Glödheta Rumänien N Dan Shafran. Mannen bakom litteraturundret. från punk till pedagogik. Botkyrka lyfter läsning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Glödheta Rumänien N 2 2013. Dan Shafran. Mannen bakom litteraturundret. från punk till pedagogik. Botkyrka lyfter läsning"

Transkript

1 N Glödheta Rumänien Dan Shafran. Mannen bakom litteraturundret. från punk till pedagogik Botkyrka lyfter läsning Regnbågsflaggorna i Hallonbergen

2 Ansvarig utgivare Hans Persson Avista Ledare Chefredaktör Niclas Lund Postadress Lund Besöksadress Scheelevägen 18, Lund För en kostnadsfri prenumeration Kontakta Niclas Lund Producerad av Locomotion AB Projektledare & redaktör Jan Edén Art Director Elias Awada Tryck Bohlins Grafiska Avista är en tidning från BTJ AB. Citera oss gärna, men ange alltid källan. Idéer, synpunkter och adressändringar skickas till Det våras för biblioteken i höst! Årets Bok & Bibliotek i Göteborg har Rumänien som tema. Det är förstås en dröm som går i uppfyllelse för Rumänska kulturinstitutets chef, Dan Shafran. När han utnämndes 2006 var han inget nytt stjärnskott från Bukarest utan en doldis till tjänsteman på KB i Stockholm sedan 30 år tillbaka! Avista har träffat mannen bakom den rumänska litteraturens pånyttfödelse i Sverige. Efter ett par magra decennier har utgivningen tagit fart och kulturutbytet blomstrar, även när det gäller konst och musik. Bibliotekens ansvar för kultur och språk är en lång tradition, men medborgarnas och samhällets behov förändras. Avista har träffat bibliotekarier i stockholmsförorterna Rågsved, Huddinge och Botkyrka som, precis som vi på BTJ, brinner för att öka läsningen hos kommuninvånarna, både barn, unga och vuxna. Chandrine Mulumba, Siham Ahmed och Jwan Rassuli som går på Snösätraskolan i Rågsved fick smak för sanna berättelser när de deltog i ett projekt initierat av Gläfs, Gruppen för läsning av fackböcker i skolan. När de kopplar det de läser Bibliotekens ansvar för kultur och språk är en lång tradition till sitt eget liv, då stannar det kvar, säger deras skolbibliotekarie Elisabeth Ljungdahl som lett projektet och är medlem i Nationella skolbiblioteksgruppen. I Botkyrka har man en lång tradition när det gäller språkstöd för invånarna. Läslyft för Botkyrka är en av flera stora satsningar. I höst håller man en barnkulturkonferens och presenterar en metodbok för hur biblioteken kan öka läsförståelsen i samarbete med skolan. I Huddinge lockar biblioteket med läsgodispåsar som hänger på alla möjliga och omöjliga ställen där många invånare rör sig. Sött, surt, salt eller gammeldags karameller det är bara att välja! Vi presenterar också de tre nominerade till utmärkelsen Årets bibliotek: GIH-biblioteket på Bosön utanför Stockholm, Göteborgs Stadsbiblioteks nischade bibliotek med barnbiblioteket Miini i spetsen och Mediateket i Pauliskolan, Malmö. Vinnaren tillkännages på Bok & Bibliotek Bibliotekshösten ser mycket lovande ut. Välkomna till ett nummer av Avista som är fullspäckat med inspiration! Vi ses på mässan i Göteborg 2 AVISTA Nummer

3 Avista Innehåll N Från punk till pedagogik Fackböcker är det nya svarta, åtminstone om man får tro Gläfs, gruppen för läsning av facklitteratur i skolan. Snösätraskolan i Stockholmsförorten Rågsved har deltagit i ett lyckat projekt med syfte att öka elevernas läsförståelse. 4Rumänien är hetare än någonsin Sedan 2006 har Dan Shafran hållit poesisalong, delat ut litteraturpris och introducerat rumänska författare och konstnärer i Sverige. I år kan han glädja sig åt att rumänsk litteratur är temat för Bok & Bibliotek. 22 Snabbguide till bibliotekssverige 2012 Fjolårets mest utlånade böcker, besökstal och kostnad för folkbiblioteken. Allt går att räkna. För att uppmärksamma det internationella statistikåret 2013 har Avista sammanställt siffror för biblioteksåret Fjolårets mest utlånade böcker, besökstal och kostnad för folkbiblioteken. Allt går att räkna. För att uppmärksamma det internationella statistikåret 2013 har Avista sammanställt siffror för biblioteksåret Snabbguide till biblioteks- Sverige, 2012 Antal bemannade offentlig bibliotek (exklusive skolbiblioteken): Antal lån på folkbiblioteken: 67,9 miljoner Total driftskostnad för folkbiblioteken och per invånare: 1538 st 3,8 miljarder eller 400 kronor per invånare. TOPPLISTA 1 Mest utlånade vuxenböckerna i Göteborg 2012: 1,073 miljoner Antal lån av e-böcker: Inköp av medier per invånare: 45 kronor/person 36 Smart digitalt bokprat Ny teknik används för att öka läslusten bland unga på Biblioteket i Holmsund och Obbola. Satsningen på "Digitala bokprat" har varit mycket lyckad. 24 Välkommen som du är Regnbågsflaggorna gör sig bra mot de himmelsblå fasaderna i Hallonbergen. Här finns Sveriges första hbt-certifierade bibliotek. 16 Botkyrka lyfter läsning I Botkyrka är behoven av läsfrämjande stora. Det triggar kreativiteten och engagemanget hos bibliotekschefen Margareta Berg och hennes medarbetare. Nummer AVISTA 3

4 4 AVISTA Nummer

5 G l ö d h e t a Rumänien Sedan 2006 har Dan Shafran hållit poesisalong, delat ut litteraturpris och introducerat rumänska författare och konstnärer i Sverige. I år kan han glädja sig åt att rumänsk litteratur är temat för Bok & Bibliotek. Avista har träffat mannen bakom det rumänska litteraturundret i Sverige. Text Gunilla Eldh Foto Christopher Hunt Nummer AVISTA 5

6 6 AVISTA Nummer Dan Shafran samtalar med Remus Grecu under hängningen av konstnärens första separatutställning på Rumänska Kulturinstitutet i Stockholm.

7 Rumänsk litteratur? Personalen i Pocketshop Södermalm i Stockholm rynkar pannan. Tror inte det, har du någon titel? Författare? Jag räcker över en lista med både samtidsförfattare och klassiker, men kammar noll, inte en enda bok av Nobelpristippade Mircea Cartarescu, ingen Eugène Ionesco, E.M. Cioran eller Tristan Tzara i nyutgåva. På Sturebiblioteket går det lite bättre; två napp, varav en finns inne, Jakob beslutar sig för att älska av Catalin Dorian Florescu (bokförlaget 2244, 2013). Med tanke på att den här filialen till Stockholms Stadsbibliotek har samtida skönlitteratur som specialinriktning känns det ändå lite magert. På hela Stadsbiblioteket finns 86 skönlitterära böcker som är översatta från rumänska till svenska. Den sammanlagda utlåningen var under hela förra året ynka 266 titlar och av dem stod Norman Maneas Huliganens återkomst ensam för 96 lån, medan Mircea Cartarescu stod för 63 av lånen fördelade på tre titlar. Livet börjar på fredag av Ioana Parvulescu lånades ett trettiotal gånger. Men vi har också en hel del rumänska författare och böcker som översatts från franska och tyska till svenska, till exempel Herta Müller som skriver på tyska, säger Kristofer Gren, mediestrateg vid Stockholms stadsbibliotek. Men nu ska det bli ändring på svenskarnas svala intresse för rumänska berättare. Direktören för det hela heter Dan Shafran. Vi träffar honom i Rumänska kulturinstitutets vackra lokaler på Skeppsbron med utsikt över Nybroviken. Han utstrålar lugn och värdighet och hoppar inte över artighetsfraserna, trots att han har tre jobb och just nu på väg till ett av årets viktigaste möten, det med prisjuryn som ska diskutera nästa mottagare av Sorescupriset. Det delas årligen ut av Rumänska kulturinstitutet till en svensk författare som upplöser gränser och skapar mötesplatser, som med sitt verk förmedlar impulser mellan skilda kulturella uttryckssätt. Nummer AVISTA 7

8 Remus Grecus. Det var en stor lycka att inte ha något arv, att få utforma verksamheten efter mitt eget huvud. Jag försöker göra institutet till en plattform för dialog. Här ska litteratur, musik, bildkonst och vetenskap rymmas under samma tak. T ill dem som fått priset tidigare hör Steve Sem-Sandberg, Aris Fioretos och Karin Johannisson. Priset består av kronor och en statyett i silver och bergkristall utförd av den rumänska konstnären Kuki Constantinescu och i år kommer pristagaren att tillkännages någon gång i november, december. Mellan Augustpriset och nobelpriset, skrattar Dan Shafran. Priset är uppkallat efter den rumänske poeten Marin Sorescu ( ) vars samling Erratum till Paradiset (Ellerströms, 2013) i översättning av Dan Shafran, som fortfarande är en flitig översättare av rumänsk litteratur till svenska men också svensk litteratur till rumänska. När Rumänska kulturinstitutet i Stockholm öppnade 2006 blev Dan Shafran utnämnd till direktör och fick ett eget litet palats. Trots den tunga porten och pampiga entrén är atmosfären inte det minsta dyster och dammig. Här blåser friska vindar och alla dörrar står öppna, bokstavligen. En trappa upp håller Remus Grecu på att hänga sin första separatutställning i Stockholm, Lustral ( Rening ). Målningarna föreställer en rad scener som konstnären byggt upp i sin ateljé med hjälp av modeller ur vänkretsen. Med magisk realism gestaltar han en psykologisk process; det gamla Rumänien, landet bakom järnridån, där individen var helt underordnad kollektivet, känns långt borta. Lustral är den första i en serie konstutställningar på institutet. Vi har stora ambitioner. Vi vill presentera nya rumänska konstnärer och författare, även musiker och kompositörer. Vi har nyligen haft en konsertserie för stråkkvartetter och litterär salong med rumänska och svenska poeter. Institutet har också en hel del arrangemang utanför huset, som exempelvis Rumänska filmdagar på biograf Victoria i Stockholm. En speciell satsning är poesiverkstäder med fyra rumänska och fyra svenska poeter som träffas antingen här på Biskops Arnö eller i Rumänien och översätter varandras dikter med hjälp av engelska. Vi är också mycket stolta att kunna presentera flera nya diktsamlingar och en diktantologi som kom ut på förlaget Tranan härom året. Antologin, Om jag inte får tala med någon nu är en mäktig volym med dikter av hela 27 rumänska poeter den äldsta född på 1920-talet och den yngsta 80-talist. Ett högst konkret resultat av institutets workshops, salonger och särskilda satsningar på kvinnliga lyriker. Till de mest internationellt kända författarna som medverkar i antologin hör Nina Cassian, som samtidigt kom ut med två egna böcker på svenska, Mirakelkvinnan (Ellerströms, 2008) och Kontinuum (Tranan, 2011). Cassian är en 85-årig exis- 8 AVISTA Nummer

9 Dan Shafran tillsammans med vännen och Nobelpristagaren Herta Müller, en av flera rumänska föraffare som skriver på tyska. Nummer AVISTA 9

10 tentiell poet som bor i New York sedan 25 år. Kärleken och kampen mellan liv och död, naturen som metafor för åldrandet, är starka teman i hennes diktning: Januari Kyss mig, älskade, sänk dina läppar i mina. Under fjärran stjärnor tycks det snöa. Månen håller kyska föreläsningar på torget. Dina armar vill inte hålla hårt om mig, så jag slipper frysa Gnistan sover inne i flintan. Januari dröjer sig kvar. Orörlig. Den rika rumänska litteraturen är förhållandevis okänd i Sverige. Fram till 1970 fanns ett fåtal rumänska böcker i svensk översättning och utgivningen var minst sagt sporadisk. Det ändrade bokförläggaren René Coeckelberghs på. Han levde tillsammans med den rumänska författarinnan Gabriela Melinescu och gav ut både hennes böcker och en rad andra i svensk översättning. På 1980-talet hände inte mycket med utbytet mellan våra länder, men under 90-talet översattes många svenska författare till rumänska tack vare litteraturstöd från Sveriges Kulturråd. Sedan 2006 har Rumänska Kulturinstitutet ändrat på det genom sitt litteraturstöd till rumänska böcker som ges ut i Sverige och världen. I år har det dock kommit ut hela 11 titlar på svenska utan detta stöd. Förra året fick vi problem med finansieringen av stödet från Bukarest och jag är tacksam gentemot de svenska förlag som trots det gett ut rumänska böcker under den här tiden. Det visar att om ett förlag tror på en författare eller en bok så har stödet inte så stor betydelse. Poesisalonger, filmdagar och konserter i all ära, men rumänsk litteratur som tema för Bok- och Biblioteksmässan är förstås en dröm som går i uppfyllelse för kulturinstitutets chef. Vid Rumäniens monter finns Rumänsk litteratur som tema för bok- och biblioteksmässan är förstås en dröm som går i uppfyllelse det ett trettiotal programpunkter mellan torsdag och söndag. Dessutom medverkar institutet i en rad seminarier och debatter på andra scener och mötesplatser. Publiken har chansen att möta ett trettiotal rumänska författare, både i vår monter och på olika scener. De flesta är aktuella med nya böcker, säger han belåtet. Lagom till årets Bok- och Biblioteksmässa är det 30 år sedan Dan Shafrans bibliotekskarriär började. Hösten 1983 kom han till KB:s enhet för kartor och bild och sedan dess har han varit på ett flera andra avdelningar, den senaste i raden är Enheten för utländsk litteratur. Några månader efter att Ceausescu störtats 1990, åkte Dan Shafran till Bukarest för KB:s räkning för att bidra till återuppbyggnaden av de bibliotek som förstördes under revolutionen. I Rumänien var systemet med folkbibliotek och kvartersbibliotek mycket utvecklat sedan kommunisttiden men det tog tid innan man kom ikapp med tekniken. Vi har tagit emot många rumänska bibliotekarier som behövt fortbildning, både från Nationalbiblioteket, universitetsbibliotek och Akademibiblioteket. Å andra sidan, berättar Dan Shafran, har den rumänska biblioteksvärlden tillgångar som han saknar i Sverige, till exempel är de återkommande konferenser med författare som universitetsbiblioteken ordnar nästan varje vecka året om. Och Nationalbiblioteket har en fantastisk tidskrift som bibliotekarier i hela landet läser, Revista Bibliotecii Nationale. Vi har den på KB sedan Den handlar inte bara om fackliga frågor, utan också om bibliotekshistoria, litteratur och utvecklingen av biblioteksväsendet, säger han med ett litet leende. 10 AVISTA Nummer

11 Här kan du möta Dan Shafran på årets Bok & Bibliotek i Göteborg september: TORSDAG, 26 september Seminarielokal J2, plan 2 Dan Shafran presenterar den första krigsfotografen, rumänen Carol Popp de Szathmari ( ) och den fotosamling som prins Eugen donerade till KB FREDAG, 27 september Rumäniens monter C02:02 Författaren och riksdagsledamoten Bengt Berg samtalar med Dan Shafran om sina kulturella erfarenheter av Rumänien Rumäniens monter C02:02 Samtida rumänsk poesi: Marin Sorescu, Gabriela Melinescu, Daniela Crăsnaru Medv: Daniela Crăsnaru, Jonas Ellerström, Dan Shafran Rumäniens monter C02:02 Är det svårt att översätta den rumänska litterära verkligheten till svenska språket? Samtal mellan Inger Johansson, Dan Shafran och Ingmar Söhrman Nummer AVISTA 11

12 från punk till pedagogik Fackböcker är det nya svarta, åtminstone om man får tro Gläfs, gruppen för läsning av facklitteratur i skolan. Snösätraskolan i Stockholmsförorten Rågsved har deltagit i ett lyckat projekt med syfte att öka elevernas läsförståelse. Text Gunilla Eldh Foto Kristofer Samuelsson 12 AVISTA Nummer

13 I stockholmsförorten Rågsved har man stolta traditioner när det gäller ungas självbiografiska skildringar, i alla fall när de framförs av punkare som Thåström och Ebba Grön. Kanske har det inspirerat dagens pedagoger i Snösätraskolan att inte vika sig för de svårigheter som mångspråkigheten kan innebära. Vi har drygt 30 modersmål här på skolan, säger Elisabeth Ljungdahl, skolans bibliotekarie och medlem i Nationella skolbiblioteksgruppen. Det märks att hon sporras av utmaningen. Att skolbiblioteken kan vara en motor för läs- och språkutveckling, det visar ett läsförståelseprojekt initierat av Gläfs, gruppen för läsning av fackböcker i skolan. Tillsammans med skolans bibliotekarie och en specialpedagog högläste femteklassarna under vårterminen Tysklands bleka barn: krigsungar kommer till Sverige. Som grädde på moset fick de också träffa författaren Ylva Herholz. Vi imponerades av de självbiografiska berättelser som eleverna skrev efter högläsningen. Alla ville ju läsa upp dem också, framförallt när författaren var här, säger Elisabeth Ljungdahl. F ör att stärka läsförståelsen är det viktigt att knyta an till elevernas egna erfarenheter, visar forskning. Det är först när man kan relatera till det man läser som det kan förstås och fästa i minnet. Ja, det märks att det är då det stannar kvar, när de kopplar det de läser till sitt eget liv, säger Elisabeth Ljungdahl. Temat för projektet var Uppbrott-barn på flykt och i krig som ligger nära många elever, om inte annat genom föräldrars och släktingars erfarenheter. Vi hade alltså inte fokus på historiska fakta om andra världskriget, bland annat för att det inte ingår i läroplanen för klass 5, säger Elisabeth Ljungdahl. Det är en viktig lärdom av årets Gläfsprojekt, menar hon; att välja fackböcker i ämnen som ingår i läroplanen för den aktuella årskursen. Särskilt från årskurs 6 och uppåt där nationella proven tar så mycket tid. På vårterminen har de över 50 delprov. Då Nummer AVISTA 13

14 finns det inte tid till fackboksläsning om ämnet inte anknyter till läroplanen. Som pedagog gäller det att kunna skilja mellan den tekniska färdigheten och läsförståelsen, poängterar Elisabeth Ljungdahl. Det kan låta bra men när man sedan resonerar kring texten upptäcker man ibland att de inte förstår vad de läst. Tysklands bleka barn hade de nog inte tagit sig igenom på egen hand men tillsammans gick det bra. Vi skapade till exempel en tidslinje för Doris liv, så det skulle vara lättare att följa med i handlingen. G läfs är en i raden av de pedagogiska grepp som Elisabeth Ljungdahl introducerat på Snösätraskolan. Hon samarbetar ofta med mellanstadieläraren i svenska som andraspråk Marianne Bloch. Jag jobbar med elever som har svårigheter och hjälper till med språket och skrivandet, säger Marianne. På Snösätraskolan är skolbiblioteket en av skolans tre så kallade inspirationsplatser, ett projekt i Stockholms utbildningsförvaltnings regi, och håller öppet hela skoldagen. Det finns böcker på många olika språk och det är hög omsättning. Elisabeth berättar sagor för de yngre barnen som också har en fast tid i biblioteket var fjortonde dag. I årskurs 3 introduceras bokprat, där eleverna väljer en bok som de sedan presenterar för andra klasser. Då lär de sig tidigt att olika texter har olika struktur. Då kan de förhoppningsvis också själva berätta mer strukturerat, så att inte allt de vill ha sagt hamnar huller om buller, säger hon och skrattar. Marianne Bloch, mellanstadielärare på Snösätraskolan i Rågsved. För att stärka läsförståelsen är det viktigt att knyta an till elevernas egna erfarenheter Elisabeth Ljungdahl, skolbibliotekarie och initiativtagare till fackboksprojektet på Snösätraskolan i Rågsved. Gläfs Gruppen för läsning av fackböcker i skolan är ett nätverk inspirerat av Näfs, Nätverk för skönlitteratur på biblioteken. Det aktuella projektet, Läsfrämjande och boksamtal med fokus på facklitteratur, har genomförts i 11 klasser från åk 5-9 på tre olika grundskolor: Snösätraskolan i Rågsved, Södermalmsskolan i Stockholm och Ekdalaskolan i Mölnlycke. Syftet med projektet är att lyfta fram facklitteraturens roll för ökad läsförståelse, och att identifiera möjligheter och hinder för arbete med facklitteratur i skolan. För mer information, se 14 AVISTA Nummer

15 Världskrig, vetenskap, pop och geografi på Snösätraskolan står faktaböcker högt i kurs. Sihan, Jwan och Chandrine är några av eleverna som varit med i läsförståelseprojektet Gläfs. Siham Ahmed, Chandrine Mulumba och Jwan Rassuli gillar fackböcker med sanna berättelser. G läfs satte sina spår, det hör vi på de sjätteklassare som vi träffar i början av terminen i Snösätraskolans bibliotek. Trots att ett långt sommarlov förflutit sedan de deltog i projektet, minns de Ylva Herholz berättelse om de tyska flyktingbarnen som kom till Sverige efter kriget. Vi högläste ur Tysklands bleka barn. Jag kommer ihåg hur spännande det var när deras hus blev bombat och de satt och tittade på, säger Siham Ahmed. Boken handlar om en tjej, Doris, som bor i Tyskland under andra världskriget med sin mamma och pappa och syskon, säger Chandrine Mulumba. Hon som har skrivit boken var släkt med Doris. Doris var hennes faster. Hon var här och berättade om varför hon skrev boken. Hon ville veta mer om sin familj, sa hon. Kanske det blev så mycket att det räckte till en bok, tillägger Siham. Hon hittade brev, eller var det Doris dagbok? säger Jwan Rassuli. Jag tror det var små brev där hon hade skrivit vad hon kände, säger Siham. Vi har läst Anne Franks dagbok också. Den var jättebra och spännande. Jag lånade den i biblioteket och läste vidare när vi måste lämna tillbaka den, säger Jwan. Faktaböcker är sanna, inte påhitt och fantasi, och man kanske lär sig något, säger Chandrine. Tysklands bleka barn var den första faktaboken som vi läste. Det var lite svåra ord men då frågade vi så fick vi ordet förklarat för oss, säger Siham. Nu skulle jag vilja läsa en bok om vetenskapsmän eller vetenskapskvinnor. Jag såg en film om One Direction igår, jag skulle vilja läsa en biografi om dem, fnissar Chandrine. Jag vill läsa en bok om hur länderna kom till, säger Jwan. F lickorna har lika bestämda preferenser när det gäller skönlitteratur: Siham läser helst av allt böckerna om Habib, av Douglas Foley. Jwans favoritförfattare är Eva Susso som skrivit en trilogi om åriga tjejer. En heter Jag såg honom först. När femteklassarna i Snösätraskolan hade läst Tysklands bleka barn och Anne Franks dagbok fick de prova på att skriva självbiografiskt. Vi fick berätta om oss själva och så fick vi välja en annan person, en släkting. Det var roligt. Jag skrev om min kusin, säger Jwan. Och jag skrev om min mamma, säger Siham. Och jag om min pappa, säger Chandrine. Nummer AVISTA 15

16 16 AVISTA Nummer

17 Margaretha Berg o ch Marie Johansen Botkyrka lyfter läsningen I Botkyrka är behoven av läsfrämjande stora. Det triggar kreativiteten och engagemanget hos bibliotekschefen Margareta Berg och hennes medarbetare. Text Gunilla Eldh Foto Kristofer Samuelsson Nummer AVISTA 17

18 Läslyft för Botkyrka är ett samlande projekt för att på olika sätt stärka läsningen hos kommuninvånarna i Botkyrka. Här samarbetar biblioteket med bl.a. skolan. Resultatet från ett skolprojekt presenteras i oktober på en barnkulturkonferens i Botkyrka och har även resulterat i en metodhandbok. Vi vill verkligen ta tag i problemet att läsningen minskar. Det är en samhällsfråga av rang, säger Margareta Berg. I ett omfattande projekt, Att läsa är också en sport, drivet av flera länsbibliotek i samarbete med Riksidrottsförbundet, Riksidrottsmuseet och SISU idrottsutbildarna, var målet att locka till läsande och samtal om böcker bland läsovana ungdomar och unga vuxna. Man ville särskilt lyfta fram läsande manliga förebilder genom att visa på idrottare med läsintresse. På Tullinge bibliotek vände man sig speciellt till pappor och pojkar i idrottsföreningar. Läsningen går ner överlag men extra mycket bland pojkar. Det är viktigt att skapa förebilder, pojkar läser om deras pappor läser, visar forskning. Som bibliotek kan vi bidra genom att satsa på små barn, både i samarbete med förskolorna och genom att bjuda in familjerna till biblioteken. Till förskolorna skapar vi också egna bokpåsar med böcker på både svenska och andra språk som föräldrar och barn kan låna hem, säger Margareta Berg. Vägen in i svenskan är också vägen in i läsning för många vuxna. Biblioteket satsar mycket på bokcirklar på lätt svenska, samtalsgrupper, språkkaféer och en Lättlästdag, tillägger hon. B otkyrka har fått nästan en kvarts miljon kronor i bidrag från Grundtvigfonden för att arrangera en europeisk konferens om vad biblioteken i olika länder kan göra för att öka läsförmågan hos korttidsutbildade vuxna. Projektet ingår i EU-kommissionens program för livslångt lärande. En förhoppning är att konferensen leder till att ett europeiskt nätverk bildas för bibliotek som arbetar aktivt med dessa frågor. Idag finns det stora grupper människor i Sverige och övriga Europa som är kortutbildade och knappt kan läsa och den gruppen ökar. Att vända den utvecklingen är avgörande för demokratin, säger Margareta Berg. M arie Johansen, enhetschef för biblioteken i Alby, Fittja och Hallunda håller med: Det är det allra viktigaste med vår verksamhet. Att vi inser vårt ansvar för läs- och språkutvecklingen, både hos barn och vuxna, och att vi är väldigt intresserade av våra besökare och vad de behöver, säger hon. Behovet är outtömligt, väldigt många som kommer till oss kan nästan inte någon svenska alls, tillägger hon. I norra Botkyrka är det många äldre barn med småsyskon som kommer till biblioteket. Nu försöker man locka hit föräldrarna med ett särskilt familjeprogram på lördagarna i Hallunda bibliotek. Det är högläsning ur en bok eller filmvisning som mynnar ut i en pysselstund med anknytning till temat, och något att dricka. Härom veckan läste en av våra anställda Alfons Åberg på somaliska och sedan visade vi samma film på svenska. Nästa lördag kommer författaren Dominique Mwankumi hit och läser ur sin bilderbok Gatans prins (Tranan, 2011), och sedan blir det en pysselstund där vi gör saker av skräp, precis som huvudpersonen i boken. K ontinuiteten i verksamheten är viktig, påpekar Marie Johansen. De som bor i Botkyrka ska veta att det alltid händer något på biblioteket på lördagar, säger hon. I Botkyrka har språkkaféerna gjort succé och i Alby bibliotek finns Svenska med baby, ett slags språkkafé för föräldralediga, i arrangemang av Internationella bekantskaper. Ett annat lyckat projekt som fått stor uppmärksamhet i media är Öppen scen i Hallunda bibliotek. Där lyfter vi upp aktuella ämnen och engagerar Botkyrkabor i planeringen eller som moderatorer eller samtalsdeltagare. Det kräver mycket nätverkande, att vi verkligen lyssnar in och pratar mycket med besökarna. 18 AVISTA Nummer

19 Bibliotekschefen i Botkyrka, Margareta Berg, och enhetschefen Marie Johansen utvecklar ständigt verksamheten för att lyfta läsningen i den mångspråkiga kommunen. vi är väldigt intresserade av våra besökare och vad de behöver E tt initiativ som lockade stor publik med många unga var Ung öppen scen i Fittja. Många kom också från andra delar av Stockholm. Att så många kom från andra håll berodde på genomslagskraften i sociala medier som Facebook och Twitter. Vi gör ett nytt försök med Ung öppen scen i höst och ser det som en utmaning att försöka få fler från Fittja och övriga Botkyrka att komma då, berättar Marie Johansen. Nummer AVISTA 19

20 Karlstads stadsbibliotek lockade fler besökare förra året, men ökade inte utlåningen. Vi tror att vårt hundraårsjubileum nästa år ger oss möjlighet att komma ut till ännu fler, säger bibliotekschefen Åsa Hansen. Och så får vi ju ett gyllene tillfälle att fira! Läslust i centrum Text och foto Margaretha Jonilson Åsa Hansen, bibliotekschef vid Karlstad Stadsbibliotek, är lyhörd för trenden att lyssna på böcker. 20 AVISTA Nummer

21 Amir Heidari och Diaka Mouluoldnhad sitter framåtlutade över anteckningsböcker och var sin minidator. De viskar så tyst med varandra att man bara urskiljer s-ljuden. Vi studerar sfi, viskar Amir Heidari försiktigt när vi frågar. Bibliotekschefen Åsa Hansen nickar nöjt. En av hennes största utmaningar inför framtiden är att göra biblioteket relevant för nya språkgrupper. Här har hon tydligen lyckats. Amir Heidari och Diaka Mouluoldnhad är inga vana biblioteksbesökare, inte i Iran där de kommer ifrån. Men här. Här får de läsro och den litteratur de behöver. Vi ökade antalet besök med förra året och stannade då på , berättar Åsa Hansen. Utlåningen ligger däremot stilla på sju utlån per person och år, så det blir allt tydligare att stadsbiblioteket är en träffpunkt för många olika aktiviteter. Medan böcker å sin sida har blivit så tillgängliga överallt att de inte efterfrågas hos oss mer än tidigare. Karlstads stadsbiblioteks roll som träffpunkt och allaktivitetshus har varit tydlig ända sedan nuvarande byggnad togs i bruk 1973, en koloss vid Klarälvens strand, som är vackrare på insidan än utsidan. Vi ligger centralt, har öppet 350 dagar om året från tidig morgon till sen kväll, här finns fika, datorer, tidskrifter, man kan lyssna på musik, låna filmer och få hjälp med upplysningar som man inte själv har hittat på Google. Detta är ett hus där man kan slinka in utan att ha ett enda ärende klart för sig från början. T idens tecken är att många vill vara en läsande människa och ha sin egen topplista att lägga ut på den egna bloggen eller Facebook. Men många kommunikationskanaler slåss om vår tid, så läsandet tenderar att bli smalare och nästan prestationsinriktat. Där har biblioteket fått ett ännu större ansvar än tidigare att stimulera ett bredare läsande, konstaterar Åsa Hansen. Ett sätt är att ordna de bokcirklar som besökarna efterfrågar i allt högre grad. Det är också viktigt att vi fortsätter vår ambition att vara samtida, att ha ett aktuellt och brett utbud. Och att inte stirra sig blind på att en bok måste befinna sig mellan två pärmar. Det är ju innehållet som är det viktiga, om det sedan presenteras i form av en bok, film, ljudbok eller som en lättläst bok är underordnat. Just nu är det väldigt inne att lyssna till böcker och då får vi vara lyhörda för den trenden. Nu håller man som bäst på att förbereda nästa års jubileum som ger ett gyllene tillfälle för Stadsbiblioteket i Karlstad att synas och höras lite extra. Vi kommer att sprida aktiviteterna väl över året, så att vi börjar så smått i januari och bygger på allteftersom. Vi kommer att ha många bibliotekskvällar med inbjudna författare och det blir utställningar och föreläsningar, fest och överraskningar! Bibliotekschefen Åsa Hansen ser fram emot nästa års jubileum som ger stadsbiblioteket i Karlstad anledning att synas mer och att fira! Amir Heidari och Diaka Moluoldnzhad från Iran pluggar svenska i lugn miljö på stadsbiblioteket i Karlstad. Detta är ett hus där man kan slinka in utan att ha ett enda ärende klart för sig från början. Nummer AVISTA 21

22 Fjolårets mest utlånade böcker, besökstal och kostnad för folkbiblioteken. Allt går att räkna. För att uppmärksamma det internationella statistikåret 2013 har Avista sammanställt siffror för biblioteksåret Snabbguide till bibliotekssverige, 2012 Antal bemannade offentliga bibliotek (exklusive skolbiblioteken): 1538 st Antal lån på folkbiblioteken: 67,9 miljoner Total driftskostnad för folkbiblioteken och per invånare: TOPPLISTA 1 Mest utlånade vuxenböckerna i Göteborg 2012: 3,8 miljarder eller 400 kronor per invånare. 1,073 miljoner Antal lån av e-böcker: Inköp av medier per invånare: 45 kronor/person

23 TOPPLISTA 2 Mest nedladdade e-böckerna i Malmö 2012: Jag är Zlatan: Zlatans egen berättelse David Lagercrantz Steve Jobs: En biografi Walter Isaacson När börjar det riktiga livet? Fredrik Lindström Eldvittnet TOPPLISTA 3 Mest utlånade deckarna i Umeå 2012: Till offer åt Molok Åsa Larsson TOPPLISTA 4 Mest utlånade barnböckerna i Stockholm 2012: Gittan gömmer bort sig Pija Lindenbaum Änglamakerskan Vems bebis? Camilla Läckberg Mats Strandberg Stina Wirsén Vem städar inte? Liza Marklund Stina Wirsén Jag är inte klar Jonathan Allen Den sista akten Lars Kepler Eld Bang! Lars Kepler Du gamla, du fria Mari Jungstedt Brobyggarna Revolt Suzanne Collins Stina Wirsén Eldvittnet TOPPLISTA 5 Mest utlånade ungdomsböckerna i Värmland 2012: Cirkeln Mats Strandberg Flyga högt Katarina von Bredow Döden i dina ögon Rachel Ward Jan Guillou Kommun med högsta antal utlån per invånare (ej e-musik): Andelen av befolkningen % som använde lånekort: (2,69 miljoner) 28 10,4 Västerbottens län 14 Övertorneå DRIFTSKOSTNADER FÖR BIBLIOTEKEN , miljarder, kortad skala: Län med högsta antal utlåning per invånare: 3,840 67, FYSISKA BESÖK PÅ BIBLIOTEKEN , miljoner, kortad skala: 67, , , , ,628 66, Illustration: Helena Shutrick

24 Välkommen som du är! Regnbågsflaggorna gör sig bra mot de himmelsblå fasaderna i Hallonbergen. Här finns Sveriges första hbt-certifierade bibliotek, en plats där alla kan känna sig välkomna precis sådana som de är. Text Gunilla Eldh 24 AVISTA Nummer

25 Sedan 2008 har RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter) certifierat arbetsplatser som satsar på inkluderande och respektfullt bemötande utifrån ett hbt-perspektiv. Störst intresse för utbildningen har man hittills fått från personal på ungdomsmottagningar, vårdcentraler och förskolor. Personalen på Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg är pionjärer inom den typen av verksamhet. Tack vare stödet från Svensk Biblioteksförening på kronor kunde man genomföra projektet. För mig står ett bibliotek för demokrati och ska vara öppet för alla. Hbtcertifieringen är ett sätt att bli medveten om vilka normer vi reproducerar och vilka signaler vi sänder ut till våra besökare, säger Sofie Samuelsson, ungdomsbibliotekarie vid Hallonbergens bibliotek och den som lett projektet. Upprinnelsen till hbt-utbildningen var kommunens satsning på jämställdhet. Det fick mig att börja fundera över vad man skulle kunna göra som inte bara reproducerade de rådande könsmaktsmönstren. Fokus i (RFSU och RFSL:s) utbildning ligger på hbt-frågor, men certifieringen är också ett tillfälle att reflektera över vad ett bibliotek kan och bör vara, säger Sofie Samuelsson. Bibliotekets personal möter alla slags människor och alla ska bemötas likvärdigt oavsett bakgrund. Det handlar inte bara om sexuell läggning, utan också om kön, etnicitet, ålder, klass och funktionsförmåga, menar hon. Vi ville jobba med det här på ett ordentligt sätt, ifrågasätta normer och vad de kan innebära, säger Sofie Samuelsson. Utbildningen pågick under åtta månader uppdelat på en heldag och tre halvdagar. En hbt-arbetsgrupp på tre personer träffade RFSL:s handledare vid ytterligare minst fem tillfällen. Det är bra att tillfällena var spridda över tid eftersom samtalen satte igång många tankar så man behövde tid att fundera. Hbt-certifikatet är en färskvara och inget som är givet en gång för alla. Med hjälp av fyra checklistor fick personalen genomlysa hela verksamheten, bland annat webben, informationsmaterialet, den fysiska miljön och styrdokumenten. Den avslutades med att alla fick göra ett test som var anonymt. Vi måste också visa att vi hade en plan för fortsatt arbete med de här frågorna. Hbt-certifikatet är en färskvara och inget som är givet en gång för alla. Om två år gäller det att personalen vid Hallonbergens bibliotek håller samma höga nivå när det gäller kunskap och förhållningssätt i hbt-frågor. Det är bra att man måste få förnyat förtroende för det ger tyngd åt certifikatet, säger Sofie Samuelsson. Hon tror att utbildningen har påverkat både arbetsmiljön och det bemötande som besökarna får. Vi hoppas att alla våra besökare känner sig inkluderade och välkomna precis som de är. Själv har jag märkt att jag fått nya verktyg att diskutera med de ungdomar som brukar komma hit.

26 Läsgodispåsarna hänger i miljöer där många rör sig dagligen, som Folkes restaurang i Huddinge Centrum. 26 AVISTA Nummer

27 Godissugen? I Folkes kafé hänger påsar med godbitar för alla smaker. Det är bara att ta för sig, Huddinge bibliotek bjuder! Läsgodisfest i heta Huddinge Text Gunilla Eldh Foto Kristofer Samuelsson Inspirationen kommer bland annat från gerillabiblioteken på gator och caféer i nordamerikanska städer Huddinges godisfest började i vintras med påsar vid kommunens idrottsanläggningar, vårdcentraler och i Folkets Hus, en kyrka och en ungdomsgård. Böckerna som paketerats i snygga tygpåsar med olika smaker har uppenbarligen gjort förbipasserande sugna på att ta med sig lite läsgodis hem. På bara några dagar tog det första lasset med gratisgodis slut. De salta påsarna innehåller deckare och skräck, den som gillar socialrealistisk litteratur gör bäst i att nappa åt sig en påse surisar och sött smakar förstås romantik och må-bra-romaner. Familjeblandning består av både barn-, tonårs- och vuxenböcker medan påsen med klassiker kallas för gammeldags karameller. Nummer AVISTA 27

28 Salt, sött och surt, familjeblandningar och gammeldags karameller allt tog slut i ett nafs Gammalt innehåll kan bli väldigt attraktivt om man förpackar det på ett nytt sätt. Den erfarenheten kan vi använda i andra sammanhang också, även inne på biblioteken. Nu står hängare med godispåsar även på kaféer och restauranger i bland annat Huddinge centrum. Inspirationen kommer bland annat från gerillabiblioteken på gator och kaféer i nordamerikanska städer. Kulturrådet bidrar med en påse pengar till inköp av böcker, tygpåsar och stadiga hängare som står på golvet. Idén är att låta biblioteket dyka upp på oväntade platser och på det sättet nå nya läsare. Att man inte lånar böcker behöver ju inte bero på ointresse, det kan ju vara tidsbrist. Därför ska man kunna nappa åt sig böckerna i farten, säger Nina Frid, utvecklingsledare på biblioteket och initiativtagare till projektet. A tt kommuninnevånarna gillade påsarna stod klart bara någon vecka efter att projektet drog igång i februari. Salt, sött och surt, familjeblandningar och gammeldags karameller allt tog slut i ett nafs! Nu är man i full färd med att packa ett nytt lass. Det gick nästan för bra. Påsarna försvann lika fort som vi hängde upp dem! Hon tror att många påsar går direkt från läsare till läsare, utan att passera någon hängare. Någon registrering av lånen med kort har inte varit aktuellt eftersom man ville göra böckerna så lättillgängliga som möjligt. Hur stort svinnet är kommer inte att stå klart förrän vid årsskiftet när pilotprojektet ska avslutas. Då kommer vi att uppmana alla att hänga tillbaka påsarna, så då får vi se. I varje påse ligger också en loggbok där man hoppas att läsarna ska skriva vem som haft just den påsen. Där finns det också plats för kommentarer och recensioner. Genom loggböckerna kan vi kanske också få veta till exempel vilka smaker som varit mest populära. Det blir ju en form av utvärdering av projektet, säger Nina Frid. I utvärderingen ingår också att intervjua personal som arbetar på de ställen där godispåsarna hängts. De får de spontana kommentarerna och har redan förmedlat att många frågar om de kan få köpa tygpåsarna med Lotta Sjöbergs illustration. Hade vi tänkt på det i förväg kunde vi ha använt det i marknadsföringen av projektet. Nu ser vi att läsgodiset också kan hjälpa oss att marknadsföra biblioteket som något lekfyllt och lustfyllt. Det handlar också om att förändra bilden av biblioteket, att det inte är så strikt och lite tråkigt som många tror. Vi ville få bort stämpeln att biblioteken försöker uppfostra folk, att det finns god smak och dålig smak. Salt eller sött det är däremot en smaksak, säger Nina Frid. Läsgodiset är bara ett av flera exempel på nytänkandet i Huddinge. En annan innovation är Retrobiblioteket som fått utlåningen av vissa böcker att skjuta i höjden med hela 40 procent! I stället för att ställa döda författare i bokstavsordning har man delat in böckerna i olika decennier och skapat tidskänsla med inredningsdetaljer. Här kan dagens unga sitta i en 30-talsfåtölj och läsa bland annat Karin Boyes Kris. Den kom nyligen ut i Bonniers klassikerserie, men hos oss kan man läsa originalutgåvan! Det är en gammal bok men frågorna den gestaltar är eviga; priset man får betala när man bryter mot de sociala förväntningarna, säger Nina Frid. 28 AVISTA Nummer

29 Nina Frid, innovativ bibliotekarie i Huddinge, vill få bort uppfostringsstämpeln från biblioteket.

30 Årets Bibliotek 2013 Och de nominerade är... Årets Bibliotek 2013 finns i någon av de tre storstäderna. GIH-biblioteket i Stockholm, mediateket på Pauliskolan i Malmö och nischbiblioteken i Göteborg med Miini på Röhsska museet i spetsen, är de nominerade. Fackförbundet DIK står bakom utnämningen och vinnaren presenteras på Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Teresia Palander, Maria Nilsson och Jenny Uthas från Mediateket på Pauli gymnasium i Malmö

31 Lätt att lära i Mediateket Pauli gymnasium, Malmö Text Gunilla Eldh Foto Kimme Persson Just nu är det rena rusningstrafiken i Mediateket på Pauli gymnasium i Malmö. Lokalerna är fyllda till brädden av elever som behöver hjälp så här i början av terminen. Skolbibliotekarien Jenny Johansson Utas och hennes två kolleger känner sig verkligen behövda. Vi håller på med biblioteksintroduktion för våra nya ettor. Många ska låna miniräknare och läroböcker. För två år sedan integrerades komvux med ungdomsgymnasiet och det kommer hela tiden nya elever som behöver hjälp, säger hon. Bakom nomineringen till Årets Bibliotek 2013 ligger både hårt arbete från personalens sida, starkt stöd från skolledningen och satsningen på ny teknik. I juryns motivering står bland annat att Mediateket är ett gott exempel på ett skolbibliotek med en användarvänlighet som alla elever borde ha tillgång till. På Pauli gymnasium får alla elever och lärare en egen dator och det gör att Mediatekets verksamhet hamnar i fokus. Här spelar skolbibliotekariens kompetens en nyckelroll i utvecklingen av den pedagogiska verksamheten. Tekniken är knappast något problem, men de flesta elever behöver lära sig mer om källkritik. Vi visar bland annat hur informationssökning och informationshantering går till och arbetar en hel del med individuell handledning för elevernas projektarbeten, säger Jenny Johansson Utas. Skolbibliotekarierna har gjort en handlingsplan med konkreta mål för hur Mediateket ska kunna bidra till elevernas språkutveckling, bland annat stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. Vi vill ha en personlig relation till eleverna så att de upplever att vi kan möta dem där de befinner sig i sin utveckling och hjälpa dem att komma vidare, säger Jenny Johansson Utas. Hennes kollega Teresia Palander poängterar hur viktigt det är för verksamheten att skolledningen är påläst och intresserad. Vi jobbar verkligen i medvind. Tack vare stödet från superbra chefer, både för skolan och mediateket, är det lätt och roligt att utveckla verksamheten. Tillgången till datorer och olika gränssnitt och tjänster, gör att man kan arbeta minst lika mycket audiovisuella och interaktiva Medier som med tryckta böcker. Det är lättare att lyssna på böckerna när man har läs- och skrivsvårigheter. Med Legimus-appen som du laddar ner från MTM:s (Myndigheten för tillgängliga medier) mediawebb, kan eleverna få sin bok direkt i mobilen eller datorn, precis som om det vore musik. På det sättet slipper de utmärka sig genom att låna konstiga cd-skivor. Det är bara att sätta igång, säger Teresia Palander entusiastiskt. Nummer AVISTA 31

32 Lotta Alverlin, chef för verksamheten på Miini, ett av nischbiblioteken i Göteborg, som går hem hos de allra minsta. stimulerande och anpassad miljö där bibliotek och museum berikar varandra

33 Läsglädje för de minsta Miini, Göteborgs stadsbibliotek Text Gunilla Eldh Foto Anders Deros Göteborgs stadsbibliotek bygger om och under tiden väljer man att ha biblioteksverksamhet i andra miljöer. Den 1 april 2012 invigdes nischbiblioteket Miini på designmuseet Röhsska vid Vasaplatsen i Göteborg. En flygande start gav ordentligt utrymme för experiment och nytänkande. Det har varit en fantastiskt spännande tid och vi har lärt oss mycket, säger Lotta Alverlin, chef för verksamheten. I juryns motivering heter det att Miini erbjuder olika skapande aktiviteter och läsglädje för barn, 0 5 år, i en stimulerande och anpassad miljö där bibliotek och museum berikar varandra. Det ger erfarenheter som kan vara till nytta i framtiden. Jag tror vi har hittat en bra balans mellan leken och boken. Lek är ju barnets sätt att möta världen och lära sig nya saker men det gäller att komma fram till vad som passar i biblioteksmiljön. Leken ska helst knyta an till en berättelse och boken ska få vara i fokus. Där har vi haft stor hjälp av en mediepedagog från förskolan som vi anställt. Många göteborgare har lärt sig hitta till Miini, det visar inte minst besöksstatistiken. Publikrekordet hittills är 300 under en enda dag, och det är max vad lokalerna klarar. Just nu analyserar man ett stort enkätmaterial med synpunkter. Våra användare är verkligen supernöjda. Vi har fått otroligt mycket positiv feedback, säger Lotta Alverlin. Ett dragplåster är det presentkort på en barnbok som Västra Götaland skickar hem till alla föräldrar. Boken får de hämta ut på biblioteket. Andra upptäcker nischbiblioteket av en slump när de besöker designmuseet. Med en ny stor och annorlunda lokal vill man ju gärna gå åt upplevelsehållet, som till exempel Junibacken. Men vi har lyckats hitta något annat, ett ställe där det finns lugn och ro och inte så mycket som konkurrerar med boken. En pappa berättade att han frågat sin lille son om han ville gå på Liseberg. Nej, jag vill gå till Miini, svarade han. Miini lockar också med flera arrangemang varje vecka. Här ryms allt från rim- och ramsstunder till föredrag och samtal om besökarnas favoritleksaker, genustänkande i leksaksindustrin och formgivning av barnboksomslag. Miini är också något av ett forskningslabb, bland annat samarbetar man med studenter som läser Children Culture Design vid HDK i Göteborg och Bilderbokskursen vid samma skola. Nummer AVISTA 33

34 Världens äldsta och modernaste! GIH-Biblioteket, Stockholm Text Gunilla Eldh Foto Christopher Hunt Att GIH-biblioteket är världens äldsta idrottsbibliotek syns inte utanpå. Lagom till Gymnastik och Idrottshögskolans 200-årsjubileum flyttade skolans bibliotek in i nya lokaler. De tvärvetenskapliga och unika historiska samlingarna finns numera i ett spatiöst och luftigt nybygge med rena linjer. Biblioteket har fått en central plats i skolan som ligger bakom Stockholm stadion. I juryns motivering står bland annat att GIH-biblioteket är ett funktionellt, modernt och inbjudande offentligt specialbibliotek. När nybygget blev av, efter en process på över 10 år blev det ett stort lyft för biblioteksverksamheten. Det centrala läget i entrén på huvudbyggnaden är väldigt viktig, och ger ett intryck av öppenhet och tillgänglighet. Bibliotekslokalen är synlig, ljus, öppet och modern, allt som det gamla inte var, och studenterna verkar trivas i miljön, berättar Lotta Haglund bibliotekschef. GIH-biblioteket är Sveriges enda offentliga specialbibliotek inom gymnastik och idrott. Tyngdpunkt ligger på humanbiologi, beteendevetenskap och historia. Biblioteket har en egen publikationsdatabas DiVa omfattar både forskning och studentuppsatser. DiVA är ju en gemenstam publikationsdatabas för flertalet andra lärosäten. D et som utmärker vårt arbete med DiVA är att vi har ett bra samarbete med studenter och anställda, som ser värdet av att synliggöra forskningen genom DiVA, säger Lotta Haglund. Närvaron på webben och i sociala medier är påtaglig. På den ständigt uppdaterade hemsidan finns bland annat fakta om högskolans och bibliotekets historia och ett bildarkiv fyllt av gymnastiknostalgi. Något som rönt stort intresse, även utanför Sverige gränser, är den fotosamling som biblioteket gjort tillgängligt på webbsidan: Som ett unikt specialbibliotek inom idrott tycker vi att det är viktigt att det syns även för externa användare, och där är webbsidan en viktig kanal. Ett gott samarbete med övriga högskolans webbarbete är en förutsättning, säger Lotta Haglund. Samverkan brukar i högskolesammanhang kallas för "den tredje uppgiften". Ett av GIH-bibliotekets aktuella samarbetsprojekt är en sida för tränare inom olika idrotter (http://gih. se/samverkan/for-tranare-/). Där kan de ta del av de kravprofiler för olika idrotter som studenterna på GIHs Tränarprogram tar fram som en del i sin utbildning. Det är en av de webbsidor på gih.se som har flest träffar, säger Lotta Haglund. 34 AVISTA Nummer

35 Sittande Lotta Haglund, stående från vä till hö: Karin Jäppinen, Anna Ekenberg, Heléne Karlsson. Vinnaren presenteras i DIK:s monter (C05:49) klockan 16:00 den 26 september. FAKTA Årets Bibliotek: Juryn bedömer verksamheten utifrån varje biblioteks förutsättningar och tittar särskilt på kriterier som användarvänlighet, organisation, stabilitet, kreativitet, utveckling, bestånd och förankring bland kunder/användare i samhället. Priset är ett stipendium om kronor. Juryn 2013 består av: Karin Linder, DIK:s förbundsordförande och juryns ordförande Urban Björstadius, journalist och programledare Gunilla C Carlsson, kulturutskottets ordförande Margareta Lundberg Rodin, prefekt Bibliotekshögskolan Borås Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie Lena Sundberg, bibliotekarie Malmö stadsbibliotek Nummer AVISTA 35

36 Smart digitalt bokprat Ny teknik används för att öka läslusten bland unga på biblioteket i Holmsund och Obbola. Sedan starten förra hösten har satsningen på Digitala bokprat gett mycket positiv respons. Text Anders Strandlund Foto Biblioteket i Holsmund Interaktiv skrivartavla och projektor med pekskärm detta är några av de nya tekniska hjälpmedel som kan användas för att öka läsintresset bland barn och unga. Sedan förra hösten jobbar biblioteket i Holmsund med Digitala bokprat för att presentera böcker på nya sätt. Lite visuell stimulans är aldrig fel, bara man gör det på rätt sätt. Det är ett spännade sätt att göra bokprat mer levande och skapa ett lässug bland de unga. Många känner sig mer delaktiga. Hittills har vi bara fått positiv respons, säger Craig McDonald som står bakom initiativet tillsammans med Kendra McDonnell. Idén föddes när biblioteket i Holmsund flyttade ihop med skolan i helt nya lokaler. Efter ombyggnaden var flera rum utrustade med interaktiva skrivtavlor. Detta gav helt nya möjligheter att skapa en totalupplevelse; boktrailers från förlagen kan varvas med att visa bokomslag, bilder och filmklipp eller länka vidare till webbsidor med bakgrundsinformation om författaren. På detta sätt kan vi beröra fler sinnen och använda fler inlärningssätt. Men ingen teknik i världen kan förstås ersätta en skicklig bokpratare, detta ska förstås ses som ett komplement, understryker Craig McDonald. Han tycker framförallt att det nya arbetssättet har fungerat väl bland barn- och ungdomar som inte är högmotiverade. Det har blivit lättare att väcka uppmärksamhet bland uttråkade pojkar i högstadiet som inte varit så lässugna, säger Craig McDonald. Arbetssättet med digitala presentationer används också vid sagostunder, bokpresentationer för vuxna och undervisning i informationssökning och källkritik. Även om många lärare använder samma arbetsmetod i undervisningen så är det ganska nytt inom biblioteksvärlden. Om man har vanlig datorvana så är det inte speciellt svårt att genomföra digitalt bokprat. Vi i Holmsund är lyckligt lottade som får möjlighet att jobba med ganska dyra grejer, men det går också alldeles utmärkt att göra digitala presentationer i exempelvis Powerpoint, säger Craig McDonald. På detta sätt kan vi beröra fler sinnen och använda fler inlärningssätt 36 AVISTA Nummer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Bakgrund och frågeställning

Bakgrund och frågeställning Bakgrund och frågeställning Jag har i flera åkt besökt Berlin. Den internationella och mångkulturella atmosfären gör att så fort jag sätter min fot i staden känner jag mig välkommen. Så när det var dags

Läs mer

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje

Skolbibliotek 2011. Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt centrum, Södertälje Skolbibliotek 2011 AKTUELL FORSKNING & HÖGINTRESSANTA PRAKTIKFALL Nya krav, möjligheter och metoder! TALARE Anette Holmqvist Skolverket Monika Johansson Bibliotekshögskolan, Borås Henrik Widaeus Pedagogiskt

Läs mer

Biblioteksplan 2014--2018

Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteksplan Datum 2014-11-07 Beslutad Kommunfullmäktige 242, 2014-12-16 1(7) Dnr 14/714-880 Biblioteksplan 2014--2018 Biblioteken i Mörbylånga kommun består av tre folkbibliotek, Mörbylånga, Färjestaden

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~ Information Kultur Läslust 1 BIBLIOTEKSPLAN Biblioteksplanen är ett politiskt förankrat dokument som ska ge en överblick över bibliotekens verksamheter samt ansvarsfördelningen

Läs mer

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli.

Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. DRAKÄGGET Det skall börjas i tid.. det som roligt skall bli. Var - och vad Ett barns språk utvecklas i samspel med andra. Vi vill stimulera små barn och deras föräldrar och pedagoger till språk- och läslust.

Läs mer

Biblioteksstrategi Täby

Biblioteksstrategi Täby Skarpäng Mål TemakvällarGribbylund Huvudbiblioteket Service Biblioteksstrategi BokpratNäsbypark Täby Mötesplatser Hägernäs Kulturupplevelser Läslust Meröppet Tillgänglighet Täby kyrkby En plats för alla

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret 2010-2011 Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan läsåret 2010-2011 1 Biblioteks- och läsutvecklingsplan samt IT Övergripande verksamhetsmål för skolbiblioteket Skolbiblioteket ska hjälpa eleverna: att utveckla

Läs mer

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås

Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson. Bokklubb och kulturklubb för barn. Paper presenterat vid konferensen. 10-11 oktober 2007 i Borås Anna-Klara Aronsson & Anette Bertilsson Bokklubb och kulturklubb för barn Paper presenterat vid konferensen 10-11 oktober 2007 i Borås Klubbverksamhet på Borås Stadsbibliotek. Tänk att få överösa barn

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9

Antal svarande: Totalt: 125 Tjejer: 74 Killar: 51. Ålder: 13-14 år: 43 15-16 år: 37 17-18 år: 27 19-20 år: 9 Över 20 år: 9 1 Vi har under tre veckor (20/6 8/7 2011) fått arbeta med att göra en marknadsundersökning om vad ungdomar tycker om biblioteken i Mjölby kommun. Det har inneburit att vi har intervjuat ungdomar på olika

Läs mer

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se HÖSTENS PROGRAM 201 3 Kävlinge bibliotek Kvarngatan 17 244 31 Kävlinge 046-73 94 72 kavlinge.bibliotek@kavlinge.se Löddeköpinge bibliotek Barsebäcksvägen 60 246 30 Löddeköpinge 046-73 95 30 loddekopinge.bibliotek@kavlinge.se

Läs mer

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012 Skolbibliotekets två främsta funktioner är att inspirera eleverna att känna läslust samt att hjälpa eleverna att förbättra sin förmåga att söka

Läs mer

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län

Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Ett läsfrämjande projekt för åk 2-3 i Västerbottens Län Inledning Med utgångspunkt från det lyckade projektet Fantasystafetten som avslutades i augusti 2010, vill vi genomföra ett läsfrämjande projekt

Läs mer

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades.

Nedan följer en sammanfattning av alla de idéer och synpunkter som presenterades. Nätverksträff 2012-09-07 Äntligen! Sådan var känslan när ett 30-tal bibliotekarier möttes i Kultur i Västs lokaler i Göteborg. Litteraturkonsulent Gunnar Südow hade kallat till nätverksträff och tanken

Läs mer

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012. Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen. Inledning För att kunna utvärdera och utveckla verksamheten på skolbiblioteken i kommunen har vi genomfört en

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Arvika läser Tove Jansson

Arvika läser Tove Jansson Projektbeskrivning Arvika läser Tove Jansson Syfte Projektet "Arvika läser Tove Jansson" avser att lyfta fram skönlitteraturen på olika sätt, med olika aktörer i Arvika kommun, och visa på att litteratur

Läs mer

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun

Biblioteksverksamheten i Karlsborgs kommun Biblioteksplan i Karlsborgs kommun Dokumenttyp: Diarienummer: Beslutande: Handlingsplan xxx.xxx Kommunfullmäktige Antagen: 2015-05-25 Giltighetstid: 2015-2017 Dokumentet gäller för: Dokumentansvar: Biblioteksverksamheten

Läs mer

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17

Ungdomsfullmäktige Göteborg 07/10/17 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Ungdomsfullmäktige

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16

Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan. Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Läs för mig! kapprumsbibliotek i förskolan Mobila bibliotek Falkenberg 2014-08-16 Vilka är vi? Helena Ahlgren Leg. logoped Kärnhuset helena.ahlgren@halmstad.se Ulrika Thorbjörnsson Barnbibliotekarie Stadsbiblioteket

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar: Hej! Tack för att du lämnar 2013 års uppgifter om kommunens folkbibliotek. Frågorna är desamma som vid föregående mätning. Notera hur lång tid det tar att sammanställa uppgifterna och fylla i enkäten,

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse Läsåret 2012/2013 Mikael Vikman, Åsa Mattsson Celsiusskolan är Sveriges största idrottsgymnasium med cirka 900 elever. Förutom idrottsklasser (Samhälls-

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30

Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 Enkät bibliotek 2013 2013-10-30 1. Är du kvinna eller man? Är du kvinna eller man? A. Kvinna 103 83,7 B. Man 20 16,3 Total 123 100 100% (123/123) 2. Hur gammal är du? Hur gammal är du? A. 0-18 1 0,8 B.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1

Förverkliga dina drömmar på. Einar Hansen. gymnasiet! Natur och Estet1 Förverkliga dina drömmar på Einar Hansen gymnasiet! Natur och Estet1 Grattis! Du har tre fantastiska år framför dig Gymnasietiden är speciell. För första gången har du möjlighet att välja skola och program

Läs mer

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik! Även om ni inte har ett skolbibliotek är det några frågor som bör besvaras. Uppe i högra hörnet i enkäten finns en knapp där du kan gå in

Läs mer

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här. . Vilken tid och veckodag skulle passa dig bäst att besöka biblioteket? "Har barn som går på förskola och vet att de har haft problem att få tider som passar att besöka biblioteket i Hovmantorp på förmiddagarna.

Läs mer

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid.

Projektet kommer med förberedelse, utförande och redovisning, löpa under drygt ett års tid. Ansökan VG regionen mars 2010 Makt och maktlöshet nio röster från Västra Götaland Ett skrivprojekt för ny dramatik. Sammanfattning Under 2010 2011 vill Barnteaterakademin utveckla sitt uppdrag vad gäller

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2011

Verksamhetsberättelse 2011 Verksamhetsberättelse 2011 Innehåll Hur leker man sig till en bättre värld?... 3 2011 -året då tusentals barn började skapa en bättre värld med Retoy... 3 Leksaksbytarbazaren och Retoy lab i Retoys verksamhet...

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012 Gender budgeting biblioteken i Askersund 212 Sammanfattning: Fler kvinnor än män besöker biblioteken i Askersund. Fler kvinnor än män lånar från biblioteken. Men kvinnorna lånar i högre utsträckning till

Läs mer

Biblioteksplan 2013-2015

Biblioteksplan 2013-2015 STYRDOKUMENT Sida 1(4) Biblioteksplan 2013-2015 Område Program Plan Riktlinje Biblioteksplan Fastställd Giltighetstid Reviderad/Uppdaterad BKU-nämnd, Till och med 2015 2012-10-31 79 Tjänsteföreskrift Diarienummer

Läs mer

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig

Biblioteksplan. Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för. Utbildningsnämnden Giltighetstid. 5 år Dokumentansvarig Biblioteksplan Dokumenttyp Fastställd Plan 2015-10-12 70 av Kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Utbildningsnämnden Giltighetstid 5 år Dokumentansvarig Kultur- och Bibliotekschef Dnr 2015.000058

Läs mer

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare

Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare Biblioteksundersökning Linköping 2012 Användare 300 telefonintervjuer med användare De som under de senaste 12 månaderna besökt Linköpings stadsbibliotek eller dess webbplats. (inklusive närbibliotek/bokbuss,

Läs mer

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek Medieplan på Rinkeby bibliotek 1. Beskrivning av nuläget. I Rinkeby bodde 2003 16 053 människor, fördelat på 5 099 hushåll, varav 67 % med utländsk bakgrund, i Tensta 17 463, varav 61% med utländsk bakgrund.

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer

Fråga 1 6 Barnens kommentarer Fråga 1 6 Barnens kommentarer Detta är en sammanställning av barnens kommentarer som lämnats i enkäten. Kommentarerna har grupperats efter fråga. För bättre läsbarhet har stavfel korrigerats. Ett stort

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda?

Kommunikation. Tror du att det finns något universellt kroppsspråk? Vilket kroppsspråk brukar du använda? Kommunikation Vi människor kommunicerar på många olika sätt. Vi ringer, mejlar och pratar med varandra. Men vi använder också kroppen väldigt mycket. När personer kommunicerar är all kommunikation inte

Läs mer

Surfplatta i förskolan

Surfplatta i förskolan Bakgrund I vår förskola så arbetar vi utifrån läroplanen som är vår lag. All personal som jobbar inom förskola i Sverige har skyldighet att följa dessa när man arbetar. Därför så utformar vi även vårt

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Varför är det viktigt att ditt barn läser?

Varför är det viktigt att ditt barn läser? LUST ATT LÄSA Många av oss föräldrar drar en lättnadens suck när barnen lärt sig läsa och vill börja läsa själva. Och visst är det en milstolpe att fira, men även efter detta har du möjlighet att uppleva

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR...

BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... Page 1 of 6 共 享 举 报 滥 用 情 况 下 一 个 博 客» 创 建 博 客 登 录 BIBLIOTEKARIEN BLOGGAR... EN BLOGG FRÅN OCH OM HTS BIBLIOTEK! DET HANDLAR OM DET SOM HAR HÄNT, HÄNDER OCH SKA HÄNDA. BLOGGEN GER OCKSÅ MÅNGA BOKTIPS PÅ

Läs mer

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009. Uppvidinge bibliotek Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten 2009 I Uppvidinge kommun finns fem integrerade folk- och skolbibliotek samt ett gymnasiebibliotek. Biblioteken har en gemensam webbplats och gemensam

Läs mer

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen Bakgrund Det här materialet hör till boken Märtas tavlor som är skriven av Johanna Immonen. Materialet är tänkt som ett stöd för dig som

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör.

Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör. Vi vidgar vyerna Välkomna till SFÖ:s konferens på Elite Park Avenue Hotel i Göteborg 19-21 april 2013 Vi vidgar vyerna. Det är det översättare gör. Som facköversättare arbetar vi dagligen med att vidga

Läs mer

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008

Folkbiblioteken i Lund. Årsberättelse 2008 Folkbiblioteken i Lund Årsberättelse 2008 Viktiga händelser 2008 Ny organisation Från 1 januari trädde en ny organisation i kraft. Biblioteksplan En plan för biblioteksverksamheten i Lunds kommun fastställdes

Läs mer

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012 Datum: 1114 Sida: 1 (9) Enkät Mariestads Stadsbibliotek 12 Mariestads Stadsbibliotek fick i uppdrag av kulturnämnden att göra en enkät om bibliotekets verksamhet. Enkäten fanns på biblioteket samt kommunens

Läs mer

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014

Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 2015-06-14 Till alla vårdnadshavare På Förskolan Vattentornet Projektplan LJUS Förskolan Vattentornet ht 2014 Bakgrund Under året hösten 2013 och våren 2014 arbetade vi med att lära oss förstå hur man

Läs mer

Förstudie: Drömspel på flera plan

Förstudie: Drömspel på flera plan Förstudie: Drömspel på flera plan Arbetet med denna förstudie pågick under oktober december 2013 Syfte och mål Som en del av det läsfrämjande arbetet vill Enköpings bibliotek och Håbo bibliotek jobba mer

Läs mer

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan

Idéer och uppfinningar för grundsärskolan Idéer och uppfinningar för grundsärskolan ETT SKOLPROGRAM FÖR GRUNDSÄRSKOLANS ÅRSKURS 1 9 SOM LÄSER ÄMNEN EFTERARBETSMATERIAL Det här materialet kompletterar lärarhandledning till Nobelmuseets skolprogram

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn

Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn Ett hem- och skola projekt Eskilstuna - februari 2013 Elspeth Randelin, skolbibliotekarie, Ytternäs skola, Mariehamn 4 av 10 pojkar ratar läsning. [ ] Men glappet mellan flickorna och pojkarna på Åland

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008

Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Rapport från seminarium i Piteå 4-5 november 2008 Förstudie till EU-projekt: Bibliotekskompaniet bibliotek och företag i samverkan 1 Bibliotekskompaniet - bibliotek och företag i samverkan Rapport från

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att KÄRLEK Under vårterminen i årskurs 8 kommer vi att arbeta med temat kärlek. Alla måste vi förhålla oss till kärleken på gott och ont; ibland får den oss att sväva på små moln, ibland får den oss att må

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är A. Man 38 36,2 B. Kvinna 65 61,9 C. Annan 2 1,9 Min ålder A. yngre än 25 år 16 15,2 B. 26 45 år 28 26,7 C. 46 65 år 26 24,8 D. äldre än 65 35 33,3 Tid för mitt

Läs mer

Inspiration till Bamses må bra tidning

Inspiration till Bamses må bra tidning Inspiration till Bamses må bra tidning Inspirationen är sammanställd av personal vid Förskolorna i Dals-Eds kommun. Förslag till arbetsgång Informera föräldrar om projektet och Bamses må bra tidning och

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

Vänskap. xx Inspiration

Vänskap. xx Inspiration xx Inspiration Vänskap mot alla odds xx Vänskap i en segregerad stad det är vad kontaktnätet Flyktingguide Göteborg vill främja. Hanna från Sverige och Zakia från Somalia har blivit kompisar tack vare

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola!

Digitala verktyg! Spaning Bölets förskola! Digitala verktyg Spaning Bölets förskola Vi fick i uppdrag att undersöka hur man använder olika digitala hjälpmedel på vår förskola. På vår förskola är vi fem avdelningar med två yngre avdelningar och

Läs mer

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors.

öten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord Biblioteksplan Kramfors kommun 2008-2011 www.biblioteken.kramfors. lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord lust kunskap möten ord lust kunskap möten ord lust k öten ord lust kunskap möten kunskap möten ord lust kuns ord

Läs mer

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild

Det här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och

Läs mer

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12

Lär på språket. Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Lär på språket Implementeringen av språkutvecklingsperspektivet i vux12 Språkutveckling i styrdokumenten Teori och metod Vad är genrepedagogik? Tre ämnen arbetar språkutvecklande Exempel från klassrummet

Läs mer

Hur det är att leva med NPF

Hur det är att leva med NPF Hur det är att leva med NPF Göteborg 22 oktober 2015 Föreläsare: Anders Moberg www.attention-utbildning.se Vägen till diagnos Lekar Mamma VS Mig Mamma VS Barnavårdscentralen 2 ADHD klass Egen undervisning

Läs mer

Biblioteksplan 2009-2012

Biblioteksplan 2009-2012 Biblioteksplan 2009-2012 1 Bakgrund och Syfte...utgår från invånarnas behov av biblioteksservice...ta tillvara de resurser som finns, skapa beredskap för framtidens krav och stimulera till utveckling 2

Läs mer

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k

Nu, då och sen. m i n e g e n b o k Nu, då och sen m i n e g e n b o k Innehåll Hur mår du idag? Rita ansikten i den gula ringen! Hej! Det här är din egen bok 3 Det här är jag idag 4 5 Min resa 6 Mitt nya hem 7 Så här såg det ut där jag

Läs mer

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Stadsbibliotekets enkätundersökning Stadsbibliotekets enkätundersökning Enkäterna delades ut torsdag 2 april 26 till och med onsdag 26 april 26 med jämn spridning avseende tidpunkt för besök, kön och ålder. Dock kan man i svaren notera att

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

BARN & UNGA. Kulturspäckad höst på Lindängenbiblioteket! Sommarbokenfest. Sagostunder. Sångstunder

BARN & UNGA. Kulturspäckad höst på Lindängenbiblioteket! Sommarbokenfest. Sagostunder. Sångstunder BARN & UNGA Kulturspäckad höst på Lindängenbiblioteket! Vi hoppas att ni vill besöka oss i höst, då vi har en mängd spännande aktiviteter och program för alla åldrar! Nytt för terminen är bland annat Kulturögonblick

Läs mer

Hitta information (kurs C)

Hitta information (kurs C) Hitta information (kurs C) I dagstidningar finns det ofta annonser för olika typer av nöjen och aktiviteter. Svara på frågorna med hjälp av annonserna på nästa sida. A. Var kan man lyssna på musik gratis?

Läs mer

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011

Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Biblioteksplan för Svedala kommun 2008-2011 Bibliotekslagen (SFS 1996:1596) fick år 2005 ett tillägg som säger att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka och

Läs mer

Rivstarta ditt skrivprojekt!

Rivstarta ditt skrivprojekt! Rivstarta ditt skrivprojekt! Introduktionsbrev Välkommen till distanskursen för dig som vill rivstarta ditt skrivprojekt! Du vill skriva men har troligen inte kommit igång än eller så kanske det tagit

Läs mer

Handlingsplan 2012/Förskola

Handlingsplan 2012/Förskola Handlingsplan 2012/Förskola Hyllie stadsdelsförvaltning Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: Marie Ljunghäger 20120229 1 Marie Ljunghäger Hyllie stadsdelsförvaltning Sofieholm Alla Malmöbor

Läs mer

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA

VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN. Biblioteksplan. Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA VERSION DIARIENUMMER 2012-02-03 2012-2015 KULTURFÖRVALTNINGEN Biblioteksplan Kvalitetsgarantier och åtaganden BIBLIOTEK VALLENTUNA Innehåll 1. Kvalitetsgarantier för biblioteks- verksamheterna i Vallentuna...

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Gyllene regeln i praktiken

Gyllene regeln i praktiken Gyllene regeln i praktiken www.pingstung.se nyheter Ett material för: Läger Barngrupper Skolklassen Församlingen MATERIAL 1) Affischen: Det är coolt 2) Småkort 10x4cm: Det är coolt 3) T-shirt 4) Knapp

Läs mer

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan

Terminsplanering i Svenska årskurs 9 Ärentunaskolan På arbetar vi tematiskt med läromedlet Svenska Direkt. I årskurs 9 arbetar vi med arbetsområdena Konsten att påverka, Konsten att berätta, Konsten att söka och förmedla information, Praktisk svenska och

Läs mer