Bildningsbegreppet och det moderna kunskapssamhället

Transkript

1 Johan Östling Historiska institutionen Lunds universitet Bildningsbegreppet och det moderna kunskapssamhället 7,5 hp, HT 2010 Innehåll Bildningsbegreppet hör till de mest åberopade och omstridda i det moderna kunskapssamhället. Det är ett honnörsord som många har tagit till för att motivera utbildning som ligger bortom de yrkesinriktade programmen och den instrumentella nyttan, kanske särskilt humaniora. Ur ett historiskt perspektiv är bildningstanken samtidigt en del i en lång pedagogisk och intellektuell tradition där personlighetsdaning eller medborgarfostran står i centrum för kunskapstillägnelsen. Det är en vision om hur människan och kulturen kan formas. I denna kurs diskuterar vi bildningsbegreppets uppkomst och utveckling under de senaste två århundradena. Anslaget är i bred mening idéhistoriskt och vi betraktar alltid tankegångar i ett större politiskt, kulturellt och institutionellt sammanhang. Ett övergripande mål med kursen är att stimulera kursdeltagarna till reflexion över såväl egna bildningsideal som dagens dominerande föreställningar. I ett första moment ägnar vi oss åt bildningsbegreppets innebörd och huvudlinjerna i de stora bildningstraditionerna, inte minst den som tog form efter sekelskiftet 1800 och förknippas med Wilhelm von Humboldts namn. I det andra momentet koncentrerar vi oss på tre viktiga teman under 1900-talet: bildningstankens ställning i de olika tyska samhällssystemen, bildningsideal och folkbildning i Sverige under seklets förra hälft samt efterkrigstidens diskussioner om de två kulturerna (naturvetenskap och humaniora). I det tredje och avslutande momentet griper vi oss an den samtida debatten, dels genom att

2 uppmärksamma kritik mot det traditionella bildningsbegreppet, dels genom att anlägga ett historiskt perspektiv på humanioras föregivna kris. Kursen examineras fortlöpande genom skriftliga uppgifter av varierande slag och aktivt deltagande i seminarier. Litteraturen utgörs av vetenskapliga artiklar, monografier och en handfull centrala källtexter. Mot slutet av kursen kommer kursdeltagarna att genomföra en mindre fördjupningsuppgift med utgångspunkt i en fritt vald bok. Undervisningen, som huvudsakligen består av seminarier, äger rum i Lund under företrädesvis tre tvådagarspass i september oktober Översiktligt schema 1. Bildningens traditioner Bildningsbegreppet. Humboldttraditionen. Liberal education-traditionen. 2. Bildning och utbildning: Teman under 1900-talet Bildning och makt: Tyska exempel. Bildning och folkbildning: Svenska exempel. De två kulturerna. 3. Kanon och kris: Perspektiv på humaniora Kampen om kanon. Humaniora i kris? Obligatorisk litteratur Ash, Mitchell G., Scientific Changes in Germany 1933, 1945, 1990: Towards a Comparison, Minerva, vol. 37, 1999:4 (ca 25 s.). Eldelin, Emma, De två kulturerna flyttar hemifrån: C. P. Snows begrepp i svensk idédebatt (Stockholm: Carlsson, 2006) (ca 350 s.). Gustavsson, Bernt (red.), Bildningens förvandlingar (Göteborg: Daidalos, 2007) (ca 120 s.).

3 Hansson, Jonas, Humanismens kris: Bildningsideal och kulturkritik i Sverige (Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion, 1999) (ca 50 s.). Karlsohn, Thomas, Kanon och kritik, i Katarina Leppänen & Mikela Lundahl (red.), Kanon ifrågasatt: Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet (Hedemora: Gidlund, 2009) (ca 40 s.). Karlsohn, Thomas, Det romantiska universitetet, Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2009:26 27 (ca 25 s). Koselleck, Reinhart, On the Anthropological and Semantic Structure of Bildung, i Reinhart Koselleck, The Practice of Conceptual History: Timing History, Spacing Concepts (Stanford: Stanford University Press, 2002) (ca 40 s.). Liedman, Sven-Eric, In Search of Isis: General Education in Germany and Sweden, i Sheldon Rothblatt & Björn Wittrock (red.), The European and American University Since 1800: Historical and Sociological Essays (Cambridge: Cambridge University Press, 1993) (ca 35 s.). Martinsson, Lena, Social mångfald?: Om förutsägbar bildning och om demokrati som sätter värden på spel, Tidskrift för genusvetenskap, 2009:1. Nordin, Svante, Humaniora i Sverige: Framväxt, guldålder, kris (Stockholm: Atlantis, 2008) (ca 315 s.). Paletschek, Sylvia, The Invention of Humboldt and the Impact of National Socialism: The German University Idea in the First Half of the Twentieth Century, i Margit Szöllösi- Janze (red.), Science in the Third Reich (Oxford: Berg, 2001) (ca 20 s.). Ringer, Fritz K., The Decline of the German Mandarins: The German Academic Community, (Hanover: University Press of New England, 1990) (ca 50 s.). Rothblatt, Sheldon, The Limbs of Osiris: Liberal Education in the English-Speaking World, i Sheldon Rothblatt & Björn Wittrock (red.), The European and American University Since 1800: Historical and Sociological Essays (Cambridge: Cambridge University Press, 1993) (ca 55 s.). Ruin, Hans, Filosofins situation i ljuset av universitetets idé: Exemplet Södertörn, Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2009: (ca 10 s.) Sundgren, Per, Kulturen och arbetarrörelsen: Kulturpolitiska strävanden från August Palm till Tage Erlander (Stockholm: Carlsson, 2007) (ca 125 s.). Till detta kommer:

4 En handfull kortare källtexter av framför allt Wilhelm von Humboldt, John Henry Newman och Martha Nussbaum (hämtade ur temanumren om universitetet av Psykoanalytisk Tid/Skrift, 2009:26 27 samt 2009:28 29). Ett valfritt verk från separat lista (se nedan). Valfri litteratur Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren: Idéer och ideal i ett norrländskt sågverkssamhälle (Stockholm: Carlsson, 2001) Ash, Mitchell G. (red.), German Universities Past and Future: Crisis or Renewal? (Providence, R.I: Berghahn, 1997). Benner, Mats, Kunskapsnation i kris?: Politik, pengar och makt i svensk forskning (Stockholm: Sister, 2009). Blomqvist, Göran, Elfenbenstorn eller statsskepp?: Stat, universitet och akademisk frihet i vardag och vision från Agardh till Schück (Lund: Lund Univ. Press, 1992). Bourdieu, Pierre, Homo academicus (Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion, 1996). Bruford, W. H., The German Tradition of Self-Cultivation: Bildung from Humboldt to Thomas Mann (London: Cambridge University Press, 2010). Carls, Lina, Våp eller nucka?: Kvinnors högre studier och genusdiskursen (Lund: Nordic Academic Press, 2004). Florin, Christina & Johansson, Ulla, Där de härliga lagrarna gro : Kultur, klass och kön i det svenska läroverket (Stockholm: Tiden, 1993). Hansson, Jonas, Humanismens kris: Bildningsideal och kulturkritik i Sverige (Eslöv: B. Östlings bokförl. Symposion, 1999). Krantz, Kjell, Alf Ahlberg: ( ): En biografi (Ludvika: Dualis, 1998). Kristensen, Jens Erik et al. (red.), Ideer om et universitet: Det moderne universitets idehistorie fra 1800 til i dag (Århus: Aarhus Universitetsforlag, 2007). Larsson, Anna, Musik, bildning, utbildning: Ideal och praktik i folkbildningens musikpedagogiska utbildningar (Göteborg: Makadam, 2007) Leppänen, Katarina & Lundahl, Mikela (red.), Kanon ifrågasatt: Kanoniseringsprocesser och makten över vetandet (Hedemora: Gidlund, 2009). Liedman, Sven-Eric, Ett oändligt äventyr: Om människans kunskaper (Stockholm: Bonnier, 2001).

5 Niléhn, Lars H., Nyhumanism och medborgarfostran: Åsikter om läroverkets målsättning (Lund: Gleerup, 1975). Nussbaum, Martha, Cultivating Humanity: A Classical Defense of Reform in Liberal Education (Cambridge: Harvard University Press, 1997). Nybom, Thorsten, Kunskap, politik, samhälle: Essäer om kunskapssyn, universitet och forskningspolitik (Hargshamn: Arete, 1997). Odén, Birgitta, Forskarutbildningens förändringar : Historia, statskunskap, kulturgeografi, ekonomisk historia (Lund: Lund Univ. Press, 1991). Richardson, Gunnar, Hitler-Jugend i svensk skol- och ungdomspolitik: Beredskapspedagogik och demokratifostran under andra världskriget (Stockholm: Hjalmarson & Högberg, 2003). Richardson, Gunnar, Kulturkamp och klasskamp: Ideologiska och sociala motsättningar i svensk skol- och kulturpolitik under 1880-talet (Göteborg, 1963). Ringer, Fritz K., The Decline of the German Mandarins: The German Academic Community, (Hanover: University Press of New England, 1990). Ringer, Fritz, Fields of Knowledge: French Academic Culture in Comparative Perspective, (Cambridge: Cambridge Univ. Press, 1992). Rothblatt, Sheldon, The Modern University and Its Discontents: The Fate of Newman s Legacies in Britain and America (London: Cambridge University Press, 1997). Runeby, Nils, Dygd och vetande: Ur de bildades historia (Stockholm: Atlantis, 1995). Skoglund, Crister, Vita mössor under röda fanor: Vänsterstudenter, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige (Stockholm: Almqvist & Wiksell International, 1991).