Kursplan. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

Transkript

1 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Svenska I, inriktning f-3, 15 högskolepoäng Swedish I, with Specialisation in Early Years Teaching and Compulsory School Teaching Grades 1-3, 15 Credits Kurskod: SV006G Utbildningsområde: Undervisningsområdet Huvudområde: Svenska språket Högskolepoäng: 15 Ämnesgrupp (SCB): Svenska/Nordiska Språk Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: GXX Inrättad: Senast ändrad: Giltig fr.o.m.: Vårterminen 2017 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Kunskap och förståelse Den studerande ska efter avslutad kurs visa - grundläggande förståelse för relationen mellan tal och skrift, - kunskap om hur barn erövrar skriftspråket, - kunskap om olika stavningsprinciper, - kunskap om grundläggande principer för ordbildning och struktur i huvudsatsen, - kunskap om grundläggande regler för interpunktion, - kunskap om barn- och ungdomslitteraturens historia och dess betydelse i samband med olika ideologier och uppfostringsideal, - kunskap om olika litterära genrer och deras karaktärsdrag, - kännedom om ett antal äldre och nyare litterära verk med relevans för de åldersgrupper man ska arbeta med, - kunskap om några typiska skillnader mellan en litterär berättelse och en filmadaption av samma verk, och - förståelse för det didaktiska värdet av olika former av gemensam bearbetning av litterära verk. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska den studerande kunna - identifiera kommunikativa kompetenser som synliggörs i barns texter, - förklara några specifika utmaningar barn ställs inför när de ska erövra svenska skrivkonventioner, - bidra till att utveckla elevernas läsning med hjälp av olika konkreta strategier, och - ta ställning till hur bedömning av läsförståelse kan integreras i det vardagliga arbetet med skönlitteratur. Värderingsförmåga och förhållningssätt

2 2(5) Efter avslutad kurs visar den studerande förmågan att - ta ställning till på vilka olika sätt skönlitteratur kan underlätta kulturmöten, personlig utveckling och en vidgning av elevernas referensramar, och - inse läsningens fundamentala betydelse för en fortsatt utveckling av ett mångkulturellt, demokratiskt samhälle. Kursens huvudsakliga innehåll Delkurs 1 Språkintroduktion för blivande f-3 lärare, 7,5 högskolepoäng I delkursen diskuterar vi vad språk är. Hur kan det komma sig att ett barn, till synes utan ansträngning, redan vid tre års ålder behärskar grammatiken i det talade språket, medan det tar samma barn år av arbete för att erövra skriften som uttrycksmedel? I delkursen behandlar vi även svenskans ordbildning och grundläggande uppbyggnad. Vi tar också upp skrivregler och diskuterar förhållandet mellan det talade uttrycket och det skrivna. Dessa kunskaper tillämpar vi sedan vid analyser på faktiskt språkbruk, med tyngdpunkt på elevtexter från årskurs 1-3. Delkurs 2 Barn- och ungdomslitteratur, 7,5 högskolepoäng Delkursen ger en översikt över barnlitteraturens historiska rötter och kopplingar till olika tidsepoker och uppfostringsideal. Äldre böckers litterära och ideologiska ideal kontrasteras mot senare tiders, och stort utrymme ges också åt samtida litteratur. Genrer som bilderböcker, lyrik, dramatik, realistiska vardagsberättelser, saga och fantasy studeras och sätts in i didaktiska sammanhang. Strategier och praktiska redskap för arbetet med barn i de aktuella åldersgrupperna diskuteras och genusfrågor i litteraturen uppmärksammas. Jämförelser görs även med filmmediets sätt att gestalta. Läsningens möjligheter till inblickar i andra kulturer och förhållanden betonas särskilt, utifrån tanken att en av skönlitteraturens viktigaste uppgifter är att vidga de egna referensramarna. Delkursernas ordning kan komma att ändras. Studieformer Undervisning kan ske genom föreläsningar, lektioner och seminarier. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning. Examinationsformer Språkintroduktion för blivande f-3 lärare I, 1,5 högskolepoäng. (Provkod: 0100) Workshop med praktiska övningar. (Delkurs 1) Språkintroduktion för blivande f-3 lärare II, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0102) Salstentamen. (Delkurs 1) Språkintroduktion för blivande f-3 lärare III, 3 högskolepoäng. (Provkod: 0103) Salstentamen. (Delkurs 1) Barn och ungdomslitteratur, 7,5 högskolepoäng. (Provkod: 0201) Skriftliga inlämningsuppgifter. (Delkurs 2) Tid för examination Om tidpunkten för examination inte hålls beslutar examinator hur examinationen ska genomföras, samt i förekommande fall tidsram för den. Komplettering för godkänt betyg Examinator kan bestämma att den studerande som inte godkänts på examinationen får utföra kompletterande uppgifter i stället för helt omprov. Kompletteringsuppgiften ska lämnas in till läraren inom två veckor efter det att betyget Underkänd har delgivits den studerande. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

3 Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut , dnr CF /2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Språkintroduktion för blivande f-3 lärare I Som betyg används Underkänd (U) eller Godkänd (G). Språkintroduktion för blivande f-3 lärare II Språkintroduktion för blivande f-3 lärare III Barn och ungdomslitteratur 3(5) Betyg på hel kurs För att erhålla betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 10,5 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Särskild behörighet och andra villkor Sociala relationer, 7,5 högskolepoäng och Verksamhetsförlagd utbildning, 7,5 högskolepoäng inom kursen Utbildningsvetenskaplig kärna I, inriktning f-3, 30 högskolepoäng. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övergångsbestämmelser Om kursen genomgår sådana förändringar som är så omfattande att studenten inte kan examineras i enlighet med denna kursplan så anordnas möjlighet till särskilda examinationer i enlighet med universitetets lokala riktlinjer. Information om examinationstillfällena (inklusive fullgörande av obligatoriska moment) publiceras på avsedd plats på universitetets hemsida. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Andersson, Maria & Druker, Elina, red. (2008) Barnlitteraturanalyser Lund: Studentlitteratur, (valda delar) Björk, Maj & Liberg, Caroline (senaste upplagan) Vägar in i skriftspråket. Tillsammans och på egen hand Stockholm: Natur & Kultur, (valda delar)

4 4(5) Josephson, Olle (2007) Språken byts och blandas, men det mesta består Svenska språknämnden, nr 2 Ledin, Per (2013) Därför är särskrivningar roliga Språktidningen, nr 3 Rehnqvist, Gunilla & Svensson, Gudrun (senaste upplagan) Lära om språk Lund: Gleerups, (valda delar) Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet - Lgr11 Stockholm: Skolverket, (valda delar) Delkurs 1: Referenslitteratur Svenska språknämnden (2011) Språkriktighetsboken, 2:a upplagan Stockholm: Norstedts akademiska förlag Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Auraldsson, Kerstin m.fl. (2013) Börja berätta: Om sagor och berättande samt sagotips i olika genrer Lund: BTJ förlag Hallberg, Kristin, red. (1998) Läs mig - sluka mig: En bok om barnböcker Stockholm: Natur och Kultur, (valda delar), (kompendium) Helander, Karin (2003) Barndramatik och barndomsdiskurser Lund: Studentlitteratur Kåreland, Lena (2015) Skönlitteratur för barn och unga: historik, genrer, termer, analyser Lund: Studentlitteratur, (valda delar) Kåreland, Lena, red. (2005) Modig och stark - eller ligga lågt: Skönlitteratur och genus i skola och förskola Stockholm: Natur och Kultur, (valda delar) Nordlinder, Eva (1991) Sekelskiftets svenska konstsaga och sagodiktaren Helena Nyblom Stockholm: Bonniers juniorförlag, (kompendium) Rhedin, Ulla (2001) Bilderboken: på väg mot en teori Stockholm: Alfabeta Stensson, Britta (2006) Mellan raderna: Strategier för en tolkande läsundervisning Göteborg: Daidalos Söderblom, Harriette, red. (1991) Sagor att läsa och berätta: en antologi Stockholm: Litteraturfrämjandet, (valda delar) Wolf, Lars "Undervisning eller konst? Några nedslag i ABC-versernas historia" i: Tidskrift för litteraturvetenskap, 2003:4 (kompendium) Wolf, Lars (2004) Till dig en blå tussilago: Att läsa och skriva lyrik i skolan Lund: Studentlitteratur

5 5(5) Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Som obligatorisk läsning tillkommer följande litteratur: Delkurs 1: Ca 100 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur. Delkurs 2: Skönlitteratur Elsa Beskow, ett par bilderböcker Christina Björk & Eva Eriksson: Prinsessor och drakar Daniel Defoe: Robinson Crusoe (valfri bearbetning) Laura Fitinghoff: Barnen ifrån Frostmofjället Douglas Foley: Habib: meningen med livet Maria Gripe: Josefin Tormod Haugen: Georg och Gloria Lennart Hellsing, ett par bilderböcker med illustrationer av Poul Ströyer och/eller Stig Lindberg Hergé, valfri Tintin-bok E. T. A. Hoffmann: Det främmande barnet (se Heinrich Hoffmann: Der Struwelpeter Tove Jansson: Hur gick det sen? och Kometjakten Pija Lindenbaum: Gittan och gråvargarna Astrid Lindgren: Alla vi barn i Bullerbyn Bröderna Lejonhjärta Pippi Långstrump Astrid Lindgren & Anna Riwkin-Brick, någon bilderbok Barbro Lindgren: Gröngölingen är på väg Sven Nordqvist, valfri Pettson-bok Katherine Paterson: Bron till Terabitia Irmelin Sandman Lilius: Bonadea Maurice Sendak: Till vildingarnas land Katarina Taikon, valfri Katitzibok J.R.R. Tolkien: Bilbo Zacharias Topelius: Var god mot de fattiga (drama) Staffan Westerberg: Det blödande pepparkakshjärtat Ytterligare något drama samt ett antal ramsor och dikter tillkommer (kompendium) liksom några verk från de senaste årens utgivning.