att den kommer, först på massasidan och därefter i sågverksbranschen, säger Jörgen Bendz. ANDERS THORÉN FAKTA FAKTA OM INVESTERINGEN I ÖSTRAND Östrands nya massafabrik ska starta i juni Bruket får då kapacitet att producera ton sulfatmassa per år. Full produktion ska nås 2020 vilket medför ett virkesbehov på 4,7 milj m 3 f. Ungefär procent beräknas komma från egen skog. Det som köps från andra skogsägare kommer att hämtas på längre avstånd än idag vilket gör att andelen tågtransporter ökar till närmare 50% mot Östrandsfabriken. Jörgen Bendz 15

16 PÅ GÅNG I BRANSCHEN SÖDRA CELL VÄRÖ: Stabil råvarubas och effektiv mätning Fyra miljarder har investerats. Kapaciteten har höjts från till ton per år. Utbyggnaden, som blev klar sommaren 2016, gör Södra Cell Värö till ett av världens största barrsulfatmassabruk. VID FULL PRODUKTION kommer massabruket i Värö att behöva ca 3,4 miljoner m 3 fub fiberråvara, en ökning med ca 65 procent. I Värökombinatet ingår också sågverket Södra Wood Värö som slukar ca 1,1 miljoner m 3 fub sågtimmer om året. Vi ser en ökad tillväxt i de sydsvenska skogarna och våra medlemmar ökar sina leveranser till Södras industrier. Tillsammans med det vi köper från andra skogsägare har vi en stabil råvarubas, konstaterar Roger Andersson, virkesspecialist på Södra Skogs råvarumarknadsavdelning. JÄRNVÄGSTERMINALEN i Falköping är en av de viktigaste noderna i det logistiksystem som försörjer Värökombinatet. Sedan 2014 är den utrustad med en bildmätningsanläggning med Fotowebteknik. Den fungerar väldigt bra och vi har ambitionen att skaffa sådan utrusning även vid andra terminaler. Vi kommer också att prova den bildbehandlingsteknik som utvecklats av Cind. VÄRÖKOMBINATETS mottagningsplats är redan en av de största och modernaste i landet. För att rationalisera hanteringen ytterligare ska den i början av 2017 kompletteras med en Mabema GPV-anläggning för automatiserad travmätning, så kallad lasermätning. Värö är speciellt eftersom vi där även travmäter sågtimmer. I den nya anläggningen ska det ske med ännu högre precision. Vi kan då med hög exakthet mäta viktiga egenskaper som längd och dimension. Det ger oss god kvalitetskontroll och möjlighet att prissätta timret på ett mer differentierat sätt. Inledningsvis kommer Värös mätstation att fungera som gemensam bildmätningscentral. När antalet fjärrmätningsanläggningar ökar kommer Södra dock att utreda möjligheterna att ansluta sig till en nationell bildmätningscentral. Det förutsätter dock att man hittar en lösning som är anpassad till de förutsättningar som råder i olika delar av landet. Lyckas man med det kan hanteringen säkert bli mer rationell, säger Roger Andersson. ANDERS THORÉN Vi ser en ökad tillväxt i de sydsvenska skogarna och våra medlemmar ökar sina leveranser till Södras industrier, konstaterar Roger Andersson på Södra Skog. FAKTA INVESTERINGEN I VÄRÖ I den ombyggda fabriken, som togs i drift sommaren 2016 ska Södra Cell Värö succesivt öka produktionen till ton pappersmassa. Brukets leveranser av energi blir 1,6 TWh per år. Investeringen uppgår till fyra miljarder kronor. I Värökombinatet ingår även Södra Woods sågverk, som 2015 producerade nära kubikmeter sågade trävaror. AUTOMATISK TRAVMÄTNING Automatisk travmätning enligt Mabema GPV-konceptet bygger på mätning med linjelaser, 3D-kameror med specialoptik och bildanalys. Mätningen av virkestravarna sker medan lastbilarna rullar fram genom mätstationen. Hela processen tar cirka två minuter, inklusive registrering och automatisk mätning. 16

17 VIDA BLICKAR FRAMÅT Kvalificerad mätteknik öppnar möjligheter Investeringar i ny kvalificerad teknik bidrar till att stärka förtroendet för skogsnäringens virkesmätning. Samtidigt öppnas möjligheter för oss i sågverksbranschen att med hög precision mäta fler kvalitetsegenskaper hos timret och därmed optimera råvaruanvändningen, säger Pierre Qvist, Virkeskvalitetschef på Vida. VIDA-KONCERNEN har de senaste åren vuxit snabbt såväl genom förvärv som egna utbyggnader. Koncernen har sina rötter i Sydsverige, med åtta av sina nio sågverk strategiskt belägna nära skogsägarna i Småland, Skåne och Västra Götaland. Totalt anskaffas ca 3,3 miljoner m 3 fub årligen. Pierre Qvist, Virkeskvalitetschef på Vida. Massabruket i Värö FAKTA VIDA-KONCERNEN Efter det senaste årets köp av klentimmerverken i Tranemo och Nössemark har Vida idag 18 produktionsanläggningar, varav nio sågverk. Vida sågar drygt 2,4 miljoner m 3 fub per år för förädling i egna anläggningar. Koncernensomsättningen uppgick 2015 till 4 miljarder kronor. Verksamheten omfattar även produktion av trähus, emballage, pellets mm. FOTO: ANDERS ANDERSSONSÖDRA SKOGSÄGARNA VID SÅGVERKET I ALVESTA uppför Vida nu en Mabema GPV anläggning för automatisk travmätning. Den tas i drift i början av 2017 och ska mäta in ca m 3 fub timmer per år. Det är en förhållandevis stor investering, men vi ser betydande fördelar med att få tillgång till den här kvalificerade utrustningen. Erfarenheterna från Bravikens pappersbruk är mycket goda både vad gäller mätnoggrannhet och effektivitet, konstaterar Pierre Qvist. Möjligheterna att mäta fler kvalitetsegenskaper vägdes också in i investeringsbeslutet. En av flera fördelar är att lasertekniken mäter stockändarna med hög precision. Det gör att vi, då nya VIOL 3 är i drift, kan fördela travarna i fler diameterklasser än vid manuell mätning som är begränsad till enbart två. Vi räknar med att så småningom använda vår anläggning inte bara för sågtimmer utan även för energived. PIERRE QVIST UNDERSTRYKER att kombinationer av den nya mätnings- och bildanalysteknik som nu introduceras i branschen har god utvecklingspotential. Tillsammans med VIOL-förnyelsen skapas förutsättningar att ge svensk virkesmätning och redovisning ett betydande lyft. Utmaningen för SDC och dess partners blir att knyta ihop hela den digitala kedjan från skog till kund. Man är på rätt väg, men det återstår en del länkar. Personligen tycker jag att ett nytt mätplatsstöd som tar hänsyn till råvarans färskhet har hög prioritet. Vi behöver alltså få in skotar- och skördardatum i våra system, så att vi direkt vid mätplatsen kan se om råvaran klarar färskhetskraven. Jag hoppas och tror att detta snart blir verklighet, säger Pierre Qvist. ANDERS THORÉN 17

18 Fredrika Ek, som cyklar runt jorden för att samla in pengar och bidra till en bättre värld. Hallå där! Ännu ett stort kliv för Fredrika Efter 20 månader, mil och närmare trettio länder påbörjar Fredrika Ek ännu ett kapitel i sin cykling jorden runt. Hon har snart landat i Sydamerika och vänder då cykeln hemåt. Hej Fredrika. Hur mår du? Strålande, som oftast. Jag är nu i en liten stad som heter Wanaka, på Nya Zeelands sydspets. Om bara några dagar flyger jag till Sydamerika. Vad innebär det, tror du? Det är det största klivet sedan jag stängde ytterdörren hemma i Medelpad. Hittills har alla förändringar smugit sig på gradvis, nu byter jag över en natt universum, lämnar det trygga och bekanta och kastar mig över en helt ny och okänd kontinent. Det är ingen gäspning, precis. Mycket av allt. Jag är supertaggad över att ge mig ut på äventyr igen. Vilka är dina planer för Sydamerika? Inget är bestämt än. Jag får många förslag på rutter att följa och ställen att besöka. Jag landar i Buenos Aires, sedan får jag se. Jag tror att ju mer öppen jag är desto roligare blir det. Det gäller att hålla ett fönster på glänt. Du har precis avverkat Australien och Nya Zeeland. Hur har det varit? Mer natur och cykling än möten med människor. Ofta väldigt spektakulära vyer. Australien var en utmaning, för att uttrycka sig försiktigt. Ibland gällde det helt enkelt att överleva i den röda leran. På ett dygn föll en hel årsnederbörd regn vilket gjorde vägarna bottenlösa. Då undrade jag vad jag höll på med. Och i vilket skick är du själv? Efter Australien var jag rejält sliten, måste jag erkänna. Men nu, efter tre månader på bra väger med behaglig semestercykling i Nya Zeeland, mår jag bara bra vilket också kan sägas om min cykel. Går det att på något sätt sammanfatta dina upplevelser? Jag har ända sedan starten skrivit dagbok om vad jag varit med om. Att idag läsa vad jag skrev för ett år sedan, i en helt annan del av världen då jag inte varit med om det jag nu har upplevt, ger perspektiv. Jag är den samma, men ändå en annan, och upplever idag saker helt annorlunda mot då jag inledde resan. Att komma nära andra människors verklighet har ofta varit som att få ett knytnävsslag i hjärtat. Jag tänker på det här i Nya Zeeland där cyklingen är enkel och allt finns att få. De människor jag har mött tidigare under min resa är kvar där jag lämnade dem. Själv cyklar jag vidare, med en ibland överväldigande känsla av både skuld och tacksamhet som följeslagare. Vilka har varit dina mest minnesvärda mentala milstolpar? Förutom när jag lämnade Sundsvall var det när jag kom fram till Istanbul. Det var det största jag dittills hade varit med om. Att cykla in i Singapore och därmed komma till slutet av en kontinent var också jättestort. Och att nu flyga till Sydamerika med riktning hemåt är mentalt en stor skillnad mot tidigare under resan, då jag varit på väg bort. Slutligen, i din cykeltur ingår även ett biståndsprojekt. Hur går det med insamlingen av pengar med fokus på barn och kvinnor? Tack, bra. Idag har vi fått in cirka kronor och räknar med en halv miljon kronor när jag är hemma igen. Jag är glad att jag hade vett nog att starta ett projekt som fogar ytterligare en dimension till min resa. Jag kan på min cykeldator se när jag cyklat ihop till en barnmorska i någon liten by i Afrika eller en cykel till ett barn som bor för långt från skolan. Ett litet strå till en bättre värld. Och motivation att trampa vidare. MATS WIGARDT Se även thebikeramble.com och actionaid.se 18

19 FÖRNYELSEN MARKNADSANSVARIGA PÅ TURNÉ SDCs marknadsansvariga är återigen ute på turné. Under vintern och våren 2016/2017 fortsätter de att besöka kunder runt om i landet för att förklara och förankra arbetet kring integrationer och VIOL 3. Med sig har de nytt material kring vad VIOL 3 kan erbjuda, bland annat lite nyheter kring produktionsområdet. Men det viktigaste just nu är hur du genomför din integrationsförnyelse och anslutningen till den globala standarden papinet. PETER HÖGBERG LINA SUNDBERG SIMEON ADLER ERIK TURESSON NILS-ERIK FLEMSTRÖM HÅKAN JONSSON Checklista för integrationer IT-RÅDETS Arkitekturkommitté har sammanställt en checklista med de viktigaste frågorna inför integrationsförnyelsen. Här kan du ringa in omfattningen av just det arbete som ditt företag behöver göra. För att lyckas med detta arbete och hålla tidsplanen rekommenderar vi alla kunder att göra en förstudie. Checklistan finns att ladda hem på viol3.se Support för integration Har du frågor kring dina integrationer med SDC? På SDCs kundtjänst får du hjälp med frågor kring specifikationerna på viol3.se och allmänna papinet frågor. Telefon: E-post: kundtjanst@sdc.se Du frågar vi svarar På viol3.se fyller vi hela tiden på med frågor och svar kring förnyelsen. Just nu har vi samlat många frågor kring integrationsförnyelsen och här hittar du svar på sådant som rör både helhet och detaljer. 19