Att göra en annan värld möjlig

Transkript

1 Att göra en annan värld möjlig folkbildningens ställning har stärkts under året och Arbetarnas Bildnings - förbund kan satsa ännu mer offensivt. En växande framtidstro präglade årets första hälft men grumlades av osäkerhet när en splittrad bild av partiernas folkbildnings - politik framträdde i valrörelsen. Under våren beviljade riksdagen en generell anslagshöjning på 400 miljoner, den största någonsin. Den tidigare regeringen lade fram en ny folkbildningsproposition som understryker folkbildningens betydelse för att utveckla demokratin och öka människors möjligheter att lära mer för att kunna påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Tydliga uttryck för en stark tro på den fria och självständiga folkbildningen. Samtidigt ville moderaterna ta bort 300 miljoner från studieförbunden och satsa ensidigt på stora kulturinstitutioner som Dramaten och Operan. Framtiden stod och vägde, vad skulle hända på valdagen? Folkbildningen fick behålla de ökade anslagen efter valet. Men det är ett samhälle präglat av en politisk ideologi som förstärker de ökande samhällsklyftorna som ABF ska verka i. Vår grundidé, mest till dem som har fått minst, förlorade valet, säger ABFs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson när han inter vjuas i verksamhetsberättelsen. Parallellt antogs det nya idéprogrammet, Gör en annan värld möjlig, som ännu tydligare profilerar ABF som en radikal idé rörelse. Vi ska satsa vår del av anslagshöjningen, mellan 70 och 80 miljoner för 2007, i enlighet med idé programmets vision om att minska samhällsklyftorna. Vi vill också säkerställa att ABF kan finnas kvar med verk - samhet i landets alla kommuner och en satsning på samhälls - aktuella föreläsningsserier även på små orter. Därtill ett ungdomsforum under hösten 2007 efter samma modell som ABFs socialistiska forum med ett rikt och brett seminarieprogram, debatter och kultur. att omsätta idéprogrammets teori i praktiken var också utgångs punkten för ABFs framtidsgrupp som började sitt arbete under året. Den utmanande frågan hur ABF skulle se ut om det bildades idag ligger till grund för en djupgående analys av vår roll och uppgift i samhället, vem vi finns till för liksom vår inre uppbyggnad, ledarskap och arbetsgivarroll. De senaste årens stora verksamhetsminskning har äntligen planat ut minskade antalet studietimmar i ABF med drygt 3,5 procent att jämföra med en nedgång på drygt 11 procent året innan. Vi hoppas att den nedåtgående trenden är bruten! Vänner, ta del av vår verksamhet för Det är med glädje som vi bjuder på en del av allt som hänt inom ABF under året, några av våra bidrag till att göra en annan värld möjlig. Elsie Bäcklund Sandberg ABFs förbundssekreterare

2 Utgiven av Arbetarnas Bildningsförbund Box 522, Stockholm Telefon: ABF, ARBETARNAS BILDNINGSFÖRBUND, är Sveriges största och äldsta studieförbund. ABF är en ideell organisation och består av 60 medlemsorganisationer som tillsammans formar förbundet. Verksamheten finns i landets alla kommuner grundades ABF som en samarbetsorganisation för bildningsarbete inom arbetarrörelsens politiska och fackliga grenar samt konsumentkooperationen. Förutom stiftarorganisationerna är hyresgäströrelsen, bostadskooperationen och organisationer för pensionärer, handikappade och invandrare anslutna. ABF är partipolitiskt obundet men delar arbetarrörelsens värderingar. Studiecirkeln är kärnan i ABFs verksamhet. Omkring 70 procent arrangeras i samarbete med medlems- och samarbetsorganisationer och runt 30 procent vänder sig till allmänheten. Utöver studieprogrammet kan den som vill starta en studiecirkel i ABF inom praktisk taget vilket ämne som helst. Programverksamheten med föreläsningar, seminarier, debatter och kulturarrangemang är en annan grundsten. Fritt och frivilligt sammanfattar folkbildningens grund idé. Studiecirkelns pedagogiska metod bygger på att deltagarna utformar studieplanen tillsamman med cirkelledaren och bidrar med önskemål och erfarenheter på lika villkor. Huvuddelen av ABFs verksamhet finansieras genom samhällsbidrag. Det garanterar en fri och självständig folkbildning som är oberoende av såväl näringsliv som samhällsinstanser. ABF är indelat i 86 avdelningar, 19 distrikt och en förbundsexpedition. Varje enhet är en egen juridisk person med fristående styrelse. Förbundsstämman är högsta beslutande organ. Den består av 150 ombud, dels utsedda av de centralt anslutna medlemsorganisationerna och dels av ABF-distrikt och läns avdelningar. Förbundsstämman sammanträder vartannat år. Läs ABFs stadgar på under Om ABF. Omslagsbilder: Kent Werne tog bilden på framsidan under World Social Forum i Kenya Under 2006 arrangerade ABF studiecirklar runt om i landet som förberedelse inför forumet. Fia Jacobsson tog bilden på baksidan när ABF-bandet Norma Bates spelade på Sticky Fingers i Göteborg, (ur boken D.I.Y. från noll till hundra på egen hand som ABF givit ut). Foton och illustrationer: (sidhänvisning och placering på sidan uppifrån och från vänster) Kenneth Andersson: 25:2. Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek: Anna von Brömssen: 15:1, 15:3, 21:3. Arne Björkman: 40:1. Carl Bock: 19. Jenina Dahlberg: 21:4. Lena Eriksson Freeman: 8, 24:1, 24:2. Christina Garbergs-Gunn: 22:2. Carina Gran: 21:1. Jonas Hallqvist: 4, 5:1, 6, 7, 10, 11, 13, 16:1, 18:1, 25:1, 25:3, 26, 27, 30, 31, Pär Helander: 3. Kenneth Hellman: 42. Nina Hellström: 12. Claes Herr lander: 3, 6, 16:2, 16:3, 17,1, 28, 29, 38, 39. Fia Jacobsson: 23. Christina Jonsson: 41. Örjan Leek: 40:2. Victoria Persson: 15:4, 15:5. Fredrik Stehn: 15:2. Anne Stringberg: 20:2, 22:1. Lena Sundin: 21:2. Kristina Sälgvik: 9. Johan Tholsson: 40:3. Produktion: ABFs informationsgrupp, övriga anställda på ABFs förbundsexpedition samt skribenten Jenina Dahlberg. Grafisk form och repro: Graffoto AB Tryck: Elanders Gummessons, Falköping 2007

3 Innehåll 4 Radikal ABF ska vara en omtumlande mötesplats 14 Centrala händelser 26 Nära skrev på ABFs upprop Fritt Museum 28 Ordet Fritt sveriges största idétorg 30 Hundra svenskar deltar i världens största samtal 32 Karl-Petter Thorwaldsson, ABFs ordförande: Vi ska reta alla för att förändra 35 ABFs remissvar Verksamhetsförändringar 38 Centralt anställda och socialt bokslut 41 Medlemsorganisationer 42 Organisationer med samarbetsavtal 43 Centralt förtroendevala 44 Representanter för ABF 46 ABF och samhällsbidragen 48 Årsredovisning 50 Räkenskaper 63 Tabeller och statistik

4 Arbetarnas Bildningsförbund är en radikal idérörelse och en bred folkbildningsorganisation. ur ABFs idéprogram Seminarium på Socialistiskt Forum i Stockholms ABF-hus med bland annat Göran Greider på temat Vad är klass?.

5 Radikal ABF ska vara en omtumlande mötesplats Idéprogrammet kan laddas ner från och finns också i en lättläst version samt som lättläst för synskadade. Anders Selin, Karl-Petter Thorwaldsson och Christina Fjellström är några av dem som författat ABFs nya idéprogram Gör en annan värld möjlig. ABF ska bli ännu mer radikalt, våga sticka ut och profilera sig som idérörelse. Det nya idé programmet Gör en annan värld möjlig blir vägledande för verksamheten på 2000-talet. För mig är radikal att vara förändringsbenägen och ta initiativ, att inte stå vid sidan av och titta på, säger Karl-Petter Thorwaldsson, ABFs ordförande. Liksom att alltid ifrågasätta överheten oavsett politisk färg. ABF har den stora förmånen att kunna ha en fri åsikt. Klyftorna växer i Sverige. Vi befinner oss åter i ett två-tredjedelssamhälle där en tredjedel halkar efter när det gäller utbildning, arbete och deltagande i samhälls- och kulturliv. Idéprogrammet tar avstamp i att framtiden är påverkbar och att en annan värld är möjlig. Genom att skaffa sig kunskap går det att förändra. Det livs - långa lärandet är en avgörande jämlikhetsfråga. Att ABF förnyar sitt idéprogram är en sällsynt företeelse. Det tidigare antogs 1974 och reviderades Men de senaste decenniernas snabba samhällsförändringar skapar behov av ett dokument som bottnar i en modern samhällsanalys. I det omfattande förarbetet har programgruppen bland annat bjudit in omvärldsanalytiker, folkbildningsforskare och samhälls - vetare. Analysen som idéprogrammet utgår ifrån beskriver en mångdimensionell samhällsstruktur där individens möjligheter står i fokus samtidigt som klyftorna åter ökar och det inte är någon självklarhet att nya generationer får det bättre än sina föräldrar. Centrifugen snurrar snabbare idag, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Fler och fler slungas ut mot samhällets ytterkanter och har svårt att ta sig in igen. Analysen konstaterar att vi nått fram till en mer komplex förståelse av vad som betecknar ett välfärdssamhälle, och ställer högre krav på hur livet ska utvecklas, än för bara några årtionden sedan. Mentalt och socialt välbefinnande tillmäts lika stort värde» gör en annan värld möjlig ~ 5

6 Rockbandet Hamburgarna är en grupp utvecklingsstörda musiker från Halmstad som går i rockcirkel på ABF. Här är bandmedlemmarna på konsert på Finlandsbåten. Vår demokratisyn bygger på alla människors lika och unika värde. Vi ser demokratin som en process och en rörelseriktning, inte som ett färdigt system eller givet tillstånd. ur ABFs idéprogram

7 » som fysiskt välstånd. Ett gott liv definieras inte bara utifrån ekonomisk standard utan innefattar värden som ett utvecklande arbetsliv, familj, en berikande fritid, god hälsa liksom dimensioner som allas lika möjligheter att förverkliga sina drömmar och rätten att sträva efter lycka. Hela samhället har höjt sig till en ny nivå, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Nu är det en mer individuell bild som tecknas, man måste se till den enskilda människans situation och behov för att skapa förändring. Medan det tidigare idéprogrammet hade fokus på att bekämpa klassklyftorna lägger det nya till flera likvärdiga jämlikhets aspek - ter som kön, etnicitet, funktionshinder och sexuell läggning. Klasskampen är inte längre tillräcklig som förklaringsmodell för att uppnå ett rättvisare samhälle, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Arbetarrörelsen släpar efter På 1930-, 40- och 50-talen var klassbegreppet mer homogent och kampen för löneutjämning, bättre bostäder och rimliga arbetsförhållanden det givna sättet att öka välfärden för stora grupper. Levnadsstandarden kunde höjas kollektivt och bättre ekonomiska villkor var kärnpunkten i arbetarrörelsens jämlikhetssträvanden. Nu tar sig orättvisorna olika uttryck och flera faktorer samverkar. En lågutbildad kvinna med utländsk bakgrund löper exempelvis stor risk att hamna utanför samhället. Karl-Petter Thorwaldsson beskriver dagens samhälle som min - d re förlåtande, utan plats för svaghet vare sig i arbetslivet eller socialt. Han tänker tillbaka på sin tid som metallarbetare under 80- talet när den som närmade sig 60 år ofta fick mindre fys iskt kräv - ande arbetsuppgifter. Klarar du inte att svetsa på ackord idag blir du långtidssjukskriven eller förtidspensionerad. Klasskampen är inte längre tillräcklig som förklaringsmodell för att uppnå ett rättvisare samhälle. Karl-Petter Thorwaldsson Den enklaste väl fungerande studiecirkel uppfyller idéprogrammets vision om det livslånga lärandet. Jag kallar det egenmakt. Karl-Petter Thorwaldsson Livet är osäkrare, det går snabbt att hamna utanför, förlora sina vänner, tappa självförtroendet. Han menar att folkbildningen kan vara kittet mellan individen och samhället, ge sammanhang, mening och kraft att ta makten över sitt liv. Att mötas runt ett gemensamt intresse, utbyta erfarenheter på lika villkor, lära nytt tillsammans eller utveckla en hobby ger styrka att våga förändra. Den enklaste väl fungerande studiecirkel uppfyller idéprogrammets vision om det livslånga lärandet. Jag kallar det egenmakt. Idéprogrammets ambition är hög, att förändra världen. Namnet Gör en annan värld möjlig kommer ur budskapet En annan värld är möjlig som den globala rättviserörelsen sprider genom World Social Forum. ABF har formulerat devisen som en direkt uppmaning. Vi vill göra revolution med demokratiska medel, säger Anders Selin, förbundssekreterare i Unga Örnar under sin medverkan i programgruppen. Idéprogrammet ska inspirera till att gå ut på barrikaderna. Människosyn och mångfaldsaspekter som varit profilfrågor för Anders Selin och Christina Fjellström, studieansvarig på Hjärtoch Lungsjukas Riksförbund, har ägnats omsorg av programgruppen. Semantisk noggrannhet har varit viktig eftersom diskriminering ofta ligger inbäddad i språket så att stereotypa förhållningssätt cementeras. Att ABF ska verka för allas lika rätt att vara olika kom att bli den övergripande sammanfattningen. Visionen är tydlig och målen för framtiden uttalade. Utgångsläget delvis ett annat. På frågan om en bög skulle kunna bli ordförande i ABF 2006 blir svaret ett entydigt ja. Men Anders Selin tror att det skulle vara svårare för en flata och närmast omöjligt för en transperson att bli vald.» Erika Sahlin och Sumeja Ata från Stockholm reser till World Social Forum i Kenya med ABF i januari För att förbereda sig har de gått i studie cirkel om slavhandel, jämställdhet och internationell politik. ABF ska stimulera lärande om det globala klassamhället och en annan resurs fördelning, säger idéprogrammet. gör en annan värld möjlig ~ 7

8 endevalda som tillhör en underrepresenterad grupp vanligtvis blir företrädare för ett specifikt frågeområde istället för att ingå som en naturlig del i helheten, menar Karl-Petter Thorwaldsson. Det har mycket med oss i majoritetsgrupperna att göra. Vår inskränkta hjärna leder oss fel, det måste vi arbeta aktivt med hela tiden. Karl-Petter Thorwaldsson berättar om en SSU-kongress i Karl - stad 1999 där många medlemmar hade utländsk bakgrund. Det var första gången som jag upplevde att alla var SSUare på lika villkor och deltog som vem som helst, inte i en speciell roll eller företrädare för något särskilt. Ingen talade om så kallade invandrarfrågor utan alla tog upp generella ämnen som ekonomisk utveckling. Det är dit vi måste komma för att idéprogrammet ska bli trovärdigt och inte bara vackra ord.» Rockpoeter på ABF-huset i Stockholm. Att öka förutsättningarna för människor att delta i kulturlivet är en viktig uppgift för ABF, enligt idéprogrammet. Det handlar om okunskap, precis som i resten av samhället. Vi är rädda för det som är olikt oss själva. Bögar finns, mycket genom kändisar som Jonas Gardell och Mark Levengood. Mannen har, som alltid, ett försprång. Det finns en politisk korrekthet också, menar Christina Fjellström. Det ser bra ut att välja en bög som ordförande, men det skulle pratas bakom ryggen. Anders Selin är en av få öppet homosexuella inom arbetarrör - elsen och har länge arbetat med hbt-frågor, bland annat som ordförande i RFSL. När han reser runt i landet och föreläser, oavsett i vilken roll eller inom vilket ämne, presenterar han sig som bög för att öppna för samtal runt hbt-frågor. Det brukar alltid komma fram ett par personer efteråt och berätta att de också är homosexuella. När jag åker runt i ABF händer det aldrig. Arbetarrörelsen släpar efter resten av samhället. Väldigt få socialdemokratiska politiker är exempelvis öppet homosexuella. ABF har många medlemmar bland handikapp- och invandrar - organisationer. Ändå domineras styrelser och anställd personal av etniska svenskar på central såväl som på lokal nivå. Få personer med funktionshinder har arbete eller förtroendeuppdrag i ABF. Fler män än kvinnor återfinns på ledande positioner i organisationen. Det är sällan som en valberedning vänder sig till handikappoch invandrarorganisationer när nya styrelseledamöter ska väljas, säger Christina Fjellström. Stiftarorganisationerna inom arbetar - rörelsen ligger närmare till hands. Vi inom handikapprörelsen är också dåliga på att nominera ledamöter. Mångfalden återspeglas i verksamheten men verksamhet och förtroendevalda hamnar ofta långt ifrån varandra. Ett grundproblem i arbetarrörelsen är dessutom att de förtro- Olikhet berikar Samhället delar in människor i fack utifrån särdrag vägda mot råd - ande normer, fack som är nästan omöjliga att ta sig ur, anser Anders Selin. Ju fler normer vi motsvarar desto mindre risk för att diskrimineras. Svenskar har ingen etnicitet, heterosexuella ingen sexuell läggning och män inget kön, påpekar han. Men vi är inte på förhand givna. Det är inte bestämt vad vi ska bli och vara livet igenom. Många unga ifrågasätter till exempel kön och sexuell läggning. Det är viktigt att folkbildningen är öppen för nya strömningar för att kunna ge människor verktyg att påverka sina liv i den riktning de själva vill. Olikheter är tillgångar som berikar och stärker kollektivet. Jag brukar likna mångfald vid en prunkande sommaräng. Det är inte färgen på enskilda blommors kronblad eller formen på specifika grässtrån som gör den så vacker, det är allt sammantaget. Helheten skapar skönheten. Christina Fjellström ser att kunskapen om människor med Bögar finns, mycket genom kändisar som Jonas Gardell och Mark Levengood. Mannen har som alltid ett försprång. Anders Selin funktionshinder brister, även inom ABF. De som arbetar med handikappverksamhet är initierade, menar hon, men kunskapen omfattar inte alla anställda. Jag är inte säker på att alla som har ett funktionshinder blir sedda och känner att de har samma värde som andra i kontakten med ABF. Även inom handikapprörelsen behöver vi lära oss mer om bemötande. Vi blir experter på det egna funktionshindret men ser inte andras. ABF ligger helt rätt värderingsmässigt men i praktiken är vi inte i fas med det vi säger, menar Anders Selin. Det finns ingen teori eller modell att utgå ifrån när idéprogrammets komplexa vision ska omsättas i verksamhet. Det är exempelvis inte givet vad som ger integration respektive segregation, skapar utanförskap och delaktighet. Karl-Petter Thorwaldsson berättar om en undersökning som visar att estetiska studier sällan leder till arbete. Ändå tillhör estetiskt utbildade dem som» 8 ~ gör en annan värld möjlig

9 Under Regnbågsfestivalen i Malmö belönades Susanne Lund på ABF Malmö med ett hedersmedlemskap i RFSL för sitt brinnande intresse för hbt-frågor. Det betyder mycket att ABFs arbete för allas lika värde uppmärksammas, säger Susanne Lund. ABF ska motverka alla former av främlingsfientlighet, rasism och diskriminering genom att skapa fler möten mellan olika kulturer och människor med olika ursprung och sexuell läggning. ur ABFs idéprogram

10 » klarar sig bäst i samhället tack vare stärkt självförtroende och sociala kunskaper som att kunna tala för sin sak och våga stå för en åsikt. Liksom att kunna värdera information och sätta in den i ett större sammanhang. Att sjunga i kör eller spela i rockband är kanske det bästa sättet att utjämna klasskillnader. Självförtroende är lika bra på persiska som på svenska. Karl-Petter Thorwaldsson Arbetarrörelsen har inte varit framgångsrik sedan 1980-talet. Hög arbetslöshet, bostadssegregation och ökande utbildnings klyftor är kvitto på det, anser Karl-Petter Thorwaldsson. Han efterlyser nya politiska redskap men understryker att folkbildningen aldrig kan ta ett politiskt ansvar. Däremot dra lärdom av modeller för samhällsförändring som politik är byggd på och följa och förstärka en gemensam viljeriktning inom arbetarrörelsen. Arbetarrörelsen saknar också en bra modell för ökad integra - tion. Det var faktiskt bättre förr även om det fanns en stor tafflighet under 70-talet. Vi hade till exempel en särskild invandrardel under första maj. Det blev ändå ett möte mellan invandrarrörelserna och de svenska folkrörelserna. Nu är det ofta så att turkar träffar turkar och chilenare träffar chilenare i hundratals studiecirklar varje år. ABF skulle kunna vara en mötesplats och tummel - plats för olika kulturer på ett helt annat sätt än idag. Karl-Petter Thorwaldsson lyfter också fram att andra ser segregation som bättre än integration. Att gemenskapen i den egna organisationen och samvaron med landsmännen stärker självförtroendet så att människor vågar gå ut i det svenska samhället. Självförtroende är lika bra på persiska som på svenska, säger han. Kämpar för global rättvisa ABF har stark lokal förankring med verksamhet i landets alla kommuner men också ett internationellt engagemang. Globaliseringen ökar vikten av att knyta ihop lokalsamhället med omvärlden. Att ABF ska vara en del i den globala rättviserörelsen är ytterligare en uppdatering jämfört med tidigare idéprogram. I Sverige ser många globaliseringen som något negativt. Men vårt land är en del av det globala samhället oavsett vad vi tycker om det. Alla hot och alla lösningar är globala. En svensk Volvoar- 10 ~ gör en annan värld möjlig

11 Skaparkraft I Botkyrka har ett hundratal kvinnor samlats hos ABF för att brodera sin bild av hembygden. Tillsammans skapade de Botkyrkabonaden, ett konstverk i monumentalformat. Delar ställdes ut på Nordiska museet under sommaren och den färdiga bonaden hänger i Hallunda Folkets Hus. ABF ska ge människor förutsättningar för eget skapande som gör dem till aktörer istället för till enbart konsumenter, fastslår idéprogrammet. ABFarna på World Social Forum börjar bli en folkrörelse i sig. Karl-Petter Thorwaldsson betare har till exempel mycket gemensamt med en metallarbetare i Sydamerika, säger Karl-Petter Thorwaldsson. ABF kan vara en unik resurs som länk mellan sina medlemsorganisationer och folkrörelser i hela världen. Ett exempel är den stora läs- och res-satsningen med World Social Forum i Kenya 2007 som mål. 150 personer runt om i landet förberedde sig i studiecirklar om globalisering, hur ett världsforum fungerar och ämnen med anknytning till Afrika. I Nairobi väntar möten och erfarenhetsutbyte med gräsrotsaktivister från bland annat världens fackföreningsrörelser, kvinnoorganisationer och organisationer för jord- och medellösa. Det är första gången som en så stor grupp svenskar deltar i ett världsforum. Det är också första gången som ABF arrangerar egna seminarier. Studiesatsningen fortsätter efter resan när många av deltagarna startar egna cirklar för att sprida kunskap och insikter vidare. ABFarna på World Social Forum börjar bli en folkrörelse i sig, säger Karl-Petter Thorwaldsson stolt. Konsumentmakten ser han som ett av de mest verkningsfulla påtryckningsmedlen för att åstadkomma förändring globalt. Han menar att vårt gemensamma rättvisearbete gör större skillnad än WTO, (World Trade Organisation), och lagstiftning. ABF har en viktig uppgift i att sprida kunskap om vad varje människa kan göra för att bidra till en hållbar utveckling i hela världen. Rättvisemärkt är ett konkret exempel. Det har skapat en marknad för etiskt producerade varor. Företagen i tredje världen är mer känsliga för marknadssvängningar än för lagar. Trots att WTO har verkat i 20 år och det finns lagar mot barn- och slavarbete jobbar hundra miljoner människor under sådana omständig heter. Konsumentmakt påverkar snabbare än lagstiftning. Varje person som får skäligt betalt för att plocka kaffe uppfyller visionen i idéprogrammet. Lockar eller stöter bort? ABF är landets största studieförbund med cirkeldeltag - are och mer än fyra miljoner besökare på föreläsningar, seminarier, debatter och kulturarrangemang Medan de kortare arran gemangen lockar fler och fler har antalet cirkeldeltagarna minskat under flera år. Deltagarundersökningar visar att många människor väljer studiecirkel utifrån ämne, en duktig ledare, tid och plats snarare än utifrån studieförbundets ideologiska till - hörighet. Relativt många upplever även en ideologisk profil som belastande och vill inte koppla studier till ett åsiktsmässigt ställningstagande. Samtidigt stipulerar folkbildningspropositionen större skillnader mellan studieförbunden och slår fast att det är olikheterna som motiverar nio studieförbund. När idéprogrammet tar tydlig ideologisk ställning och profilerar ABF som en radikal idérörelse ligger det i linje med de politiska intentionerna. Men finns det en risk att stöta bort människor? Allt som sticker ut stöter bort. Men jag tror att potentialen att locka är större än risken att störa bort, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Att ABF profilerar sig som radikalt betyder inte att man» gör en annan värld möjlig ~ 11

12 ABF ska vara en viktig lokal kulturbärare och bedriva kulturverksamhet över hela landet ur ABFs idéprogram Boken på väg I Nils-Olofs hytt snurrar alltid en ljudbok Det är trevligt att lyssna på en bok när man kör, mycket roligare än att höra på radio eller cd. Det blir så ensidigt efter ett tag. Nils-Olof Nilsson från Eneryda har kört långtradare i 38 år. Han är en trogen gäst på landets sex vägkrogsbibliotek och väntar ständigt på att nya titlar ska komma in. Jag har lyssnat på nästan allt som finns, det närmar sig hundra böcker. Helst väljer han deckare och uppskattar särskilt Håkan Nesser. Jan Guillous böcker om Arn gjorde också ett starkt intryck. Det är roligt att komma i kontakt med något nytt, något som man aldrig haft en tanke på att köpa eller låna tidigare. Vägkrogsbiblioteken är ett samarbete mellan Transportarbetareförbundet och Hotell och Restaurang Facket. Det första invigdes i Tönnebro ABF är med och utbildar bokombunden som ansvarar för landets arbetsplatsbibliotek, där vägkrogsbiblioteken är en del.

13 Guidad rundvandring med ABF lockade kulturintresserade 55+ till Liljevalchs konsthall i Stockholm. Sambanden mellan kultur, bildning, demokrati och ett livslångt lärande är uppenbara, konstaterar ABFs idéprogram.» Öppenhet är radikalt för mig. En lesbisk sjuttonåring med rakblad i näsan kan vara en kulturkrock för en sjuttioårig dam som väver. Det radikala är att mötas och få ta del av varandras världar. Christina Fjellström läser Karl Marx på engelska i engelskacirklarna. Alla som har ett funktionshinder står självklart inte till vänster politiskt, säger Christina Fjellström. Det finns även handikapp - förbund som inte är medlemmar i ABF. Men de som är medlemmar stödjer grundvärderingarna. ABF ska inte vara en partipolitisk organisation men ha en idépolitisk profil som står för samhälls - engagemang och demokratiutveckling. Det tror jag många kan känna sig hemma i. ABFs möjlighet att förändra världen ökar om vi är stora, menar Anders Selin. Men vi får inte sälja ut vår själ till förmån för cirkel - deltagandet. Måste vi välja ska våra grundvärderingar gå före volym. Christina Fjellström ser gärna att den ideologiska profilen kommer till uttryck i varje studiecirkel. ABF har inget att skämmas för, säger hon. Vi anstränger oss mest för dem som fått minst, säger Karl-Petter Thorwaldsson. Men det måste alltid finnas en bra infrastruktur för folkbildning generellt. Det får aldrig bli så att den som har god ekonomi känner sig ovälkommen. Radikal mer än ideologi Begreppet radikal uttrycker inte bara en ideologisk inriktning utan betecknar också en rad egenskaper som ska utmärka ABF. Radikal kan vara att göra det oväntade, säger Anders Selin. Liksom att leda men inte ledas, att gå före och våga provocera. Men vi ska inte gå så långt före att de som kommer efter tappar kontak - ten. Det är viktigt att få folk med sig för att kunna uträtta något. Karl-Petter Thorwaldsson lyfter fram initiativförmåga och vilja till förändring liksom vikten av att alltid ifrågasätta överheten. Tar ABF tillvara möjligheten att ha en fri åsikt? I verksamheten gör vi det. De mest spännande samtalen om tillkortakommanden i arbetarrörelsen tycker jag initieras av ABF och inte av Timbro. Öppenhet är radikalt för mig, säger Christina Fjellström. En lesbisk sjuttonåring med rakblad i näsan kan vara en kulturkrock för en sjuttioårig dam som väver. Det radikala är att mötas och få ta del av varandras världar. ABF ska vara en omtumlande mötes plats. gör en annan värld möjlig ~ 13

14 ABF ska utveckla en vital folkrörelsedemokrati, stärka den ideella sektorn och medverka till en ökad demokratisering av samhället och arbetslivet. ur ABFs idéprogram Ekonomidebatt på Socialistiskt Forum på ABF Stockholm.

15 Anneli Jordahl samtalar med ABFs Göran Eriksson. c ABFs Elsie Bäcklund Sandberg delade ut böcker på Noliamässan i Piteå. centrala händelser ABF på Bok- och Biblioteksmässan lockade med föreläsningar och kultur På temat Bilda dig en uppfattning bjöd ABF in till sin stora monter på årets bokmässa i Göteborg. Under fyra dagar fick mässbesökarna smakprov ur ABFs breda föreläsningsverksamhet med framträdanden av bland andra författaren Henning Mankell, journa - listerna Britt-Marie Mattsson och Jan Guillou och före detta riksdagsledamoten Gustav Fridolin. ABFs litteraturstipendium delades ut av förbundssekreterare Elsie Bäcklund Sandberg till en annan Elsie: Elsie Johansson som prisades för sitt författarskap. Poetry Slam-mästarna Emil Jensen och Solja Krapu uppträdde. Torsdagens traditionsenliga mingelparty var glammigt och välbesökt. Tuffa t-shirts och kassar i serien Bilda dig en uppfattning delades ut. Så arbetar förbundsexpeditionen Förbundsexpeditionen har ansvar för det förbundsövergripande arbetet inom ABF, ett arbete som utförs i linje med beslut fattade av förbundsledningen, förbundsstyrelsen och representantskapet. Förbundssekreteraren ansvarar för att arbetet på expeditionen organiseras och utförs på rätt sätt. De aktiviteter som förbundet genom för nationellt har till syfte att uppmuntra och sprida bildning och kultur. Vårt arbete riktar sig till flera olika målgrupper: medlemsorganisation - ernas och samarbetsorganisationernas före - trädare och medlemmar, de anställda i hela ABF-organisationen, cirkelled arna, allmänheten, opinionsbild are inom kultur- och bildnings - området med flera. ABFs informationsgrupp stod bakom innehållet i montern tillsammans med ABF Göteborg, ABF Malmö, ABF Stockholm och ABF Väster - botten medan Bilda Idé stod för formgivningen. Hat trick för verksamhets berättelsen ABF gjorde hat trick i populär kommunikation när verksamhetsberättelsen för tredje året i rad vann första pris för Årets verksamhetsberättelse i tävlingen Svenska Publishing-priset. Det är första gången som en organisation får priset tre gånger i rad sedan det instiftades för sexton år sedan. ABF belönades för att verksamhets - berättelsen lyckats förmedla den varma och engagerade stämning som skapas när människor möts, diskuterar och bildar sig en uppfattning i ABFs förläsnings- och seminarieverksamhet. ABF har i flera år arbetat fram ett uttryck som ska spegla organisationens själ. Verksamhetsberättelsen blev också en av finalist - erna till Bästa årsredovisning inom ideella sektorn som varje år utlyses av Öhrlings Pricewaterhouse- Coopers. För en levande verksamhets - berättelse med en varm ton i både text och bild. Juryns motivering till Svenska Publishing-priset ABF på kongresser ABF deltog under året på flera av medlemsorganisationernas kongresser och konferenser. Exempelvis socialdemokraternas valupptakt, Byggnads - arbetareförbundets kongress, SEKOs kongress och s-kvinnornas internationella konferens. Dessutom hade ABF en monter med prova på-verksamhet på mässan Stora Nolia i Piteå och fanns med på Landsbygdsriksdagen i Borås. Informationsgruppen deltog i kommunikationsarbetet inför arrangemangen och i planeringen samt bidrog med mon - terförslag och informationsmaterial. Socialistiskt forum på ABF-huset i Stockholm var ett annat arrangemang där ABFs förbundsexpedition deltog med seminarier, bokbord och rapporter på webben. centrala händelser ~ 15

16 Louise Malmström är socialdemokratisk riksdagsledamot för Östergötland. Hon sitter i utbildningsutskottet och är suppleant i kul tur utskottet. Profilfrågorna är folkbildning och vuxen utbildning. Louise Malmström har arbetat på ABF Norr köping och är ledamot i ABFs representantskap samt ordförande i ABFs framtidsgrupp. centrala Gemensam kommunikations policy Informationsgruppen tog under året fram en kommunikationspolicy för hela ABF. Policyn är en hjälp att leva upp till gemensamma mål och följa övergripande riktlinjer. I ett samlat dokument beskrivs informationskanaler, teknik, regelverk och rollfördelning mellan medarbetare, medlemsorganisationer, förtroendevalda, ABF-avdelningar och förbundsexpedition. Policyn antogs av förbundsstyrelse och representantskap i december Alla ABF-anställda kan ladda ner kommu - nika tions policyn från intranätet. c Medieutbildningar i ABF Medieutbildningarna fortsatte. ABF-avdelningar runt om i landet fick stöd i att bygga webb - platser och grunderna i nyhets - värdering och press arbete lärdes ut. Ett 50-tal ABFare tränade på att skriva notiser, pressmeddelanden, upprätta egna medie - register och skriva nyhetsnotiser. ABFs uppskattade mediehandbok användes och på ABFs intranät finns praktiska tips om mediearbete. händelser Framtiden i fokus Hur skulle ABF se ut som studieförbund om det grundades idag? Den frågeställningen har anställda, förtroendevalda och medlemsorganisationer runt om i landet fått brottas med under hösten. ABFs framtidsgrupp, tillsatt av förbundsstyrelsen, startade ett förnyelsearbete som ska resultera i en genomförandeplan att lägga fram för förbundsstämman Områden som ABFs syfte, roll i samhället och vem organisationen finns till för diskuteras, liksom frågor om inre uppbyggnad, ledarskap och arbetsgivarroll. Det roligaste är att få tänka helt fritt utan att bli stoppad i tanken, säger Louise Malmström, ordförande i framtidsgruppen. Vi lyfter upp problem och möjligheter förutsättningslöst och kan komma med kontroversiella förslag. Arbetet ska kännetecknas av kritisk granskning, ifrågasättande och viljan att tänka nytt. Öppenhet, dialog, delaktighet och samverkan är honnörsord. Det finns en misstro inom delar av ABF, berättar Louise Malmström. Den klassiska spänningen mellan lokal och central nivå liksom mellan stora och små avdelningar. Det måste vi hitta ett sätt att överbrygga. Att förverkliga visionen i det nya idéprogrammet, Gör en annan värld möjlig, som profilerar ABF som en radikal idérörelse är den sammanhållande länken mellan arbetets alla dimensioner. Ur de fria diskussionerna har tio fokusområden utkristalliserat sig. Under 2007 ska framtidsgruppen resa runt i landet och fördjupa dialogen. Ett pass Tai Chi gav förbundsstämmans andra dag en flygande start. ABFs förbundsstämma på 100-årsjubilerande Brunnsvik Ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson öppnade ABFs förbundsstämma 2006 på 100-års - jubilerande Brunnsviks folkhögskola med ett välkomstanförande fyllt av framtidstro. Nu är det vår i folkbildningen! Den stora anslagsökning som regeringen ger folkbildningen är den största satsningen någonsin. Det är ett kvitto på att vår verksamhet påverkar samhällsdebatten och att den finns i människors vardag! Förbundsstämman är högsta beslutande organ i ABF och hålls vartannat år. Huvudpunkten för årets stämma var att fastställa ABFs nya idéprogram Gör en annan värld möjlig, som tydligare profilerar ABF som en radikal idérörelse och folkbildningsorganisation. Smakprov ur verksamheten presenterades i ett estradsamtal som leddes av Helene Else-Marie Sandstedt och Moniqa Manner - klev höll koll på protokollen. Oljons, presschef på förbundsexpeditionen. Fyra cirkelledare från Dalarna berättade levande om sina studiecirklar och speglade några av ABFs prioriterade utvecklingsområden: Kulturprojektet Läs för mig pappa, Framtidspiloterna, ett demokratiprojekt för ungdomar, ABF-skolan där LOmedlemmar läser in grundskola och gymnasium på arbetstid och ABFs Hälsoskola. 16 ~ centrala händelser

17 Mer regn i framtiden? ABF satsar en halv miljon på Klimatskolan Under 2006 beslutade ABF att sätta fokus på miljön. En halv miljon avsätts 2007 för att starta Klimatskolan, som blir en av decenniets största studiecirkelsatsning i ABF. Folkbildning och miljö hör definitivt ihop. En halv miljon är bara en första grundplåt, konstaterar förbundssekreterare Elsie Bäcklund Sandberg. Bättre kunskaper kring klimatfrågor är en förutsättning för att människor ska kunna bilda sig en uppfattning och göra genomtänkta val för ett hållbart samhälle. ABFs Klimatskola ska underlätta valen, ge sammanhang, påvisa samband och vara tydligt åtgärdsinriktad. Liksom den populära ABFs Hälsoskola kommer Klimatskolan att innehålla flera olika studiecirklar att välja mellan. Klimatfrågan är en ödesfråga i dag. Det finns ett stort behov av att känna att man kan göra något även i liten skala. abf.se bilda dig en uppfattning Intresset för folkbildningens framtid var stort inom arbetarrörelsen under året vilket också aktualiserade folkbildningsfrågorna i den allmänna samhällsdebatten. ABFs webbplast, abf.se, satte fokus på opinionsbildning i satsningen på nyheter och pressinformation som fortsatte. Den socialdemokratiska regeringen presenterade en ny folkbildningsproposition, den största generella anslagsökningen någonsin beviljades av riksdagen och i valrörelsen splittrades partierna i synen på folkbildningspolitiken. För ABF var det viktigt att lyfta fram den enskilda människans perspektiv och synliggöra folkbildningens betydelse för att motverka två tredjedelssamhället och överbrygga klyftor inom kultur, utbildning och på arbetsmarknaden. ABFs ordförande Karl-Petter Thorwaldsson och förbundssekreteraren Elsie Bäcklund Sandberg skrev debattartiklar medan ett flertal av de över hundra nyhetsartiklarna belyste sakfrågorna. abf.se genomförde också en webbundersökning för att kartlägga surfarnas behov och önskemål. Undersökningen visade bland annat att nästan hälften av den drygt halva miljon som årligen söker sig till abf.se gör det för att anmäla sig till eller hitta information om cirkelutbudet. Drygt 40 procent av surfarna finns i storstadsområdena men spridningen i landet är ändå god. Nästan 70 procent är kvinnor och den största åldersgruppen, nästan 30 procent, ligger mellan 36 och 45 år. Knappt 10 procent surfar in på abf.se i syfte att läsa nyheter medan runt 40 procent gör det när de väl kommer dit. Det innebär att webbartiklarna når ut till runt personer på ett år. Att 2 procent av besökarna är politiker och 1 procent journalister visar ytterligare webbplatsens betydelse som forum för opinionsbildning och marknadsföring. Med utgångspunkt i undersökningen har layouten förändrats något för att göra det lättare att hitta studiecirklar lokalt. Ett utvecklingsprojekt startades också för att göra cirkelutbudet tillgängligt via nätet över hela landet. ABF tog ställning mot prostitution under fotbolls-vm ABF tog ställning mot prostitution under fotbolls-vm i Tyskland. ABFs representantskap antog ett uttalande till stöd för EUs socialister och Svenska UNIFEM-kommittén som krävde aktion från en rad makthavare. ABF uppmanade allmänheten att skriva på uppropen via abf.se. Mer än personer läser nyheter och debattartiklar på abf.se varje år. ABFs Kampamjsajt Frittmuseum.se samlade nästan påskrifter. fritt 75 år sedan skotten i Ådalen museum se I maj 2006 var det 75 år sedan fem arbetare sköts ihjäl av militären i Ådalen när de kämpade för drägliga villkor. Ove Lundgren på ABF Ångermanland ansvarade för den två dagar långa minneshögtid som hölls på och runt den historiska platsen. Vi behöver minnas och förstå vår historia för att se vad som format dagens samhälle. Händelserna i Ådalen 1931 var en tragisk kulmen som fick mycket positiva efterverkningar. Kampen då har stor betydelse för hur det ser ut nu. centrala händelser ~ 17

18 Foldern Gränslöst bjud in världen i cirkeln tipsar om hur ett internationellt perspektiv kan integreras som en naturlig del i alla typer av studiecirklar. Vilka studiecirklar vill rock n roll-seniorerna gå? Rekordgenerationen eller rock n roll-generationen fyrtiotalisterna beskrivs ofta med epitet som signalerar ett trendbrott. När de nu börjar gå i pension söker de första av 1,9 miljoner nya seniorer en aktiv och utvecklande vardag utanför arbetslivet. För att möta den moderna pensionärens önskningar och förväntningar på folkbildningen startade ABF och PRO Seniorprojektet under Projektets uppgift är att identifiera den nya generationen och kartlägga behovet av utbildning och utveckling för att även fortsättningsvis kunna erbjuda seniorer ett brett utbud av studiecirklar, föreläsningar och seminarier som inspirerar och berikar. Analysen utgår ifrån fyrtiotalisterna livsbetingelser som gjort dem till pionjärer på många områden och som för med sig nya förväntningar på pensionärslivet. Exempelvis är de den första tonårsgenerationen, den första tågluffargenerationen, den första universitetsgenerationen och den första TV-generationen. Generellt sett har de bättre ekonomi och är mer välutbildade än tidigare generationers pensionärer. Jag tror på att samverka mer med folkhögskolor och högskolor för att öka kvaliteten i cirklarna. Liksom på samarbete med kulturorganisationer som Riksteatern och Riksutställningar, säger Ulf Bergqvist, projektledare för Seniorprojektet och nybliven avtalspensionär. Knutet till projektet finns en referensgrupp med pensionerade politiker och fackliga företrädare. Under hösten har försöksverksamhet startat på ett tiotal orter. Gör världen jämställd centrala ABF vill sprida kunskap om FN:s Kvinnokonvention. Under 2006 startade projektet Gör världen jämställd där ABF tillsammans med UNIFEM Sverige har som ambition att starta studiecirklar utifrån de olika artiklarna i konventionen. I december 2005 beviljades medel till projektet. En studiehandledning togs fram under våren, och hela projektet presenterades på folkbildningsfesten Ordet Fritt i Eskilstuna. Information har också spridits under Almedalsveckan, vid Bok- och Biblio - teksmässan samt Mänskliga Rättighets dagarna. Ett 20-tal personer, lokalt aktiva inom UNIFEM, har fått utbildning för att kunna vara med som expertpersoner vid informations- och upp takts - träffar i ABF-avdelningar och ABF-distrikt. Pro - jektet kommer att slutföras i maj c händelser Bolivia en annorlunda värld Med premiär på folkbildningsfesten Ordet Fritt i Eskilstuna i juni har en upplevelseutställning om Bolivia vandrat runt i landet. I Örebro, Karlskoga, Falun, Hofors, Sandviken, Gävle, Söderhamn och Härnösand har närmare personer stigit in i miljöer som regnskogen, staden och gruvan för att lära sig mer om Bolivias kultur, historia och samhälle. ABF bidrog till nytt rekord för Rättvisemärkt Engagemanget för rättvis handel och Rättvisemärkt ökade kraftigt inom ABF under Tusen - tals personer fick kunskap om Rättvisemärkt genom studiecirklar, skolinformation, informationskvällar och kurser. Längst har ABF Värmland kommit, som under året genomförde 71 kulturprogram och fem studiecirklar. Under året ökade försäljningen av Rättvisemärkta produkter med hela 63 procent, vilket är nytt rekord. ABFs satsning har betytt mycket. Människor får en djupare kunskap när de får chansen att lyssna på ett föredrag eller delta i en studiecirkel, säger Emma Rung, som varit projektanställd på ABF Värmland. Hon och ytterligare en person från ABF Värmland reste till Dominikanska republiken för att besöka och intervjua arbetare på rättvisemärkta och icke rätt visemärkta plantager. Rättvisemärkt är en etisk och social märkning med fokus på mänskliga rättigheter. Arbetarna garanteras bland annat en skälig lön och rätten att organisera sig fackligt. De kooperativ som blir rättvisemärkta måste vara demokratiskt styrda. 18 ~ centrala händelser

19 ABF ska vara en del av den globala rättviserörelsen. I samverkan med nya och etablerade rörelser, inom och utom nationens gränser, vill vi länka samman den lokala och globala rättvise- och demokratikampen. ur ABFs idéprogram ABF Värmland gjorde en studieresa till Dominikanska republiken för att intervjua arbetare på rättvisemärkta och icke rättvisemärkta plantager. Emma Rung var en av deltagarna. Skillnaden mellan ett Rättvisemärkt plantage och ett konventionellt plantage är väldigt tydlig. Arbetarna på rättvisemärkta odlingar har helt andra rättigheter och möjligheter.

20 Nya Fönstret ett inbjudande kulturmagasin för alla Fönstret, ABFs magasin om bildning, samhälle och kultur, har genomgått en synbar förändring under Med ny chefredaktör lanserades nya Fönstret från och med nummer 3/2006. Tidningens form har gjorts om, formatet är förändrat och papperskvaliteten förbättrad. Nya medarbetare har engagerats, från formgivare till skribenter och fotografer. Tidningens utgivningsfrekvens har också minskat från åtta till sex utgåvor per år, med syfte att koncentrera mer resurser till varje utgivningstillfälle. Sidomfånget har därför samtidigt ökats från 40 till 60 sidor per nummer, vilket gör att fler sidor produceras varje år, trots minskningen i utgivningsfrekvens. Syftet med alla dessa förändringar är ett och samma: Att ABFs egen tidning ska vara ett modernt, attraktivt magasin som ses som en välkommen gåva av målgruppen, de nästan cirkelledare som är aktiva inom ABF. Fönstret vill vara ett kulturmagasin för alla. Under 2006 har en grund lagts för att fler ska upptäcka och uppskatta tidningen Fönstret. centrala c händelser Ljusning för ABF-internationalen Svenska ABF har tagit ett fortsatt stort ansvar för ABF-internationalen IFWEA, (International Federation of Workers Education Associations), som har mer än 100 medlemsorganisationerna runt om i världen förankrade i fackföreningsrörelse och andra folkliga rörelser. IFWEA har länge brottats med minskade ekonomiska och personella resurser. Under 2006 syntes en ljusning då engelska Transportarbetarförbundet ställde en person på deltid till sekretariatets förfogande, tillika generalsekreterare. I november stod ABF värd för IFWEAs exekutivmöte. Verksamheten inom Euro-WEA, (Workers Education Associations), den europeiska ABF-sammanslutningen, har i princip avstannat helt till följd av bristande resurser och engagemang från medlemsorganisationerna. ABF i Norden satsade offensivt på folkbildningen kring trafficking och kvinnors utsatthet. Medlemskapet i de internationella organisationerna är ett av uttrycken för ABFs globala engagemang. 20 ~ centrala händelser Guldnålen till tre ABFare som kämpat för demokratin ABF delade ut sin finaste utmärkelse, guldnålen, till tre engagerade folkbildare under Kristina Eriksson, styrelseordförande i ABF Södermanland och ledamot i ABFs förbundsstyrelse, fick guldnålen för att hon alltid har kämpat för att synliggöra folkbildningens och kulturens kraft, värde och betydelse för människorna, samhället och den demokratiska utvecklingen. Arne Cronström, tidigare ordförande i ABF Malmö, tilldelades guldnålen för sitt mångåriga och breda arbete som förtroendevald, där han har haft en mycket stor betydelse för ABF och folkbildningen i stort. Kjell Högberg, tidigare ombudsman på ABF Malmö, uppmärksammades för sitt gedigna och mångsidiga folkbildningsarbete lokalt, regionalt och nationellt. Guldnålen är en symbol för mångfald och bredd samt visar på bärarens gedigna och mångåriga arbete inom ABF. Guldnålen har delats ut av ABFs förbundsstyrelse sedan Hantverksutställning i Karelen. Folkbildningen i Karelen 10-årsjubilerar Under tio år har ABF samarbetat med KROO- SO, en liten folkbildningsorganisation i ryska Karelen. Jubileet firades under kulturdagarna i Olonets i oktober. Festen började med bildspel, berättelser och kulturinslag som skildrade de tio åren, och fortsatte med seminarier och en hantverks- och fotoutställning. Vid kvällens middag uppvaktade ABF och de andra svenska samarbetsorganisationerna med pengar till en egen folkbildningsmässa som Ordet Fritt. Filmfestival om makt och rättvisa För åttonde året i rad var ABF med och arrangerade filmfestivalen Makt och rättvisa. Från Älvsbyn i norr till Malmö i söder visades tankeväckande filmer under en vårmånad. Filmerna skildrade Sverige och världen och följdes upp med samtal.

21 Prisade folkbildare Tre folkbildare har uppmärksammats med hedrande utmärkelser under De lyfts fram för sitt djupa engagemang och mångåriga arbete för allas rätt till bildning och kultur. Förre utbildningsministern Bengt Göransson (bilden), nu verksam vid ABF Stockholm, utnämn des till hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakul teten, Göteborgs universitet. Bengt Göransson beskrivs som en politiker som bygger broar mellan folkrörelse och akademi. Han utnämns till hedersdoktor med motiveringen: Bengt Göransson är en orädd och ständigt ifrågasättande intellektuell. Bengt Göransson fick även årets kulturpris till Adam Brombergs minne för sin roll som introduktör och samtalsledare på ABF-huset i Stockholm. Detta är i bästa mening genuin folkbildning, fastslår juryn. Priset på kronor är instiftat av Brombergs förlag. Göran Eriksson (bilden), studieombudsman och chef för ABF Stockholm, tilldelades Hans Majestät Konung ens medalj i 8:e storleken i högblått band för värdefulla och initiativrika insatser på folkbildningens område. Folkbildaren Inge Johansson uppmärksammades med regeringens medalj Illis quorum meruere i guld av åttonde storleken. Utmärkelsen får han för sina betydande insatser i folkbildningen tjänst. Inge Johansson, född 1916, har under många år verkat inom ABF, bland annat som förbundsordförande, studierektor och chefredaktör för tidningen Fönstret. Elsie Johansson ABFs litteraturstipendiat 2006: Författaren Elsie Johansson fick ABFs litteraturstipendium Sedan 1949 delar ABF ut stipendiet på kronor till författare som med ordets hjälp vill synliggöra det osynliga och få oss att förnimma det glömda. Elsie Johansson väjer inte för svåra teman som kväst kvinnlig sexualitet, ångest och skam. Ändå har hon fått en trevlighetsstämpel som hon gärna vill skaka av sig. Jag ses ofta som vedspisarnas egen besjungerska, som absolut ofarlig. Men jag är ingen snäll liten tant, långt därifrån, sa Elsie Johansson när hon mottog stipendiet i anslutning till ett seminarium om hennes författarskap i ABFs monter på Bokmässan i Göteborg. Ur ABFs motivering: Elsie Johanssons författarskap och yrkesliv står i samklang med folkhemmets framväxt och hon skildrar klassresan från Fattigsverige till medelklass på ett öppet och naket sätt. Alltid på de utsattas sida och alltid med ett klassperspektiv. I den självbiografiska romansviten Glasfåglarna, Mosippan och Nancy är Elsie Johansson en mästare på att beskriva människors villkor och känslor, särskilt de svåra som skam, ängslan och sexualitet. Hennes verk lyser av berättarglädje och genomsyras av lusten att kämpa, att aldrig ge sig. Några tidigare mottagare av ABFs litteraturstipendium: 1949 Stig Sjödin och Axel Strindberg 2002 Göran Greider 2003 Agneta Elers-Jarleman 2004 Fredrik Ekelund 2005 Mats Berggren Birgitta Holm får årets Moa-stipendium Litteraturvetaren och författaren Birgitta Holm fick 2006 års Moastipendium. Stipendiet på kronor delas årligen ut av ABF och Författarsällskapet Moas vänner till en författare som skrivit och verkat i Moa Martinssons anda. Sedan 1969 har Birgitta Holm varit forskare och lärare vid en rad svenska universitet. Hon är främst känd för sina böcker och föreläsningar där hon lyfter fram den kvinnolitterära traditionen. Ur juryns motivering: Litteraturvetaren Birgitta Holm är en av Sveriges mest kända folkbildare. Sedan 1960-talet har hon i Moas anda, fräckt, intelligent och med stor humor, framhävt de kvinnliga författarskapen. Som föreläsare trollbinder hon sin pub - lik med ett alldeles personligt tonfall. Oförtrutet har Birgitta Holm om och om igen ställt frågan vad kvinnliga författare har betytt för svensk roman konst. Hennes böcker om Fredrika Bremer, Selma Lagerlöf och Sara Lidman har nått ut till många entusiastiska läsare. Till våren utkommer en monografi om Victoria Benedictsson. Flera som har fått Moa-stipendiet: 1991 Kerstin Ekman 1995 Majgull Axelsson 1996 Sara Lidman 1998 Kjell Johansson 1999 Elsie Johansson 2004 Gerda Antti 2005 Ulrika Knutson 2005 centrala händelser ~ 21