ÖVERSIKTSPLAN FÖR FAGERSTA KOMMUN

Transkript

1 ÖVERSIKTSPLAN FÖR FAGERSTA KOMMUN FÖRSLAG ANTAGEN TILL SAMRÅDSHANDLING APRIL

2 2

3 ÖVERSIKTSPLAN FÖR FAGERSTA KOMMUN ANTAGEN Ledningsgrupp: Kommunstyrelsens arbetsutskott Styrgrupp: Anders Folkesson, kommunkansliet, Harold Nilsson, NVK, och Jan Åhs, Västmanland-Dalarna bygg- och miljöförvaltning. Arbetsgrupp: Jan Åhs i samverkan med Karin Jegeros, Thomas Nyberg vid miljöoch byggförvaltningen samt Kristoffer Jasinski, Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, och med värdefullt bidrag från Erika Flygare (miljö- och byggförvaltningen). Samrådshandlingen (i ett tidigare skede av planarbetet) utarbetades av Johanna Ekhall i samråd med övriga på dåvarande miljö- och stadsbyggnadskontoret, genom en tillfällig insats under våren Övrig personal på miljö- och byggförvaltningen samt på övriga förvaltningar i Fagersta kommun har bidragit med synpunkter och underlagsmaterial. Foto: Johanna Ekhall 3

4 4

5 SAMMANFATTNING Med Översiktsplan för Fagersta kommun vänder vi oss till kommuninvå narna, de politiskt valda representanterna, företagarna och övriga i kommunen verksamma, länsstyrelsen och andra myndigheter samt olika intresseorganisationer. Kommunen ser positivt på ett ökat byggande av bostäder i kommunen samt nyttjande av mark och vatten för rekreation och friluftsliv. Allt nyttjande ska vägas mot bevarandeintressen och hänsyn ska tas till de värden som finns i den befintliga miljön. I översiktsplanen anges prioriteringar mellan de in tressen som finns i olika delar av kommunen. Detta ger läsaren en viss väg ledning om var och hur man kan få bygga bostad, starta verksamheter, var de stora natur- och kulturvärdena finns med mera. Fagersta kommun arbetar målmedvetet för att boende och verksamma i kommunen ska uppleva en god livskvalitet. Det som prioriteras för att uppnå detta har formulerats i Målbild Fagersta: - Väl utbyggd infrastruktur - God utbildning - Attraktiva boendemiljöer - Fler mötesplatser - Trygg stadsmiljö Översiktsplanen ska bidra till att målbilden uppnås. Planeringen av mark och vatten ska göras med en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling som mål. 5

6 6

7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 5 INLEDNING... 9 Allmän beskrivning av kommunen... 9 Målbild Fagersta... 9 Miljöpolicy och miljökvalitetsmål Läsanvisning A ÖVERSIKTSPLANENS TEMAN Befolkning och boende Utbildning, arbete och näringsliv Rekreation och friluftsliv Naturvård Kulturmiljövård (inklusive kulturlandskap) Infrastruktur, försörjningssystem och naturresurser Riksintressen Miljö- och riskfaktorer Mellankommunala frågor B OMRÅDESVISA STÄLLNINGSTAGANDEN C GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING D KONSEKVENSER E PROJEKTORGANISATION OCH PLANPROCESS PLANERINGSUNDERLAG KARTOR Rekreation och friluftsliv Naturvård Naturvård Kulturmiljövård Tätortskarta över Fagersta och Västanfors med avseende på Kulturmiljöer Infrastruktur, försörjningssystem och naturresurser Riksintressen Miljö- och riskfaktorer Plankarta... Bilaga Länsstyrelsens GRANSKNINGSYTTRANDE... Bilaga 7

8 8

9 Inledning Allmän beskrivning av kommunen Vad är Fagersta? Fagersta är en typisk bergslagskommun. Bland bergsmanshyttor, järnbruk i upp- och nedgång, vattenkraft, skog, kuperad terräng, Strömsholms kanal, röda brukslängor, tjänstemannavillor, egnahem, trädgårdsstadskvarter, modern specialstålsindustri, världsberömda rockband, amatörteater, modernistisk bebyggelse, slussar, utförs åkning i Högbyn, bandy, vattenskidor, världsarvet Engelsbergs bruk, bergslagspendeln, världens äldsta bevarade oljeraffinaderi där nånstans finner man Fagerstas själ.. Målbild Fagersta Kommunfullmäktige antog år 2002 en Målbild för kommunen. Denna målbild anger övergripande mål för kommunens utveckling. Målbilden ska genomsyra översiktsplanen, och översiktsplanens rekommendationer och ställningstaganden ska bidra till att målbilden uppfylls. Målbilden återges nedan. Övergripande mål Fagersta ska vara en utvecklande och trygg miljö som ger människor och företag möjlighet att vara aktiva och växande. Förutsättningar Vi ska målmedvetet arbeta för att vända befolkningsutvecklingen, och alla problem som hör samman med detta, till det positiva. Vi ska inte tala om att hejda utflyttningen, utan om att öka inflyttningen. Medel Vi ska öka kommunens attraktionskraft med och för våra invånare, för människor i familjebildande ålder i storstäderna och för de företag som kan dra nytta av kommunens plusvärden de vi har och de vi ska utveckla. Prioriteringar Vi ska prioritera följande frågor: Väl utbyggd infrastruktur (väg, järnväg och bredband) God utbildning Attraktiva boendemiljöer Fler mötesplatser Trygg stadsmiljö Metod Kommunens organisation ska svara mot det övergripande målet. All verksamhet från översiktsplan till folkhälsoarbete ska bidra till att uppfylla må len. Budgetarbetet ska harmoniera med det övergripande målet. 9

10 Budskap att kommunicera I Fagersta är det lätt att leva. Här får du Livstid! Tid är nyckelbegreppet Det går snabbt att få offentlig och kommersiell service Det är lätt att transportera sig till jobb och till barnens fritidsaktivite ter Det är nära till Västerås och Stockholm Fagersta som centrum för friskvård och fritid ger tid, lust och kraft att leva Allt detta ger Livstid! Krav på miljöbedömningar av planer och program EU:s miljöministerråd och Europaparlamentet beslutade sommaren 2001 om nya regler för bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön (EU-direktiv 2001/42/EG). Direktivet har införlivats i svensk lagstiftning genom ändringar i bland annat plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) den 21 juli 2004 samt genom ändringar i förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) den 1 juli 2005 och gäller planer och program som medför betydande miljöpåverkan. Inom PBL berörs bl a översiktsplaner och detaljplaner. Huvudregeln är att översiktsplaner alltid ska miljöbedömas. Reglerna är införda i miljöbalkens sjätte kapitel som sedan tidigare handlar om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB), men då omfattat enstaka projekt, exempelvis byggande av vägar och industrier. De nya bestämmelserna medför att miljöbedömningar kommer att göras tidigare i beslutskedjorna och därmed kan miljöhänsyn tas innan olika låsningar skett. Avgränsningar & metod För att undvika att miljöbedömningen blir alltför omfattande har den avgränsats. Fagersta kommuns översiktsplan behandlar ett antal teman med ställningstaganden och ett antal områdesvisa ställningstaganden. Dessa ställningstaganden anger kommunens strategiska inriktning och det är genom att analysera dessa utifrån kommunens miljöpolicy och de nationella och regionala miljökvalitetsmålen som man kan göra en miljöbedömning av översiktsplanen. Miljöpolicy och miljökvalitetsmål All verksamhetsplanering och fysisk planering liksom genomförande av investeringar eller åtgärder i övrigt inom kommunförvaltningen ska vägledas av målet ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar utveckling. Såväl miljöpolicyn som miljökvalitetsmålen ska beaktas i detta arbete. Miljöpolicy Kommunen har antagit en ny Miljöpolicy för Fagersta kommun. I policyn anges riktlinjer för hur kommunen ska arbeta för att erbjuda en utvecklande och hälsosam miljö för dagens medborgare och kommande generationer samt bidra till att nå ett kretsloppssamhälle. 10

11 Nationella miljökvalitetsmål Riksdagen fastställde år nationella miljökvalitetsmål, som ska göra Sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Målen ska vara uppfyllda inom en generation, det vill säga till ungefär Ett 16:e miljömål har härefter tillagts (Ett rikt växtoch djurliv). De nationella miljökvalitetsmålen är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans, samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Samtliga av dessa, utom mål 10 Hav i balans, samt levande kust och skärgård och mål 14 Storslagen fjällmiljö, är aktuella i Fagersta kommun. Regionala miljökvalitetsmål De nationella miljökvalitetsmålen har anpassats till regional nivå av länsstyrelsen, utom målet Levande skogar, som regionaliserats av Skogsvårdsstyrelsen. Länsstyrelsen driver också fortlöpande ett regionalt miljömålsarbete. Länsstyrelsen har bland annat tillsammans med de flesta av länets kommuner genomfört ett projekt angående hur miljömålen kan förverkligas i kommunerna. I Fagersta drevs miljömålsprojektet under år De miljö mål som då behandlades var God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Giftfri miljö samt Levande sjöar och vattendrag. Lokala miljökvalitetsmål Kommunen har inte antagit lokala miljömål, men arbetar bl a utifrån de regionala målen och de diskussioner som fördes i miljömålsprojektet som länsstyrelsen drev tillsammans med kommunen. Fagersta kommun avser att arbeta vidare med de nationella miljömålen på kommunal nivå. De miljömål som är prioriterade i kommunen är de som anknyter till frågan om förorenade områden samt till kommunens målbild (bland annat God bebyggd miljö). Inom kommunförvaltningen finns det ute i organisationen olika mil jömål uppsatta. Det gäller bl a inom NVK:s*) verksamhet. *) NVK är Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, som i stort består av de 11

12 tidigare tekniska nämnderna och tekniska kontoren i Fagersta och Norbergs kommuner. Läsanvisning I del A av översiktsplanen behandlas ett antal teman. Här redogörs dels för befintliga förhållanden i kommunen, dels anges ställningstaganden angå ende hur kommunen, övriga myndigheter, företag och enskilda bör agera. Dessa ställningstaganden är sådant som kommunen ska verka för, men huvudansvarig kan vara andra aktörer. Till del A hör ett antal temakartor som visar befintliga förhållanden och pekar ut olika intressen i kommunen. I miljökonsekvensbeskrivningen ställs ställningstagandena mot de miljömål som bedöms mest relevanta för temat. Mål med den starkaste kopplingen visas i fet stil, medan andra relevanta mål visas i vanligt teckensnitt. En bedömning görs huruvida genomförandet av respektive ställningstagande kommer att medverka eller motverka miljömålen. Till del A hör även ett antal temakartor som visar befintliga förhållanden och pekar ut olika intressen i kommunen. I del B anges ställningstaganden till markanvändning inom geografiskt avgränsade områden i kommunen. Dessa områden redovisas även på plankartan till översiktsplanen. För varje sådant redovisat område beskrivs en miljöbedömning, vilken avser att visa miljökonsekvenserna för ett eventuellt genomförande av exploatering och bebyggelse i nya områden. I del C beskrivs hur översiktsplanens mål och rekommendationer ska genomföras och vem som är ansvarig och ska följa upp och redovisa respektive mål. Del D innehåller en bedömning av översiktsplanens konsekvenser. I del E redogörs för processen med att ta fram översiktsplanen och vilka la gar som styr detta. I slutet av texten finns en lista över planeringsunderlag. Länsstyrelsens granskningsyttrande över utställningshandling till Översiktsplan för Fagersta kommun tillhör översiktsplanen och ska läsas tillsammans med planen. Granskningsyttrandet biläggs därför antagandehandlingen. 12

13 A ÖVERSIKTSPLANENS TEMAN 1. Befolkning och boende Målbild Fagersta Väl utbyggd infrastruktur (väg, järnväg och bredband) God utbildning Attraktiva boendemiljöer Fler mötesplatser Trygg stadsmiljö Befolkning Fagersta kommun har drygt invånare (december 2006). Av dessa bor cirka (90 %) i Fagersta tätort. Befolkningen har minskat under de senaste decennierna, från drygt personer år Under andra hälften av 1980-talet och 1990-talets första år planade befolkningskurvan ut, varefter befolkningen åter fortsatte att minska. Under 2000-talets förs ta år har befolkningsmängden varit stabil. (Se diagram till höger!) Befolkningsutveckling Antal År totalt män kvinnor Enligt länsstyrelsens prognos (Befolkning och arbetsmarknad i Västmanlands län 2010) kommer befolkningsmängden i Fagersta kommun vara i stort sett konstant till år Befintlig bostadsbebyggelse I Fagersta kommun finns relativt stor del av bostäderna, drygt 60 % eller drygt 4300 lägenheter, i flerbostadshus och knappt 40 %, cirka 2650 bostä der, i småhus. Totalt finns alltså knappt 7000 bostäder i kommunen. Antalet bostäder i småhus har varit i stort sett konstant under det senaste decen niet, med undantag från eventuell permanentning av fritidshus, vilket inte redovisas i statistiken. Antalet lägenheter i flerbostadshus har dock mins kat något under det senaste decenniet, eftersom ett antal hus har rivits. Sammantaget innebär detta att antalet bostäder i kommunen minskat något. Varje år byter cirka 100 småhusfastigheter i kommunen ägare. Efterfrågan på småhus har ökat under det senaste året och därmed ökar också priserna. Flertalet villor till salu är i storleken m². Efterfrågan är dock störst på större villor, m². 13

14 Lägenhetsmarknaden domineras av bostadsrätter I Fagersta kommun upplåts relativt få, cirka 16 %, av lägenheterna i flerbostadshus som hyresrätter. Resterande lägenheter i flerbostadshus är bostadsrätter. Som jämförelse kan nämnas att en normal nivå på andelen hyreslägenheter är cirka % av lägenheterna i flerbostadshus. I kommunen finns inget kommunalt bostadsbolag, men kommunen äger drygt 300 lägenheter, varav cirka 150 nyttjas för särskilt boende. Ett antal fastigheter med hyreslägenheter ägs och förvaltas av privatpersoner och mindre bostadsföretag. Ett stort överskott av bostäder Den tidigare befolkningsminskningen i Fagersta kommun har lett till att ett stort antal lägenheter står tomma. I de av kommunen ägda bostäderna är dock vakansgraden mycket låg (4,0 % i juni 2006). Dessa vakanser beror främst på omflyttningar. De tomma lägenheterna återfinns främst hos bo stadsrättsföreningar. Vakansgraden och ekonomin varierar mycket mellan föreningarna. Totalt antal tomma lägenheter bedöms uppgå till cirka 300 stycken. De tomma lägenheterna har lett till konkurrens om hyresgäster, vilket medfört mycket låga månadsavgifter i många bostadsrättsföreningar. Detta i kombination med tomma lägenheter leder till att föreningar inte har råd med underhåll och renovering. Det finns anledning att anta att de tomma lägenheterna kommer att förbli outhyrda inom överskådlig tid. Värderingar, ekonomi med mera påverkar vilken typ av boende som efterfrågas och de lediga lägenheterna som finns stämmer inte in på det efterfrågade boendet. En möjlig lösning på detta är rivning av flerbostads hus. Det är en drastisk och dyr lösning, men kan komma att bli nödvändigt. Fagersta För en del av Fagersta centrum finns en fördjupning i översiktsplanen anta gen Fagersta har vuxit fram som en bruksort som utvecklats till ett industrisamhälle. Järnmalm har brutits och bearbetats i trakten sedan medeltiden. Verksamheter knutna till järnhanteringen har haft stort inflytande över Fa gerstas utveckling. År 1873 bildades Fagersta Bruks AB, som till stor del styrde såväl arbetsmarknad som byggandet av bostäder och serviceanläggningar på orten. Bruket hade en storhetsperiod under andra världskriget och blomstrade fram till den första stora stålkrisen i början av 1970-talet. Bruket bytte ägare flera gånger och 1984 delades det upp i fyra företag. Den tunga industrin finns inte längre kvar i Fagersta, utan här tillverkas endast för ädlade produkter. Järn- och stålverken har alltid varit en mansdominerad industri. De första kvinnorna började arbeta i industrin under andra världskriget. Arbetet be stod i att framställa gevärspipor och granatämnen. Sysslorna vid masugnarna och i stålverken förblev dock helt mansdominerade. Efter kriget var det framförallt inom hårdmetalltillverkningen som kvinnorna fortsatte att ar beta. I början av 1900-talet uppfördes stora områden med arbetarbostäder i bru kets regi och egnahemsrörelsen gjorde att samhället växte till ytan. Bruket anlitade välkända arkitekter och arbetarna fick förmånliga lån för att bygga eget. På östra 14

15 sidan om industriområdet byggdes bostadskvarter för arbetarna och på västra sidan av industriområdet och Kolbäcksån, Andra Sidan, byggdes villor på stora tomter för tjänstemän och direktörer. Fagersta fick stadsrättigheter år 1944 då industriorten Fagersta slogs ihop med det närbelägna stations- och brukssamhället Västanfors. På 1950-talet lades grunden för det centrala Fagersta vi ser idag. Målet var att skapa ett idealsamhälle som kretsade kring industrin. Under och 70-talen, då dröm men om en storstad ännu var aktuell i Fagersta, revs mycket av den gamla bebyggelsen. Västanfors var ursprungligen en bergsmansby som hette Aspbenning. Här byggdes sockenkyrkan och samhället expanderade när det blev en järnvägsknutpunkt i början av 1900-talet. Västanfors var länge ortens köpcentrum men har under slutet av 1900-talet förlorat sin forna betydelse och mycket av sina centrumfunktioner. Ängelsberg För Ängelsberg finns en fördjupning i översiktsplanen antagen Den är inte helt aktuell vad gäller faktauppgifter, och de mål och rekommendationer som anges i den behöver revideras och förtydligas. Ängelsberg är en gammal bruksort med anor från 1300-talet. Ortens historia hänger helt samman med järnbrukets utveckling. Bruksverksamheten upp hörde i början av 1900-talet. Under 1800-talet förbättrades transportförbindelserna till och från Ängelsberg genom att Strömsholms kanal byggdes om och en järnväg byggdes mellan Norberg och Ängelsberg (1856). År 1876 öppnades även en järnväg mellan Stockholm och Ängelsberg och vid sekelskiftet 1900 en järnväg till Ludvika. Detta gjorde Ängelsberg till en knutpunkt på järnvägslinjen. Under senare delen av 1800-talet blev Ängelsberg, med sitt natursköna läge vid Åmänningen, populärt bland kons tnärer och som semesterort. Ett antal konstnärer bildade här en konstnärskoloni. Befolkningen i Ängelsberg har minskat kraftigt under större delen av 1900-talet, från en befolkningstopp runt år 1920 på 700 invånare till cirka 140 invånare år Villan Ulvaklev i Ängelsberg Engelsbergs bruk och Engelsbergs oljefabrik är byggnadsminnen. Engels bergs bruk är dessutom upptaget på Unesco: s världsarvslista. Läs mer om detta i kapitel 5, Kulturmiljövård. Landsbygden Bostadsbebyggelsen på landsbygden utgörs dels av bebyggelse som har eller har haft anknytning till jordbruk och järnhantering, dels av fritidshusområden, där bebyggelsen i vissa fall delvis omvandlats till perma nentbostäder. Intresset för att bo- 15

16 sätta sig permanent i fritidshusområden har ökat under de senaste decennierna. Äldre bebyggelse på landsbygden har i vissa fall höga kulturhistoriska vär den. Exempel på detta är Ombenning, Halvarsviken och Åvestbo. Beskrivning av dessa områden och kommunens ställningstaganden angående dem finns i översiktsplanens del B Områdesvisa ställningstaganden. En förutsättning för en levande landsbygd är att det finns verksamma bön der. Ombenning Bostadsstrategiskt program Enligt lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska varje kommun planera bostadsförsörjningen. Syftet med planeringen av bo stadsförsörjningen är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Enligt lagen ska riktlinjer för bo stadsförsörjningen antas av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Fagersta kommun har därför antagit ett program med riktlinjer för bostadsförsörjningen, Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Fagersta. I programmet anges målet att alla kommuninvånare ska kunna leva i goda bostäder, som svarar mot behov och önskemål från boende och inflyttande. För att uppnå målet ska Fagersta kommun, enligt programmet, ha god planberedskap för att kunna erbjuda ett gott och individuellt anpassat boende. Programmet föreskriver också att kommunen ska ha ett varierat utbud av bostäder i centralt belägna områden, sjönära områden och i vackra kulturlandskap och kulturmiljöer. Programmets sex strategier för att nå målet återspeglas i översiktsplanen. I översiktsplanens kapitel 1 i avsnittet Ny bebyggelse hittar man programmets första strategi: att kommunen ska möjliggöra seniorboende. I samma kapitel i avsnittet Jämlikhet anges att kommunen i enlighet med programmets andra strategi ska upprätta en plan för ökad tillgänglighet i befintligt bestånd. Programmets tredje strategi: att söka lösningar för att riva det sämsta beståndet vid rivning av bebyggelse; anges i översiktsplanens del A, kapitel 1 i avsnittet Förändringar i befintlig bebyggelse samt i del B Områdesvisa ställningstaganden. 16

17 Översiktsplanen behandlar på flera ställen programmets femte strategi: att kommunen ska bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete. Kommunens arbete med att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete finns nämnt i såväl översikts planens kapitel 2 Utbildning, arbete och näringsliv som i översiktsplanens kapitel 3 Rekreation och friluftsliv. Programmets sista strategi inbegriper att arbeta för att möjliggöra byggande, bl a genom att kommunen arbetar för en efterfrågestyrd planberedskap. Kommunen ska även söka möjliggöra strandnära tomter, vilket framgår i översiktsplanens kapitel 1 i avsnittet Ny bebyggelse. Andra sätt på vilka kommunen kan arbeta för att möjliggöra byggande är genom att verka för boende på landsbygden, bland annat genom konvertering av fritidshusområden. Detta framgår också i översiktsplanens kapitel 1 i avsnittet Förändringar i befintlig bebyggelse. Förändringar i befintlig bebyggelse Särdragen i olika arkitekturstilar och stadsbyggnadsideal ska beaktas vid förändringar i den byggda miljön. Samtidigt ska den befintliga bebyggelsen kunna förändras så att den passar moderna krav och efterfrågan. Den byggda miljön ska spegla de olika tidsperioder då bebyggelseområdena är uppförda. Av de tomma lägenheter som finns i Fagersta tätort har många dålig stan dard och är därför inte attraktiva på bostadsmarknaden. Det finns ett behov av att riva ett antal flerbostadshus, för att minska antalet tomma lägenheter. Eftersom de flesta av de tomma lägenheterna är privat eller kooperativt ägda har kommunen inte möjlighet att välja om hus ska rivas och i så fall vilka. Enligt kommunens bostadsstrategiska program ska kommunen med verka till att söka lösningar för att de fastigheter som är i sämst skick rivs. Detta arbete är påbörjat i kommunen. En strävan bör vara att rädda identitetsbärande byggnader och miljöer från rivning. Vid planering att riva bostäder i Fagersta tätort är det väsentligt att väga in sådana synpunkter, i dialog med kommunens miljö- och byggförvaltning och kulturverksamhet. De byggnader som kan anses vara av stort värde bör undantas från rivning och skyddas med planbestämmelser. Ett problem är att många flerbostadshus saknar hiss och inte är anpassade till äldres eller handikappades behov. Det är viktigt att det finns tillgång till lägenheter som är anpassade till äldre och handikappade, så att de som vill kan bo kvar hemma. Antalet äldre kommer troligen att öka i Fagersta i framtiden, och då ökar behovet av bostäder anpassade till äldres behov. Detta problem kan delvis lösas genom ombyggnader av befintliga bostäder. I kommunens bostadsstrategiska program anges att kommunen ska verka för boende på landsbygden bland annat genom att underlätta konvertering från fritidshus till permanentbostäder. En successiv omvandling från fri tidsbebyggelse 17

18 till permanentbebyggelse pågår redan sedan några decennier i kommunen, och är ökande. Det finns flera fördelar med dessa omvandlingar, jämfört med nyexploatering. Framförallt är det ekonomiskt mer fördelaktigt genom att infrastrukturen redan är åtminstone delvis utbyggd. För fritidshusägaren är det ofta positivt att ha möjlighet att bo sätta sig permanent i sitt fritidshus, där man trivs och känner sig hemma. Ett problem kan vara att vattenoch avloppssystem inte är dimensionerade för åretruntboende. En annan nackdel är att kommunens kostnader för skolskjuts, Köpmanhamn - ett fritidshusområde med strandnära bebyggelse hemtjänst och liknande blir högre vid utspridd bostadsbebyggelse än om bostäderna koncentreras till tätortsområdena. Det är väsentligt att även målbildens punkt om trygg stadsmiljö vägs in. Bl a bör de boende på ett tryggt och säkert sätt kunna förflytta sig inom och till och från bostadsområdet. Här avses bl a gång- och cykelvägar, gatubelys ning och mötesplatser. Även behovet av resor till och från fritidsaktiviteter bör beaktas i detta sammanhang. Ny bebyggelse Tillgång på attraktiva bostäder är mycket viktigt för att människor ska bo kvar i eller flytta till kommunen. Därför har detta hög prioritet för kommu nen. Vid lokalisering och planering av ny bostadsbebyggelse finns många olika aspekter att ta hänsyn till. Bebyggelsen ska vara attraktiv för dem som ska bo där, det gäller såväl lokalisering som utformning. Vad som är en attrak tiv boendemiljö varierar dock mellan olika människor och också mellan olika perioder i livet. I det bostadsstrategiska programmet anges att kommu nen ska verka för att möjliggöra bostadsbyggande bland annat genom en ef terfrågestyrd planberedskap. En faktor som kan öka bostäders attraktivitet, och samtidigt bidra till att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle, är närhet till goda allmänna kom munikationer. Lägen med goda allmänna kommunikationer eller där kom munikationerna relativt lätt kan förbättras finns främst i centrala lägen i Fagersta och Ängelsberg. I Fagersta finns även större delen av kommunens utbud av offentlig och kommersiell service. Även längs de större vägarna kan bra kollektivtrafik upprätthållas. Andra faktorer som kan ge ett attraktivt boende är lantlig miljö, kulturmil jöer, vacker landskapsbild och närhet till skogar, sjöar och vattendrag. Flera av dessa faktorer finns på många platser i Fagersta kommun. Den största efterfrågan på boende i kommunen är småhus på landet, gärna i sjönära lä gen. Enligt det bostadsstrategiska programmet ska kommunen bl a arbeta för att möjliggöra strandnära tomter. 18

19 Det är viktigt att även målbildens punkt om trygg stadsmiljö vägs in. Bl a bör de boende på ett tryggt och säkert sätt kunna förflytta sig inom och till och från bostadsområdet. Här avses bl a gång- och cykelvägar, gatubelys ning och mötesplatser. Även behovet av resor till och från fritidsaktiviteter bör beaktas i detta sammanhang. Intressekonflikter kan finnas mellan naturvårdens/friluftslivets intressen och önskan att bebygga strandnära eller intill naturområden. Här har kom munen en viktig roll att som ansvarig för den översiktliga planeringen sörja för att det görs en långsiktigt hållbar avvägning mellan exploatering och be varande. Det är inte bara fråga om att respektera strandskyddets syfte i lag stiftningen. Om allmänheten upplever att det är och kommer att förbli lätt att komma till vattnet i kommunen blir det även lättare att få intresse för byggande i andra lägen än vid stränder. Boende i flerbostadshus En typ av lägenheter som troligen kommer att efterfrågas mer är seniorbo ende, det vill säga boende för friska äldre, som inte vill eller orkar bo i villa men som inte har behov av vårdboende. Denna målgrupp är redan stor i Fa gersta, och kommer att öka ytterligare. Genom att möjliggöra seniorboende i hyresrätter kan, enligt det bostadsstrategiska programmet, flyttkedjor ska pas, vilket gör att fler villor blir tillgängliga för barnfamiljer. Ett förslag är att kombinera lägenheter för seniorboende med andra hyreslägenheter i samma fastighet, för att minska risken för tomma lägenheter. NVK (Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund) har fått i uppdrag från kommunstyrelsen att ta fram ett förslag till byggande av fler bostadshus i centrala Fagersta med inriktning mot 55+ -boende. Kommunens beredskap vad gäller planlagda områden för bostäder är relativt god. Ett antal byggklara tomter finns i redan exploaterade områden. Kom munen arbetar också med att möjliggöra utbyggnad i fritidshusområden för att underlätta permanentboende. Planlagda områden som inte är exploate rade finns för såväl småhus som flerbostadshus. Oexploaterade områden detaljplanerade för småhus finns i Ängelsberg och Fagersta. Grönstruktur En tätorts grönstruktur utgörs av alla ytor som inte är bebyggda eller hård gjorda. Det kan vara parker, skog och åkermark i eller i anslutning till tät orten, vattendrag och sjöar, trädgårdar, bostadsgårdar och så vidare. Grön strukturen utgör en stor och viktig del av den offentliga miljön. Grönstrukturen har bland annat betydelse för boendemiljön, för rekreation, för biologisk mångfald, som identitetsskapare och för kulturmiljön. Grön strukturen är en värdefull del av boendemiljön och kan också inverka posi tivt på de boendes hälsa. Den utgör också en viktig plats för den spontana leken för barn och ungdomar. 19

20 Barnperspektivet bör finnas med i texten i berört avsnitt eftersom grön strukturen kan fylla en viktig plats i den spontana leken, för barn och ung domar. I Fagersta kommun är tätorterna så pass små att naturen aldrig är långt borta. Det är dock viktigt att den bostadsnära naturmarken bibehålls, som en värdefull faktor för en god boendemiljö. Inom bebyggelseområden finns grönstruktur i form av parker, bo stadsgårdar, alléer med mera. För att så många människor som möjligt ska kunna nyttja de offentliga grönområdena ska de till stora delar vara tillgängliga för funktionshindrade. Grönområden ska också upplevas som trygga att vistas i. Trygghet handlar bland annat om välplanerad belysning och att man kan få överblick över omgivningen. Grön skogsbruksplan Tätortsnära skogsmark har stor betydelse för de boendes rekreation. Fager sta kommun har nyligen antagit en grön skogsbruksplan för kommunens egen skogsmark. Denna ger ett grundläggande beslutsunderlag som behövs för såväl skogsskötsel- och avverkningsåtgärder som för skogsägarens eko nomiska planering och naturvårdsbedömning. En grön skogsbruksplan tar egentligen inte upp rekreationsaspekten och beslutsunderlaget kan miss brukas. Kommunen har dock sedan många år en policy att sköta sina skogar med större hänsyn till friluftslivets behov än vad skogsvårdslagen kräver. Med den gröna skogsbruksplanen som grund och kommunens policy an gående skogsskötsel som norm har kommunen angett var och i vilken utsträckning hänsyn ska tas till t ex naturvårds- och rekreationsintressena. Detta bidrar till att kommunen lever upp till de olika delmålen i det nationella miljökvalitetsmålet levande skog. Den offentliga miljön Grönstrukturen, bortsett från privata trädgårdar, utgör en viktig del av den offentliga miljön. Förutom grönstruktur omfattas den offentliga miljön av bland annat gator, torg, parkeringsplatser, busshållplatser samt offentliga byggnader. Det är viktigt att den offentliga miljön är trygg och säker att vis tas i för alla människor. Det är också viktigt att offentliga platser är tillgäng liga för människor med olika funktionshinder. Fler mötesplatser Målbildens punkt om att Fagersta behöver fler mötesplatser har inte ut vecklats närmare i översiktsplanen, men det är uppenbart att med fler mö tesplatser utomhus och inomhus, rätt utformade och lokaliserade, kan mot sättningar mellan 20 Vattendrag och gångvägar är viktiga inslag i grönstrukturen

21 grupper och individer minska och förståelsen öka. Som exempel kan nämnas kulturhus med konferens-, utställnings- och teaterlo kaler, studielokaler, ungdomsverksamhet och biograf. Utomhus kan det vara fråga om bostadsnära och belysta bollplaner, elljusspår, ungdomsverksam het, biograf. Jämlikhet Tillgänglighet I Fagerstas handikappolitiska program Att kunna leva ett obehindrat liv har kommunen bland annat beslutat att aktivt arbeta för att tillgängligheten till den fysiska miljön successivt ska ökas i byggnader och i den yttre miljön. Tillgängligheten till och inom kommunens egna fastigheter ska öka. Männi skor med funktionsnedsättning ska få ökade möjligheter att själva ta sig mellan olika verksamheter i staden. Konkreta mål för ökad tillgänglighet ska formuleras (åtgärdsprogram), beslutas och genomföras av respektive nämnd i kommunen. En rapport om vilka åtgärder som har vidtagits ska lämnas till kommunstyrelsen en gång per mandatperiod. Enligt kommunens bostadsstrategiska program ska kommunen upprätta en särskild plan för ökad tillgänglighet i befintligt bostadsbestånd. Integration Alla invånare, oavsett etnicitet och ursprung, ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter i samhället. Integration handlar om hur männi skor med olika ursprung kan leva tillsammans i samhället. Det är viktigt att såväl invandrare som infödda svenskar ges möjlighet att påverka plane ringen och utformningen av samhället. Jämställdhet Jämställdhet är ett delmål under det regionala miljömålet God bebyggd miljö i Västmanlands län. Jämställdhet är inte en separat planeringsfråga, utan jämställdhetsperspek tivet ska genomsyra alla aspekter i samhällsplaneringen. I denna översikts plan innebär det bland annat att där könsneutrala ord som invånare eller befolkning används avses alltid både kvinnor och män. Det är viktigt i all planering, såväl översikts- som detaljplanering samt an nan samhällsplanering, att både män och kvinnor ges reella möjligheter att komma till tals och föra fram sina synpunkter på planeringsarbetet. Vid planering av samhällsförändringar av olika slag (bostadsområden, arbetsplatser, service, parker, infrastruktur, kollektivtrafik med mera) är det viktigt att ta hänsyn till att kvinnor som grupp och män som grupp kan ha del vis olika behov och intressen. I Fagersta ska planeringen bidra till att sam hället blir bättre för både kvinnor och män. Att kommunen ska arbeta för ökad jämställdhet anges också i det bostadsstrategiska programmet. Utformningen av utemiljön ska bidra till trygghet och säkerhet för både män och 21

22 kvinnor. Exempel på detta är att ordna bra belysning samt undvika täta buskage och mörka prång nära gång- och cykelvägar. Detta är viktigt dels med tanke på risken för överfall och rån, dels för att många människor, särskilt kvinnor, upplever rädsla och otrygghet i mörka miljöer utan möjlig het till överblick. Barn och ungdomar Enligt Barnkonventionen (FN:s konvention om barnets rättigheter) ska barns bästa alltid komma i första rummet i frågor som rör dem. Barn har också rätt att uttala sig i frågor som rör dem och deras tillvaro, och deras önske mål ska tas på allvar och beaktas. Barn och ungdomar har ofta andra krav och önskemål på sin miljö än vuxna. De ska tidigt uppmuntras att uppmärksamma och utforska sin fy siska miljö och lära sig att föra fram synpunkter på sin närmiljö. Samhällelig service I kommunen finns olika typer av barnomsorg. Flera förskolor finns inom Fa gersta tätort och en i Ängelsberg. I förskolorna finns även fritidshem, där skolbarn (upp till tolv år) kan vara före och efter skolan. I kommunen finns även dagbarnvårdare, som i sitt hem tar hand om barn. För äldre finns i första hand hjälp och stöd av olika slag för att klara av att bo kvar i sin bostad. Det rör sig bland annat om trygghetslarm, måltidsser vice och hemtjänst. I kommunen finns också vårdhem/serviceboenden samt demensboenden, för dem med större behov av vård. För funktionshind rade finns möjligheter till stöd i hemmet samt grupp- och servicebostäder. Bibliotek finns i Fagersta, Västanfors och Ängelsberg. Idéer finns om att förbättra resecentrat i Västanfors. Här stannar alla persontåg som går till/från Fagersta och även bussar ansluter här. Kommersiell service Ett problem vad gäller den kommersiella servicen är att Fagersta tätort är relativt gles och har två centrum (Fagersta och Västanfors). Detta kan leda till för dålig lönsamhet och att affärer läggs ner. En fördel är att dagligvaru handeln finns centralt i orten och inte i externa köpcentra. Detta är bra både för utvecklingen av centrum och för befolkningen, i och med att det ger till gänglighet även för dem som inte har tillgång till bil. Ställningstaganden Tema Befolkning och boende 22

23 1:2 Kommunen är i grunden positiv till permanentboende i områden som byggts som fritidshusområden, under förutsättning att hänsyn tas till befintlig miljö och att VA-frågor kan lösas tillfredsställande. 1:3 För att förbättra strukturen i Fagersta tätort och minska antalet tomma lägenheter ska ett antal flerbostadshus (totalt cirka 200 lägenheter) rivas. Kommunen ska medverka till förhandlingslösningar med bostadsrätts föreningar, banker m fl så att väl utvalda hus rivs. Planer på rivning av byggnader ska göras med en värdering av berörd bebyggelse ur kulturmiljösynpunkt som ett av planeringsunderlagen. Identitetsbärande byggnader ska så långt möjligt räddas från rivning. Riv ningsplaner tas fram i dialog med bl a miljö- och byggförvaltningen 1:4 Flerbostadshus ska i möjligaste mån förses med hiss och även i övrigt anpassas så att äldre och funktionshindrade som så önskar kan bo kvar hemma 1:5 Kommunen ser alla BF-områden som tillväxtområden, attraktiva för bostäder. Omfattningen av bebyggelse i respektive område kommer att begränsas av dess förutsättningar och vad som bestäms i detaljplan. 1:6 Inom särskilda områden (BF på plankartan) där strandnära lägen övervägs, ska tomterna i regel inte gå ända ner till stranden. Varje område har sina unika förutsättningar vilket innebär att det i varje enskilt område gäller att visa hur allmänhetens intressen beaktas liksom hänsyn till växt- och djur livet. För tomter i strandnära lägen som placeras närmast stranden ska krav ställas på tydlig avgränsning (staket eller häck) mot strandsidan genom planbestäm melse och/eller i beslut om dispens från strandskyddet, om det inte är uppen bart onödigt. I detaljplan ska i övrigt allmänhetens behov av tillträde till stran den belysas och tillförsäkras. Översvämningsriskerna ska alltid utredas och belysas när exploatering aktualiseras i strandnära områden. 1:7 En grönstrukturplan tas fram för Fagersta tätort. 1:8 Vid all kommunal planering ska information till medborgare vara så tydligt formulerad att alla berörda förstår den. Alla berörda ska ha reella möjligheter att framföra sina synpunkter vid samråd och liknande 1:9 Kommunen vill att dagligvaruhandeln i första hand lokaliseras cent ralt, inte i externa köpcentra utanför tätorterna. 1:10 Kommunen ska i den egna verksamheten beakta Barnkonventio nen (FN:s konvention om barnets rättigheter) och verka för att barns bästa all tid kommer i första rummet i frågor som rör dem. 23

24 Miljökonsekvensbeskrivning Tema Befolkning och boende Miljömål De miljömål som berörs eller kan beröras av ny bebyggelse är 1. God bebyggd miljö 2. Begränsad klimatpåverkan 3. Frisk luft 4. Ingen övergödning 1. God bebyggd miljö En god bebyggd miljö innebär trygghet och trivsel bland människor i sam hället, att natur- och kulturmiljövärden tas tillvara, att natur- och kulturmiljövärden bevaras och utvecklas, att störningar som dålig lukt och buller minskar, samt att det finns ett bra utbud av service och rekreation. En god bebyggd miljö innebär även ett kretsloppsanpassat samhälle i fråga om avfall, återvinning och energi. 2. Begränsad klimatpåverkan För att minska vår klimatpåverkan måste utsläppen av klimatpåverkande gaser minska. Den största påverkan står koldioxid från förbränning av fos sila bränslen för. En uthållig energianvändning är avgörande och måste omfatta tre strategier; effektivisering av energianvändningen, växla över till energislag med minimal miljöpåverkan och minskad energianvändning. I praktiken innebär det t ex lågenergifönster i stället för traditionella tvåglas fönster, biobränsleproducerad fjärrvärme i stället för enskilt drivna oljepan nor, cykel eller kollektivtrafik till jobbet i stället för var sin bil, närproducerad mat i stället för långtransporterad osv. 3. Frisk luft Miljömålet Frisk luft syftar främst till luft i tätorter. Under de senaste decen nierna har luftkvaliteten i stort förbättrats, främst när det gäller svaveldioxid och kväveoxider. Ozon- och partikelhalterna ligger dock kvar på för höga ni våer, liksom halten flyktiga organiska ämnen (VOC), däribland cancerfram kallande ämnen. Luftkvaliteten kan skilja sig avsevärt i tid och rum. På vin tern kan exempelvis småskalig vedeldning och kallstartande bilar orsaka problem, medan ozonproblematiken ökar på sommaren, då ozonbildningen påverkas av solljuset. 4. Ingen övergödning Övergödning av sjöar och vattendrag beror på att tillförseln av näringsäm nena fosfor och kväve är för stor. Den leder till igenväxning av grunda vikar, ökad produktion av växtplankton och tillväxt av giftalger. Fosfor och kväve når vattnet främst genom utsläpp av avloppsvatten och läckage från jord bruksmark. Andra källor är kommunala reningsverk och industri. Miljökonsekvenser av ställningstagandena Ställningstagande nr 1:1 Kommunen är i grunden positiv till komplettering av befintlig bebyggelse, un der förutsättning att hänsyn tas till befintlig miljö. Milljökonsekvenser Byggnader, vägar, anläggningar har mycket lång livslängd. I områden med tät bebyggelse används storskaliga tekniklösningar som fjärrvärme, reningsverk, avfallshantering och telekommunikation. Detta blir ännu mer effektivt om an läggningarna 24

25 servar fler bostadsenheter. Om boendet i tätorten förtätas kan kommunal service och företagande samordnas bättre och bilåkandet kan minskas. Vid nybyggnation kan energieffektivisering ske med förnybar energi och bra inomhusmiljö skapas. Ställningstagande nr 1:2 Kommunen är i grunden positiv till permanentboende i områden som byggts som fritidshusområden, under förutsättning att hänsyn tas till befintlig miljö och att VAfrågor kan lösas tillfredsställande. Miljökonsekvenser En god bebyggd miljö ställer krav på att en bra VA-lösning finns. Ett antal fritidsområden har egna VA-system som ansluter till kommunens pumpstationer. Dimensionen på dessa system måste anpassas för permanent boende. Risken finns att påverkan på klimatet blir negativt då både antal individuella transporter och transporter kopplade till service ökar. Åretruntboende kommer att betyda ökat energibehov för bostädernas uppvärmning. För att miljöbelast ningen från energianvändningen ska minska måste energianvändningen ef fektiviseras och andelen energi som kommer från förnybara källor, som t ex biobränslepannor, öka. Ställningstagande nr 1:3 För att förbättra strukturen i Fagersta tätort och minska antalet tomma lä genheter ska ett antal flerbostadshus (totalt cirka 200 lägenheter) rivas. Kommunen ska medverka till förhandlingslösningar med bostadsrättsföre ningar, banker m fl så att väl utvalda hus rivs. Planer på rivning av byggnader ska göras med en värdering av berörd be byggelse ur kulturmiljösynpunkt som ett av planeringsunderlagen. Identi tetsbärande byggnader ska så långt möjligt räddas från rivning. Rivningspla ner tas fram i dialog med bl a miljö- och byggförvaltningen. Miljökonsekvenser Avfall genererat av lägenhetsrivning kan vara en resurs. En del av materialet kan återanvändas, t ex krossad betong som fyllning, istället för naturgrus. Annat kan an vändas för energiutvinning (förbränning), eller om det är fritt från gifter som utfyllnadsmassor i exempelvis bullerbankar. Endast det som inte kan be handlas behöver deponeras. Bebyggelsens kulturhistoriska värde måste iden tifieras och ha en långsiktigt hållbar förvaltning. Ställningstagande nr 1:4 Flerbostadshus ska i möjligaste mån förses med hiss och även i övrigt an passas så att äldre och funktionshindrade som så önskar kan bo kvar hemma. Kommentar Detta ställningstagande berörs inte av något miljömål. 25

26 Ställningstagande nr 1:5 Kommunen ser alla BF-områden som tillväxtområden, attraktiva för bostäder. Omfattningen av bebyggelse i respektive område kommer att begränsas av dess förutsättningar och vad som bestäms i detaljplan. Miljökonsekvenser En sund, funktionell och attraktiv boendemiljö ökar potentialen för en gynnsam utveckling av ekonomi och välfärd. Det är positivt om den boendemiljön ger distans till buller och tillgång till solljus, rent vatten och luft samt kan ge skönhetsupplevelse, trevnad och ett varierat utbud. Det blir viktigare och viktigare att användning av energi och naturresurser sker på ett effektivt sätt och att en funktionell planering gör det möjligt att nyttja förnybara energikällor som exempelvis solvärme. Det är vetenskapligt belagt att närheten till naturområden är viktigt för människans fysiska och mentala välbefinnande. Ett ökat behov av transporter kan dock leda till en negativ påverkan på miljömålet begränsad klimatpåverkan. Ställningstagande nr 1:6 Inom särskilda områden (BF på plankartan) där strandnära lägen övervägs, ska tomterna i regel inte gå ända ner till stranden. Varje område har sina unika förutsättningar vilket innebär att det i varje enskilt område gäller att visa hur allmänhetens intressen beaktas liksom hänsyn till växt- och djurli vet. För tomter i strandnära lägen som placeras närmast stranden ska krav stäl las på tydlig avgränsning (staket eller häck) mot strandsidan genom planbe stämmelse och/eller i beslut om dispens från strandskyddet. I detaljplan ska i övrigt allmänhetens behov av tillträde till stranden belysas och tillförsäkras. Miljökonsekvenser Exploateringen innebär en påverkan på naturmiljön i strandnära lägen. Ställningstagandet avser att klara avvägningen mellan behovet av attraktiva tomter och beaktandet av de specifika värden som varje område besitter, vilket ökar möjligheten att bevara biologiska värden och allmänhetens tillgång till stränder. Det är positivt att lokalsamhällets utvecklingsbehov ska belysas och tillförsäkras i detaljplan, som innefattar en miljöbedömning. Ställningstagande nr 1:7 En grönstrukturplan tas fram för Fagersta tätort. Miljökonsekvenser Naturområden är viktiga för människors hälsa och för biologisk mångfald. Program och strategier för tillvaratagande av grön- och vattenområden i och i närheten av tätorter ger underlag för att i den fysiska planeringen och sam hällsbyggandet hantera dessa frågor. En naturvårdsbedömning av naturmark (skogs- och vattenområden, ängar m m) i tätorten har utförts. Det är viktigt att målsättningar och strategier för 26

27 grönstrukturens bevarande och utveckling tas upp i översiktsplanen, eftersom den är vägledande för senare beslut enligt Plan- och bygglagen. Ställningstagande nr 1:8 Vid all kommunal planering ska information till medborgare vara så tydligt formulerad att alla berörda förstår den. Alla berörda ska ha reella möjlighe ter att framföra sina synpunkter vid samråd och liknande. Kommentar Detta ställningstagande berörs inte av något miljömål. Ställningstagande nr 1:9 Kommunen vill att dagligvaruhandeln i första hand lokaliseras centralt, inte i externa köpcentra utanför tätorterna. Miljökonsekvenser Hushållen använder mer energi att transportera livsmedel från butiker till hushåll än transportörer använder för att transportera samma livsmedel från producent till industrin och vidare till butikerna. Externa köpcentra ökar bil trafiken och därmed energianvändning och utsläppen av föroreningar i luften. De konkurrerar också ut mindre närbutiker, vilket framför allt drabbar dem som inte har bil och äldre som är mindre rörliga. 27

28 2. Utbildning, arbete och näringsliv Målbild Fagersta Väl utbyggd infrastruktur (väg, järnväg och bredband) God utbildning Attraktiva boendemiljöer Fler mötesplatser Trygg stadsmiljö Utbildning I Fagersta finns grundskola, grundsärskola, friskola, gymnasieskola och ett lärcenter. Norra Västmanlands Utbildningsför bund (NVU) med säte i kommunen, ansvarar för gymnasieutbildning och kommunens lärcenter. Kommunens grundskoleverksamhet är indelad i tre rektorsområden samt en särskola som även säljer platser till NVU. I arbetet med att verka för en god utbildning ingår att verka för jämställdhet. Aktivt arbete med jämställdhet kan enligt det bostadsstrategiska program met bidra till att göra kommunen mer attraktiv för både kvinnor och män. Goda utbildningsmöjligheter är viktigt för att hålla nere arbetslösheten samt för att färre kommuninvånare ska behöva flytta av studie- och/eller arbetsmarknadsmässiga skäl. Därför arbetar kommunen för att utbildning inom efterfrågade yrken ska finnas i kommunen eller regionen. Lokala lärcentra underlättar för dem som vill studera på distans vid högskola eller universitet. Befintliga verksamhetsområden Tillverkande företag och tjänsteföretag De befintliga verksamhetsområdena i kommunen är i huvudsak belägna inom eller i anslutning till det tidigare Fagersta Bruks AB, mellan väg 68 genom Fagersta och Kolbäcksån. I norra delen av detta område, där f d Stålverk 1 och 2 har sina byggnader, samt områden väster och norr därom finns mark för nyetablering av företag, med möjlighet till spåranslutning till järnvägen och god tillgång till vatten för eventuell processindustri med be hov av stora mängder vatten för exempelvis kylning. Delar av det befintliga industriområdet är förorenat område, se kapitel 8. Detaljplan saknas för f d Fagersta Bruks område. En plan ska upprättas om det blir aktuellt med stora förändringar i området. I sydvästra utkanten av tätorten (nära väg 66 och 68 mot Ludvika respektive Örebro) ligger bland annat de från Fagersta Bruk avknoppade företagen SECO Tools och Atlas Copco. I Fårbo industriområde finns många av de senaste decenniernas etableringar av företag. Här finns plats för yt terligare verksamheter på detaljplanelagd mark. I övrigt finns mindre arbetsområden i södra delen av tätorten, Karl Hedin AB och ett antal småföretag utmed Kristiansbergsvägen och Norrby Gärde. Inom sistnämnda område finns ledig mark för småindustri, hantverk och dylikt. 28

29 Ovan nämnda områden, som även inrymmer obebyggd mark, bedöms vara tillräckliga inom planperioden. Vid lokalisering av verksamheter som hanterar farligt gods ska strävan vara att de ska lokaliseras så att transporter ej behöver ske genom eller nära bo stadsbebyggelse. Särskilt uppmärksamhet ska ägnas riskfrågor om farligt gods behöver transporteras närmare bostäder än 100 meter. Jord- och skogsbruk Vid senaste kartläggningen, år 1999, var 74 % av marken i Fagersta kom mun skogsmark, 17 % åkermark och 2 % betesmark. Bevarande och utveckling av jord- och skogsbruk hänger till stor del samman med landsbygdens övriga utveckling. Mål och arbetsmetoder för landsbygdsutveckling i länet beskrivs i de av länsstyrelsen antagna landsbygdsprogrammet och det regionala utvecklingsprogrammet. Jordbruks- och skogsmark har stor betydelse ur många fler aspekter än som enbart produktionsmark. Marken är en stor tillgång för friluftsliv och rekreation och har betydelse för natur- och kulturmiljövård med mera. Dessa aspekter beskrivs under respektive tema. Vid skogsbruk i allmänhet ska hänsyn tas till vandringsleder och stigar så att dessa inte körs sönder. Miljömål och hållbar utveckling I likhet med vad som betonats i den tidigare översiktsplanen från år 1991 är det angeläget att initiera alternativa sätt att hålla odlingslandskapet öppet. Genom att t ex odla energigrödor (ej energiskog) kan flera miljömål gynnas, t ex 1. God bebyggd miljö 2. Begränsad klimatpåverkan 3. Ingen övergödning 4. Ett rikt odlingslandskap 5. Bara naturlig försurning Jordbruksmark och skog vid Ombenning Näringslivsutveckling Fagersta kommun arbetar genom Tillväxtgruppen TVG (Fagerstas och Norbergs gemensamma näringslivsorganisation) på bred front tillsammans med bl a länsstyrelsen för att utveckla kommunens näringsliv. Detta sker bland annat genom och med stöd av Regionala utvecklingsprogrammet (den s k RUP-en), EU-programmet, Fagersta kommuns näringslivsstrategi samt TVG:s vision. 29