KAG Kustaktionsgrupp för Åland Strategi. KAG Sida 1

Transkript

1 Kustaktionsgrupp för Åland Strategi KAG Sida 1

2 INDEX Inledning... 3 Kustaktionsgruppens verksamhetsområde Det åländska fiskets historia... 3 Förvaltningsmodellen... 4 Kustaktionsgruppens sammansättning... 4 Ansökningsförfarandet... 4 Målsättningen med den lokala utvecklingsstrategin... 4 Bakgrund till målsättningarna... 4 Vision och målsättning... 5 Harmonisering med Lokala Aktionsgruppens strategi... 5 Åtgärder... 5 Åtgärd 4.1 Mångsidigt utnyttjande av resursen... 5 Fisketurism... 5 Yrkes- och binäringsfiske... 5 Husbehovs- och fritidsfiske... 6 Förslag på åtgärder... 6 Finansiering... 6 Åtgärd 4.2 Fisk- och naturvård i kustområdet... 7 Allmänt... 7 Förslag på åtgärder... 7 Finansiering... 7 Åtgärd 4.3 Vattenägande och ägarförvaltning... 7 Allmänt... 7 Förslag på åtgärder... 8 Finansiering... 8 Åtgärd 4.4 Skärgårdens kulturlandskap... 8 Allmänt... 8 Förslag till åtgärder... 8 Finansiering... 8 Åtgärd 4.5 Driva den lokala Kustaktionsgruppen... 9 Allmänt... 9 Finansiering... 9 Urvalskriterier... 9 Tabell för värdering av ansökan Målgrupp Avgränsning KAG Sida 2

3 Uppföljning och indikatorer Budget INLEDNING KUSTAKTIONSGRUPPENS VERKSAMHETSOMRÅDE. Verksamhetsområdet för programmet är hela Åland med tillhörande havsområden. Åland har en totalyta om km2 varav 1527 består av land, 25 av insjöar och av hav (ÅSUB 2006). Skärgården kan definieras som området innanför gränsen mot allmänt vatten, som går strax utanför de yttersta öarna Vattenytan innanför gränsen är nästan km2, d v s nära tre gånger så stor som landskapets landyta. Denna består av ca öar, bland dem huvudön, Fasta Åland. Åland består av 16 kommuner, och befolkningen uppgick 2006 till ca Ungefär bodde i staden Mariehamn. De gamla huvudnäringarna jordbruk och fiske är fortfarande betydelsefulla, men numera är sjöfart och turism avsevärt viktigare. Åland har en långtgående självstyrelse, inte minst vad gäller fiskeriförvaltningen. Självstyrelsen har också medfört, att nästan alla inre fiskevatten ägs av ålänningar eller landskapet, eftersom det krävs åländsk hemortsrätt för köp av vatten. DET ÅLÄNDSKA FISKETS HISTORIA Den rika tillgången på skyddade och grunda och därmed förhållandevis näringsrika och varma vatten borgar för en riklig förekomst av fisk och ger även goda möjligheter att utöva fiske med små båtar. Fisket har följaktligen sedan urminnes tid varit en viktig näring och en förutsättning för den tidiga bosättningen. Ursprungligen var det fråga om husbehovsfiske, men fiske för försäljning eller byte mot främst spannmål växte snart fram. Fisket har bedrivits från hemman i eller i omedelbar anslutning till skärgården. Med få undantag har jordbruket varit viktigt för dessa hemman. Generellt kan sägas, att det utgjort huvudnäringen på de stora öarna, medan fisket dominerat på de små längre ut i skärgårdarna. Kopplingen till bondekulturen medförde, att skärgårdsvattnen tidigt upphörde att ses som allmänna och delades upp mellan byar och gårdar, vilket försvårade uppkomsten av ett rent yrkesfiske. Strömmingen var länge den för fisket helt dominerande arten. Den fiskades främst i samband med leken. I äldre tid var notdragning av stor betydelse, men under 1800-talet expanderade fisket med nät strömmingsskötar och kring sekelskiftet 1900 hade det tagit överhanden. Inom skötfisket skedde en förskjutning mot drivfiske på allmänt vatten utanför skärgårdarna, vilket alltså kunde bedrivas även av personer utan egna fiskevatten. Detta förhållande bidrog till ett uppsving för ett egentligt yrkesfiske. Vid sidan av strömmingen var i äldre tid gädda och abborre viktigast. De fiskades främst med not och ryssjor. Ända sedan medeltiden har de sålts till i första hand Stockholm och levererats dit främst med sumpbåtar, tills Sverige på 1950-talet förbjöd import av levande fisk. Också andra sötvattenarter fiskades liksom flundra (skrubbskädda) och inte minst torsk, som periodvis haft stor betydelse framför allt i det södra havsbandet. Under 1950-talet inträffade några viktiga förändringar i det åländska fisket. I skärgårdarna drabbades gädd- och abborrfisket av en tillbakagång delvis beroende på en minskning av antalet sumpbåtar, men å andra sidan växte siken i betydelse, inte minst tack vare införandet av nylonnät. Ett omfattande husbehovsfiske har alltid pågått parallellt med det kommersiella fisket, och gränserna dem emellan har varit flytande. I äldre tid bedrevs det till stor del med ryssjor, katsor och andra fällor, men under de senaste årtiondena har nät blivit helt dominerande. KAG Sida 3

4 FÖRVALTNINGSMODELLEN Leader Åland r.f. är vidtalad att agera huvudman för kustfiskegruppen, och fungerar som programvärd med ansvaret för genomförandet av programmet. Leaderföreningen har i dagsläget den kommunala och privata representation som krävs för att uppfylla åtgärdens målsättningar. Dock tillsätter Leader Åland r.f. en skild kustaktionsgrupp med medlemmar med anpassad vilja och kompetens att hantera kustfrågor, framförallt med representation från branschen. En viss överlappning mellan grupperna är dock nödvändig för att säkerställa att de båda programmen samutnyttjas på bästa möjliga vis. Leaderföreningen har i dagsläget en anställd verksamhetsledare som styr arbetet med utveckling och genomförandet av programmet. Samarbete med övriga föreningar aktiva inom fisket och kust och skärgårdsutveckling etableras. Tjänster för handläggning och marknadsföring av programmet och åtgärderna kan köpas in om programägaren finner det ändamålsenligt. KUSTAKTIONSGRUPPENS SAMMANSÄTTNING För att säkerställa en bred representation ifråga om målgrupp för strategins stöd, samt för att förse kustaktionsgruppen med tillräckligt bred kompetens behövs ett brett deltagande från intressentgrupperna. Följande är förslag på vilka organisationer som kan behöva ingå I kustaktionsgruppen: Ålands fiskare r.f. Ålands natur och miljö r.f./ Agenda 21 Ålands fiskodlarförening Företagsam skärgård Representation från fiskelag Representation från byalag Ålands producentförbund Representation från hembygdsförening ANSÖKNINGSFÖRFARANDET Ansökningarna riktas till Kustaktionsgruppen som bereder ansökningen, varefter kustaktionsgruppen beslutar om beviljandet. Därefter skickas ansökan till landskapsregeringen som gör en laglighetskontroll och betalar ut stödet efter redovisning av projektåtgärden och kostnaderna. MÅLSÄTTNINGEN MED DEN LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIN BAKGRUND TILL MÅLSÄTTNINGARNA På många håll i världen är fisket i kris; bestånden sviktar, fiskare förlorar sin inkomst och olika intressenter befinner sig i konflikt. Norden utgör härvidlag inget undantag. Den i den internationella debatten vanligaste förklaringen är att förvaltningen misslyckats. Ett ofta återkommande förslag till lösning är att komplettera den centrala statliga förvaltningen med en utövad av lokala intressenter. Hela Kustaktionsgruppssystemet kan ses vara en åtgärd som syftar till att säkerställa lokala intressenters möjlighet att ha inflytande i sin egen närmiljö. KAG Sida 4

5 En sådan lokal fiskeriförvaltning har gamla anor i Sveriges och Finlands skärgårdar men har genom det senaste halvseklets samhällsutveckling och statliga beslut avsevärt förlorat i betydelse. Så har dock inte varit fallet på Åland. Den avvikande utvecklingen på Åland med en fortsatt stark lokal fiskeriförvaltning har främst sin grund i självstyrelsen. Tack vare denna har landskapsregeringen flertalet av de befogenheter som i andra länder ligger på nationell nivå. Vidare har man inte här som i Sverige och övriga Finland tillåtit handredskapsfiske på enskilt vatten och därmed försvagat äganderätten till fiskevattnen. En annan konsekvens av självstyrelsen och jordförvärvslagen, att nästan alla fiskevatten ägs av ålänningar. Detta har lett till att Åland idag har en stark möjlighet att använda sina egna vatten och resursen däri för både eget och kommersiellt bruk. Utmaningen ligger därför i att få vattenägarna att ansvara för förvaltningen av sitt eget vatten, och även att intressenterna dvs. nyttjarna kan enas om en någorlunda gemensam målbild över vad man vill åstadkomma med resursen. Detta kustaktionsgruppsprogram har åtgärder som syftar till att öka medvetenheten hos vattenägarna, stöda förvaltningen av vattnen och ge möjlighet att bedriva vatten- och fiskvård. VISION OCH MÅLSÄTTNING 1. Vi har visionen om ett grönt Åland i en blå Östersjö. 2. Vi vill att fiskbestånden är i gott skick och nyttjas på ett hållbart, mångsidigt och effektivt sätt. 3. Vi vill trygga och förbättra kustfiskeregionens livskraft, sysselsättning och ekonomi. HARMONISERING MED LOKALA AKTIONSGRUPPENS STRATEGI Tack vare att huvudmannaskapet för de båda programmen är samma organisation finns det goda möjligheter att harmonisera och effektivisera utnyttjandet av de båda programmens stödmedel. De båda strategierna må vara olika i fråga om målgrupp och åtgärder, men bedömningskriterierna har hållits liknanden för att bättre kunna jämföra projektens samklang med den övergripande strategin för Leader Åland r.f. i ansökningsskedet. Där kan man samtidigt bedöma vilket av programmen ett eventuellt projekt kan passa bäst under. Även vid information och rådgivning kan man passa på att informera om båda stödmöjligheterna, och förhoppningen är att det skall hittas ytterligare synergier under den återstående projekttiden. ÅTGÄRDER Åtgärderna syftar till att stöda kustaktionsgruppens målsättning och vision, samt landskapsregeringen strategi för den åländska fiskerinäringen och syftet med den gemensamma fiskeripolitiken. ÅTGÄRD 4.1 MÅNGSIDIGT UTNYTTJANDE AV RESURSEN FISKETURISM Den Åländska fisketurismen har haft en stark utveckling senaste åren. Ålands turistförbund har starkt marknadsfört fisket som säsongsförlängare vilket resulterat i att besökarantalet av sportfiskare stigit kraftigt. Även professionella fiskeguider har ökat i antal och i försörjningsgrad. Fisketurismen kan ytterligare utvecklas positivt genom mera gemensam marknadsföring, och ökad produktpaketering vilket ökar säljbarheten av fiske som produkt ytterligare. Även information om sportfiske till vattenägarna och allmänhet kan underlätta bedrivande av kommersiell sportfisketurism. YRKES- OCH BINÄRINGSFISKET Fiskerinäringen har alltid varit beroende av att fiskarna själva utvecklat metoder och redskap, därför har tidigare många fiskeredskap och metoder utvecklats av industrin i intimt samarbete med yrkesfisket. Utvecklingen av fisketekniken sker i dag för det mesta inom ramen för större projekt, eftersom det för att man skall kunna få stöd krävs en omfattande KAG Sida 5

6 vetenskaplig uppföljning av försöken. Det finns dock en hel del som kunde göras för att utveckla fisketekniken även i mindre skala, men även detta kostar och näringen lider allmänt av resursbrist. Programmet stöder enskilda fiskares m.fl. intresse att testa utveckling av olika redskap och att generellt testa nya fiskeredskap eller fisketekniker. Här ingår även utveckling av fiskebåtar i kustfisket. Målsättningen är att inspirera fiskarna på ett allmänt plan för att de ska se positivt på framtiden. HUSBEHOVS- OCH FRITIDSFISKE Hälften av alla ålänningar husbehovs- eller fritidsfiskar. Detta gör att Husbehovs- och fritidsfiskets värde överräknat i pengar kan överstiga på fisketurismen och yrkesfisket tillsammans. En stor del av livskvaliteten för ålänningar baserar sig på möjligheten till fiske och andra naturupplevelser. För att stöda och utveckla detta kan programmet bidra med informationsåtgärder och annat i syfte att öka medvetenheten vid användning av fiskresursen och skärgårdsnaturen, i synnerhet riktat till barn och ungdomar. Även åtgärder som underlättar och förbättrar möjligheter för ålänningarnas fritidsfiske kan stödas. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Nedan presenteras riktgivande förslag på åtgärder och projekt som kustaktionsgruppen kan finansiera. Dessa presenteras främst i inspirationssyfte, och begränsar inte att andra typer av projekt och åtgärder kan beviljas stöd. Fisketurism Utveckling av fisketuristisk verksamhet gällande utökat samarbete inom sektorn, med gällande mat och logi Utbildning och certifiering Mindre gemensam anpassning av båtar, exempelvis åtgärder av branschgemensam karaktär för att öka säkerheten eller miljöhänsynen i verksamheten. Yrkes- och Binäringsfiske Utprovning av nya redskap och platser Mindre gemensam anpassning av fiskebåtar, exempelvis åtgärder av branschgemensam karaktär för att öka säkerheten eller miljöhänsynen i verksamheten. Husbehovs- och fritidsfiske Handikappanpassning av fiskeplatser Pröva på fiske för intresserade barn och ungdomar utan egen tillgång till båt, redskap och vatten. (Ensamstående mammor, Pusselfamiljer, inflyttade etc.) Gemensamma bryggor & sjösättningsramper Upprätthållande av traditionella båtleder FINANSIERING KAG Sida 6

7 23 % av den totala finansieringen används i denna åtgärd, eller totalt Stödandelen för åtgärder gällande redskap eller båtar uppgår till max I övriga projekt kan stödet vara högre, stödnivån uppgår max till 90 % av godtagbara kostnader. Nivån bestäms utgående från projektets innehåll sålunda att den motsvarar liknande åtgärder inom EFF. Eget arbete kan utgöra egen finansiering. ÅTGÄRD 4.2 FISK- OCH NATURVÅRD I KUSTOMRÅDET ALLMÄNT Fiskevården på Åland bedrivs i huvudsak av vattenägarna på lokal nivå inom byarna och kommunerna. Fiskevården har hittills främst bestått av fiskutplanteringar och fredning av lekområden för fisk. Miljöförändringar har kraftigt omstrukturerat fiskerinäringen och det kustnära fisket. Ett stort problem med grunda havsvikar och flador är att de påverkats kraftigt av det moderna jordbruket och bostadsbyggandet vid stranden. På många ställen har man dikat ur översvämningsområden och myrar som fungerat som vattenreservoarer för naturliga våtmarker, samt sänkt sjöar och dikat ur grunda vikar för att erhålla jordbruksmark, vilket resulterat i att befintliga ställen helt försvunnit eller i många fall fungerar dåligt. Åland som även har en relativt stenig och bergig kust har även brist på ställen med lämplig topografi för att fungera som lek- och uppväxtområde för fisk. Fiskutplanteringar görs för att stärka fiskbestånd. Lekplatser för fisk restaureras för att framförallt de vårlekande sötvattensfiskarna skall kunna klara förökningen. Programmet bistår vid planering och genomförande fiske- och miljövårdande åtgärder lokalt. Även åtgärder som syftar till förbättring av fisk- och kräftstammen i åländska insjöar kan stödas. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Nedan presenteras riktgivande förslag på åtgärder och projekt som kustaktionsgruppen kan finansiera. Dessa presenteras främst i inspirationssyfte, och begränsar inte att andra typer av projekt och åtgärder kan beviljas stöd. Restaurering av lekområden och fiskvandringsleder Studieresor till förvaltningsområden som genomfört miljöförbättrande åtgärder i vår närregion Stöd för kunskapsinsamling om lekbestånd och årsklasser på specifika områden, samt inventering och kartläggning av växtlighet. Planering och genomförande av våtmarker för fiskproduktion och naturnäringsdammar. Restaurering och beståndsförbättrande åtgärder i sjöar för fisk och kräftor FINANSIERING 32 % av den totala finansieringen används i denna åtgärd, eller totalt Stödnivån uppgår max till 90 % av godtagbara kostnader. Eget arbete kan utgöra egen finansiering. ÅTGÄRD 4.3 VATTENÄGANDE OCH ÄGARFÖRVALTNING ALLMÄNT KAG Sida 7

8 Vattenägarna är ansvariga för förvaltningen av vattenområden på Åland. Den stora fragmenteringen av vattenområden, och det brokiga ägarskapet gör det i många fall svårt att hantera förvaltningen på en övergripande nivå. Eftersom tillgången till fiskevatten är av central betydelse bör fiskelagen aktiveras och deras ambitionsnivå höjas så att man ser på vattenmiljön som en resurs och utkomstmöjlighet i form av fiskearrenden. Genom att stöda åtgärder för enskilda vattenägarna, fiskelag och samfälligheter som syftar till att öka medvetenheten i förvaltningen av fiskeriresursen och samarbetet kan de tillgängliga fiskevattnen ökas och utnyttjas effektivare inom ramen för hållbar utveckling FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Nedan presenteras riktgivande förslag på åtgärder och projekt som kustaktionsgruppen kan finansiera. Dessa presenteras främst i inspirationssyfte, och begränsar inte att andra typer av projekt och åtgärder kan beviljas stöd. Standardiserade fiskekartor. Studieresor till förvaltningsområden i vår närregion Stöd för extern förvaltningskompetens Stöd för publikationer och historieforskning. FINANSIERING 10 % av den totala finansieringen används i denna åtgärd, eller totalt Stödnivån uppgår max till 90 % av godtagbara kostnader. Eget arbete kan utgöra egen finansiering ÅTGÄRD 4.4 SKÄRGÅRDENS KULTURLANDSKAP ALLMÄNT I takt med att nyttjandet av resurserna i skärgården och ytterskärgården minskats, har även det traditionella kulturlandskapet i skärgården förfallit. Dock är även Fiskelägen, jaktbodar och naturhamnar en viktig del av kulturarvet anknutet till fiskarkulturen i skärgården. En del av kulturarvet som hotas av förfall vartefter nyttjande av ytterskärgården minskar i jakt och fiskeändamål. Med relativt små åtgärder genom att stöda nyttjandet av skärgårdsholmar och upprustning av jakt och fiskelägen samt hamnar ökar man upplevelsen av kustområdet både för bofasta och besökande. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Nedan presenteras riktgivande förslag på åtgärder och projekt som kustaktionsgruppen kan finansiera. Dessa presenteras främst i inspirationssyfte, och begränsar inte att andra typer av projekt och åtgärder kan beviljas stöd. Upprustning och återskapandet av fiskelägen och skärgårdshemman för besöksändamål Rydjning, slåtter och stängsling samt stöd för transport av betesdjur till holmar FINANSIERING KAG Sida 8

9 25 % av den totala finansieringen används i denna åtgärd, eller totalt Stödnivån uppgår max till 90 % av godtagbara kostnader. Eget arbete kan utgöra egen finansiering ÅTGÄRD 4.5 DRIVA DEN LOKALA KUSTAKTIONSGRUPPEN ALLMÄNT Medel avsätts för förvaltningen av programmet och för uppföljning av resultaten av fiskegruppens verksamhet. Uppföljningen utförs kontinuerligt dels genom att mellanrapporter begärs in från projektet och dels också så att personliga kontakter tags tills projekten under tiden de genomför dem. Efter avslutat projekt uppgöres slutrapport med indikatorer över verkningar på sysselsättning, aktivering samt andra betydande resultat av projektet. FINANSIERING 10 % av det totala programmet, dock max under programmets gång. URVALSKRITERIER Kustaktionsgruppen använder samma urvalskriterier som Leader Ålands lansbygdsstrategi anför för att lättare kunna jämföra projektansökningar och resultat, och för att knyta programmen närmare varandra. Ansökningarna värderas där efter tre strategiska områden för att säkerställa att kraven på projekten uppfylls. Dessa områden är EGO, EMO och EKO. EGO =Entreprenörskap Alla projekt måste baseras på att några verkligen brinner för idén, en organisation, ett byalag, en person Det måste finnas en sund egoism i botten, att några verkligen vill detta och är beredda att satsa av sin tid och sin kraft och förvalta det som gjorts när projektet är färdigt. EMO =Samverkan mellan människor Att använda sin emotionella intelligens är att använda förmågan att tänka på andra, att förstå andras behov, att kunna agera socialt, tillsammans med andra och att kunna underordna sig det som är allas bästa. Våra projekt ska förverkligas i samarbete mellan flera parter, olika viljor. Mångas drömmar ska samsas. EKO =Ekologiskt tänkande Alla projekt ska ske på ett ekologiskt ansvarsfullt sätt. De ska inte skada sin Naturliga eller kulturella omgivning och heller inte slösa med resurser. TABELL FÖR VÄRDERING AV ANSÖKAN. Värde Anteckning Ego Tydlig nytta och efterfrågan KAG Sida 9

10 Projektägaren har kapacitet att genomföra projektet Projektet är avgränsat från sökandens ordinarie verksamhet Innovativt och nytänkande Projektet snedvrider inte konkurrensen Projektet är förankrat i området EMO Projektet är positivt för integration och mångfald Projektet ökar jämställdheten mellan könen Ungdomar engageras eller gynnas Projektet är kostnadseffektivt EKO Projektet är positivt för miljön Projektet gynnar biologisk mångfald MÅLGRUPP Sammanslutningar och organisationer inom hela landskapet Åland. Stöd beviljas inte för enskilda företags eller näringsidkares investeringar i den kommersiella verksamheten. Enskilda företag och näringsidkare kan vara stödmottagare gällande projekt av gemensam- eller utvecklingskaraktär, där resultaten och metoderna blir öppet tillgängliga, och kostnaden inte överstiger AVGRÄNSNING KAG Sida 10

11 Ytterligare avgränsningar av stödåtgärderna för att harmonisera med landskapsregeringens strukturprogram samt gällande EU förordningar är också nödvändiga: Avgränsningen för åtgärder som gäller utbildning och kompetenshöjning följer beskrivningen för åtgärdslinje 3 i strukturprogrammet för den åländska fiskerinäringen För andra åtgärder som gäller verksamheter utanför fiskerisektorn kan Kustaktionsgruppens stöd beviljas endast med följande avgränsning: investeringen och projekten utgör ett sätt att bredda och diversifiera (artikel c) eller omstrukturera (artikel b) verksamheten för företag, företagare, organisationer och andra berörda aktörer inom fiskerisektorn och stödandelen fastställs enligt de kriterier och riktlinjer som gäller för det verksamhetsområde som berörs för att sålunda säkerställa konkurrens på lika villkor. Åtgärder rörande fisketurism finansieras via kustaktionsgruppen endast om dessa innefattar kommersiell fiskeguidningsverksamhet, som utgör huvudsaklig inkomst för en grupp stödmottagare. Turistföretagare och bolag med stuguthyrning inklusive eller med separat försäljning av fiskekort är inte stödberättigade via kustaktionsgruppen. Åtgärder av mera allmän karaktär rörande utvecklande av turism och därtill relaterad verksamhet kan inte beviljas stöd av kustaktionsgruppen. Huruvida ansökningarna uppfyller det kriteriet avgörs vid handläggningen av ansökningarna till kustaktionsgruppen, och i landskapsregeringens kontroll av stödberättigandet av projekten. UPPFÖLJNING OCH INDIKATORER Kustaktionsgruppen använder samma bedömningskriterier som LAG, dvs. de strategiska områdena EGO, EMO och EKO. Gällande uppföljningen och då det är svårt att förutse behovet av Kustaktionsgruppens medel är det också svårt att peka ut enskilda resultatmål för Kustaktionsgruppen. Kustaktionsgruppen använder då de indikatorer som anges och beskrivs i landskapsregeringens strukturprogram för den åländska fiskerinäringen Åtgärdslinjen kommer även att utvärderas kontinuerligt i samarbete med den åländska förvaltningsmyndigheten. BUDGET Finansieringsam KAG % EU andel Offentlig Privat Summa Mångsidigt utnyttjande 23,00 % Fisk- och naturvård i kustområdet 32,00 % Vattenägande och förvaltning 10,00 % Skärgårdens kulturlandskap 25,00 % Driva den lokala kustaktionsgruppen 10,00 % ,00 % KAG Sida 11