Vindkraft i Malå och Norsjö

Transkript

1 Samrådsredogörelse Vindkraft i Malå och Norsjö Tillägg till översiktsplaner för Malå och Norsjö kommuner Granskningshandling

2 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Vindkraft i Malå och Norsjö Tillägg till översiktsplaner för Malå och Norsjö kommuner Planförslaget har varit på samråd under tiden 7maj 9 juni Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga på kommunalhusen, biblioteken, på kommunernas hemsidor samt på Folkets hus i Bastuträsk. Under samrådet har följande synpunkter inkommit; Arvidsjaurs kommun Då ingen vindkraftspark kommer att anläggas vid kommungränsen till Arvidsjaurs kommun har miljö-, bygg- och hälsoskyddsnämnden igen erinran mot föreslagen revidering av tillägg till översiktsplanen, vindkraft för Malå och Norsjö kommun. Lycksele kommun Lycksele kommun ser att en utbyggnad av vindkraft längst med den norra kommungränsen skall ske med högsta restriktivitet på grund av friluftslivet och naturområden vid nationalälven, Vindelälven. En etablering som blir synlig från Vindelälven kan komma att upplevas mycket negativ för besökare. Områden som bör ses över en gång ur ovanstående hänseende är särskilt Njuggträskliden (område 8 i Norsjö) och Hornberget (område 16 i Malå). Lycksele kommun har som önskan att hålla detta område fritt från vindkraft samt att berörda byar i Lycksele även kontaktas för samråd. Bilaga 1 Kommentar; Njuggträskliden plockas bort efter nytt samråd med berörda samebyar. På Hornberget finns redan 5 verk och 4 nya har beviljats tillstånd. Sorsele kommun Sorsele kommun samhällsbyggnadsnämnden har inga synpunkter rörande revideringen av tilläggsplan för vindkraft. Maskaure sameby Vi har samma syn som förra gången angående området Rengårdsberget Sunnanåberget (Norsjö kommun). Våra marker krymper för varje år, det innebär att sådana här stora intrång blir för mycket för en liten sameby som Maskaure. Kumulativa effekter!! Kommentar; Området bedöms som olämpligt med anledning av riksintresse för totalförsvarets militära del samt kumulativa effekter för rennäringen och plockas bort ur planen. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

3 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Skellefteå Museum Vid revideringen 2014 föreslås en minskning av antalet områden i planen och inga nya områden föreslås. Avståndet från bostäder föreslås vara 1000 m. Dessa och andra revideringar innebär att påverkan på kulturmiljön snarast minskar och därför har Skellefteå museum inga synpunkter på den föreslagna revideringen. I varje enskilt projekt måste påverkan utredas i MKB eller motsvarande. Malå-Norsjö LRF-avdelning Malå-Norsjö LRF-avdelnings yttrande i sin helhet redovisas i Bilaga 2 Förslaget om att avstånd till bostadshus/fritidshus ska vara 1000 meter räcker inte utifrån de erfarenheter som finns från uppförda vindkraftverk. I och med att verken blir större och större behövs en gräns med relation till storlek, tex Totalhöjd x 15. Kommentar: Kommunen har med miljöbalkens försiktighetsprincip i åtanke satt gränsen mellan vindkraftverk och bostadshus/fritidshus till 1000 meter, då verken tenderar att öka i höjd. Med 1000 meter mellan verk och bostadshus/fritidshus bör kraven på bl.a. buller och skuggor uppnås. I och med att ansvars- och säkerhetsfrågor kring iskast ännu inte är besvarade och utredda ska ett säkerhetsavstånd till väg sättas på större avstånd, tex Totalhöjd x 5. Friluftsliv ska kunna bedrivas i området utan påverkan eller med ringa påverkan samtidigt som varningsskyltar om iskast sätts upp och vistelse sker på egen risk. Vem tar ansvar om något händer? Är säkerhetsavstånd på 1,5xTotalhöjd relevant? Kommentar: Trafikverket skriver i sin rapport Transportsystemet i samhällsplaneringen (2013:121) att hänsyn bör tas till risken för iskast genom Elforsks (04:13) beräkning av riskavstånd enligt: d = (D+H)*1,5, där d = riskavstånd, D = rotordiameter, H = navhöjd. Detta leder till ett riskavstånd på ca 300 m för ett verk med totalhöjd på 150 meter. Elforsks rekommendation läggs till under riktlinjer, skyddsåtgärder. Länsstyrelsen lämnade följande kommentar angående risk för iskast och ansvarsfrågan; Riskerna är störst rakt under verket och avtar sedan snabbt. Att ett iskast på längre håll (mer än 100 meter) skulle orsaka skada är osannolikt. Att friluftsliv ska kunna bedrivas i en park utan påverkan är inte rimligt att anta. Verksamhetsutövaren har ett ansvar att förebygga risker, men ansvarsfrågan går inte att bedöma generellt utan bedöms från fall till fall. Texten om Ljud på sid 10 bör kompletteras med att det är stor skillnad på vindkraftsetablering i tätort respektive landsbygd. Boendemiljöer som normalt är tysta värderas högt av många boende som valt att etablera sig där. Därför kan en vindkraftsetablering i tyst miljö få mer störande konsekvenser än i en bullrigare tätort. Riktvärdet på max 40 dba vid husknut är irrelevant då det inte följs upp genom riktiga mätningar vid husknut eller inomhus och då dba inte är rätt skala för att mäta och visa det genomträngande brum ev. vibration som boende upplever. Kommentar: Texten på sidan 10 kompletteras med ytterligare information om ljudupplevelse. Vad gäller uppföljning av riktvärden kan kommunens översiktsplan inte påverka tillsynsmyndighetens val av uppföljningsmetoder. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

4 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Det råder otydlighet om markägarnas ansvar vid framtida nedmontering av verken. Finns risk att myndighet kan kräva att markägaren måste sanera marken, dvs forsla bort nedgrävda fundament som enligt arrendeavtalen får lämnas kvar? Kommentar: Länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet menar att det är osannolikt att markägaren skulle behöva stå för en sanering. För att markägaren eventuellt ska bli ansvarig krävs att betong i mark skulle börja anses vara ett stort miljöproblem (vilket det inte gör idag) samtidigt som verksamhetsutövaren går i konkurs och inte avsatt tillräcklig säkerhet. Den gamla lagen om ledningsrätt finnas kvar vilket tvingar markägare att subventionera kommersiella nätägare och vindkraftsbolag. Vindkraftplanen ska innehålla en instruktion för ersättning och hantering av mark till nya/breddade kraftledningsgator så att dessa markägare inte utnyttjas på grund av ålderdomlig lagstiftning För att minimera lokal osämja och ersätta bygden för det intrång som storskaliga parker medför ska boende ersättas med en intrångsersättning. Vindkraftplanen ska innehålla en riktlinje för s.k. bygdepeng / lokala ersättningar för intrång. Kommentar: Kommunens översiktsplan kan inte påverka befintlig lagstiftning om ledningsrätt eller styra frågan om intrångsersättning eller s.k. bygdepeng. Översiktsplanen säger dock att Med anledning av detta kommer kommunerna att begära att exploatörerna avsätter medel för kommunal utveckling. Yttrandet föranleder ingen ändring av planen. Inga verk över 50 meter ska tillåtas utanför de utpekade områdena Förslaget bör kompletteras med att lokala privata markägares enskilda projekt skall kunna prövas särskilt. Samrådskrets sid 26 - Lägg till parten Angränsande fastighetsägare. Kommentar: Kommunen vill ha få och större vindparker, varför enstaka verk utanför utpekade områden inte är önskvärt. Även rennäringen anser det negativt med enstaka verk utanför utpekade områden. Ny skrivning under samrådskrets införs i planen; Närboende, angränsande fastighetsägare och närliggande företag. Elna och Staffan Larsson, Bjursele, Norsjö kommun Synpunkter på varför kommunen inte ska satsa på vindkraft i och omkring Tomasliden (nr 13 Bjärkliden/Risberg i planen). I det här området finns många fritidshus men det skulle kunna rymmas många fler om bara Norsjö kommun tillät detta. Vårt förslag är: Gör ett LIS-område här, runt sjöarna Sikträsket, som är en exklusiv klarvattensjö, Norra och Södra Lidsträsket, kända för sin skärgård, sina sandstränder, t.ex. den vid Storsundet mellan norra och södra träsket, sina holmar med sitt fågelliv och hällar. Härikring finns många lämpliga platser lämpliga för bad sommartid, kanoting/båtliv, jakt, fiske och sköna goställen för utflykter /strandhugg för familjer. Vår tro är att en fritids- och rekreationssatsning skulle generera mera pengar än vad vindkraften skulle göra. Bilaga 3 Kommentarer: Yttrandet föranleder ingen ändring av planen. Erik Lidén, Bjursele, Norsjö kommun Norsjö borde undantas från vindkraft på grund av närhet till boende i hela kommunen. Vi kan ge bygglov för stora solcellsytor istället. Ljudnivå bör sänkas till 35 db(b) på grund av den ökande höjden på verken. Avståndet till närmaste bostad ökas till 1,5 km. Skuggor är uppfattbara på 1,5 km avstånd. Rismyrliden bör undantas. Biotopskyddområden Samerna har avrått från vindkraftsetablering och närhet till boenden runt hela området. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

5 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Malå har stoppat all utbyggnad av vindkraftverk vi borde kunna avvakta och utvärdera folkets reaktioner före nya bygglov. Ekonomiskt måste vindkraften ge mer till kommunen för att kompensera för minskad befolkning. Kommentar: Kommunen har med miljöbalkens försiktighetsprincip i åtanke satt gränsen mellan vindkraftverk och bostadshus/fritidshus till 1000 meter, då verken tenderar att öka i höjd. Med 1000 meter mellan verk och bostadshus/fritidshus bör kraven på bl.a. buller och skuggor uppnås. I riktlinjerna anges att Vid etablering av vindkraftverk ska Naturvårdsvekets riktvärde 40 dba för buller utomhus vid bostäder tillämpas. Lägre bullernivå ska tillämpas om vedertagen forskning ger motiv för detta. Yttrandet föranleder ingen ändring i planen. Tage Lindgren, Norsjö kommun Jag beklagar att den reviderade planen sätter en 1000 meters gräns mot all typ av bebyggelse oavsett om de bebos lika frekvent som ett älgtorn. Ett riktvärde på avstånd beroende på terräng samt den begränsande byggnadens brukande skulle ge bättre beslutsunderlag. Jag föreslår att man ändrar skrivningen till ett bör istället för skall. Punkten 3:3 som begränsar höjden på verk utanför utpekade områden till 50 m bör tas bort. I annat fall har planläggarna blockerat allt utom de utpekade områdena. Kommentar: Kommunen har med miljöbalkens försiktighetsprincip i åtanke satt gränsen mellan vindkraftverk och bostadshus/fritidshus till 1000 meter, då verken tenderar att öka i höjd. Med 1000 meter mellan verk och bostadshus/fritidshus bör kraven på bl.a. buller och skuggor uppnås. Kommunen vill ha få och större vindparker, varför enstaka verk utanför utpekade områden inte är önskvärt. Även rennäringen anser det negativt med enstaka verk utanför utpekade områden. Mikael Westermark, Bodberg, Norsjö kommun Jag bor och verkar inom Bodberg och Bjursele området och tycker att revideringen av vindbruksplanen verkar ganska mycket överdriven. Nu då Bodberg/Bjursele området redan var påbörjad innan ni tog denna 1000 meters regeln i bruk så tycker jag att man ska skriva bör och inte skall vara 1000 meter till befintliga bostäder. Inga verk över 50 meter ska tillåtas utanför de utpekade områdena har ni skrivit men gårdsverken blir också bara högre och högre så då får man inte sätta upp ens ett gårdsverk utan det blir bara mikro verk som man kan sätta upp som privatperson/småföretagare äre denna kommun för småföretag skulle jag fråga mig????? Så jag föreslår att ni slopar dessa två förslag eller skriv BÖR och inte skall. Se bilaga 4 för hela yttrandet. Kommentar: Kommunen har med miljöbalkens försiktighetsprincip i åtanke satt gränsen mellan vindkraftverk och bostadshus/fritidshus till 1000 meter, då verken tenderar att öka i höjd. Med 1000 meter mellan verk och bostadshus/fritidshus bör kraven på bl.a. buller och skuggor uppnås. Kommunen vill ha få och större vindparker, varför enstaka verk utanför utpekade områden inte är önskvärt. Även rennäringen anser det negativt med enstaka verk utanför utpekade områden. Stellan Malm och Annika Stenberg, Tjärnberg, Norsjö kommun Synpunkter på förslaget rörande revidering av tillägg till översiktsplan; Vindkraft i Malå och Norsjö kommuner: Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

6 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Större verk ska inte lokaliseras närmare än 100 m från befintliga bostäder/fritidshus. Synpunkt: Vi anser att för att behålla livskvalité för de närmast boende är förslaget om minst 1000 m och förändringen bör till ett ska ett bra riktmärke. Detta bör (ska) dock anses vara ett minimummått eftersom det i vissa fall kan behöva utökas om det föreligger terrängmässig risk för markvibrationer, reflektioner, skuggningar, aerodynamiskt ljud i viss lufttemperatur m.m. Inga verk över 50 meter ska tillåtas utanför de utpekade områdena. Synpunkt: Det visuella synintrycket ger en direktreflektering av ens upplevelse av landskapet. Att inte tillåta verk över 50 meter utanför de utpekade områdena går hand i hand med jakt- och fiskekulturen, bär- och svampplockning, satsningar på tex upprustning av vandringslederna och andra hälsofrämjande projekt där befintliga och nya vindkraftverk ska smälta in i naturen med så lite synlig eller annan påverkan som möjligt. Kommentar: Yttrandet föranleder ingen ändring av planen. Lotta och Roger Larsson, Bjursele Som markägare och husägare i Bjursele så ser vi positivt på att man utökat avståndet till boende till m och därmed plockat bort Bjurselliden som lämpligt område. Det bör utredas mer om de nya höga (150 m) verken kan åstadkomma mer ljud än de mindre och därmed kräva ett ännu längre avstånd. Område 11 som också ligger i närhet till vår mark bedömer vi däremot som ett lämpligt område för vindkraft. Det ligger inte i direkt närhet till bebyggelse och bör inte vara störande. Vi hoppas att dessa synpunkter ska vara med i den slutliga bedömningen. Kommentar; Yttrandet föranleder ingen ändring av planen. Carina Wahlström, Håkan Lundgren fastigheterna Ensamheten 1:2, 1:5 och 1:6, Norsjö kommun Vi vill att vindpark Risliden med omnejd skall ligga med i vindbruksplanen. Vi ser inga problem med att ett större verk lokaliseras närmare än 1000 meter från befintliga bostäder/fritidshus. Vi ser heller inga problem med att verk över 50 meter tillåts utanför de utpekade områdena. Vi ser däremot fördelar med att vägar kommer att underhållas och att värden på fastighet ökar. Kommentar; Området vid Risliden kommer att utgå ur planen på grund av riksintresse för Totalförsvarets militära del. Erik Lidén och David Lidén, Norsjö kommun Hur många år är området avsatt för vindkraft? Andra intressen som söker bygglov kommer då att nekas. Vilka inkomster kan kommunen räkna med från vindkraftverken? Kommunen behöver varenda invånare och skrämmer vindkraftverken bort några blir förlusten stor i slutändan. Kommuner med elbrist bör i första hand bygga vindkraft där folket kan motiveras för den. Norsjö kommun bör stå upp för sin slogan om att vara attraktiv och försöka undvika all utbyggnad av vindkraft. Kommentar; Områden som utpekas i planen är avsatta för detta ändamål tills planen revideras. Om inget annat beslut fattas gäller planen tills den revideras nästa gång. Kommunens översiktsplan, i vilken tillägget för vindkraft hör, ska aktualitetsförklaras en gång per mandatperiod. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

7 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Ulf Lindfors m.fl. Undertecknade markägare som berörs av vindkraftspark Kägelliden (område 10) Norsjö kommun ställer sig positiv till etablering av vindkraftsverk i berört område. Bilaga 5 Kommentar: Området vid Risliden/Kägelliden kommer att utgå ur planen på grund av riksintresse för totalförsvarets militära del. Ante Hedlund, Norsjö Jag kan inte se någon ändring angående höjden på vindkraftverken inom utpekade vindkraftsområden. Enligt beräkningar och praxis ökar verkens produktion med % om totalhöjden tillåts till 200 m. Dessutom finns ju fastighetsägare som gärna tillåter verk närmare än 1000 m och detta bör då beviljas i de fall då ingen annan berörs inom 1000 m. gränsen. Norsjö kommun har ju som andra kommuner i uppdrag att verka för förnyelsebar energi men med detta regelverk har man troligen effektivt dämpat intresset då lönsamheten inte speglar dagens krav. Läs hela yttrandet i bilaga 6 Kommentar: Kommunen har med miljöbalkens försiktighetsprincip i åtanke satt gränsen mellan vindkraftverk och bostadshus/fritidshus till 1000 meter, då verken tenderar att öka i höjd. Med 1000 meter mellan verk och bostadshus/fritidshus bör kraven på bl.a. buller och skuggor uppnås. Gothia Vind AB, Mölndal Gothia Vind har tecknat avtal med markägare inom Norsjö kommun rörande tre olika projekt, dessa är Bodberget/Bjursele, Rismyrliden och Risliden. Yttrandet redovisas i sin helhet i bilaga 7. Gothia Vind noterar att storleken krympt på många av de utpekade områden som redovisas på översiktskartan kring Norsjö kommuns områden i samrådsversionen jämfört mot antagandehandlingen. Gothia Vind noterar vidare att Rismyrliden ligger kvar i vindbruksplanen och vill härmed upplysa om vikten att området förblir kvar i vindbruksplanen. Kommentar: I översiktskartan i antagandehandlingen har inte hänsyn tagits till avstånd till bebyggelse, varför översiktskartan i samrådshandlingen till ytan har mindre områden. Den stämmer dock bättre överens med de områden som redovisas närmare under rubriken Områden i Norsjö. Större verk ska inte lokaliseras närmare än 1000 meter från befintliga bostäder/fritidshus Synpunkt: Ordet bör har ersatts med ska. Detta skulle markant påverka lönsamheten negativt då antalet verk blir kraftigt reducerat och möjligheterna för att vindkraftparkerna ska kunna realiseras minskar påtagligt. Gothia vind föreslår att texten ska ändras till bör. Kommentar: Kommunen har med miljöbalkens försiktighetsprincip i åtanke satt gränsen mellan vindkraftverk och bostadshus/fritidshus till 1000 meter, då verken tenderar att öka i höjd. Med 1000 meter mellan verk och bostadshus/fritidshus bör kraven på bl.a. buller och skuggor uppnås. Inga verk över 50 meter ska tillåtas utanför de utpekade områdena. Synpunkt: Denna ändring anses vara den mest kritiska för Bodberget/Bjursele då den helt omöjliggör en etablering i området. Förändringen medför att möjligheterna att förverkliga en Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

8 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning vindpark i Risliden försämras kraftigt, då det realistiska antalet vindkraftverk i utpekat område är 3-4 snarare än 10 som angetts i planen. Gothia Vind föreslår att texten bör skrivas som i den nu gällande vindbruksplanen. Kommentar: Kommunen vill ha få och större vindparker, varför enstaka verk utanför utpekade områden inte är önskvärt. Även rennäringen anser det negativt med enstaka verk utanför utpekade områden. Området vid Risliden utgår ur planen med anledning av riksintresse för totalförsvarets militära del. Hindersbelysning ska placeras och utformas så att upplevensen av störningar minimeras, såväl i närområdet som på håll. Det är otroligt viktigt att det inte sätts någon begränsning avseende vindkraftverkens totalhöjd t.ex. kopplat till typ av hinderljuslampa. Vidare gör Gothia Vind notering om att det i vindbruksplanen hänvisas till transportstyrelsens föreskrifter LFS 2008:47. Den nuvarande gällande föreskriften är TSFS 2013:9. Kommentar: Hänvisning ändras till TSFS 2013:9. Sametinget Vindkraftsanläggningar kan bara genomföras om samiska behov beaktas. Utbyggnad får heller inte påverka de samiska näringarna negativt. Om ett projekt inte godkänns av berörda samer ska det inte genomföras. Samebyn är sakägare. Områden av riksintressen för rennäring ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada den samiska kulturen. Men även övriga områden av intresse för renskötseln ska så långt möjligt skyddas mot sådana åtgärder. 3.1 Urvalskriterier Sametinget anser att områden som utgör riksintresse för rennäringen ska undantas från vindkraftsetableringar. Kommentar: I de fall berörd sameby anser att en vindkraftetablering inte påverkar ett riksintresse för rennäring anser kommunen att vindkraft kan etableras i området. Malå sameby har dock vid ytterligare samråd framfört att riksintresseområdet vid Gevliden (område 3) är olämpligt för vindkraft, varför kommunen plockar bort det ur planen. (Samebyn ansåg inför antagandet av vindkraftplanen 2010 att vindkraft var möjlig i detta område beroende på hur verken placerades.) Samrådskrets Samebyar, gäller även ej anmälningspliktiga anläggningar inom riksintresse för rennäringen. Sametinget anser att dialog med berörda samebyar alltid ska ske vid etablering av vindkraft samt att det tydligt ska framgå av planen. Sametinget föreslår att under alla områden som redovisas som lämpliga för vindkraft ska det framgå vilken/vilka samebyar som berörs. Vi föreslår att Sametingets riktlinjer för samråd ska redovisas i planen: Företag och andra exploatörer ska samråda direkt med berörda samebyar om planerade exploateringar. Sametingets hela yttrande redovisas i bilaga 8. Kommentar: I planen framgår att samråd ska i god tid ske med: Samebyar, gäller även ej anmälningspliktiga anläggningar inom riksintresse för rennäringen. Detta anser kommunen vara tillräcklig information. Berörda samebyar redovisas för varje område som utpekats som lämpligt. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

9 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Länsstyrelsen Västerbotten Länsstyrelsen har inför sitt yttrande hämtat in synpunkter från andra särskilt berörda statliga myndigheter och sakområden inom länsstyrelsen. Yttrandet till kommunerna ger så långt som möjligt ett samlat svar från den statliga sektorn. SYNPUNKTER Länsstyrelsen instämmer till stora delar i kommunens ställningstagande, dock bör följande råd och synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet. Planförslagets upplägg, innehåll och presentation Planförslagets språk är lättläst och pedagogiskt. Textinnehållet är lätt att förstå och i de olika avsnitten förklara innehållet begripligt. Kulturmiljö Utpekade områden för vindkraft måste vanligtvis inventeras på sina kulturvärden inför en exploatering för att en bedömning kan göras om det aktuella området är lämpligt för ändamålet. Landskapsbild Allmänt måste landskapspåverkan som kommande etableringar förorsakar analyseras och hänsyn tas till detta i kommande utformning av vindkraftparkerna. Kommentar; Kommentarerna under rubrikerna; Planförslagets upplägg m.m., kulturmiljö och landskapsbild föranleder ingen ändring av planen. Rennäringen Rennäringen beskrivs på ett bra sätt i samrådsunderlaget på sidorna Det är positivt att handlingen tar upp hur Malå sameby upplever befintliga vindkraftsetableringar inom deras renskötselområde. Inom flera av de utpekade platserna finns redan uppförda vindkraftsverk eller vindkraftsverk i prövningsfasen. Generellt kan man resonera att om vindkraftsparker förläggs koncentrerat till ett område, istället för att spridas över en större yta och då förutsatt att de inte placeras inom betydelsefulla områden för rennäringen (t.ex. riksintressen), så torde det vara det bästa för rennäringen som allmänt intresse. Men, för den sameby som får flera eller stora parker inom sitt betesområde, särskilt om samebyns marker är smala och arbetena sker under samma tid, kan de kumulativa effekterna bli mycket betydande. I faktarutorna under respektive karta framgår delvis hur man har kommit fram till att ett område är lämpligt för vindbruk. Inom vissa områden finns dock motstående intressen och det hade därför varit önskvärt med en kort motivering till respektive karta där det framgår hur man har gjort avvägningar mellan intressena. Detta gäller främst rennäringen och områdena Torrberget, Njuggträskliden, Rismyrliden och Sunnanå inom Norsjö. Riksintresse rennäring Njuggträskliden som i handlingarna bedöms som lämpligt område för vindkraft berör riksintresset för rennäringen. Länsstyrelsen rekommenderar att vindkraftsområdet revideras i samråd med berörd sameby. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

10 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Malå sameby har vid tidigt samråd framfört, att området ur deras synpunkt ej är lämpligt för vindkraftsetablering. Området går parallellt med kärnområde för riksintresse rennäring i drygt 10 kilometer, vid några tillfällen överlappar områdena varandra. Kärnområdet utgörs av en flyttled och trivselland, vilket innebär att under dessa 10 kilometer där områdena ligger intill varandra finns det en ökad risk att renarna stressas av t.ex. ljud och reflektioner från vindkraftsverken. Definitionen på trivselland är en plats dit renarna söker sig naturligt för bete och vila under en längre period och förekomsten av närliggande vindkraftsverk kan leda till att renarna inte får den vila och betesro de behöver. Söder om det utpekade området Njuggträskliden är samebyarnas renskötselområden relativt smala och ca 10 kilometer söder om det utpekade området för vindkraftsetablering passerar man tre samebyars renskötselområden. Om renarna tillhörande Malå sameby, inom vars renskötselområde det utpekade området Njuggträskliden ligger, skulle välja att vika av från flyttleden i riktning från vindkraftsverken finns det en risk att de kommer in på intilliggande samebys område med hopblandning och merkostnader som en eventuell påföljd. Övriga synpunkter Samebyn har vid tidigt samråd framfört att området Torrberget ur deras synpunkt inte är lämpligt för vindkraftsetablering. Om vindkraftsverk uppförs på denna plats och om tillstånd beviljas för vindkraftsverk på Brinken som är under prövning betyder det att längs en transekt i nordvästlig-sydöstlig riktning på 16 km, kommer det att finnas tre olika vindkraftsanläggningar (Åmliden, Brinken, Torrberget) mitt i Malå samebys renskötselområde. Här uppstår kumulativa effekter, i vilken omfattning kan bara berörd sameby bedöma. Samebyn anser att området Sunnanå är olämpligt för vindkraftsetablering eftersom det skulle leda till en minskning av deras vinterbetesmark. Vinterbete är en begränsande faktor för rennäringen och en vindkraftsetablering i området blir troligtvis en kännbar effekt. Kommentar: Områdena Njuggträskliden och Sunnanå plockas bort ur planen. Båda delvis pga kumulativa effekter för rennäringen samt riksintresse för totalförsvarets militära del. Rismyrliden och Torrberget ligger fortfarande kvar som lämpliga då dessa områden ej omfattas av riksintresse för rennäringen. EXTERNA STATLIGA SYNPUNKTER Energimyndigheten Yttrandet bifogas i sin helhet (bilaga 9a). Trafikverket Trafikverket har ingen erinran mot planrevideringen for utom att texten om Vägverket och Banverket på sidan 15 ska ersättas med Trafikverket. Kommentar: Texten om Banverket och Vägverket ersätts med Trafikverket på sidan 15. Svensk Kraftnät Svenska kraftnät påminner om att all utbyggnad av elproduktion kräver anslutningsnät. Vid större produktionsetableringar krävs ofta förstärkningar av såväl lokal-, region- som stamnät. All Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

11 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning produktionsutbyggnad medför därmed utbyggnad av infrastrukturen för el, vilket bör beaktas i den fortsatta planeringen. Vid eventuell framtida vindkraftsetablering i närheten av kraftledningar måste vissa säkerhetsavstånd iakttas och anger i sitt yttrande rekommenderade säkerhetsavstånd och placeringar till kraftledningar (se bilaga 9b). Kommentar: Skellefteå Kraft har redogjort för vilka anslutningspunkter som kan vara aktuella för utpekade områden. Dessa redovisas under rubriken Elnät i planen. Försvaret I Malå och Norsjö kommuner finns inga öppet redovisade riksintressen för totalförsvarets militära del. I dessa kommuner är det framför allt höga objekt som vindkraftverk som kan påverka riskintresset negativt. En generell text om riksintresset bör införas i plandokumentet. Förslag redovisat i bilaga 9c. Inom Norsjö kommun finns områden i konflikt med riksintresse för totalförsvaret. Områdena är markerade i rött i bilagan och ska utgå från vindbruksplanen. En etablering av vindkraftverk inom detta område kan medföra risk för betydande påverkan på riksintresset för totalförsvarets militära del. Kommentar: Generell text om totalförsvarets riksintressen införs i planen. Område 10, Risliden omklassas till olämpligt område för vindkraft pga riksintresse för totalförsvarets militära del. Området vid Sunnanå och Njuggträskliden omklassas till olämpliga pga av riksintresse för totalförsvarets militära del samt rennäringens intressen i områdena. SGI (Statens geotekniska institut) I utredningen anges att inga geotekniska utredningar har gjorts i något av de utredda områdena, men att det är väsentligt att exploatören utreder detta i ett tidigt skede av planeringsarbetet så att lokalisering av anläggningarna kan göras till områden utan risker. SGI anser att det är värdefullt om grova bedömningar av i vilken omfattning det finns geotekniska svårigheter att dra fram anslutningsvägar samt i vilken utsträckning det inom respektive område finns goda förutsättningar att grundlägga vindkraftverk, ingår som en lokaliseringsfaktor redan i översiktsplanen. Sådana översiktliga värderingar kan göras från bl.a. geologiska och topografiska kartor. I vindkraftsutredningen påpekas att etablering av vindkraftverk innefattar både själva kraftverket, men också bl.a tillfartsvägar. Allmänt kan de geotekniska förutsättningarna bedömas som goda i de båda kommunerna, men bl.a tillkomsten av organiska jordar och kraftigt sluttande moränterräng motiverar en grov geoteknisk bedömning i översiktsplaneskedet. Bedömningarna bör också innefatta eventuella risker för bergras. Kommentar: Det framgår i planen att inga geotekniska utredningar gjorts i något av det utpekade områdena. SGI har fått i uppdrag att ta fram en vägledning för hur olika kartmaterial ska studeras och användas för att värdera riskerna för ras och skred. Denna vägledning ska vara klar under 2015 och kommunerna anser att planen inte kan invänta denna vägledning. SGU (Statens geologiska undersökning) I planen saknas tyvärr information om ballastförsörjningen för framtida vindkraftprojekt. Större vindkraftparker kräver stora uttag av ballast för produktion av betong och vägmaterial och Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

12 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning täktverksamheten kan därmed bli avsevärt större vid utbyggnad av vindkraft i kommunerna. Detta bör även uppmärksammas i kommunernas materialförsörjningsplaner. SGU:s ståndpunkt är att naturgrus inte skall användas annat än i undantagsfall då det i allmänhet kan ersättas med krossbetong. I handlingen nämns att man ska undvika konflikter med t.ex. aktörer inom prospektering och gruvverksamhet genom att ha en dialog med dessa. I samrådshandlingens kartmaterial redovisas de bearbetningskoncessioner som gäller i dagsläget. SGU vill dock påtala behovet av att exploatören införskaffar aktuell information omkring gällande undersökningstillstånd. De har en begränsad giltighetstid och det kan ske en hel del förändringar under vindkraftsprojektets liv från ide till byggstart. Kommentar: Undersökningstillstånd läggs till under riktlinjer/samrådskrets. Vid eventuellt framtagande av materialförsörjningsplaner för kommunerna kommer eventuella vindkraftsetableringar att uppmärksammas. I övrigt föranleder yttrandet inga ändringar i planen. PTS (Post och Telestyrelsen) Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. SAMMANFATTNING Kommunernas arbete med Vindkraft planering ser länsstyrelsen som vällovligt och konstaterar att ambitionsnivån i det redovisade materialet är mycket hög och väl genomarbetat. Det är ett väl beskrivet underlagsmaterial som ligger till grund för ställningstagandet i planförslaget som strategiskt vägledande beslutsunderlag. Länsstyrelsens yttrande samt externa statliga synpunkter i sin helhet redovisas i bilaga 9. Energimyndigheten Energimyndigheten anser att motiv och resonemang bör redovisas gällande de områden som har klassats som olämpliga för vindkraft på grund av närhet till bebyggelse i Norsjö kommun, speciellt med tanke på att avsnittet om riktlinjerna inte behandlar avstånd till bebyggelse. Kommentar: Avsnittet om riktlinjerna säger att avstånd till bostäder/fritidshus ska vara 1000 meter liksom att kommunernas urvalskriterier säger samma sak. Detta förtydligas dock i avsnittet Områden i Norsjö. Energimyndigheten rekommenderar att en bakgrund som beskriver avvägandena som föranlett klassningen av områden som tidigare pekats ut som lämpliga för vindkraft men som nu bedöms olämpliga med hänsyn till den höga exploateringsgraden i kommunen (Malå kommun) redovisas mer ingående i texten, exempelvis genom att beskriva exploateringsgraden mer grundligt. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

13 MALÅ/NORSJÖ Miljö och byggavdelning Kommentar: Exploateringsgraden i Malå kommun beskrivs i planen under avsnittet Områden i Malå. Energimyndigheten rekommenderar att den sammanlagda ytan som klassas som lämplig redovisas för varje kommun, liksom vilken utbyggnadspotential som finns i dessa områden i form av antal verk, effekt och uppskattad energiproduktion på årsbasis. Även bör befintliga vindkraftsverk och vindkraftsprojekt i tidig fas redovisas på samma sätt. Kommentar: Sammanlagd yta redovisas per kommun under rubrikerna Områden i Malå kommun respektive Områden i Norsjö kommun liksom antal verk som teoretiskt är möjligt inom denna yta. Energimyndigheten anser att områden som bedömts som olämpliga för vindkraft ska redovisas med karta och tillhörande text för Malå kommun på samma sätt som gjorts i samrådsunderlaget för områden som klassats som olämpliga för vindkraft vad gäller Norsjö kommun. Kommentar: Olämpliga områden i båda kommunerna redovisas i bilaga 10, hänvisning till samrådsredogörelsen kommer att göras i planen. De olämpliga områdena redovisas i röd färg i översiktskartorna i bilagan. Motivation till varför området bedöms som olämpligt redovisas för respektive område i tabellerna i bilagan. Postadress Telefon Telefax E-post Bankgiro Storgatan 13, Malå vx ks@mala.se

14 Datum Vår ref Samhällsbyggnadsförvaltningen Yttrande Malå kommun Norsjö kommun Remiss Vindkraft i Malå och Norsjö Förslag till yttrande Lycksele kommun ser positivt på utbyggnaden av vindkraft i länet. Inom Lycksele kommun finns 15 områden som är avgränsade som riksintresse för naturvård. Vindelälven är ett sådant område och kommunen avser att skydda detta område från en vindkraftsutbyggnad. Detta för att värna friluftslivet och naturmiljön kring Vindelälven. Ljud och skuggor samt synen av vindkraftverk bör ej gå att uppfatta från Vindelälvens naturområde. En utbyggnation av vindkraft vid kommungränsen till Lycksele kan ha en negativ påverkan på naturupplevelsen som den orörda älven ger. En etablering av vindkraft i närhet av Lyckseles norra kommungräns bör ske med högsta restriktivitet för att skydda nationalälven. En etablering som blir synlig från Vindelälven kan komma att upplevas mycket negativt från besökare. Däremot påverkar vindkraft intrycket av landskapet för den som rör sig i mark och natur. Speciellt om det turistiska varumärket är tystnad, ostördhet och vildmark. Områden som bör ses över en gång ur ovanstående hänseende är särskilt Njuggliden samt Hornberget. Om etablering av vindkraftverk bli aktuell i närheten till kommungränsen förutsätts att även byarna i Lycksele kommun kontaktas och informeras genom samråd på samma sätt som i Norsjö och Malå kommuner. Beslut Lycksele kommun ser att en utbyggnad av vindkraft längst med den norra kommungränsen skall ske med stor restriktivitet på grund av friluftslivet och naturområden vid Vindelälven. Lycksele kommun har som önskan att hålla detta område fritt från vindkraft samt att berörda byar i Lycksele även kontaktas om samråd. Postadress Besöksadress Telefon/telefax Postgiro/Bankgiro Dokumentnamn Sidor tfn vx Pg LYCKSELE Storgatan 22 fax Bg lycksele kommun.doc 1(2)

15 Expedieras till: Malå Kommun Norsjö Kommun Lycksele kommun Tobias Asp Samhällsplanerare

16 Till Malå Kommun Kommunstyrelsen Synpunkter på revidering av översiktsplan; Vindkraft i Malå och Norsjö kommuner Med anledning av aktuell revidering av vindkraftplan vill Norsjö-Malå LRF-avdelning framföra följande: Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) företräder alla som bor och verkar på landsbygden. Bland medlemmarna finns både aktiva lantbrukare, skogsägare och boende på landsbygden utan aktivt företagande. I detta yttrande har vi belyst frågor som berör både markägare och boende. Avstånd till bebyggelse och allmänna vägar Förslaget om att avstånd till bostadshus/fritidshus ska vara 1000 meter räcker inte utifrån de erfarenheter som finns från uppförda vindkraftverk. Verk med totalhöjd på ca 150 meter visar att i vårt klimat och kuperad skoglig terräng, uppstår negativ påverkan i form av ljud/vibrationer med mycket genomträngande effekt, särskilt nattetid (inversion, lufttryck, temperatur mm). I och med att verken blir större och större behövs en gräns med relation till storlek, tex Totalhöjd x 15 Förslaget om att avstånd till allmän väg enligt Trafikverket bör vara minst totalhöjden, dock minst 50 meter oavsett vägtyp, upplevs av många trafikanter som otillräckligt. I och med att ansvars- och säkerhetsfrågor kring iskast ännu inte är besvarade och utredda ska ett säkerhetsavstånd på större avstånd, tex Totalhöjd x 5 sättas. Uppföljning Ljud/Vibrationer och gränsvärde Texten om Ljud på sid 10 bör kompletteras med att det är stor skillnad på vindkraftsetablering i tätort respektive landsbygd. Boendemiljöer som normalt är tysta värderas högt av många boende som valt att etablera sig där. Därför kan en vindkraftsetablering i tyst miljö få mer störande konsekvenser än i en bullrigare tätort. Den praxis som hittills varit är att kraftbolaget lämnat förslag till tillsynsmyndighet om metod för uppföljning av ljud. Detta har inneburit att kraftutövaren får välja tre valfria mätpunkter i vindkraftparken i närheten av verken. Mätdata simuleras sedan i ett dataprogram där utfallet visar ifall boende är störda eller ej. En mycket otillräcklig och jävig metod. Riktvärdet på max 40 dba vid husknut är irrelevant då det inte följs upp genom riktiga mätningar vid husknut eller inomhus och då dba inte är rätt skala för att mäta och visa det genomträngande brum ev. vibration som boende upplever. En ordentlig uppföljning med relevanta mätmetoder måste göras hos boende närmast befintliga vindkraftverk. Detta för att utvärdera och erhålla aktuell kunskap innan nya vindkraftverk byggs och lämpligt gränsvärde kan sättas. Iskast och säkerhet i exploaterat område Oenighet råder kring risken för iskast och säkerheten för att visats i vindkraftområdet.

17 Länsstyrelsen har godkänt placering av 1.8 MW verk med 100 m höga torn endast ca 165 m från väg 370. Skoterleder går genom vindkraftparkerna, som också rymmer friluftsliv och jakt. Regelverket är bristfälligt och ansvarsfrågorna otydliga. Miljökonsekvensbeskrivningar vid olika parker bedömer risk olika. Friluftsliv ska kunna bedrivas i området utan påverkan eller med ringa påverkan samtidigt som varningsskyltar om iskast sätts upp och vistelse sker på egen risk. Vem tar ansvar om något händer? Är säkerhetsavstånd på 1,5xTotalhöjd relevant? Markägarnas framtida ansvar Det råder otydlighet om markägarnas ansvar vid framtida nedmontering av verken. Finns risk att myndighet kan kräva att markägaren måste sanera marken, dvs forsla bort nedgrävda fundament som enligt arrendeavtalen får lämnas kvar? (I arrendeavtalen sägs att vindkraftbolaget ska ta bort fundamenten ned till 30 cm under markytan.) Myndighet som lämnar tillstånd ska ta fullt ansvar för oförutsedda kostnader som kan tillfalla markägaren i de fall regelverket är otydligt eller vindkraftbolag går i konkurs/ försvinner. Ledningsrätten och orättvis subvention av kraftledningsgator Den gamla lagen om ledningsrätt finnas kvar vilket tvingar markägare att subventionera kommersiella nätägare och vindkraftsbolag. Markägare som drabbas av nya/breddade ledningsgator måste få årliga arrendeavtal, som alla andra. Idag får de en ringa engångsersättning för skogens aktuella värde med hot om åberopande av ledningsrätten vilket kan ge en sämre ersättning. Vissa markägare har redan upplevt sig tvingade att skriva på för all framtid. Vindkraftplanen ska innehålla en instruktion för ersättning och hantering av mark till nya/breddade kraftledningsgator så att dessa markägare inte utnyttjas på grund av ålderdomlig lagstiftning. Intrångsersättningar till boende, icke markägare inom vindkraftparkens påverkansområde Storskaliga vindkraftparker påverkar närområdet, även utanför arrenderad mark. Skuggor, ljud, iskast som kan knäcka trädtoppar, säkerhetsavstånd och eventuellt också ett förändrat lokalklimat (vind, turbulens, luftlager, temperatur vid markyta). För att minimera lokal osämja och ersätta bygden för det intrång som storskaliga parker medför ska boende ersättas med en intrångsersättning. Vindkraftplanen ska innehålla en riktlinje för s.k. bygdepeng / lokala ersättningar för intrång. Inga verk över 50 meter ska tillåtas utanför de utpekade områdena Förslaget bör kompletteras med att lokala privata markägares enskilda projekt skall kunna prövas särskilt. LRF värnar starkt markägarnas rätt att själva avgöra vilken verksamhet som ska bedrivas på dess mark. Om en markägare vill projektera för vindkraft antingen i egen regi eller tillsammans med något vindkraftsföretag och kan visa på en bra etablering i samråd med närboende bör möjligheten till en prövning finnas även om det planerade läget ligger utanför de utpekade områdena. Samrådskrets sid 26 Lägg till parten Angränsande fastighetsägare Vänligen / Norsjö-Malå LRF avdelning Cecilia Wahlberg Roslund, Jörgen Norén, Ethel Cavén, Maj Alm Eliasson, Anna Stenberg Tjärnlund, Maria Larsson

18

19

20

21

22 VINDKRAFT ELLER ANDRA ALTERNATIV I NORSJÖ Om vi analyserar vårt behov av energi inser man att behovet kommer att öka i framtiden. Vi här i norra Sverige verkar ha svårt att förstå behovet och slår ofta ifrån oss en om utbyggnad av vindkraften i våra trakter. Man kan se att vindutbyggnaden i söder verkar vara stor i dessa tätbebyggda områden. Gotland är Sveriges vindkraftstätaste område men vindkraften är ändå en ickefråga där. Sveriges dyraste sommarhus säljs ofta på Gotland så skälen att vindkraft skrämmer köpare kommer då på skam. Det som berättas är ofta dåligt underbyggda med skrönor och direkta felaktigheter. Låt oss titta på hur det ser ut i Norden och mellan Europa då det gäller gemensam kraftförsörjning. Vårt el handlas via Norpol som är en handelsplats där vår energi säljs och köps på samma sätt som en aktiebörs. Högsta bud vinner och det innebär att tillgång och efterfrågan avgör vårt pris. Vi har i dag förbindelse med mellan Europa via Baltic Cable och Swepol link till Tyskland, Holland, Luxenburg, Frankrike, Belgien, Österrike, och Schweiz. En ny kabel kallad Nordbalt som förbinder Baltstaterna med Norden har just fått godkänt av myndigheter. Kabeln har en överföringeförmåga på 700 mwh vilket motsvarar ett helt kärnkraftverk. En kabel mellan Norge och England planeras eller pågår samt redan etablerade kablar över Öresund och till Norge. Detta innebär att vi inte kan leva i en ankdamm där vi sätter våra egna priser. Vi måste inse att vi har en prispåverkan då Tyskland ska stänga alla sina 17 kärnkraftverk till Detta motsvarar ett helt års energiproduktion i Sverige på TW vilket ska ersättas med annan energi. Ytterligare prispåverkan är tillgången på vatten i våra vattenmagasin samt att alla kärnkraftverk måste gå då detta ger 85% av vårt energibehov. Om högkonjunktur råder är det den absolut största enskillda förbrukaren som påverkar prisnivån uppåt. Vi har i år ett historiskt lågt pris beroende på höga vattenmagasin, alla kärnkraftverk går samt en lågkonjunktur som dämpar prisbilden. För två år sedan var genomsnittpriset över 61 öre ( + skatter och avgifter ) beroende på låga vattennivåer i våra magasin, samt att flera kärnkraftverk inte gick hela vintern. Vad som hindrade ett ännu högre elpris var en lågkonjunktur samt att alla 17 kärnkraftverk i Tyskland gick. Det har ofta framförts att verkningsgraden på vindkraftverk är låg. Sanningen är att vindkraft och kärnkraft har ganska likartad verkningsgrad. Tillgängligheten på ett väl fungerande vindkraftverk är % men det innebär inte att el produceras hela tiden. Vindkraften kompletterar vattenkraften mycket väl då vintern ger lite vatten i magasinen men vindkraften produserar som mest. På hösten och förvintern är det omvänt förhållande som råder. Kritiker knorrar över att en del markägare gör vinster av arrendeavtal men även föreningar i byar gör vinster som möjliggör en fortsatt överlevnad i glesbygden. Det gäller även underhåll av vägar som kommer såväl glesbygd som kommunen till del. Dessutom tillför vindverkens utbyggnad en betydande del av kommunens skatteunderlag. Vad kan vi göra för att motverka elbrist och höga priser vid stigande efterfrågen? Ska vi bygga ut kärnkraften? Ska vi bygga ut våra älvar? Klarar vi detta med bioenergi? Vindkraft? Solceller? Spara energi? Finns andra förslag? De flesta av dessa uppgifter finns att utläsa på Energimyndigheten.se Energimyndigheten står under tillsyn av Sveriges regering och riksdag. Med vänlig hälsning Ante Hedlund.

23 Norsjö kommun har ju i uppdrag att verka för förnyelsebar energi Skogsbilvägar inom 400 m köravstånd året runt ökar virkesvärdet med ca 10 till 50 kr/m3 Skogsbilvägar av stor bärighet året runt kan ge en ersättning på upp till 150 kr/m då den byggs. En grovbruten skogsbilväg i egen regi med dålig bärighet kostar markägaren 100 till 110 kr/m Atomkraftens avveckling eller utfasning mot förnyelsebar energi måste pareras Tyskland har beslutat att lägga ner alla sina 17 kärnkraftverk Priset på el stiger av detta och gör vindkraften kostnadseffektiv Inga älvar varken bör eller ska byggas ut Ger ekonomisk möjlighet att bevara mark och byggnader Befrämjar glesbygdens överlevnad och utveckling Skapar arbetstillfällen för hantverk och näring Kunnig personal för service och underhåll finns lokalt Ökar kommunens skatteintäkter Skapar smittsam framtidstro Tekniken har utvecklats gällande ljud från verken. Sveriges vindkraftstätaste område är på Gotland och där är vindkraften en ickefråga. Bildandet av ekonomiska föreningar för utveckling i byarna Det finns inget givet avstånd mellan verk och byggnader endast ljud och skuggor ska beaktas Om markägaren själv vill ha ett verk närmare än 1000m och ingen annan berörs bör detta beviljas Gamla hus på fastigheter med inkomster kommer att öka sitt värde. Här råder inga Tärnaturistpriser på gamla hus. Med vänlig hälsning Ante Hedlund

24 Mölndal NORSJÖ KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN NORSJÖ Yttrande gällande revidering av tillägg till översiktsplan; Vindkraft i Malå och Norsjö kommuner Gothia Vind AB (GV) har tagit del av Malå och Norsjö kommuners revidering av det tidigare antagna tematiska tillägget till översiktsplanen rörande vindkraft (Vindbruksplanen) och vill här framföra synpunkter på denna revidering. GV har tecknat avtal med markägare inom Norsjö kommun rörande tre olika projekt, dessa är Bodberget/ Bjursele, Rismyrliden och Risliden. Många av markägarna inom dessa områden är bosatta inom kommunen. GV noterar att storleken krympt på många av de utpekade områden som redovisas på översiktskartan kring Norsjö kommuns områden i samrådsversionen jämfört mot antagandehandlingen. GV noterar vidare att Rismyrliden ligger kvar i vindbruksplanen och vill härmed upplysa om vikten att området förblir kvar i vindbruksplanen. Nedan framförs GV:s synpunkter på några av de förändringar som föreslås i och med revideringen av vindbruksplanen. Större verk ska inte lokaliseras närmare än 1000 meter från befintliga bostäder/fritidshus. Gothia Vinds kommentar: Man har tagit bort ordet bör och ersatt det med ska. Detta skulle markant påverka lönsamheten negativt då antalet verk blir kraftigt reducerat och möjligheterna för att vindparkerna ska kunna realiseras minskar påtagligt. GV föreslår att texten bör skrivas som i den nu gällande version av vindbruksplanen. Inga verk över 50 meter ska tillåtas utanför de utpekade områdena. Gothia Vinds kommentar: Tidigare skrivelse i vindbruksplanen medgav möjlighet att pröva enstaka verk (1-3 st.) utanför utpekade områden. Genom förslaget ovan godkänns endast småskaliga s.k. gårdsverk utanför kommunens vindbruksområden. Denna ändring anses vara den mest kritiska för Bodberget/ Bjursele då den helt omöjliggör en etablering i området. För Risliden skulle förändringen få stora konsekvenser då möjligheterna att förverkliga en vindpark i området försämras kraftigt. I realiteten betyder förändringen Gothia Vind AB, Norra Ågatan 32, Box 231, Mölndal. Telefon: , info@gothiavind.se,

25 att nyttan med att kommunen har pekat ut området i vindbruksplanen riskerar att försvinna helt då beräkningar visar att realistiska antalet vindkraftverk som ryms inom den utpekade ytan är 3 4 snarare än 10 som kommunen angett i planen. En park på 3 4 vindkraftverk riskerar att inte kunna bära kostnaderna för elanslutningen. Liknande förutsättningar gäller även för området Rismyrliden. Då GV har gjort undersökningar och beräkningar i både Risliden, Bodberget/ Bjursele samt Rismyrliden, och kommit fram till att det finns helt rimliga förutsättningar för vindkraftverk även utanför utpekat område, bör kommunen ta hänsyn till detta och tillåta även storskaliga verk utanför utpekat område. GV föreslår att texten bör skrivas som i den nu gällande version av vindbruksplanen. Hindersbelysning ska placeras och utformas så att upplevelsen av störningar minimeras, såväl i närområdet som på håll. Gothia Vinds kommentar: Det är otroligt viktigt att det inte sätts någon begränsning avseende vindkraftverkens totalhöjd t.ex. kopplat till typ av hinderljuslampa. Vidare gör GV notering om att det i vindbruksplanen hänvisas till Transportstyrelsens föreskrifter LFS 2008:47. Den nuvarande gällande föreskrift är TSFS 2013:9. GV vill med denna skrivelse upplysa om värdet med viss flexibilitet i vindbruksplanen och vilka förödande konsekvenser strikta begränsningar kan få för både markägare och projekterande företag. GV vill också påpeka att om revideringens nya riktlinjer börjar gälla kommer det innebära att Bodberget/ Bjursele stryks helt och Risliden samt Rismyrliden kommer högst troligen att bli för litet för att vara genomförbart. Risken är att också många andra möjliga projektområden faller bort av liknande orsaker och därmed en möjlig skatteintäkt för kommunen. Gothia Vind AB, Norra Ågatan 32, Box 231, Mölndal. Telefon: , info@gothiavind.se,

26 YTTRANDE dnr Mary Rosenfors Översiktsplanerare Kommunkontoret Kiruna Yttrande över Vindkraft i Malå och Norsjö tillägg till översiktsplanen Sametinget ska verka för en levande samisk kultur. Sametingets uppgift är att medverka i samhällsplaneringen och bevaka att samiska behov beaktas, däribland renskötselns intressen vid nyttjandet av mark och vatten. Sametinget har fått möjlighet att yttra sig över tillägget till översiktsplanerna för Malå och Norsjö kommuner och lämnar följande synpunkter: Sametingets generella ståndpunkt Sametingets generella ståndpunkt är att eventuell utbyggnad av vindkraften måste göras så att den samiska kulturen och därmed renskötseln har möjlighet att utvecklas inom Sápmi. Den får inte begränsas eller omintetgöras. Vindkraftsanläggningar kan bara genomföras om samiska behov beaktas. Samiska rättigheter måste respekteras så att de inte urholkas. Utbyggnad får heller inte påverka de samiska näringarna negativt. Försiktighetsprincipen måste gälla när en sameby har påbörjade vindkraftsprojekt inom sina betesmarker. Det innebär att en utbyggnad bara kan komma till stånd om det visas att de negativa konsekvenserna för det samiska samhället inte blir för stora. Den traditionella samiska kunskapen bland de berörda samerna måste beaktas. Renskötarna i berörd sameby är experter inom sin sameby. Om ett projekt inte godkänns av berörda samer ska det inte genomföras. Samebyn är sakägare. Vindkraft, vägnät och infrastruktur förändrar omgivningen för en lång tid, i vissa lägen för all framtid. Marken fragmenteras (splittras) och bryts upp i mindre delar. Det gör att helheten i området förändras radikalt. Områden av riksintressen för rennäring ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada den samiska kulturen. Men även övriga områden av intresse för renskötseln ska så långt möjligt skyddas mot sådana åtgärder. Kärnan i att områden av riksintresse för rennäringen utses, är att samerna har status som urfolk och därigenom rätt att utöva sin kultur och en grad av självbestämmande över sin kultur och sina traditionella näringar. Staten ska därmed tillförsäkra att renskötseln som är en del av den samiska kulturen ska kunna fortsätta existera och då är markerna av den största betydelse. Den samiska kulturen är beroende av de traditionella markerna och staten har ansvar att skydda den samiska kulturen och dess markanvändning. De samiska näringarna behöver marker som möter upp mot de varierande förutsättningar som de verkar under. Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box (växel) GIRON/KIRUNA e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.:

27 YTTRANDE dnr Markområden används vid olika årstider och under olika förutsättningar. För att möjliggöra ett årstidscykliskt användande av markerna krävs strategiska platser vilka till exempel utgörs av flyttleder, rastbeten och uppsamlingsområden. Tillsammans skapar dessa strategiska platser ett så kallat funktionellt samband. Det vill säga de skapar förutsättningar för att kunna bedriva den största samiska näringen, rennäring, i en sammanhållen årscykel och där med bevara den samiska kulturen. 3.1 Urvalskriterier Sametinget anser att områden som utgör riksintresse för rennäringen ska undantas från vindkraftsetableringar. Samrådskrets Samebyar, gäller även ej anmälningspliktiga anläggningar inom riksintresse för rennäringen. Sametinget anser att dialog med berörda samebyar alltid ska ske vid etablering av vindkraft samt att det tydligt ska framgår av planen. Sametinget föreslår att under alla områden som redovisas som lämpliga för vindkraft ska det framgå vilken/vilka samebyar som berörs. Vi föreslår att Sametingets riktlinjer för samråd ska redovisas i planen: Företag och andra exploatörer ska samråda direkt med berörda samebyar om planerade exploateringar. Sametinget anser att vissa normer ska följas för att det ska anses som att samebyarna deltagit effektivt i samrådet; Den traditionella näringen får inte bli tillintetgjord Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade Samebyarna ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke Samebyarna ska ges möjlighet till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande. För att nå ett effektivt deltagande avses; tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna ska respekteras. Vidare hänvisar Sametinget till Sametingets syn på vindkraft i Sápmi, se bifogat dokument. Yttrandet har lämnats av Sametingets näringslivschef Lars-Ove Jonsson. Föredragande har varit samhällsplanerare Anne Walkeapää. Lars-Ove Jonsson Anne Walkeapää Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box (växel) GIRON/KIRUNA e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.:

28 Yttrande Datum Ärendebeteckning 1(5) Norsjö kommun Kommunstyrelsen NORSJÖ Malå kommun Kommunstyrelsen Storgatan MALÅ Arkivbeteckning 401 Revidering av Vindkraft i Malå och Norsjö, Tillägg till översiktsplanen, Malå och Norsjö kommuner, Västerbottens län. Länsstyrelsen har fått samrådshandling för yttrande. Syftet med tillägget till översiktsplanen är att ta fram gemensamma riktlinjer för etablering av vindkraftsanläggningar. Dokumentet anger gemensamma övergripande planeringsprinciper för handläggning av nya vindkraftsetableringar samt redovisar kommunspecifika områden som är lämpliga för etablering samt områden som är direkt olämpliga är utpekade. Malå och Norsjö kommuner har beslutat att revidera vindkraftsplanen från Revideringen har föranletts dels av hög exploateringsgrad i Malå kommun och dels att verken tenderar att öka till över 150 meter. Revideringen har medfört att områdena setts över samt att riktlinjer har tillkommit eller ändrats. Den slutgiltiga produkten blir plandokumentet Vindkraft i Malå och Norsjö. I respektive kommun kommer de aktuella delarna av dokumentet att utgöra Tilllägg till översiktsplanen och således fungera som ett komplement till kommunernas översiktsplan. Länsstyrelsen har inför sitt yttrande hämtat in synpunkter från andra särskilt berörda statliga myndigheter och sakområden inom länsstyrelsen. Yttrandet till kommunerna ger så långt som möjligt ett samlat svar från den statliga sektorn. SYNPUNKTER Länsstyrelsen har tidigare yttrat sig över den av kommunfullmäktige antagna Vindkraft i Malå och Norsjö -Tillägg till översiktsplanen från De synpunkter som länsstyrelsen framförde i samrådet tillgodosågs i stort och i granskningsyttrandet bedömde länsstyrelsen att riksintressen inom vindkraftsplanen är tillgodosett. I den nu aktuella reviderade vindkraftsplanen är handlingen i stort samma som antogs 2010 dock med några ändringar och tillägg av riktlinjer. Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B Växel Fax vasterbotten@lansstyrelsen.se UMEÅ Samhällsutvecklingsenheten Direkt-tfn

29 Länsstyrelsen Västerbotten Yttrande Datum Ärendebeteckning Inga nya utpekade vindkraftsområden har tillkommit, däremot har en del av de tidigare utpekade områdena i kommunerna bedömts som olämpliga. Inom Malå kommun reduceras antalet områden för vindkraftparker. Måla kommun har idag hög exploatering av vindkraftsverk med en installerad effekt som placerad kommunen som tredje störst i Sverige. Revideringen medför att kommunen nu endast pekar ut 5 vindkraftsparker som redan är etablerade men där möjligheter finns för utbyggnader med flera verk samt ett område där vindkraftverk är planerat. Inom Norsjö kommun är få av de utpekade områdena under planering för vindkraftsetableringar. Området som i revideringen har bedömts olämpligt har borttagits på grund av konflikt med rennäringsintressen. Länsstyrelsen instämmer till stora delar i kommunens ställningstagande, dock bör följande råd och synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet. Planförslagets upplägg, innehåll och presentation Planförslagets språk är lättläst och pedagogiskt. Textinnehållet är lätt att förstå och i de olika avsnitten förklara innehållet begripligt. Kulturmiljö Utpekade områden för vindkraft måste vanligtvis inventeras på sina kulturvärden inför en exploatering för att en bedömning kan göras om det aktuella området är lämpligt för ändamålet. Landskapsbild Allmänt måste landskapspåverkan som kommande etableringar förorsakar analyseras och hänsyn tas till detta i kommande utformning av vindkraftparkerna. Rennäringen Rennäringen beskrivs på ett bra sätt i samrådsunderlaget på sidorna Det är positivt att handlingen tar upp hur Malå sameby upplever befintliga vindkraftsetableringar inom deras renskötselområde. Inom flera av de utpekade platserna finns redan uppförda vindkraftsverk eller vindkraftsverk i prövningsfasen. Generellt kan man resonera att om vindkraftsparker förläggs koncentrerat till ett område, istället för att spridas över en större yta och då förutsatt att de inte placeras inom betydelsefulla områden för rennäringen (t.ex. riksintressen), så torde det vara det bästa för rennäringen som allmänt intresse. Men, för den sameby som får flera eller stora parker inom sitt betesområde, särskilt om samebyns marker är smala och arbetena sker under samma tid, kan de kumulativa effekterna bli mycket betydande. I faktarutorna under respektive karta framgår delvis hur man har kommit fram till att ett område är lämpligt för vindbruk. Inom vissa områden finns dock motstående intressen och det hade därför varit önskvärt med en kort motivering till respektive karta där det framgår hur man har gjort avvägningar mellan in-

30 Länsstyrelsen Västerbotten Yttrande Datum Ärendebeteckning tressena. Detta gäller främst rennäringen och områdena Torrberget, Njuggträskliden, Rismyrliden och Sunnanå inom Norsjö. Riksintresse rennäring Njuggträskliden som i handlingarna bedöms som lämpligt område för vindkraft berör riksintresset för rennäringen. Länsstyrelsen rekommenderar att vindkraftsområdet revideras i samråd med berörd sameby. Malå sameby har vid tidigt samråd framfört, att området ur deras synpunkt ej är lämpligt för vindkraftsetablering. Området går parallellt med kärnområde för riksintresse rennäring i drygt 10 kilometer, vid några tillfällen överlappar områdena varandra. Kärnområdet utgörs av en flyttled och trivselland, vilket innebär att under dessa 10 kilometer där områdena ligger intill varandra finns det en ökad risk att renarna stressas av t.ex. ljud och reflektioner från vindkraftsverken. Definitionen på trivselland är en plats dit renarna söker sig naturligt för bete och vila under en längre period och förekomsten av närliggande vindkraftsverk kan leda till att renarna inte får den vila och betesro de behöver. Söder om det utpekade området Njuggträskliden är samebyarnas renskötselområden relativt smala och ca 10 kilometer söder om det utpekade området för vindkraftsetablering passerar man tre samebyars renskötselområden. Om renarna tillhörande Malå sameby, inom vars renskötselområde det utpekade området Njuggträskliden ligger, skulle välja att vika av från flyttleden i riktning från vindkraftsverken finns det en risk att de kommer in på intilliggande samebys område med hopblandning och merkostnader som en eventuell påföljd. Övriga synpunkter Samebyn har vid tidigt samråd framfört att området Torrberget ur deras synpunkt inte är lämpligt för vindkraftsetablering. Om vindkraftsverk uppförs på denna plats och om tillstånd beviljas för vindkraftsverk på Brinken som är under prövning betyder det att längs en transekt i nordvästlig-sydöstlig riktning på 16 km, kommer det att finnas tre olika vindkraftsanläggningar (Åmliden, Brinken, Torrberget) mitt i Malå samebys renskötselområde. Här uppstår kumulativa effekter, i vilken omfattning kan bara berörd sameby bedöma. Samebyn anser att området Sunnanå är olämpligt för vindkraftsetablering eftersom det skulle leda till en minskning av deras vinterbetesmark. Vinterbete är en begränsande faktor för rennäringen och en vindkraftsetablering i området blir troligtvis en kännbar effekt. EXTERNA STATLIGA SYNPUNKTER Energimyndigheten Yttrandet bifogas i sin helhet. Trafikverket Trafikverket har ingen erinran mot planrevideringen for utom att texten om Vägverket och Banverket på sidan 15 ska ersättas med Trafikverket.

31 Länsstyrelsen Västerbotten Yttrande Datum Ärendebeteckning Svensk Kraftnät Svenska kraftnät påminner om att all utbyggnad av elproduktion kräver anslutningsnät. Vid större produktionsetableringar krävs ofta förstärkningar av såväl lokal-, region- som stamnät. All produktionsutbyggnad medför därmed utbyggnad av infrastrukturen för el, vilket bör beaktas i den fortsatta planeringen. Vid eventuell framtida vindkraftsetablering i närheten av kraftledningar måste vissa säkerhetsavstånd iakttas och anger i sitt yttrande rekommenderade säkerhetsavstånd och placeringar till kraftledningar (se bilaga). Försvaret I Malå och Norsjö kommuner finns inga öppet redovisade riksintressen för totalförsvarets militära del. I dessa kommuner är det framför allt höga objekt som vindkraftverk som kan påverka riskintresset negativt. En generell text om riksintresset bör införas i plandokumentet. Förslag redovisat i bilagan. Inom Norsjö kommun finns områden i konflikt med riksintresse för totalförsvaret. Områdena är markerade i rött i bilagan och ska utgå från vindbruksplanen. En etablering av vindkraftverk inom detta område kan medföra risk för betydande påverkan på riksintresset för totalförsvarets militära del. SGI (Statens geotekniska institut) I utredningen anges att inga geotekniska utredningar har gjorts i något av de utredda områdena, men att det är väsentligt att exploatören utreder detta i ett tidigt skede av planeringsarbetet så att lokalisering av anläggningarna kan göras till områden utan risker. SGI anser att det är värdefullt om grova bedömningar av i vilken omfattning det finns geotekniska svårigheter att dra fram anslutningsvägar samt i vilken utsträckning det inom respektive område finns goda förutsättningar att grundlägga vindkraftverk, ingår som en lokaliseringsfaktor redan i översiktsplanen. Sådana översiktliga värderingar kan göras från bl.a. geologiska och topografiska kartor. I vindkraftsutredningen påpekas att etablering av vindkraftverk innefattar både själva kraftverket, men också bl.a tillfartsvägar. Allmänt kan de geotekniska förutsättningarna bedömas som goda i de båda kommunerna, men bl.a tillkomsten av organiska jordar och kraftigt sluttande moränterräng motiverar en grov geoteknisk bedömning i översiktsplaneskedet. Bedömningarna bör också innefatta eventuella risker för bergras SGU (Statens geologiska undersökning) I planen saknas tyvärr information om ballastförsörjningen för framtida vindkraftprojekt. Större vindkraftparker kräver stora uttag av ballast förproduktion av betong och vägmaterial och täcktverksamheten kan därmed bli avsevärt större vid utbyggnad av vindkraft i kommunerna. Detta bör även uppmärksammas i kommunernas materialförsörjningsplaner. SGU:s ståndpunkt är att naturgrus inte skall användas annat än i undantagsfall då det i allmänhet kan ersättas med krossbetong.

32 Länsstyrelsen Västerbotten Yttrande Datum Ärendebeteckning I handlingen nämns att man ska undvika konflikter med t.ex. aktörer inom prospektering och gruvverksamhet genom att ha en dialog med dessa. I samrådshandlingens kartmaterial redovisas de bearbetningskoncessioner som gäller i dagsläget. SGU vill dock påtala behovet av att exploatören införskaffar aktuell information omkring gällande undersökningstillstånd. De har en begränsad giltighetstid och det kan ske en hel del förändringar under vindkraftsprojektets liv från ide till byggstart. PTS (Post och Telestyrelsen) Uppförande av vindkraftverk kan i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkraftsetableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför detta samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. SAMMANFATTNING Kommunernas arbete med Vindkraft planering ser länsstyrelsen som vällovligt och konstaterar att ambitionsnivån i det redovisade materialet är mycket hög och väl genomarbetat. Det är et väl beskrivet underlagsmaterial som ligger till grund för ställningstagandet i planförslaget som strategiskt vägledande beslutsunderlag. Detta yttrande är godkänt i länsstyrelsen elektroniska system och har därför inga namnunderskrifter. Peder Seidegård Länsarkitekt Maria Hessel Planarkitekt Bilagor Yttranden från: Energimyndigheten - Försvarsmakten - Svenska Kraftnät - SGI - PTS - SGU

33

34

35

36

37

38

39

40 YTTRANDE HÖGKVARTERET Datum Beteckning Sida 1 (3) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Maria Hessel Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD INFRA Camilla Bramer, , camilla.bramer@mil.se Samråd Revidering av Tillägg till översiktsplan avseende Vindkraft, Malå och Norsjö kommuner, Västerbottens län FMV Konc 521/14 Försvarmakten har följande att erinra i detta ärende. I Malå och Norsjö kommuner finns inga öppet redovisade riksintressen för totalförsvarets militära del. I dessa kommuner är det framför allt höga objekt som vindkraftverk som kan påverka riskintresset negativt. En generell text om riksintresset bör införas i plandokumentet. Ett förslag följer nedan: Riksintresset för totalförsvarets militära del Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9 andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns områden i form av övnings- och skjutfält och flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare har oftast koppling till spanings-, kommunikations- och underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges kommuner är i olika omfattning berörda av riksintresset. I Malå och Norsjö kommuner finns inga riksintressen som kan redovisas öppet. Inom kommunerna kan riksintresset framför allt påverkas av uppförande av höga byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. Det innebär att alla ärenden avseende höga objekt måste skickas på remiss till Försvarsmakten. Informationen används också som förberedelse för införandet av höga objekt i landets flyghinderdatabas. De områden som är markerade i rött nedan, bör utgå från vindbruksplanen. En etablering av vindkraftverk inom detta område kan medföra risk för betydande påverkan på riksintresset för totalförsvarets militära del. (CBR) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Högkvarteret Stockholm Lidingövägen exp-hkv@mil.se

41 YTTRANDE HÖGKVARTERET Datum Beteckning Sida 2 (3) Norsjö kommun, områden i konflikt med riksintresse för totalförsvarets militära del: Chef Produktionsledningens Infrastrukturavdelning