MOTIVINDEXERING. Aktivitet 3 Registreringsprinciper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOTIVINDEXERING. Aktivitet 3 Registreringsprinciper"

Transkript

1 MOTIVINDEXERING Aktivitet 3 Registreringsprinciper

2

3 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport MOTIVINDEXERING Aktivitet 3 ARBETSGRUPPENS RAPPPORT UPPDRAG Enligt den reviderade projektplan som fastställdes den 19 november 2001 var arbetsgruppens uppdrag att ta ställning till om någon befintlig tesaurus eller auktoritetsregister kunde användas för motivindexering för de kategorier av objekt som är gemensamma för de i projektet deltagande institutionernas samlingsområden. Svenska ämnesord (SAO) skulle därvidlag särskilt beaktas. I det fall arbetsgruppen fann att SAO eller annan tesaurus eller auktoritetsregister var lämpligt för motivindexering, skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till hur ett framtida samarbete borde organiseras samt ge förslag på tekniska och administrativa lösningar. Om arbetsgruppen inte fann att någon av de befintliga tesaurusarna eller auktoritetsregistren kunde användas, skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till hur ett framtagande av sådan tesaurus eller auktoritetsregister skulle kunna genomföras. Arbetet planerades inledningsvis att innefatta följande etapper: - en teoretisk diskussion kring begreppet motiv - en kartläggning av både de deltagande institutionernas och vissa andra ABMinstitutionernas motivindexering hittills - en genomgång av motivindexeringssystem; provindexering med dessa system som verktyg - upprättande av kriterier för utvärderingen av systemen - en utvärdering av själva systemen Efter samråd med projektgruppen utarbetade arbetsgruppen ett förslag till reviderad målsättning för aktiviteten. Denna godkändes av projektgruppen den 17 september 2002 och innefattade följande arbetsmoment: A. belysning av motivindexeringens syfte B. redovisning av respektive institutions förväntningar på motivindexering av bilder C. stipulativa definitioner av begreppen befintligt system, motiv och motivindexering D. belysning av olika typer av begrepp som motiv kan utgöras av E. belysning av olika sätt att beskriva och indexera motivet i en bild F. belysning av hur dessa sätt att beskriva och indexera motivet i en bild kan registreras i en databas G. belysning av förutsättningar för genomförande av motivindexering t.ex. avseende personella resurser, kompetens att analysera bilder H. jämförande granskning av ICONCLASS, Thesaurus Iconographique, Library of Congress Thesaurus of Graphic Materials I: Subject Terms (TGMI), Svenska ämnesord (SAO) och Scanpix PictureGate I. förslag till fortsatt samverkan avseende motivindexering 205

4 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport ORGANISATION AV ARBETET Innan arbetet påbörjades inom aktiviteten anordnades ett seminarium den 20 mars 2001 med temat Bilder, metadata och ämnesord. Gästföreläsare var Stina Degerstedt, Kungl. biblioteket, som talade om Bilder, metadata och Dublin Core, Ulrika Kjellman, doktorand vid Uppsala universitet, som redogjorde Bildens beskrivningsnivåer, och Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket, som presenterade Bilder, metadata och ämnesord. Också innan aktivitetens formella början gästades projektet av Hans Brandhorst, Mnemosyne (Nederländerna) och expert på ICONCLASS. Den 21 september 2001 hölls ett seminarium där Brandhorst gav en presentation och demonstration av systemet för intresserade projektdeltagare. Ändringar i bemanningen av arbetsgruppen medförde att ungefär hälften av de som har deltagit i gruppens arbete var närvarande vid dessa seminarier. Arbetsgruppen har bestått av sju ledamöter. Arbetsledare har varit Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket (t.o.m. vecka 37) och Kate Parson (fr.o.m. vecka 38). Övriga deltagare har varit Carina Bromark, Eva Dahlman, Olof Halldin (samtliga från Kungl. biblioteket), Lillie Johansson, Jonas Malmdal (t.o.m. vecka 36) och Sussi Wesström (Nationalmuseum) och Mårten Johansson, (Riksarkivet). Eftersom Riksantikvarieämbetet ej kunnat förse arbetsgruppen med en ordinarie ledamot bevakades arbetet av projektgruppsledamot Ann Hörsell. Arbetet påbörjades den 6 juni och avslutades den 26 november Arbetsgruppen har sammantaget haft 14 möten. GENOMFÖRANDE Arbetsgruppen påbörjade sitt arbete med att gå igenom de resultat som projektets tidigare aktiviteter presenterat. Arbetsgruppens ambition har varit att använda termerna bild, objektkategori, motiv, indexera m.fl. i enlighet med de definitioner som gjorts i Aktivitet 2 Definiera begrepp. Vid belysning av motivindexeringens syfte och de olika typer av begrepp som motiv kan utgöras av, har ambitionen varit att innefatta motiv från de objektkategorier som utgörs av bildobjekt enligt resultatet från Aktivitet 3 Objektkategorier. Vid diskussion kring hur motivet ska beskrivas och indexeras i en databas har resultatet från Aktivitet 3 Obligatoriska dataelement varit en av utgångspunkterna. Artiklar och länkar om bildindexering och motivbeskrivning har successivt samlats in. Dessa redovisas under rubriken Referenser. Begreppet motiv De inledande diskussionerna i arbetsgruppen fokuserade på frågeställningarna vad begreppet motiv egentligen innefattar och vad det är för information som är önskvärd att indexera. Motiv kan vara något som en bildframställning avbildar (ett ting, en person, en plats etc.). I en avbildning finns vanligtvis en viss likhet mellan bildframställningen och det avbildade. Porträtt är ofta avbildningar. Trompe l oeil-måleriet är en speciell form av avbildande framställning med extrema krav på likhet med det avbildade. Motiv kan också vara något som en bildframställning representerar. Då finns ingen nödvändig likhet mellan framställningen och objektet som representeras. Ett grafiskt blad framställande ett fältslag utanför Köln och där en silhuett av en stad finns i bakgrunden är inte nödvändigtvis vare sig en avbildning av just det fältslag som framställningen sägs föreställa eller någon avbildning av Köln. Stadssilhuetten kan då sägas representera Köln. 206

5 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Motiv kan även vara något som en bildframställning illustrerar. Sådana framställningar refererar till redan existerande litterära eller traderade utsagor (t.ex. skönlitteratur, mytologi, religion, historia o.s.v.). Motiv kan vara något som en bildframställning symboliserar (i vid bemärkelse). Sådana framställningar kan t.ex. vara allegoriska. För att utvidga diskussionerna till en större krets och utifrån olika perspektiv få en belysning av begreppet motiv anordnades på Nationalmuseum den 4 september ett slutet seminarium kring detta tema. Inbjudna gästföreläsare var Ulf Abel, som just avslutat en bok om Nationalmusei ikonsamling, Görel Cavalli-Björkman, Chef för forskningsorganisationen vid Nationalmuseum, intendent Eva-Lena Karlsson, Nationalmuseum, intendent Hans Öjmyr, Nationalmuseum, professor Margaretha Rossholm Lagerlöf, Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, och Lars O Ericsson, docent i praktisk filosofi samt konstkritiker och kulturskribent i Dagens Nyheter. Den 5 september hölls ytterligare två seminarier på Kungl. biblioteket med temat Bildindexering i praktiken. Under förmiddagen gav Hans Rengman, META/Uppsala universitet, en presentation av klassifikationssystemet Outline of Cultural Materials (OCM) där arbetsgruppen fick möjlighet att ställa frågor angående olika aspekter av systemet. Efter en övergripande presentation av systemet och planerna för samordningen av en nordisk version gjorde gruppen ett antal provindexeringar med exempel på bilder ur respektive institutions samlingar. Under eftermiddagen den 5 september gästades arbetsgruppen av två personer med erfarenhet av den kommersiella bildbyråsektorn, Tove Kleiven, SVT bild och Staffan Teste, Bildleverantörernas förening (BLF). Tillsammans tittade gruppen på ett antal system i bruk vid bildbyråer (SVT bild, Bildhuset, Pressens bild, IMSPIX, Johnér bildbyrå, och Scanpix PictureGate). Man diskuterade de olika sökingångar som fanns, hur databasstrukturen såg ut vid finfördelning av sökningarna, och vikten av riktlinjer som stöd till den som indexerar. Motivindexeringens syfte Varje institution redovisade inledningsvis sina förväntningar på ett motivindexeringssystem, vilka redovisas i sin helhet i Bilaga 1. Arbetsgruppens gemensamma syn är att syftet med motivindexeringen är att kunna återsöka bilder som innehåller en visuell framställning av det begrepp som indexeringstermen refererar till. För att sökningen ska bli så effektiv som möjligt bör man vid indexeringen utgå från en kontrollerad vokabulär (tesaurus, klassifikationssystem eller ämnesordslista). Systemet som används bör vara lätt att tillämpa och kunna förstås, både av den som söker och den som indexerar. Det är viktigt att den som söker får ett förväntat resultat, d.v.s. en sökning bör endast ge relevanta träffar. Därför bör ett gemensamt system för motivindexering även innefatta en metod för hur indexeringen ska göras. Därtill bör det system som används vara så utformat att den enskilda institutionen kan välja hur utförlig man vill att indexeringen skall vara. Exempelvis kan man registrera motivet häst men utelämna mer specifika beskrivningar som ardenner eller nordsvensk. 207

6 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Stipulativa definitioner Definitioner av termerna bild, objekt, bildobjekt, indexera och motiv ur delrapport från Aktivitet 2 Definiera begrepp : bild objekt bildobjekt indexera tillverkad, synlig gestaltning i två dimensioner, vars betydelsebärande delar är närvarande på en och samma gång för seendet och genom sin samtidiga inbördes verkan bildar mening. Anmärkning: Bild definieras ovan som något specifikt i förhållande till exempelvis talat språk, text eller musik. I definitionen inbegrips inte rörliga bilder. entitet som ingår i en kulturarvsinstitutions samlingar och som finns upptagen i den förteckning som dokumenterar det innehav av entiteter som kulturarvsinstitutionen har i uppdrag att förvalta. Anmärkning: Objekt kan vara föremål (t.ex. möbler, keramik, målningar, teckningar, grafik, fotografier osv.), dokument (t.ex. böcker, brev, protokoll, bouppteckningar, dagböcker osv.), ljud- eller filmupptagning, digitalt skapad och lagrad dokumentation. objekt i form av bild. Anmärkning: I begreppet bildobjekt innefattas inte fotografiska avbildningar av objekt eller bildobjekt. Exempel på bildobjekt är måleri (stafflimåleri, miniatyrer, ikoner, altarmålningar), teckningar, ritningar(arkitekturritningar, mönsterförlagor för tillämpad konst), silhuettklipp, tryck (originalgrafik, ornamentstick, affischer), fotografier. med hjälp av termer beskriva t.ex. innehåll eller egenskaper i syfte att sortera och återsöka. Anmärkning: De termer som används vid indexering bör hämtas från en kontrollerad ordlista. motiv det som en bild ger en synlig framställning av. Anmärkning: Motiv är det som en bildframställning åskådliggör genom att avbilda, representera, illustrera eller symbolisera och som med hjälp av synsinnet kombinerat med kunskap om omvärlden och tidigare erfarenhet av bildframställningar kan uppfattas som en bild av något. Förklaring av termen objektkategori ur delrapporten från Aktivitet 3 Objektkategorier : objektkategori specificerar vilken typ av objekt en enskild informationspost refererar till. Anmärkning: Objektkategorin är alltså en rubricering för en grupp objekt som uppvisar vissa likheter. Benämningen på en objektkategori utgörs av en term som är bredare än de termer som kan användas som benämning på de enskilda objekt som tillhör kategorin. Arbetsgruppens definition av begreppen befintligt system och motivindexering: befintligt system a) tesaurus, klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista som är framtagen i syfte att beskriva innehållet i bilder och som används för detsamma b) tesaurus, klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista som används för att beskriva innehållet i bilder motivindexering med hjälp av kontrollerade termer beskriva (det betydelsemässiga) innehållet i bildframställningar Anmärkning: Syftet är att kunna återsöka bilder som innehåller en visuell framställning av det begrepp som indexeringstermen refererar till. 208

7 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Belysning av olika typer av begrepp som motiv kan utgöras av Motiv kan bl.a. utgöras av - ting (verkliga eller fiktiva föremål, byggnader, växter, djur) - platser (länder, städer, byar; historiska, fiktiva, litterära, mytologiska o.s.v.; miljötyper såsom landskap, hamn, stjärnhimmel) - personer (historiska, fiktiva, litterära, mytologiska o.s.v.) - händelser (historiska, fiktiva, litterära, mytologiska o.s.v.) - litterära eller traderade utsagor (skönlitteratur, mytologi, religion, historia o.s.v.) - abstrakta idéer och företeelser (egenskaper; styrka, mod, ödmjukhet o.s.v, känslor; glädje, sorg, smärta, teser/doktriner ; livets förgänglighet, tyngdkraften) För att försöka ringa in vilka olika typer av termer som behövs vid motivindexering upprättades en lista över olika begrepp som motiv kan tänkas utgöras av (se Bilaga 4). Härvid framkom att det kan vara praktiskt att göra åtskillnad mellan generella respektive partikulära begrepp. Med partikulära motiv anses individuella exemplar, d.v.s. bestämda, namngivna ting, varelser och företeelse. De partikulära motiven, som t.ex. kan utgöras av personer (Karl XII), byggnadsverk (Gripsholms slott) eller platser (Västerås) bör hämtas ur ett auktoritetsregister medan de generella begreppen (t.ex. katt, stol, blomma) bör innefattas i en kontrollerad ordlista eller tesaurus för motivindexering. Belysning av olika sätt att beskriva och indexera motivet i en bild Under arbetets gång blev det uppenbart att det finns olika förhållningssätt till bildobjekt inom kulturarvssektorn. I det traditionellt konsthistoriska sättet att se på bildkonst utgör konstnär, nationalitet, datering (när verket är utfört) och konstverkets medium (teknik och material) primära sökingångar. Samlingarna på ett konstmuseum är ofta indelade efter verkens teknik som t.ex. måleri, teckning, grafik, skulptur, o.s.v. Vid inventarieföringen görs ofta en kortfattad, saklig beskrivning av motivet. Dock görs vanligtvis ingen indexering av motivet, vilket därmed inte blir återsökningsbart. Utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv har bildens innehåll, det vill säga vilket ämnesområde det ingår i samt topografiska bestämning, varit det centrala liksom datering. På de kulturhistoriska museerna har det ofta upprättats särskilda ämnesrubriker över bildsamlingen. Teknik anges när det gäller särskilda typer av bilder som konst- och bildtryck. Men den kulturhistoriska synen på fotografier är också att de har dubbla roller och värdefunktioner: dels som museala objekt speglande den tid fotografiet togs genom vilken teknik som användes, bildutsnitt, fotopapper och dels som informationsbärare. På senare år har upphovsmännen börjat uppmärksammas mer och inkomna samlingar splittras inte längre på samma sätt på ämnen. I arkivsammanhang är proveniensprincipen vägledande för hur handlingarna ordnas och därefter återsöks. Som följd därav är kontextuell information om arkivbestånden/de enskilda objekten av större betydelse än uppgifter om varje enskilt objekt. Viktiga sökingångar är då t.ex. arkivbildarens verksamhet snarare än varje enskilt objekts innehåll. Undantag finns: särskilt kartor och ritningar har behandlats på objekt/dokumentnivå. I bibliotekssammanhang finns idag ingen övergripande metod eller något gemensamt klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista för att beskriva och indexera motivet i en bild. Både det konsthistoriska och det kulturhistoriska sättet att se på bilder förekommer. Man har indelat bildsamlingarna i grupper, framför allt efter motivkategori men också efter teknik, 209

8 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport upphov och ämne. Därtill förekommer också att samlingarna, såsom i arkiven, ordnas efter proveniensprincipen. Förhållningssättet i de kommersiella bilddatabaser arbetsgruppen har kommit i kontakt med grundar sig på att bilder indexeras för största möjliga åtkomst baserat på marknadens efterfrågan. Hur väl en bild fungerar kommersiellt påverkar de val man gör vid indexeringen dvs. hur och vilka olika sökbegrepp som används och registreras. Härvidlag fordras naturligtvis god kännedom om hur marknaden fungerar och hur sökfrågorna ställs. Vid indexeringen kan kulturhistoriska aspekter få stå tillbaka för termer som bättre tillgodoser behoven hos t.ex. reklam- eller annonsföretag. Ovannämnda förhållningssätt har sin förankring i olika typer av institutioner. Problem uppstår i det fall man försöker beskriva bildens motiv på endast ett sätt, d.v.s. när man är bunden till enbart ett klassifikationssystem. Att försöka hitta en objektiv sanning och beskriva varje bildmotiv ur alla upptänkliga aspekter är förstås svårt och kräver kunskaper inom alla områden vilket inte är kostnadseffektivt och därför inte heller eftersträvansvärt. Det viktiga blir att vid söktillfället vara medveten om vilken sfär - den kulturhistoriska, konsthistoriska eller den rent kommersiella - man befinner sig i. Den ideala lösningen vore ett klassifikations- eller indexeringssystem som tar hänsyn till att ett äpple inte alltid bara är ett äpple. Frukten från kunskapens träd kan ses ur flera aspekter än den pomologiska. Arbetsgruppens lösning på problemet var att bryta ner begreppet motiv i ett antal olika komponenter, där möjlighet ges att beskriva flera aspekter av bildens motiv med olika klassifikationssystem eller kontrollerade ordlistor. I det fall motiv indexeras med hjälp av termer ur flera olika klassifikationssystem eller kontrollerade ordlistor bör det framgå varifrån termen hämtats. Man kan beskriva det som finns i bilden (det som man med hjälp av kunskap om omvärlden och med hjälp av tidigare erfarenhet av att se på bilder, med synsinnet kan uppfatta). En sådan beskrivning kan delas upp i olika delar: - bildelement (t.ex. häst) - motiv (t.ex. Slaget vid Lützen) - motivets betydelse (t.ex. hjältemod), det som bilden handlar om (men som inte är avbildat) Man kan tala om vilken motivkategori bilden tillhör (övergripande rubricering för en viss motivgenre framställning med vissa gemensamma stildrag eller innehållsliga faktorer t.ex. historiemåleri, stilleben, porträtt). Detta sätt att beskriva en bild är troligtvis vanligare på konstmuseer än på etnografiska och kulturhistoriska museer. Man kan ange ett ämne som motivet (i bestämt sammanhang) i egenskap av historiskt dokument belyser/illustrerar, t.ex. svenska festseder, sameslöjd, boskapsskötsel, initiationsriter. Detta sätt att beskriva en bild är troligtvis vanligare på kulturhistoriska och etnografiska museer än på konstmuseer. Man kan tala om vilken funktion bilden är avsedd att ha, t.ex. julkort, valaffisch, altarmålning eller karta. Detta sätt att beskriva en bild tangerar de objektkategorier som redovisas i Aktivitet 3 Objektkategorier. Man kan tala om hur motivet är framställt, t.ex. karikatyr, pastisch, exteriör. Man kan tala om vilken företeelse bilden skulle kunna illustrera, t.ex. miljöförstöring för en bolmande ångbåt i skärgården. Detta sätt att beskriva ett motiv är troligtvis oftare tillämpat av bildbyråer än vid dokumentation av samlingar i kulturarvsinstitutioner. 210

9 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Belysning av hur de olika sätten att beskriva och indexera motiv kan registreras i en databas Gruppens ambition var att belysa vilka dataelement som skulle kunna användas för att registrera ett motiv, på de olika sätt som redovisats ovan, se Förslag på dataelement som kan användas vid beskrivning och indexering av motiv. Nedan ges hänvisningar till de numrerade dataelement som redovisas i aktiviteten "Obligatoriska dataelement" under rubriken Dataelement för bildobjekt. Gruppen kom fram till att termen motiv, i enlighet med den definition som gjorts i aktiviteten "Definiera begrepp" bör reserveras för beskrivning av det man ser i bilden inklusive intersubjektiva tolkningar av bildens betydelsemässiga innehåll (dataelement 17.3 Indexeringsterm). En åtskillnad bör göras mellan huvudmotiv och bildelement. Med bildelement avses här de enskilda delar som tillsammans bildar huvudmotivet. Motivkategori bör registreras som ett separat dataelement (dataelement 17.2 Motivkategori). Det ämne som motivet i egenskap av historiskt dokument belyser liksom motivets/objektets funktion bör registreras i dataelementet klassifikation (dataelement 2.1 Klassifikationsterm). I detta dataelement kan även motivets potentiella ämne (bildbyråapproach) registreras. Klassifikationssystem varur klassifikationstermen hämtats bör alltid anges (dataelement 2.3 Klassifikationssystem). Utöver motivindexering bör en fritextbeskrivning av motivet göras (dataelement 17.1 Motivbeskrivning). Vanligtvis säger även objektets titel något om motivet (dataelement 3.1 Titel/Benämning). Gruppen diskuterade även behovet av ett dataelement för titel på motivet, dvs. standardiserad benämning på visa typer av motiv (t.ex. Bebådelsen) där det individuella objektet kan ha en annan titel. Därtill bör även ett dataelement för angivande av framställningssätt, dvs. hur motivet är framställt, registreras t.ex. karikatyr, pastisch, exteriör. Belysning av förutsättningar för genomförande av motivindexering En förutsättning för en gemensam, systematisk motivindexering är självfallet framtagandet av en gemensam kontrollerad vokabulär. Detta kan göras genom att man översätter något av de stora internationella systemen (ICONCLASS eller Thesaurus Garnier) alternativt anpassar SAO för motivindexering eller genom att utarbeta ett nytt system från grunden. Därtill krävs att en gemensam metod utarbetas och tillämpas vid indexeringen. Då merparten av kulturarvsinstitutionerna har ytterst begränsade resurser att avsätta för registrering är det viktigt att ett gemensamt system för motivindexering blir så registreringseffektivt som möjligt. Till exempel bör systemet vara hierarkiskt utformat så att man vid registrering kan välja en specifik term (dvärgtax) men att alla överordnade termer (tax, hund, djur) samtidigt automatiskt görs återsökningsbara. Därtill bör systemet vara utformat så att den som indexerar vägleds till rätt term. Oavsett vilket system och metod man väljer kommer det att behövas en satsning på rekrytering och utbildning av personal, etablering av kontaktnät samt en struktur för att upprätthålla och vidareutveckla den gemensamma vokabulären och metodiken. Jämförande granskning av några befintliga system Vid kartläggningen av de deltagande institutionernas praxis vid indexering av bildens motiv konstaterades att motivindexering sker i mycket liten omfattning. På Nationalmuseums Fototek 211

10 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport finns ett ämnesordnat kortregister. Man kan där slå upp olika motiv och få hänvisningar till konstnärer som utfört verk med dessa motiv. Kortregistret omfattar endast en mindre del av samlingarna. Även Kungl. biblioteket har en kortkatalog där vissa motiv är sökbara. Fria termer har använts för denna typ av registrering. I ett projekt under 2002 har planscherna i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna katalogiserats i det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS. För indexeringen av dessa planschers motiv har SAO har använts. Riksarkivet indexerar inte motiv. Den främsta orsaken är att man i regel inte registrerar enskilda bilder. Arbetsgruppens gjorde även en undersökning av motivindexering hos ABM-institutioner i Danmark, Finland och Norge. Dessa redovisas i Bilaga 2. Urval och bedömning av befintliga system De befintliga system som skulle vara föremål för jämförelse och bedömning avgränsades till 1) tesaurus, klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista som är framtagen i syfte att beskriva innehållet i bilder och som används för detsamma eller 2) tesaurus, klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista som används för att beskriva innehållet i bilder, oavsett syftet. På grund av tidsbrist var arbetsgruppen tvungen att begränsa sina undersökningar till ett fåtal system. Följande system valdes ut: 1. H. van de Waals ICONCLASS 2. F. Garniers Thesaurus Iconographique: système descriptif des representations 3. Library of Congress Thesaurus of Graphic Materials I: Subject Terms (TGMI) 4. PictureGate (Scanpix) 5. Svenska ämnesord (SAO) SAO uppfyller inte ovanstående kriterier för urval men undersöktes eftersom det enligt aktivitetsplanen särskilt skulle beaktas. Ett antal frågor ställdes mot de fem utvalda systemen: - vilka av de gemensamma objektkategorierna kan beskrivas med hjälp av systemen? - vilka motivaspekter går att beskriva med hjälp av systemet? - antal termer? - vad har systemet för struktur (generisk hierarki eller bokstavsordning)? - kvalitet (innehåller systemet klart avgränsade och definierade termer eller finns det synonymer och homonymer)? - språk (svenska, engelska, flerspråkigt)? - systematik (är termerna definierade, finns riktlinjer för hur de enskilda termerna ska användas, är systemet konsistent)? - registreringsfunktionalitet/effektivitet (Är systemet konstruerat på ett sådant sätt att den som indexerar lätt hittar den term som han/hon söker? Får man vägledning av systemet vid val av termer? Går det fort att indexera? T.ex. att man endast behöver välja en term för att få med samtliga, bredare termer Exempel: Om man väljer att indexera termen tax, så finns en hierarkisk struktur inbyggd i systemet så att en sökning på ordet hund, jakthund, däggdjur, sällskapsdjur och djur träffar även denna post.) 212

11 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport - begriplighet (går det att förstå vad termerna refererar till utan att vara expert på systemet)? - spridning (hur många bildförvaltande institutioner använder systemet, hur länge har det funnits)? - utveckling och underhåll (utvecklas systemet, är systemet konstruerat på ett sådant sätt att det tillåter utveckling, uppdateras systemet kontinuerligt)? Resultatet av frågeställningarna redovisas i Bilaga 3. Utifrån den lista över olika begrepp som kan förekomma i ett motiv (se ovan under rubriken Belysning av olika typer av begrepp som motiv kan utgöras av) har arbetsgruppen försökt bilda sig en uppfattning om vilka typer av termer som ingår respektive system. SLUTSATS Inget av de befintliga system arbetsgruppen tittat på uppfyller samtliga de förväntningar som finns på motivindexering enligt Bilaga 1. För att täcka olika aspekter är det troligtvis nödvändigt att använda flera parallella system. Gruppens bedömning är att man vid motivindexering bör göra åtskillnad mellan partikulära motiv, generella motiv och ämnesklassificering. De partikulära motiven t.ex. bestämda, namngivna personer, platser, byggnader, historiska händelser och litterära motiv bör hämtas ur ett auktoritetsregister. Härvidlag bör man i första hand använda de auktoritetsregister som redan finns för t.ex. personer och platser. En avbildad person kan också vara författare, konstnär och arkivbildare. På motsvarande sätt kan en plats vara motiv såväl som en persons födelseort och ett objekts tillverkningsort. Ämnesklassificering av bildmotiv innebär att motivet indexeras i enlighet med ett system som är upprättat för ett specifikt ämnesområde. Ett ämnesklassifikationssystem kan användas för att indexera alla sorters material t.ex. föremål, texter och bilder. OCM är ett ämnesklassifikationssystem som primärt används inom kulturhistoria och etnografi. Inom ämnet socialhistoria används klassifikationssystemet Social History and Industrial Classification (SHIC). Ett motivindexeringssystem i snävare bemärkelse skulle då innefatta termer för de generella motiven (barn, blomma, båt etc.). Framtagandet av ett sådant motivindexeringssystem kan ske genom att man översätter något av de stora internationella systemen (ICONCLASS eller Thesaurus Garnier) alternativt anpassar SAO för motivindexering eller genom att utarbeta ett nytt system från grunden. Oavsett vilken väg som väljs kommer det att vara en resurskrävande process. Förslag till fortsatt samverkan avseende motivindexering Efter en mycket kort men intensiv period av samarbete inser arbetsgruppen att motivindexering är en stor utmaning. Arbetsgruppens tidsramar och resurser har varit ytterst begränsade och därför har någon djupgående analys inte kunnat genomföras. Det fordras mycket tid att sätta sig in i och förstå problematikens omfattning och komplexitet. Att ta del av den litteratur som finns i ämnesområdet och de befintliga digitala system som används kräver stora insatser. Därutöver krävs att man även sätter sig in i andra områden såsom informationsvetenskap, kunskapsorganisation, ämnesanalys och bildanalys. 213

12 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Att fortsätta samverka kring frågor om motivindexering anser gruppen vara en självklarhet, såväl med tanke på de arbetsinsatser som redan har lagts ner och de behov som återstår på respektive institution avseende motivindexering. Eftersom det idag inte finns någon utbildning som omfattar motivindexeringsprinciper är det nödvändigt att täcka det kunskapsbehov som finns vid landets bildförvaltande arkiv, bibliotek och museer. Tre möjliga vägval har diskuterats: 1. Att samverka kring framtagningen av en kontrollerad ordlista över benämningar på motivkategorier. Deltagare i en sådan samverkan skulle med fördel kunna innefatta kompetens från forskningsvärlden med ett teoretiskt förhållningssätt till bild och bildanalys. 2. Att gemensamt undersöka möjligheten att översätta och anpassa något internationell system till svenska förhållanden, t.ex. ICONCLASS. 3. Att gemensamt undersöka möjligheten att utveckla ett parallellt system till Svenska ämnesord särskilt anpassat för indexering av bildmaterial och enligt samma modell som TGMI har utvecklats i förhållande till Library of Congress Subject Headings (LCSH). REFERENSER Categories for the description of works of art, Cornell, P. & Dunér, S. & Millroth, T. & Nordström, G.. & Roth-Lindberg, Ö. (Red.) (1985). Bildanalys. Teorier. Metoder. Begrepp. Malmö. Hermerén, Göran. (1969). Representation and meaning in the visual arts : a study in the methodology of iconography and iconology. Lund studies in philosophy. Lund; Copenh. & Stockholm. Kjellman, Ulrika. (2002). Konsten att representera en bild: Om hur IS-forskningens teorier kring kunskapsorganisation och ämnesbestämning påverkat bildindexeringsforskningen. Opublicerat manuskript, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier. Shubert, Steven Blake. (1995). Classification in the CHIN Humanities Databases: a CHIN documentation fellowship project. Canadian Heritage Information Network. Länkar till de system arbetsgruppen har tittat närmare på ICONCLASS: Thesaurus iconographique : système descriptif des représentations: François Garnier. Paris. Se Base Joconde (rubriken Méthode samt Dictonnaire i fältet Sujet) LC Thesaurus for Graphic Materials I: Subject Terms (TGM I): PictureGate Scanpix digital bilddatabas: Svenska ämnesord: Undersökningen av motivindexering vid arkiv, bibliotek och museer i Danmark, Finland och Norge Kunst Indeks Danmark Arkivverket 214

13 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Museiverket Finlands nationalmuseum Statens konstmuseum Åbo akademis bildsamlingar Bildarvet Muisti Helsingfors universitetsbibliotek ALLÄRS allmän tesaurus på svenska Riksarkivet Nasjonalbiblioteket De løfterike landet Nazisme og motstandskamp Georg Morgenstiernes språk- og kulturforskning i Sørøst-Asia Fridtjof Nansen bildearkiv Roald Amundsen bildearkiv Galleri NOR Universitetsbiblioteket i Bergen Norsk Folkemuseum Nasjonalgalleriet Norsk museumsutvikling: Fotosekretariatet Fotosekretariatet Munch-museet Förteckning över övriga system eller databaser AAT Art & Architecture Thesaurus Ambrosiana Subject Keys Australian pictorial thesaurus (APT) Används av Picture Australia: Index of Christian Art The J. Paul Getty Museum The Jerusalem Index of Jewish Art. LC Thesaurus for Graphic Materials II: Genre & Physical Characteristic Terms (TGM II) Library of Congress Subject Headings (LCSH) National Gallery of Art, Washington OCM Outline of Cultural Materials Ämnesklassifikationssystem för svenska museer: 215

14 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Smithsonian American Art Museum s Subject Thesaurus A Subject Index for the Visual Arts. Elizabeth Glass, Victoria & Albert Museum. Opublicerad digitalt. Systematisk kodkatalog använd vid Ikonografiska arkivet i Uppsala för registrering av etnologiskt och kulturhistoriskt bildmaterial. Anna Birgitta Rooth. Uppsala universitet, Entologiska institution. Ikonografiska arkivet, Ikonoteket Se även: Ikonografiska arkivet: en presentation av en idé, ett system och en bildbank. Anna Birgitta Rooth. Uppsala universitet, Entologiska institution. Ikonografiska arkivet, Ikonoteket Tate Gallery Warburg Institute, Photographic Collection LÄSTIPS FÖR DEN SOM VILL FÖRDJUPA SIG Artikelsamling om bildindexering, bildanalys, motivindexering Armitage, L.H. & Enser, P.G.B. (1997). Analysis of user need in image archives. Journal of information science, 23(4), Baxter, Graeme & Anderson, Douglas. (1995). Image indexing and retrieval: some problems and proposed solutions. New Library World, 96 (1123), Besser, H. (1990). Visual access to visual images: The UC Berkeley image experience with electronic databases project. Library Trends, 38(4), Brandhorst, J.P.J. (1993). Quantifiability in Iconography. Knowledge Organization. 20(1), Eriksson, Yvonne & Ståhl, Margareta & Svensson, Gary; under ledning av professor Lena Johannnesson. (1995) Bilddigitalisering vid bibliotek, arkiv och museer, en lägesrapport för Nationella arkivdatarådet (NAD) och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Arbetsrapport från Tema K. Linköping. Grund, A. (1993). ICONCLASS: On subject analysis of iconographic representations of works of art. Knowledge Organization. 20(1), Chen, H., & Rasmussen, R. (1999). Intellectual access to images. Library Trends, 48(2), Eakins, John P., & Graham, Margaret E. (1999). Content-based Image Retrieval: A Report to the JISC Technology Applications Programme. Enser, P.G.B. & McGregor, Colin G. (1993). Analysis of Visual Information Retrieval Queries. London: British Library R&D Report Enser, P.G.B. (1995). Pictorial information retrieval. Journal of Documentation, 51, Enser, P.G.B. (2000). Visual image retrieval: seeking the alliance of concept-based and content-based paradigms. Journal of Information Science, (26), Fidel, R. (1997). The Image Retrieval Task: Implications for the Design and Evaluation of Image Databases. The New Review of Hypermedia and Multimedia, Gordon, Catherine. (1991). Dealing with variable truth: the Witt computer index. Computers and the History of Art. 2(1), Graham, Margaret E. (1999). The Description and Indexing of Images 1998/99. Report of a survey of ARLIS members. Graham, Margaret E. (2001) The Cataloguing and Indexing of Images: time for a new paradigm? Art Libraries Journal. 216

15 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Jörgensen, Corrine. (1998). Attributes of Images in Describing Tasks. Information Processing & Management, 34 (2/3), Markey, K. (1988). Access to iconographical research collections. Library Trends, 37(2), Panofsky, Erwin. (1939) Studies in iconology : humanistic themes in the art of the renaissance. New York: Oxford University Press. Petersen, Anja. (1999). Fotografiet som etnologisk berättelse. Magnus Bergquist & Birgitta Svensson (Red.), Metod och minne: etnologiska tolkningar och rekonstruktioner. Lund: Studentlitteratur. Petersen, T. (1990). Developing a new thesaurus for art and architecture. Library Trends, 38(4), Rasmussen, E. M. (1997). Indexing images. Annual Review of Information Science and Technology, 32, Rosengren, Annette. (1998). Det kulturhistoriska fotografiet. Carl Heideken (Red.), Xposeptember Stockholm Fotofestival Stockholm. Shatford, Sara. (1984). Describing a Picture: A Thousand Words are Seldom Cost Effective. Cataloging & Classification Quarterly, 4(4), Shatford, Sara. (1986). Analyzing the Subject of a Picture: A Theoretical Approach. Cataloguing & Classification Quarterly, 5(3) Sjölin, Jan-Gunnar (Red.). (1998) Att tolka bilder : bildtolkningens teori och praktik med exempel på tolkningar av bilder från 1850 till i dag. Lund: Studentlitteratur. Spencer, Karin. (1995). Authority and Vocabulary Control in Image Collections. Opublicerad manuscript, Berkeley Digital Library SunSITE. Walker, F. L., & Thomas, G. R. (1990). Access techniques for document image experience with electronic databases. Library Trends, 38(4),

16 Motivindexering, Forslag pa dataelement som kan anvandas vid beskrivning och indexering av motiv Motivindexering FÖRSLAG PÅ DATAELEMENT SOM KAN ANVÄNDAS VID BESKRIVNING OCH INDEXERING AV MOTIV TITEL BESKRIVNING MOTIVKATEGORI HUVUDMOTIV BILDELEMENT FRAMSTÄLLNINGSSÄTT Definition: Namn på bildobjekt Format: Fritext Exempel: Ömhetens gudsmoder Definition: Beskrivning av motivet Format: Fritext Definition: Övergripande rubricering för en viss motivgenre (framställning med vissa gemensamma stildrag eller innehållsliga faktorer) Format: Kontrollerad ordlista Exempel: Stilleben, Landskap, Porträtt Definition: Det som en bild ger en synlig framställning av. Anmärkning: Motiv är det som en bildframställning åskådliggör genom att avbilda, representera, illustrera eller symbolisera och som med hjälp av synsinnet kombinerat med kunskap om omvärlden och tidigare erfarenhet av bildframställningar kan uppfattas som en bild av något. Huvudmotivet är den sammantagna betydelsen av motivets bildelement. Inkluderar även intersubjektiva tolkningar av bildens betydelsemässiga innehåll, dvs. det som bilden handlar om (men som inte är avbildat) GENERELLA TERMER Format: Kontrollerad ordlista T.ex. kvinna, födelsedag, styrka PARTIKULÄRA TERMER Format: Länk till post i auktoritetsregister (för exempelvis: personer, organisationer, byggnader, platser, namn på händelser, litterära utsagor) Exempel: Karl XII, Gripsholms slott, Socialdemokratiska arbetarpartiet, Västerås, Slaget vid Lützen, Alla vi barn i Bullerbyn Definition: De enskilda delar som tillsammans bildar huvudmotivet. Anmärkning: Endast väsentliga bildelement bör indexeras GENERELLA TERMER Format: Kontrollerad ordlista Exempel: Kvinna, födelsedag, styrka PARTIKULÄRA TERMER Format: Länk till post i auktoritetsregister (för exempelvis: personer, organisationer, byggnader, platser, namn på händelser, litterära utsagor) Exempel: Karl XII, Gripsholms slott, Socialdemokratiska arbetarpartiet, Västerås, Slaget vid Lützen, Alla vi barn i Bullerbyn Definition: Angivande av hur motivet är framställt Format: Kontrollerad ordlista Exempel: Karikatyr, pastisch, exteriör 218

17 Motivindexering, Forslag pa dataelement som kan anvandas vid beskrivning och indexering av motiv KLASSIFIKATION Definition: Angivande av motivets/objektets ämne eller funktion med hjälp av en term hämtad ur ett klassifikationssystem Anmärkning: Man kan ange ett ämne som motivet (i bestämt sammanhang) i egenskap av historiskt dokument belyser eller vilken funktion bilden är avsedd att ha eller vilken företeelse bilden skulle kunna illustrera ur ett bildbyråperspektiv. Format: Kontrollerad ordlista Exempel: Svenska festseder, sameslöjd, fädjurshållning, julkort, valaffisch, altarmålning, karta. KLASSIFIKATIONSSYSTEM Definition: Angivande av ur vilket klassifikationssystem som termen är hämtad Format: Kontrollerad ordlista Exempel: OCM, AAT 219

18 Motivindexering, Bilaga 1 Motivindexering, Bilaga 1 REDOVISNING AV RESPEKTIVE INSTITUTIONS FÖRVÄNTNINGAR PÅ MOTIVINDEXERING Kungl. biblioteket Genom en databaserad sökning ska man kunna återfinna motiv, oavsett om det handlar om enskilda bilder eller illustrationer till text. För att arbetsinsatsen vid registrering inte skall bli för stor anser vi att det skall finnas möjlighet att välja hur utförlig man vill att indexeringen skall vara. Exempelvis kan man registrera motivet häst men utelämna mer specifika beskrivningar som ardenner eller nordsvensk. Man bör också eftersträva att endast få relevanta träffar. Om man söker på termen pistol så vill vi inte att man ska hitta en bild föreställande mordet på Gustav III. För att sökningen ska bli så effektiv som möjligt bör man vid indexeringen utgå från en kontrollerad vokabulär (tesaurus, klassifikationssystem eller ämnesordslista). Systemet som används bör vara lätt att tillämpa och förstå, både för den som söker och den som indexerar. Nationalmuseum Motivindexeringens syfte Det huvudsakliga syftet med att använda indexeringstermer (i motsats till fritext) för att beskriva den innehållsmässiga betydelsen i en bildframställning är att man med hjälp av indexeringstermerna ska kunna söka fram bilder som innehåller en visuell framställning av det begrepp som indexeringstermen refererar till. Förväntningar på ett motivindexeringssystem man ska kunna hitta det man letar efter när man söker efter ett speciellt motiv man ska få det sökresultat man förväntar sig det ska vara lätt att hitta det man söker vilket bl.a. innefattar att de termer som används ska vara begripliga både för interna och externa användare ett system där man inte behöver lägga ner alltför mycket tid på indexering av varje bild prioriteras, eftersom de personella resurserna är små motivkategori är en värdefull sökingång i väntan på att en mera djupgående indexering av motiv kan göras Det primära syftet med all indexering är att man ska kunna hitta objekt av en viss sort. Sorten det handlar om vid motivindexering är motiv. Motivindexeringens syfte är alltså att man ska kunna hitta bildobjekt med en viss sorts motiv. Det är viktigt att den som söker får ett förväntat resultat. Den som söker bland motiv förväntar sig att få ett resultat som utgörs av visuella framställningar av det begrepp som söktermen refererar till. Söker man t.ex. på kyrka så förväntar man sig att sökresultatet ska innehålla - och endast innehålla - visuella framställningar av kyrkor. Man förväntar sig t.ex. inte att få med porträtt av påvar och kyrkoherdar och heller inte altarmålningar och dopfuntar. För att möjliggöra för användaren att kunna hitta bildobjekt med en viss sorts motiv krävs att de enskilda motiven benämns på samma sätt vid varje tillfälle. Det fordras alltså en fast terminologi. Därtill måste den som indexerar bildobjekten tillämpa terminologin på ett konsekvent sätt. Det fordras alltså en metodik. Det är också väsentligt att det finns en metod för den bildanalys som föregår själva motivindexeringen. Tolkningar av bildens betydelse bör göras med en förhållandevis stor restriktivitet kombinerad med källkritiskt tänkande. De tolkningar som registreras bör vara intersubjektiva. Motivindexering får inte baseras på indexerarens fria associationer vid bildbetraktelsen. 220

19 Motivindexering, Bilaga 1 Det ska vara lätt att hitta de motiv man söker. Systemet måste därför ha en sådan utformning att man kan använda sökfunktionen utan att vara indexeringsexpert. Termerna måste vara utformade på ett sådant sätt att såväl interna som externa användare kan förstå vad termerna refererar till. För att institutioner med olika kompetensområden ska kunna använda samma system för motivindexering måste termer av olika specifikationsgrad finnas med. Ett system måste tillhandahålla möjligheten att indexera på en djup och specialiserad nivå för den som har behov av detta. Samtidigt måste systemet tillåta att indexering görs på en mera generell nivå för den som har begränsade resurser. Den enskilda institutionens policy i kombination med institutionens såväl som indexerarens specialistkompetens avgör vilken term som används. Den som indexerar bildobjekt inom sitt eget specialområde kan välja en specifik och exakt term, som t.ex. bonanza, medan en annan institution kanske väljer den övergripande termen tulpan och en tredje kanske nöjer sig med blomma. För att vara registreringseffektivt bör systemet och den kontrollerade terminologin ha en hierarkisk struktur. När en specifik term används kan systemet automatisk lägga till samtliga överordnade termer. Den som söker på blomma kommer då att hitta också de bildobjekt som indexerats med termerna tulpan och bonanza. En distinktion mellan motivindexering och ämnesklassifikation bör göras. EXEMPEL 1: Silenos med Dionysosbarnet är motivet på ett grafiskt blad i Nationalmusei samlingar. Motivet skulle kunna fungera som illustration till en artikel om pappaledighet i en veckotidning eller månadsmagasin. En bildbyrå skulle därför ha intresse av att kunna registrera ämnesordet pappledighet. Dock kan man knappast hävda att pappaledighet skulle vara motivet för denna bildframställning som går tillbaka på en berättelse i den grekiska mytologin. Vid indexering av en bilds innehållsmässiga betydelse är det därför väsentligt att man gör ett tydligt ställningstagande huruvida det är bildobjektets motiv som indexeras eller om det är bildobjektets potentiella möjligheter att illustrera en idé, ett koncept osv. Det ena sättet är inte mera rätt än det andra, men det är centralt att göra en åtskillnad mellan dessa olika sätt att indexera en bild. EXEMPEL 2: Om man letar efter bildobjekt som har hundar som motiv är det naturligt att använda ordet hund eller hundar för vid en sökning. Nedanstående bild är ett exempel på förväntat sökresultat. I ett ämnesklassifikationssystem som OCM finns inga specifika termer - som t.ex. hund - upptagna. En bild av en hund får då beskrivas med någon av följande koder 2244 JAKT OCH FÅNGST hjälpmedel, utrustning och tillbehör, ex. lockfåglar, bloss, hundar, jaktlappar, kruthorn, jaktväskor, jaktdräkt 231 HUSDJUR, SÄLLSKAPSDJUR OCH PÄLSDJUR fångna och tämjda djur; tämjda insekter (ex. silkesmaskar, bin); sällskapsdjur och deras utrustning (ex. hundar, katter); pälsdjur; de olika sorternas behandling och nytta; tämjning och dressyr; skötsel och utfordring; ryktning etc; hemslakt; tros- föreställningar och sedvänjor; husdjursskötselns ekonomiska och sociala betydelse; etc NMDrh 328 David Klöcker Ehrenstrahl Hunden Turck 525 SPEL OM PENGAR vadhållning vid spel, idrottstävlingar och utställningar; tippning; lotterier; särskilda anordningar (ex. roulett); beräkning av odds (ex. bookmakers, totalisator); privat hasard; spelhus och spelrörelser; hasardspel som finansieringsform (ex. statliga lotterier, kyrklig bingo, häst- och hundkapplöpningar,spelautomater för klubbar); specialister (ex. spelare, croupierer); förekomst av och inställning till spel om pengar; inskränkningar och överhetlig reglering; etc 541 UNDERHÅLLNING fosterländska fester; parader; fyrverkerier; trupprevyer; festtåg, världsliga; karnevaler, cirkus och rodeo; djurkapplöpningar och djurfäktningar (ex. häst- och hundkapplöpningar, tjurfäktningar, tuppfäktningar); gladiatorstrider; offentliga avrättningar; organisation av underhållning; finansiering (ex. med vinster, frivilliga bidrag, understöd); inträde (ex. gratis, mot avgift); specialister (ex. organisatörer, uppträdande); etc. 221

20 Motivindexering, Bilaga SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER, SJUKDOMAR, HANDIKAPP OCH INVALIDITET [...] särskilda handikappinstitutioners organisation, verksamhet och finansiering; hjälpmedel för handikappade (ex. ledarhundar, proteser, hörapparater, glasögon); sterilisering av handikappade; ekonomiska problem framkallade av kronisk sjukdom; understöd åt kronisk sjuka och deras familjer (ex. genom välgörenhet, genom det allmänna); etc [...] För den som letar efter bilder av hundar är OCM ett trubbigt instrument. Dels krävs det att man sätter sig in i systemets struktur för att lista ut att man kan hitta bilder av hundar om man använder kod 751 SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER, SJUKDOMAR, HANDIKAPP OCH INVALIDITET som sökterm och dels kommer man att få ett sökresultat som inte bara innehåller bilder av hundar utan också bilder av hörapparater, glasögon, rullstolar osv. Områdesspecifika ämnesklassifikationssystem som t.ex. OCM lämpar sig därför mindre väl för motivindexering. Däremot fungerar de utmärkt för att ämnesklassificera bilder inom sitt område. Vid motivindexering är det alltså väsentligt att vara klar över att det är bildobjektets motiv som ska indexeras, inte bildframställningens funktion, avsändare, beställare kontext eller annat. Carl Fredrik Hill: Väg med sittande hund En åtskillnad mellan motiv och bildelement bör göras. Motivet i Ehrenstrahls målning ovan kan sägas var hund. Motivet för Hills målning här bredvid är snarast en väg eller en grusbacke. I Hills målning finns dock en hund. Hunden är ett förhållandevis centralt bildelement och vid motivindexeringen kommer man troligtvis att vilja lägga in termen hund. Men förväntar sig den som söker på termen hund att träffa denna målning? Kanske. Det kan finnas situationer då man är intresserade av alla bilder som innehåller hundar och andra då man endast är intresserade av bilder av hundar. Här finns en skillnad. I den senare söksituationen vill man endast hitta bilder där hunden är huvudmotiv medan man i den förra är intresserad av alla bilder som innehåller hundar. När man söker efter speciella motiv är det väsentligt att kunna hitta såväl på generella motiv, t.ex. porträtt av kvinnor, som partikulära motiv t.ex. porträtt av Hilma Marcus. Vid indexering av Josephsons målning anges i en generell indexeringen att motivet är en kvinna (term ur kontrollerad ordlista). I motivkategori anges att bilden är ett porträtt (term ur kontrollerad ordlista). Den partikulära indexering som identifierar kvinnan i porträttet såsom varande Hilma Marcus bör vara en länk till post i auktoritetsregister. Motivkategori - eller genre - är en värdefull ingång. En gemensam indelning och benämning på motivkategorier skulle vara en värdefull ingång till det gemensamma bildmaterialet. Det skulle också vara en realistisk arbetsuppgift för ett fortsatt projekt att upprätta en gemensam terminologi för motivkategorier. De traditionella konstvetenskapliga benämningarna såsom stilleben, landskap och porträtt kan t.ex. utgöra grunden till ett system som måste inrymma även benämningar för det motiv som återfinns på fotografier, affischer, vykort osv. NM 1871 Ernst Josephson Fru Hilma Marcus Utöver motivindexering är det väsentligt att i detta sammanhang belysa de övriga aspekter av ett bildobjekts betydelsemässiga innehåll som bör vara återsökningsbara. Ämnesklassifikation och motivkategori har nämnts ovan. 222

PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen 2001-11-19

PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen 2001-11-19 PROJEKTBESKRIVNING fastställd av styrgruppen 2001-11-19 UPPDRAGSBESKRIVNING Introduktion I dokumentet Bidragsansökan för projektet Bilddatabaser och digitalisering plattform för ABM-samverkan (2000-03-02),

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer

Bildåtervinning för alla Att tillgängliggöra bildsamlingar för en bred och ickespecificerad användargrupp

Bildåtervinning för alla Att tillgängliggöra bildsamlingar för en bred och ickespecificerad användargrupp MAGISTERUPPSATS I BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP VID BIBLIOTEKS- OCH INFORMATIONSVETENSKAP/BIBLIOTEKSHÖGSKOLAN 2005:12 ISSN 1404-0891 Bildåtervinning för alla Att tillgängliggöra bildsamlingar för

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me

Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet som ett unikt föremål, en artefakt, me Med objektet i centrum. Ett ABM-seminarium om olika perspektiv på bild. 15 februari 2001 Inbjudan Med objektet i centrum. Ett ABMseminarium om olika perspektiv på bild. Varför betraktar museimannen fotografiet

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi.

Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Sökplan TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi Detta dokument innehåller anvisningar för upprättande av en sökplan i kursen TDDD39 Perspektiv på informationsteknologi. Anvisningar Sökplanen påbörjas

Läs mer

Terminologi och klassifikation. Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje

Terminologi och klassifikation. Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje Terminologi och klassifikation Användning av kontrollerad ordförråd vid Torekällbergets museum Södertälje Friluftsmuseum Grundad 1929 Torekällbergets Museum Först driven genom ÖSKF sedan 1963 i kommunens

Läs mer

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover nya media KONST & DESIGn FRIA FÖRBEREDANDE KONSTLINJEN Du söker med 5-10 verk digitalt. Det är valfritt att söka med måleri, skulptur, teckning, video, foto, ljud, objekt osv. Digitala arbetsprover kan

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I HITTA VETENSKAPLIGA ARTIKLAR I KURSEN VETENSKAPLIG TEORI OCH METOD I 13 NOVEMBER 2012 Idag ska vi titta på: Sökprocessen: förberedelser inför sökning, sökstrategier Databaser: innehåll, struktur Sökteknik:

Läs mer

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning

Söka artiklar i CSA-databaser Handledning På Malmö högskola har vi flera databaser via CSA, bl.a. Sociological Abstracts, Social Services Abstracts, ERIC och PsychInfo, det betyder att gränssnittet för dessa databaser ser likadana ut. Om du har

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26

http://kulturnav.org Digikult 2014 Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Ulf Bodin 2014-03-26 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk auktoritets-hantering för kultursektorn Digikult 2014 Ulf Bodin 2014-03-26 Ulf Bodin ulf.bodin@kulturit.se +46 723 614 444 - Digitala kulturavskoncept i praktiken

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek

Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek Informationssökning och bibliotekets resurser Uddevalla Gymnasieskolas bibliotek INNEHÅLL: ATT BÖRJA SÖKA:... 2 DATABASER MM:... 2-5 NE BIBLIOTEKSKATALOGEN LIBRA.SE ARTIKELSÖK MEDIEARKIVET/RETRIVER ALEX

Läs mer

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA

TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA 1 TAKO kommer av orden tallennus ja kokoelmat dvs. Insamling och samlingarna. INSA Ett nationellt projekt som eftersträvar att utveckla samlingssamarbetet i Finland Målgruppen är de kulturhistoriska museerna

Läs mer

Cinahl Headings. Sökguide. Sökning med kontrollerade ämnesord

Cinahl Headings. Sökguide. Sökning med kontrollerade ämnesord Cinahl Headings Sökguide Sökning med kontrollerade ämnesord Cinahl Headings - en ämnesordlista för vården Cinahl Headings är uppbyggd på samma sätt som MeSH - Medical Subject Headings Ca 70% av alla ämnesord

Läs mer

Nationell databrunn - möjligheter och behov

Nationell databrunn - möjligheter och behov Förstudie Enheten för LIBRISsystemen och databaslicenser 2010-02-08 Marja Haapalainen Christer Larsson Henrik Lindström Anders Söderbäck Nationell databrunn - möjligheter och behov Underhandsrapport Syfte

Läs mer

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök

Avtal/överenskommelse för leverans till K- samsök Avtal/överenskommelse Datum 2012-10-** Dnr 159-1562-2012 Avdelning Informationsavdelningen Enhet Enheten för informationsutveckling Författare Johan Carlström Avtal/överenskommelse för leverans till K-

Läs mer

Personer och namnformer

Personer och namnformer Personer och namnformer Auktoritetssamarbete kring personnamn mellan ABM-institutioner Ingrid Berg, BUS, KB Ämnesord, auktoritetsarbete, referensbibliotekarie Varför? Spara arbete vid registrering - en

Läs mer

Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliometri the application of mathematical and statistical methods to books and other media of communication. - (Pritchard, 1969)

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Snabbguide till Cinahl

Snabbguide till Cinahl Christel Olsson, BLR 2008-09-26 Snabbguide till Cinahl Vad är Cinahl? Cinahl Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature är en databas som innehåller omvårdnad, biomedicin, alternativ medicin

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar.

Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. Välkommen till informationssökning via webben. Tips om sökningar inför uppsatsskrivandet med klickbara länkar. 1 Bibliotekets uppdrag i samarbete med utbildningen framgår i kursplanerna. 2 Se innehållet

Läs mer

KOP nätverket för konst och publikfrågor

KOP nätverket för konst och publikfrågor KOP nätverket för konst och publikfrågor På uppdrag av Kultur Skåne, Region Skånes kulturnämnd Utförd under år 2012 Anna Lönnquist, Ystads konstmuseum Innehåll Bakgrund... 1 KOP- nätverket för konst och

Läs mer

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum

Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Alströmerhemmet Nationalmuseums partner i pilotprojektet Morgondagens museum Under 2015 inleder Alströmerhemmet och Nationalmuseum ett skede i sitt samarbete för att tillsammans hitta arbetsformer som

Läs mer

Prislista eller guide till prissättning. fördelar och nackdelar ur ett svenskt perspektiv

Prislista eller guide till prissättning. fördelar och nackdelar ur ett svenskt perspektiv Prislista eller guide till prissättning fördelar och nackdelar ur ett svenskt perspektiv Fotosekretariatet En nationell funktion för svensk kulturhistorisk fotografi Finns vid Nordiska museet i Stockholm

Läs mer

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum?

Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors. Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Spectrum möte 11-12.2.2013, Sturegatan 2a, Helsingfors Allmänna tankar och diskussioner Varför har ert land valt att översätta en viss del av Spectrum? Finland Översätter Appendix 1 - Detta vad Finlands

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

Från Carl till Steve. Klassifikation ämnesord social tagging

Från Carl till Steve. Klassifikation ämnesord social tagging Från Carl till Steve Klassifikation ämnesord social tagging ..en kort presentation! Bg Bfk Qbak Pu, Abfba Ncbk Nccb Rbeac Prccd; Mv 217 Arkiv, bibliotek och museer 463Yrkesspecialisering 873 Högre undervisning

Läs mer

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013

Umeå universitetsbibliotek Campus Örnsköldsvik Eva Hägglund Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Campus Örnsköldsvik Söka artiklar, kursen Människans livsvillkor, 22 januari 2013 Under Söka och skriva på http://ovik.u b.umu.se/ finns länkar till lexikon, Sökhjälp och guider, Medicin och Skriva uppsats,

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR OCH ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Styrelsebloggens bruksanvisning

Styrelsebloggens bruksanvisning Styrelsebloggens bruksanvisning sidan 1 av 11 Styrelsebloggens bruksanvisning 1. Inledning Skattkammarvägens samfällighetsförening i Lindsdal, Kalmar består av 85 friliggande hus fördelat på gatorna: Skattkammarvägen

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL)

EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) EDLocal EDLocal tillgängliggör digitalt kulturarvsmaterial från lokala och regionala aktörer genom European Digital Library (EDL) Kortfattad sammanfattning av EDLocal Under tre års projekttid siktar EDLocal

Läs mer

Musik och bibliotek - upphovsrätt

Musik och bibliotek - upphovsrätt Musik och bibliotek - upphovsrätt Musikmuseet den 17 april 2007 Susanna Broms Om det är något man vill göra, är det troligtvis förbjudet! 2007-04-17 Susanna Broms 2 Upphovsrättens reglering Bern-konventionen

Läs mer

Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet

Upphovsrätt. Upphovsrättens grunder. Universitetsjurist Martin Putsén. Juristfunktionen, Linköpings universitet Upphovsrätt Upphovsrättens grunder Universitetsjurist Martin Putsén Juristfunktionen, Linköpings universitet 2012-10-19 Upphovsrättens grunder Bakgrund Upphovsrättsliga grunder Exempel Litteratur Webbaserat

Läs mer

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet?

Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? EHSS-seminarium 2014-10-07 Hur kan vi söka och värdera vetenskaplig information på Internet? Göran M Hägg goran@ergomusic.se, tel. 070-262 48 02 Varför? Vad kan vi ha för motiv för att söka vetenskaplig

Läs mer

RDA. Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 NATIONALBIBLIOTEKET

RDA. Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 NATIONALBIBLIOTEKET RDA Martin Engberg Fredrika Blanka konferens 29.10.2015 Engelska Vad står förkortningen RDA för? RDA = Resource Description and Access Den svenska översättningen i Sverige RÅ = Resursbeskrivning och åtkomst

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 april 2016 Ö 849-15 ANMÄLARE Stockholms tingsrätt Box 8307 104 20 Stockholm PARTER Kärande vid tingsrätten Bildupphovsrätt i Sverige

Läs mer

Dewey Decimal Classification (DDC)

Dewey Decimal Classification (DDC) Dewey Decimal Classification (DDC) -en kort introduktion samt lite om våra tankar och vårt arbete inför övergången Gunilla Thunarf Sundkvist Högskolebiblioteket i Gävle maj 2010 Historia Världens mest

Läs mer

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 Företaget ägs av Norsk Folkemuseum (50%) och Lillehammer museum (50%). Drivs tillsammans med

Läs mer

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol

Gymnasiediplomet i bildkonst läsåret Innehol Gymnasiediplomet i bildkonst 2009 2010 Innehol 1 Gymnasiediplomets form, uppbyggnad och omfattning 3 2 Lukiodiplomikurssi 3 3 Portfolio 4 4 Verket 4 5 Bedömning av gymnasiediplomet 5 5.1 Allmänt 5 5.2

Läs mer

Genre/form - en lägesrapport

Genre/form - en lägesrapport Genre/form - en lägesrapport Viktoria Lundborg, Ingrid Berg (Svenska ämnesord) Sidnummer 1 Genre/formtermer beskriver vad något är, till skillnad från vad det handlar om. En skräckfilm En bok om skräckfilm

Läs mer

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas, - - - 1 2 kap. Definitioner I dessa föreskrifter avses med aktivitet arkiv arkivredovisning databärare förvaringsenhet förvaringsmedel handling handlingstyp handlingsslag inventarium klassificeringsstruktur

Läs mer

2013-03-11. Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet

2013-03-11. Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Digisam Datum 2013-03-11 1 (5) Tid: kl.13.00 15.30 Plats: Krigssarkivet Sammanträdesrummet Stora Konferensrummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som berör frågorna som gäller digitalisering, tillgängliggörande

Läs mer

Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige

Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Återanvändning och samarbete Dewey i Sverige Presentation vid seminariet Norsk webdewey springbrett for gjenbruk og samarbeid? Det 73. norske bibliotekmøte, Stavanger 21 mars. Sidnummer 1 3/26/2012 Sidnummer

Läs mer

DANTEK ELEVWEB HJÄLP. Dantek ElevWeb Hjälp. Version 1 Copyright 2016 by Dantek AB. Sidan 1

DANTEK ELEVWEB HJÄLP. Dantek ElevWeb Hjälp. Version 1 Copyright 2016 by Dantek AB. Sidan 1 Dantek ElevWeb Hjälp Version 1 Copyright 2016 by Dantek AB Sidan 1 Innehåll Introduktion till Dantek ElevWeb 3 Att söka i Dantek ElevWeb 4 3 sätt att söka 5 Trunkering 5 Fritextsökning 6 Hjälp via stavningskontroll

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:59 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 1999:24 av Bengt Cedrenius m fl (mp) om bättre utnyttjande av landstingets konstsamlingar Föredragande landstingsråd: Ingela Nylund

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot

2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika

Läs mer

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - om att kritiskt granska och värdera information Ted Gunnarsson 2014-04-10 Källkritik - Innehåll Vad är källkritik? Varför källkritik? De källkritiska kriterierna Exempel på källkritiska frågor

Läs mer

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08.

Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Sammanställning av tillvägagångssätt och erfarenheter vid litteratursökning på uppdrag av Nationellt kompetenscentrum Anhöriga, januari 08-maj 08. Inledning BLR (Bibliotek & läranderesurser) vid Högskolan

Läs mer

DEFINIERA BEGREPP. Aktivitet 2

DEFINIERA BEGREPP. Aktivitet 2 DEFINIERA BEGREPP Aktivitet 2 Definiera begrepp, Arbetsgruppens rapport DEFINIERA BEGREPP Aktivitet 2 ARBETSGRUPPENS RAPPORT ALLMÄN PRESENTATION AV FRÅGESTÄLLNINGEN Inom ABM-sektorn används många gånger

Läs mer

Dewey på KB. www.kb.se

Dewey på KB. www.kb.se Dewey på KB Presentation vid Dewey let s do it! Seminarium om Dewey och klassifikationens roll nationellt och internationellt 5 februari 2009 Magdalena Svanberg Beslutet Kungl. biblioteket beslutar att

Läs mer

Sök artiklar i PubMed: handledning

Sök artiklar i PubMed: handledning Sök artiklar i PubMed: handledning 1) Börja med att utifrån ditt ämne identifiera lämpliga söktermer. Ex. Du vill hitta artiklar om riskfaktorer i relation till rökning och lungcancer. 2) Eftersom PubMed

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013.

Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013. Studiehandledning Pedagogisk dokumentation med IT-stöd, 7.5 hp, 2013. En kurs i samarbete med Umeå Universitet. Designad för pedagoger i Mölndals stad. 2 Välkommen till kursen Kursen behandlar pedagogisk

Läs mer

Riktig konst versus hantverk

Riktig konst versus hantverk Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare R.G. Collingwood (1889-1943) KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar Ett klassiskt definitionsförsök

Läs mer

Koder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande

Koder Konventioner Ideal. VERK Innehåll Utförande Föregångare Koder Konventioner Ideal Efterföljare KONSTNÄR Avsikter Kunskap Förväntningar VERK Innehåll Utförande PUBLIK Intressen Kunskap Förväntningar R.G. Collingwood (1889-1943) Ett klassiskt definitionsförsök

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Digitala utställningar vad innebär det?

Digitala utställningar vad innebär det? Digitala utställningar vad innebär det? Sanja Halling Digisam Samordningssekretariatet för digitalisering, digitalt bevarande och digitalt tillgängliggörande av kulturarvet Digikult, 2015-03-25 Digital

Läs mer

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete

Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Riktlinjer och mål för digitaliseringsarbete Inledning I december 2011 beslutade regeringen om en Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Protokoll fört vid sammanträde i Svenska Kynologiska Akademin den 5 november 2008 i SKK:s Konstmuseum, Spånga

Protokoll fört vid sammanträde i Svenska Kynologiska Akademin den 5 november 2008 i SKK:s Konstmuseum, Spånga Svenska Kynologiska Akademin Protokoll nr 3/2008 2008-11-05 21 32 Protokoll fört vid sammanträde i Svenska Kynologiska Akademin den 5 november 2008 i SKK:s Konstmuseum, Spånga Närvarande: Ordinarie ledamöter

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE KONTAKT Telefon: Mathias Worbin 0768 652 305 Mail: mr_wigmannen@bildfobi.se Hemsidor: www.nilssoncrwth.se, www.bildfobi.se Facebook: Konstgruppen Bildfobi

Läs mer

Kontrollerade ämnesord, egna sökord i fritext och keywords. Örebro universitetsbibliotek Birgitta Hansson och Monica Norr

Kontrollerade ämnesord, egna sökord i fritext och keywords. Örebro universitetsbibliotek Birgitta Hansson och Monica Norr Kontrollerade ämnesord, egna sökord i fritext och keywords Örebro universitetsbibliotek Birgitta Hansson och Monica Norr Ämnesord För att göra en bra sökning är det viktigt att söka med rätt termer. De

Läs mer

STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN

STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 1.1/2775/2009 SID 1 (5) 2009-10-27 Till Kulturnämnden Svar på skrivelse från Madeleine Sjöstedt m fl (FP), Cecilia Brink m fl (M)

Läs mer

M i t t arbete har varit att ur tv& argangar av dessa bada tidskrifter,

M i t t arbete har varit att ur tv& argangar av dessa bada tidskrifter, Indexering av ett antal facktidskrifter inom ämnet arbetsterapiaför arbetsterapiverksamheten vid Regionsjukhuset i Linkopinq Tidskriften Arbetsterapeuten är det fackliga organet för Förbundet Sveriges

Läs mer

Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek

Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek Bibliotekets resurser för filosofistudenter vt 2009 Catrin Andersson Umeå universitetsbibliotek Allmänt hemsidan Öppettider Kartor UB Boka grupprum Resurslabb Lånekort Urval referensböcker Filosofilexikonet

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Föreskrifter om ändring i Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd (RA-FS 1991:1) om arkiv hos statliga myndigheter; RA-FS 2008:4 Utkom från trycket den

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation

Rätten till ett foto. Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation Rätten till ett foto Hur upphovsrätten fungerar och vikten av kringinformation UPPHOVSRÄTT EN FRÅGA OM SKYLDIGHETER Samla för att använda Våga använda! Kringinformation! VAD SÄGER LAGEN? Lag (1960:729)

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Fastställande av examensbenämningar och deras engelska översättningar för utbildningsprogram inom humaniora och teologi

Fastställande av examensbenämningar och deras engelska översättningar för utbildningsprogram inom humaniora och teologi BESLUT (reviderat 2007-09-12) (reviderat 2007-08-28) (reviderat 2008-06-28) (reviderat 2009-02-19) 1 2009-04-27 HT 2007/303 Områd e t för h uman i o r a o c h t e o l o g i Fastställande av examensbenämningar

Läs mer

Sökning med prefix i BOOK-IT PUB

Sökning med prefix i BOOK-IT PUB Sökning med prefix i BOOK-IT PUB Axiell Sverige AB, Box 24014, 224 21 Lund Fältspatvägen 4, 224 78 Lund, tel: 046-2700 400, e-post: lund@axiell.com SÖKNING Katalogposter: BOOK-IT PUB söker inte direkt

Läs mer

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015

Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 1 Minnesanteckningar från möte i arbetsgrupp Dewey 17 september 2015 Närvarande: Harriet Aagaard, Lina Berglund, Maria Gullberg, Halina Hohenthal, Helene Stenman och Astrid Wolff Feychting. Rayeheh Hamedani

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning

KF9 KURSPLAN. Konstnärlig fördjupning 1 år Umeå Konstskola. Umeå konstskola Konstnärlig fördjupning KURSPLAN 1 år Umeå Konstskola 1 Utbildningen är ettårig med syfte att utveckla den studerandes förmåga att utarbeta, fördjupa och genomföra en konstnärlig idé. Den ger kompetens att söka till högre studier

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Manual till programmet 1.1

Manual till programmet 1.1 Manual till programmet 1.1 Var hittar besökare utställningen Sidans adress: www.historisk.hembygd.fi Var hittar du programmet och loggar in för att fylla i uppgifter Gå till sidan : http://historiskhembygd.app.huset.fi

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek

Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Referera rätt Christina Brage, förste bibliotekarie, Linköpings universitetsbibliotek Det hör till god vetenskaplig praxis att redovisa de källor som använts. Det måste alltid framgå av texten vem som

Läs mer

Med blicken i spegeln. Mija Renström

Med blicken i spegeln. Mija Renström Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen

Terminologins terminologi: begreppsdiagrammen Terminologins terminologi: sdiagrammen Förord Terminologins terminologi: sdiagrammen är en samling av sdiagram som åskådliggör relationer mellan alla som finns i Terminologins terminologi: ordlistan. Förklaringar

Läs mer

Ohälsosamma ämnen i kulturhistoriska samlingar

Ohälsosamma ämnen i kulturhistoriska samlingar Ohälsosamma ämnen i kulturhistoriska samlingar Bakgrund Färgprovsamlingen, Kungl. Konsthögskolan (KKH) 2 Ohälsosamma ämnen på arbetsplatser Arbetsmiljölagen Miljöbalken REACH förordning CLP-förordningen

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad

Läs bilden. Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet. Lärarhandledning. Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Läs bilden Bildkonst och litteratur för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning Ett studiematerial från Länsmuseet Halmstad Välkommen till Läs bilden Detta är en beskrivning av hur man kan arbeta med

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer