Sammanfattning av grupparbeten på körkonferensen den november

Transkript

1 Sammanfattning av grupparbeten på körkonferensen den november Nedan följer de punkter grupperna uppfattade som viktiga med de prioriterade tre punkterna överst i varje grupp. Tävlingsgrupp 1 med Rolf Hedquist 1. Kulturrevolutionen. Större öppenhet när det gäller andra tävlingsformer än som nu finns reglerade i TR. TR upplevs nu som starkt styrande: det som finns reglerat i TR är tillåtet, allt annat är förbjudet. Att TR är en anvisning, en rekommendation som man kan frångå eller begära dispens ifrån är inte klart ute i landet. Det står i TR I att om man deltar i tävlingar som anordnas av andra organisationer löper man risk att bli utesluten ur förbundet och förlorar sin rätt att delta i tävlingar anordnade av SvRF. Önskemål som framfördes var att TR ska utvidgas och innefatta även andra typer av tävlingar, exempelvis hinderkörning inomhus och kur. Showklasser med exempelvis ringränning bör accepteras som tävlingar. Dessutom framfördes att det var viktigt att man ska kunna delta i en tävling i brukskörning eller traditionell körning utan att det ska innebära risk för uteslutning. Körningen behöver bli en arenasport i vårt land. Det kan det bli med hinderkörning inomhus eller på en arena, med dressyr och med en precision som kan utgöra en egen tävling. De tävlingsbanor utomhus som byggs bör konstrueras så att de blir så arenalika som möjligt. I Sverige finns goda exempel: Åstorp och Villvattnet bl.a. Vidare ville man att andra former av tävlingar som dyker upp i Sverige eller andra länder uppmärksammas och så snabbt som möjligt behandlas i körkommittén. TR behöver således grundligt omarbetas för att visa att det inte bara är godtagbart utan önskvärt att andra tävlingsformer genomförs i vårt land. 2. Domarutbildning och tränarutbildning. Fokus i diskussionen låg på dressyren. De svenska kuskarna är inte tillräckligt skickliga i dressyrkörning, standarden behöver förbättras. Kuskarna är inte heller nöjda med domarna när de dömer dressyr. De upplevs som ojämna i kvalitet och de är inte lika vana/skickliga/krävande som de domare som dömer uppsutten dressyr. Flera förslag kom upp: ta in riddressyrdomare för att döma körd dressyr (eventuellt efter en kompletterande utbildning), uppmuntra/kräv att kördressyrdomare deltar i utbildning/fortbildning av riddressyrdomare, ta in riddressyrdomarutbildare i utbildningen av kördressyrdomare. Elisabeth Lundholm nämndes som en lämplig kontaktperson. Men det påpekades också att kuskarna behöver träna dressyr; dvs även tränarna behöver utbildas i nära kontakt med riddressyrtränare Domarutbildningen upplevs som onödigt utdragen. Det går snabbare att ta en fil kand vid universitetet än att bli domare i körning. Om man verkligen vill satsa och har kört själv tidigare

2 bör man kunna bli godkänd som domare efter ett års utbildning. En hel del inslag i utbildningen bör kunna genomföras på nätet. På så sätt blir det dessutom billigare för alla parter. Såväl tränar- som domarutbildningen behöver ses över, framför allt med avseende på dressyrutbildning/bedömning. Kontakten med den ridna dressyren behöver etableras. 3. Precisionstävlingen behöver göras mera attraktiv för publiken. Körningen bör kunna bli en stor publiksport. Tidigare har tävlingar i exempelvis Tjolöholm lockat tiotusentals åskådare. I Skellefteå hade man mellan 2500 och 3000 i publiken när tävlingarna gick inne i staden. Dressyren är troligen svår att göra till en publikdragande del av den kombinerade tävlingen. Möjligen kan en skickligt genomförd dressyr i kur bli tilldragande för en större menighet. Men det är nog för de mera insatta som dressyren blir smaklig. Om vi får flera tiotusental som kör kanske det kan ändra på den saken; vi har sett hur den svåra dressyren med kur har ändrat på publiksiffrorna i riden dressyr. Maraton bör snarast ändra namn till hinderkörning (terrängkörning nämndes också). För vanligt folk är maraton en person som springer en väldigt lång distans och knappast något att titta på. Förr var det fråga om distanskörning, alltså maraton, som avslutades med hinderkörning, men idag är distansdelen ett minne blott. Hinderkörningen genomfördes förr med ett hinder per km under 8 km. Otroligt långt att gå för publiken och synnerligen publikfientligt. Åstorps anläggning ändrade på den saken och hinderkörningen bör följa det exemplet och bli mer av en arenatävling. Betänk att om man får mer än 500 personer i publiken är mer än 90% ej kunniga i körning! Kanske är det dags att helt tänka om även här: publiken har svårt att förstå hur man kör och varför man kan köra olika vägar etc. Kanske kan man köra två och två i en slags duellkörning i varje hinder etc. En skicklig speaker som kan förklara och hålla spänningen på topp är guld värd. Precisionen är spännande om den är den sista tävlingen i en tredagarstävling. Om den körs första dagen i en tvådagarstävling och hinderkörningen (maraton) avslutar är den mindre attraktiv för publiken. En normal precisionsbana är dessutom inte attraktiv att se på. Konerna gör inte ögat lyckligt. Variationen i hinderkonstruktion är högst måttlig. Hoppningen var före Gothenburg Horse Show i samma situation: tråkiga hinder och utan finess. Det ändrades med göteborgstävlingarna som införde blommor och spännande hinder, om än i traditionell stil med trippelbarr, koppelräck, mur etc. Precisionen behöver en ansiktslyftning med avseende på hinder och finess i byggande. Precisionstävling kan med fördel anordnas inne i en tätort i en park el dyl. Med publik följer sponsorer; med mera publik mera uppmärksamhet; med mera uppmärksamhet fler körintresserade och fler sponsorer; med sponsorer mera pengar in i sporten från andra än kuskar; etc Dressyren kan med kur möjligen locka fler åskådare, kanske i särskilda dressyrklasser. Hinder till hinderkörningen byggs i arenaform. En arbetsgrupp av kreativa banbyggare lämnar förslag till hur precisionen kan göras mera attraktiv för publik.

3 En annan arbetsgrupp tar fram förslag till hur körningen i alla avseenden kan bli mera publikt attraktiv. 4. Övrigt Forskning som belyser hur hästen påverkas under en tävling, särskilt under hinderkörningen. Förr hade man en lång distans innan E-sträckan, vilket gjorde att hästarna var rejält uppvärmda före hinderkörningen. Ibland också uttröttade. Risk finns nu att de inte är tillräckligt uppvärmda vilket kan resultera i skador eller om de är för pigga med risk för skenturer, olyckor. Förslag framfördes att man skulle ha en obligatorisk runda som körs före E-sträckan, oavsett klass, i valfritt tempo för uppvärming. Men man menade också att om kuskarna kör i valfritt tempo kanske hästarna inte är tillräckligt värmda. (Hur vet man att hästarna är tillräckligt värmda före dressyr och precision??!) Därför ville man ha forskning som belyser detta. Körningen bör ha ett eget teoretiskt prov för grönt kort. Idag får man svara på frågor som rör hoppning, dressyr eller allmänna bestämmelser. Distrikten bör kunna vara proppgranskare på samma vis som i andra grenar inom Svenska Ridsportförbundet. Det behövs mera litteratur och annat undervisningsmaterial om körning och om hur man tränar en häst/ett ekipage för körtävling. Efterlystes en utbildning om olika slag av bett och deras inverkan. Portabelt stall bör tillåtas på tävlingsplats på samma sätt som man gör i exempelvis England. Inventerades tävlingsplatser. Det finns ganska många spridda över landet, men de ligger ojämnt placerade. Flera klubbar bör kunna samverka i att nyttja en tävlingsplats. Skåne och Västerbotten har flest tävlingsplatser. Ett problem är att marken inte alltid ägs av körklubben. Det innebär att vid ägarbyte kan klubb bli av med tävlingsplats. Detta har skett på flera platser i landet. Det är önskvärt att man skapar tävlingsplats i samverkan med andra intressenter, exempelvis travet. Flera tävlingsplatser har funnits men övergivits eftersom eldsjälar försvunnit. Det är således viktigt att den organisation man skapar för en tävling är stabil och ej beroende av en eller två enskilda personer. Samordningsgruppen med Gunilla Sjölén Slogan: Skapa en inkörsport till körningen med hjälp av kulturrevolutionen 1. Upprätta och få till stånd ett samarbete mellan Vagnshistoriska, Traditionel driving, Brukskörningen, Kuskringen och körkommittén. 2. Skapa ett samarbete med ponnytravet ex vis medverka vid olika evenemang. Kontakta rasföreningar för shetland och russ m fl. 3. Visa upp körningen på andra typer av hästtävlingar ex vis sladda ridhusbanor med ett körekipage i pausen. Anordna gemensamma clinics, körning, hopp, dressyr och avel.

4 Övriga punkter som också kan vara intressanta i ett framtida arbete. Nyttja de instruktörer som finns inom övriga delar typ brukskörningen, föreningen skogshästen när det gäller inkörning i nybörjargrupper på lokal nivå. Ta fram kontaktpersoner via distrikten. Samarbeta mer med kommunerna och de kommunala ridskolorna när det gäller markfrågor, tävlingsarrangemang m m Starta ett unghästchampionat för körning (ej rasberoende) Samarbeta mer med Blå Stjärnan Utöka samarbetet mellan klubbar Företagsarrangemang typ kick-off med häst och vagn där intresse och möjligheter finns Sammanföra uppfödare och kuskar i något liknande som dressyren har i Trojaprojektet Skapa tydliga regler för var informationen ska gå från arrangörer när det gäller tävlingar Se till att distriktens hemsidor uppdateras kontinuerligt med lokala clinics m m Samarbeta med ex vis hundsporten vid tävlingar för att utöka antalet funktionärer TR gruppen med Gun Hagring och Jill Isebark Första dagens i grupparbetet gick man igenom nya ändringar i FEI:s TR och diskuterade huruvida man skulle ta med det i svenska TR. En del saker vill man ha med annat inte. Följande punkter diskuterades med de tre viktigaste först. Åldern på kusk och groom i ungdomsklass diskuterades. Alla ansåg att det är mycket viktigt att ungdomar har möjlighet att komma ut och tävla för att motivera dem att bli kvar i körningen och inte gå över till annan hästsport. Det föreslogs att man skulle kunna låta en 8-åring köra lätt maraton om groomen var över 18 år och hade körerfarenhet. Grymhet eller hård spödrivning i maraton skulle bestraffas direkt och hårdare än idag. Som det är nu så blir det nästan aldrig någon påföljd och det måste stävjas då det är en dålig PR för vår sport. Det föreslogs att hinderchefen skulle kunna utrustas med gult kort och om kusken drivit hästen hårt skulle hinderchefen hålla upp kortet mot kusken när denne kör ut för att visa att vi har noterat hård drivning Detta skulle kunna förhindra fortsatt hård körning. Om det sedan ska resultera i någon bestraffning i form av straffpoäng får hänföras till domare att bedöma. Föreslogs att man med den nya tävlingsindelningen skulle kunna klara sig med 1 domare i msv nationell klass för att få ner kostnaderna med att arrangera tävlingar.

5 Sedan kom en massa frågeställningar fram som vi tar med för att man ska kunna hänskjuta dessa till domarkonferens och utbildningar. Hastigheten i precision. Är det ett kuskproblem och kan man eventuellt justera det med tempon? Tävlingsformerna. Kan man tänka sig att ha en öppen klass för exempelvis bara dressyr eller även möjlighet att bara komma och köra maraton el precision? Hur ser isf en sådan proposition ut? Vad skulle det innebära för arrangören? Vad innebär det om man kör maraton direkt? Uppvärmning etc? Ska man bevisa att man kan köra för att starta? Det finns en del anspänningsanvisningar i TR. Kan domarna det? Vet domaren vad man ska leta efter när det gäller detta? Exempelvis sid 15 i TR Stångkappans/stångkopplets längd ska vara minst 40 cm Vad innebär det? En annan teknisk fråga dök upp beträffande broms på vändkrans vid ryggning. Är det tillåtet? Vet domaren vad det innebär? Frågan om en vagn. Föreslogs att det skulle vara tillåtet till och med den nationella medelsvåra klassen enligt den nya tävlingsindelningen. Diskuterades även vagnsbredderna men där var man inte lika överens om att man borde backa på de kraven. En inkonsekvens bedömdes finnas i TR beträffande ungdomsklasser. Först bedöms ungdomsklassen vara enl TR 506 punkt 8 ungdomar från 8 år. I samma TR står det att ungdomsklass är mellan år på sidan 12. Kan man göra definitionerna lite klarare? I FEI:s TR har man tagit bort kravet på piska i maraton. Frågan diskuterades och det hördes röster både för och emot. En del ansåg att det var bra, i synnerhet för bedömningen om man slapp titta efter detta i maraton och andra tyckte det var en säkerhetsfråga att man skulle ha piska för att kunna styra och flytta hästen. Kan man ordna någon form av stilbedömning i precision och inomhusmaraton för att få ordning på slängkörning? Frågan kom upp vad skillnaden mellan inbjudningstävling och klubbtävling var. Vad är det som gäller där? Proposition el ej? Frågan ställdes om man skulle kunna ordna SM i körd Dressyr el Precision? Som en endagarstävling för att förenkla för arrangörer och kanske ha det i samband med ngt jippo. Hur skulle isf kvalificering se ut? Våra fina körhästar är ju verkligen diskriminerade i avelssammanhang. De kan tävla elit och vinna hur mycket som helst men det syns inte i Blupindex osv. Finns det möjlighet att ordna unghästschampionat i körning? Uppvakta avelsföreningarna om att körmeriter även ska ge utslag i blup samt att man även borde kunna visa sin häst körd i gångartsbedömningar ist för ridprov. Tävlingsgruppen med Göran Heybroek Det viktigaste under de båda dagarnas diskussion var, att det skall vara lättare att ordna enkla tävlingar, d v s man skall kunna skriva en proposition som passar just den klubben och den specifika tävlingen, utan att behöva använda sig av ordsvängeri för att proppen skall godkännas. Stöter det på hinder för att t ex försäkringar skall gälla eller angående veterinära frågor, får man ta lösa de problemen först. Gruppen önskar att reglerna kring veterinärdeltagandet på tävlingar ses över. Till lokala lättklasstävlingar skall proppen kunna godkännas av distriktsgren-ledarna, som för övrigt kan titta på alla proppar innan de skickas vidare till förbundet.

6 Gruppen önskade ett samarbete mellan rid- och kördomare för mera praktik och erfarenhet gällande dressyren. SM i dressyr önskvärt! Spjälka upp tävlingarna. En kusk skall kunna tävla i enbart dressyr och precision utan att behöva tävla i maraton. Man skall kunna bli svensk mästare i dressyrkörning. Kür, dressyr. Tillåt egna, mobila/portabla boxar i anslutning till hästbussen för att få ner tävlingskostnaderna. Ridsportförbundet borde hjälpa till med sponsorsökning. Pay and Drive dressyr. Sänk dressyrpoängen till max 60 vid minst två Msv och en Svår för att få tävla i SM. Mer publicitet för körning i bl a Häst & Ryttare. Samarbete mellan föreningar t ex en kan ordna dressyr och precision och en annan maratondelen. För övrigt tycker jag att stämningen under hela meetinget var mycket positivt med många bra idéer. Grupperna ridskola, funktionshindrade, naturbruksgymnasium och ungdom med Elin Reimertz och Per Karlsson Ridskola Väcka intresse för körningen ute på ridskolorna. Förslag på hur detta kan göras är att visa upp körningen på ridskolorna, lämna informationshäften och påtala för ridskoleledningar att det faktiskt finns ekonomisk vinning i att använda körning som del i verksamheten genom att hästmaterialet sparas och utbildningen av små ponnyer underlättas. Arbeta för att körning införs i utbildningen för ridlärare Naturbruksgymnasier Arbeta med att förändra skolsystemet så att det blir mer attraktivt att välja körning och att man ska kunna göra det utan att välja bort andra viktiga ämnen såsom matte B. Utnyttja naturbruksgymnasiernas anläggningar för träningar och kurser. Arbeta fram avtal med gymnasierna om uthyrning av utrustning under till exempel sommarlov. Funktionshindrade Integrera funktionshindrade i övrig körverksamhet, anordna ej aktiviteter enbart för denna grupp. Ungdom Förenkla för ungdomar att börja köra genom bland annat enklare regler och system med fadderskap. Anordna läger och kurser, främst på distrikts och zon nivå. Ta fram ett ungdomslandslag och utse landslagsledare och tränare.