Samlad skog EN FRAMTIDSFRÅGA FÖR DALARNA. En sjundedel av Dalarna ägosplittrat. Omarrondering så går det till

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Samlad skog EN FRAMTIDSFRÅGA FÖR DALARNA. En sjundedel av Dalarna ägosplittrat. Omarrondering så går det till"

Transkript

1 FOTO ULF PALM Samlad skog EN FRAMTIDSFRÅGA FÖR DALARNA En sjundedel av Dalarna ägosplittrat En sjundedel av hela Dalarna, cirka hektar skogsmark, är fortfarande starkt ägosplittrat. Att förbättra fastighetsstrukturen är en framtidsfråga för länet för markägare, näringsliv och kommande generationer, säger landshövding Ingrid Dahlberg. SIDAN 3 Omarrondering så går det till Initiativet tas av markägarna. SIDAN 6 Natur- och kulturvärden lyfts fram I en omarrondering vägs även natur- och kulturvärden in. Det kan handla om värdefulla naturområden, fäbodar och gamla färdvägar. SIDAN 7

2 2 SAMLAD SKOG Omarrondering. Utanför länsgränsen ett i det närmaste okändt ord. I Dalarna desto mer aktuellt. Inte undra på eftersom länet är det i särklass mest ägosplittrade i Sverige. Det handlar om att förbättra fastighetsstrukturer och ägandeförhållanden. Att föra samman små, spridda skiften till större enheter för att göra marken mer lättbrukad och därmed öka lönsamheten. Men det handlar också om annat. Om kultur- och naturvärden. Om jakt och fiske. Om skiften som gått i släkten i generationer. I de regler och rutiner som i dag gäller för omarrondering uppmärksammas också dessa frågor på ett annat sätt än tidigare. Den här tidningsbilagan berättar om varför minskad ägosplittring är en stor framtidsfråga för Dalarna. Om den historiska bakgrunden. Om hur en omarrondering går till. Om praktiska frågor, och om känslor. Vi vill ge en bild av varför bättre fastighetsstruktur är viktig för Dalarna och hur man kan lösa de problem som finns. LÄNSSTYRELSEN LANTMÄTERIET SKOGSVÅRDSSTYRELSEN Samlad skog Utgiven av Länsstyrelsens Dalarna, Lantmäteriet och Skogsvårdsstyrelsen Dalarna-Gävleborg Ansvarig utgivare: Jack Zinderland, Länsstyrelsen Text: Sven-Olof Sundin Form: Oform Tryckt hos Dalarnas Tidningar, Falun, 2003 Gammal och ny fastighetsindelning i Djura respektive Gagnef. Karta: Lantmäteriet. Dalarna Sveriges mest ägosplittrade landskap Nära hälften av alla skiften i Sverige finns i Dalarna. Orsaken till ägosplittringen hittar vi i en tradition som faktiskt är både jämlik och jämställd. IDalarna har gården inte, som på många andra håll, gått till äldste sonen utan delats mellan arvingarna, både manliga och kvinnliga. Detta har dock med tiden ofta lett till många skiften och ibland ett komplicerat samägande. Under 1700-talet ökade landets befolkning, vilket innebar ökade krav på produktion av jordbruksprodukter. Jordbruket fick större betydelse och ny teknik började användas. Samtidigt växte kritiken mot ett splittrat ägande som hindrade utveckling och matproduktion. Storskifte Storskiftet, som startade i mitten av 1700-talet, var avsett att ge bättre markutnyttjande och ett effektivare jordbruk. I slutet av 1700-talet hade storskiftet genomförts i stort sett hela landet utom i Dalarna. Här inleddes det först 1803 och tog nära hundra år att genomföra. Bruket att vid arv dela jorden mellan olika personer var dock starkt och trots lagstiftning delades marken.. och laga skifte Resultatet blev fortsatt uppsplittring och i början av 1900-talet krävdes ytterligare insatser då ett rationellt skogsbruk omöjliggjordes där jordstyckningen var långt driven. Det laga skifte som blev följden möttes med misstro och kunde bara genomföras på några få platser. Med hjälp av den så kallade Dalalagen, som stiftades 1932, kunde ytterligare laga skifte genomföras. Mellan 1930 och 1984 genomfördes laga skifte för cirka hektar. De första omarronderingarna Nästa steg är den nya fastighetsbildningslagen som stiftades 1972 och innebar möjlighet att förenklat och snabbare genomföra strukturrationalisering, som nu kallades omarrondering. De första omarronderingarna inriktades på att bygga upp bärkraftiga företag, minimistorleken för skogsfastigheterna sattes till hektar. De mindre skogsinnehaven samlades i gemensamhetsskogar. Minskat arealkrav 1994 gjordes förändringar i fastighetsbildningslagen, minsta arealkravet för en egen fastighet sattes till 5 hektar. Detta för att göra det mer intressant även för mindre markägare att omarrondera sin mark. Hittills har närmare hektar omarronderats, men ytterligare cirka hektar är i stort behov av strukturförbättring, främst i Siljansområdet. Man ska komma ihåg att Dalarnas bibehållande av de gamla gränserna också varit till nytta för länet, säger länsantikvarie Ulf Löfwall. Det har skapat ett unikt kulturlandskap som inte minst bidrar till Dalarnas styrka som turistlän. Därför är viktigt att man i dag arbetar med att också väga in kulturvärden vid omarronderingar.

3 SAMLAD SKOG 3 En framtidsfråga för Dalarna Dalarna är sist i landet med att omarrondera skogsmarken för att få bättre fastighets- och ägarstruktur. Nu måste vi klara av ägosplittringen i Dalarna! Det skulle stärka Dalarnas förutsättningar i många avseenden. Det är en framtidsfråga för länet, säger landshövding Ingrid Dahlberg. Dalarna har i dag omkring hektar skogsmark som anses svårt ägosplittrad och i behov av en bättre fastighetsstruktur. Det är en sjundedel av hela länet lika mycket som den sammanlagda ytan i Gagnefs, Leksands och Rättviks kommuner. Skogen spelar en mycket viktig roll för Dalarna, konstaterar Ingrid Dahlberg. För den enskilda skogsbrukaren, för näringslivet, för samhället och i förlängningen för kommande generationer. Vi måste kunna ta tillvara den här tillgången på ett bra sätt! Fem projekt pågår Omarrondering är en fastighetsbildningsåtgärd, där ett område med små och ofta spridda skiften sammanförs till större och mer sammanhängande skogsmark. Målet är att få en skog som är mer lättbrukad och att det ska ge bättre ekonomi både för den enskilda skogsägaren och samhället. I dagsläget pågår fem olika projekt och ytterligare ett mer omfattande är i inledningsskedet. Tillsammans handlar det om en skogsareal på drygt hektar och berör mellan och markägare. Det är ett omfattande arbete som kräver både tid och personalresurser. Allt fler positiva Det här är Dalarnas stora möjlighet att en gång för alla komma till rätta med den splittrade skogsmarken, säger Jack Zinderland på Länsstyrelsens markfunktion. Jag upplever att det på senare tid är fler branschorganisationer LRF, Samlade skiften och tydliga rågångar underlättar för dagens och nästa generations skogsägare. Ingrid Dahlberg Jack Zinderland Mellanskog, sågverken och kommuner som nu är beredda att aktivt stödja arbetet med att få en bättre fastighetsstruktur. Jag tror också att de förändringar i bestämmelserna, som gjorts på senare år, innebär att många markägare blivit mer positiva. Det gäller t ex att arealkravet har sänkts till 5 hektar och alla erbjuds köpa tillskottsmark för att nå upp till detta arealkrav. För den enskilde skogsägaren innebär en omarrondering stora möjligheter till ett lönsamt skogsbruk, bättre utnyttjande av skogs- fastigheten och i många fall en trygghet i ägandet. Samhällsnytta Från allmän synpunkt finns skogsbrukspolitiska, regionalpolitiska och andra samhällsekonomiska motiv för en omarrondering. Ägosplittringen i Dalarna medför enligt en statlig utredning merkostnader för det allmänna myndigheter, statliga verk etc på ca 10 miljoner kr årligen. Efter en omarrondering ökar aktiviteterna och sysselsättningen i skogsbruket. I samband med omarronderingen inventeras och dokumenteras kultur- och naturvärden. Ta t ex det här med att hålla odlingslandskapet öppet, säger Jack Zinderland. Samhället kan inte ta den uppgiften, där måste vi lita till en aktiv landsbygd med jord- och skogsbruksföretag. En viktig förutsättning är att man har välarronderade, rejäla skiften som ger ekonomiska förutsättningar för att bo kvar och driva ett företag. Idag har Länsstyrelsen en egen markreserv som är värd omkring 150 miljoner. Det är mark som är avsedd att användas för att underlätta omarronderingsarbetet genom utförsäljning till markägarna. Det här är mark som vi vare sig kan eller ska äga under någon längre tid, säger Jack Zinderland. Den ska vara ett verktyg i arbetet med att få en bättre markstruktur. Uppvaktade riksdagen Men för att bättre kunna planera och genomföra fastighetsstrukturarbetet behövs både ökade statliga bidrag och personalresurser. En delegation bestående av bl a landshövding Ingrid Dahlberg, överlantmätare Agneta Ericsson och länsjägmästare Jan Hedlund uppvaktade i slutet av januari riksdagsledamöterna på dalabänken och pekade på behovet av en mer långsiktig finansiering. Jag upplever att intresset och engagemanget är stort, och att det finns gott hopp om att frågan lyfts och man fattar de beslut som behövs, säger Ingrid Dahlberg. Då ökar möjligheterna för Dalarna att på ett riktigt bra sätt ta vara på den resurs skogen är, och slippa den tvivelaktiga positionen som i stort sett det enda län i Sverige som har kvar ägosplittringen.. Bättre avdragsmöjligheter Nu förbättras avdragsmöjligheten i samband med omarrondering. Finansdepartementet föreslår att hela omarronderingskostnaden får dras av vid inkomstbeskattningen. Finansdepartementet har nyligen skickat ut förslaget på remiss om att hela den kostmad skogsägaren har ska vara avdragsgill. Departementet skriver i sin promemoria att det ur rationaliseringssynpunkt kan stimulera det fortsatta omarronderingsarbetet. Detta tillsammans med den samhällsekonomiska aspekten gör att finansdepartementet anser att avdragsrätten bör införas. Frågan ska behandlas i riksdagen men mycket tyder på att de ekonomiska förutsättningarna för en omarrondering nu ytterligare förbättras för skogsägaren. Den genomsnittliga kostnaden för markägaren ligger idag på ca 10 kronor per kubikmeter skog. FAKTA SKOGSBRUKET 3 Den totala arealen i Dalarna är 2,7 miljoner hektar. Av det är 1,9 miljoner hektar (70 procent) produktiv skogsmark hektar är starkt ägosplittrat 3 Skogen i Dalarna utgör 8 procent av Sveriges totala skogsmark. 3 Det totala virkesförrådet är 216 miljoner skogskubikmeter och varje år är tillväxten 7,3 miljoner skogskubikmeter. 3 Den årliga avverkningen är i genomsnitt 5,5 miljoner skogskubikmeter per år. Det motsvarar 76 procent av tillväxten.

4 4 SAMLAD SKOG Bertil tvekade men tänkte om för barnen Bertil Ollas var först tveksam till omarrondering men har tänkt om. Nu vill jag förbättra skogen så att barnen blir intresserade och kan ta över och bruka den. Bertil Ollas flyttade hem igen från Stockholm till Dalarna och Ollasgården i Lenåsen Byggjobben byttes mot jord- och skogsskötsel på föräldragården. Då en gård med 16 hektar skog, idag efter flera tillköp omfattar skogen 35 hektar fördelat på 14 skiften. Ett är 50 m brett och 1 km långt. Det var väl för att barnen skulle få en bra uppväxtmiljö som vi flyttade hem igen, berättar Bertil Ollas när vi sitter vid köksbordet. Det ofta tunga byggarbetet har satt sina spår och idag är Bertil förtidspensionerad och delar sin tid mellan fåren och den skog som hör till gården. Barnen är utflugna och studerar på annan ort men har sina rötter i Lenåsen. Samlad skog Jag har hela tiden varit inställd på att låta barnen ta över och sköta skogen. Jag är intresserad men rent praktiskt kan jag inte arbeta med tyngre skogsarbete. Då är det bättre att en yngre generation får fortsätta. På köksbordet ligger skogskartan med skiften, beståndsindelningar och vägar. Nedanför gården, i den skogsbacke där fåren brukar beta, finns flera mindre skiften som egentligen inte hör till den egna skogen. Det fungerar visserligen som bete men det vore bättre att få en mer samlad skog. Om mina barn ska ta över skogen så vill jag att det ska vara lättare att sköta den. Små och långa skiften är inte rationellt, säger Bertil. Helst av allt vill han få merparten av sin skog samlad i anslutning till gården. Kartan visar att det säkert skulle finnas förutsättningar för att han ska kunna genomföra sin plan. Negativ först Det var 1991 som Bertil Ollas första gången började fundera på vad en omarrondering skulle innebära.. Då var många punkter som var osäkra, bland annat hur det skulle gå med de mycket små markinnehaven. Kravet på 20 eller 40 hektars minsta areal, som fanns då, gjorde att jag i början var Ett av Bertils nuvarande skiften är 50 m brett och 1 km långt. Om mina barn ska ta över skogen, vill jag att den ska vara lättare att sköta, säger Bertil Ollas. negativt inställd till att delta i en omarrondering. Det skulle innebära att jag med det lilla skogsinnehavet inte skulle kunna få en egen skogsmark och jag visste inte om jag skulle kunna köpa upp så mycket att jag kunde få ett eget skogsinnehav. Sänkt arealkrav Några år senare blev frågan åter aktuell och när minsta arealkrav sänktes till 5 hektar blev omarronderingsfrågan mer intressant. Det är klara brukningsfördelar med att ha skogen samlad. Dessutom blir det betydligt mindre rågångar att sköta och hålla reda på. I det här tänkta omarronderingsområdet finns det många naturliga gränser som kan utnyttjas för att skapa nya skiften. Men framför allt är en väl arronderad skog mer intressant för barnen att ta över och sköta. Många byten genom historien Bertil Ollas är intresserad av släktforskning. Han har funnit att det under släktenas gång skett stora förändringar i markinnehavet. Det är långt ifrån så att den nuvarande marken alltid hört till den egna släktgården. Giftermål och andra händelser i en by har ofta inneburit att skogsskiften bytt ägare och förändrats i storlek. Det är klart att det kan ligga känslor i att föra den egna gårdens skog vidare, men samtidigt ska man komma ihåg att det alltid skett förändringar och byten. Egentligen skulle alla släktforska för att få se hur det egentligen sett ut. Per-Erik hade 200 hektar på 140 olika skiften 1986 hade Per-Erik Liss i Gagnef sina 200 hektar skog fördelat på 140 skiften. Det var ohållbart och jag insåg att något måste göras. Som ordförande i LRF hade Per Erik Liss satt sig in i problemet med splittrad skogsmark. Han hade själv praktisk erfarenhet, samarbete, gemensamma avverkningar och skogsbruksåtgärder hjälpte till att klara en del av problemen. Men det räckte inte och när det i mitten av 80-talet blev aktuellt med en omarrondering tvekade inte Per Erik att vara med. Med den splittrade situation gick det inte att bruka skogen, vi ägde småskiften över hela socknen! Tog tio år Det tog tio år att genomföra omarronderingen i Gagnef men det var ett omfattande arbete och många frågor och önskemål som skulle lösas på bästa sätt. Det var värt arbetet och tiden, det man gjorde var en åtgärd som ska räcka en bra bit in i framtiden. Idag är Per Erik nöjd, inte minst med tanke på att nästa generation nu tagit över en betydligt bättre samlad och mer lättskött skogsmark. Det man skulle önska är att även åkermarken omfattades och fick samma status i en omarrondering. Då skulle vi få stora förbättringar och samlad jord även för åkermarken. Stort ingrepp Per Erik Liss betonar att man inte får nonchalera problem och att det kan vara besvärligt att både En omarrondering är en satsning för framtiden, säger Per-Erik Liss. acceptera och att genomföra en omarrondering. Det är mycket som ska hanteras, inte minst skogsmark som man brukat och som känns väldigt personlig. Men det är ändå en satsning för framtiden och värd att gå igenom, anser han. Han tror att det skatteförslag om avdragsrätt för kostnaden som nu lagts fram, kan öka intresset för omarrondering. Under min tid som LRF-aktiv arbetade vi för att få göra avdrag. Nu verkar det äntligen som det blir så!

5 Tage vill inte störa bysämjan ver 80 procent av de markägare som genomfört en omarrondering säger sig vara positiva till resultatet. Förutsättningen är ett noggrant förarbete, information till markägare och en objektiv inställning. Det visar två examensarbeten om omarronderingar i Dalarna. 88 procent nöjda Ett examensarbete vid Kungliga tekniska högskolan gäller en omarrondering i Bonäs-Våmhus. Man har studerat åsikter och reaktioner i samband med förrättningen. Det är frågor om tvång, önskemål och inställning till omarronderingen före och efter att den genomförts. Jag tror på frivilliga byten och samråd vid skogsköp. Dessutom är jag rädd om bygemenskapen, säger Tage Hanser i Orsa. För Tage Hanser kan man säga att skogen inramar hans liv. Det började tidigt med skogsarbete och i dag som 70-åring visar han ett aktivt intresse för såväl skogsbruk som att göra skogen rationell. Under hela sitt yrkesverksamma liv vid SJ har skogen funnits där som rekreation och en andra arbetsplats. Idag bor han i det egenhändigt timrade huset strax intill föräldragården. I bokhyllan finns bilder på lokföraren som forslat såväl människor som gods på dalajärnvägar men också pärmarna med skogsfakta, markköp och fakta kring omarronderingsplanerna för Orsa. Ett 20-tal markägare i Orsa har ansökt om en utredning för eventuell omarrondering i Orsa. Den skulle omfatta drygt markägare med sammanlagt närmare hektar skogsmark. Tage Hanser menar att endast ett fåtal av markägarna vill ha en omarrondering. Han tar fram pärmen med skogskartorna och visar på sitt markinnehav. Jag har under många år försökt samla skogen till större skiften. Alla tillköp jag gjort har skett i anslutning till den egna fastigheten. Det är väl bara på några få ställen där jag har mindre skiften, och där är jag beredd att byta bort så att det blir mer samlad skog. Det skulle inte falla mig in att köpa mark som inte ligger i anslutning till mitt nuvarande innehav. Jag vill heller inte göra några köp som skulle kunna störa bysämjan. Behövs inte Tage Hanser anser inte att det behövs en traditionell omarrondering i Orsa. Han reagerar också han mot kostnaden som han tycker blir för hög. Dessutom är han inte säker på att han får behålla den mark som han under flera år lagt ner mycket arbete och pengar på att samla i större skiften. Känslan för den skog man arbetat i och med är naturligtvis stor. Den betyder mycket och jag och många med mig vill ju behålla det vi har idag. Det finns andra vägar att nå fram till en bättre fastighetsstruktur. Jag ställer mig frågan varför inte vi här i Orsa kunde få använda oss av den så kallade Äppelbomodellen, det vill säga att på frivillighetens väg förbättra markstrukturen. Drygt 300 slumpmässigt utvalda markägare fick ta ställning till ett antal frågor. Drygt 200 svarade, som har olika storlek på markinnehavet inom omarronderingsområdet. 88 procent av de tillfrågade ansåg i sina svar att det var nöjda när de såg på den genomförda omarronderingen i sin helhet. Några i undersökningen hade synpunkter på tiden för genomförandet och arealkravet. Drygt 80 procent av markägarna ansåg att deras önskemål blivit helt eller delvis tillgodosedda. De markägare som deltagit i informationsmöten, önskemålsdagar och sammanträden hade en mer positiv bild till omarronderingens resultat. Känslan för den skog man arbetat med i många år är stor. Jag vill behålla det jag har i dag, säger Tage Hanser. Gamla skiftesgränser Av de skogsägarna i Orsa finns det ett antal som äger marker där skiftesgränserna inte förändrats sen storskiftet. Här menar Tage Hanser att det inte är nödvändigt med en omarrondering. Han anser dessutom att staten fått tillräckligt med pengar från skogsägarna. Under generationer har det skett förändringar som staten tillåtit och som kostat förrättningspengar, nu vill man återställa det De flesta positiva efter omarronderingen Ö Gammelkroppa skogsskola genomförde sin undersökning på ett omarronderingsprojekt i Gagnef som startade 1983 och avslutades Totalt omfattade omarronderingen hektar där antalet markägare minskat från till skiften blev Vid starten fanns skiften med ett genomsnitt på 1,5 hektar. När omarronderingen var genomförd fanns skiften på i genomsnitt 26 hektar. Gemensamhetsskogen omfattade 465 hektar med cirka 90 markägare. En tredjedel av de slutliga markägarna hade då gjort tillköp och ingen hade tvingats sälja sin mark. och det skulle också kosta stora summor. På många ställen är arronderingen redan i dag bra. Jag tror på frivilliga byten och samråd vid skogsköp. Vi har en mycket bra bygemenskap i Orsa och jag tror att den skulle ta skada om man genomför en omarrondering. 60 procent av markägarna i omarronderingen anser att lönsamheten ökat och att skogsbruket underlättats av omarronderingen. 85 procent av de tillfrågade säger sig vara positiva till resultatet. Den största förändringen har skett hos mindre markägare som blivit mer positiva under arbetets gång. Vägar och jakt I samband med omarronderingen byggdes ett antal skogsbilvägar. 85 procent av markägarna är positiva till de vägar som byggts. En majoritet anser att möjligheten till jakt inte påverkats av omarronderingen. De flesta tycker att marken ska ingå i jaktvårdsområden efter omarronderingen. SAMLAD SKOG 5 Hektar, virkesvärde och känslor En omarrondering rymmer många moment och många känslor. Skiftesgränser ändras och skogsmark byts, ibland skog som brukats under flera generationer. Känslorna är inte bannlysta och förbisedda i en omarrondering, säger Per Holmberg på Lantmäteriet i Mora. Skog som varit i släktens ägo under många år, kanske generationer, kan vara svårt att byta mot annan mark. Samtidigt pekar han på andra erfarenheter i sitt arbete inom Lantmäteriet. Även för ny mark kan man snabbt få både intresse och känslor. Det finns tillfällen då vi föreslagit en lösning som presenterats för markägaren och lagt ut skifte. Om vi senare tvingats göra justeringar har det visat sig, att den nya markägaren inte vill göra den förändringen. Han eller hon har redan riktat sitt intresse och engagemang mot det nya skogsinnehavet och börjat planera för skötseln. Många faktorer i ekvationen Ibland finns möjlighet genom förhandling med markägarna att uppnå samförståndslösningar som även tar hänsyn till känslomässiga skäl. Det är förstås inte alltid lätt att hitta den idealiska lösningen för alla. Vi har att arbeta med en ekvation där det finns inslag som skiftesstorlek, virkesvärde, önskat område, känslor, jaktfrågor och kulturvärden och nyckelbiotoper. Det är en ekvation som inte ens en dator kan klara av att lösa, konstaterar Per Holmberg. Vid en omarrondering kan man även ta hänsyn till känslor, säger Per Holmberg, Lantmäteriet i Mora. FAKTA OMARRONDERING I SVÅRT ÄGOSPLITTRADE OMRÅDEN 3 Antalet fastigheter, skiften och samfälligheter minskar normalt med procent vid omarrondering 3 Minimiarealen efter en omarrondering är 5 hektar skogsmark. Alla som vill har möjlighet att köpa till mark för att uppfylla minimikravet 3 Varje skifte får tillgång till skogsbilväg efter en omarrondering 3 Nya rågångar stakas ut och utmärks runt de nya skogsskiftena. Rågångslängden minskar normalt med procent vid en omarrondering 3 Alla får en skogsbruksplan 3 Samägandet reduceras kraftigt 3 Det tar i dag ca 3 4 år att genomföra en omarrondering 3 Markägarna betalar i genomsnitt ca 10 kr per m 3 3 Värdet på skogen ökar med ca 25 kr per m 3 i genomsnitt efter en omarrondering 3 Staten bidrar med 50 procent av kostnaden 3 Omarronderingar pågår i Åhl och Venjan och har just avslutats i Björbo och Bäsna. I Lenåsen m fl byar är det inledande arbetet igång 3 I Orsa finns ansökningar om omarrondering

6 6 SAMLAD SKOG Omarrondering. Så går det till En omarrondering är en process i många steg som börjar med att markägarna anmäler intresse. Om omarronderingen inte blir av betalar staten de kostnader som uppkommit. Markägarna tar initiativet Det är markägarna i ett om- som tar initiativet till att eråde undersöka förutsättningarna för en omarrondering. Önskemål om mer samlade och större skiften för att få en bättre markstruktur och därmed ett effektivare skogsbruk är ofta anledningen. Den första informationen får markägarna vid informationsträffar eller öppet hus-aktiviteter. Här har man möjlighet att ställa frågor om t ex villkor, omfattning, storlekskrav och vilka ekonomiska förutsättningar som gäller. Efter den första informationskontakten brukar ett antal markägare välja att skicka in förrättningsansökan till Lantmäteriet. Önskemålsdagar I personliga samtal under rönskemålsdagar har markägaren möjlighet att framföra sina önskemål. Önskemålen och synpunkterna dokumenteras både i formulär och på markkartor. Förslag, opinionsundersökning Med hjälp av färska flygbil- görs en noggrann flyg- tder bildtolkning i enhetliga bestånd och en uppskattning av viktiga skogliga uppgifter. Därefter utarbetas ett grovt förslag till ny skiftesindelning i huvudsak baserat på markägarnas önskemål. Förslaget skickas ut till alla markägare, som får lämna synpunkter. Därefter görs en opinionsprövning, då varje markägare får säga om han/hon vill att omarronderingen ska fortsätta eller inte. Beslut tas sedan om omarronderingen ska fortsätta. Om motståndet är för starkt ställs omarronderingen in. Staten betalar i så fall de kostnader som uppkommit. Förslag till skiftesplan granskas. Markägarkommitté Om omarronderingen fortsätter utser markägarna en u markägarkommitté som har en betydelsefull roll för det fortsatta arbetet. Kommittén bereder tillsammans med förrättningsmännen olika frågor. Det kan gälla eventuella vägbyggen, värderingsgrunder, hur skiftesdelningen ska gå till och hur förrättnings- och hantlangningskostnaden ska fördelas. Skiftesplan Nu startar arbetet med inventering och värdering av alla i skiften som ska ingå i omarronderingen. En viktig del i inventeringsarbetet är att redovisa varje markägares tidigare innehav, såväl areal som virkesvolym och värde. Dessa uppgifter är avgörande för dimensioneringen av markägarens nya markinnehav. Värdefulla natur- och kulturområden och objekt beskrivs och noteras i kartmaterialet. En definitiv skiftesplan arbetas Utstakning av rågångar Skogsinventering. I personliga samtal har markägarna möjlighet att framföra önskemål. fram med hjälp av ett så kallat GISsystem. Det är en plan som markägaren granskar och har möjlighet att lämna synpunkter på. Skiftesplanen justeras med hänsyn till inkomna synpunkter. Målet är att skiftesplanen ska godtas av de allra flesta markägarna. Ekonomisk redovisning och utstakning En ekonomisk avräkning oupprättas och beskriver vad skiftesplanen ekonomiskt innebär för varje markägare i förhållande till markägarens tidigare markinnehav. I fält görs nu utstakningen på marken av de nya fastighetsgränserna, som markeras, huggs upp och målas för att klart synas i terrängen. Beslut och fastighetsrättslig beskrivning Sammanträden genomförs pför att besluta om ny skiftesindelning, ersättningar, tillträde och kostnadsfördelning. Därefter görs en fastighetsrättslig beskrivning av de nya fastigheterna, en förrättningskarta samt en skogsbruksplan. Stora maskiner på små skiften dyr kombination Merparten av dagens avverkningar utförs maskinellt. Att använda en effektiv maskin på små avverkningar är ofta en dyr kombination. Manuell avverkning med motorsåg har idag ersatts av maskinell avverkning med effektiva maskinsystem. Tunga arbeten i skogen utförs av maskiner och mindre arbetskrävande arbeten som röjning, plantering, rågångsarbete och att planera skogsskötseln utförs ofta av skogsägaren. Transporter och förflyttningar av skogsmaskiner mellan avverkningstrakter innebär kostnader för maskinsystemen. Ju oftare man måste flytta desto mer tid får användas för improduktivt arbete. Det är inte ovanligt att stora effektiva maskiner används på små avverkningar och det höjer kostnaderna samtidigt som nettot blir mindre för skogsägaren. Forskningsstiftelsen Skogsarbeten har studerat förhållandet maskinkostnad och storlek på avverkningen. Resultatet visar att när objekt- storleken minskar ökar kostnaden kraftigt. I undersökningen konstateras att andelen maskinkostnad är relativt oförändrad ner till en viss storlek på avverkningen. Den gräns där kostnaden skjuter i höjden är delvis beroende på typ av maskinsystem. I det kalkylexempel som Skogsarbeten visar ligger gränsen vid cirka 200 skogskubikmeter, vilket motsvarare ca 2 ha. Delvis kan man undvika höga maskinkostnader genom att samordna drivningar på flera intilliggande skiften. Det är inte dock alltid det går på grund av skiftande åldrar i skogen. Ett samlat skogsinnehav är oftast den bästa sättet att göra avverkningen effektiv och nettot maximalt.

7 SAMLAD SKOG 7 Vid en omarrondering undantas fäbodarna. Kultur- och naturvärden lyfts fram Dagens omarronderingsarbete inriktas inte bara på rågångar, virkesvärde eller vägar för bra tillgänglighet. Det är också viktigt att ta hänsyn till kulturmiljö, naturvärden och fornlämningar. Fäbodar, gamla gränser, lämningar och värdefulla naturområden kan vara svåra att se och det krävs en noggrann inventering av hela området, där man också lyfter fram det som eventuellt göms av skogen. Ett exempel där detta redan praktiseras är i Lenåsen i Rättvik, där man inför omarronderingen gjort en heltäckande kulturinventering av t ex husgrunder, kolbottnar och kyrkstigar. Viktigt för att se vad som ska bevaras och också uppskattat av folket i bygden som får veta mer om sin historia. Fäbodarna har varit en del av Dalarnas jordbruk och skog. Historiskt en förutsättning för jordbruket, idag en värdefull kulturmiljö som vi ska bevara. Arbetet Naturvärdena vägs också in i en omarrondering. på fäboden gav traditioner och spår efter mångårigt fäbodliv. Det är inte bara husen och det öppna området kring fäboden. I ytterområdena ligger odlingsrösen, husgrunder, buffringsvägar och mycket annat som i dag är täckt med skog. Avverkas skogen finns risk att värdefulla historiska lämningar skadas eller försvinner. Fäbodarna undantas Vid en omarrondering undantas fäbodarnas bebyggelsedel och dess närområde. När en omarrondering planeras kan man i förväg Det är viktigt att värna om landskapets historiska mönster, säger Johanna Jansson, Länsstyrelsens kulturmiljöenhet, som ansvarat för inventeringen i Lenåsen. bestämma att undanta fäbodar efter deras historiska utbredning och låta gamla gränser fortleva som ett skydd för fäbodmiljön. Målet är att gränsläggningen runt fäbodarna alltid ska anpassas så att natur, kulturmiljö- och upplevelsevärden får förutsättningar att bestå och öka. Unik ställning Med den långa traditionen av ett väl utvecklat fäbodväsende och de många idag levande fäbodarna har Dalarna en unik ställning. Internationellt uppmärksammas fäbodarna och för länets turistnä- ring ligger här stora möjligheter. När det gäller naturvården måste man se till hela skogslandskapet. Naturvärdena ligger i dag mycket ojämnt fördelade. Vissa skogsägare har stora områden på sina fastigheter, andra har mycket små eller inga naturområden alls. I dagens omarronderingar finns möjlighet att bilda naturvårdssamfälligheter i områden med naturvärden som är så stora att de inte bör läggas på enskilda markägare. Miljömålen Omarrondering kan ge ett bättre skydd för känsliga och värdefulla områden. Processen ska inkludera miljö- och konsekvensbeskrivningar av förändringarnas betydelse för biologisk mångfald och övriga naturvärden samt kulturvärden och rekreationsvärden. På så sätt kan omarrondering bidra till att åstadkomma levande skogar, sjöar och vattendrag samt myllrande våtmarker så som dessa beskrivs i de förslag till regionala miljömål som presenterats av Skogsvårdsstyrelsen och Länsstyrelsen Dalarna. Markbytesprojekt alternativ där ägosplittringen är måttlig Förbättring av fastighetsstrukturen kan ske genom markbytesprojekt. Tanken med arbetsmodellen är att i nära samarbete med markägarna och med relativt små insatser åstadkomma strukturförbättringar i områden, där ägosplittringen är måttlig. Arbetssättet är inte lika genomgripande som en omarrondering. Det byggs inga nya vägar, befintliga gränser används ofta och skogsbruksplaner görs ej. Det enklare arbetssättet inom måttligt ägosplittrade områden medför därför relativt låga kostnader. Stefan Josefsson, Länsstyrelsen. Arbetsmodellen bygger helt på frivilliga avtal, säger Stefan Josefsson, Länsstyrelsen. Det är viktigt att understryka att den här formen av förbättring av fastighetsstrukturen inte är något alternativ till omarrondering i mer ägosplittrade områden. Genomförandet kräver mycket arbete och tar längre tid än en normal omarrondering. I Äppelbo startade ett markbytesprojekt I socknen finns ca 500 enskilda markägare och hektar var i behov av strukturförbättringar. I dag har 370 markägare tagit kontakt med Länsstyrelsen och visat intresse att vara med i markbytet. 160 av dessa har hittills fått ett bytesavtal, totalt har markbytena omfattat ca 7000 hektar. Måste finnas en grundidé Intresset har varit stort bland markägarna, endast ett fåtal har klart motsatt sig projektet. Hela projektet bygger på att det finns en grundidé för markbytet, säger Stefan Josefsson. Ett markbytesprojekt kräver också ett mer individuellt arbete, det tar längre tid än en traditionell omarrondering. Samtidigt försöker vi utnyttja befintliga gränser. Länsstyrelsen svarar för värdering av skogen, förhandlar och skriver avtalen, förrättningen sköts av Lantmäteriet. Naturliga gränser, vägar och drivningstekniska förhållanden som myrar, vattendrag och berg beaktas i möjligaste mån. Kulturoch naturmiljövärden diskuteras alltid. Otidsenliga samfälligheter och samägande tas bort, om markägarna begär det. Att markbytena tar tid kan vara besvärligt för den skogsägare som väntar på att få sin mark bytt och förändrad, säger Stefan Josefsson. Mark som arbetsredskap Ungefär hälften av skogsmarken i Äppelbo ägs av privata skogsägare, litet drygt 40 procent av Korsnäs och Stora-Enso och resterande, 5 procent, av Länsstyrelsen. I Äppelboprojektet har en del markägare valt att sälja sin skog och det har gett Länsstyrelsen ytterligare skiften att använda i markbytet. Det är en förutsättning för att man ska kunna genomföra projektet. Länsstyrelsens markinnehav i Äppelbo är ett arbetsredskap och målet är att marken ska fördelas till skogsägarna i Äppelbo. Liknade i Malung och Lima Stefan Josefsson berättar att det finns stort intresse för att genomföra markbytesprojekt. Mer resurser i form av personal skulle påskynda markbytesarbetet. Förutom i Äppelbo har liknande markbyten pågått i Malung sedan 1970-talet. I Lima startade markbytet 1993 och tills idag har drygt hektar och 180 markägare omfattats av bytet.

8 FOTO ULF PALM 8 SAMLAD SKOG Omarrondering inget hot mot jakt och fiske Tillgång till jaktmark är betydelsefull för många markägare. En omarrondering innebär inte något hot mot den enskildes möjlighet att jaga, säger Per Holmberg på Lantmäteriet i Mora. Fiskerätten ska också tas med när en omarrondering planeras. Jag har aldrig under mina år upplevt någon situation där vi inte lyckats komma fram till en bra slutlösning, säger Per Holmberg. Det finns stora möjligheter att lösa jaktfrågan och till och med få den att fungera bättre. Fiskerätten följer fastigheten och inte ägaren. Det kan bli aktuellt att byta fiskevårdsområde. Jakten i ett område är ofta ordnad i ett jaktvårdsområde som motsvarar den mark som ska omarronderas, berättar Per Holmberg vid Lantmäteriet i Mora. Det finns många lösningar som vi kan arbeta med för att jakten ska fungera även efter en omarrondering. Huvudregeln är att den som har ett helägt markinnehav på minst 5 hektar före omarronderingen kommer att ha jakträtt i området även efter omarronderingen. Samägda fastigheter får behålla en jakträtt att dela på mellan delägarna. Köpa till för jakträtt Om den ursprungliga marken inte når upp till 5 hektar finns det möjlighet att köpa till ytterligare för att kunna få en egen jakträtt. Om man vill öka markinnehavet enbart för jakträttens skull kan man välja att tillföra mindre bra skogsmark för att skapa det man i Tillgång till jakt, fiske och naturupplevelser är för många en viktig del av skogsägandet. dagligt tal kallar jaktfastighet. Vid omarronderingen sätter vi ett jaktligt grundvärde på all mark. Det innebär att även myrar och impediment får ett värde av omkring 500 kronor per hektar. Det finns även möjlighet för den jaktintresserade markägaren att kanske byta bra skogsmark mot en mark som passar bra för jakt men som inte är så högt värderad. Det kan då bli en slant över för jägaren till utrustning eller jaktvårdsinsatser på den nya fastigheten. Fiskerätten följer fastigheten I Sverige är fiskerätten knuten till fastigheten och ofta samfälld i byalag eller sockenvis. De fastigheter som blir kvar efter omarronderingen har därför fiskerätten kvar. När en omarrondering genomförs i ett område är det då viktigt att fiskerätten tas med i utredningen och dokumenteras i förrättningsakten. Flyttas en fastighet från ett fiskevårdsområde till ett annat övergår fiskerätten till det nya fiskevårdsområdet. I sådana fall är det viktigt att kontakter tas med berörda fiskevårdsområdesföreningar. Därför behöver vi en bättre fastighetsstruktur Alltfler ser vikten av en förbättrad fastighetsstruktur i Dalarna. För den enskilde markägarens plånbok men också för att landsbygden ska leva, för att skogsindustrin ska kunna räkna med säker råvaruleverans och för att kommande generationer ska kunna bedriva jord- och skogsbruk. Många skiften ger höga kringkostnader Thomas Björklund, Mellanskog: Att göra en omarrondering så att skogsmarken och skiftena blir mer samlade är utan tvekan en bra investering i skogsgården. Lönsamheten blir bättre men även värdet på fastigheten ökar. För oss skogsägare är det bättre och mer ekonomiskt att arbeta med en fastighet som är välarronderad. Även för Mellanskog är det effektivare med koncentrerade ägor. Det kommer naturligtvis medlemmen och skogsägaren till godo i form av ett bättre netto. Vi belyser ofta lönsamhetsaspekten för en välordnad skogsfastighet. Det är inte minst viktigt vid mindre skogsfastigheter där kringkostnaderna för avverkningar och skogsvård blir onormalt höga. Vid spridda skiften är det risk att skogens tillgångar inte tas tillvara eftersom lönsamheten blir för svag. Ett villkor för levande landsbygd Lars Backlund, LRF: Bättre fastighetsstruktur är ett villkor för att landsbygden ska kunna leva och utvecklas. Ser man dessutom till att vi ska hjälpa en kommande generation inom jordoch skogsbruk så är det ännu viktigare. En välarronderad mark, både när det gäller jordbruksmark och skog, ger bättre ekonomi. Det är viktigt för framtiden, i dag kan det kanske fungera, men alla tjänar på att ha bra arronderat och klara gränser. Avverkningar i splittrade markområden kan också ha sina problem. Om en skogsägare väljer att avverka ett litet skifte kan det innebära att grannen också måste avverka trots att det kanske inte är aktuellt. Risken finns annars för torka eller stormfällning. Det kan man undvika om man har skogen samlad. Hänsyn till naturvärden Lars Dahlkvist, Skogsvårdsstyrelsen: Om jag ser till mitt arbete så underlättas det av att det är en bättre arrondering. Det blir merarbete och därmed högre kostnader om man tvingas arbeta med många små skiften. Det kan gälla värderingar eller andra utredningar man vill göra på sin skogsfastighet. Samägandet kan vålla bekymmer och det kan man också komma till rätta med. Vid en omarrondering tar man hänsyn till både vägar och eventuella naturvårdsintressen. Det är sällan någon i ett omarronderat område inte får tillgång till skogsbilväg. Ett naturmässigt intressant område följer sällan skiftesgränser men när man arbetar med en omarrondering kan man ta hänsyn till naturvärden på ett annat sätt. Samlad skog ger säkrare råvaruleverans Ulf Bergkvist, Insjöns sågverk: För vår del är det helt nödvändigt med en kontinuerlig och säker leverans av råvara. En stor del av våra produkter går till Japan, ett land där man verkligen försäkrar sig om leveranser i avtalad tid. Hälften av den råvara vi använder kommer från Dalarna. Ett visst problem för oss är att vi ligger inne i landet och en bra bit från utskeppningshamnar. Styrkan är att vi finns nära en bra råvara som uppskattas utomlands. Vi väljer att ha vår verksamhet nära råvaran. Det innebär att vi kan sälja mer utomlands. Det gynnar såväl företag som landet och den bygd där vi arbetar. Vid en omarrondering blir skogen samlad och lättare att sköta. Vägnätet kan bli effektivt och det gynnar framkörningen av virket under alla årstider.

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Rapport 2010:18. Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten Rapport 2010:18 Långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län Kulturmiljöenheten Karta: Lantmäteriet. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, oktober 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten kan beställas från

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Rapport 2010:19. Projektrapport till långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten

Rapport 2010:19. Projektrapport till långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län. Kulturmiljöenheten Rapport 2010:19 Projektrapport till långsiktig plan för omarrondering i Dalarnas län Kulturmiljöenheten Karta: Lantmäteriet. Tryck: Länsstyrelsen Dalarnas tryckeri, oktober 2010. ISSN: 1654-7691 Rapporten

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Nu undersöker vi intresset för omarrondering i Älvdalen. Information till skogsägare

Nu undersöker vi intresset för omarrondering i Älvdalen. Information till skogsägare Nu undersöker vi intresset för omarrondering i Älvdalen Information till skogsägare 1 Nystart för skogsbruket Ägosplittring gör det svårt att bedriva ett långsiktigt och effektivt brukande av skogen både

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

1981/82:707. Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering. Motion

1981/82:707. Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering. Motion 15 Motion 1981/82:707 Ove Karlsson m. fl. Vissa skattefrågor i samband med jord- och skogsbrukets rationalisering Det är väl bekant att fastighetsförhållandena är mycket särpräglade inom stora delar av

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna 24 Statens fastighetsverk förvaltar cirka en miljon hektar skog i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland. Skogen ska brukas så att påverkan på rennäringens

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

Krokoms kommuns styrdokument

Krokoms kommuns styrdokument Skogsbrukspolicy Krokoms kommuns styrdokument STRATEGI avgörande vägval för att nå målen PROGRAM verksamheter och metoder i riktning mot målen PLAN aktiviteter, tidsram och ansvar POLICY Krokoms kommuns

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Skogspolicy Finspångs kommun

Skogspolicy Finspångs kommun Skogspolicy Finspångs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-10-05 F I N S P Å N G S K O M M U N Skogspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet

Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet Kulturmiljö och laserskanning: Människans spår i landskapet Lantmäteriet, i 2012/921 Länsstyrelsen Dalarna, Bakgrundskarta Lantmäteriet ärende 106-2004/188W Benedict Alexander DIGIKULT Laserskanning inom

Läs mer

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014 Markvårdsplan 1. Sammanfattning 2. Omfattning 3. Syfte 4. Inriktning 5. Underlag för åtgärder 6. Områdesöversikt inkluderat kommande åtgärder 1. Sammanfattning Snäckevarps Samfällighet omfattar ca 180

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng

Fiske och vattenvård 1, 100 poäng SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Nya planer för gården?

Nya planer för gården? Nya planer för gården? Tio steg för att lyckas med ett generationsskifte För ett rikare liv på landet Gör en smidig växling till nästa generation Att genomgå en generationsväxling innebär mycket att tänka

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län

Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län 2013-09-17 11(6) Landsbygdsavdelningen Riktlinjer för utfärdande av rationaliseringsintyg i Västra Götalands län -Dessa riktlinjer ersätter länsstyrelsens riktlinjer från 2001-03-26 Postadress: Box 224

Läs mer

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1 Försäljningsunderlag Piteå Rosvik 29:1 Avd 11, S1 Virkesrik skogsmark i Rosvik om ca 24 hektar fördelat på flera skiften. Väg till alla skiftena. Virkesförråd om ca 3 800 m³sk varav 2 700 m³sk äldre än

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND SLUTRAPPORT Projektets titel Stödmyndighetens jounalnr Omarrondering i Dalarna Jnr 2007-5429 Projekttid oktober 2007 maj 2011 EU-program Landsbygdsprogrammet Projektägare Stödmyndighetens

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt

Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Projektredovisning Förstudie Projekt Från planta till Färdig Produkt Journalnummer 2010-2240 Stödmottagare: Lantbrukarnas Ekonomi AB, Box 195, 811 23 Sandviken Person som kan

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Skogsfastighet vid sjö i Dala-Järna

Skogsfastighet vid sjö i Dala-Järna Skogsfastighet vid sjö i Dala-Järna Vansbro Noret 19:13 Obebyggd välarronderad skogsfastighet i ett skifte om totalt ca 115,6 ha vackert beläget vid Martjärnen strax norr om Dala-Järna. Den produktiva

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.

Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015. Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i

Läs mer

Skog vid Siljan på Sollerön samt i Gesunda

Skog vid Siljan på Sollerön samt i Gesunda Skog vid Siljan på Sollerön samt i Gesunda Mora Gruddbo 166:1 En obebyggd skogsfastighet med 2 skogsskiften där det ena ligger vid Siljan på Sollerön och det andra ligger på baksidan av Gesundaberget.

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna

Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

HÖGSBY SOLBERGA 1:7, 2:3

HÖGSBY SOLBERGA 1:7, 2:3 SKOGSFASTIGHET SOLBERGA HÖGSBY SOLBERGA 1:7, 2:3 Allmänt Skogsfastighet belägen nordväst om Allgunnen i byn Solberga. Fastigheten består av ett skifte om totalt 85,5 ha varav 84,7 ha är skogsmark. Virkesrik

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden -Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens

Läs mer

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT

ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT PA1 1 (9) Utvärdering ARCTIC BOREAL CLIMATE DEVELOPMENT Rötslam Kommuner Industriavfall Org. Material CO 2 Kolsänka SÄNKKREDITE R Biogas anläggning BIONÄRIN G Tillväxt i skog Handel med sänkkredite r INFORMATIO

Läs mer

Jord & skog Bringetofta

Jord & skog Bringetofta Jord & skog Bringetofta Nässjö Hjälmseryd 4:3, del av Ett sammanhängande skifte med jordbruks- och skogsmark om 30 ha i vacker omgivning beläget 7 km norr om Sävsjö i Hjälmseryds by, nordost Bringetofta.

Läs mer

Skogsfastighet intill Vieån, 7 ha

Skogsfastighet intill Vieån, 7 ha Skogsfastighet intill Vieån, 7 ha HÄSSLEHOLM MEJARP 1:8 Mindre skogsfastighet mellan Verum och Vittsjö, intill Vieån, om totalt ca 7 ha. Skogsmark om 5,5 ha med ett bedömt virkesförråd om ca 740 m3sk.

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län

Örjastäppans industriområde Mora kommun, Dalarnas län Dnr: MK BN 2015/00004 Godkänd av BN 2015-04-27 51 Antagen av KF 2015-06-22 63 Laga kraft 2015-07-16 Dp 280 Skötselplan för naturområde inom detaljplan för del av fastigheten Utmeland 557:1 m.fl. samt ersättning

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Ola Petersson ägare till

Läs mer

Skogsfastigheter i Råneå

Skogsfastigheter i Råneå Skogsfastigheter i Råneå Två obebyggda skogsfastigheter belägna strax utanför Råneå. Skogarna består av lättåtkomliga skogsskiften med täta och fina ungs- och gallringsskogar med bra tillväxt. Råneå 6:3

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras. Stadsbyggnadsnämnden 2016-11-08 Stadsbyggnadsförvaltningen Planavdelning KSKF/2016:460 Johan Forsberg 016-710 20 11 1 (4) Kommunstyrelsen Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare

All rådgivning på ett ställe. Vi gör det lättare att vara företagare. Skogsägare All rådgivning på ett ställe Vi gör det lättare att vara företagare Skogsägare Vi hjälper dig att tjäna pengar på din skog Det som också skiljer oss från många andra rådgivare är att vi finns där din

Läs mer

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN

UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN 1 (7) Ärendenummer 511-1911-2012 UTÖKNING AV NATURRESERVATET SKÅRTARYDS URSKOG I VÄXJÖ KOMMUN BESLUT Länsstyrelsen förklarar med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) att naturreservatet Skårtaryds urskog

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse.

3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun. Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. 3 Allmänna intressen ÖP 2002 Tanums kommun Jord- och skogsbruk Utdrag ur 3 kap. 2 miljöbalken "Jord- och skogsbruk är näringar av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Vetlanda Björkö 1:11

Vetlanda Björkö 1:11 Vetlanda Björkö 1:11 Smålandsgård 33 ha Skogsgård med fritidsboende, belägen 15 km nordväst om Vetlanda. Fritidshus i 1½ plan. Ekonomibyggnader. Inägomark om 8,6 ha. Skogsmark om 13,6 ha med ett virkesförråd

Läs mer