Föreläggande. efter tillsyn av den fristående grundskolan Elma School i Stockholms kommun. Beslut. Stockholms Språkskola AB

Transkript

1 Beslut Stockholms Språkskola AB Föreläggande efter tillsyn av den fristående grundskolan Elma School i Stockholms kommun

2 1 (17) Sammanfattande bedömning I Skolinspektionens beslut från den 3 juli 2013 konstaterades flera allvarliga brister. Huvudmannen har inkommit med en skriftlig redovisning över vidtagna åtgärder. Skolinspektionens utredning visar dock att flera brister inte åtgärdats. Detta gäller bland annat skolans arbete med att anpassa undervisningen till elevernas språkkunskaper. I beslutet den 3 juli 2013 förelades huvudmannen att vidta åtgärder så att även de elever som inte fullt ut förstår engelska får möjligheter att nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Skolinspektionen konstaterar att det fortfarande finns elever som inte förstår undervisningen på engelska och som därför riskerar att inte nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. I beslutet från den 3 juli 2013 konstaterades även brister vad gäller trygghet och studiero. Bland annat fanns det brister i vuxnas bemötande av eleverna och rektorn uppfattades av vissa elever som en person som kränker elever och som de är rädda för. Utifrån vad som anförts i det skriftliga uppföljningsvaret och huvudmannens kompletteringar samt vid intervjuer i samband med uppföljningsbesöken bedömer Skolinspektionen att bristerna i skolans arbete med att tillförsäkra eleverna trygghet fortfarande kvarstår. Huvudmannen och skolans rektor har i sitt svar inte aktivt hanterat uppgifterna om rektorns och vuxnas kränkningar. Vidare framkom vid uppföljningsbesöket att det finns elever som kränker varandra och att det i vissa klasser finns brister i studieron. Skolinspektionens utredning visar även att det fortfarande finns allvarliga brister vad gäller skolans betygssättning. I beslut den 3 juli 2013 konstaterade Skolinspektionen att det fanns brister i skolans hantering av betygskatalogen och att skolans skriftliga bedömningar inte uppfyllde författningarnas krav. Utredningen visar att dessa brister kvarstår samtidigt som fler brister tillkommit beträffande betygssättningen, exempelvis elever som i terminsbetyg för årskurs 8 har fått betyg i fel ämne och elever som i slutbetyget inte fått betyg i ett ämne de har fått undervisning i. Skolinspektionen bedömer också att det finns brister i skolans rutiner att ge särskilt stöd till elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven samt brister i utredningar och i åtgärdsprogram. Ett stort antal elever i årskurs 8 fick vårterminen 2013 inte godkända betyg i ämnet bild. Samtliga elever i årskurs 8 hade samma termin olovlig frånvaro, för vissa elever mer än 100 timmar, utan att skolan vidtog några åtgärder för att utreda och ge särskilt stöd.

3 2 (17) Slutligen bedömer Skolinspektionen att det finns brister i skolans pedagogiska ledarskap och utveckling av utbildningen. Skolans dokumenterade kvalitetsarbete uppfyller inte de krav som författningarna ställer och det finns brister i skolans analys och uppföljning av elevernas kunskapsresultat. Det finns också brister i skolans arbete med att följa upp och utvärdera anpassning av undervisningen, arbetet med att förebygga och åtgärda kränkningar, arbetet med särskilt stöd och med bedömning och betygssättning. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det vid Elma School finns flera allvarliga brister som måste åtgärdas. Beslut Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Stockholms Språkskola AB, organisationsnummer att senast den 21 april 2014 avhjälpa påtalade brister genom att säkerställa att nedanstående åtgärder vidtas i enlighet med de ansvarsområden som pekas ut i författningarna. - Utforma undervisningen i förskoleklassen och grundskolan så att de elever som har svårigheter att förstå engelska kan tillgodogöra sig undervisningen (1 kap. 4 och 9 kap. 2 skollagen; 9 kap. 18 skolförordningen (2011:185) samt Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper). - Kartlägga förekomsten av kränkande behandling mellan vuxna och elever (6 kap. 6-7 och 9 skollagen). - Analysera resultatet av kartläggningen och vidta konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling (6 kap. 7, 9 och 10 skollagen). - Tillförsäkra alla elever trygghet och studiero (5 kap. 3 skollagen). - Se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds när det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin situation på skolan (3 kap. 8 skollagen). - Se till att beslut om åtgärdsprogram fattas för elever som ska ges särskilt stöd (3 kap. 9 skollagen). - Se till att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt elever behöver och har rätt till (3 kap. 8 och 10 skollagen).

4 3 (17) - Se till att betygskatalogen förs i enlighet med Skolverkets föreskrifter (Skolverkets föreskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:123)). - Se till att elevernas terminsbetyg och slutbetyg utformas på det sätt som anges i Skolverkets föreskrifter (Skolverkets föreskrifter om utformningen av slutbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan (SKOLFS 2011:157)). - Se till att elevernas slutbetyg innefattar samtliga de ämnen som eleven fått undervisning i (3 kap. 14, 16, skollagen). - Utforma skriftliga bedömningar så att de innehåller en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven när ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne (10 kap. 22 skollagen). - Se till att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på enhetsnivå som består av planering, uppföljning och utveckling av verksamheten på skolan (2 kap. 9, 4 kap. 4-5 skollagen, Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar). Föreläggandet gäller omedelbart. Stockholms Språkskola AB ska senast den 21 april 2014 inkomma med en skriftlig redovisning av hur åtgärderna vidtagits. Till den skriftliga redovisningen ska Stockholms Språkskola AB bifoga den dokumentation som Stockholms Språkskola AB vill åberopa. Skolinspektionen erinrar om att Stockholms Språkskola AB ansvarar enligt 2 kap. 8 skollagen för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen, föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen och de bestämmelser för utbildningen som kan finnas i andra författningar. Även om huvudmannen och rektor ges viss tid att rätta till bristerna har Stockholms Språkskola AB fortfarande det fulla ansvaret för att utbildningen genomförs i enlighet med författningarna. Skolinspektionen förutsätter därför att huvudmannen och rektorn snarast vidtar åtgärder för att rätta till bristerna. Skolinspektionen kan komma att tidigare än angivet datum begära att få ta del av arbetet med att åtgärda bristerna.

5 4 (17) Skäl för beslutet Bakgrund och utredning Skolinspektionen genomförde tillsynsbesök vid Elma School den mars 2013 samt 23 maj I beslut den 3 juli 2013 påtalade Skolinspektionen brister i verksamheten. Stockholms Språkskola AB, som är huvudman för Elma School, förelades att avhjälpa bristerna genom att vidta vissa preciserade åtgärder. Samtliga åtgärder skulle redovisas till Skolinspektionen senast den 5 september 2013 med undantag för den åtgärd som avsåg att huvudmannen skulle bedriva utbildning i enlighet med sitt beslut om godkännande. Huvudmannen ålades att inkomma med svar i den delen senast den 2 januari Stockholms Språkskola AB har den 6 september 2013 skriftligen redogjort för de åtgärder som vidtagits. Skolinspektionen har gjort två uppföljningsbesök i skolan, den 10 och 12 september 2013, som en del i uppföljningen av beslutet. Vid uppföljningsbesöken genomfördes lektionsbesök och elever, lärare samt representanter för elevhälsan intervjuades. En kompletterande intervju hölls med rektorn tillika företrädare för huvudmannen den 18 september Huvudmannen har vid flera tillfällen under september och oktober 2013 inkommit med kompletterande handlingar. Skolinspektionen har även tagit emot flera skrivelser och telefonsamtal från personal och lärare på skolan. De uppgifter som framkommit i intervjuer i samband med uppföljningsbesöken och uppgifter som framkommit i skrivelser och telefonsamtal har kommunicerats med huvudmannen den 30 september, 7 oktober, 14 oktober, 29 oktober, 8 november och 11 november Huvudmannen har i anslutning till dessa datum inkommit med synpunkter på uppgifterna. När det gäller den åtgärd som avsåg att huvudmannen skulle bedriva utbildning i enlighet med sitt beslut om godkännande, har huvudmannen den 21 januari 2014 inkommit med en skriftlig redovisning över vidtagna och planerade åtgärder.

6 5 (17) Skolinspektionens bedömning Av huvudmannens skriftliga redovisning, Skolinspektionens uppföljningsbesök och intervjuer framgår att åtgärder vidtagits för att rätta till vissa av de brister som Skolinspektionen konstaterade i beslutet den 3 juli Skolinspektionens uppföljning visar dock att det fortfarande finns brister inom ett antal områden vilka redovisas nedan. Undervisning och lärande Det finns brister i skolans arbete med att anpassa undervisningen. Stockholms Språkskola AB ska därför säkerställa att följande åtgärd vidtas. - Utforma undervisningen i förskoleklassen och grundskolan så att de elever som har svårigheter att förstå engelska kan tillgodogöra sig undervisningen. Motivering I läroplanen anges att undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov och att lärarna ska ta hänsyn till den enskilda individens förutsättningar. Även skollagen betonar att hänsyn ska tas till elevers olika behov. I skolförordningen anges villkor för att få bedriva undervisning på engelska i grundskolan. Undervisningens innehåll och utformning ska vara sådan att eleverna får tillräckliga kunskaper i svenska för att nå kunskapskraven i samtliga ämnen. Huvudmannen har godkännande att bedriva undervisning på engelska i grundskolan. I samband med Skolinspektionens tillsyn vårterminen 2013 framkom att undervisningen bedrevs helt eller delvis på engelska i flera ämnen samt att undervisningen i förskoleklassen i huvudsak också bedrevs på engelska. I Skolinspektionens beslut den 3 juli 2013 konstaterades även att undervisningen i förskoleklassen och i grundskolan inte anpassades till elevernas språkkunskaper så att de kunde tillgodogöra sig undervisningen. Skolinspektionens tillsyn visade bland annat att många av skolans lärare saknade tillräckliga kunskaper i svenska för att förklara och svara på elevernas frågor i undervisningen och att det fanns elever i skolan som tyckte det var svårt att förstå den engelskspråkiga undervisningen. Skolinspektionens uppföljning visar att det fortfarande finns brister inom detta område. Visserligen har vissa åtgärder vidtagits och i den skriftliga redogörelse som huvudmannen inkommit med den 6 september 2013 anges bland annat att skolans utvecklingsledare tar ett större ansvar för att stötta de engelskspråkiga

7 6 (17) lärarna och att en svensktalande behörig lärare anställts i förskoleklassen. Av Skolinspektionens lektionsbesök och av intervjuer med elever och lärare i anslutning till Skolinspektionens uppföljningsbesök framkommer även att samverkan mellan engelskspråkiga och svensktalande lärare har ökat och att fler engelsktalande lärare använder vissa svenska begrepp i undervisningen samt att läromedel på svenska används i större utsträckning. Dock framkommer av lektionsbesök och av intervjuer med elever och lärare att det fortfarande finns elever som inte förstår undervisningen på engelska och som därför riskerar att inte nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Detta gäller till exempel elever i förskoleklassen där undervisningen ibland leds av personal som inte talar svenska. Det gäller också elever i årskurserna 5 och 7 där vissa lärare enbart undervisar på engelska. Huvudmannen behöver därför vidta ytterligare åtgärder för att se till att undervisningen anpassas till alla elevers behov, förutsättningar och lärande. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att undervisningen i förskoleklass och grundskolan bedrivs på sådant sätt att eleverna inte kan tillgodogöra sig undervisningen. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms Språkskola AB föreläggs att avhjälpa bristerna. Författningsstöd 1 kap. 4 och 9 kap. 2 skollagen, 9 kap. 18 skolförordningen samt Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper Trygghet och studiero Det finns brister i skolans arbete med trygghet och studiero. Stockholms Språkskola AB ska därför säkerställa att följande åtgärder vidtas. - Kartlägga förekomsten av kränkande behandling mellan vuxna och elever. - Analysera resultatet av kartläggningen och vidta konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. - Tillförsäkra alla elever trygghet och studiero. Motivering Enligt skollagen ska utbildningen utformas så att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero. Ett absolut krav i skollagen är att huvudman eller personal inte får utsätta en elev för kränkande behandling. Personal som får kännedom om att en elev an-

8 7 (17) ser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till rektorn. En rektor som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är därefter skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. I skollagen anges även att det är huvudmannens ansvar att se till att det bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av elever. I huvudmannens övergripande skyldighet att motverka kränkande behandling ingår att se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkande behandling. Arbetet med att motverka kränkande behandling ska dokumenteras i en plan mot kränkande behandling. I Skolinspektionens beslut den 3 juli 2013 konstaterades att det fanns brister i skolans arbete med att tillförsäkra eleverna en trygg skolmiljö. Bland annat fanns det elever i Elma School som var rädda för vuxna i skolan. I intervjuer uppgav eleverna att det fanns flera vuxna som var hårdhänta och tilltalade eleverna med hårda eller kränkande ord. I såväl intervjuer som samtal med elever, personal i skolan och i anmälningar till Skolinspektionen utpekades rektorn som en person som kränker elever och som vissa elever är rädda för. Huvudmannen förelades i beslutet den 3 juli 2013 bland annat att genomföra en kartläggning av förekomsten av kränkande behandling dels mellan elever, dels mellan personal och elever. Huvudmannen förelades också att analysera resultatet av kartläggningen och vidta konkreta åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Huvudmannen uppger i det skriftliga svaret på föreläggandet att skolan påbörjat en kartläggning av förekomsten av kränkande behandling, att resultaten kommer att analyseras och att en handlingsplan kommer att upprättas. Resultatet av skolans kartläggning i form av svar på en trygghetsenkät, tillsammans med en analys och förslag på åtgärder har därefter inkommit från huvudmannen till Skolinspektionen. Av detta framgår att skolans specialpedagog under höstterminen 2013 ska tillsammans med eleverna arbeta med de frågor som berörts i enkäten. I intervju med Skolinspektionen uppger rektorn att analysen av trygghetsenkäten har genomförts med hjälp av en konsult och att en ny enkätundersökning kommer att genomföras för att försöka fastställa varför vissa områden i enkäten inte fått så bra resultat.

9 8 (17) Skolinspektionen bedömer utifrån vad som anförts i det skriftliga uppföljningsvaret och huvudmannens kompletteringar samt vid intervjuer i samband med uppföljningsbesöken att bristerna i skolans arbete med att tillförsäkra eleverna trygghet fortfarande kvarstår. Huvudmannen och skolans rektor har inte tillräckligt hanterat de uppgifter om kränkande behandling som Skolinspektionen beskrev i beslutet den 3 juli Skolinspektionen har tagit del av den trygghetsenkät som genomförts under höstterminen 2013 och kan konstatera att frågorna i enkäten är desamma som dem som genomfördes under höstterminen 2012 och som Skolinspektionen tidigare tagit del av inför tillsynen. För de yngre eleverna (förskoleklass årskurs 2) finns det en fråga som handlar om hur de känner sig när de tänker på de vuxna i skolan och skolans analys avseende denna elevgrupp visar att lärarna behöver arbeta med tryggheten i klassrummen, relationer mellan vuxna och barn och relationer mellan barnen. Resultatet av enkätsvaren som riktats till elever i årskurserna 3-9 visar att flera elever upplever att man, utifrån diskrimineringsgrunderna (kön, nationalitet, sexuell läggning eller religiös trosuppfattning), inte behandlar varandra väl och skolans analys avseende denna elevgrupp visar att man främst behöver arbeta med dessa frågor. Frågor om vuxnas bemötande av eleverna och om studieron saknas däremot. Inte heller skolans förslag på åtgärder berör detta. Någon annan kartläggning av vuxnas bemötande eller om rektorns förhållningssätt har. Skolinspektionen inte tagit del av. Skolinspektionen har i intervjuer med lärare den 12 september 2013 fått uppgifter om att rektorn ibland skäller på eleverna. Enligt intervjuade elever blir han ofta arg och skriker på dem och några elever blir då ledsna. Eleverna uppger också att många elever är rädda för honom. Skolinspektionen har i olika skrivelser från lärare och personal från skolan fått uppgifter om att elever är rädda för rektorn och att hans beteende uppfattas som kränkande. Trots detta vidhåller rektorn i intervju den 18 september 2013 att det inte stämmer och att det inte finns några elever som är rädda för honom. Däremot uppger han att han inte är omtyckt av mobbare på skolan, eftersom han gör sitt yttersta för att se till att mobbning och kränkningar inte förekommer. Skolinspektionen vill betona att det är ett absolut krav att varken huvudman eller personal utsätter elever för kränkande behandling. Att företrädare för huvudman och skolans rektor är samma fysiska person gör situationen särskilt allvarlig. Det finns då ingen möjlighet att vända sig till huvudmannen i de fall elever och vårdnadshavare har synpunkter på rektorns agerande. Skolinspektionen kan konstatera att myndigheten i uppföljningen fortfarande får signaler om att rektorn och personal på skolan kränker elever.

10 9 (17) Skolinspektionens tillsyn visar att det även i övrigt råder bristande trygghet och studiero på skolan. Skolinspektionen har efter beslutet den 3 juli 2013 tagit emot skrivelser från personal på skolan där det framförts att elever ofta slåss och bråkar och att lärarna inte klarar av att hantera de konfliktsituationer som uppstår. I samband med uppföljningsbesöken den 10 och 12 september 2013 beskriver elever för Skolinspektionen att det ofta händer att elever svär och bråkar och att det förekommer mobbning. I intervjuer med elever och lärare framkommer också att det finns brister i studieron i framför allt en av klasserna (årskurs 5) och att det även förekommer bråk och kränkningar mellan elever i den klassen. Enligt intervjuade elever ingriper lärarna när elever bråkar eller kränker varandra, men uppger samtidigt att kränkningarna ibland ändå fortsätter. Enligt intervjuad personal från elevhälsan finns det rutiner för hur vuxna ska ingripa när elever kränker varandra, och att skolan aktivt arbetar med att skapa en tryggare miljö för eleverna bland annat genom att antalet vuxna som är ute på rasterna har ökat. I den intervju som Skolinspektionen håller med rektorn tillika företrädare för huvudmannen i samband med uppföljningen uppger han att skolan arbetar med tryggheten och studieron bland annat genom trygghetsenkäten. Vidare uppger rektorn att lärarna alltid tar tag i situationer som uppstår mellan elever och att några brister i studieron inte har rapporterats till honom under detta läsår. Mot bakgrund av att såväl elever som lärare påtalar brister i studieron i vissa klasser och att trygghetsenkäten inte tar upp frågor om vuxnas bemötande och om studiero, bedömer Skolinspektionen att skolans arbete med att garantera trygghet och studiero är otillräckligt. Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens utredning att miljön vid Elma School inte präglas av trygghet och studiero. Skolinspektionen kan konstatera att huvudmannen inte aktivt hanterat uppgifterna om att rektorn och personal kränker elever samt att skolans arbete för att motverka kränkande behandling och skapa studiero även i övrigt är bristfälligt. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms Språkskola AB föreläggs att avhjälpa bristerna. Författningsstöd 5 kap. 3, 6 kap. 6-7och 9-10 skollagen

11 10 (17) Särskilt stöd Det finns brister i skolans arbete med särskilt stöd. Stockholms Språkskola AB ska därför säkerställa att följande åtgärder vidtas. - Se till att behovet av särskilt stöd skyndsamt utreds när det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås eller uppvisar andra svårigheter i sin situation på skolan. - Se till att beslut om åtgärdsprogram fattas för elever som ska ges särskilt stöd. - Se till att särskilt stöd ges i den omfattning och på det sätt elever behöver och har rätt till. Motivering I skollagen anges att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på nationella prov eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, så ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Behovet av särskilt stöd ska även utredas om eleven uppvisar andra svårigheter i sin skolsituation. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska han eller hon ges sådant stöd. Vidare ska enligt skollagen ett åtgärdsprogram utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Av programmet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Skolinspektionens utredning visar att skolans arbete med särskilt stöd brister. Vid uppföljningsbesöket den 12 september 2013 uppger intervjuade elever från årskurs 8 att de inte fått betyg i ämnet bild, och att orsaken är att eleverna inte deltagit i undervisningen eftersom den inte hade fungerat. Skolinspektionen har tagit del av terminsbetygen för eleverna i årskurs 8 för vårterminen Av betygen framgår att 10 av 25 elever i årskurs 8 fick betyget F i ämnet bild. Av betygen för eleverna i årskurs 8 vårterminen 2013 framgår också antal timmar som eleven varit olovligt frånvarande. Skolinspektionen kan konstatera att samtliga elever har haft olovlig frånvaro, för 10 av 25 elever är frånvaron mer än 50 timmar och för två elever mer än 100 timmar. Skolan och huvudmannen har ansvar att se till att eleverna deltar i undervisningen. Det är också rektorns ansvar att följa upp undervisningen och se till att den håller den kvalitet som krävs för att eleverna ska kunna nå kunskapskra-

12 11 (17) ven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Om en elev inte kommer till undervisningen är det skolans skyldighet att utreda orsaken till elevens frånvaro samt vidta de åtgärder som är nödvändiga för att eleven ska närvara vid undervisningen. Om en elev riskerar att inte nå kunskapskraven i ett ämne, ska rektorn se till att en utredning görs och om eleven bedöms vara i behov av särskilt stöd, ska rektorn fatta beslut om åtgärdsprogram. Skolinspektionen har begärt att få veta vilka åtgärder skolan vidtagit med anledning av den höga frånvaron samt vilka åtgärder som vidtagits för att ge eleverna möjligheter att nå målen i ämnet bild. Skolinspektionen har också begärt att få del av beslut om åtgärdsprogram för tre av de elever som fått betyget F i ämnet bild. Huvudmannen uppger i sitt svar till Skolinspektionen den 7 oktober 2013 bland annat att orsaken till elevernas höga frånvaro bottnar i att föräldrar inte meddelat skolan när eleven varit frånvarande och att skolan inte vet orsaken till frånvaron samt att läraren inte haft förmåga att få eleverna intresserad av ämnet. De åtgärdsprogram som Skolinspektionen fått ta del av är daterade samma dag som Skolinspektionen begärde in dem. De är inte undertecknade av elev eller lärare trots att det framgår av programmet att detta ska ske. De uppfyller inte heller skollagens krav på åtgärdsprogram. Bland annat framgår det inte tydligt vilka behov eleven har och hur skolan ska arbeta för att tillgodose elevens behov. I telefonsamtal uppger rektorn att elever och föräldrar inte har tagit del av åtgärdsprogrammen och att de bara utgör förslag inför utvecklingssamtalen. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det finns brister i skolans arbete med särskilt stöd. Skolan har inte genomfört de utredningar som krävts och de åtgärdsprogram som utarbetats uppfyller inte författningarnas krav. Skolan har inte heller gett eleverna särskilt stöd eller vidtagit några andra åtgärder för att se till att eleverna getts möjligheter att nå målen för utbildningen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms Språkskola AB föreläggs att avhjälpa bristerna. Författningsstöd 3 kap skollagen

13 12 (17) Bedömning och betygssättning Det finns brister i skolans arbete med bedömning och betygsättning. Stockholms Språkskola AB ska därför säkerställa att följande åtgärder vidtas. - Se till att betygskatalogen förs i enlighet med Skolverkets föreskrifter. - Se till att elevernas terminsbetyg och slutbetyg utformas på det sätt som anges i Skolverkets föreskrifter. - Se till att elevernas slutbetyg innefattar samtliga de ämnen som eleven fått undervisning i. - Utforma skriftliga bedömningar så att de innehåller en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven när ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne. Motivering Brister i betygskatalogen Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog ska beslut om betyg föras in i betygskatalogen dels i slutet av varje termin då betyg ska beslutas, dels i anslutning till att ett ämne har avslutats. Den som beslutar om ett betyg ska datera uppgiften i betygskatalogen och förse uppgiften med sin egenhändiga signatur. Enligt Skolverkets föreskrifter om betygskatalog ska betygskatalogen utformas så att den skyddas mot förlust och olovlig ändring samt så att dokumentets äkthet över tiden kan säkerställas. I Skolverkets föreskrifter för betygskatalog anges även att en betygskatalog bland annat ska innehålla namn på huvudman, skolenhet och den kommun där skolenheten är belägen. I Skolinspektionens beslut från den 3 juli 2013 konstaterades att betygsättande lärare inte hade signerat betygskatalogen för årskurs 9. Av huvudmannens skriftliga svar på föreläggande framgår att skolan har för avsikt att upprätta skriftliga rutiner för hur betygskatalogen ska signeras och att rektorn kommer att ansvara för att betygskatalogen signeras av de lärare som sätter betygen. Skolinspektionens utredning visar att betygskatalogen fortfarande innehåller flera felaktigheter. Skolinspektionen har tagit del av listor över satta terminsbetyg från vårterminen 2013 för årskurserna 8 och 9. Listorna, som benämns Grade overview, utgör enligt huvudmannen utdrag ur skolans betygskatalog. I listorna finns tomma rutor för vissa ämnen. Det framgår alltså inte om ett

14 13 (17) ämne har avslutats. För vissa ämnen saknas uppgifter om betygssättande lärare. Även datum och lärarens signatur saknas. Brister i betygssättning Skolinspektionen har i samband med uppföljningsbesöken tagit del av terminsbetyg satta för eleverna i årskurs 8 höstterminen 2012 och vårterminen Kompletterande svar har också begärts in på ett antal frågor. Skolinspektionen kan konstatera att elevernas terminsbetyg innehåller betyg i språk som eleverna inte har läst. Höstterminen 2012 har elever getts betyg i franska men vårterminen 2013 fått betyg i spanska. Enligt skriftligt svar från huvudmannen beror detta på att lärare lagt in betygen under fel språk och att detta inte har uppmärksammats. Alla elever i årskurs 8 fick höstterminen 2012 betyg i ämnet svenska i sina terminsbetyg. Vårterminen 2013 fick dessa elever i stället betyg i svenska som andraspråk. Enligt skriftligt svar från huvudmannen är orsaken att den som lagt in betyget i systemet har varit ouppmärksam och gjort fel. Skolinspektionen kan även konstatera att elevernas slutbetyg inte motsvarar de krav som ställs i Skolverkets föreskrifter. Av Skolverkets föreskrifter om utformning av slutbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan (SKOLFS 2011:157) framgår hur elevernas slutbetyg ska vara utformade. Skolinspektionen har granskat elevernas slutbetyg för vårterminen 2012 och vårterminen 2013 och konstaterar att slutbetygen innehåller flera felaktigheter. I slutbetygen för vårterminen 2012 är vissa ämnen, som till exempel teknik och religionskunskap, överstrukna med förklaring att ämnet inte ingår i elevens utbildning. Teknik och religionskunskap är ämnen som är obligatoriska i grundskolan. Om betyg på grund av elevens frånvaro inte kunnat sättas i ett ämne ska det markeras med ett horisontellt streck och om en elev inte fått undervisning i ämnet på grund av anpassad studiegång ska detta framgå av slutbetyget. Slutbetygen för vårterminen 2013 är utformade på engelska vilket strider mot föreskrifterna. Enligt den administratör som ansvarar för betygshanteringen vid Elma School kan elever och föräldrar välja att få betygsdokumenten på engelska i stället för på svenska. Dessa skrivs då ut manuellt. Möjligen är detta enligt henne en förklaring till varför vissa ämnen tappats bort, även om det borde ha upptäckts av skoladministratören. I dessa slutbetyg saknas Statistiska centralbyråns skolenhetskod och kolumnen för betyg är inte rastrerad. Skolinspektionen kan även konstatera att vissa ämnen inte är betygsatta i slutbetygen för vårterminen Två elever har inte fått betyg i ämnet fysik och

15 14 (17) en av dem har inte heller fått betyg i ämnet biologi, trots att de läst ämnena och fått betyg i dem höstterminen Ytterligare en elev har inte fått betyg i ämnet fysik. För denne elev saknas betyget även för höstterminen Skriftliga bedömningar I skollagen anges att en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i ämnet ska ges om ett icke godkänt betyg sätts i ett avslutat ämne i grundskolan. Bedömningen bör i varje ämne innehålla dels en redogörelse för vilka delar av kunskapskravet eleven uppnått, dels en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till de delar av kunskapskravet som eleven inte nått. Av Skolinspektionens beslut från den 3 juli 2013 framgår att skolan redovisat exempel på dokument som uppgetts vara skriftliga bedömningar. Dessa uppfyllde dock inte författningarnas krav på skriftliga bedömningar. I huvudmannens skriftliga svar till Skolinspektionen uppges att lärarna kommer att få utbildning kring skriftliga bedömningar under hösten 2013 så att de skriftliga bedömningarna även innehåller en beskrivning av elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. Vid intervju med rektorn tillika företrädare för huvudmannen i samband med uppföljningen framkommer att han är osäker på vad en skriftlig bedömning är, men att han uppfattar att lärarna skriver sådana. Med anledning av detta begärde Skolinspektionen in minst två exempel på skriftliga bedömningar. De dokument som kom in till Skolinspektionen är daterade 16 april 2013 men är utformade på samma sätt som dem som Skolinspektionen tidigare tagit del av under tillsynen. De utgör en Anmälan till rektor angående uteblivet betyg och avser elever i årskurs 8 som riskerar att inte nå målen i idrott och hälsa och innehåller bland annat en redogörelse för vad som krävs för att eleven ska nå målen i ämnet samt hur målen ska uppnås. Dessa dokument uppfyller inte kraven på skriftliga bedömningar. Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det finns allvarliga brister vad gäller skolans betygssättning. Eleverna har inte fått betyg i ämnen de har läst och det finns formella brister i såväl betygskatalog, terminsbetyg, slutbetyg samt skriftliga bedömningar. De formella bristerna i betygsdokumenten visar att skolans betygssättning inte är tillförlitlig. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms Språkskola AB föreläggs att åtgärda bristerna.

16 15 (17) Författningsstöd 3 kap. 14, 16, 18 19, 10 kap. 22 skollagen samt Skolverkets föreskrifter om utformning av slutbetyg i grundskolan, grundsärskolan och specialskolan (SKOLFS 2011:157) och Skolverkets föreskrifter om betygskatalog (SKOLFS 2011:123). Pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen Det finns brister i skolans arbete med pedagogiskt ledarskap och utveckling av utbildningen. Stockholms Språkskola AB ska därför säkerställa att följande åtgärder vidtas. - Se till att ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivs på enhetsnivå som består av planering, uppföljning och utveckling av verksamheten på skolan. Motivering Enligt skollagen är det rektorns ansvar att se till att det på skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt och kontinuerligt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen och att detta arbete dokumenteras. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Systematiskt och kontinuerligt innebär att arbetet ska bedrivas strukturerat och uthålligt med fokus på en långsiktig utveckling. Varje huvudman och varje skolenhet måste därför hitta sina former och rutiner för kvalitetsarbetet. Utgångspunkten är alltid densamma, att identifiera utvecklingsområden för ökad måluppfyllelse i förhållande till de nationella målen. Enligt Skolverkets allmänna råd om systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet (SKOLFS 2012:98) bör rektorn se till att dokumentationen av kvalitetsarbetet är tillräcklig för att ligga till grund för analys och beslut på enhetsnivå om prioriteringar av utvecklingsinsatser, skapa rutiner och former för dokumentation som är effektiva och ändamålsenliga för enhetens kvalitetsarbete, samt sträva efter att dokumentationen ger en samlad bild av utbildningens kvalitet inom enheten.

17 16 (17) I Skolinspektionens beslut från den 3 juli 2013 konstaterades att det fanns brister i skolans systematiska kvalitetsarbete. Bland annat följde skolan inte upp anpassning av undervisningen och inte heller skolans arbete med att förebygga och åtgärda kränkningar. Elevernas kunskapsresultat följdes inte upp i alla ämnen på en skolövergripande nivå, till exempel resultaten i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena i årskurs 3. Likaså följdes inte elevernas kunskapsresultat upp i slöjd och i hem- och konsumentkunskap, eftersom alla elever inte erbjuds undervisning i dessa ämnen. I skolans dokumenterade kvalitetsarbete saknades analys av skillnader i resultat mellan olika ämnen, mellan flickors och pojkars resultat och över en längre tid. Av huvudmannens skriftliga svar till Skolinspektionen den 6 september 2013 framgår att vissa åtgärder har vidtagits och andra planeras vidtas. Exempelvis uppger huvudmannen att skolans digitala verktyg ger stöd för analys av skillnader i resultat mellan flickor och pojkar, att en extern konsult kommer att arbeta med utvecklingsfrågor tillsammans med rektorn och lärarpersonalen, att ämneskonferenser kommer att äga rum för att skapa en mer enhetlig process och att en utvecklingsledare kommer att ansvara för skolans kvalitetsprogram tillsammans med rektorn. Huvudmannen har också bifogat utdrag ur datalistor på elevers betygsresultat för årskurserna 7, 8 och 9 samt resultat på vissa nationella ämnesprov för elever i årskurserna 3 och 6. Av listorna framgår inte vilket läsår som avser. I intervju med lärarna vid Skolinspektionens uppföljningsbesök den 12 september 2013 uppger de att de i olika möten diskuterar eleverna men inte hur olika svårigheter ska lösas. Elevhälsans personal uppger i intervju att de ännu inte har diskuterat något kvalitetsarbete. Rektorn vidhåller i intervjun den 18 september 2013 att elevernas kunskapsresultat kontinuerligt analyseras i lärarmöten. Skolinspektionen konstaterar att de åtgärder som huvudmannen vidtagit inte är tillräckliga. Till exempel saknas fortfarande en redovisning av hur skolan följer upp resultaten på en skolövergripande nivå. Det finns ingen redovisning över uppföljningen av elevernas kunskapsresultat i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena i årskurs 3. En redovisning över elevernas kunskapsresultat och tillgången till undervisning i ämnena slöjd och hem- och konsumentkunskap saknas likaså. Några analyser över skillnader i resultat mellan olika ämnen, mellan flickor och pojkar och över en längre tid finns inte heller. Det finns också brister i skolans arbete med att följa upp och utvärdera anpassning av undervisningen, arbetet med att förebygga och åtgärda kränkningar, arbetet med särskilt stöd och med bedömning och betygssättning.

18 17 (17) Sammanfattningsvis konstaterar Skolinspektionen att det finns brister i skolans pedagogiska ledarskap och utveckling av utbildningen. Skolans dokumenterade kvalitetsarbete uppfyller inte de krav som författningarna ställer. Det finns brister i skolans analys och uppföljning av elevernas kunskapsresultat. Det finns också brister i skolans arbete med att följa upp och utvärdera anpassning av undervisningen, arbetet med att förebygga och åtgärda kränkningar, arbetet med särskilt stöd och med bedömning och betygssättning. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och Stockholms Språkskola AB föreläggs att avhjälpa bristerna. Författningsstöd 2 kap. 9, 4 kap. 4-5 skollagen, Lgr Övergripande mål och riktlinjer, Rektorns ansvar I ärendets slutliga handläggning har avdelningsjurist Ingrid Brännare deltagit. Anna Rydin Enhetschef Elisabeth Ritchey Undervisningsråd