Österbottens skogsprogram

Transkript

1 Österbottens skogsprogram

2 Skogscentralen och skogsråden i landskapen har utarbetat skogsprogram sedan år Österbottens regionala skogsprogram är ett av 14 regionala skogsprogram som grundar sig på landskapsindelningen. Målen för programmen härrör från landskapens egna utvecklingsbehov och från målen i den nationella skogsstrategin. I programmen samordnas ekonomiska, ekologiska och sociala mål. Det regionala skogsprogrammet fungerar som en utvecklingsplan och ett arbetsprogram för hela skogssektorn i regionen. Innehållet i Österbottens regionala skogsprogram godkändes av skogsrådet i landskapet Publicerat av: Finlands skogscentral 2016, skogsprogramansvarig Göran Ådjers Layout: Ilme Oy Bilder: Finlands skogscentral ISBN De regionala skogsprogrammen på nätet:

3 Innehåll SAMMANDRAG INLEDNING SKOGSSEKTORN IDAG, OMVÄRLDSANALYS OCH FRAMTIDUTSIKTER PROGRAMMETS VISION OCH STRATEGISKA LINJEDRAGNINGAR MÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR UTVECKLINGEN AV SKOGSBRUKET Huvudmål och åtgärder Övriga mål och åtgärde BERÖRINGSPUNKTER MED ANDRA UTVECKLINGSPROGRAM PROGRAMMETS FINANSIERING OCH RESURSALLOKERING PROGRAMMETS INVERKAN GENOMFÖRANDE OCH UPPFÖLJNING AV PROGRAMMET Bilaga 1. Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom landskapet Österbotten enligt Naturresursinstitutet Bilaga 2. Aktörer som kan samarbeta i genomförandet av Österbottens regionala skogsprogram Bilaga 3. Den nationella (n) och regionala (r) uppföljningen av indikatorerna i det regionala skogsprogrammet

4 Sammandrag De regionala skogsprogrammen är ett program som styr utvecklingen av skogssektorn och är en del av den övriga samhällsutvecklingen. Det nya skogsprogrammet strävar till främja möjligheterna för skogsbruket och den allt mer viktiga bioekonomin i landskapet Österbotten. Skogsindustrin har flera investeringar på gång som kommer att medföra en ökad efterfrågan på virke, vilket påverkar Österbotten. En ökad efterfrågan på virke ställer större krav på skogsprogrammets riktlinjer för skogs- och naturvård, vidareförädlingen av virket och skogens mångbruk. Österbottens skogsråd har ställt upp mål och årgärder för förverkligandet av målen. Målen och åtgärderna skall säkerställa att verksamheten och utvecklingen är hållbar ur ett ekonomisk, socialt och miljömässigt perspektiv. Den nationella skogsstrategin ger riktlinjer för den nationella utvecklingen och det regionala skogsprogrammet är anpassat för behoven i Österbotten. Vi strävar till att skogen sköts hållbart och genererar ökad välfärd. Det regionala skogsprogrammet har tre huvudteman baserat på den nationella skogsstrategin: Österbotten är en konkurrenskraftig omvärld för skogliga affärsfunktioner. Skogsbranschen i Österbotten och dess strukturer förnyas och diversifieras. Skogarna i Österbotten används på ett aktivt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart och mångsidigt sätt. Österbottens regionala skogsprogram för år prioriterar följande åtgärder: Vi ökar avverkningarna till den högsta hållbara avverkningsnivån med beaktande av de kommande investeringarna. Speciell vikt fästs vid att markant öka gallringarna samt plantoch ungskogsvården för att trygga framtida råvarutillgång. Vi jobbar för att skogsbruksfastigheterna blir större och att generationsskiftena sker snabbare så att skogsägarkåren blir yngre. Vi fortsätter att utveckla och stöda de Österbottniska företagen i skogsbranschen. Samtidigt strävar vi till att minska byråkratin. Vi säkerställer att den ökade aktiviteten i skogen beaktar naturvården samt ökar skogens användning för rekreation, turism och råvarukälla för förnyelsebara ekosystemtjänster. Det regionala skogsprogrammet verkställs så att skogstillgångarna används aktivt på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt sätt. Eftersom man nu eftersträvar att höja virkesuttaget ställer det krav på naturvården och upprätthållandet av den biologiska mångfalden. I Österbotten har vi mycket sura sulfatjordar vilket gör att vattenvården blir viktig. Det regionala planen för utförandet av naturvården (TOTELMA) är en del av det regionala skogsprogrammet. 4

5 5 Österbottens skogsprogram

6 1 Inledning Det regionala skogsprogrammet är ett strategiskt utvecklingsprogram för hållbar skötsel och användning av skogarna i landskapet Österbotten. Det geografiska området är nytt och omfattar de svensk-, finsk- och tvåspråkiga kommunerna i landskapet. Därmed hör Laihela och Storkyro nu till området för det regionala skogsprogrammet. Skogsprogrammet stöder ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Området är identiskt med landskapet Österbotten, vilket medför att det är lättare att integrera skogsprogrammet med andra utvecklingsprogram i landskapet. På grund av att programmet görs för ett nytt område finns det begränsat med historisk data tillgängligt, detta är dock inte ett hinder för att planera framtiden. I skogsprogrammet ingår allmänna riktlinjer och konkreta mål för utvecklingen av skogsbruket. Det regionala skogsprogrammet ( ) baserar sig på den Skogspolitiska redogörelsen och Finlands nationella skogsstrategi Den skogspolitiska redogörelsen sträcker sig till 2050 och den nationella skogsstrategin till Tillsammans med den nationella skogstrategin förverkligas programmet för upprätthållande av skogens bilogiska mångfald ( ) det så kallade METSO-programmet. Programmet för södra Finlands skogsnaturs mångfald (METSO programmet ) genomförs parallellt med den nationella och regionala skogsstrategin. Österbottens skogsprogram innehåller vägval för skogarnas skötsel, användning och skydd och för användningen och vidareförädlingen av virket ur Österbottnisk synvinkel. Skogsprogrammet strävar efter att föra fram skogsfrågorna också i landskapsplaneringen. Dessutom har möjligheterna för skogens mångbruk analyserats. Programmet innehåller också en uppskattning av möjligheterna till finansiering för att kunna verkställa målen. I det nuvarande programmet har större vikt fästs vid samverkan med den övriga planeringen och andra näringar i landskapet. Dessutom har programmet tittat kritiskt på det föregående programmet ( ) och tagit lärdom av vad som fungerat och vad som blivit ogjort. Bioekonomi är ett begrepp som blir allt vanligare och den är en faktor som gör Finlands skogsbruk mer konkurrenskraftigt i framtiden. Bioekonomi skapar nya produkter och erbjuder nya jobb och den är intimt kopplad till skogsbranschen. Den nationella skogsstrategin stöder genomförandet av bioekonomistrategin. Finland har som målsättning att bli ledande i bioekonomi inom EU-området. Det nuvarande fjärde regionala skogsprogrammet omfattar åren Skogsbrukets regionala aktörer och skogscentralen har utarbetat det nuvarande skogsprogrammet. Arbetet har letts av Österbottens skogsråd och input till programmet har kommit via en webropol enkät och olika grupparbeten. Baserat på uppgifterna som samlats in har Skogscentralen utformat programmet. Skogsprogrammet beaktar även Finlands skogscentrals fyra expertprogram (1) Skogsvård och skogsskador, (2) Naturvård, (3) Fastighetstruktur och (4) Bioekonomi. Data om skogstillgångarna har vi tagit från Naturresursinstitutets (tidigare skogsforskningsinstitutets) senaste (VMI11) riksskogstaxering. I uppskattningen av målen för avverkningar och skogsskötsel har skogscentralens eget material också använts. Andra informationskällor som använts kommer från Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral och skogscentralens granskningsstatistik. 6

7 7 Österbottens skogsprogram

8 2 Skogssektorn idag, omvärldsanalys och framtidutsikter Skogssektorn idag De finländska och österbottniska skogarna växer mera än någonsin under den tid som Finland varit ett självständigt land. Skogarnas tillväxtökning beror på ökat virkesförråd, en större andel unga skogar och satsningar på skogsvård och skogsförbättring. Klimatförändringen beräknas öka tillväxten med ytterligare 10 % i framtiden. Med ökande tillväxt blir möjligheterna att utnyttja skogsresurserna och skogen större. På landsnivå har tillväxten ökat med en million m³ per år under de senaste 40 åren. Enligt den senaste riksskogstaxeringen (VMI 11) är skogens totala volym i Österbotten 63,2 miljoner m³ vilket är 2,68 % av totalvolymen i landet som är på miljoner m³. Tillväxten i Österbotten är 3,1 miljoner m³ vilket motsvarar 2,92 % av tillväxten nationellt (106 miljoner m³). Inom Österbotten har den årliga avgången (avverkningarna och den naturliga avgången) under de gångna 5 åren varit 66 % av den årliga tillväxten, vilket betyder att 34 % av tillväxten har sparats och bidragit till att öka virkesförrådet. Mer information om virkestillgångar och avverkning finns i Bilaga 1. År 2013 var avgången i Österbotten 2,1 miljoner m³ vilket motsvarar 2,6 % av den nationella avgången. Energivedsavverkningen (GROT - grenar, toppar och stubbar) motsvarade 423,000 m³ som var 20 % av landskapets totalavgång. Österbotten har en stor kapacitet att använda energived. Kapaciteten för biokraftverkens energiproduktion med biobränslen utnyttjades inte till fullo år Bioekonomisektorn planerar nya investeringar som för med sig en ökad virkesanvändning. Nationellt beräknar man att behovet ökar med 15 miljoner m³ från det nuvarande 65 miljoner m³. Ökningen är dramatisk på nationell nivå och för Österbotten ökar virkesbehovet också. För Österbotten är det främst bioproduktfabriken i Äänekoski och kapacitetsökningen på massafabriken i Jakobstad som står för den största ökningen. Vi kan öka avverkningarna och det skapar arbetsplatser och inkomster. Om virkesuttaget ökar ställs större krav på naturhänsynen. Österbottens träförädlingsindustri använde totalt 3,9 miljoner m³ med inhemskt virke. Industrin använde 73 % av det totala Österbottniska marknadsvirket. Finland är beroende av exporten och skogsindustrin exporterar för 11 miljarder per år vilket står för en femtedel av vår totala export. En grov uppskattning är att värdet av skogsbranschens vidareförädling i Österbotten ligger på 500 miljoner euro per år. 8

9 I Österbotten används trä för att producera energi i anläggningar av olika storlek. Totalt används ca m³ virke för energiproduktion. Det finns två stora anläggningar, i Vasa och Jakobstad som tillsammans har kapacitet för att använda uppskattningsvis m³ energived. Dessutom har alla kommuner anläggningar för att producera värme som använder ca m³. Syd-Österbotten har många växthusodlare som gått över till att värma med träflis. I dagens läge använder de ca m³ och trenden är att mängden ökar i framtiden. Om växthusnäringens hela behov av energi ersätts med träbränslen skulle det behövas m³. Skogen är viktig för bromsa klimatförändringen och upprätthålla den biologiska mångfalden. I linje med den nationella skogsstrategin strävar man efter en hållbar vård och användning av Finlands skogar. Detta förverkligas genom att Finlands skogar används på ett aktivt, ekonomsikt, ekologiskt och socialt hållbart och mångsidigt sätt. Enligt riktlinjerna i METSO-handlingsplanen säkras den internationella förpliktelsen att upprätthålla en kolsänka i omfattningen miljoner ton/år. I METSO-handlingsplanen samt i den nationella skogsstrategins delmål eftersträvas även ett hämmande av tillbakagången för skogliga naturtyper och skogslevande arter. Delmålen i den nationella skogstrategin, att utarmningen av den biologiska mångfalden stoppas före år 2020 och ett gynnsamt tillstånd säkras före år 2050, uppnås även genom naturvård, naturskydd och generell naturhänsyn. Naturvården strävar till att hämma den mänskliga påverkan på skogen samt att återställa biotoper till deras ursprungliga skick. Genom naturskydd, som det frivilliga fredandet genom METSO-programmet, säkerställer man att nyckelbiotoper och viktiga livsmiljöer samt de arter som är beroende av dessa bevaras. Den globala målsättningen om 10-procentig fredning av kust och marina vatten, angivet i Aichi-handlingsplanen för åren , är fortfarande av hög prioritet för hela EU. Den generella naturhänsynen innefattar vattenvård, miljövård och en strävan efter en minskad inverkan på skogsbruksmarken. I linje med den nationella skogsstrategins delmål att minimera skogsbrukets påverkan på närliggande vattendrag spelar naturhänsynen en stor roll. Typiskt för Österbotten är att fastigheterna är små. Det finns ett nationellt mål på att öka andelen fastigheter som är mer än 50 ha. En ökning av arealen kräver kraftfulla åtgärder som rådgivning och förenkling av lagstiftningen. Österbotten har också på många områden en ofördelaktig struktur på lägenheterna med långa och smala skiften. Ett sätt att ändra fastighetsstrukturen och öka arealen på brukningsenheterna är att inrätta samfällda skogar. Staten har stött bildandet men i Österbotten är andelen samfälld skog ännu liten, endast ha som är långt under en procent av skogsmarken. Andelen privatägda skogar är hög i Österbotten, 91 % av total arealen på ha. Följaktligen så är det i privatskogarna som står för största delen av virkesförsörjningen och skyddet av skogsnaturen. Våra ökade virkesresurser är en stor möjlighet för Finland. Enligt beräkningar växer världsekonomin med 3 % i året fram till På längre sikt kommer världsekonomins tillväxt onekligen att öka efterfrågan på skogsprodukter. Då Finlands nuvarande låga och negativa tillväxt skall brytas så är skogsresurserna en möjlighet. Skogsindustrin sysselsätter direkt ca människor och indirekt mer. Den direkta och indirekta sysselsättningen i skogsbranschen är ca personer. I Österbotten är den direkta sysselsättningen inom industrin ca personer. De Österbottniska råvarorna utnyttjas och vi kan själva öka dess värde genom förädling. Genom att komplettera skogsbranschen med andra produkter från bioekonomin kan skogstillgångarnas värde ökas ytterligare. Trä är ett material i tiden och det finns många fördelar med det jämfört med andra material. Enligt de energimål EU har ålagt Finland gynnas all utveckling inom bioekonomi, vilket kommer att bidra till en minskning av växthusgasutsläppen i linje med FN:s klimatavtal och Kyotoprotokollet. Samtidigt strävar man till en utveckling och ökning av virkesanvändnings metoder och produkter av trä som under en lång tid kan binda kolet. I den nationella skogsstrategins delmål eftersträvas även en ökning av den inhemska träenergiproduktionen, vilket har lett till en betydande satsning inom såväl bioproduktfabriker och användningen av skogsflis. Energivärdet för olika trädbränslen var år TWh, vilket är ca en fjärdedel av det totala energibehovet. 9

10 Genom en god skogsvård kan viltbeståndens tillväxt tryggas och genom jakt och viltvård kan skadegörelsen som viltbeståndet medför skogsbruket hållas på en rimlig nivå. Eftersom jakt och viltvården är en betydande del av rekreationsanvändningen inom de finska skogarna är en välmående jakt och viltvård en viktig del för att uppnå delmålen inom den nationella skogsstrategin. I riktlinjerna med den nationella skogsstrategin bör vi sträva till att underlätta medborgarnas vistelse i skogarna inom ramarna för allemansrätten genom att förbättra befintliga och upprätta nya motionsleder och friluftsstigar. I linje med den nationella skogsstrategin strävar vi därför efter en ökad användning av urbant belägna skogar i rekreationssyfte, för att uppnå delmålet att göra skogarna tillgängliga för allmänheten. Genomförandet av förbättringar av friluftsleder och motionsleder gynnar även naturturismen och upplevelseturismen, vilket skapar förutsättningar för en regional utveckling och en livskraftig landsbyggd. En ökning av verksamheten i kombinationen naturprodukter, hälsotjänster och turism förväntas även äga rum inom den närmaste framtiden. Detta säkerställs bland annat genom förbättrat hänsynstagande inom skogsbruket, exempelvis genom förbättrad landskapsvård som minimerar effekten av det moderna skogsbruket på områden som används inom turism. Restaureringar och återställanden av skogsmark inom ramarna för naturvården bidrar även till att stimulera mångbruket. I linje med den nya läroplanen som träder i kraft år 2016 strävar man till ett förbättrat förhållandesätt till naturen inom den grundläggande utbildningen, vilket förbättrar förståelsen för den biologiska mångfalden. Vi lever i en global värld och Finland och skogsbruket påverkas av globala trender. Enligt den skogspolitiska redogörelsen för 2015 är de globala förändringarna befolkningstillväxt, urbanisering, ökning av levnadsstandarden, ökad efterfrågan på naturresurser (inklusive energi), nya teknologier (speciellt information), minskning av naturresurser och naturens mångfald, klimatförändring och strukturförändringarna i världsekonomin. De olika megatrenderna beror på varandra men ger möjligheter för Finland och den nya bioekonomin och i den skogsbranschen. De råvaror som skogen producerar kommer att ha ökad efterfrågan i framtiden. Enligt beräkningar behövs det år 2030 femtio procent mer livsmedel, 45 % mer energi och 30 % mer vatten. Med ökad efterfrågan stiger priserna och vi i Finland har potential att dra nytta av detta. Ökad efterfrågan på naturresurser och ökat skydd kan ge oss en konkurrensfördel. En del av de produkter som vi nu producerar (t.ex. papper) minskar men det kommer nya produkter som vi bör vara med om att utveckla och producera. Bioekonomin blir viktigare i framtiden speciellt för Finland. Enligt bioekonomistrategin blir det finländska samhället allt mer koldioxidsnålt. Enligt regeringsprogrammet (2015) strävar Finland att bli ledande i världen på bioekonomi. Bioekonomistrategin betyder ett samhälle baserat på användning av förnyelsebara råvaror i produktionen av mat, energi och andra tjänster. Användningen av fossila bränslen minskar enligt strategins mål. Här har skogssektorn alla möjligheter att bidra. Det traditionella skogsbruket skall inte glömmas bort men vi skall också satsa på att bredda verksamheten till närliggande sektorer. Skogsresurserna är centrala i bioekonomin och som tidigare konstaterats är de större än någonsin. Omvärldsanalys 10

11 I Österbotten är vi beroende av det som sker globalt, internationellt och nationellt. STYRKOR SVAGHETER MÖJLIGHETER HOT Skogsbruket har ekonomisk betydelse för ägarna Virkesproduktionen och tillväxten hög Skogsbrukets profil blir svagare Allmänhetens kunskaper i skogsbruk blir sämre Stora virkesanvändare på nära håll i Österbotten Det globala behovet av skogprodukter ökar samtidigt som skogstillgångarna minskar Den offentliga sektorns nedskärningar Den internationella och nationella kvartalsekonomin Kunnig personal i skogsbranschen Hög kunskapsnivå i bioenergifrågor Självverksamheten i skogen minskar Splittrad fastighets- och ägarstruktur och skiftena är små Virkestillgångarna ökar Nya användningsområden för träbaserade material Svagare konkurrenskraft för vår industri Splittringen av skogsägendomarna fortsätter Österbotten förgångare inom bioenergin Lönsamheten inom privatskogsbruket dålig Skogssektorn som en del av bioekonomin ger tillväxtmöjligheter för branschen Skogsbruket tappar kontakten med en del skogsägare Efterfrågan och avsättning på virket är god Dåliga plantskogar äventyrar den framtida virkestillgången Starkt engagemang av skogsägar- och andra organisationer Kortsiktigheten och de tvära kasten i stödpolitiken som berör skogsbruket Småföretagarkulturen inom skogsbruk och vidareförädling Stöden för bioenergihanteringen kortsiktiga De elektroniska tjänsterna som ett sätt att nå nya målgrupper (t.ex. ungdomar) Barn och ungas bristfälliga kunskaper om skog och natur Aktörerna har samma målsättning Mindre investeringar i vägnätet Storskalig användning av trä i byggnadsindustrin (t.ex. våningshus i trä) Strukturförändringarna i skogsbranschen osäkra och tar för lång tid Minskad finansiering till utbildning Vi har verktyg och kunskap för att sköta och använda skog- och skogsmark Skogens relativa betydelse för skogsägarna minskar Diversifierad användning av virkestillgångaran (t.ex. energi) Biodiversiteten minskar Miljöaspekter talar till skogens fördel, kolsänka, bindning av koldioxid och biologisk mångfald Vi kan inte hantera klimatförändringens inverkan på skogsbruket Mångbruk av skog och skogsmark ger ökat utbyte (miljö och ekonomi) Försummad skogsvård äventyrar framtida värdetillväxt Allmännyttiga tjänster minskas 11

12 Om vi jämför SWOT-analysen med den i det föregående programmet så kan man konstaterna att: I det stora hela så är elementen i SWOT-analysen lika som i det tidigare programmet. Ett nytt begrepp, bioekonomi har kommit in starkt. Bioenergin var starkt på uppgång under den förra perioden med en minskning mot slutet av perioden. Energipolitiska beslut är avgörande för bioenergins utveckling. Priset på stenkol påverkar de stora aktörernas val av bränsle. Splittringen av skogsfastigheterna har inte stannat upp. Morötter och käppar behövs för att vända trenden. Den nationella skogsstrategins delmål, bildandet av större skogsfastigheter, är en förutsättning för ett aktivare skogsbruk. Det Österbottniska skogsprogrammet strävar till att följa den nationella strategin. Strategin framhäver den mångsidiga välfärd som skogarna kan skapa och att skogarna kan bjuda lösningar för människornas och samhällets behov. Visionen skapar förutsättningar för en skogsbaserad växande bioekonomi och mångsidigare välfärd. Det är positivt att nya investeringar görs som medför att skogsbranschen aktiveras. Det som är speciellt (styrkor, möjligheter, svagheter och hot) för Österbotten har beaktats i de åtgärder som föreslås. För Österbotten är det följande faktorer som bör beaktas enligt följande: Stark kultur med småföretagande Österbotten har en diversifierad näringsstruktur där skogsbruket är en del men har ingen dominerande ställning. Intresset för skog och skogsbruk varierar i olika delar av landskapet. Små skogsbruksfastigheter och många långa och smala skiften. Idag finns en outnyttjad virkesreserv i Österbotten. Stor efterfrågan på energivirke med aktörer av alla storlekar. Om bioenergi kapaciteten utnyttjas till fullo med nuvarande energivedsspecifikationer så krävs det råvara från våra grannlandskap. Österbotten har mycket ogjort skötselarbete i plant- och ungskogar. Gallringarna borde ökas kraftigt. Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och den inverkar på skogsmarkens användning. Sura sulfatjordar över stora områden. Strand- och strandnära skogarnas speciella egenskaper och behov. Åtgärderna i Österbotten baserar sig på den nationella strategin men har anpassats till det regionala behovet och de regionala åtgärderna strävar efter att vara konkreta. Åtgärderna stöder den roll som skogen och skogsbruket spelar i genomförande av bioekonomistrategin. Genom en ökning av medelarealen, eller ett intensivare samarbete kan större åtgärdsposter erbjudas aktörerna. Detta bidrar till kostnadseffektivitet och ett aktivare skogsbruk och som gynnar skogsägare. Förändringarna av skogsfastigheternas storlek berör Österbotten i högre grad än övriga Finland. Medelarealen på skogsfastigheter inom Österbotten är mindre än i övriga delar av Finland. För ett effektivt utförande av åtgärderna bör man genom projektverksamhet kartlägga omfattningen och möjligheterna till att förbättra ägo strukturen. Framtidutsikter Den globala efterfrågan på skogsprodukter förväntas växa kraftigt inom en 10 års period. Den förnybara energins andel förväntas stiga med 30 procent fram till Som motvikt till detta förväntas de globala skogsresursernas areal minska med 13 procent fram till I linje med detta strävar EU:s politik gällande materialeffektivitet och återanvändning till att biprodukter, rester och avfall i fortsättningen utnyttjas i högre grad. I Finland och Österbotten ökar skogresurserna och det blir en möjlighet för oss I den nationella skogsstrategin omnämns många områden inom vilka man eftersträvar förbättring eller utveckling. Tillämpningen av den nationella skogsstrategin i Österbotten medför delvis olika prioriteringar jämfört med övriga Finland. Exempelvis påverkar målsättningarna för fredandet av kust och havsområden enbart de södra och västra delarna av landet. Den tilltänka förändringen i ägarstrukturen, i vilken man eftersträvar större fastigheter, inverkar även annorlunda i Österbotten eftersom medelstorleken på fastigheterna är mindre än i övriga delar av landet. Dessa förändringar och övriga målsättningar är genomförbara om tillräckliga personer och finansiella resurser ställs till förfogande. 12

13 Den industri som byggs ut använder främst virke av massavedsdimension. Volymen sågtimmer ökar då avverkningarna ökar även om Österbotten borde rikta in sig på gallringar. Markanvändnings- och bygglagen som nu tillåter våningshus av trä är ett utmärkt sätt att använda sågvirket. Österbotten har flera husfabriker som kan bidra till den utvecklingen. Det finns en trend att träbyggandet ökar men volymerna borde öka markant. Skogsbranschen är i en unik situation då den förnyelsebara energiproduktionen i Finland fram till år 2020 skall öka till mer än 50 % av den totala. Mera skog är dessutom bra för omgivningen, globalt, nationellt och regionalt. Det regionala skogsprogrammet strävar efter en ökad användning av trä baserat på följande argument: Skogen växer och kan användas ännu mera Skog och trä är en av våra få egna naturligt förnyelsebara råvaror som vi skall använda så effektivt som möjligt. Ju mera aktivitet i skogen i form av avverkningar, desto mera kringeffekter uppnår vi inom förädlande industri, snickerier, och övriga produkter av trä och värmecentraler. Lokal förädling ger stark lokal ekonomi Varje euro som lämnar kvar i lokalsamhället snurrar flera gånger! Det är således vår plikt och till egen fördel att lyfta fram det vi själva är bra på! Produkter i trä kan förädlas i små lokala enheter. Österbottningen är expert på att hitta på egna lösningar i sin kammare, och den österbottniska landsbygden är ett ypperligt ställe för utveckling av nya innovationer och metoder där man huvudsakligen använder trä vid tillverkning av traditionella och nya produkter för liv och leverne samt boende. Vår region, Finland och hela Europa är betjänt av privatföretagare som utvecklar nya produkter ur ett ekologiskt och biodynamiskt perspektiv. Ligger i tiden Materialet trä har bra genomslagskraft i media. Starkt, doftar gott, vackert, varmt att hålla i, spännande & varierande struktur. Dessutom kommer det till av sig själv blott de fyra universella elementen samverkar. JORD att slå rot i, ELD, energi från solen, LUFT, som tillför syre och VATTEN till saven som stiger. Skapar arbete och ekonomisk tillväxt I direkta arbetsplatser handlar det om några tusen personer som får sitt leverne från skogen och förädlingskedjorna. Dessa arbetsplatser finns oftast i glesbygden och är viktiga för lokalsamhället. I pengar mätt är de direkta rotintäkterna från skogsavverkningar i storleksklassen miljoner /år. Värdet av vidareförädlingen är tiodubbel eller 500 milj. /år. Förädlingen sker i ca 200 olika företag runtom i Österbotten. Ju bättre vi lär oss att använda och förädla de egna produkterna, desto större förädlingsvärde uppnås! 13

14 3 Programmets vision och strategiska linjedragningar I enlighet med de riktlinjer som dragits upp i statsrådets skogspolitiska redogörelse innehåller den nationella skogstrategin de åtgärder som bäst är lämpade för en ökning av välfärden baserad på skogsråvaran. En förändring i utnyttjandet av skogen som resurs, som framöver används på ett aktivt, ekonomiskt, ekologisk, på ett socialt och hållbart sätt enligt visionen: HÅLLBAR SKÖTSEL, ANVÄNDNING OCH VIDAREFÖRÄDLING AV SKOGARNA SKAPAR ÖKAD VÄLFÄRD I ÖSTERBOTTEN 14

15 15 Österbottens skogsprogram

16 Det Österbottniska skogsprogrammet strävar till att följa den nationella visionen. Visionen framhäver den mångsidiga välfärd som skogarna kan skapa och att skogarna kan bjuda lösningar för människornas och samhällets behov. Visionen skapar förutsättningar för en skogsbaserad växande bioekonomi och mångsidigare välfärd. Åtgärderna i Österbotten baserar sig på den nationella strategin men åtgärderna har anpassats till det regionala behovet och de strävar efter att vara konkreta. Åtgärderna skall stöda den roll skogen spelar i genomförande av bioekonomistrategin. Den nationella och Österbottens regionala skogsstrategi har tre huvudteman enligt följande: Österbotten är en konkurrenskraftig omvärld för skogliga affärsfunktioner. Skogsbranschen i Österbotten och dess strukturer förnyas och diversifieras. Skogarna i Österbotten används på ett aktivt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart och mångsidigt sätt. Det regionala skogsprogrammets målsättning och åtgärder inom de tre huvudtemanen och vad de betyder för Österbotten beskrivs i kapitel 4. Globaliseringen medför att Finland och regionerna blivit mer beroende av omvärlden trots att det inte är möjligt att i nämnvärd omfattning påverka de globala trenderna. Men globaliseringen ger möjligheter som det gäller att ta vara på. Marknaderna blir större men samtidigt ökar konkurrensen. Det är en konkurrensfördel att kunna analysera vilka möjligheter som uppstår och göra snabba beslut för att kunna utnyttja dem. På samma gång bör man snabbt kunna ändra etablerade nya strukturer om det behövs. Finlands nuvarande ekonomiska svårigheter beror delvis på att strukturerna bör förnyas, vilket kan göras via bioekonomin. Vi har råvara för att bli ledande inom bioekonomin. Den internationella och nationella skogspolitiken blir mångsidigare och mera komplex. Det krävs mer kunskaper och andra resurser för att vi skall kunna konkurrera. Intressebevakningen blir allt viktigare på alla nivåer. Genom den nationella skogsstrategin och i dess förlängning EU:s målsättningar ålägger sig Finland likt övriga länder inom EU att restaurera, bevara, underhålla och utveckla användningen av sina naturresurser. Österbottens regionala skogsprogram prioriterar följande åtgärder: Vi ökar avverkningarna till den högsta hållbara avverkningsnivån med beaktande av de kommande investeringarna. Speciell vikt fästs vid att markant öka gallringarna samt plantoch ungskogsvården för att trygga framtida råvarutillgång. Vi jobbar för att skogsbruksfastigheterna blir större och att generationsskiftena sker snabbare så att skogsägarkåren blir yngre. Vi fortsätter att utveckla och stöda de Österbottniska företagen i skogsbranschen. Samtidigt strävar vi till att minska byråkratin. Vi säkerställer att den ökade aktiviteten i skogen beaktar naturvården samt ökar skogens användning för rekreation, turism och råvarukälla för förnyelsebara ekosystemtjänster. Övriga viktiga åtgärder enligt följande: Vi verkar för att skogsbrukets aktörer tar aktivt del i samhällsplaneringen. Näringen bör också beaktas i samhällsplaneringen I naturvården fäster vi speciell uppmärksamhet vid vattenvården. Aktörerna ökar samarbetet för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft. Vi verkar för att de logistiska lösningarna för skogsbruket förbättras i Österbotten. Den nationella skogsstrategin innehåller väluttänkta åtgärder för skogsbranschen och andra tangerande näringar genom satsningen på bioekonomin. De är helt genomförbara men kräver person- och finansiella resurser. Om resurser inte ställs till förfogande så är det orealistiskt att tro att målen uppnås. 16

17 Skogen växer mer än den används. I Österbotten ökar skogstillgångarna årligen med meddrygt 30 % Vi bör tredubbla gallringarna i framtiden. Vi bör göra tre gånger mer ungskogskötsel än i dag. 17

18 4 Mål och åtgärder för utvecklingen av skogsbruket Programmets målsättning är indelad i två huvudrubriker anpassade till österbottniska förhållanden, huvudmål och övriga mål. Skogsrådet kan uppdatera skogsprogrammet varvid tyngdpunkten kan ändra efter behov. Huvudmål och åtgärder 4.1 Vi ökar avverkningarna till den högsta hållbara avverkningsnivån. Speciell vikt fästs vid att öka gallringarna samt plant- och ungskogsvården. Skogsindustrins investeringar i Finland ökar behovet av inhemskt virke med 15 miljoner m³. I Österbotten är det nya bioproduktfabriken i Äänekoski och kapacitetsökningen på UPM i Jakobstad som påverkar virkeströmmarna. Den ökade efterfrågan börjar märkas under I Österbotten har outnyttjade virkestillgångar ackumulerats under en längre tid. Enligt riksskogstaxeringens resultat kan den uthålliga avverkningsnivån öka med ca m³ per år, vilket även är en långsiktig målsättning för det regionala skogsprogrammet. De ökade virkesresurserna ger möjligheter för ökad affärsverksamhet baserad på trävaror. Det är positivt att skogsindustrin börjar investera och efterfrågar mer virke. Förutom det gör vi satsningar på åtgärder utanför den traditionella skogsindustrin och satsar på att utveckla övrig affärsverksamhet inom bioekonomin. I Österbotten bör vi sträva till att höja förädlingsgraden och slutprodukternas värde då vi jämfört med andra delar av landet inte kan konkurrera med virkeskvaliteten. För att vi framgångsrikt skall kunna utnyttja det regionala skogsprogrammet så krävs det samarbete mellan aktörer i och utanför branschen. I samband med listan på åtgärder så finns en preliminär lista av de aktörer som berörs. En lista på aktörer i landskapet finns i Bilaga 2. Skogsindustrin efterfrågar virke av massadimension men behovet av energived är hög om användningen av stenkol minskar. Österbotten har många anläggningar av olika storlek som använder skogsbränsle. Ökad användning av skogsbränsle är en möjlighet för skogsskötseln. Enligt riksskogstaxeringens resultat har vi dåligt skötta plant- och ungskogar i Österbotten. Dessutom borde gallringarna öka markant. Om skogsskötseln (inkl. gallringar) ökar så påverkars den framtida tillgången på gagnvirke positivt. Om plantoch ungskogsvården intensifieras medför det en potentiell ökning av tillgången på energived. Väl skötta ungskogar förbättrar gagnvirkesandelen i framtiden. 18

19 ÅTGÄRD Vi utnyttjar Österbottens högsta uthålliga avverkningsmängd och satsar på ökade gallringar. Den traditionella skogsindustrin är den viktigaste faktorn i utnyttjandet av Österbottens skogsresurser. Avverkningsmängden beror på nationella och internationella virkesmarknaden. Marknadskrafterna verkar och vi följer med utvecklingen t.ex. med skogscentralen on-line service. Skogsägarna aktiveras med hjälp av MinSkog.fi-tjänstens och aktörernas skogsdata. Vi tar aktivt kontakt med skogsägare som har skötselbehov och erbjuder råd och utbildning. En kartläggning av biprodukter från regionens energiproduktion utförs. Tillgången på ren träaska kan vara en resursråvara för framställning och vidareförädling av olika typer av skogsgödsel. Vi utreder träaskans (och eventuellt torvaskans) övriga användningsmöjligheter t.ex. som en PH-höjande faktor på sura sulfatjordar. Vi informerar och lobbar för integrerad el- och värmeproduktion samt ansöker om finansiering för ett pilotprojekt. En stor potential att öka inhemsk träbaserad energi finns i både kombinerad och enskild el- och värmeproduktion (bioenergi, vind och sol) för industrier, lantbruk, växthusanläggningar och bostadshus. Vi informerar och bedriver lobbyverksamhet inom ämnet micro CHP-teknik. Trenden att värma egnahemshus med träbränslen riskerar att stagnera. En åtgärd som skulle innebära ett lyft för hela den småskaliga energibranschen vore att etablera micro CHP-teknik i små panncentraler och istället tillföra energi till landets stamnät istället för att öka belastningen som orsakas av värmepumparna. Motiveringen är att micro CHP i små anläggningar skulle balansera ökningen av värmepumpsanvändningen. Vi informerar om de möjligheter som skogsbruket erbjuder till alla intressegrupper. Alla aktörer förbinder sig till att främja skogsbruket. Alla aktörer i skogsbranschen medverkar till att certifierings-certifikatet upprätthålls och utbildar sin personal i certifieringsfrågor. ANSVARIG Samtliga aktörer och Skogscentralen Alla aktörer Skogscentralen, Naturresursintitutet, universitet, och yrkeshögskolor Skogscentralen, kommuner och utvecklingsbolag Utvecklingsbolag, entreprenörer och Skogscentralen Alla aktörer Aktörer Österbottens skogsprogram har nu två nya kommuner, Laihela och Storkyro. Skogscentralen gör en kampanj för att involvera de skogliga aktörerna i det fortsatta programarbetet. Vi utnyttjar den kommunvisa skogsdatan och informerar kommuner och församlingar. Varje kommun och församling utser en kontaktperson för skogsbruket och näringarna anknutna till skog och trä. Skogscentralen sammankallar dessa kontaktpersoner årligen för information, uppföljning av skogsprogrammet samt för diskussioner kring behov och åtgärder. Skogscentralen Skogscentralen, kommuner och församlingar 19

20 4.2 Vi jobbar för att skogsbruksfastigheterna blir större och att generationsskiftena sker snabbare så att skogsägarkåren blir yngre. För att kunna öka effektiviteten och lönsamheten i skogsbruket är en förändring av ägo strukturen av betydelse. Skogsägarkårens medelålder på över 60 år är hög och antalet inaktiva dödsbon är betydande. Ett idealiskt läge vore en skogsägarkår i den ekonomiskt mest aktiva åldern då man investerar i familj och boende. Det ligger i många aktörers intresse att skogsägandet blir mer aktivt. Olika organisationer har sina egna program för rådgivning till skogägare och hjälp med att utförandet av generationsskifte och skogsägande. ÅTGÄRD Österbotten tillsammans med Nyland ansöker om ett utvecklingsprojekt (Landsbygdsprogrammet) för rådgivning om generationsskifte och olika former att äga skog. Snabbare generationsskiften och att motverka splittringen av fastigheterna har hög prioritet i regeringsprogrammet. ANSVARIG Skogscentralen och aktörer 4.3 Vi fortsätter att utveckla och stöda de Österbottniska företagen i skogsbranschen. Samtidigt så strävar vi till att minska byråkratin. Tillväxten inom bioekonomin skapar flera arbetsplatser. För att detta skall kunna ske bör existerande företag utnyttja situationen och nya företag bildas för att ta vara på möjligheterna. De stora aktörerna har organisationer som anpassar sig till den ökande virkesanvändningen men samtidigt behövs det mindre företag som underleverantörer och andra företag som utnyttjar trä som råvara. I Österbotten har vi haft projekt som hjälpt företagsnätverket i branschen med information och annat stöd och det är viktigt att den här verksamheten upprätthålls. Verksamheten har tidigare skett med projektfinansiering. Etablerade företag och speciellt nya företag inom bioekonomin behöver stöd också i framtiden. ÅTGÄRD Skogscentralen koordinerar och gör en utredning på var onödig byråkrati finns. Den nuvarande byråkratin utgör ett hinder exempelvis vid introducerandet av nya affärsidéer. Enligt regeringsprogrammet skall onödig byråkrati minskas Digitalisering av verksamhet och tjänster. Aktörerna verkar aktivt för tillämpningen av digitala system samt samarbete kring utvecklingen av dem. Vi efterstävar att erhålla ny finansiering för företagsinriktade utvecklingsprojekt. Skogscentralen i Österbotten har under lång tid haft företagsinriktade utvecklingsprojekt finansierade av NTM-centralens landsbygdsprogram (Klusterprogrammet och Woodpoint). Samarbetet mellan skogsbranschen och andra aktörer inom näringslivsutvecklingen intensifieras (VASEK, Concordia, Merinova, Dynamo etc.). Det nätverk som Woodpoint byggde upp finns fortfarande kvar och det bör utvecklas. Vi fortsätter att uppvakta kommunerna för upprätthållande av existerande nätverk. Vindkraften är en viktig energipotential i Österbotten. Skogsmark går förlorad för byggandet av möllor och ledningsgator, vägar och uppslagsplatser. Vindkraften erbjuder även möjligheter för skogsbruket. Skogscentralen koordinerar en utredning om möjligheterna hur vindkraftsutbyggnaden kan utnyttjas också för en intensifiering av skogsbruket t.ex. genom att aktivera väglagen och skogsägarna (jämför åtgärden i 4.8). ANSVARIG Skogscentralen och aktörer Skogscentralen och aktörer Skogscentralen och aktörer Skogscentralen, NTM-centralen, Österbottens förbund, kommuner 20

21 4.4 Vi säkerställer att den ökade aktiviteten i skogen beaktar naturvården och ökar skogens användning för rekreation, turism och råvarukälla för naturprodukter. Naturvården är en del av det dagliga skogsbruket. Detta förverkligas från skogscentralens håll genom det regionala programmet för genomförandet av naturvård (TOTELMA-programmet), vilket innefattar nationella och regionala riktlinjer för den fortsatta naturvården. Fortbildning av skogsbranschens personal i naturvårdskunskaper är nödvändig för att upprätta en god nivå på de arbeten som utförs. Detta är helt i linje med de kriterier som följer med skogscertifieringen. Skogen har fått en allt större betydelse för rekreation och tjänster som är inriktade på välmående och människors hälsa. En kombination av satsning på naturturism och tjänster inom välmående utgör en intressant potential för regionens turismföretag att utvecklas. Naturprodukter och andra non-wood skogsprodukter är ett alternativ på kommande. Bioekonomi konceptet gör att den sammankopplas med skogsbranschen. Intresset för dylika naturprodukter (exempelvis bär, svamp, björksav) har ökat på global nivå vilket även erbjuder nya möjligheter för den finska marknaden. Utvecklingen inom non-wood sektorn skapar ett behov för etablerandet av ett kontaktnät och en informationsbas som stöd för verksamheten. ÅTGÄRD Vi eftersträvar ökat samarbete i viltfrågor mellan aktörerna. Viltcentralen i samarbete med andra aktörer, speciellt skogscentralen ordnar en vilt dag för skogsfackmän och skogsägare. Skogsbranschen i Österbotten engagerar sig i aktuella projekt inom viltfrågor. Vilt är en resurs som samhället använder. Österbotten har svaga stammar av skogshönsfåglar. Viltcentralen följer med vad som händer med projektförslagen och informerar skogsrådet och skogsbrukets aktörer. Vi gör en utredning om skogsskadevärderingarna och gör en informationskampanj till skogsägarna. Åtgärden kräver extern finansiering. Skogscentralen deltar i idéverkstaden Turism på 10-talet. Väldsnaturarvet är unikt för Österbotten och det ger möjligheter för naturturism och andra ekosystemtjänster. Idéverkstaden ger nya uppslag och möjligheter till samarbete med Sverige. Vi initierar ett samarbetsforum där man förenar skogsbruk, kultur och landskapsvård. Landhöjningskusten är unik med ett myller av olika biotoper under ständig utveckling som fordrar områdesspecifika åtgärder. Vi ansöker om ett forsknings- och utvecklingsprojekt för utbildning där vi lär oss utnyttja de möjligheter som ett kalhyggesfritt skogsbruk erbjuder, speciellt i skogar som kräver områdesspecifik skötsel (strand- och strandnära skogar, längs vandringsleder och rekreationsområden). Ökat samarbete mellan skogsägare, skogsaktörer, regionala närings- och utvecklingsbolag och turismföretagare ger goda möjligheter att utveckla möjligheter för välmående, rekreation och naturturism. ANSVARIG Viltcentralen och aktörer Viltcentralen, skogscentralen och aktörer Skogscentralen och viltcentralen Skogscentralen och aktörer Skogscentralen, NTM-centralen och Österbottens förbund Skogscentralen och aktörer Skogscentralen, aktörer, närings- och utvecklingsbolag och turismföretag 21

22 Övriga mål och åtgärder 4.5 Vi verkar för att skogsbruket tar aktivt del i samhällsplaneringen och näringen tas i beaktande. Samhällsplaneringen inverkar på användningen av skogsmark och skogsbrukets åtgärder. Skogsbruket blir allt mer beroende av den övriga samhällsplaneringen. Vindkraften är ett exempel där användningen av skogsmark påverkas och nya möjligheter kan skapas. ÅTGÄRD Skogsbranschen aktiverar sig i samhällsplaneringen och etablerar mer infoutbyte och samarbete med landskapsförbund och kommuner. ANSVARIG Österbottens förbund, kommuner, NTM-centralen, Skogscetralen, skogsaktörer 4.6 I naturvården fäster vi speciell uppmärksamhet på vattenvården. Enligt EU:s ramdirektiv skall ytvattnen i Finland och Österbotten ha uppnått god kvalitet vid år Inom Österbotten är de sura sulfatjordarna det största hindret att uppnå målet. Österbotten har stora områden med sulfatjordar, kartläggningen är inte färdig för hela Österbotten. Om ytvattenkvaliteten skall kunna förbättras så behövs information om utbredningen. För att kunna minska olägenheterna så krävs ökad kunskap om möjligheterna att minska den skadliga påverkan. ÅTGÄRD Skogscentralen och Geologiska forskningscentralen har ansökt om ett informationsprojekt från NTM-centralens landsbygdsprogram för Information om sura sulfatjordar och deras förekomst samt minskning av olägenheter i norra kustområdet. Om vi får finansiering så utförs projektet i landskapen Österbotten, Norra Österbotten och Lappland. Skogscentralen är medsökande ytterligare två projekt om vattenvård (1) flador och glosjöar i Vörå och Larsmo skärgård och (2) kartering och utförande av vattenskyddsåtgärder i Esse å. Finansierare är Botnia Atlantica respektive EU (Bryssel). Vi utreder möjligheterna att få Leader finansiering för vattenvårdsprojekt. En projektplan görs upp om det finns möjligheter för ett utvecklingsprojekt. ANSVARIG Skogscentralen och Geologiska forskningscentralen Skogscentralen, NTM-centralen och Forststyrelsen Skogscentralen och aktörer I Österbotten bör vi öka skogsskötseln som också är god landskaps- och naturvård. 22

23 4.7 Aktörerna ökar samarbetet för att säkerställa tillgången på kompetent arbetskraft. Ökade avverkningar och satsningen på bioekonomi kräver kompetent personal. Utbildningen behöver breddas då bioekonomin är mycket bredare än det traditionella skogsbruket. För Österbottens del kan vi konstatera att fortbildning är nödvändig för att hålla en konkurrenskraftig nivå för branschens personal. Samarbete mellan aktörerna är nödvändigt för att garantera fortbildningens nivå. Skogsägarna behöver även utbildning för att optimalt kunna använda sina skogsresurser. Aktörerna och utbildningsorganisationerna i skogsbruket ordnar kurser och utbildningstillfällen som en del av sin verksamhet. För framtiden är det viktigt att ungdomarna lär sig om skogsbruk och bioekonomi. Många kommer att ärva skog och en del kommer att välja skogsbruk eller bioekonomi som sitt yrke. Branschens synlighet och marknadsföring av sig själv avgör intresset för branschen. ÅTGÄRD Yrkesakademin och Novia ordnar informationstillfällen i handledning av studeranden för områdets aktörer. ANSVARIG Yrkesakademin och Novia En årlig sammankommande arbetsgrupp upprättas bland områdets aktörer för att kartlägga behoven av fortbildning för fackmän och privatpersoner. Arbetsgruppen samlar utvecklingsförslag rörande anordnade av utbildningar, utbildningsmaterial samt för digitala informations- och utbildningstjänster. Skogsbranschen och aktörerna utbildar och inhämtar mer kunskap om de nya branscherna inom bioekonomin samt utvecklar nya koncept. Genom bioekonomin blir det allt viktigare att samarbeta med branscher som tangerar skogsbruket t.ex. kemi och geologi. Branschseminarier med speciell fokus på aktuella teman inom skogsbruket och bioekonomin där målgruppen främst är lärare, lärarstuderande och studeranden. Metsälähettiläs programmet där skogsindustrin besöker skolor och berättar om skogsbruket och kopplingen till bioekonomin fortsätter. Alla aktörer förbinder sig att ordna program för PRAO elever. Aktörerna ordnar skogsveckor i samarbete med Skogscentralen. Vi strävar till att varje lågstadieelev skall kunna komma ut i skogen åtminstone en gång. Skogsrådets medlemmar håller ett skilt möte om skolsamarbetet. Verkställandet är beroende av extern finansiering Vi utvecklar ett koncept för ett evenemang med temat bioenergi som ska ingå i Vaasa Energy Week. Yrkesakademin och aktörer Skogscentralens bioekonomiprogram och aktörer, universitet och yrkeshögskolor Utvecklingsbolag och aktörer Skogsindustriföretagen Skogscentralen och aktörer Skogscentralen, Österbottens förbund och Universitet 23

24 4.8 Vi underhåller vägnätet och förbättrar tillgången på terminaler som skogsbruket behöver. Skogsbilvägarna är av avgörande betydels för skogsbruket, speciellt då avverkningsmängderna ökar. Vägnätets betydels för landsbygden och olika fritidsverksamheter skall inte heller underskattas. Under senare år har skogsbilvägnätet försämrats och antalet lagringsplatser minskat. För att effektivera virkesflödet krävs därför en övergripande planering av lagringsplatser och virkesterminaler. Eftersom enbart terminalerna inbegriper upparbetning av det lagrade virket är deras placering mer beroende av närheten till flödets slutdestination, utöver detta kräver terminalerna även större utrymmen. Ett alternativ som för lagringsplatser där den landskapsmässiga påverkan minskar är korridorlagring. Korridorlagring innebär färre stora öppna ytor Eventuella sammarbeten mellan aktörerna berör därför främst virkesterminaler. Underhållet och nybyggandet av skogsbilvägar beror till stor del av nivån på de statliga stöden via KEMERA-programmet. Med minskade resurser blir det viktigare att de tillgängliga medlen används optimalt. Informationen om skogbilvägnätets skick är föråldrad och behöver ÅTGÄRD Vi gör en uppdatering av behovet av skogsvägar i landskapet. Utredningen inkluderar behovet och möjligheterna att bygga s.k. avstickare, virkesterminaler och lagerplatser (t.ex. korridorlagring) för virket. Vi gör en logistik utredning om möjligheterna där flera aktörer samsas om terminalerna som kunde vara för rundvirke och energived samt utreder möjligheter till lagring av virke vid färdigt byggda platser som betjänat byggande av vindkraftsparker. Vi gör en utredning om existerande väglag och deras aktiviteter och aktiverar dem. ANSVARIG Skogscentralen, skogsvårdsföreningar, skogsindustriföretag och entreprenörer Skogscentralen, skogsindustriföretag och entreprenörer 24