2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt Historia 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet

Transkript

1 1. Identifikation och grundläggande uppgifter 1. Kurskod 2. Kursens namn Bildningsbegreppet och det moderna kunskapssamhället 3. Nivå Forskarutbildning 4. Högskolepoäng 7,5 5. Beslutsuppgifter 6. Ändringsuppgifter 2. Allmänna uppgifter 1. Huvudområde/n, om tillämpligt 2. Ämne, om tillämpligt Historia 3. Typ av kurs och dess placering i utbildningssystemet Kursen ingår som valfri kurs i forskarutbildning till licentiatexamen för historielärare. 4. Undervisningsspråk Undervisning sker på svenska. 3. Mål (jfr learning outcomes) Efter avslutad kurs ska den studerande 1. Kunskap och förståelse visa betydande kunskap om bildningsbegreppets innebörd och huvuddragen i de centrala bildningstraditionerna visa förståelse för och kunna problematisera diskussioner om bildning och utbildning under talet kunna självständigt diskutera humanioras historia och kritiken av det traditionella bildningsbegreppet 2. Färdighet och förmåga visa förmåga att förstå och tolka övergripande ideal och idéhistoriska sammanhang i det moderna kunskapssamhället utreda och analysera centrala begrepp och företeeelser i diskussionen om bildning visa förmåga att kritiskt resonera om bildningens och humanioras innebörd utifrån olikartade, mångfasetterade texter 3. Värderingsförmåga och förhållningssätt kunna sätta det egna lärandet och de egna pedagogiska idealen i relation till bildningsbegreppets innebörd och förvandling ha förmåga att självständigt reflektera över samtidens diskussion om bildning och utbildning utifrån ett större perspektiv kunna kritiskt bedöma inlägg i den utbildningspolitiska debatten och relatera dem till den historiska forskningen 4. Kursinnehåll

2 1. Kortare beskrivning av kursen och dess innehåll samt om kursen är indelad i olika delar Kursen innehåller en grundläggande orientering om bildningsbegreppets innebörd och dess historiska förändring under och 1900-talen. Med detta som fond behandlas ett antal centrala historiska och aktuella teman: kunskap och makt, folkbildning, kampen mellan de två kulturerna, bildningsbegreppets samtida betydelse samt humanioras historia och föregivna kris. 5. Undervisning och examination 1. Tillämpade former för undervisningen, inkl. uppgift om obligatoriska delar Undervisningen sker huvudsakligen i form av seminarier. Dessa kommer företrädesvis att vara koncentrerade till ett fåtal tillfällen. Deltagande är obligatoriskt. 2. Examinationsformer Kursen examineras genom aktivt deltagande i seminarierna samt muntliga och skriftliga redovisningar av uppgifter. 3. Ev. begränsningar av antalet examinationstillfällen 6. Betyg 1. Betygsskala Som betyg används något av uttrycken godkänd eller underkänd. 2. Grund för betyg på hel kurs 3. Möjlighet till kompletterande ECTSbetyg 4. Ev. olika betygsskalor för olika delar av kursen En in- eller utresande student har rätt att få kompletterande ECTS-betyg. Begäran om sådant ska göras till studierektor eller motsvarande senast 3 veckor efter kursstart. 7. Förkunskapskrav 1. Särskilda förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs att den studerande är antagen till forskarutbildning. 8. Litteratur 1. Litteratur För lista på litteratur och övriga läromedel, se bilaga. 9. Övrigt 1. Poängtalen för kursinnehåll som helt eller delvis är gemensamt med annan kurs får endast tillgodoräknas en gång i examen. För ytterligare information hänvisas till aktuellt anmälnings- och informationsmaterial.

3 Bilaga: Kurslitteratur Obligatorisk litteratur Ash, Mitchell G., Scientific Changes in Germany 1933, 1945, 1990: Towards a Comparison, Minerva, vol. 37, 1999:4 (ca 25 s.). Eldelin, Emma, De två kulturerna flyttar hemifrån: C. P. Snows begrepp i svensk idédebatt (Stockholm: Carlsson, 2006) (ca 350 s.). Gustavsson, Bernt (red.), Bildningens förvandlingar (Göteborg: Daidalos, 2007) (ca 120 s.). Hansson, Jonas, Humanismens kris: Bildningsideal och kulturkritik i Sverige (Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion, 1999) (ca 50 s.). Karlsohn, Thomas, Kanon och kritik, i Katarina Leppänen & Mikela Lundahl (red.), Kanon ifrågasatt: Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet (Hedemora: Gidlund, 2009) (ca 40 s.). Karlsohn, Thomas, Det romantiska universitetet, Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2009:26 27 (ca 25 s). Koselleck, Reinhart, On the Anthropological and Semantic Structure of Bildung, i Reinhart Koselleck, The Practice of Conceptual History: Timing History, Spacing Concepts (Stanford: Stanford University Press, 2002) (ca 40 s.). Liedman, Sven-Eric, In Search of Isis: General Education in Germany and Sweden, i Sheldon Rothblatt & Björn Wittrock (red.), The European and American University Since 1800: Historical and Sociological Essays (Cambridge: Cambridge University Press, 1993) (ca 35 s.). Martinsson, Lena, Social mångfald?: Om förutsägbar bildning och om demokrati som sätter värden på spel, Tidskrift för genusvetenskap, 2009:1. Nordin, Svante, Humaniora i Sverige: Framväxt, guldålder, kris (Stockholm: Atlantis, 2008) (ca 315 s.). Paletschek, Sylvia, The Invention of Humboldt and the Impact of National Socialism: The German University Idea in the First Half of the Twentieth Century, i Margit Szöllösi- Janze (red.), Science in the Third Reich (Oxford: Berg, 2001) (ca 20 s.).

4 Ringer, Fritz K., The Decline of the German Mandarins: The German Academic Community, (Hanover: University Press of New England, 1990) (ca 50 s.). Rothblatt, Sheldon, The Limbs of Osiris: Liberal Education in the English-Speaking World, i Sheldon Rothblatt & Björn Wittrock (red.), The European and American University Since 1800: Historical and Sociological Essays (Cambridge: Cambridge University Press, 1993) (ca 55 s.). Ruin, Hans, Filosofins situation i ljuset av universitetets idé: Exemplet Södertörn, Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2009: (ca 10 s.) Sundgren, Per, Kulturen och arbetarrörelsen: Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander (Stockholm: Carlsson, 2007) (ca 125 s.). Till detta kommer: En handfull kortare källtexter av framför allt Wilhelm von Humboldt, John Henry Newman och Martha Nussbaum (hämtade ur temanumren om universitetet av Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2009:26 27 samt 2009:28 29). Ett valfritt verk från separat lista (se nedan). Valfri litteratur Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle (Stockholm: Carlsson, 2001) Ash, Mitchell G. (red.), German Universities Past and Future: Crisis or Renewal? (Providence, R.I: Berghahn, 1997). Benner, Mats, Kunskapsnation i kris?: Politik, pengar och makt i svensk forskning (Stockholm: Sister, 2009). Blomqvist, Göran, Elfenbenstorn eller statsskepp?: Stat, universitet och akademisk frihet i vardag och vision från Agardh till Schück (Lund: Lund Univ. Press, 1992). Bourdieu, Pierre, Homo academicus (Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion, 1996). Bruford, W. H., The German Tradition of Self-Cultivation: Bildung from Humboldt to Thomas Mann (London: Cambridge University Press, 2010). Carls, Lina, Våp eller nucka?: Kvinnors högre studier och genusdiskursen (Lund: Nordic Academic Press, 2004).

5 Florin, Christina & Johansson, Ulla, Där de härliga lagrarna gro : Kultur, klass och kön i det svenska läroverket (Stockholm: Tiden, 1993). Hansson, Jonas, Humanismens kris: Bildningsideal och kulturkritik i Sverige (Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion, 1999). Krantz, Kjell, Alf Ahlberg: ( ): En biografi (Ludvika: Dualis, 1998). Kristensen, Jens Erik et al. (red.), Ideer om et universitet: Det moderne universitets idehistorie fra 1800 til i dag (Århus: Aarhus Universitetsforlag, 2007). Larsson, Anna, Musik, bildning, utbildning: Ideal och praktik i folkbildningens musikpedagogiska utbildningar (Göteborg: Makadam, 2007) Leppänen, Katarina & Lundahl, Mikela (red.), Kanon ifrågasatt: Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet (Hedemora: Gidlund, 2009). Liedman, Sven-Eric, Ett oändligt äventyr: Om människans kunskaper (Stockholm: Bonnier, 2001). Niléhn, Lars H., Nyhumanism och medborgarfostran: Åsikter om läroverkets målsättning (Lund: Gleerup, 1975). Nussbaum, Martha, Cultivating Humanity: A Classical Defense of Reform in Liberal Education (Cambridge: Harvard University Press, 1997). Nybom, Thorsten, Kunskap, politik, samhälle: Essäer om kunskapssyn, universitet och forskningspolitik (Hargshamn: Arete, 1997). Odén, Birgitta, Forskarutbildningens förändringar : Historia, statskunskap, kulturgeografi, ekonomisk historia (Lund: Lund Univ. Press, 1991). Richardson, Gunnar, Hitler-Jugend i svensk skol- och ungdomspolitik: Beredskapspedagogik och demokratifostran under andra världskriget (Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003). Richardson, Gunnar, Kulturkamp och klasskamp: Ideologiska och sociala motsättningar i svensk skol- och kulturpolitik under 1880-talet (Göteborg, 1963). Ringer, Fritz K., The Decline of the German Mandarins: The German Academic Community, (Hanover: University Press of New England, 1990). Ringer, Fritz, Fields of Knowledge: French Academic Culture in Comparative Perspective, (Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1992). Rothblatt, Sheldon, The Modern University and Its Discontents: The Fate of Newman s Legacies in Britain and America (London: Cambridge University Press, 1997). Runeby, Nils, Dygd och vetande: Ur de bildades historia (Stockholm: Atlantis, 1995). Skoglund, Crister, Vita mössor under röda fanor: Vänsterstudenter, kulturradikalism och

6 bildningsideal i Sverige (Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1991).