SKOGSSAMERNA VUOVDEGA -Din röst i Sametinget!

Transkript

1 SKOGSSAMERNA S VUOVDEGA -Din röst i Sametinget! Valprogram 2009

2 Vuovdega-Skogssamerna - DET PROGRESSIVA ALTERNATIVET är partiet för dig som vill att Sametinget ska ledas av poliett samar- betsvilligt och offensivt deltagande i beslutsprocesserna. tiker som har visat Vi är ett trovärdigt samepolitiskt alternativ som vill fortsätta det samiska samhällsbygget. Detta vill vi göra i nära samverkan med samebyarna och rennäringens intressen såväl som med ansvarsfulla sameföreningar och dess medlemmar. Vi är ett parti som aktivt tar ställning för Sametingets jämställdhetsprogram. Trots att fyra män valdes in i tinget med hjälp av personröster, så har Vuovdega-Skogssamerna lyckats nominera många kvinnliga ordförande under mandatperioden, då räknat i förhållande till partiernas mandatfördelning. Partiet har också avstått från att nominera män till positioner som vi anser ska besättas i enlighet med jämställdhetsprogrammet, det vill säga att i de fall där lika kompetens föreligger ska underrepresenterat Foto: Kenneth Dådring

3 gender ha företräde. I de flesta fall är kvinnor underrepresenterade, men även det motsatta förhållandet föreligger. I de fall där vi inte av egen kraft lyckats nominera en kvinna på ordinarie mandat har partiet avstått nomineringen och istället samarbetat med andra partier. Partiet klarar sålunda av att ta beslut i ståtliga uttalanden men också att iden grå vardagen genomföra dessa i praktisk realpolitik. Sametingspartiet Vuovdega- Skogssamerna har valt att ta med vissa delar från olika konventioner och deklarationer som antagits av världssamfundet. Det har vi gjort för att visa på det framgångsrika arbetet som urfolksdelegationerna har gjort vid en mängd olika konferenser runt om i världen under en lång följd av år. Dessutom har dessa förslag fått acceptans hos dem som har mandat att anta och fastställa dessa skriftliga dokument, nämligen nationalstaternas representanter vid internationella konferenser. Vuovdega-Skogssamerna tror att det är möjligt att med dessa dokument som förebild, kunna samarbeta och fortsätta att utveckla arbetet inom sametinget. Vi hoppas naturligtvis att den enskilde väljaren i den synen kan dela vår glädje, attityd och gemenskap. Vill du ha ändring under din levnad så är Vuovdega- Skogssamerna det rätta valet 2009! Europarådets Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter Artikel 6 1. Parterna skall uppmuntra en anda av tolerans och mellankulturell dialog och vidta effektiva åtgärder för att främja ömsesidig respekt och förståelse samt samarbete mellan alla personer som bor inom deras territorium, oavsett dessa personers etniska, kulturella, språkliga eller religiösa identitet, särskilt på utbildnings- och kulturområdet samt inom massmedia.

4 DIN RÖST I SAMETINGET Samernas historia öster om fjällen och fjälldalarna är lång och traditionsrik. Renskötsel och andra samiska näringar som till exempelvis jakt och fiske har bedrivits i skogslandet under minst ett par tusen år. En gång i tiden bedrevs skogsrenskötsel ända ner i de nordligaste delarna av Mellansverige. Fynd har gjorts som visar att renskötsel bedrivits ända nere vid Dalälven Samerna öster om odlingsgränsen och utanför de fjällnära områdena bor och lever i områden, där de omgivande samhällena ställer orimliga anspråk på mark och naturresurser. Det svenska industrisamhällets utveckling av t.ex vägbyggen, skogsbruk, vind- och vattenkraft samt bebyggelse har trängt undan samerna mer och mer. Markerna har fragmentiserats och samerna marginaliserats och står nu på randen till assimilation. Sametingspartiet Vuovdega - Skogssamerna bildades inför det första sametingsvalet Vuovdega - Skogssamerna finns för alla samer delaktiga i det samiska samhället; sameföreningar, sameorganisationer, samebyar och för de samer som lever utanför de samiska näringarna och Sápmi. Vi är ett parti som genom fakta, kunskap och erfarenheter från våra föregångare skapat en stabil värdegrundsom gör att vi står för ett ansvarsfullt ledarskap, utvecklingskraft och trovärdighet. Vi tar ansvar och vill gemensamt med våra meningsmotståndare utveckla det samiska samhället och är därigenom trovärdiga såväl som samarbetsvilliga. Vi är ett renodlat samepolitisk parti, som står fri från samiska särintressen såväl som från formella och kontroversiella bindningar till alla samiska riksorganisationer. Vuovdega-Skogssamerna är ett parti som inte ansöker om organisationsstöd från Sametingets kulturråd utan nöjer oss med partistödet som betalas av Sametinget. Vi som leder partiet kandiderar på partiets listor och våra väljare står för en samisk samhällssyn där vår utsatthet i majoritetssamhället påverkar oss i vardagen och även i det samepolitiska arbetet. Vuovdega - Skogssamerna vill att samerna själva ska vara delaktiga Foto: Kenneth Dådring

5 och medverka i samhällsutvecklingen, så att samerna i framtiden är en naturlig och uppskattad del av samhället. Att sympatisera med Vuovdega-Skogssamerna är att bära på en känsla av att vara delaktig i ett positivt förändringsarbete som också berör områden nedanför odlingsgränsen och renbetesfjällen och som berör kvinnor såväl som män, sameföreningsmedlemmar såväl som samebymedlemmar. Det är den styrkan och kraften vi vill föra vidare i vårt samepolitiska arbete i Sametinget i samverkan med andra partier, som respekterar den folkvalda demokratins integritet enligt de två grundläggande principerna: respekt och deltagande. Respekt för väljarkårens beslut vid valdagen och även respekt för att de olika sametingsledamöterna har dels en rätt att ta del i alla beslutsprocesser och dels en skyldighet att göra så. Vi hoppas naturligtvis att detta känns tilltalande för våra gamla och trogna väljare såväl som nytillkomna sympatisörer runt om i Sápmi. Välkommen du med! Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 13 september 2007 en förklaring om urfolkens rättigheter: Artikel 15 Urfolken är berättigade till att deras kulturers, traditioners, historias och strävandens värdighet och mångfald troget återges i undervisningen och i information till allmänheten.

6 Vi kandiderar Andersson Magnus 21 år, Pålkem Bergström Helena 46 år, V. Frölunda Dådring Helena 42 år, Ljungbyhed Eriksson Michael 40 år, Forsträskhed Eriksson Tina 37 år, Forsträskhed Eriksson Seth-Ivan 74 år, Forsträskhed Gadd Mona 50 år, Söråker Grufvisare Stokke Stina 32 år, Mellösa SJÄLVBESTÄMMANDE Foto: Kenneth Dådring Samerna, som ett folk i fyra länder, har bebott och brukat avsevärda arealer redan före nationalstaternas bildande. Men allt eftersom riksgränserna etablerades blev samernas möjligheter att nyttja sina marker och vatten reducerade och den egna rätten till land och vatten gick allteftersom förlorad. I takt med att världssamfundet etablerade flera viktiga instrument för försvarande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter fick också samerna som urfolk ett större erkännande. Etablerandet av ILO-konventionen no 169 är ett stort tydliggörande av denna rätt. Konventionen baseras på de två grundläggande principerna Respekt och Deltagande, vilket innebär en uttalad Respekt för samernas kultur, näringar och spiritualitet. Konventionen tydliggör

7 ng också att urfolk är till fullo kapabla att tala för sig själva och att delta i beslutsfattande processer i de ärenden som vidrör samiska intressen. Vidare ska detta deltagande uppfattas som ett värdefullt bidrag till samhällsbyggandet i de land eller länder där berört urfolk bor och verkar. Många har missuppfattat andemeningen i ILO-konventionen no 169 och tror att konventionen är skriven för att ge de renägande samerna rättigheter på de icke renägande samernas bekostnad. Inget kan vara mer felaktigt. Det framgår klart och tydligt att konventionen använder termen folk för att just det ordet erkänner betydelsen av ett redan existerande och organiserat urfolkssamhälle. Ett urfolkssamhälle med klara karakteristiska kännetecken och inte bara några lösa grupperingar med få gemensamma drag. Det framgår även att ingenting i konventionen förhindrar att andra MR*-instrument som främjar självbestämmande parallellt är tillämpliga på samerna för att definiera eller främja självbestämmandet för samerna som folk. ILO-konventionen är tills den ratificerats att betrakta som riktlinjer för nationalstaterna. * MR - Mänskliga rättigheter Vuovdega vill att: ILO-konventionen no 169 ratificeras under mandatperioden, Konsultationer införs mellan Sveriges regering och Sametinget, Sametinget uttalar att Sverige ombedes att fylla Annika Åhnbergs uttalade ursäkt med reellt innehåll års Internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Artikel 1 1. Alla folk har rätt till självbestämmande. Med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

8 Vi kandiderar Kemi Per-Erik 48 år, Nattavaara Labba Per 59 år, Övre Soppero Larsson Susann 45 år, Boden Lindman Sonja 42 år, Arvidsjaur Lundgren Carl-Gustaf 63 år, Arvidsjaur Lundgren Martin 34 år, Arvidsjaur Massa Eriksson Majvor 72 år, Helsingborg Mikaelsson Stefan 51 år, Rödingsträsk JÄMSTÄLLDHET Jämställdhet innebär att kvinnor och män ges samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Det gäller till exempel: makt och inflytande, ekonomiskt oberoende, företagande, arbete, arbetsvillkor, utbildning och utveckling, ansvar för hem och barn, frihet från könsrelaterat våld. Jämställdhetspolitikens utförande sker på olika nivåer. Högst upp befinner sig regeringen, som bestämmer vilka jämställdhetspolitiska mål som landet ska sträva efter att uppnå. Dessa mål är: Jämn fördelning av makt och inflytande Ekonomisk jämställdhet Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Könsrelaterat våld mot kvinnor ska upphöra. För att uppnå de jämställdhetspo- Foto: Kenneth Dådring

9 ng litiska målen ute i landet finns det också en särskid sakkunnig i jämställdhet i alla Länsstyrelser. Deras uppgift är att verkställa regeringens jämställdhetspolitiska mål för länet. Kvinnor och män ska ha lika rätt till goda anställnings- och arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Jämställdhet i arbetslivet handlar om att kvinnor och män ska ha lika värde och lika möjligheter när det gäller: anställningsvillkor, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. Arbetsgivaren är skyldig enligt jämställdhetslagen att aktivt arbeta för lika villkor för kvinnor och män och förebygga diskriminering. Sametinget har ett jämställdhetsprogram. I programmet står de jämställdhetsmål som Sametinget satt upp, vad som ska göras för att uppfylla målen, när samt vilka som är ansvariga för de uppgifterna. Samiska ungdomar ska ha lika rätt till goda anställnings- och arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter, som de äldre. Våldet och trakasserier mot samiska ungdomar ska förhindras genom samtal, information och utbildning. Vuovdega vill att: Sametingspolitikerna möjliggör det samiska samhällets utveckling till ett jämställt samhälle, Sametinget fortsättningsvis utser kvinnor och män i ett balanserat antal till samtliga kommittéer utskott mm, som besätts under mandatperioden. Sametingets ordförandeposter ska ska fördelas lika mellan män och kvinnor års Internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter Artikel 26 Alla är lika inför lagen och har rätt till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. I detta avseende skall lagen förbjuda all diskriminering och garantera var och en ett likvärdigt och effektivt skydd mot all slags diskriminering, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationell eller social härkomst, egendom, börd eller ställning i övrigt.

10 Vi kandiderar Morén Helena 28 år, Umeå Persson Eva 59 år, Överkalix Rannerud Jan 54 år, Malå Sandström Mats 55 år, Sjömarken Silversparf Agneta 61 år, Boden Stenberg Jonas 26 år, Arvidsjaur Stenlund Thomas 51 år, Malå Stenvall Bernhard 71 år, Arvidsjaur KULTURARVET Samerna har levt så, att bestående spår sällan lämnats, där det naturliga nyttjandet av land och vatten var uthålligt och bärkraftigt. Solen och vindarnas folk har inte lämnat många spår till eftervärlden, men de finns trots allt en del lämningar som är en del av vårt omistliga kulturarv. Idag sker intrången från den dominerande befolkningen på ett helt annat sätt.

11 Utan reellt skydd i den svenska lagstiftningen är det idag möjligt att medvetet och med det som närmast kan beskrivas som uppsåt förstöra bland annat de stigar och kåtaplatser som borde lämnas som minnesmärken till eftervärlden. Intrångsmarodörerna tenderar att bli fler inom olika sektorer och hävdar dessutom den större rätten till land och vatten. Inventering av fornlämningar såväl i skogslandet som i det fjällnära området är underdimensionerad i förhållandet till behovet. Få lag- liga krav ställs på de enskilda eller företag som ansöker om tillstånd till intrång. Vuovdega-Skogssamerna vill att marknadens fria rörligheter får stå tillbaka för intresset av att bevara de samiska kulturminnena och fornlämningarna. Ska intrång ske, måste det vara i konsultation med samernas eget folkvalda organ. Den som orsakar intrånget ska också stå för kostnaderna för konsultationer med det samiska samhällets olika aktörer få full ersättning för de ev. skador som uppstår. Vuovdega vill att: Det samiska kulturarvet blir skyddat i lag, Den fria marknaden förhindras att fritt exploatera Sápmi, Inventering, dokumentation och forskning intensifieras. Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 13 september 2007 en förklaring om urfolkens rättigheter: Som vidare slår fast att alla doktriner, all politik och all praxis som grundas på eller som förespråkar folks eller enskildas överlägsenhet på grundval av nationellt ursprung eller rasmässiga, religiösa, etniska eller kulturella olikheter är rasistiska, vetenskapligt falska, rättsligt ogiltiga, moraliskt förkastliga och socialt orättvisa.

12 Vi kandiderar Stokke Lars Henrik 52 år, Kåbdalis Tullnär Nilsson Elise 59 år, Jokkmokk Westblad Sara 33 år, Göteborg Åhrén Pierre 58 år, Hägersten Öhman May-Britt 42 år, Aspudden SAMETINGET Sametinget är ett folkvalt organ med val vart fjärde år. Det är viktigt att den inneboende resursen hos alla folkvalda sametingsledamöter tas tillvara och att personliga svårigheter att enas inte tillåts hindra samarbetet i plenum. Sametingets högste politiska ledare är Sametingets ordförande och det är lämpligt om den positionen och positionen som sametingets styrelseordförande inte besätts av ledamöter från samma parti. Sametingsordningen ska tolkas av Sametingets ordförande jämte vice ordförande som vid behov begär klarläggande av plenum. De nya väljarna har rätt att kräva att sametingsledamöterna beaktar de nytillkomna väljarnas rätt att via sina sametingsledamöter få möjlighet att påverka utvecklingen under mandatperioden. Sametingsledamöterna har ingen rätt att inteckna Foto: Tina Stafrén.

13 n. vare sig tidigare eller kommande mandatperioder och därigenom minimera kommande Sametingsledamöters utrymme att verka och delta i byggandet av det samiska samhället. Vuovdega-Skogssamerna ska samarbeta med alla folkvalda och deras partier för att bygga ett bättre samiskt samhälle och för att minska spänningarna. Sametinget ska verka för att samernas intressen och behov som ett folk i fyra länder betonas på bekostnad av inflytandet och möjligheterna för de dominerande befolkningarna i de olika länderna inom Europeiska Unionens gemenskap. Gränsöverskridande aktiviteter och samarbeten med samiska grannar på andra sidan riksgränserna skall uppmuntras. Ökar möjligheterna för samerna att nyttja resurserna i Sápmi, så ökar också möjligheterna att komma överens i det samiska samhällsbyggandet. Vuovdega vill att: Sametinget ska stärka möjligheterna för den enskilde samen att nyttja de samiska rättigheterna, och minska möjligheterna för andra folk att utnyttja Sápmi för sina egna förlustelser, Stärka det folkvalda organet genom fler antal plenum under mandatperioden, Sametinget inte ska bekosta alkoholhaltiga drycker. Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap.

14 SAMISK MEDIA, KULTUR och FORSKNING Samisk media är en viktig del i ett samiskt samhälle. ets mediapolitiska program har Sametingantagits av plenum men finansieringen har inte fullbordats. Det är viktigt för balansen idet samiska samhället att en statlig finansiering för samisk media men även för forskning, litteratur, bibliotek samt för museer, inte är på en sådan nivå att ett reellt samarbete mellan samerna/ samiska institutioner på norsk och svensk sida förhindras eller försvåras. I den samiska världen är det inte alla som är villiga att skriva ett tal eller att framföra ett anförande inför en samling människor. En del är bättre på att framföra en jojk, eller göra en målning, eller framföra ett teaterstycke, som alla är olika sätt att beskriva det samiska samhället och den inneboende spirituella kraften hos den enskilde individen. Dessa Foto: Kenneth Dådring

15 bidrag frambringade av den inneboende kulturella drivkraften hos den enskilde är alla lika värdefulla, även framförda i ensamhet ute på tajgan eller från en teaterscen eller från talarstolen i plenum. Det är viktigt att vi samer är öppna att erkänna vår gemensamma tillhörighet och att det är mer som förenar oss än med något annat folk. Vuovdega vill att: Konsultationer upptas med statsmakten om förbättrad finansiering till samiska institutioner och media, Förstärka möjligheterna till att kunna sända Samisk TV och Radio. Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 13 september 2007 en förklaring om urfolkens rättigheter: Artikel 4 Urfolken är vid utövandet av sin rätt till självbestämmande berättigade till självständighet och självstyre i alla frågor som gäller deras interna och lokala angelägenheter samt till medel att finansiera sina självständiga funktioner.

16 Buoris!!! Buorre iehket! Buorre biejvve! Hivasti! Buorre idet!. Gak dan vieso?. Dale!!! -Mij le duv namma? SAMISKA SPRÅKET OCH UTBILDNING Språket är en del i den samiska teten och en viktig fråga för alla samer, oavsett ålder också för de som förlorat identi- sitt språk. Idag är samiska ett nationellt minoritetsspråk som kommuner har ansvar för och är skyldiga att ordna undervisning för de samiska eleverna. Vuovdega verkar för: Att samer ialla åldrar ska ha möjlighet att lära sig det samiska språket. Att barn och ungdomar i grund- och gymnasieskolan har rätt till kunskap om samernas historia, levnadsförhållande och den samiska kulturen. Att samernas kultur och historia ska vara obligatoriskt moment vid samtliga högskolor med lärarutbildning.

17 SAMISKA NÄRINGARNA De samiska näringarna är viktiga för mångfalden och ett levande samisk samhälle. Duodji, samisk turism och gårdsbruk är exempel på sådana näringar, och dessa har alla spelat, och spelar fortsatt en viktig roll i det samiska samhället. Små grupperingar i det samiska samhället kan ofta överleva med den kompletterande inkomsten som detta kan ge, ute på tajgan eller tundran, långt från allfartsvägarna och även långt från uppmärksamheten. Vuovdega-Skogssamerna anser att det är viktigt att man inte marginaliserar de samiska näringarna som finns vid sidan av eller jämte rennäringen. Det är viktigt att det samiska kulturarvet inte används i turistindustrin för att förlöjliga eller nedvärdera den samiska kulturen, eller för att användas av icke-samer som ett sätt att öka intäkterna. Det är också viktigt att Europeiska Unionen (EU) anpassar sitt regelverk så att samiska näringar ges möjlighet att utveckla och förbättra affärsidéer och strukturer för det enskilda företaget. Vuovdega vill att: Sametinget och Samiskt Parlamentariskt Råd utarbetar en modell som sedan kan accepteras och användas av ansvarsfulla och seriösa turistföretag vid användande av samiska symboler och kultur imassturismen, Sametinget förstärker möjligheterna för samiska företagare att få stöd till sina satsningar inom olika samiska näringar, Europeiska Unionens olika bidragsystem anpassas så att också samiska näringar ges möjlighet att delta och utvecklas. FN:s konvention om barnets rättighete antagen av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 Artikel 30 I de stater där det finns etniska, religiösa eller språkliga minoriteter eller personer som tillhör en urbefolkning skall ett barn som tillhör en sådan minoritet eller urbefolkning inte förvägras rätten att tillsammans med andra medlemmar av sin grupp ha sitt eget kulturliv, att bekänna sig till och utöva sin egen religion eller att använda sitt eget språk.

18 Rennäringen Förtroende-Sametingets uppgift är att stärka och skapa trygghet bland våra renskötselföretag. Färre och enklare regler för företagare. En rovdjurspolitik som är förankrad i verkligheten och utgår från ett trovärdigt inventeringssystem. En politik som är öppen för decimering och som ersätter för faktiska förluster. Stärka rennäringen genom att skapa förutsättningar för en stabil prisbild och uthållig marknad. Vuovdega verkar för: Att skapa förutsättningar för en ökad ekonomisk och kulturell tillväxt som ger fler samer möjlighet att bo och leva isápmi. Genom att stärka det samiska näringslivet i området stärks också rennäringen. Att nationalstaterna erkänner och respekterar det samiska folkets rätt att äga, besitta, förvalta och bruka land-, sjö-, vattenoch naturresurser i egna områden. Att stärka rennäringens ställning gentemot andra markanvändare. Foto: Kenneth Dådring

19 Ordförande Den 17 maj går vi för 5:e gången till Sametingsval. Det ska bli de att följa valarbetet, spännavaldebatterna och att sedan få uppleva valresultatet på nära håll. Sametinget ska avspegla Sápmi. Med det i bakhuvudet har valarbetet bedrivits. Vuovdega-Skogssamerna är i mina ögon ett parti som tänker på helheten utan att blunda för detajerna. Våra kanditater har en bred kunskap och en stor erfarenhet från olika områden. Vi har kandidater från hela vårt avlånga land och fördelningen kvinnorochmänärnästan50%. Foto: Kenneth Dådring Åldersfördelningen känns bra. Vi har minst tre generationer representerade på vår kandidatlista. -Din röst till Vuovdega-Skogssamerna, för att du tror på jämlikhet i Sápmi där alla samer har rätt till en trygg, samisk identitet. Tillsammans gör vi det omöjliga möjligt! Helena Dådring Foto: Kenneth Dådring

20 Kontaktperson Helena Dådring Spången Ljungbyhed Telefon Hem: Stuga: Mobil: E-post: Din röst till Vuovdega - Skogssamerna!!! Identitetskontroll: Vid all röstning ska du kunna styrka din identitet genom att visa legitimation eller att en annan person kan intyga din identitet, men då ska denna person kunna styrka sin identitet genom att visa legitimation. Personrösta: Du kan personrösta genom att sätta kryss framför en av kandidaterna. Den kandidaten placeras då först på din valsedel vid sammanräkningen. Om du inte kryssar någon, räknas namnen i den ordning de står på valsedeln. Kandidaterna presenteras i denna broschyr.