Ett liv som räddas ska också levas! Hjärnkrafts föreningar drar största lasset! Redaktören Hjärnkraft Nr 2 juni 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett liv som räddas ska också levas! Hjärnkrafts föreningar drar största lasset! Redaktören Hjärnkraft Nr 2 juni 2009"

Transkript

1 Redaktören Hjärnkraft Nr 2 juni 2009 Ansvarig utgivare Gun-Britt Kristianson Redaktör Redaktionskommitté Marie-Jeanette Bergvall Pia Delin Stadig Wellamo Ericson Gun-Britt Kristianson Grafisk form & layout Omslagsbild Adress Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft Nybohovsgränd 12, 1 tr Stockholm Telefon: E-post: Hemsida: Tidningen utkommer med 4 nummer per år Prenumerationspris 190 kronor per år Medlemsavgift: Enskild 180 kronor/år Familj (på samma adress) 280 kronor/år Postgiro: Hjärnskadefonden, SFI-kontrollerat 90-konto för insamling: Tryck GL-tryck, Kristianstad 2009 ISSN Hjärnkrafts föreningar drar största lasset! Vad mycket som händer i våra föreningar! I detta nummer finns ett axplock av allt som görs runt om i landet. Hjärnkraft bygger på dess föreningar och det som sker där ute. Det är våra föreningsaktiva som möter medlemmarna och som bidrar till att man vill fortsätta att vara med i Hjärnkraft. En aldrig sinande energi och fantasirikedom om vad man kan hitta på är utmärkande för våra ideella krafter. Nu i LSS-tider har vi bra draghjälp av föreningarna. Lokal påverkan är det som lägger grunden för den viktiga opinionsbildningen som kan ha betydelse för beslutsfattande på högre nivå. I Hjärnkraft Skåne är oron stor för konsekvenserna av LSS-kommitténs förslag. Föreningens ordförande Lars-Göran Edvardson använde egna kontakter för att få träffa talesmannen Lars U Granberg och på så sätt framföra Hjärnkrafts synpunkter. Se sid 20 i tidningen. Alla Hjärnkrafts föreningar kommer nu att skicka brev till sina riksdagspolitiker i respektive län/region för att förstärka synpunkterna. Få se vad det kan föra med sig. Vi glädjer oss också idag över länsrättens beslut att Michael Stahl får behålla sin assistans. Mänskligheten har segrat över trångsynta tjänstemän på Försäkringskassan! Vi har tidigare berättat om svårt hjärnskadade Michael som på inga grunder alls blev av med sin assistans för ett år sedan. Länsrätten ger Micke rätt i att han har grundläggande behov som överskrider 20 timmar per vecka. Försäkringskassan kan överklaga beslutet inom två månader. Men det är svårt att se vad de kan anföra för skäl denna gång. För det finns inga. Ett annat positivt besked är att Försäkringskassan i den vägledning man ger ut som underlag för handläggarnas beslut, nu har backat. Det vill säga att hjälpbehov av mycket privat karaktär såsom hjälp med att äta och dricka kan räknas som ett grundläggande behov. Hjärnkraft har påtalat detta i många olika sammanhang, inte minst i samband med Michael Stahls överklagan, då vi bland annat skrev till Försäkringskassan. Vi är glada att Försäkringskassan nu ändrar i sin vägledning. Kopiera gärna artiklar och citera ur tidningen, men ange alltid källa. Ett liv som räddas ska också levas!

2 >>Debatt>> Antivåldsarbetet på Södersjukhuset Antivåldsgruppen på Södersjukhuset har tagit fram ytterligare en studie gällande så kallat gatuvåld i Stockholm - Storstadsvåld 2, hösten Förra boken storstadsvåld kom år Under den nämnda tiden kan man se stora förändringar i gatuvåldet. Framför allt att det krupit ned i åldrarna både vad gäller våldsskadade och gärningsmän. Före år 2000 redovisades inte gruppen år därför att den var så obetydlig, för att plötsligt år 2000 vara 8 procent av samtliga gatuvåldsskadade som kom till Södersjukhusets akutmottagning. Totalt under året inkom drygt 1000 patienter skadade i gatuvåld. I senaste undersökningen så har den summan fördubblats och är nu 16 procent Det gäller både våldsskadade och gärningsmän. Det vanligaste offret är en pojke mellan år utomhus på offentlig plats natten mot lördag och söndag mellan klockan De flesta (59 procent) är våldsskadade av fler än en gärningsman. Skadorna är av den anledningen fler och därför är skadorna per person grövre än där enbart en gärningsman varit inblandad. Skadorna är oftare orsakade av tillhyggen och vapen av olika slag. Det trubbiga våldet som exempelvis sparkar har ökat dramatiskt, från 7 procent till 49 procent vilket också är en anledning till att skadorna blivit grövre. De allra flesta har skador i ansiktet och skallen. För att visualisera det skadepanoramat brukar jag säga att en 17-åring som har en hjärnblödning är inte friskare än en 70-åring med en stroke. Förutom det allvarliga tillståndet det innebär så är det dessutom den vanligaste dödsorsaken bland gatuvåldsskadade. Förutom en mängd kosmetiska handikapp pga ansiktsskador är det just skador i hjärnan som ger de mest handikappande konsekvenserna. Exempel är förlamningar, talsvårigheter, krampbenägenhet och epilepsi av olika slag, syn- hörsel, känsel- och luktbortfall, balanssvårigheter, koncentrations- och koordinationssvårigheter. Ett axplock av symtom, krämpor och nedsatt livskvalitet som ofta drabbar unga människor efter ett helt onödigt, ovärdigt och olagligt övergrepp som de blivit utsatta för. Ofta är denna livssituation kopplad till stort fysiskt och psykiskt lidande, svår kränkning och sårad självtillit, effekter som följer den skadade hela livet. Skador mot huvudet svåra att reparera Ansiktsskelettet är mycket skört, många benstrukturer är inte tjockare än spetsen på en blyertspenna eller en sida i ett vanligt seriemagasin. Dessutom kan man inte gipsa trasigt ansiktsskelett utan alla benskador (frakturer) måste opereras, fixeras, så att käkar passar ihop igen, tänder ersättas med proteser, kronor, stift m.m. näsor rätas till så de inte förblir sneda och täppta, bihålor och ansiktet i dess helhet måste återställas till dess ursprungliga form. Detta kräver ofta många efterföljande operationer och mycket lidande som få personer utanför vården får vetskap om. Ibland är det inte ens slaget som orsakat de farligaste skadorna utan själva fallet mot gatan. Indirekt är det ändå gärningsmannens verk att skadorna uppkom. Kunskap om kroppens sårbarhet verkar vara helt obefintliga både hos gärningsmän och våldsskadade, unga som äldre. Exemplen är många, varje dygn, alla årets dagar bara på min arbetsplats. Många situationer liknar varandra men man slutar aldrig att förvånas och förskräckas över hur meningslösa många våldssituationer är. Hur drastiskt livet förändras på några sekunder både för offret, närstående, arbets- och skolkamrater, flickvänner och deras familjer osv. men också för gärningsmannen- männen och deras närstående. Det som startar som ett oskyldigt slagsmål kan få oanade konsekvenser för offret i form av både fysiska och psykiska handikapp för resten av livet. Jag får många brev och berättelser, kan inte låta bli att citera ett som berört mig mycket. Det kommer från från en läkare som arbetat hos mig för många år sedan, nu arbetar hon som rehabiliteringsläkare på ett rehabcenter. - Thomas en alkohol- och missbruksfri grabb, misshandlades av tre ynglingar i Tantolunden en kväll när han var på väg att köpa cigaretter. Han fick flera slag av ett baseballträ i bakhuvudet. Inkom till vår akutmottagning där vi gjorde CT (datortomografi, skiktröntgen) av hans skalle. Den visade en skallbasfraktur, frakturer i ansiktsskelettet, småblödningar i höger frontallob i hjärnan samt kliniska tecken på hjärnstamsskada. Han vårdades under lång tid på neurokirurgklinik, intensivvård, kirurgisk klinik och öron-näs-halsklinik. Efter nio operationer så är Thomas uppegående utan några synliga men, har fått tillbaka många av de sinnen han förlorade vid övergreppet. Lukt, smak, känsel, balans m.m. Det allvarliga i berättelsen om Thomas är de kvarvarande men han kommer att ha kvar i resten av sitt liv. Thomas har en åtta cm lång förlamning i halsen, en s k svalgpares, vilket innebär att han aldrig mer kommer att kunna äta eller dricka, ja inte ens svälja sin egen saliv. Av den anledningen har vi opererat in en gummislang från högra revbensbågen och upp till magsäcken. Genom den måste han få i sig en liter sondmat var fjärde timma i resten av sitt liv för att inte svälta ihjäl. Hans röst är mycket svag, närmast viskande, men det han har att säga är väl värt att lyssna till. Hans liv har förlorat mycket mening, men att delta i ett förebyggande arbete skulle kunna ge honom något tillbaka, skriver hans läkare. Thomas var en fantastisk människa att träffa, vi satt länge på mitt kontor och samtalade om allt som hänt, om hans skador, sjukhustid och hans väg tillbaka till ett så bra liv som möjligt. Vi talade om frånvaron av bitterhet trots att gärningsmännen aldrig identifierades eller straffades, om godhet ondska, om hans kraft, trots sitt livsöde att orka gå vidare i sitt liv och försöka må så bra som möjligt. Mötet med Thomas resulterade i en helsida i DN. Den väckte mycket känslor och inspirerade till kraftansamling för andra att driva olika typer av antivåldsarbete vidare. Idag har vi närmare 1300 gatuvåldsskadade på SÖSakuten per år, ingen trevlig statistik men gör man ingenting så är det det enda man vet att ingenting blev gjort. Av den anledningen så fortsätter vårt förebyggande antivåldsarbete oförtrutet vidare så vi kan se någon mening i att vara människovårdare. Sören Sanz, Vårdchef, Akutmottagningen, Södersjukhuset

3 Niklas jobbar med elskåp i sin verkstad, i sin egen takt och utifrån sin dagsform. När jag läste årets första Hjärnkraft 2009, så insåg jag hur många andra anhöriga som gått igenom samma sak som jag och vår familj. Det är lätt att tro att man är ensam om sina upplevelser och att vi bara haft otur och att det egentligen fungerar bättre för andra som blir drabbade. Men tydligen är det inte så. Så skriver Elisabeth Jansson som vill dela med sig av familjens historia om sonen Niklas. Detta är svensk sjukvård på 2000-talet.

4 Niklas fick en hjärnskada av herpes Blev tvångsvårdad och nerdrogad! Vår son drabbades av ett virus sommaren Vi var tillsammans med honom och hans sällskap på båtsemester i Stockholms skärgård, när vi fick veta att han hade väldigt ont i huvudet. Vi trodde först att det berodde på att han jobbat så mycket innan semestern, så att detta var en effekt av detta. Men det gick inte över Efter några dagar med allt värre huvudvärk och sedan också en del lukthallucinationer åkte vi till Södertälje sjukhus för bedömning. Jag som mamma hajade till när läkaren sa att det kanske kunde vara hjärninflammation, det hade jag inte tänkt på. Men läkaren sa efter undersökningen, att så var inte fallet, det var bara bihåleinflammation och så fick Niklas penicillin. Vi åkte tillbaka till båten och Niklas fick vila. Men medicinen hjälpte inte och han fick högre feber, så efter några dagar avbröt vi semestern och åkte hem till Enköping. Där gjorde Niklas ett nytt besök på akutmottagningen i Enköping, men där skickade de bara hem honom med orden medicinen har inte verkat ännu. Diagnos - Herpes Simplex Encefalit Dagen efter blev Niklas medvetslös och åkte ambulans till Akademiska sjukhuset, där man efter provtagningen konstaterade att han hade fått Herpes Simplex Encefalit, en väldigt ovanlig sjukdom och väldigt allvarlig. (men om man får rätt vård inom 5 dagar från insjunkandet blir det inte så allvarligt) De sa att Niklas inte skulle kunna återgå till sitt vanliga liv, det här skulle förändra allt. Niklas skulle få stora problem. Vi anhöriga var i chocktillstånd och kunde inte ta in detta, i det skedet så trodde jag också att sjukvården kunde ta hand om allt i Sverige och att vi hade en sådan högteknologisk kunskap att han i vilket fall skulle få professionell vård och ett bra omhändertagande. Så här efteråt så kan jag väl säga att akutvården på NIVA på Akademiska sjukhuset, var professionell och likaså infektionsavdelningen på samma sjukhus. Brist på samordning Men sedan är jag högst kritisk till samordningen mellan avdelningar och läkare, när det blir ett sådant här komplicerat fall. Det har jag också försökt att förmedla till Socialstyrelsen där vi faktiskt fått lite medhåll om att det blev fel, men överklagan till HSAN om läkare som behandlat Niklas helt fel har inte blivit åtgärdade som jag förväntade mig. En läkare måste tydligen avsiktligt och planerat göra fel för att det ska gå att anmäla. Det är helt otroligt att läkare ska kunna frånta sig sitt ansvar på detta sätt. Men åter till vår son, han var då 33 år och helt frisk innan detta hände. Efter några dagar med akutsjukvård, kom han till infektionsavdelningen och blev väl omhändertagen där. Mot alla odds blev han bättre för varje dag och efter 3 veckor blev han utskriven för fortsatt vård hemma. Han var då i ganska bra skick, det enda som var problemet var hans närminne. Han var hemma och var sjukskriven, träffade kompisar och sin sambo och verkade komma tillbaka till sitt gamla liv. Blev sämre igen Men efter 2 veckor hemma började han att personlighetsförändras, och åkte in igen på infektionsavdelningen på Akademiska sjukhuset. Sedan började den värsta perioden i vårt liv, och nu är vi framme vid september För varje dag blev han sämre och sämre, han uppträdde konstigt, blev mindre och mindre närvarande, kroppen började också förändras rent fysiskt, han föll ihop när vi var ute och promenerade, han fick tvångsbeteenden och kände inte igen oss. Till slut kunde han inte äta, och sedan fick han andningsvårigheter och fick ligga i respirator Den dagen det kom in en grupp vitklädda personer som monterade fast läderbälten på Niklas säng, då trodde jag att jag höll på att bli galen. Hur kunde detta hända? Är det sjukvård på talet? Nu fick vi insyn i en värld som för oss i vår familj varit helt okänd förut. >>

5 Utan våra insatser som anhöriga hade det inte blivit något. Vi fick veta att en läkare sagt när Niklas just kommit hem, att han inte var rehabiliteringsbar och att vi föräldrar skulle stöttas i att gå vidare utan Niklas... Det bekräftar det motstånd vi mötte, men jag är glad över att ingen sa det i klartext, då hade nog det sista hoppet fallit. 8 Förvånade läkare Läkarna var också förvånade och undrade vad som hänt, var det mera virus kvar eller var detta en effekt av det stora skadeområde som viruset orsakat under första sjukperioden? Det blev akutvård igen, denna gången mycket mer turbulent, eftersom Niklas också blev aggressiv och fick många s.k lugnande mediciner. (Han blev ännu sämre av de medicinerna visade det sig senare ) Han var för sjuk för den ena avdelningen och för frisk för en annan. Vi slussades runt bland massor av ställen och fick delta på flera möten där det var helt tydligt att ingen ville ta emot honom. Jag tycker inte att anhöriga ska vara med på sådana möten där det helt tydligt handlar om ekonomi och helt andra saker som inte vi anhöriga behöver höra när man själv är i chocktillstånd. Beslut om tvångsvård En dag i oktober när allt snurrade som värst, kom en läkare fram till oss och sa att nu hade man beslutat om att Niklas skulle få extra vak, och det var ju bra och att man även nu kunde ge honom medicin när han inte kunde svara själv. Det är möjligt att vi borde förstått bättre, men på den tiden hade vi fortfarande en tilltro till läkarkåren och trodde att de var till för oss och för att göra livet lättare för Niklas. Men det visade sig att de fattat ett beslut om LPT, dvs lagen om tvångsvård. Att detta också innebar att man hade rätt att tvångsvårda Niklas, låsa in honom och lägga honom i bälte, det var det förstås ingen som upplyste oss om då. Monterade läderbälten på sängen Den dagen det kom in en grupp vitklädda personer som monterade fast läderbälten på Niklas säng, då trodde jag att jag höll på att bli galen. Hur kunde detta hända? Är det sjukvård på 2000-talet? Och nu fick vi insyn i en värld som för oss i vår familj varit helt okänd förut. Niklas kom till en sluten psykiatrisk avdelning, för det var ingen annan avdelning som ville ta emot honom. Vi var ganska förskräckta när vi upptäckte att allt var låst, vi kunde inte komma vare sig in eller ut utan personal som öppnade. Lokalerna var också väldigt gamla och de andra patienterna hade sina problem. Neddrogad och problem med andningen Flera gånger när vi kom låg Niklas bältad och med endast en personal sittande utanför i korridoren. Då var Niklas så neddrogad att han även hade svårt att äta och fick problem med andningen. Men man vägrade att släppa loss honom, trots att vi var där på besök och han bevisligen blev lugnare av detta. Det här med att en hjärnskadad behöver lugn och ro och även stimulerande miljö med anpassad träning - det fanns inte med på kartan. Vi försökte samarbeta med den ansvariga läkaren, men vi fick oftast inga svar. Vi fick jaga honom och ibland hade vi tur att träffa en trevlig personal som kunde upplysa oss om vad som hände och vad man gjorde med Niklas. Vi anhöriga la upp ett schema så att Niklas skulle få besök varje dag av någon. Han var så förvirrad så han inte visste var han var, och blev rädd för ganska små saker. De första veckorna var ganska hyfsade, för då blev också Niklas sakta bättre. Men sedan fick läkaren för sig att han skulle prova en massa mediciner på Niklas som om han hade en psykos eller psykiatrisk sjukdom. Men Niklas hade ju en hjärnskada! Neurolog reagerade på medicindosen Det blev bara värre och värre, ibland lyckades vi få någon neurolog att komma förbi, särskilt under helgerna, och det som de ofta sa var men oj, har Niklas så hög dos av den medicinen, det ger vi inte till våra patienter, så vi undrade ju vad det var som hände egentligen. Vi försökte flytta Niklas till en privat Hjärnskadeklinik i Bollnäs, som vi fått tips om via kontakten med Hjärnkraft. Vi var dit och träffade ansvarig läkare, och de var också till Akademiska sjukhuset och träffade Niklas. De ville gärna ta emot Niklas och allt var klart, men då sa läkaren på Akademiska sjukhuset nej. Anledningen var att de inte hade tvångsvård Man häpnar ju, han negligerade all kunskap och erfarenhet som man hade i Bollnäs, skulle inte de själva kunna bedöma om de kunde ta emot Niklas eller inte? Detta var i januari-februari Foto:

6 Vi har förtvivlade, vi tänkte också ta hem Niklas och vårda honom själva, för här blev han bara sämre och mer och mer neddrogad. Men vi fick inte på grund av LPT. Rättspsyk blev räddningen Till slut fick Niklas komma till Rättspsyk i Sundsvall, i mars Det är klart att vi var oroliga, vad skulle Niklas göra där, och varför Rättspsyk? Men det blev räddningen för både Niklas och oss. Där mötte vi en förstående personal och trevliga läkare. De första de gjorde var att ta bort en massa mediciner som de ansåg vara helt fel och sannolikt gjort Niklas mycket sämre. Vad de tog bort först var Benzodiazepiner, och antileptika som Niklas hade i allt för stora doser. Efter bara någon vecka började Niklas att fungera bättre, och vi kunde åter få kontakt med honom. Men visst han hade ju fortfarande kvar sin hjärnskada, så det var inte lätt. Men med förstående personal och en helt annan pedagogik kändes allt mycket lättare Tack Göran Fransson, du blev ljuset i vår tunnel. Bollnäs Neurorehab - vilket proffsigt gäng! Men de ansåg också att Niklas egentligen inte skulle vara där, han skulle till en enhet som var specialiserad för hjärnskadade, så Fransson tog kontakt med Bollnäs Neurorehab, där vi redan haft kontakt med Bernt Hagel. En annan klippa i vår svåra resa. Niklas kom till Bollnäs i april 2005, och där började väl egentligen hans riktiga rehabilitering. Vilket proffsigt gäng!! Neuropsykolog och specialpedagog Niklas fick träffa en neuropsykolog och specialpedagog och de gjorde tillsammans ett träningsprogram för Niklas och involverade oss anhöriga. Niklas fick komma ut på promenader och börja röra sig efter allt liv i en sjukhussäng När vi kom på besök på helgerna så gick vi allt längre promenader som vi kombinerade med att återlära saker om naturen. De var också måna om att Niklas skulle använda sig av sin gamla kunskap, så han fick med sig sina golfklubbor och en fotboll för att träna med. I augusti 2005 tyckte Bernt Hagel att det var dags för Niklas att få komma hem igen. Vi blev jätteglada, det här hade ju gått mycket fortare än vi förväntat oss. Kanon Fantastisk biståndshandläggare Vi räknade givetvis med att landstinget skulle ge Niklas fortsatt träning och vård, nu när han tillhörde öppenvården. Åh, vad fel vi hade. Men Niklas kom hem, vi ordnade assistans och fick hjälp av en fantastisk biståndshandläggare på Enköpings kommun, Katarina Skoog. Utan Katarina hade vi nog inte orkat fortsätta med all samverkan och kontakt med de som skulle kunna träna Niklas. Men vi hade tur att träffa henne och även en fantastisk person på Frösunda Assistans som rekryterade bra assistenter till Niklas. Vara hemma och ta det lugnt Men så var det dags igen att bråka med sjukvården. Niklas fick ingen hjälp trots remisser från Bollnäs och samtal från Enköpings kommun. Nej, han skulle bara vara hemma och ta det lugnt. Ett av problemen var dock att Niklas blivit väldigt rastlös och orolig av sin hjärnskada, att detta att ta det lugnt var det absolut svåraste för honom. Då fullkomligt klättrade han på väggarna och mådde som sämst. Åke, Niklas pappa, hade redan i ett tidigt skede av sjukdomen börjat träna Niklas utifrån Niklas kunskaper som elingenjör. Nu började han testa om Niklas kunde bygga elskåp. Visst var det lite struligt, men när Niklas väl satt med rätt verktyg i handen så var det liksom som han kom ihåg hur han skulle göra, så det visade sig vara rätt väg. När ingenting hände via sjukvården byggde vi själva upp en form av struktur för att Niklas skulle få ett hyfsat liv. Det här att bygga elskåp eller jobba med elkomponenter var ett bra spår. Vi hittade också en specialpedagog genom några goda vänner, hon hade också varit Niklas lärare i grundskolan. Hon träffade Niklas några timmar varje vecka. Ekonomiskt stöd till anpassad verkstad Till slut fick vi ekonomiskt stöd av kommunen att bygga en särskilt anpassad verkstad till Niklas, där han kunde ha en meningsfull träning. Men det byggde också på vår grund som egna företagare, där Åke kunde använda sitt nätverk för att få in material som Niklas kunde träna på. Jag tror att detta att vi båda är egna företagare, med vana att själva ta tag i saker och ting, har varit en fördel i den här svåra situationen. Efter många möten och skrivelser fick vi även till stånd ett team med läkare, psykolog, arbetsterapeut och kurator som nu har träffats 2 ggr/ år för att lägga upp träning för Niklas och handled- >> 9

7 Annons ning för hans assistenter. Men utan våra insatser som anhöriga, hade det inte blivit något. Vi fick veta att en läkare sagt när Niklas just kommit hem, att han inte var rehabiliteringsbar och att vi föräldrar skulle stöttas i att gå vidare utan Niklas... Det bekräftar det motstånd vi mötte, men jag är glad över att ingen sa det i klartext, då hade nog det sista hoppet fallit. Ibland undrar jag hur vi ska orka gå vidare, vi har väl egentligen hanterat vår egen sorg med att vara aktiva och se till att något händer med Niklas. Föräldrar hela livet Men vi mår bra, när det fungerar bra för Niklas. I dag så fungerar Niklas så pass bra att andra är förvånade och blir imponerade av hur långt vi kommit. Då blir jag glad och får lite bekräftelse på att vi gjort rätt. Vi är ju föräldrar, det är man ju hela livet. Jag har ibland känt en onaturlig energi som jag tolkar som en urkraft man får när det är mycket motstånd. Nu har jag mest varit arg och då är det lättare att ta tag i saker. Men ibland har även jag och min man Åke våra dippar, då det känns tungt. Men det är aldrig så långa stunder, oftast sammanfaller de inte så den andre kan lyfta den ena. Vår relation har definitivt blivit testad, vi har haft mycket egna konflikter under de här åren - men det har svetsat oss samman. Tyvärr har vi inte så mycket utåtriktad kontakt, vi har mer eller mindre isolerat oss. Så nu behöver vi öppna upp dörren lite till och göra en del saker också på egen hand. Vi inser att vi behöver det för att orka, men det är svårt att genomföra. Fortfarande så känner vi att vi behöver vara nära Niklas för att vara ett stöd om det händer något, eller om någon assistent behöver hjälp. Våra erfarenheter kan vara till hjälp Jag känner också att våra erfarenheter kan vara till hjälp för andra, och det skulle jag vilja dela med mig av. Det finns en del vägar som man hitta till snabbare, och det finns mycket kunskap, bara man vet hur man ska hitta den. Nu till sommaren har det gått fem år sedan allt detta hände. Det känns nästan overkligt. Ibland undrar jag vad den tiden tagit vägen och att vi faktiskt kunnat arbeta och driva vårt företag under den här tiden också. Men det har kostat mycket energi, men också givit oss mycket erfarenheter och vad jag vill förmedla till andra är att GE INTE UPP! Och lita inte på så kallade auktoriteter, lyssna på dem och försök påverka dem, men följ din egen röst! Elisabeth Jansson, Niklas mamma och även God Man. Vi gör det möjligt. 10 Folkhögskola

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Första operationen september 2010

Första operationen september 2010 Första operationen september 2010 Oliver Vår son föddes med total dubbelsidig LKG-spalt. Första operationen som vi nu har genomfört gjordes när han var nästan 7 månader och då slöt de den mjuka gommen

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Att leva med. Huntingtons sjukdom

Att leva med. Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Att leva med Huntingtons sjukdom Jag fokuserar på att leva det liv vi har just nu Mattias Markström var 28 år och nyutbildad skogsvetare när han testade sig för Huntingtons

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista

TÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning. Ordlista ÖI ROLLSPEL F 001 1 (6) Försäkringstolkning Ordlista arbetsskada operationsbord såg (subst.) ta sig samman arbetsledning anmäla skadan överhängande nerv sena sönderskuren samordningstiden olyckshändelse

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 13 Jul. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 13 Jul En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 # 13 Jul Snöflingorna

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp

Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp Trasiga Tanden, Ledsna Hjärtat, Brutna Benet och Arga Armen behöver hjälp En liten saga om barns rättigheter i landstinget efter en förlaga från Stockholms läns landsting Det var en gång fyra kompisar

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström

En bok om ofrivillig barnlöshet. av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet av Jenny Andén Angelström & Anna Sundström En bok om ofrivillig barnlöshet 2013 Jenny Andén Angelström & Anna Sundström Ansvarig utgivare: Jenny Andén Angelström ISBN: 978-91-637-2882-2

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Marcus bröt nacken blev tvillingpappa 11 april 2015

Marcus bröt nacken blev tvillingpappa 11 april 2015 Marcus bröt nacken blev tvillingpappa 11 april 2015 För knappt sex år sedan förändrades allt för Marcus Johansson, 33, och Hanna Sundewall, 30, från Blomstermåla. Marcus bröt nacken i en dykolycka och

Läs mer

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Samtal med Hussein en lärare berättar: Samtal med Hussein en lärare berättar: Under en håltimme ser jag Hussein sitta och läsa Stjärnlösa nätter. Jag hälsar som vanligt och frågar om han tycker att boken är bra. Han ler och svarar ja. Jag frågar

Läs mer

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan

Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan Hälsofrämjande och rehabiliterande insatser i praktisk samverkan 1. Bordsmoderator stödjer att diskussionen följer de olika perspektiven 2. För en diskussion/ reflektion om vad hälsofrämjande insatser

Läs mer

Att vårda sin hälsa. i Sverige

Att vårda sin hälsa. i Sverige Att vårda sin hälsa i Sverige Vården och du Som patient ska du ha inflytande över din vård. Din hälso- och sjukvård ska så långt som möjligt planeras och genomföras med dig. Vissa rättigheter är reglerade

Läs mer

opereras för förträngning i halspulsådern

opereras för förträngning i halspulsådern Till dig som skall opereras för förträngning i halspulsådern Information till patient & närstående Dokumentet är skapat 2012-06-01 och är giltigt ett år från detta datum. Välkommen till Kärlkirurgen på

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT

TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT TILL DIG SOM VÅRDAS AKUT Välkommen till oss Inom verksamhetsområde Ortopedi har vi stor erfarenhet av att behandla sjukdomar och skador i rörelseorganen. Vårt mål är alltid att med god omvårdnad och rehabilitering

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi

Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling. Verksamhetsområde onkologi Fatigue trötthet i samband med cancersjukdom och behandling Verksamhetsområde onkologi 1 Inledning Trötthet i samband med cancersjukdom är ett vanligt förekommande symtom. Det är lätt att tro att trötthet

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Kalles mamma får en psykos

Kalles mamma får en psykos Kalles mamma får en psykos Text och illustrationer: Elisabet Alphonce Kalle bor i en lägenhet på Marmorgatan med sin mamma och pappa. Kalle går i 6-års gruppen på skolan. Kalles pappa är taxichaufför.

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE

Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE Pedagogens manus till BILDSPEL 3 Åk 8 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. 2. Manus: Det finns många olika typer av kroppslig träning. Idag går många unga på gym för ren muskelstyrketräning. Andra kanske tränar någon

Läs mer

Vad är afasi? Swedish

Vad är afasi? Swedish Vad är afasi? Swedish Du kom förmodligen i kontakt med afasi för första gången för en tid sedan. I början ger afasin anledning till en hel del frågor, sådana som: vad är afasi, hur utvecklas det, och vilka

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari

barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari barnhemmet i muang mai tisdag 24 januari - lördag 11 februari Jokk blev kvar länge på sjukhuset men har äntligen kommit hem. Vi har haft invigning av lekplatsen. Mia, Lasse, Fred, Oscar och Sandra har

Läs mer

Ungdomars våld i samhället

Ungdomars våld i samhället Ungdomars våld i samhället Ämne: Ungdomar våld Namn: Natalie Carlberg Handledare: Erik Nilsson Klass: 9 Årtal: 2009 Sida 1 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING...2 INLEDNING...FEL! BOKMÄRKET ÄR INTE

Läs mer

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta

Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med SRS segmentell rörelsesmärta Att leva med smärta Jag får ny energi av att stå på scenen Hon var kall och ouppvärmd och repeterade inte i en riktig danssal, den där olycksaliga dagen. Petra

Läs mer

Joel är död Lärarmaterial

Joel är död Lärarmaterial sidan 1 Författare: Hans Peterson Vad handlar boken om? Den 9 maj förändras Linus liv. Linus är i skogen med mamma, pappa och storebror Joel. Linus ser upp till Joel och en dag vill han också vara stor

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander

Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barnombudsmannen Cecilia Sjölander Barn berättar Jag vet inte hur mycket jag orkar. Jag måste få prata med nån men jag tycker det är skämmigt och jag vill inte vara initiativtagare. Flicka 16 år Jag har

Läs mer

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen

Att leva som andra. Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Handikappomsorgen Att leva som andra Information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Handikappomsorgen Innehåll Vad är LSS?... sid 3 Leva som andra... sid 3 För vem gäller lagen?... sid 4 Alla

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015

LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans

Läs mer

Lever du nära någon med psykisk ohälsa?

Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Lever du nära någon med psykisk ohälsa? Du behöver inte vara ensam om ansvaret. Kontakta oss på Anhörigcentrum. Vi har stöd att erbjuda och kan lotsa dig vidare om så behövs. Människor är lojala och ställer

Läs mer

Att våga prioritera det existentiella samtalet

Att våga prioritera det existentiella samtalet Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Schizofreniförbundet

Schizofreniförbundet Schizofreniförbundet Ögon av Mats Konradsson Under de senaste veckorna hade hon känt sig konstig. Hon hade svårt att sova och kände sig orolig utan att veta varför. Men en natt hände det någonting. Utan

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Att leva med. Lösningsmedelsskador

Att leva med. Lösningsmedelsskador Att leva med Lösningsmedelsskador Att leva med skador från lösningsmedel Den bästa medicinen för mig är att vara ute i naturen När det var som värst trodde Ralph att han hade blivit galen. Minnet och

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Betraktelser från tvåmanstält

Betraktelser från tvåmanstält Betraktelser från tvåmanstält Anna Lindblad, leg läk Kungsgatan 86 112 27 Stockholm Anna.lindblad@ki.se Tel. 0733-80 66 26 Skeppsbruten Jag är en av de där kvinnorna i vitt som skyndar förbi i sjukhuskorridoren.

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Tilla ggsrapport fo r barn och unga Tilla ggsrapport fo r barn och unga 25 mars 2014 Vad berättar barn för Bris om hur de mår? Hur har barn det i Sverige? Jag har skilda föräldrar och vill så gärna bo hos min pappa. Mamma har ensam vårdnad

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då Hon går till sitt jobb Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då mer än att älska henne så, som jag gör Hon går på café och sätter sig ner men ingenting

Läs mer

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE

Ali & Eva KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 8 LÄSFÖRSTÅELSE Rätt eller fel? rätt fel det kan man inte veta 1. har bytt till en annan förskola. 2. Emmas föräldrar tror att har mycket kontakt med Malin. 3. s pappa är ingenjör. 4. trivs bra

Läs mer

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här:

Tom var på väg till klassrummet, i korridoren såg han en affisch det stod så här: -Hörde du ljudet? -Var inte dum nu Tom sa Tobias! Klockan ringde. Rasten var slut, dom hade sv efter. När de kom in sa sura Margareta idag ska vi skriva en bok med åtta kapitel och du Tom får hemläxa.

Läs mer

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården

Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Så vill vi ha det! Patienters och närståendes önskemål om omhändertagande och bemötande i cancervården Framtagen av Patient- och närståendeperspektivrådet vid Regionalt cancercentrum väst PNP-RÅDET Ett

Läs mer

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker.

Kidnappandet. Jag är 20 år och jag heter Nesrin jag älskar djur och choklad och jag kommer från Dijon i som ligger i Frankrike, plus jag röker. del 1 Kidnappandet Jag vaknade i min säng trött och arg, mamma och pappa hade slängt ut mig. För jag är nu 20 år, jag fyllde år i lördags. Varför slängde dom ut mig? Just nu bor jag hos min bästa vän Sara.

Läs mer