MOTIVINDEXERING. Aktivitet 3 Registreringsprinciper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MOTIVINDEXERING. Aktivitet 3 Registreringsprinciper"

Transkript

1 MOTIVINDEXERING Aktivitet 3 Registreringsprinciper

2

3 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport MOTIVINDEXERING Aktivitet 3 ARBETSGRUPPENS RAPPPORT UPPDRAG Enligt den reviderade projektplan som fastställdes den 19 november 2001 var arbetsgruppens uppdrag att ta ställning till om någon befintlig tesaurus eller auktoritetsregister kunde användas för motivindexering för de kategorier av objekt som är gemensamma för de i projektet deltagande institutionernas samlingsområden. Svenska ämnesord (SAO) skulle därvidlag särskilt beaktas. I det fall arbetsgruppen fann att SAO eller annan tesaurus eller auktoritetsregister var lämpligt för motivindexering, skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till hur ett framtida samarbete borde organiseras samt ge förslag på tekniska och administrativa lösningar. Om arbetsgruppen inte fann att någon av de befintliga tesaurusarna eller auktoritetsregistren kunde användas, skulle arbetsgruppen utarbeta ett förslag till hur ett framtagande av sådan tesaurus eller auktoritetsregister skulle kunna genomföras. Arbetet planerades inledningsvis att innefatta följande etapper: - en teoretisk diskussion kring begreppet motiv - en kartläggning av både de deltagande institutionernas och vissa andra ABMinstitutionernas motivindexering hittills - en genomgång av motivindexeringssystem; provindexering med dessa system som verktyg - upprättande av kriterier för utvärderingen av systemen - en utvärdering av själva systemen Efter samråd med projektgruppen utarbetade arbetsgruppen ett förslag till reviderad målsättning för aktiviteten. Denna godkändes av projektgruppen den 17 september 2002 och innefattade följande arbetsmoment: A. belysning av motivindexeringens syfte B. redovisning av respektive institutions förväntningar på motivindexering av bilder C. stipulativa definitioner av begreppen befintligt system, motiv och motivindexering D. belysning av olika typer av begrepp som motiv kan utgöras av E. belysning av olika sätt att beskriva och indexera motivet i en bild F. belysning av hur dessa sätt att beskriva och indexera motivet i en bild kan registreras i en databas G. belysning av förutsättningar för genomförande av motivindexering t.ex. avseende personella resurser, kompetens att analysera bilder H. jämförande granskning av ICONCLASS, Thesaurus Iconographique, Library of Congress Thesaurus of Graphic Materials I: Subject Terms (TGMI), Svenska ämnesord (SAO) och Scanpix PictureGate I. förslag till fortsatt samverkan avseende motivindexering 205

4 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport ORGANISATION AV ARBETET Innan arbetet påbörjades inom aktiviteten anordnades ett seminarium den 20 mars 2001 med temat Bilder, metadata och ämnesord. Gästföreläsare var Stina Degerstedt, Kungl. biblioteket, som talade om Bilder, metadata och Dublin Core, Ulrika Kjellman, doktorand vid Uppsala universitet, som redogjorde Bildens beskrivningsnivåer, och Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket, som presenterade Bilder, metadata och ämnesord. Också innan aktivitetens formella början gästades projektet av Hans Brandhorst, Mnemosyne (Nederländerna) och expert på ICONCLASS. Den 21 september 2001 hölls ett seminarium där Brandhorst gav en presentation och demonstration av systemet för intresserade projektdeltagare. Ändringar i bemanningen av arbetsgruppen medförde att ungefär hälften av de som har deltagit i gruppens arbete var närvarande vid dessa seminarier. Arbetsgruppen har bestått av sju ledamöter. Arbetsledare har varit Magdalena Svanberg, Kungl. biblioteket (t.o.m. vecka 37) och Kate Parson (fr.o.m. vecka 38). Övriga deltagare har varit Carina Bromark, Eva Dahlman, Olof Halldin (samtliga från Kungl. biblioteket), Lillie Johansson, Jonas Malmdal (t.o.m. vecka 36) och Sussi Wesström (Nationalmuseum) och Mårten Johansson, (Riksarkivet). Eftersom Riksantikvarieämbetet ej kunnat förse arbetsgruppen med en ordinarie ledamot bevakades arbetet av projektgruppsledamot Ann Hörsell. Arbetet påbörjades den 6 juni och avslutades den 26 november Arbetsgruppen har sammantaget haft 14 möten. GENOMFÖRANDE Arbetsgruppen påbörjade sitt arbete med att gå igenom de resultat som projektets tidigare aktiviteter presenterat. Arbetsgruppens ambition har varit att använda termerna bild, objektkategori, motiv, indexera m.fl. i enlighet med de definitioner som gjorts i Aktivitet 2 Definiera begrepp. Vid belysning av motivindexeringens syfte och de olika typer av begrepp som motiv kan utgöras av, har ambitionen varit att innefatta motiv från de objektkategorier som utgörs av bildobjekt enligt resultatet från Aktivitet 3 Objektkategorier. Vid diskussion kring hur motivet ska beskrivas och indexeras i en databas har resultatet från Aktivitet 3 Obligatoriska dataelement varit en av utgångspunkterna. Artiklar och länkar om bildindexering och motivbeskrivning har successivt samlats in. Dessa redovisas under rubriken Referenser. Begreppet motiv De inledande diskussionerna i arbetsgruppen fokuserade på frågeställningarna vad begreppet motiv egentligen innefattar och vad det är för information som är önskvärd att indexera. Motiv kan vara något som en bildframställning avbildar (ett ting, en person, en plats etc.). I en avbildning finns vanligtvis en viss likhet mellan bildframställningen och det avbildade. Porträtt är ofta avbildningar. Trompe l oeil-måleriet är en speciell form av avbildande framställning med extrema krav på likhet med det avbildade. Motiv kan också vara något som en bildframställning representerar. Då finns ingen nödvändig likhet mellan framställningen och objektet som representeras. Ett grafiskt blad framställande ett fältslag utanför Köln och där en silhuett av en stad finns i bakgrunden är inte nödvändigtvis vare sig en avbildning av just det fältslag som framställningen sägs föreställa eller någon avbildning av Köln. Stadssilhuetten kan då sägas representera Köln. 206

5 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Motiv kan även vara något som en bildframställning illustrerar. Sådana framställningar refererar till redan existerande litterära eller traderade utsagor (t.ex. skönlitteratur, mytologi, religion, historia o.s.v.). Motiv kan vara något som en bildframställning symboliserar (i vid bemärkelse). Sådana framställningar kan t.ex. vara allegoriska. För att utvidga diskussionerna till en större krets och utifrån olika perspektiv få en belysning av begreppet motiv anordnades på Nationalmuseum den 4 september ett slutet seminarium kring detta tema. Inbjudna gästföreläsare var Ulf Abel, som just avslutat en bok om Nationalmusei ikonsamling, Görel Cavalli-Björkman, Chef för forskningsorganisationen vid Nationalmuseum, intendent Eva-Lena Karlsson, Nationalmuseum, intendent Hans Öjmyr, Nationalmuseum, professor Margaretha Rossholm Lagerlöf, Konstvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet, och Lars O Ericsson, docent i praktisk filosofi samt konstkritiker och kulturskribent i Dagens Nyheter. Den 5 september hölls ytterligare två seminarier på Kungl. biblioteket med temat Bildindexering i praktiken. Under förmiddagen gav Hans Rengman, META/Uppsala universitet, en presentation av klassifikationssystemet Outline of Cultural Materials (OCM) där arbetsgruppen fick möjlighet att ställa frågor angående olika aspekter av systemet. Efter en övergripande presentation av systemet och planerna för samordningen av en nordisk version gjorde gruppen ett antal provindexeringar med exempel på bilder ur respektive institutions samlingar. Under eftermiddagen den 5 september gästades arbetsgruppen av två personer med erfarenhet av den kommersiella bildbyråsektorn, Tove Kleiven, SVT bild och Staffan Teste, Bildleverantörernas förening (BLF). Tillsammans tittade gruppen på ett antal system i bruk vid bildbyråer (SVT bild, Bildhuset, Pressens bild, IMSPIX, Johnér bildbyrå, och Scanpix PictureGate). Man diskuterade de olika sökingångar som fanns, hur databasstrukturen såg ut vid finfördelning av sökningarna, och vikten av riktlinjer som stöd till den som indexerar. Motivindexeringens syfte Varje institution redovisade inledningsvis sina förväntningar på ett motivindexeringssystem, vilka redovisas i sin helhet i Bilaga 1. Arbetsgruppens gemensamma syn är att syftet med motivindexeringen är att kunna återsöka bilder som innehåller en visuell framställning av det begrepp som indexeringstermen refererar till. För att sökningen ska bli så effektiv som möjligt bör man vid indexeringen utgå från en kontrollerad vokabulär (tesaurus, klassifikationssystem eller ämnesordslista). Systemet som används bör vara lätt att tillämpa och kunna förstås, både av den som söker och den som indexerar. Det är viktigt att den som söker får ett förväntat resultat, d.v.s. en sökning bör endast ge relevanta träffar. Därför bör ett gemensamt system för motivindexering även innefatta en metod för hur indexeringen ska göras. Därtill bör det system som används vara så utformat att den enskilda institutionen kan välja hur utförlig man vill att indexeringen skall vara. Exempelvis kan man registrera motivet häst men utelämna mer specifika beskrivningar som ardenner eller nordsvensk. 207

6 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Stipulativa definitioner Definitioner av termerna bild, objekt, bildobjekt, indexera och motiv ur delrapport från Aktivitet 2 Definiera begrepp : bild objekt bildobjekt indexera tillverkad, synlig gestaltning i två dimensioner, vars betydelsebärande delar är närvarande på en och samma gång för seendet och genom sin samtidiga inbördes verkan bildar mening. Anmärkning: Bild definieras ovan som något specifikt i förhållande till exempelvis talat språk, text eller musik. I definitionen inbegrips inte rörliga bilder. entitet som ingår i en kulturarvsinstitutions samlingar och som finns upptagen i den förteckning som dokumenterar det innehav av entiteter som kulturarvsinstitutionen har i uppdrag att förvalta. Anmärkning: Objekt kan vara föremål (t.ex. möbler, keramik, målningar, teckningar, grafik, fotografier osv.), dokument (t.ex. böcker, brev, protokoll, bouppteckningar, dagböcker osv.), ljud- eller filmupptagning, digitalt skapad och lagrad dokumentation. objekt i form av bild. Anmärkning: I begreppet bildobjekt innefattas inte fotografiska avbildningar av objekt eller bildobjekt. Exempel på bildobjekt är måleri (stafflimåleri, miniatyrer, ikoner, altarmålningar), teckningar, ritningar(arkitekturritningar, mönsterförlagor för tillämpad konst), silhuettklipp, tryck (originalgrafik, ornamentstick, affischer), fotografier. med hjälp av termer beskriva t.ex. innehåll eller egenskaper i syfte att sortera och återsöka. Anmärkning: De termer som används vid indexering bör hämtas från en kontrollerad ordlista. motiv det som en bild ger en synlig framställning av. Anmärkning: Motiv är det som en bildframställning åskådliggör genom att avbilda, representera, illustrera eller symbolisera och som med hjälp av synsinnet kombinerat med kunskap om omvärlden och tidigare erfarenhet av bildframställningar kan uppfattas som en bild av något. Förklaring av termen objektkategori ur delrapporten från Aktivitet 3 Objektkategorier : objektkategori specificerar vilken typ av objekt en enskild informationspost refererar till. Anmärkning: Objektkategorin är alltså en rubricering för en grupp objekt som uppvisar vissa likheter. Benämningen på en objektkategori utgörs av en term som är bredare än de termer som kan användas som benämning på de enskilda objekt som tillhör kategorin. Arbetsgruppens definition av begreppen befintligt system och motivindexering: befintligt system a) tesaurus, klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista som är framtagen i syfte att beskriva innehållet i bilder och som används för detsamma b) tesaurus, klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista som används för att beskriva innehållet i bilder motivindexering med hjälp av kontrollerade termer beskriva (det betydelsemässiga) innehållet i bildframställningar Anmärkning: Syftet är att kunna återsöka bilder som innehåller en visuell framställning av det begrepp som indexeringstermen refererar till. 208

7 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Belysning av olika typer av begrepp som motiv kan utgöras av Motiv kan bl.a. utgöras av - ting (verkliga eller fiktiva föremål, byggnader, växter, djur) - platser (länder, städer, byar; historiska, fiktiva, litterära, mytologiska o.s.v.; miljötyper såsom landskap, hamn, stjärnhimmel) - personer (historiska, fiktiva, litterära, mytologiska o.s.v.) - händelser (historiska, fiktiva, litterära, mytologiska o.s.v.) - litterära eller traderade utsagor (skönlitteratur, mytologi, religion, historia o.s.v.) - abstrakta idéer och företeelser (egenskaper; styrka, mod, ödmjukhet o.s.v, känslor; glädje, sorg, smärta, teser/doktriner ; livets förgänglighet, tyngdkraften) För att försöka ringa in vilka olika typer av termer som behövs vid motivindexering upprättades en lista över olika begrepp som motiv kan tänkas utgöras av (se Bilaga 4). Härvid framkom att det kan vara praktiskt att göra åtskillnad mellan generella respektive partikulära begrepp. Med partikulära motiv anses individuella exemplar, d.v.s. bestämda, namngivna ting, varelser och företeelse. De partikulära motiven, som t.ex. kan utgöras av personer (Karl XII), byggnadsverk (Gripsholms slott) eller platser (Västerås) bör hämtas ur ett auktoritetsregister medan de generella begreppen (t.ex. katt, stol, blomma) bör innefattas i en kontrollerad ordlista eller tesaurus för motivindexering. Belysning av olika sätt att beskriva och indexera motivet i en bild Under arbetets gång blev det uppenbart att det finns olika förhållningssätt till bildobjekt inom kulturarvssektorn. I det traditionellt konsthistoriska sättet att se på bildkonst utgör konstnär, nationalitet, datering (när verket är utfört) och konstverkets medium (teknik och material) primära sökingångar. Samlingarna på ett konstmuseum är ofta indelade efter verkens teknik som t.ex. måleri, teckning, grafik, skulptur, o.s.v. Vid inventarieföringen görs ofta en kortfattad, saklig beskrivning av motivet. Dock görs vanligtvis ingen indexering av motivet, vilket därmed inte blir återsökningsbart. Utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv har bildens innehåll, det vill säga vilket ämnesområde det ingår i samt topografiska bestämning, varit det centrala liksom datering. På de kulturhistoriska museerna har det ofta upprättats särskilda ämnesrubriker över bildsamlingen. Teknik anges när det gäller särskilda typer av bilder som konst- och bildtryck. Men den kulturhistoriska synen på fotografier är också att de har dubbla roller och värdefunktioner: dels som museala objekt speglande den tid fotografiet togs genom vilken teknik som användes, bildutsnitt, fotopapper och dels som informationsbärare. På senare år har upphovsmännen börjat uppmärksammas mer och inkomna samlingar splittras inte längre på samma sätt på ämnen. I arkivsammanhang är proveniensprincipen vägledande för hur handlingarna ordnas och därefter återsöks. Som följd därav är kontextuell information om arkivbestånden/de enskilda objekten av större betydelse än uppgifter om varje enskilt objekt. Viktiga sökingångar är då t.ex. arkivbildarens verksamhet snarare än varje enskilt objekts innehåll. Undantag finns: särskilt kartor och ritningar har behandlats på objekt/dokumentnivå. I bibliotekssammanhang finns idag ingen övergripande metod eller något gemensamt klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista för att beskriva och indexera motivet i en bild. Både det konsthistoriska och det kulturhistoriska sättet att se på bilder förekommer. Man har indelat bildsamlingarna i grupper, framför allt efter motivkategori men också efter teknik, 209

8 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport upphov och ämne. Därtill förekommer också att samlingarna, såsom i arkiven, ordnas efter proveniensprincipen. Förhållningssättet i de kommersiella bilddatabaser arbetsgruppen har kommit i kontakt med grundar sig på att bilder indexeras för största möjliga åtkomst baserat på marknadens efterfrågan. Hur väl en bild fungerar kommersiellt påverkar de val man gör vid indexeringen dvs. hur och vilka olika sökbegrepp som används och registreras. Härvidlag fordras naturligtvis god kännedom om hur marknaden fungerar och hur sökfrågorna ställs. Vid indexeringen kan kulturhistoriska aspekter få stå tillbaka för termer som bättre tillgodoser behoven hos t.ex. reklam- eller annonsföretag. Ovannämnda förhållningssätt har sin förankring i olika typer av institutioner. Problem uppstår i det fall man försöker beskriva bildens motiv på endast ett sätt, d.v.s. när man är bunden till enbart ett klassifikationssystem. Att försöka hitta en objektiv sanning och beskriva varje bildmotiv ur alla upptänkliga aspekter är förstås svårt och kräver kunskaper inom alla områden vilket inte är kostnadseffektivt och därför inte heller eftersträvansvärt. Det viktiga blir att vid söktillfället vara medveten om vilken sfär - den kulturhistoriska, konsthistoriska eller den rent kommersiella - man befinner sig i. Den ideala lösningen vore ett klassifikations- eller indexeringssystem som tar hänsyn till att ett äpple inte alltid bara är ett äpple. Frukten från kunskapens träd kan ses ur flera aspekter än den pomologiska. Arbetsgruppens lösning på problemet var att bryta ner begreppet motiv i ett antal olika komponenter, där möjlighet ges att beskriva flera aspekter av bildens motiv med olika klassifikationssystem eller kontrollerade ordlistor. I det fall motiv indexeras med hjälp av termer ur flera olika klassifikationssystem eller kontrollerade ordlistor bör det framgå varifrån termen hämtats. Man kan beskriva det som finns i bilden (det som man med hjälp av kunskap om omvärlden och med hjälp av tidigare erfarenhet av att se på bilder, med synsinnet kan uppfatta). En sådan beskrivning kan delas upp i olika delar: - bildelement (t.ex. häst) - motiv (t.ex. Slaget vid Lützen) - motivets betydelse (t.ex. hjältemod), det som bilden handlar om (men som inte är avbildat) Man kan tala om vilken motivkategori bilden tillhör (övergripande rubricering för en viss motivgenre framställning med vissa gemensamma stildrag eller innehållsliga faktorer t.ex. historiemåleri, stilleben, porträtt). Detta sätt att beskriva en bild är troligtvis vanligare på konstmuseer än på etnografiska och kulturhistoriska museer. Man kan ange ett ämne som motivet (i bestämt sammanhang) i egenskap av historiskt dokument belyser/illustrerar, t.ex. svenska festseder, sameslöjd, boskapsskötsel, initiationsriter. Detta sätt att beskriva en bild är troligtvis vanligare på kulturhistoriska och etnografiska museer än på konstmuseer. Man kan tala om vilken funktion bilden är avsedd att ha, t.ex. julkort, valaffisch, altarmålning eller karta. Detta sätt att beskriva en bild tangerar de objektkategorier som redovisas i Aktivitet 3 Objektkategorier. Man kan tala om hur motivet är framställt, t.ex. karikatyr, pastisch, exteriör. Man kan tala om vilken företeelse bilden skulle kunna illustrera, t.ex. miljöförstöring för en bolmande ångbåt i skärgården. Detta sätt att beskriva ett motiv är troligtvis oftare tillämpat av bildbyråer än vid dokumentation av samlingar i kulturarvsinstitutioner. 210

9 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Belysning av hur de olika sätten att beskriva och indexera motiv kan registreras i en databas Gruppens ambition var att belysa vilka dataelement som skulle kunna användas för att registrera ett motiv, på de olika sätt som redovisats ovan, se Förslag på dataelement som kan användas vid beskrivning och indexering av motiv. Nedan ges hänvisningar till de numrerade dataelement som redovisas i aktiviteten "Obligatoriska dataelement" under rubriken Dataelement för bildobjekt. Gruppen kom fram till att termen motiv, i enlighet med den definition som gjorts i aktiviteten "Definiera begrepp" bör reserveras för beskrivning av det man ser i bilden inklusive intersubjektiva tolkningar av bildens betydelsemässiga innehåll (dataelement 17.3 Indexeringsterm). En åtskillnad bör göras mellan huvudmotiv och bildelement. Med bildelement avses här de enskilda delar som tillsammans bildar huvudmotivet. Motivkategori bör registreras som ett separat dataelement (dataelement 17.2 Motivkategori). Det ämne som motivet i egenskap av historiskt dokument belyser liksom motivets/objektets funktion bör registreras i dataelementet klassifikation (dataelement 2.1 Klassifikationsterm). I detta dataelement kan även motivets potentiella ämne (bildbyråapproach) registreras. Klassifikationssystem varur klassifikationstermen hämtats bör alltid anges (dataelement 2.3 Klassifikationssystem). Utöver motivindexering bör en fritextbeskrivning av motivet göras (dataelement 17.1 Motivbeskrivning). Vanligtvis säger även objektets titel något om motivet (dataelement 3.1 Titel/Benämning). Gruppen diskuterade även behovet av ett dataelement för titel på motivet, dvs. standardiserad benämning på visa typer av motiv (t.ex. Bebådelsen) där det individuella objektet kan ha en annan titel. Därtill bör även ett dataelement för angivande av framställningssätt, dvs. hur motivet är framställt, registreras t.ex. karikatyr, pastisch, exteriör. Belysning av förutsättningar för genomförande av motivindexering En förutsättning för en gemensam, systematisk motivindexering är självfallet framtagandet av en gemensam kontrollerad vokabulär. Detta kan göras genom att man översätter något av de stora internationella systemen (ICONCLASS eller Thesaurus Garnier) alternativt anpassar SAO för motivindexering eller genom att utarbeta ett nytt system från grunden. Därtill krävs att en gemensam metod utarbetas och tillämpas vid indexeringen. Då merparten av kulturarvsinstitutionerna har ytterst begränsade resurser att avsätta för registrering är det viktigt att ett gemensamt system för motivindexering blir så registreringseffektivt som möjligt. Till exempel bör systemet vara hierarkiskt utformat så att man vid registrering kan välja en specifik term (dvärgtax) men att alla överordnade termer (tax, hund, djur) samtidigt automatiskt görs återsökningsbara. Därtill bör systemet vara utformat så att den som indexerar vägleds till rätt term. Oavsett vilket system och metod man väljer kommer det att behövas en satsning på rekrytering och utbildning av personal, etablering av kontaktnät samt en struktur för att upprätthålla och vidareutveckla den gemensamma vokabulären och metodiken. Jämförande granskning av några befintliga system Vid kartläggningen av de deltagande institutionernas praxis vid indexering av bildens motiv konstaterades att motivindexering sker i mycket liten omfattning. På Nationalmuseums Fototek 211

10 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport finns ett ämnesordnat kortregister. Man kan där slå upp olika motiv och få hänvisningar till konstnärer som utfört verk med dessa motiv. Kortregistret omfattar endast en mindre del av samlingarna. Även Kungl. biblioteket har en kortkatalog där vissa motiv är sökbara. Fria termer har använts för denna typ av registrering. I ett projekt under 2002 har planscherna i Erik Dahlberghs Suecia antiqua et hodierna katalogiserats i det nationella biblioteksdatasystemet LIBRIS. För indexeringen av dessa planschers motiv har SAO har använts. Riksarkivet indexerar inte motiv. Den främsta orsaken är att man i regel inte registrerar enskilda bilder. Arbetsgruppens gjorde även en undersökning av motivindexering hos ABM-institutioner i Danmark, Finland och Norge. Dessa redovisas i Bilaga 2. Urval och bedömning av befintliga system De befintliga system som skulle vara föremål för jämförelse och bedömning avgränsades till 1) tesaurus, klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista som är framtagen i syfte att beskriva innehållet i bilder och som används för detsamma eller 2) tesaurus, klassifikationssystem eller kontrollerad ordlista som används för att beskriva innehållet i bilder, oavsett syftet. På grund av tidsbrist var arbetsgruppen tvungen att begränsa sina undersökningar till ett fåtal system. Följande system valdes ut: 1. H. van de Waals ICONCLASS 2. F. Garniers Thesaurus Iconographique: système descriptif des representations 3. Library of Congress Thesaurus of Graphic Materials I: Subject Terms (TGMI) 4. PictureGate (Scanpix) 5. Svenska ämnesord (SAO) SAO uppfyller inte ovanstående kriterier för urval men undersöktes eftersom det enligt aktivitetsplanen särskilt skulle beaktas. Ett antal frågor ställdes mot de fem utvalda systemen: - vilka av de gemensamma objektkategorierna kan beskrivas med hjälp av systemen? - vilka motivaspekter går att beskriva med hjälp av systemet? - antal termer? - vad har systemet för struktur (generisk hierarki eller bokstavsordning)? - kvalitet (innehåller systemet klart avgränsade och definierade termer eller finns det synonymer och homonymer)? - språk (svenska, engelska, flerspråkigt)? - systematik (är termerna definierade, finns riktlinjer för hur de enskilda termerna ska användas, är systemet konsistent)? - registreringsfunktionalitet/effektivitet (Är systemet konstruerat på ett sådant sätt att den som indexerar lätt hittar den term som han/hon söker? Får man vägledning av systemet vid val av termer? Går det fort att indexera? T.ex. att man endast behöver välja en term för att få med samtliga, bredare termer Exempel: Om man väljer att indexera termen tax, så finns en hierarkisk struktur inbyggd i systemet så att en sökning på ordet hund, jakthund, däggdjur, sällskapsdjur och djur träffar även denna post.) 212

11 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport - begriplighet (går det att förstå vad termerna refererar till utan att vara expert på systemet)? - spridning (hur många bildförvaltande institutioner använder systemet, hur länge har det funnits)? - utveckling och underhåll (utvecklas systemet, är systemet konstruerat på ett sådant sätt att det tillåter utveckling, uppdateras systemet kontinuerligt)? Resultatet av frågeställningarna redovisas i Bilaga 3. Utifrån den lista över olika begrepp som kan förekomma i ett motiv (se ovan under rubriken Belysning av olika typer av begrepp som motiv kan utgöras av) har arbetsgruppen försökt bilda sig en uppfattning om vilka typer av termer som ingår respektive system. SLUTSATS Inget av de befintliga system arbetsgruppen tittat på uppfyller samtliga de förväntningar som finns på motivindexering enligt Bilaga 1. För att täcka olika aspekter är det troligtvis nödvändigt att använda flera parallella system. Gruppens bedömning är att man vid motivindexering bör göra åtskillnad mellan partikulära motiv, generella motiv och ämnesklassificering. De partikulära motiven t.ex. bestämda, namngivna personer, platser, byggnader, historiska händelser och litterära motiv bör hämtas ur ett auktoritetsregister. Härvidlag bör man i första hand använda de auktoritetsregister som redan finns för t.ex. personer och platser. En avbildad person kan också vara författare, konstnär och arkivbildare. På motsvarande sätt kan en plats vara motiv såväl som en persons födelseort och ett objekts tillverkningsort. Ämnesklassificering av bildmotiv innebär att motivet indexeras i enlighet med ett system som är upprättat för ett specifikt ämnesområde. Ett ämnesklassifikationssystem kan användas för att indexera alla sorters material t.ex. föremål, texter och bilder. OCM är ett ämnesklassifikationssystem som primärt används inom kulturhistoria och etnografi. Inom ämnet socialhistoria används klassifikationssystemet Social History and Industrial Classification (SHIC). Ett motivindexeringssystem i snävare bemärkelse skulle då innefatta termer för de generella motiven (barn, blomma, båt etc.). Framtagandet av ett sådant motivindexeringssystem kan ske genom att man översätter något av de stora internationella systemen (ICONCLASS eller Thesaurus Garnier) alternativt anpassar SAO för motivindexering eller genom att utarbeta ett nytt system från grunden. Oavsett vilken väg som väljs kommer det att vara en resurskrävande process. Förslag till fortsatt samverkan avseende motivindexering Efter en mycket kort men intensiv period av samarbete inser arbetsgruppen att motivindexering är en stor utmaning. Arbetsgruppens tidsramar och resurser har varit ytterst begränsade och därför har någon djupgående analys inte kunnat genomföras. Det fordras mycket tid att sätta sig in i och förstå problematikens omfattning och komplexitet. Att ta del av den litteratur som finns i ämnesområdet och de befintliga digitala system som används kräver stora insatser. Därutöver krävs att man även sätter sig in i andra områden såsom informationsvetenskap, kunskapsorganisation, ämnesanalys och bildanalys. 213

12 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Att fortsätta samverka kring frågor om motivindexering anser gruppen vara en självklarhet, såväl med tanke på de arbetsinsatser som redan har lagts ner och de behov som återstår på respektive institution avseende motivindexering. Eftersom det idag inte finns någon utbildning som omfattar motivindexeringsprinciper är det nödvändigt att täcka det kunskapsbehov som finns vid landets bildförvaltande arkiv, bibliotek och museer. Tre möjliga vägval har diskuterats: 1. Att samverka kring framtagningen av en kontrollerad ordlista över benämningar på motivkategorier. Deltagare i en sådan samverkan skulle med fördel kunna innefatta kompetens från forskningsvärlden med ett teoretiskt förhållningssätt till bild och bildanalys. 2. Att gemensamt undersöka möjligheten att översätta och anpassa något internationell system till svenska förhållanden, t.ex. ICONCLASS. 3. Att gemensamt undersöka möjligheten att utveckla ett parallellt system till Svenska ämnesord särskilt anpassat för indexering av bildmaterial och enligt samma modell som TGMI har utvecklats i förhållande till Library of Congress Subject Headings (LCSH). REFERENSER Categories for the description of works of art, Cornell, P. & Dunér, S. & Millroth, T. & Nordström, G.. & Roth-Lindberg, Ö. (Red.) (1985). Bildanalys. Teorier. Metoder. Begrepp. Malmö. Hermerén, Göran. (1969). Representation and meaning in the visual arts : a study in the methodology of iconography and iconology. Lund studies in philosophy. Lund; Copenh. & Stockholm. Kjellman, Ulrika. (2002). Konsten att representera en bild: Om hur IS-forskningens teorier kring kunskapsorganisation och ämnesbestämning påverkat bildindexeringsforskningen. Opublicerat manuskript, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, estetik och kulturstudier. Shubert, Steven Blake. (1995). Classification in the CHIN Humanities Databases: a CHIN documentation fellowship project. Canadian Heritage Information Network. Länkar till de system arbetsgruppen har tittat närmare på ICONCLASS: Thesaurus iconographique : système descriptif des représentations: François Garnier. Paris. Se Base Joconde (rubriken Méthode samt Dictonnaire i fältet Sujet) LC Thesaurus for Graphic Materials I: Subject Terms (TGM I): PictureGate Scanpix digital bilddatabas: Svenska ämnesord: Undersökningen av motivindexering vid arkiv, bibliotek och museer i Danmark, Finland och Norge Kunst Indeks Danmark Arkivverket 214

13 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Museiverket Finlands nationalmuseum Statens konstmuseum Åbo akademis bildsamlingar Bildarvet Muisti Helsingfors universitetsbibliotek ALLÄRS allmän tesaurus på svenska Riksarkivet Nasjonalbiblioteket De løfterike landet Nazisme og motstandskamp Georg Morgenstiernes språk- og kulturforskning i Sørøst-Asia Fridtjof Nansen bildearkiv Roald Amundsen bildearkiv Galleri NOR Universitetsbiblioteket i Bergen Norsk Folkemuseum Nasjonalgalleriet Norsk museumsutvikling: Fotosekretariatet Fotosekretariatet Munch-museet Förteckning över övriga system eller databaser AAT Art & Architecture Thesaurus Ambrosiana Subject Keys Australian pictorial thesaurus (APT) Används av Picture Australia: Index of Christian Art The J. Paul Getty Museum The Jerusalem Index of Jewish Art. LC Thesaurus for Graphic Materials II: Genre & Physical Characteristic Terms (TGM II) Library of Congress Subject Headings (LCSH) National Gallery of Art, Washington OCM Outline of Cultural Materials Ämnesklassifikationssystem för svenska museer: 215

14 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Smithsonian American Art Museum s Subject Thesaurus A Subject Index for the Visual Arts. Elizabeth Glass, Victoria & Albert Museum. Opublicerad digitalt. Systematisk kodkatalog använd vid Ikonografiska arkivet i Uppsala för registrering av etnologiskt och kulturhistoriskt bildmaterial. Anna Birgitta Rooth. Uppsala universitet, Entologiska institution. Ikonografiska arkivet, Ikonoteket Se även: Ikonografiska arkivet: en presentation av en idé, ett system och en bildbank. Anna Birgitta Rooth. Uppsala universitet, Entologiska institution. Ikonografiska arkivet, Ikonoteket Tate Gallery Warburg Institute, Photographic Collection LÄSTIPS FÖR DEN SOM VILL FÖRDJUPA SIG Artikelsamling om bildindexering, bildanalys, motivindexering Armitage, L.H. & Enser, P.G.B. (1997). Analysis of user need in image archives. Journal of information science, 23(4), Baxter, Graeme & Anderson, Douglas. (1995). Image indexing and retrieval: some problems and proposed solutions. New Library World, 96 (1123), Besser, H. (1990). Visual access to visual images: The UC Berkeley image experience with electronic databases project. Library Trends, 38(4), Brandhorst, J.P.J. (1993). Quantifiability in Iconography. Knowledge Organization. 20(1), Eriksson, Yvonne & Ståhl, Margareta & Svensson, Gary; under ledning av professor Lena Johannnesson. (1995) Bilddigitalisering vid bibliotek, arkiv och museer, en lägesrapport för Nationella arkivdatarådet (NAD) och Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR). Arbetsrapport från Tema K. Linköping. Grund, A. (1993). ICONCLASS: On subject analysis of iconographic representations of works of art. Knowledge Organization. 20(1), Chen, H., & Rasmussen, R. (1999). Intellectual access to images. Library Trends, 48(2), Eakins, John P., & Graham, Margaret E. (1999). Content-based Image Retrieval: A Report to the JISC Technology Applications Programme. Enser, P.G.B. & McGregor, Colin G. (1993). Analysis of Visual Information Retrieval Queries. London: British Library R&D Report Enser, P.G.B. (1995). Pictorial information retrieval. Journal of Documentation, 51, Enser, P.G.B. (2000). Visual image retrieval: seeking the alliance of concept-based and content-based paradigms. Journal of Information Science, (26), Fidel, R. (1997). The Image Retrieval Task: Implications for the Design and Evaluation of Image Databases. The New Review of Hypermedia and Multimedia, Gordon, Catherine. (1991). Dealing with variable truth: the Witt computer index. Computers and the History of Art. 2(1), Graham, Margaret E. (1999). The Description and Indexing of Images 1998/99. Report of a survey of ARLIS members. Graham, Margaret E. (2001) The Cataloguing and Indexing of Images: time for a new paradigm? Art Libraries Journal. 216

15 Motivindexering, Arbetsgruppens rapport Jörgensen, Corrine. (1998). Attributes of Images in Describing Tasks. Information Processing & Management, 34 (2/3), Markey, K. (1988). Access to iconographical research collections. Library Trends, 37(2), Panofsky, Erwin. (1939) Studies in iconology : humanistic themes in the art of the renaissance. New York: Oxford University Press. Petersen, Anja. (1999). Fotografiet som etnologisk berättelse. Magnus Bergquist & Birgitta Svensson (Red.), Metod och minne: etnologiska tolkningar och rekonstruktioner. Lund: Studentlitteratur. Petersen, T. (1990). Developing a new thesaurus for art and architecture. Library Trends, 38(4), Rasmussen, E. M. (1997). Indexing images. Annual Review of Information Science and Technology, 32, Rosengren, Annette. (1998). Det kulturhistoriska fotografiet. Carl Heideken (Red.), Xposeptember Stockholm Fotofestival Stockholm. Shatford, Sara. (1984). Describing a Picture: A Thousand Words are Seldom Cost Effective. Cataloging & Classification Quarterly, 4(4), Shatford, Sara. (1986). Analyzing the Subject of a Picture: A Theoretical Approach. Cataloguing & Classification Quarterly, 5(3) Sjölin, Jan-Gunnar (Red.). (1998) Att tolka bilder : bildtolkningens teori och praktik med exempel på tolkningar av bilder från 1850 till i dag. Lund: Studentlitteratur. Spencer, Karin. (1995). Authority and Vocabulary Control in Image Collections. Opublicerad manuscript, Berkeley Digital Library SunSITE. Walker, F. L., & Thomas, G. R. (1990). Access techniques for document image experience with electronic databases. Library Trends, 38(4),

16 Motivindexering, Forslag pa dataelement som kan anvandas vid beskrivning och indexering av motiv Motivindexering FÖRSLAG PÅ DATAELEMENT SOM KAN ANVÄNDAS VID BESKRIVNING OCH INDEXERING AV MOTIV TITEL BESKRIVNING MOTIVKATEGORI HUVUDMOTIV BILDELEMENT FRAMSTÄLLNINGSSÄTT Definition: Namn på bildobjekt Format: Fritext Exempel: Ömhetens gudsmoder Definition: Beskrivning av motivet Format: Fritext Definition: Övergripande rubricering för en viss motivgenre (framställning med vissa gemensamma stildrag eller innehållsliga faktorer) Format: Kontrollerad ordlista Exempel: Stilleben, Landskap, Porträtt Definition: Det som en bild ger en synlig framställning av. Anmärkning: Motiv är det som en bildframställning åskådliggör genom att avbilda, representera, illustrera eller symbolisera och som med hjälp av synsinnet kombinerat med kunskap om omvärlden och tidigare erfarenhet av bildframställningar kan uppfattas som en bild av något. Huvudmotivet är den sammantagna betydelsen av motivets bildelement. Inkluderar även intersubjektiva tolkningar av bildens betydelsemässiga innehåll, dvs. det som bilden handlar om (men som inte är avbildat) GENERELLA TERMER Format: Kontrollerad ordlista T.ex. kvinna, födelsedag, styrka PARTIKULÄRA TERMER Format: Länk till post i auktoritetsregister (för exempelvis: personer, organisationer, byggnader, platser, namn på händelser, litterära utsagor) Exempel: Karl XII, Gripsholms slott, Socialdemokratiska arbetarpartiet, Västerås, Slaget vid Lützen, Alla vi barn i Bullerbyn Definition: De enskilda delar som tillsammans bildar huvudmotivet. Anmärkning: Endast väsentliga bildelement bör indexeras GENERELLA TERMER Format: Kontrollerad ordlista Exempel: Kvinna, födelsedag, styrka PARTIKULÄRA TERMER Format: Länk till post i auktoritetsregister (för exempelvis: personer, organisationer, byggnader, platser, namn på händelser, litterära utsagor) Exempel: Karl XII, Gripsholms slott, Socialdemokratiska arbetarpartiet, Västerås, Slaget vid Lützen, Alla vi barn i Bullerbyn Definition: Angivande av hur motivet är framställt Format: Kontrollerad ordlista Exempel: Karikatyr, pastisch, exteriör 218

17 Motivindexering, Forslag pa dataelement som kan anvandas vid beskrivning och indexering av motiv KLASSIFIKATION Definition: Angivande av motivets/objektets ämne eller funktion med hjälp av en term hämtad ur ett klassifikationssystem Anmärkning: Man kan ange ett ämne som motivet (i bestämt sammanhang) i egenskap av historiskt dokument belyser eller vilken funktion bilden är avsedd att ha eller vilken företeelse bilden skulle kunna illustrera ur ett bildbyråperspektiv. Format: Kontrollerad ordlista Exempel: Svenska festseder, sameslöjd, fädjurshållning, julkort, valaffisch, altarmålning, karta. KLASSIFIKATIONSSYSTEM Definition: Angivande av ur vilket klassifikationssystem som termen är hämtad Format: Kontrollerad ordlista Exempel: OCM, AAT 219

18 Motivindexering, Bilaga 1 Motivindexering, Bilaga 1 REDOVISNING AV RESPEKTIVE INSTITUTIONS FÖRVÄNTNINGAR PÅ MOTIVINDEXERING Kungl. biblioteket Genom en databaserad sökning ska man kunna återfinna motiv, oavsett om det handlar om enskilda bilder eller illustrationer till text. För att arbetsinsatsen vid registrering inte skall bli för stor anser vi att det skall finnas möjlighet att välja hur utförlig man vill att indexeringen skall vara. Exempelvis kan man registrera motivet häst men utelämna mer specifika beskrivningar som ardenner eller nordsvensk. Man bör också eftersträva att endast få relevanta träffar. Om man söker på termen pistol så vill vi inte att man ska hitta en bild föreställande mordet på Gustav III. För att sökningen ska bli så effektiv som möjligt bör man vid indexeringen utgå från en kontrollerad vokabulär (tesaurus, klassifikationssystem eller ämnesordslista). Systemet som används bör vara lätt att tillämpa och förstå, både för den som söker och den som indexerar. Nationalmuseum Motivindexeringens syfte Det huvudsakliga syftet med att använda indexeringstermer (i motsats till fritext) för att beskriva den innehållsmässiga betydelsen i en bildframställning är att man med hjälp av indexeringstermerna ska kunna söka fram bilder som innehåller en visuell framställning av det begrepp som indexeringstermen refererar till. Förväntningar på ett motivindexeringssystem man ska kunna hitta det man letar efter när man söker efter ett speciellt motiv man ska få det sökresultat man förväntar sig det ska vara lätt att hitta det man söker vilket bl.a. innefattar att de termer som används ska vara begripliga både för interna och externa användare ett system där man inte behöver lägga ner alltför mycket tid på indexering av varje bild prioriteras, eftersom de personella resurserna är små motivkategori är en värdefull sökingång i väntan på att en mera djupgående indexering av motiv kan göras Det primära syftet med all indexering är att man ska kunna hitta objekt av en viss sort. Sorten det handlar om vid motivindexering är motiv. Motivindexeringens syfte är alltså att man ska kunna hitta bildobjekt med en viss sorts motiv. Det är viktigt att den som söker får ett förväntat resultat. Den som söker bland motiv förväntar sig att få ett resultat som utgörs av visuella framställningar av det begrepp som söktermen refererar till. Söker man t.ex. på kyrka så förväntar man sig att sökresultatet ska innehålla - och endast innehålla - visuella framställningar av kyrkor. Man förväntar sig t.ex. inte att få med porträtt av påvar och kyrkoherdar och heller inte altarmålningar och dopfuntar. För att möjliggöra för användaren att kunna hitta bildobjekt med en viss sorts motiv krävs att de enskilda motiven benämns på samma sätt vid varje tillfälle. Det fordras alltså en fast terminologi. Därtill måste den som indexerar bildobjekten tillämpa terminologin på ett konsekvent sätt. Det fordras alltså en metodik. Det är också väsentligt att det finns en metod för den bildanalys som föregår själva motivindexeringen. Tolkningar av bildens betydelse bör göras med en förhållandevis stor restriktivitet kombinerad med källkritiskt tänkande. De tolkningar som registreras bör vara intersubjektiva. Motivindexering får inte baseras på indexerarens fria associationer vid bildbetraktelsen. 220

19 Motivindexering, Bilaga 1 Det ska vara lätt att hitta de motiv man söker. Systemet måste därför ha en sådan utformning att man kan använda sökfunktionen utan att vara indexeringsexpert. Termerna måste vara utformade på ett sådant sätt att såväl interna som externa användare kan förstå vad termerna refererar till. För att institutioner med olika kompetensområden ska kunna använda samma system för motivindexering måste termer av olika specifikationsgrad finnas med. Ett system måste tillhandahålla möjligheten att indexera på en djup och specialiserad nivå för den som har behov av detta. Samtidigt måste systemet tillåta att indexering görs på en mera generell nivå för den som har begränsade resurser. Den enskilda institutionens policy i kombination med institutionens såväl som indexerarens specialistkompetens avgör vilken term som används. Den som indexerar bildobjekt inom sitt eget specialområde kan välja en specifik och exakt term, som t.ex. bonanza, medan en annan institution kanske väljer den övergripande termen tulpan och en tredje kanske nöjer sig med blomma. För att vara registreringseffektivt bör systemet och den kontrollerade terminologin ha en hierarkisk struktur. När en specifik term används kan systemet automatisk lägga till samtliga överordnade termer. Den som söker på blomma kommer då att hitta också de bildobjekt som indexerats med termerna tulpan och bonanza. En distinktion mellan motivindexering och ämnesklassifikation bör göras. EXEMPEL 1: Silenos med Dionysosbarnet är motivet på ett grafiskt blad i Nationalmusei samlingar. Motivet skulle kunna fungera som illustration till en artikel om pappaledighet i en veckotidning eller månadsmagasin. En bildbyrå skulle därför ha intresse av att kunna registrera ämnesordet pappledighet. Dock kan man knappast hävda att pappaledighet skulle vara motivet för denna bildframställning som går tillbaka på en berättelse i den grekiska mytologin. Vid indexering av en bilds innehållsmässiga betydelse är det därför väsentligt att man gör ett tydligt ställningstagande huruvida det är bildobjektets motiv som indexeras eller om det är bildobjektets potentiella möjligheter att illustrera en idé, ett koncept osv. Det ena sättet är inte mera rätt än det andra, men det är centralt att göra en åtskillnad mellan dessa olika sätt att indexera en bild. EXEMPEL 2: Om man letar efter bildobjekt som har hundar som motiv är det naturligt att använda ordet hund eller hundar för vid en sökning. Nedanstående bild är ett exempel på förväntat sökresultat. I ett ämnesklassifikationssystem som OCM finns inga specifika termer - som t.ex. hund - upptagna. En bild av en hund får då beskrivas med någon av följande koder 2244 JAKT OCH FÅNGST hjälpmedel, utrustning och tillbehör, ex. lockfåglar, bloss, hundar, jaktlappar, kruthorn, jaktväskor, jaktdräkt 231 HUSDJUR, SÄLLSKAPSDJUR OCH PÄLSDJUR fångna och tämjda djur; tämjda insekter (ex. silkesmaskar, bin); sällskapsdjur och deras utrustning (ex. hundar, katter); pälsdjur; de olika sorternas behandling och nytta; tämjning och dressyr; skötsel och utfordring; ryktning etc; hemslakt; tros- föreställningar och sedvänjor; husdjursskötselns ekonomiska och sociala betydelse; etc NMDrh 328 David Klöcker Ehrenstrahl Hunden Turck 525 SPEL OM PENGAR vadhållning vid spel, idrottstävlingar och utställningar; tippning; lotterier; särskilda anordningar (ex. roulett); beräkning av odds (ex. bookmakers, totalisator); privat hasard; spelhus och spelrörelser; hasardspel som finansieringsform (ex. statliga lotterier, kyrklig bingo, häst- och hundkapplöpningar,spelautomater för klubbar); specialister (ex. spelare, croupierer); förekomst av och inställning till spel om pengar; inskränkningar och överhetlig reglering; etc 541 UNDERHÅLLNING fosterländska fester; parader; fyrverkerier; trupprevyer; festtåg, världsliga; karnevaler, cirkus och rodeo; djurkapplöpningar och djurfäktningar (ex. häst- och hundkapplöpningar, tjurfäktningar, tuppfäktningar); gladiatorstrider; offentliga avrättningar; organisation av underhållning; finansiering (ex. med vinster, frivilliga bidrag, understöd); inträde (ex. gratis, mot avgift); specialister (ex. organisatörer, uppträdande); etc. 221

20 Motivindexering, Bilaga SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER, SJUKDOMAR, HANDIKAPP OCH INVALIDITET [...] särskilda handikappinstitutioners organisation, verksamhet och finansiering; hjälpmedel för handikappade (ex. ledarhundar, proteser, hörapparater, glasögon); sterilisering av handikappade; ekonomiska problem framkallade av kronisk sjukdom; understöd åt kronisk sjuka och deras familjer (ex. genom välgörenhet, genom det allmänna); etc [...] För den som letar efter bilder av hundar är OCM ett trubbigt instrument. Dels krävs det att man sätter sig in i systemets struktur för att lista ut att man kan hitta bilder av hundar om man använder kod 751 SJUKDOMSFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER, SJUKDOMAR, HANDIKAPP OCH INVALIDITET som sökterm och dels kommer man att få ett sökresultat som inte bara innehåller bilder av hundar utan också bilder av hörapparater, glasögon, rullstolar osv. Områdesspecifika ämnesklassifikationssystem som t.ex. OCM lämpar sig därför mindre väl för motivindexering. Däremot fungerar de utmärkt för att ämnesklassificera bilder inom sitt område. Vid motivindexering är det alltså väsentligt att vara klar över att det är bildobjektets motiv som ska indexeras, inte bildframställningens funktion, avsändare, beställare kontext eller annat. Carl Fredrik Hill: Väg med sittande hund En åtskillnad mellan motiv och bildelement bör göras. Motivet i Ehrenstrahls målning ovan kan sägas var hund. Motivet för Hills målning här bredvid är snarast en väg eller en grusbacke. I Hills målning finns dock en hund. Hunden är ett förhållandevis centralt bildelement och vid motivindexeringen kommer man troligtvis att vilja lägga in termen hund. Men förväntar sig den som söker på termen hund att träffa denna målning? Kanske. Det kan finnas situationer då man är intresserade av alla bilder som innehåller hundar och andra då man endast är intresserade av bilder av hundar. Här finns en skillnad. I den senare söksituationen vill man endast hitta bilder där hunden är huvudmotiv medan man i den förra är intresserad av alla bilder som innehåller hundar. När man söker efter speciella motiv är det väsentligt att kunna hitta såväl på generella motiv, t.ex. porträtt av kvinnor, som partikulära motiv t.ex. porträtt av Hilma Marcus. Vid indexering av Josephsons målning anges i en generell indexeringen att motivet är en kvinna (term ur kontrollerad ordlista). I motivkategori anges att bilden är ett porträtt (term ur kontrollerad ordlista). Den partikulära indexering som identifierar kvinnan i porträttet såsom varande Hilma Marcus bör vara en länk till post i auktoritetsregister. Motivkategori - eller genre - är en värdefull ingång. En gemensam indelning och benämning på motivkategorier skulle vara en värdefull ingång till det gemensamma bildmaterialet. Det skulle också vara en realistisk arbetsuppgift för ett fortsatt projekt att upprätta en gemensam terminologi för motivkategorier. De traditionella konstvetenskapliga benämningarna såsom stilleben, landskap och porträtt kan t.ex. utgöra grunden till ett system som måste inrymma även benämningar för det motiv som återfinns på fotografier, affischer, vykort osv. NM 1871 Ernst Josephson Fru Hilma Marcus Utöver motivindexering är det väsentligt att i detta sammanhang belysa de övriga aspekter av ett bildobjekts betydelsemässiga innehåll som bör vara återsökningsbara. Ämnesklassifikation och motivkategori har nämnts ovan. 222

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av,

Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, 2011-05-13/PB Slutrapport Projektet OCR-tolkning för indexering av, och sökning i, inskannade dokument Projektorganisation Projektarbetet har bedrivits med lokala arbetsgrupper i både Uppsala och i Umeå.

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12

Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Svensk övergång till DDC. Underlag Nationella referensgruppens möte 2008-11-19 Version 2008-11-12 Sammanfattning Målen med en övergång till DDC är Internationalisering Rationalisering av arbetet med klassifikation

Läs mer

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover

Anvisningar för din ansökan Följande handlingar ska alltid bifogas din ansökan. Personbevis från Skattemyndigheten Betyg Arbestprover nya media KONST & DESIGn FRIA FÖRBEREDANDE KONSTLINJEN Du söker med 5-10 verk digitalt. Det är valfritt att söka med måleri, skulptur, teckning, video, foto, ljud, objekt osv. Digitala arbetsprover kan

Läs mer

Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekens bibliometriarbete FREDRIK ÅSTRÖM LUNDS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliometri the application of mathematical and statistical methods to books and other media of communication. - (Pritchard, 1969)

Läs mer

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519

Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering. Therese Nilsson therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Informatik C, VT 2014 Informationssökning och referenshantering therese.nilsson@ub.umu.se 0660-292519 Umeå UB Datorer och nät, utskrifter, kopiering Studieplatser Böcker, avhandlingar, uppslagsverk E-resurser

Läs mer

KN - Seminarium. (Litteratursökning)

KN - Seminarium. (Litteratursökning) KN - Seminarium (Litteratursökning) Elektroniska medier Åbo Akademis bibliotek http://www.abo.fi/library/dbs Virtuellt bibliotek / länksamling för sökning på internet Referensdatabaser, som innehåller

Läs mer

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial

GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial GRUNDVILLKOR för enskilda upphovsrättsavtal om kulturarvsinstitutioners storskaliga nyttjande av upphovsrättsligt skyddat bildmaterial Mellan kulturarvsinstitution som Samordningssekretariatet för digitalisering

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE

PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE PRESSMATERIAL BOKPROJEKTET MED FANTASIN SOM YRKE KONTAKT Telefon: Mathias Worbin 0768 652 305 Mail: mr_wigmannen@bildfobi.se Hemsidor: www.nilssoncrwth.se, www.bildfobi.se Facebook: Konstgruppen Bildfobi

Läs mer

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11

http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 http://kulturnav.org Gemensam samnordisk terminologihantering för kultursektorn DISKA-seminarium 2014-02-11 Företaget ägs av Norsk Folkemuseum (50%) och Lillehammer museum (50%). Drivs tillsammans med

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben.

Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Webbutveckling för minnesinstitutioner Modifierad version av presentationen, anpassad för webben. Kalle Laajala Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek FA:s årsstämma 28 maj 2009 Library of Congress Makthavare.se

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala

Samlande DFU 293. En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Samlande DFU 293 En frågelista från Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala Vi är många som samlar och vi samlar på en mängd olika saker, till de vanligare sakerna hör frimärken, kapsyler, böcker, dockor,

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition

Vad är Internet? Innehåll: Inledning Vad är Internet? Om du kan Internetadressen Söka på Internet Länklistor Övningar Repetition Vad är Internet? Innehåll: Inledning 1 Vad är Internet? 2 Om du kan Internetadressen 3 Söka på Internet 6 Länklistor 9 Övningar 10 Repetition 11 Kortfattad repetition 9 6 Inledning Välkommen till Nyfiken

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Barn berättar. En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Svensk Biblioteksförenings studiepaket Barn berättar En studie av 10-åringars syn på läsning och bibliotek Välkommen till studiepaketet Barn berättar! Svensk Biblioteksförening ska främja biblioteksutveckling.

Läs mer

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS

Delrapport DP3. FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Delrapport DP3 FGS för paketstruktur för e-arkiv Bilaga 1 METS Karin Bredenberg & Mats Berggren IT/SoU 010-476 71 23 2013-01-14 2.0 1(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BILAGA 1: METS...3 1.1 INTRODUKTION...3

Läs mer

TEMAVISNING MED VERKSTAD

TEMAVISNING MED VERKSTAD KONST/FOLKTRO NÄCKENS POLSKA [1 besök. Visningar och skulpturverkstad] Ett av Bror Hjorths mest kända konstverk är Näckens Polska, som står framför tågstationen i Uppsala. Skulpturen kom på plats 1967,

Läs mer

Arbetsprover för sökande till Beckmans Designhögskola 2015 Form 180 p

Arbetsprover för sökande till Beckmans Designhögskola 2015 Form 180 p Form 180 p 2. Arbetsprover skickas i Postens blåa kartong avsedd för A3- format. Paketet skickas som företagspaket. Vikt upp till 3 kg kostar 215 kr. Spara paketnummer. Märk kartongens kortsida med ditt

Läs mer

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M

AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M 1 AVTAL OM UPPHOVSMÄNS RÄTT TILL ERSÄTTNING VID VISNING AV VERK SAMT MEDVERKAN VID UTSTÄLLNING M M mellan svenska staten, representerad av Statens kulturråd å ena sidan och Konstnärernas Riksorganisation,

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex?

Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Dokumentär fotografi Vad är Dokumentär fotografi? Vad är skillnaden mellan Dokumentär foto och Reportage tex? Enligt Wikipedia: Avser en slags Bildjournalistik där Fotografen försöker skapa en sanningsenlig

Läs mer

Besöksadress/ateljé: Vasaplan 1 Mjölby. Mattias Frisk Bockarpsvägen 9 595 51 Mjölby. info@mattiasfrisk.com internet: www.mattiasfrisk.

Besöksadress/ateljé: Vasaplan 1 Mjölby. Mattias Frisk Bockarpsvägen 9 595 51 Mjölby. info@mattiasfrisk.com internet: www.mattiasfrisk. GRAFISK DESIGN & I L L U S T R AT I O N PORTFOLIO Vår kultur är i hög grad en visuell kultur. Bilder och budskap möter oss överallt i vår vardag. Visste du att vi uppskattningsvis möts av omkring 2000

Läs mer

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning

- LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 1(5) - LATHUND MED Tips och exempel för dig som ska skriva en källförteckning 2(5) ALLMÄNT OM KÄLLFÖRTECKNINGAR När du skriver en uppsats eller något annat skolarbete måste du redovisa vilka källor du

Läs mer

Projektplan. Digitalisering av Kattresan

Projektplan. Digitalisering av Kattresan Projektplan Digitalisering av Kattresan Innehållsförteckning BAKGRUND 3 SYFTE 3 MÅLSÄTTNINGAR 3 Målgruppsdefinition 3 GENOMFÖRANDE 4 Material 4 Aktiviteter 4 PROJEKTORGANISATION 5 Kommunikation 5 PRELIMINÄR

Läs mer

Kvinnohistoriska samlingarna FOTODATABAS EN FÖRSTUDIE

Kvinnohistoriska samlingarna FOTODATABAS EN FÖRSTUDIE Kvinnohistoriska samlingarna FOTODATABAS EN FÖRSTUDIE Berith Backlund Anna Sjödahl November 2001 Innehåll 1. Bakgrund 2 2. Syfte och mål.2 2. 1. Tillgänglighet 2. 2. Bevarande 3. Krav på databasen..3 4.

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel

Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel Läsa artiklar i artikeldatabaser med kompensatoriska hjälpmedel en översikt Sammanfattning Idag finns det tillgång till en uppsjö vetenskapliga artiklar i form av e-text via artikeldatabaser, insamlade

Läs mer

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell

Tropenmuseum for a change. Anteckningar av Klas Grinell Tropenmuseum for a change Anteckningar av Klas Grinell För att fira och utvärdera slutförandet av sitt tioåriga arbete med att göra om sina basutställningar inbjöd Tropenmuseum ca 40 gäster till konferensen

Läs mer

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000

Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 Document: STG/PS K 525SV1 Produktstöd - Vägledning till dokumentationskraven i SS-EN ISO 9001:2000 SIS, Projekt Kvalitetsledning 1 1) Introduktion Produktstöd Två av de viktigaste målsättningarna i arbetet

Läs mer

ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

ATT TÄNKA PÅ SOM KÖPARE. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Bildleverantörernas Förening Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet

Läs mer

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation

Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation Den svenska utbildningssituationen i kunskapsorganisation med särskild hänsyn till Resource Description and Access (RDA) 19 maj 2014 1.Inledning Arbetsgruppen för resursbeskrivning och åtkomst (RÅ) har

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Domänanalys av Kart- och bildenheten vid Uppsala universitetsbibliotek

Domänanalys av Kart- och bildenheten vid Uppsala universitetsbibliotek Domänanalys av Kart- och bildenheten vid Uppsala universitetsbibliotek dess verksamhet, samling och kunskapsorganisation Kazuko Gustafsson Institutionen för ABM Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap

Läs mer

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet

Konstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Bildanalys. Introduktion

Bildanalys. Introduktion Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,

Läs mer

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)

Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2014-06-02 758 ÄRENDENUMMER SÖKANDE Stam fyra Östermalm AB (556851-3005) 113 88 Stockholm Ombud: Brann AB Att: Tomas J Box 12246 102 26 Stockholm INNEHAVARE

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap

sammanboende med Ylva Hasselberg, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet två söner från ett tidigare äktenskap Henry Ohlsson Curriculum Vitæ Senast ändrad: 25 februari 2015 Personligt fullständigt namn födelsedatum och födelseort civilstånd Henry Gustav Ohlsson 22 maj 1956, Bollnäs, Sverige sammanboende med Ylva

Läs mer

Bilddatabaser och digitalisering - plattform för ABM-samverkan

Bilddatabaser och digitalisering - plattform för ABM-samverkan http://abm.kb.se Bilddatabaser och digitalisering - plattform för ABM-samverkan Objektkategorier Lillie Johansson, Nationalmuseum Registreringsprinciper Objektkategorier Personer och namnformer Obligatoriska

Läs mer

Handläggning av Examensarbeten på Trafik och Väg

Handläggning av Examensarbeten på Trafik och Väg Version 2013-08-16 Institutionen för Teknik och samhälle Trafik och väg Handläggning av Examensarbeten på Trafik och Väg Detta dokument innehåller det mesta som man behöver veta för att genomföra ett examensarbete

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn

Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn Faktablad, övningar och bilder till kursprovet VT 2013 Fakta om: Konstnär: Jacob Heinrich Elbfas, livländsk (ca 1600 1664) Titel: Drottning Kristina som barn Jacob Heinrich Elbfas var född i Livland och

Läs mer

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål.

Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen med hjälp av olika föremål. bioscience explained 134567 John A. Barker Formerly of the Department of Education and Professional Studies King s College, London Simulera evolutionen Ett spel för att lära ut principerna kring evolutionen

Läs mer

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Detta är en bildpolicy för Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Bildpolicyn ger riktlinjer för hur bilder används i skolans kommunikation.

Läs mer

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Nationell Informationsstruktur 2015:1 Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning Innehåll Nationell informationsstruktur arkitektur och metod... 3 Standarder inom informatik... 3 NI relaterat till ISO 42010...

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN

STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1 Konstnärliga fakulteten i Malmö STUDIEPLAN KONSTNÄRLIG FORSKARUTBILDNING I FRI KONST LEDANDE TILL DOKTORSEXAMEN 1. IDENTIFIKATION Programmets namn och inriktning: Konstnärlig doktorsexamen i fri konst

Läs mer

Bildpolicy. Bildpolicy. Bildtyper. Bildspråk. Motiv

Bildpolicy. Bildpolicy. Bildtyper. Bildspråk. Motiv Bildpolicy När nya bilder beställs för Mariehamns stad, används denna bildpolicy som ett hjälpmedel och verktyg, dels för att söka bilder vid bildbeställningar och dels för att fotografen eller illustratören

Läs mer

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL

17. DEN OSYNLIGA FRIA WEBBEN EXEMPEL Del 2 RESURSERNA 13. Kartan, kompassen och verkligheten... 58 14. Den färska webben exempel... 63 15. Den försvunna webben exempel... 69 16. Den fria synliga webben exempel... 72 17. Den osynliga fria

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Antikens Grekland förr och nu

Antikens Grekland förr och nu Antikens Grekland förr och nu Namn: Lisa Söderberg Klass: 9an Innehållsförteckning Antikens Grekland då och nu..1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning..3 Varför har jag valt att skriva om det här.4

Läs mer

Internationella vandringsutställningar Stefan Johansson 2014 03 03

Internationella vandringsutställningar Stefan Johansson 2014 03 03 Internationella vandringsutställningar Stefan Johansson 2014 03 03 Hälsning Hej! Vi på Riksutställningar spanar på utställningsmediet i världen för att kunna ta hem smarta tankar och lösningar till Sverige.

Läs mer

Statens Controllerutbildning

Statens Controllerutbildning Statens Controllerutbildning 2007 Återkoppling Omvärlden Controllerrollen Analys och användning av resultat Förändringsarbete Verktyg och metoder Kvalificerad utbildning i verksamhetsstyrning E konomistyrningsverket

Läs mer

Ny sedel- och myntserie

Ny sedel- och myntserie Ny sedel- och myntserie Tema och motiv Rapport från riksbanksfullmäktiges beredningsgrupp för utformning av sedlar och mynt 2011-03-01 Dnr 2008-286-ADM Bakgrund Riksbanken har beslutat förnya den svenska

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett

Läs mer

AVTAL OM BEGRÄNSAD ANVÄNDNING AV PUBLIKATION I NÄT INOM ELEKTRA-PROJEKTET (FÖRLÄGGARE/UTGIVARE)

AVTAL OM BEGRÄNSAD ANVÄNDNING AV PUBLIKATION I NÄT INOM ELEKTRA-PROJEKTET (FÖRLÄGGARE/UTGIVARE) AVTAL OM BEGRÄNSAD ANVÄNDNING AV PUBLIKATION I NÄT INOM ELEKTRA-PROJEKTET (FÖRLÄGGARE/UTGIVARE) 1. Avtalsparter Förläggare/utgivare (namn) som innehavare av rättigheter baserade på förlagsavtal (härefter

Läs mer

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White

Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White Lärarhandledning Svanens trumpet E.B. White www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok Språket Teman 4

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 1 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i Fastighetsvetenskap TEVFTF00 Studieplanen är fastställd av Fakultetsstyrelsen för Lunds Tekniska Högskola, LTH, 2007-09-24 och senast ändrad 2014-03-10

Läs mer

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3

Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Instruktion för användning av referensbibliotek i VISS version 3 Innehåll 1. Referensbiblioteket i VISS... 2 2. Att söka efter referenser i referensbiblioteket... 2 3. Inmatning av nya referenser... 3

Läs mer

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa

Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Projektets utgångspunkt och målsättningar Projektet utgår från den idéskiss och ansökan som ligger till grund för projektbidraget. I den anges att projektet syftar till att skapa Effektivare och tydligare

Läs mer

INTRESSEFÖRKLARINGAR

INTRESSEFÖRKLARINGAR AB www.wesee.eu www.tjust.com www.tjust.eu Lars Cornell lars@wesee.eu 2009-06-06 INTRESSEFÖRKLARINGAR DELIGHTED Västerviks Museum www.vasterviksmuseum.se Museiechef Pierre Gustafsson En av museets viktigaste

Läs mer

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt

Att tänka på som köpare. Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Liten uppslagsbok om bilder och upphovsrätt Producerad i samarbete mellan Föreningen Svenska Tecknare Konstnärernas Riksorganisation Svenska Fotografers Förbund Svenska Journalistförbundet Svenska Konstnärsförbundet

Läs mer

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup

PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning. Ola Tostrup PDP som redskap för karriärutveckling i utbildning Ola Tostrup - 16, 4, 47, 3 Dagens föreställning Vad innebär PDP och varför PDP Hur vi designat det inom utbildningen Kompetensbegreppet och vilka kompetenser

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Frågor och svar om tekniska rapporter

Frågor och svar om tekniska rapporter Frågor och svar om tekniska rapporter Frågorna är ordnade efter rapportens struktur Titelsidan Hur ska titelsidan se ut? Universitet, program, kurs, termin, datum och år. Författarnamn och e-postadresser,

Läs mer

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9

Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Undervisningsmål Bild Årskurs 1-9 Årskurs 1 - grundfärgerna samt blanda och experimentera med färger - namn på grundfärgerna samt svart och vit - framställa bilder med hjälp av tekniker, redskap och material

Läs mer

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr

Av: Johanna Åberg 9B. Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Av: Johanna Åberg 9B Konst och Kulturhistoria Antiken-Nutid 800 f.kr-2012 e.kr Antiken Grekisk stil 800 f.kr-200 f.kr Den grekiska antiken bestod av grekisk mytologi och gudatro. Grekerna var mycket duktiga

Läs mer

Sveriges författarfond

Sveriges författarfond Sveriges författarfond Den fotograf som har gjort en bok och denna finns på folk och skolbiblioteken kan få författarpenning, stipendier och understöd från författarfonden. Sedan år 1954 har staten åtagit

Läs mer

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder Sundbyberg 2007-05-18 Vår referens: Anna-Lena Jacobsson Diarienummer 07-158 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Ange diarienummer vid all korrespondens Remiss Socialt arbete med personer med funktionshinder

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Vargbröder, lärarhandledning

Vargbröder, lärarhandledning Vargbröder, lärarhandledning Vargbröder utspelar sig under folkvandringstiden långt uppe i norr. Berättelsen har flera inslag av fantasy men rymmer även en hel del naturvetenskap. Boken börjar med att

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

2014-10-03. Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare:

2014-10-03. Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet. Deltagare: Digisam Datum 2014-10-03 Tid: 2014-09-15, kl.13.00 16.00 Plats: Riksarkivet Sammanträdesrummet Seminarierummet Nätverksgruppen kring EU-projekt som rör frågor om digitalisering, tillgängliggörande och

Läs mer

Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper. Kapitel 8-9 i Stone et al.

Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper. Kapitel 8-9 i Stone et al. Föreläsning 6 Konceptuell design och designprinciper Kapitel 8-9 i Stone et al. Från krav till design hur gör man Work reengineering, dvs. att omstrukturera, konstruera om befintligt sätt Task allocation,

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation

Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation Implementering av nya metoder/arbetssätt i en välfärdsorganisation -med standardiserade bedömningsinstrument som exempel Karin Alexanderson Fil.dr i socialt arbete alarnas forskningsråd Evidensbaserat

Läs mer

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador

GRAFISK MANUAL. Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador GRAFISK MANUAL Samverkan för ett Jönköpings län fritt från alkohol- och drogrelaterade skador Vikten av att ha grafiska riktlinjer I Insikt/Utsikt ryms en mängd olika aktörer såsom myndigheter och frivilligorganisationer.

Läs mer

Kompetensinventering:

Kompetensinventering: Kompetensinventering: Redan som ung kom bilder till mig naturligt. Min far utbildade poliser att fotografera och allt annat som rör sig runt det. Jag ville också kunna ta bilder, frysa de viktiga och mindre

Läs mer

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006 Vad är MoReq1? en informationsmodell som specificerar funktionella krav på ett elektroniskt dokumenthanteringssystem (specifika, ERMS) kan tillämpas inom såväl offentlig som enskild sektor omfattar i någon

Läs mer

Utforma säkerhetsprocesser

Utforma säkerhetsprocesser Utforma säkerhetsprocesser www.informationssäkerhet.se 2 Upphovsrätt Tillåtelse ges att kopiera, distribuera, överföra samt skapa egna bearbetningar av detta dokument, även för kommersiellt bruk. Upphovsmannen

Läs mer

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att:

Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Bild Målet med undervisningen är att eleverna ska utveckla sin förmåga att: Kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med

Läs mer

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER

Haninge Bibliotek. Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Bibliotek Genline AB SLÄKTFORSKARRESURSER Haninge Kulturhus Bibliotek erbjuder följande resurser för släktforskning På CD-ROM installerade på släktforskningsdatorerna På dator 1 Röd markering På

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer